Användarstudier inom SUNET THE SWEDISH UNIVERSITY COMPUTER NETWORK. Internet i den svenska högskolan våren Stockholm i oktober 2003 HÅKAN SELG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Användarstudier inom SUNET THE SWEDISH UNIVERSITY COMPUTER NETWORK. Internet i den svenska högskolan våren 2003. Stockholm i oktober 2003 HÅKAN SELG"

Transkript

1 Användarstudier inom SUNET THE SWEDISH UNIVERSITY COMPUTER NETWORK Internet i den svenska högskolan våren 2003 Stockholm i oktober 2003 HÅKAN SELG

2 FÖRORD SUNET (Swedish University Computer Network) har till uppgift att tillgodose universitetens och högskolornas behov av datakommunikation nationellt och internationellt. För närvarande ingår 32 högskolor i SUNET. Högskolorna uppvisar vitt skilda förutsättningar beroende på olikheter i storlek, IT-profil och geografisk belägenhet. Vidare finns skillnader i högskolornas policy för användningen av nätet. I anslutning till den nyligen genomförda utbyggnaden av nätet Gigasunet har styrelsen för SUNET beslutat att genomföra studier av användningen av universitetsdatornätet för att presenteras vid SUNET Forum i oktober Föreliggande rapport är ett viktigt sådant bidrag. Som ledningsgrupp har fungerat undertecknad Hans Wallberg, UMDAC och Olle Thylander, Vetenskapsrådet. Ansvarig för att genomföra undersökningen är Håkan Selg, som också har sammanställt rapporten. Som vetenskaplig rådgivare till projektet har knutits professor Olle Findahl, forskningschef vid World Internet Institute. Materialet baseras på en omfattande urvalsundersökning där Statistiska Centralbyrån svarat för datainsamlingen. Umeå 24 oktober 2003 Hans Wallberg Föredragande inför SUNET:s styrelse 1

3 INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 4 2 METOD OCH GENOMFÖRANDE Pilotundersökning Genomförande Mätlaboratoriets granskning Urval Grupperingar Insamlingsperiod Resultat Bortfall Tillförlitlighet 23 3 ALLMÄNT OM TILLGÅNG OCH ANVÄNDNING Tillgång till dator Användning av dator i antal timmar Kunnighet i datoranvändning Tillgång till Internet Internetuppkoppling från hemmet Kunnighet i att använda Internet Användning av Internet i antal timmar Tidpunkt för användningen E-post 59 4 ANVÄNDNING I STUDIER OCH ARBETE Användning av Internet i studier och i arbete Nedladdning av filer Besökta webbsidor E-postens avsändare Kursinformation på lärarens eller institu-tionens webbsida Internet i undervisningen Användning av e-post i undervisningen Internet i forskning, ämnesutveckling m.m Användningen av SUNET-tjänster Videokonferenser m.m

4 5 ÖVRIG ANVÄNDNING Söka information och använda tjänster Användning för sociala, kulturella och politiska aktiviteter Nedladdning av filer Användning av fildelningstjänster Användning för personliga kontakter PROBLEM VID ANVÄNDNINGEN Problem vid olika slags tillämpningar Uppkoppling mot högskolan/universitetet Missbruk på nätet Oro över ökade möjligheter till övervakning och kontroll 146 3

5 1 SAMMANFATTNING Några övergripande intryck Användning i studier och arbete Internet och dess användning genomsyrar hela högskolevärlden. Det gäller såväl anställda lärare, forskare, doktorander och övrig personal som studenter. För flertalet av de anställda har den nätuppkopplade datorn blivit det professionella verktyget framför alla andra. Variationerna i användningen mellan personalkategorierna är små, liksom mellan utbildningsområden eller högskolekategorier. Man använder Internet i stor skala för e-postkommunikation med kollegor och studenter, för sökningar i databaser och för att lägga in material på institutionernas egna webbsidor. Det sker i undervisningen, i forskningen, i den egna fortbildningen och för de administrativa göromålen. Merparten av detta äger rum på högskolan och under ordinarie arbetstid. För de allra flesta tillkommer ett betydande kompletterande arbete på kvällar och helger från en uppkopplad dator i bostaden. En skillnad mellan utbildningsområdena är att man har hunnit olika långt i användningen av andra former av faktadokumentation än texter. Framför allt inom de tekniska utbildningarna har nedladdningen av bilder, videofilmer och dataprogram kommit märkbart längre än bland de övriga. Studenternas ämnesorienterade användning av Internet skiljer sig i flera avseenden från de anställdas: Studenterna använder Internet färre timmar i veckan Den huvudsakliga användningen sker i hemmet, endast en mindre del görs på högskolan. Merparten av användningen äger rum på kvällen. Även bland studenterna har användningen fått en bred spridning. Hälften uppger att man regelbundet rapporterar sina inlämningsuppgifter och grupparbeten till läraren via e-post. Tre av fyra studenter har regelbundna kontakter med sina kurskamrater vid sådana uppgifter. Bland studenterna uppträder tydliga variationerna mellan olika utbildningsområden. Genomgående används Internet mer inom samhällsvetenskaper, naturvetenskaper och tekniska utbildningar än inom humaniora, lärar- och vårdutbildningarna. Om variationerna återspeglar skillnader i studiemetodik och pedagogisk tradition är något som statistiken inte ger svar på. Inte heller går det att upptäcka om förklaringen ligger i olikheter i attityder till nya tekniska hjälpmedel. 4

6 Användningen privat I den offentliga diskussionen om Internet sätts nyttoanvändningen ofta i centrum. Internet ses som ett medel för den enskilde att både vara välinformerad om viktiga inslag i vardagen och samtidigt kunna spara tid. Det går att boka besökstider och göra sjukanmälningar, att beställa biljetter och betala räkningar. Man kan ladda ner blanketter, fylla i och skicka tillbaka. Ett annat område är att ta del av media. Att läsa tidningar och tidskrifter, att få de senaste nyheterna och att lyssna på webbradion i bakgrunden medan man jobbar. Allt detta är viktigt, vilket bekräftas av undersökningen. En stor del av personerna i högskolevärlden utnyttjar regelbundet dessa möjligheter. Det märks heller inte några nämnvärda skillnader mellan de olika personalkategorierna. Doktoranderna visar sig genomgående vara de mest avancerade användarna, men de övriga kommer inte långt efter. Betydelsen av nyttoanvändningarna skall därför inte förringas, men det som driver användningen av Internet är något annat: Hobbyverksamhet och specialintressen, intresset för kultur, musik, nöjen och underhållning, för sociala kontakter och lusten till tidsfördriv. Studien visar att intresse- och nöjesanvändningen är av mycket större omfattning än nyttoanvändningen. Dessutom märks här tydliga skillnader i användningsmönster mellan de olika personalkategorierna. Intresse- och nöjesanvändningen är mer etablerat bland studenterna och doktoranderna än bland lärarna, forskarna och övrig personal. En del av variationen har säkert praktiska förklaringar. Lärare, forskare och övrig personal är i större utsträckning familjeförsörjare, med begränsad tid för nöjen och fritidsintressen. En ännu viktigare förklaring är sannolikt att vi i studenterna och doktorander nu ser den första vuxengenerationen som vuxit upp med datorer och Internet. Studien visar också att samtliga utnyttjar e-post för privata kontakter med familjen, vänner och bekanta. Men den visar också på stora skillnader mellan yngre och äldre för sådana nya umgängesformerna på nätet som chattar och kontaktsökning. En student av tre uppger ett regelbundet deltagande i diskussionschattar. Nästan lika många använder ICQ och motsvarande. För lärare, forskare och övrig personal är denna typ av användning närmast försumbar. Allt talar för att studenterna också kommer att bära med sig de nya umgängesmönstren upp i medelåldern. Mediaanvändningen över nätet begränsas inte bara till det tryckta ordet. Också musik, bilder och videofilmer kan sprida via nätet. Här märks åter ett tydligt generationsmönster. Att läsa och ladda ner textmaterial gör alla, men det är praktiskt taget endast de yngre som använder nätet för musik och film. Även här går att urskilja en variation över utbildningsområdena. Användningen av nätet för musik och film har hittills fått större genomslag bland tekniker och naturvetare än bland humanister och lärarstuderanden. Uppenbarligen påverkas användningen fortfarande av en teknikfaktor. 5

7 Metod och genomförande Föreliggande studie är den första omfattande undersökningen i sitt slag som riktar sig till den svenska högskolevärlden. Tidigare erfarenheter av hur de aktuella målgrupperna besvarar enkätfrågorna saknas därför i stort sett. Detta har utgjort en viktig förutsättning för studiens uppläggning. Vissa tänkbara mönster i användningen har varit särskilt viktiga att få bekräftade eller förkastade. Systematiska olikheter i användningen mellan olika utbildningsinriktningar är ett sådant mönster. Viktigt är också att upptäcka eventuella återkommande skillnader mellan grupper av högskolor. Undersökningen är därför upplagd så att alla frågor går att redovisa nedbrutet på personalkategorier utbildningsområden högskolekategorier Med en sådan långt gående uppdelning i undergrupper riskerar precisionen i de statistiska skattningarna att bli lidande. Detta följer emellertid av målsättningen att i första hand uppnå en heltäckande bild av landskapet och att inte missa viktiga mönster i användningen. Tillgång och användning Generellt Tillgång till dator Praktiskt taget samtliga personer i högskolevärlden uppger sig ha tillgång till dator. Mellan procent av studenter, doktorander och lärare/forskare har tillgång till fast dator på universitetet/högskolan. För kategorin övrig personal överstiger andelen 95 procent. Många har därutöver tillång till bärbar dator. Bland doktorander och lärare/forskare gäller detta så många som två av tre. För studenter och övrig personal är andelarna ungefär en av tre. Även för tillgång till fast dator hemma är andelarna mycket höga. Närmare 90 procent av studenterna har dator hemma. För övriga kategorier är andelarna obetydligt lägre. Användning av dator i antal timmar Praktiskt taget samtliga inom högskolevärlden använder också datorn. Mönstret i användningen är dessutom mycket tydligt. Doktorander, lärare/forskare och övrig personal tillbringar i genomsnitt väsentligt fler timmar i veckan framför datorn än vad studenterna gör. Men medan studenterna 6

8 huvudsakligen tillbringar sina timmar vid datorn i hemmet, sker merparten av de övriga gruppernas datoranvändning på högskolan. Kunnighet i datoranvändning Närmare 90 procent av samtliga användare uppger sig vara ganska kunniga, eller mycket kunniga ifråga om tillämpningsprogram såsom ordbehandling och kalkylprogram. För datorteknik, t.ex. operativsystem och nätverk, är förhållandet det omvända. Här anser sig majoriteten inte särskilt kunnig. I bägge fallen ligger doktoranderna något högre än de övriga. Tillgång till Internet Samtliga med tillgång till dator har också tillgång till Internet. Praktiskt taget alla uppger sig ha tillgång till Internet på universitetet/högskolan. 9 av 10 har därutöver tillgång till Internet i hemmet. Internetuppkopplingen från hemmet Bland doktorander, lärare/forskare och övrig personal är hälften uppkopplade med telefonmodem. För studenter ligger andelen något lägre. Drygt har fast uppkoppling med fiber. Till allra största delen utgörs dessa av studenter och doktorander. På tredje plats kommer ADSL, med personer. Detta är relativt vanlig bland lärare/forskare och övrig personal. Därefter följer kabelmodem med ca abonnenter, till största delen studenter. Kunnighet att använda Internet Praktiskt taget samtliga uppger sig kunna skicka e-post, bifoga dokument till e-posten och att göra sökningar på webben. Att ladda ned dataprogram klarar en övervägande majoritet inom samtliga personalkategorier. Det tycks däremot finnas ett generationsmönster i kunnigheten att ladda ner musikfiler. Studenter och doktorander ligger här på en klart högre nivå än lärare/forskare och övrig personal. Ca en tredjedel av de tillfrågade uppger sig kunna göra en webbsida och att lägga upp den på en server. Små skillnader råder mellan personalkategorierna. Uppskattningsvis personer, eller 1 av 10, klarar att sätta upp en server. 7

9 Användning av Internet i antal timmar Samtliga med tillgång till Internet är också användare. Mönstret från datoranvändningen går igen, även om Internetanvändningen tar färre timmar i anspråk. Således ligger doktorander, lärare/forskare och övrig personal på en högre genomsnittlig användning i timmar räknat än vad studenterna gör. I stor utsträckning sker denna också från högskolan medan merparten av studenternas användning sker från hemmet. De som rapporterar kortare användning än 1 timme i veckan utgör endast 7 procent av samtliga. Dessa återfinns framför allt bland studenter och övrig personal, knappast alls bland doktorander och lärare/forskare. Tidpunkt för användningen För merparten av lärare/forskare och övrig personal ligger tyngdpunkten i användningen på förmiddagen, i något mindre grad på eftermiddagen. För doktorander är fördelningen mellan för- och eftermiddag likvärdig. Ungefär hälften av dessa tre grupper uppger också att man huvudsakligen använder Internet på kvällstid. En förhållandevis stor andel av lärare/forskare och övrig personal uppger dessutom en betydande användning på lördagar och söndagar. Studenternas användningsmönster avviker kraftigt från de övriga gruppernas genom att uppvisa en blygsam användning på förmiddagen. Under dagen ökar studenternas användning för att kulminera på kvällen. En stor andel använder Internet på helgerna. Detta får till resultat att antalet användare totalt sett successivt ökar under dagen för att nå sitt högsta antal under kvällstimmarna. Detta är en följd av att studentgruppen antalsmässigt är så dominerande så att dess användningsmönster helt slår igenom. E-post i studier och arbete För flertalet studenter ligger det studierelaterade e-postutbytet i intervallet 1 5 meddelanden i veckan. För doktoranderna ligger tyngdpunkten i intervallet Majoriteten av lärare/forskare har en in- och utgående e-posttrafik på mer än 20 meddelanden i veckan. Privat e-post Majoriteten av studenter, lärare/forskare och övrig personal har ett privat e- postutbyte som ligger i intervallet 1 5 meddelanden i veckan. 8

10 För merparten av doktoranderna överstiger det genomsnittliga e-postutbytet 5 meddelanden i veckan. Spam Mest utsatta för spam är lärare/forskare och övrig personal. Nära hälften av dessa uppger fler än 20 sådana meddelanden i veckan. Ca en tredjedel av studenter och doktorander rapporterar fler än 20 spam i veckan. E-posten som en belastning Hälften av lärarna/forskarna uppger att e-posten ibland känns som en belastning. 2 av 10 lärare/forskare upplever detta ofta. Majoriteten av studenterna och doktoranderna upplever aldrig e-posten som en belastning. Övrig personal placerar sig däremellan. Användning av Internet i studier och i arbete Användning bland de olika personalkategorierna För dem som har högskolan som arbetsplats doktorander, lärare/forskare och övrig personal är fyra av fem personer dagligen ute på nätet. Av den övriga femtedelen uppger merparten att man använder Internet någon eller några gånger i veckan. 20 procent av studenterna använder dagligen Internet i studierna medan 50 procent uppger någon eller några gånger i veckan. 10 procent av studenterna använder nätet sällan eller aldrig. Studenternas användning med fördelning på utbildningsområden De flitigaste Internetanvändarna återfinns bland naturvetare och tekniker. Över 80 procent av dessa studenter utnyttjar Internet i studierna minst en gång i veckan. Studenternas användning med fördelning på högskolekategorier De medelstora profilhögskolorna (KTH och Chalmers) återfinns i en klass för sig. Endast ett fåtal studenter uppger här att man inte använder Internet minst en gång i veckan. 9

11 Nedladdning av textfiler i studier och arbete 9 av 10 lärare/forskare och doktorander laddar regelbundet ner textfiler från nätet. För studenter och övrig personal är andelen något lägre, knappt 8 av 10. Det råder små skillnader mellan olika utbildningsområden. Endast humaniora avviker märkbart med en lägre grad av användning. Nedladdning av bilder i studier och arbete 40 procent av alla användare laddar regelbundet ned bilder. Hälften av dessa uppger att detta sker endast någon eller några gånger i månaden. Bland studenterna märks en betydligt större variation mellan olika utbildningsområden än för textfiler. Ena ytterligheten representeras av tekniska utbildningar där andelen regelbundna användare är mer än tre gånger så stor som för den andra ytterligheten, humaniora. Nedladdning av dataprogram i studier och arbete Ungefär 1 av 4 lärare/forskare och doktorander laddar regelbundet ned dataprogram. Studenterna uppvisar lägst andel, drygt 1 av 10. Nedladdning av musikfiler i studier och arbete Musikfilerna upptar inte någon större plats i högskoleundervisningen. Endast drygt mindre än 10 procent rapporterar någon form av regelbunden användning. Nedladdning av videofiler i studier och arbete Ännu lägre andel regelbundna användare än för musikfiler kan noteras för videofiler, färre än Besökta webbsidor De tillfrågade ombads att rangordna fyra olika Internetkällor utifrån dess betydelse för informationssökning. Den egna institutionens webbsidor rangordnas högst av övrig personal, lägst av doktorander. Den egna högskolans webbsidor utanför den egna institutionen rangordnas högst av lärare/forskare och övrig personal, lägst av studenterna. Svenska webbsidor utanför den egna högskolan rangordnas genomgående högt av samtliga personalkategorier, högst av studenterna. Utländska webbsidor rangordnas högst av doktoranderna, lägst av övrig personal. 10

12 E-postens avsändare På motsvarande sätt ombads de tillfrågade att rangordna fyra olika avsändarkategorier utifrån mängden mottagen e-post. Avsändare från den egna institutionen står för den mesta e-posten för samtliga personalkategorier. Avsändare från den egna högskolan utanför den egna institutionen rangordnas högst av övrig personal, därefter av lärare/forskare. Svenska avsändare utanför den egna högskolan rangordnas högst av studenterna, därefter av doktoranderna. Utländska avsändare svarar för det lägsta antalet e-postmeddelanden bland samtliga kategorier. Kursinformation på lärarens eller institutionens webbsida Drygt 90 procent av studenterna har tillgång till kursinformation på lärarens eller institutionens webbsida. Endast en mindre variation förekommer mellan olika utbildningsområden. Internet i undervisningen (Endast lärare/forskare och doktorander) 55 procent av alla lärare/forskare använder regelbundet Internet i undervisningen. Situationen är ungefär densamma för undervisande doktorander. E-post i undervisningen Bland de lärare/forskare som regelbundet använder Internet i undervisningen utnyttjar 2 av 3 e-posten för kursinformation och inlämningsuppgifter. Därutöver uppger över 80 procent att man har e-postkontakter med studenterna i andra kursrelaterade frågor. Bland undervisande doktorander märks samma tydliga tendens. E-posten spelar viktig roll för de studierelaterade kontakterna studenterna emellan. 3 av 4 har regelbundna e-postkontakter med andra studenter i sådana frågor. Internet i forskningen (Endast lärare/forskare och doktorander) Praktiskt taget samtliga doktorander använder regelbundet Internet i sin forskning. Enda undantaget som är statistiskt säkerställt är inom humaniora. Bland lärare/forskare ligger andelarna något lägre. Internet i forskningen används regelbundet av procent inom flertalet utbildningsområden. 11

13 Internet för egen fortbildning m.m. (Endast lärare/forskare och doktorander) Internet för egen fortbildning, ämnesutveckling m.m. används av något fler lärare/forskare än vad som vad fallet i forskningen. För doktorander är det istället något färre. Internet för information (Endast lärare/forskare och doktorander) Genomgående är det ytterst få personer som inte använder Internet för information. Internet för administration (Endast lärare/forskare och doktorander) Ca 75 procent av samtliga lärare/forskare använder Internet för olika administrativa uppgifter. Motsvarande andel för doktoranderna är 60 procent. Detta återspeglar troligen en situation med ett större inslag av administrativa uppgifter för kategorin lärare/forskare. Användning av SUNET-tjänster FTP-arkivet och webbkatalogen används av uppskattningsvis respektive personer. Det skattade antalet användare av Faxtjänsten och Netnews är för litet för att vara statistiskt säkerställt. Största andelarna användare uppvisar lärare/forskare och övrig personal. Till antalet är dock studenterna den överlägset största kategorin. Användning av videokonferenser m.m. Drygt personer uppger någon form av regelbunden användning. 3 av 4 användare är studenter. Övrig användning Gruppering av användningsområden De tillfrågade ombads uppge om de använder Internet hemma eller på universitetet/högskolan i samband med olika aktiviteter utanför studierna/arbetet. I redovisningen av utfallet har de 24 användningsområdena grupperats enligt följande: Nyttostyrd informationssökning Intressestyrd informationssökning Mediaorienterad användning Internet som tidsfördriv Beställningar och betalningar Dokumenthantering 12

14 Nyttostyrd informationssökning Informationssökning om varor och tjänster är det överlägset vanligaste aktiviteten. Ca hälften inom samtliga personalkategorier ägnar sig åt detta minst en gång i veckan. För de övriga områdena, hälsa och sjukvård, myndigheters webbsidor och resor, uppger 1 av 10 veckovis användning. Utvidgas tidsintervallet till minst en gång i månaden ökar antalet regelbundna användare starkt. Ca 30 procent av samtliga informerar sig på webben om hälsa och sjukvård. Motsvarande andelar för myndigheters webbsidor respektive resor ligger i intervallet procent för samtliga personalkategorier. Bland personalkategorierna är det oftast doktoranderna som uppvisar högsta andelen användare. Intressestyrd informationssökning I gruppen ingår informationssökning om kultur, om politik och aktuella samhällsfrågor, om sport och idrott, om nöje och underhållning samt för hobby och specialintressen. Den intressestyrda informationssökningen visar sig vara av klart större omfattning än den nyttostyrda. Endast informationssökningen om varor och tjänster ligger i nivå med den intressestyrda. Genomgående står studenter och doktorander för en mer intensiv användning jämfört med lärare/forskare och övrig personal. Mediaorienterad användning Häri ingår att ta del av nyheter, läsa tidskrifter och tidningar på nätet, lyssna på radio och musik och att se på TV. Ungefär hälften av de tillfrågade tar del av nyheter och läser tidningar och tidskrifter minst en gång i veckan. Doktoranderna är de flitigaste användarna Att se på TV via nätet ägnar sig ännu så länge få personer åt. Internet som tidsfördriv I gruppen ingår sexsajter, att surfa runt, att se på film och att spela spel. Studenterna uppvisar högsta andelen användare inom samtliga aktiviteter, lärarna/forskarna lägsta. Att surfa runt är den utan jämförelse vanligaste sättet att fördriva tiden på nätet. Ca hälften av studenterna uppger att detta förekommer minst en gång i veckan. 13

15 Betydligt lägre andel ägnar sig åt spel på webben. Sammantaget rör det sig om uppskattningsvis personer, majoriteten studenter, som gör detta minst en gång i veckan. Endast några få procent, huvudsakligen studenter, uppger sig se på film och besöka sexsajter minst en gång i veckan. Beställningar och betalningar I gruppen ingår nättjänster som att köpa varor, boka och betala resor och inkvartering, bokningar och betalningar i samband med nöje och underhållning, i samband med motion, hälsa och sjukvård samt att handla med aktier och fonder. Steget mellan att informera sig över Internet och att göra bokningar och beställningar över nätet är för många personer ganska stort. Ändå är det förhållandevis många inom varje personalkategori som regelbundet ägnar sig åt detta. Doktoranderna uppvisar de högsta andelarna. ca 30 procent för beställningar/betalningar av varor, resor och nöjen/underhållning. Dokumenthantering I gruppen ingår att ladda ner formulär och blanketter samt att fylla i och skicka iväg formulär och blanketter. Många utnyttjar möjligheterna att ladda ned och skicka iväg formulär och blanketter. Högsta andelarna, ca 50 procent, uppvisar lärarna/forskarna. För studenterna är det här inte en lika återkommande uppgift. Användning i samband med sociala, kulturella och politiska aktiviteter Svarsalternativ som gavs var Deltagande i kulturell verksamhet, t.ex. musik, teater, bildkonst Ideell och politisk verksamhet Arbete i studentkår, nation, fack etc. Hobbyverksamhet, specialintresse Ca 30 procent av samtliga användare utnyttjar regelbundet Internet i samband med hobbyverksamhet och specialintressen. För de övriga aktiviteterna ligger andelarna kring 10 procent och strax därunder. Nedladdning av filer på fritiden Drygt 60 procent av samtliga användare laddar regelbundet ned textfiler på fritiden. 14

16 För bilder är andelen knappat 50 procent. I båda fallen uppvisar doktoranderna de högsta nivåerna. Uppskattningsvis studenter och doktorander, eller procent, laddar regelbundet ned musikfiler. Bland lärare/forskare och övrig personal förekommer detta i mycket liten omfattning. Uppskattningsvis , huvudsakligen studenter, ägnar sig regelbundet åt nedladdning av videofiler. Ca 20 procent av samtliga laddar regelbundet ned datafiler. Användningen är jämnt fördelad mellan personalkategorierna. Variationerna mellan de olika högskolekategorierna är förhållandevis små med ett undantag, de medelstora profilhögskolorna (Chalmers och KTH). Med undantag för textfiler uppvisar dessa en signifikant högre användningsgrad av nedladdningsbara filer och program. Användning av fildelningstjänster Uppskattningsvis personer har eller har haft någon form av regelbunden användning av Napster. För KaZaa är antalet Det föreligger en klar dominans för studenterna. Ca 30 procent av dessa uppger sig vara regelbundna användare KaZaa. Som tvåa kommer doktoranderna med 15 procent. Bland lärare/forskare och övrig personal finns i jämförelse få regelbundna användare. Bland de medelstora profilhögskolorna är närmare hälften regelbundna användare. Användning för personliga kontakter Alla personalkategorierna uppvisar höga tal för regelbunden användning av e-post med familj, vänner och bekanta. Doktorander ligger allra högst med 95 procent. Ett förhållandevis stort antal personer ca deltar regelbundet i olika diskussionsformer på nätet, framför allt studenter. 1 av 3 studenter medverkar i diskussionschattar personer, huvudsakligen studenter, använder nätet för kontaktsökning, t.ex. ICQ. Mycket få bland lärare/forskare och övrig personal rapporterar sådan användning. Betydligt färre personer, , använder chat-formen regelbundet för att skaffa nya vänner eller få tröst eller stöd. Detsamma gäller även s.k. dating. 15

17 Problem vid användningen Problem med utskrifter på universitetet/högskolan Utskriftsproblem är det som flest rapporterar. Grovt räknat rör det sig om hälften inom de olika personalkategorierna, men med högst andel bland studenterna. Problem med e-posten på universitetet/högskolan Ca 40 procent av de tillfrågade rapporterar att problem med e-posten förekommer ofta eller ibland. Problem med att läsa webbsidor på universitetet/högskolan Ungefär lika många rapporterar problem med att läsa webbsidor. Problem med att använda databaser på universitetet/högskolan Förhållandevis många uppger att man inte använder databaser på högskolan, framför allt bland studenter och övriga personal. Bland användarna uppger ca 40 procent att problem förekommer. Problem med att ladda ner stora filer på universitetet/högskolan Ett mycket stort antal personer inom samtliga grupper uppger att man inte brukar ladda ner stora filer på högskolan. Av dem som faktiskt laddar ner stora filer uppger majoriteten inom flertalet personalkategorier att man har problem, ofta eller ibland. Övrig personal är här ett undantag. Problem vid uppkoppling mot universitetet/högskolan Uppskattningsvis personer har aldrig några problem i uppkopplingen mot högskolan. Något färre ca uppger att problem kan förekomma, i allra flesta fall ibland. Endast 3 procent av de tillfrågade rapporterar att problemen förekommer ofta. Bland lärarna/forskarna är andelen som rapporterar problem högre än för andra grupper. 16

18 Missbruk på nätet Uppskattningsvis studenter har drabbats av intrång i sina datorer eller känner någon som har drabbats så att information blivit skadad eller förstörd. Ser man till andelar är gruppen lärare/forskare mest utsatt. Av dessa har en fjärdedel drabbats av intrång eller känner någon som drabbats Ca studenter uppger att man själv blivit förolämpad eller förnedrad på nätet, eller att man känner någon som drabbats Oro över ökade möjligheter till övervakning och kontroll De tillfrågade ombads ta ställning till följande påstående: Det är oroande att myndigheter och arbetsgivare via Internet får ökad möjlighet till övervakning och kontroll Lärare/forskare är den kategori som tydligast tar avstånd från påståendet. Bland doktoranderna märks ett något större stöd för påståendet än bland de övriga kategorierna. 17

19 2 METOD OCH GENOMFÖRANDE 2.1 Pilotundersökning I vissa av Högskoleverkets undersökningar, t.ex. Studentspegeln 2002, har ingått enstaka frågor med anknytning till användningen av e-post och Internet. SUNETstudien är dock den första omfattande undersökningen i sitt slag som riktar sig till hela den svenska högskolevärlden. Såvitt vad som är känt saknas utländska motsvarigheter. Tidigare erfarenheter av hur de aktuella målgrupperna kommer att svara på enkätfrågorna saknas därför i stort sett. Detta har varit en viktig förutsättning för studiens uppläggning. I en första undersökning är det angeläget att skaffa en god överblick av hela det akademiska fältet och att inte missa viktiga användningar och användare. Att identifiera de stora mönstren i användningen blir på motsvarande sätt en mer angelägen uppgift än att göra djupdykningar inom enskilda delområden. Detaljstudier får anstå till senare. En sådan strategi får en rad praktiska effekter. Många frågor ges generella formuleringar och antalet delfrågor blir omfattande. Svarsalternativen tenderar att bli många till antalet. Först vid den efterföljande bearbetningen av svaren framgår vilka delfrågor som varit mer eller mindre relevanta och vilka svarsalternativ som kunnat reducerats. Vissa tänkbara mönster i användningen blir särskilt viktiga att få bekräftade eller förkastade. Systematiska olikheter i användningen mellan olika utbildningsinriktningar är ett sådant mönster. Viktigt är också att upptäcka eventuella återkommande skillnader mellan grupper av högskolor. Undersökningen är därför upplagd så att alla frågor går att redovisa nedbrutet på personalkategorier, utbildningsområden och högskolekategorier. Genomförandet av detta redovisas längre fram i kapitlet. Med en sådan långtgående uppdelning i undergrupper 1 riskerar precisionen i de statistiska skattningarna att bli lidande. Varje skattat antal eller värde omges av ett större osäkerhetsintervall än om man haft färre strata. Detta följer emellertid av målsättningen att i första hand uppnå en heltäckande bild av landskapet och att inte missa viktiga mönster i användningen. 1 stratum, pl. strata 18

20 2.2 Genomförande Studien har genomförts i form av en urvalsundersökning. Ett uppdrag lades under våren på Statistiska centralbyrån (SCB) att ansvara för insamlingen av uppgifter. Vid utformningen av frågorna har det varit en ambition att så långt möjligt kunna nå jämförbarhet med liknande undersökningar av tillgång och användning av Internet. Konkret har det tagit sig uttryck i ett samarbete med World Internet Institute 2 kring bland annat frågekonstruktionerna. Frågorna är delvis gemensamma för alla som är verksamma inom högskolorna. Vissa frågor är anpassade till specifika studie- eller arbetsförhållanden för olika personalgrupper. För ändamålet utformades separata frågeformulär för fyra olika personalgrupper: Studenter Doktorander Lärare/forskare Övrig personal 2.3 Mätlaboratoriets granskning Enkätutkasten tillsammans med följebrev lämnades därefter till SCB för granskning i dess Mätlaboratorium. Granskningen gick till så att en person från Mätlaboratoriet uppsökte var och en i en testpanel bestående av åtta personer två representanter för var och en av de fyra personalkategorierna för att tillsammans gå igenom frågorna. Syftet var att upptäcka oklarheter och källor till missförstånd när man fyller i enkäten. Granskningen och testet resulterade i en rapport med olika rekommendationer och som föranledde ett antal justeringar i de slutgiltiga versionerna av frågeformulären. 2.4 Urval Populationen består av anställda, studenter och doktorander vid de 32 högskolor och universitet som är knutna till SUNET. Totalt uppgår den till ca personer. Utifrån undersökningens syfte och uppläggning rekommenderade SCB ett urval på personer. Urvalsramen består av individer som finns med i SCB:s Universitetoch högskoleregistret (registrerade på minst 20 p under ht 2002) samt i Registret över Högskolans personal (anställda oktober 2002). 2 World Internet Institute utför longitudiella studier av användningen av datorer och Internet i Sverige. Institutet ingår även i ett internationellt nätverk med samma inriktning. 19

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Om fildelning. InternetExplorers Delrapport 4. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juli 2008

Om fildelning. InternetExplorers Delrapport 4. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juli 2008 Delrapport 4 Om fildelning Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juli 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning 1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-563 086 71 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2008-11-20 Analys nr 2008/11 Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Antalet nybörjare

Läs mer

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen 1 Statistisk analys Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 20 november 2007 2007/8 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se www.hsv.se Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen Preliminära

Läs mer

IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 005 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning vid nya universitet

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

STATISTIK I BLICKFÅNGET

STATISTIK I BLICKFÅNGET STATISTIK I BLICKFÅNGET Nr 1 Sökande och sökande per plats till utbildningar inom yrkeshögskolan 2015 2016 November 2016 Innehåll Sökande och sökande per plats 2015... 3 1 Antal sökande... 3 1.1 Kön...

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Attityder till skolan Föräldrar 2012-09-10 Inledning Enheten för Utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under våren

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6

Läs mer

Metod och genomförande

Metod och genomförande Delrapport 1 Metod och genomförande Håkan Selg Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av VINNOVA Om projektet

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

En studie av studenter som har läst vid flera lärosäten

En studie av studenter som har läst vid flera lärosäten 2009 Linda Holmlund Håkan Regnér En studie av studenter som har läst vid flera lärosäten 2 En studie av studenter som har läst vid flera lärosäten Linda Holmlund och Håkan Regnér Citera gärna ur skriften,

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige

Läs mer

Trafikmätningar i GigaSunet våren 2003.

Trafikmätningar i GigaSunet våren 2003. Trafikmätningar i GigaSunet våren 2003. Inledning Under flera års tid har det pågått diskussioner på olika plan om vilken sorts datatrafik som går i s nät. Det fanns ingen samordnad mätning tillgänglig

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

IT i lärarutbildningen

IT i lärarutbildningen IT i lärarutbildningen attityder, användande och kunnande bland lärarutbildare och studenter 2004 Utförd av: Metamatrix Development & Consulting AB 2004-11-24 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metod

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Högskolebakgrund hos antagna till Ky- och Yh-utbildningar

Högskolebakgrund hos antagna till Ky- och Yh-utbildningar Analyser av utbildningar och studeranden med fokus på: Högskolebakgrund hos antagna till Ky- och Yh-utbildningar yhmyndigheten.se 1 (10) Datum: 2011-08-21 Diarienr: YH 2011/759 Analyser av utbildningar

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015 Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014 Rapport 2015 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: YH 2013/1520 ISBN: 978-91-87073-58-8 Omslagsbild: Lars Owesson 1 (23) Datum: 2015-12-08 Dnr: YH 2013/1520

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken Nacka Brukarundersökning November 2016 Genomförd av Enkätfabriken Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. NKI 4 3. Generell nöjdhet 5 4. Bakgrundsfrågor 8 5. Nöjdhet verksamheten 12 6. Personal och öppettider

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan Attityder, tillgång och användning IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002 Jan Wretman Statistiska Institutionen Stockholms Universitet 106 91 Stockholm e-mail: jan.wretman@stat.su.se Rapport nr. 27 från projektet

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m.

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Denna bilaga innehåller anvisningar för avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer, tabeller över tilldelade utbildningsområden

Läs mer

Blivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet

Blivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet Juseks undersökning bland nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare år 2007! Bara hälften av alla nyexaminerade upplevde att de fick tillräcklig information

Läs mer

Kulturvanor i svenska städer. Författare: Josefine Bové [SOM-rapport nr 2016:34]

Kulturvanor i svenska städer. Författare: Josefine Bové [SOM-rapport nr 2016:34] Kulturvanor i svenska städer Författare: Josefine Bové [SOM-rapport nr 2016:34] Innehåll Information om den nationella SOM-undersökningen... 3 Tabell 1. Teaterligan I vilken stad går invånarna på mest

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

STATISTISKA CENTRALBYRÅN STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) Enkät till lärare Inledning vid Statistiska centralbyrån (SCB) har under mars juli 2005 genomfört en enkätundersökning till lärare på uppdrag av Göteborgs universitet. Undersökningen

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 UF 21 SM 1401 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2013 I korta drag Minskning av antalet doktorandnybörjare År 2013

Läs mer

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i sjuksköterskeutbildningarna / David Liljequist 1 Bakgrund och syfte Idag införs IT-system

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

Basåret inom högskolan: situationen våren 2004. Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03

Basåret inom högskolan: situationen våren 2004. Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03 Basåret inom högskolan: situationen våren 2004 Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Basårets omfattning...5 Övergång till högskolan...5 Basåret i högskolan: situationen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige med sedan 1992/93) 180 000 168 191 160 000 140 000 120

Läs mer

Antalet anställda har minskat det senaste året. Stor ökning av antalet professorer. Liten andel kvinnliga professorer

Antalet anställda har minskat det senaste året. Stor ökning av antalet professorer. Liten andel kvinnliga professorer UF 23 SM 0501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2004 Higher Education. Employees in Higher Education 2004 I korta drag Antalet anställda har minskat det senaste året I oktober

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2003 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan 1 2 3 Förord 5 Bakgrund 7 Undersökningens resultat... 7 Presentation av resultatet... 7 Undersökningens genomförande...

Läs mer

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2011 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2011:04 Göteborg, mars 2011 PM 2011:04 URANK 2011. EN ANALYS AV UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLERANKINGEN URANK. Diarienr: Götabergsgatan

Läs mer

Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar

Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0722 rir 2014:27 Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar Arbetsförmedlingens arbete vid varsel Ett bidrag till effektiva omställningsinsatser?

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Avhandling: Tillämpning av

Avhandling: Tillämpning av Avhandling: Tillämpning av video i distanskurser i högre utbildning Lena Dafgård Doktorand i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap Chalmers Göteborgs universitet Högskolepedagogisk

Läs mer

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

Läs mer

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011 Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2012-03-13 2012/5 Reg.nr: 63-17-2012 Fortsatt många helårsstudenter 2011 En sammanställning av lärosätenas

Läs mer

Beslut om MFS-stipendier 2009 per lärosäte och institution Beviljat 2009

Beslut om MFS-stipendier 2009 per lärosäte och institution Beviljat 2009 Blekinge tekniska högskola International Office/ Enheten för Externa Relationer 14 10 4 396 000 Chalmers tekniska högskola Teknikens Ekonomi & Organisation 6 6 0 168 000 Chalmers tekniska högskola Institutionen

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap UF 21 SM 1201 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2011 I korta drag Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Läs mer

Hur gör de egentligen?

Hur gör de egentligen? Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Örebro 2010-10-06 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Luleå 2010-12-08 1 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014:

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014: Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014: Högskola och utbildning Blekinge tekniska högskola Ersta Sköndal högskola Göteborgs universitet

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Andelen kvinnor och män bland studenter inklusive respektive exklusive inresande studenter läsåren 2002/03 2011/12. Procent

Andelen kvinnor och män bland studenter inklusive respektive exklusive inresande studenter läsåren 2002/03 2011/12. Procent Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 30 Studenter Med studenter avses personer som är registrerade på minst en kurs i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Ur populationen studenter

Läs mer

Juriststudent vid Umeå universitet och sedan?

Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Sammanställning av en enkätundersökning gjord Juridiska institutionen 2 3 Inledning Åren, och genomförde juridiska institutionen enkätundersökningar med dem

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

Öppna databaser. InternetExplorers Delrapport 5. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juli 2008

Öppna databaser. InternetExplorers Delrapport 5. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juli 2008 Delrapport 5 Öppna databaser Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juli 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen

KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1998 Beatrice Pernehagen Kooperativa institutet Box 200 63 104 60 Stockholm Telefon 08-772

Läs mer

INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET. Undersökning bland prefekter

INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET. Undersökning bland prefekter INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET Undersökning bland prefekter Projektnummer 1517353 Stockholm 2008-06-16 Ingemar Boklund UNDERSÖKNING BLAND PREFEKTER 1. Uppdraget Internationella programkontoret (IPK) har

Läs mer

Nya användarmönster. InternetExplorers Delrapport 6. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA Olle Findahl World Internet Institute

Nya användarmönster. InternetExplorers Delrapport 6. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA Olle Findahl World Internet Institute Delrapport 6 Nya användarmönster Håkan Selg Olle Findahl World Internet Institute Jämförande analys av två användarstudier Oktober 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2013 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2013:04 Diarienummer: V 2013/357 Göteborgs Göteborg, april 2013 Övergripande beskrivning av Urank Den fristående associationen Urank (Stig Forneng,

Läs mer

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOPresearch AB attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOP, Skandinavisk opinion ab, har på uppdrag Marks kommun intervjuat 154 företagare och andra representanter för företag om hur

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:5]

Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:5] Slöjd och hantverk Vanor och värderingar 2012-2016 Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:5] Innehållsförteckning Den nationella SOM-undersökningen 2016... 1 Tabell 1

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om etikprövning av forskning som avser människor; SFS 2003:615 Utkom från trycket den 28 oktober 2003 utfärdad den 9 oktober 2003. Regeringen föreskriver 1 följande.

Läs mer

Sjukfrånvaron i staten - kvartal 3 2006

Sjukfrånvaron i staten - kvartal 3 2006 Enheten för analys Anna Enström Järleborg MISSIV DATUM DIARIENR 2007-01-25 2006/431 ERT DATUM ER BETECKNING 2005-12-20 Fi2005/6390 Finansdepartementet Enheten för statlig arbetsgivarpolitik (ESA) 103 33

Läs mer

Övergång till forskarutbildning bland examinerade vid olika lärosäten

Övergång till forskarutbildning bland examinerade vid olika lärosäten STATISTISK ANALYS Per Gillström Avdelningen för statistik och analys 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 2006/17 Övergång till bland examinerade vid olika

Läs mer

Utredning över pistolskyttarnas attityder till veteranklasser

Utredning över pistolskyttarnas attityder till veteranklasser Utredning över pistolskyttarnas attityder till veteranklasser Till 212 års förbundsmöte inkom en motion med ett antal förslag om att förbundsstyrelsen skulle utreda förändring av åldersgränser för Veteran

Läs mer

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen

Läs mer

Skräprapport 2012. Resultat av skräpmätningar i elva kommuner

Skräprapport 2012. Resultat av skräpmätningar i elva kommuner Skräprapport 2012 Resultat av skräpmätningar i elva kommuner Inledning Nedskräpning är ett problem, med negativa konsekvenser för såväl miljö, samhällsekonomi och individens känsla av trygghet i sin närmiljö.

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505

Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505 Befolkning och välfärd 2008-12-01 1(9) Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Akademisk frihet i praktiken

Akademisk frihet i praktiken STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2005-05-20 1(1) Teknisk rapport Akademisk frihet i praktiken Inledning Enheten för utbildning och arbetsmarknadsstatistik vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden

Läs mer

SCORECARD: SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

SCORECARD: SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET SCORECARD: SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Andel av dessa individer som fått/inhämtat information via Tryckt katalog från skolan 4 Skolans hemsida 40% Utbildnings-mässa 22% Utbildningssajt på nätet 18% Skolans

Läs mer