Användarstudier inom SUNET THE SWEDISH UNIVERSITY COMPUTER NETWORK. Internet i den svenska högskolan våren Stockholm i oktober 2003 HÅKAN SELG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Användarstudier inom SUNET THE SWEDISH UNIVERSITY COMPUTER NETWORK. Internet i den svenska högskolan våren 2003. Stockholm i oktober 2003 HÅKAN SELG"

Transkript

1 Användarstudier inom SUNET THE SWEDISH UNIVERSITY COMPUTER NETWORK Internet i den svenska högskolan våren 2003 Stockholm i oktober 2003 HÅKAN SELG

2 FÖRORD SUNET (Swedish University Computer Network) har till uppgift att tillgodose universitetens och högskolornas behov av datakommunikation nationellt och internationellt. För närvarande ingår 32 högskolor i SUNET. Högskolorna uppvisar vitt skilda förutsättningar beroende på olikheter i storlek, IT-profil och geografisk belägenhet. Vidare finns skillnader i högskolornas policy för användningen av nätet. I anslutning till den nyligen genomförda utbyggnaden av nätet Gigasunet har styrelsen för SUNET beslutat att genomföra studier av användningen av universitetsdatornätet för att presenteras vid SUNET Forum i oktober Föreliggande rapport är ett viktigt sådant bidrag. Som ledningsgrupp har fungerat undertecknad Hans Wallberg, UMDAC och Olle Thylander, Vetenskapsrådet. Ansvarig för att genomföra undersökningen är Håkan Selg, som också har sammanställt rapporten. Som vetenskaplig rådgivare till projektet har knutits professor Olle Findahl, forskningschef vid World Internet Institute. Materialet baseras på en omfattande urvalsundersökning där Statistiska Centralbyrån svarat för datainsamlingen. Umeå 24 oktober 2003 Hans Wallberg Föredragande inför SUNET:s styrelse 1

3 INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 4 2 METOD OCH GENOMFÖRANDE Pilotundersökning Genomförande Mätlaboratoriets granskning Urval Grupperingar Insamlingsperiod Resultat Bortfall Tillförlitlighet 23 3 ALLMÄNT OM TILLGÅNG OCH ANVÄNDNING Tillgång till dator Användning av dator i antal timmar Kunnighet i datoranvändning Tillgång till Internet Internetuppkoppling från hemmet Kunnighet i att använda Internet Användning av Internet i antal timmar Tidpunkt för användningen E-post 59 4 ANVÄNDNING I STUDIER OCH ARBETE Användning av Internet i studier och i arbete Nedladdning av filer Besökta webbsidor E-postens avsändare Kursinformation på lärarens eller institu-tionens webbsida Internet i undervisningen Användning av e-post i undervisningen Internet i forskning, ämnesutveckling m.m Användningen av SUNET-tjänster Videokonferenser m.m

4 5 ÖVRIG ANVÄNDNING Söka information och använda tjänster Användning för sociala, kulturella och politiska aktiviteter Nedladdning av filer Användning av fildelningstjänster Användning för personliga kontakter PROBLEM VID ANVÄNDNINGEN Problem vid olika slags tillämpningar Uppkoppling mot högskolan/universitetet Missbruk på nätet Oro över ökade möjligheter till övervakning och kontroll 146 3

5 1 SAMMANFATTNING Några övergripande intryck Användning i studier och arbete Internet och dess användning genomsyrar hela högskolevärlden. Det gäller såväl anställda lärare, forskare, doktorander och övrig personal som studenter. För flertalet av de anställda har den nätuppkopplade datorn blivit det professionella verktyget framför alla andra. Variationerna i användningen mellan personalkategorierna är små, liksom mellan utbildningsområden eller högskolekategorier. Man använder Internet i stor skala för e-postkommunikation med kollegor och studenter, för sökningar i databaser och för att lägga in material på institutionernas egna webbsidor. Det sker i undervisningen, i forskningen, i den egna fortbildningen och för de administrativa göromålen. Merparten av detta äger rum på högskolan och under ordinarie arbetstid. För de allra flesta tillkommer ett betydande kompletterande arbete på kvällar och helger från en uppkopplad dator i bostaden. En skillnad mellan utbildningsområdena är att man har hunnit olika långt i användningen av andra former av faktadokumentation än texter. Framför allt inom de tekniska utbildningarna har nedladdningen av bilder, videofilmer och dataprogram kommit märkbart längre än bland de övriga. Studenternas ämnesorienterade användning av Internet skiljer sig i flera avseenden från de anställdas: Studenterna använder Internet färre timmar i veckan Den huvudsakliga användningen sker i hemmet, endast en mindre del görs på högskolan. Merparten av användningen äger rum på kvällen. Även bland studenterna har användningen fått en bred spridning. Hälften uppger att man regelbundet rapporterar sina inlämningsuppgifter och grupparbeten till läraren via e-post. Tre av fyra studenter har regelbundna kontakter med sina kurskamrater vid sådana uppgifter. Bland studenterna uppträder tydliga variationerna mellan olika utbildningsområden. Genomgående används Internet mer inom samhällsvetenskaper, naturvetenskaper och tekniska utbildningar än inom humaniora, lärar- och vårdutbildningarna. Om variationerna återspeglar skillnader i studiemetodik och pedagogisk tradition är något som statistiken inte ger svar på. Inte heller går det att upptäcka om förklaringen ligger i olikheter i attityder till nya tekniska hjälpmedel. 4

6 Användningen privat I den offentliga diskussionen om Internet sätts nyttoanvändningen ofta i centrum. Internet ses som ett medel för den enskilde att både vara välinformerad om viktiga inslag i vardagen och samtidigt kunna spara tid. Det går att boka besökstider och göra sjukanmälningar, att beställa biljetter och betala räkningar. Man kan ladda ner blanketter, fylla i och skicka tillbaka. Ett annat område är att ta del av media. Att läsa tidningar och tidskrifter, att få de senaste nyheterna och att lyssna på webbradion i bakgrunden medan man jobbar. Allt detta är viktigt, vilket bekräftas av undersökningen. En stor del av personerna i högskolevärlden utnyttjar regelbundet dessa möjligheter. Det märks heller inte några nämnvärda skillnader mellan de olika personalkategorierna. Doktoranderna visar sig genomgående vara de mest avancerade användarna, men de övriga kommer inte långt efter. Betydelsen av nyttoanvändningarna skall därför inte förringas, men det som driver användningen av Internet är något annat: Hobbyverksamhet och specialintressen, intresset för kultur, musik, nöjen och underhållning, för sociala kontakter och lusten till tidsfördriv. Studien visar att intresse- och nöjesanvändningen är av mycket större omfattning än nyttoanvändningen. Dessutom märks här tydliga skillnader i användningsmönster mellan de olika personalkategorierna. Intresse- och nöjesanvändningen är mer etablerat bland studenterna och doktoranderna än bland lärarna, forskarna och övrig personal. En del av variationen har säkert praktiska förklaringar. Lärare, forskare och övrig personal är i större utsträckning familjeförsörjare, med begränsad tid för nöjen och fritidsintressen. En ännu viktigare förklaring är sannolikt att vi i studenterna och doktorander nu ser den första vuxengenerationen som vuxit upp med datorer och Internet. Studien visar också att samtliga utnyttjar e-post för privata kontakter med familjen, vänner och bekanta. Men den visar också på stora skillnader mellan yngre och äldre för sådana nya umgängesformerna på nätet som chattar och kontaktsökning. En student av tre uppger ett regelbundet deltagande i diskussionschattar. Nästan lika många använder ICQ och motsvarande. För lärare, forskare och övrig personal är denna typ av användning närmast försumbar. Allt talar för att studenterna också kommer att bära med sig de nya umgängesmönstren upp i medelåldern. Mediaanvändningen över nätet begränsas inte bara till det tryckta ordet. Också musik, bilder och videofilmer kan sprida via nätet. Här märks åter ett tydligt generationsmönster. Att läsa och ladda ner textmaterial gör alla, men det är praktiskt taget endast de yngre som använder nätet för musik och film. Även här går att urskilja en variation över utbildningsområdena. Användningen av nätet för musik och film har hittills fått större genomslag bland tekniker och naturvetare än bland humanister och lärarstuderanden. Uppenbarligen påverkas användningen fortfarande av en teknikfaktor. 5

7 Metod och genomförande Föreliggande studie är den första omfattande undersökningen i sitt slag som riktar sig till den svenska högskolevärlden. Tidigare erfarenheter av hur de aktuella målgrupperna besvarar enkätfrågorna saknas därför i stort sett. Detta har utgjort en viktig förutsättning för studiens uppläggning. Vissa tänkbara mönster i användningen har varit särskilt viktiga att få bekräftade eller förkastade. Systematiska olikheter i användningen mellan olika utbildningsinriktningar är ett sådant mönster. Viktigt är också att upptäcka eventuella återkommande skillnader mellan grupper av högskolor. Undersökningen är därför upplagd så att alla frågor går att redovisa nedbrutet på personalkategorier utbildningsområden högskolekategorier Med en sådan långt gående uppdelning i undergrupper riskerar precisionen i de statistiska skattningarna att bli lidande. Detta följer emellertid av målsättningen att i första hand uppnå en heltäckande bild av landskapet och att inte missa viktiga mönster i användningen. Tillgång och användning Generellt Tillgång till dator Praktiskt taget samtliga personer i högskolevärlden uppger sig ha tillgång till dator. Mellan procent av studenter, doktorander och lärare/forskare har tillgång till fast dator på universitetet/högskolan. För kategorin övrig personal överstiger andelen 95 procent. Många har därutöver tillång till bärbar dator. Bland doktorander och lärare/forskare gäller detta så många som två av tre. För studenter och övrig personal är andelarna ungefär en av tre. Även för tillgång till fast dator hemma är andelarna mycket höga. Närmare 90 procent av studenterna har dator hemma. För övriga kategorier är andelarna obetydligt lägre. Användning av dator i antal timmar Praktiskt taget samtliga inom högskolevärlden använder också datorn. Mönstret i användningen är dessutom mycket tydligt. Doktorander, lärare/forskare och övrig personal tillbringar i genomsnitt väsentligt fler timmar i veckan framför datorn än vad studenterna gör. Men medan studenterna 6

8 huvudsakligen tillbringar sina timmar vid datorn i hemmet, sker merparten av de övriga gruppernas datoranvändning på högskolan. Kunnighet i datoranvändning Närmare 90 procent av samtliga användare uppger sig vara ganska kunniga, eller mycket kunniga ifråga om tillämpningsprogram såsom ordbehandling och kalkylprogram. För datorteknik, t.ex. operativsystem och nätverk, är förhållandet det omvända. Här anser sig majoriteten inte särskilt kunnig. I bägge fallen ligger doktoranderna något högre än de övriga. Tillgång till Internet Samtliga med tillgång till dator har också tillgång till Internet. Praktiskt taget alla uppger sig ha tillgång till Internet på universitetet/högskolan. 9 av 10 har därutöver tillgång till Internet i hemmet. Internetuppkopplingen från hemmet Bland doktorander, lärare/forskare och övrig personal är hälften uppkopplade med telefonmodem. För studenter ligger andelen något lägre. Drygt har fast uppkoppling med fiber. Till allra största delen utgörs dessa av studenter och doktorander. På tredje plats kommer ADSL, med personer. Detta är relativt vanlig bland lärare/forskare och övrig personal. Därefter följer kabelmodem med ca abonnenter, till största delen studenter. Kunnighet att använda Internet Praktiskt taget samtliga uppger sig kunna skicka e-post, bifoga dokument till e-posten och att göra sökningar på webben. Att ladda ned dataprogram klarar en övervägande majoritet inom samtliga personalkategorier. Det tycks däremot finnas ett generationsmönster i kunnigheten att ladda ner musikfiler. Studenter och doktorander ligger här på en klart högre nivå än lärare/forskare och övrig personal. Ca en tredjedel av de tillfrågade uppger sig kunna göra en webbsida och att lägga upp den på en server. Små skillnader råder mellan personalkategorierna. Uppskattningsvis personer, eller 1 av 10, klarar att sätta upp en server. 7

9 Användning av Internet i antal timmar Samtliga med tillgång till Internet är också användare. Mönstret från datoranvändningen går igen, även om Internetanvändningen tar färre timmar i anspråk. Således ligger doktorander, lärare/forskare och övrig personal på en högre genomsnittlig användning i timmar räknat än vad studenterna gör. I stor utsträckning sker denna också från högskolan medan merparten av studenternas användning sker från hemmet. De som rapporterar kortare användning än 1 timme i veckan utgör endast 7 procent av samtliga. Dessa återfinns framför allt bland studenter och övrig personal, knappast alls bland doktorander och lärare/forskare. Tidpunkt för användningen För merparten av lärare/forskare och övrig personal ligger tyngdpunkten i användningen på förmiddagen, i något mindre grad på eftermiddagen. För doktorander är fördelningen mellan för- och eftermiddag likvärdig. Ungefär hälften av dessa tre grupper uppger också att man huvudsakligen använder Internet på kvällstid. En förhållandevis stor andel av lärare/forskare och övrig personal uppger dessutom en betydande användning på lördagar och söndagar. Studenternas användningsmönster avviker kraftigt från de övriga gruppernas genom att uppvisa en blygsam användning på förmiddagen. Under dagen ökar studenternas användning för att kulminera på kvällen. En stor andel använder Internet på helgerna. Detta får till resultat att antalet användare totalt sett successivt ökar under dagen för att nå sitt högsta antal under kvällstimmarna. Detta är en följd av att studentgruppen antalsmässigt är så dominerande så att dess användningsmönster helt slår igenom. E-post i studier och arbete För flertalet studenter ligger det studierelaterade e-postutbytet i intervallet 1 5 meddelanden i veckan. För doktoranderna ligger tyngdpunkten i intervallet Majoriteten av lärare/forskare har en in- och utgående e-posttrafik på mer än 20 meddelanden i veckan. Privat e-post Majoriteten av studenter, lärare/forskare och övrig personal har ett privat e- postutbyte som ligger i intervallet 1 5 meddelanden i veckan. 8

10 För merparten av doktoranderna överstiger det genomsnittliga e-postutbytet 5 meddelanden i veckan. Spam Mest utsatta för spam är lärare/forskare och övrig personal. Nära hälften av dessa uppger fler än 20 sådana meddelanden i veckan. Ca en tredjedel av studenter och doktorander rapporterar fler än 20 spam i veckan. E-posten som en belastning Hälften av lärarna/forskarna uppger att e-posten ibland känns som en belastning. 2 av 10 lärare/forskare upplever detta ofta. Majoriteten av studenterna och doktoranderna upplever aldrig e-posten som en belastning. Övrig personal placerar sig däremellan. Användning av Internet i studier och i arbete Användning bland de olika personalkategorierna För dem som har högskolan som arbetsplats doktorander, lärare/forskare och övrig personal är fyra av fem personer dagligen ute på nätet. Av den övriga femtedelen uppger merparten att man använder Internet någon eller några gånger i veckan. 20 procent av studenterna använder dagligen Internet i studierna medan 50 procent uppger någon eller några gånger i veckan. 10 procent av studenterna använder nätet sällan eller aldrig. Studenternas användning med fördelning på utbildningsområden De flitigaste Internetanvändarna återfinns bland naturvetare och tekniker. Över 80 procent av dessa studenter utnyttjar Internet i studierna minst en gång i veckan. Studenternas användning med fördelning på högskolekategorier De medelstora profilhögskolorna (KTH och Chalmers) återfinns i en klass för sig. Endast ett fåtal studenter uppger här att man inte använder Internet minst en gång i veckan. 9

11 Nedladdning av textfiler i studier och arbete 9 av 10 lärare/forskare och doktorander laddar regelbundet ner textfiler från nätet. För studenter och övrig personal är andelen något lägre, knappt 8 av 10. Det råder små skillnader mellan olika utbildningsområden. Endast humaniora avviker märkbart med en lägre grad av användning. Nedladdning av bilder i studier och arbete 40 procent av alla användare laddar regelbundet ned bilder. Hälften av dessa uppger att detta sker endast någon eller några gånger i månaden. Bland studenterna märks en betydligt större variation mellan olika utbildningsområden än för textfiler. Ena ytterligheten representeras av tekniska utbildningar där andelen regelbundna användare är mer än tre gånger så stor som för den andra ytterligheten, humaniora. Nedladdning av dataprogram i studier och arbete Ungefär 1 av 4 lärare/forskare och doktorander laddar regelbundet ned dataprogram. Studenterna uppvisar lägst andel, drygt 1 av 10. Nedladdning av musikfiler i studier och arbete Musikfilerna upptar inte någon större plats i högskoleundervisningen. Endast drygt mindre än 10 procent rapporterar någon form av regelbunden användning. Nedladdning av videofiler i studier och arbete Ännu lägre andel regelbundna användare än för musikfiler kan noteras för videofiler, färre än Besökta webbsidor De tillfrågade ombads att rangordna fyra olika Internetkällor utifrån dess betydelse för informationssökning. Den egna institutionens webbsidor rangordnas högst av övrig personal, lägst av doktorander. Den egna högskolans webbsidor utanför den egna institutionen rangordnas högst av lärare/forskare och övrig personal, lägst av studenterna. Svenska webbsidor utanför den egna högskolan rangordnas genomgående högt av samtliga personalkategorier, högst av studenterna. Utländska webbsidor rangordnas högst av doktoranderna, lägst av övrig personal. 10

12 E-postens avsändare På motsvarande sätt ombads de tillfrågade att rangordna fyra olika avsändarkategorier utifrån mängden mottagen e-post. Avsändare från den egna institutionen står för den mesta e-posten för samtliga personalkategorier. Avsändare från den egna högskolan utanför den egna institutionen rangordnas högst av övrig personal, därefter av lärare/forskare. Svenska avsändare utanför den egna högskolan rangordnas högst av studenterna, därefter av doktoranderna. Utländska avsändare svarar för det lägsta antalet e-postmeddelanden bland samtliga kategorier. Kursinformation på lärarens eller institutionens webbsida Drygt 90 procent av studenterna har tillgång till kursinformation på lärarens eller institutionens webbsida. Endast en mindre variation förekommer mellan olika utbildningsområden. Internet i undervisningen (Endast lärare/forskare och doktorander) 55 procent av alla lärare/forskare använder regelbundet Internet i undervisningen. Situationen är ungefär densamma för undervisande doktorander. E-post i undervisningen Bland de lärare/forskare som regelbundet använder Internet i undervisningen utnyttjar 2 av 3 e-posten för kursinformation och inlämningsuppgifter. Därutöver uppger över 80 procent att man har e-postkontakter med studenterna i andra kursrelaterade frågor. Bland undervisande doktorander märks samma tydliga tendens. E-posten spelar viktig roll för de studierelaterade kontakterna studenterna emellan. 3 av 4 har regelbundna e-postkontakter med andra studenter i sådana frågor. Internet i forskningen (Endast lärare/forskare och doktorander) Praktiskt taget samtliga doktorander använder regelbundet Internet i sin forskning. Enda undantaget som är statistiskt säkerställt är inom humaniora. Bland lärare/forskare ligger andelarna något lägre. Internet i forskningen används regelbundet av procent inom flertalet utbildningsområden. 11

13 Internet för egen fortbildning m.m. (Endast lärare/forskare och doktorander) Internet för egen fortbildning, ämnesutveckling m.m. används av något fler lärare/forskare än vad som vad fallet i forskningen. För doktorander är det istället något färre. Internet för information (Endast lärare/forskare och doktorander) Genomgående är det ytterst få personer som inte använder Internet för information. Internet för administration (Endast lärare/forskare och doktorander) Ca 75 procent av samtliga lärare/forskare använder Internet för olika administrativa uppgifter. Motsvarande andel för doktoranderna är 60 procent. Detta återspeglar troligen en situation med ett större inslag av administrativa uppgifter för kategorin lärare/forskare. Användning av SUNET-tjänster FTP-arkivet och webbkatalogen används av uppskattningsvis respektive personer. Det skattade antalet användare av Faxtjänsten och Netnews är för litet för att vara statistiskt säkerställt. Största andelarna användare uppvisar lärare/forskare och övrig personal. Till antalet är dock studenterna den överlägset största kategorin. Användning av videokonferenser m.m. Drygt personer uppger någon form av regelbunden användning. 3 av 4 användare är studenter. Övrig användning Gruppering av användningsområden De tillfrågade ombads uppge om de använder Internet hemma eller på universitetet/högskolan i samband med olika aktiviteter utanför studierna/arbetet. I redovisningen av utfallet har de 24 användningsområdena grupperats enligt följande: Nyttostyrd informationssökning Intressestyrd informationssökning Mediaorienterad användning Internet som tidsfördriv Beställningar och betalningar Dokumenthantering 12

14 Nyttostyrd informationssökning Informationssökning om varor och tjänster är det överlägset vanligaste aktiviteten. Ca hälften inom samtliga personalkategorier ägnar sig åt detta minst en gång i veckan. För de övriga områdena, hälsa och sjukvård, myndigheters webbsidor och resor, uppger 1 av 10 veckovis användning. Utvidgas tidsintervallet till minst en gång i månaden ökar antalet regelbundna användare starkt. Ca 30 procent av samtliga informerar sig på webben om hälsa och sjukvård. Motsvarande andelar för myndigheters webbsidor respektive resor ligger i intervallet procent för samtliga personalkategorier. Bland personalkategorierna är det oftast doktoranderna som uppvisar högsta andelen användare. Intressestyrd informationssökning I gruppen ingår informationssökning om kultur, om politik och aktuella samhällsfrågor, om sport och idrott, om nöje och underhållning samt för hobby och specialintressen. Den intressestyrda informationssökningen visar sig vara av klart större omfattning än den nyttostyrda. Endast informationssökningen om varor och tjänster ligger i nivå med den intressestyrda. Genomgående står studenter och doktorander för en mer intensiv användning jämfört med lärare/forskare och övrig personal. Mediaorienterad användning Häri ingår att ta del av nyheter, läsa tidskrifter och tidningar på nätet, lyssna på radio och musik och att se på TV. Ungefär hälften av de tillfrågade tar del av nyheter och läser tidningar och tidskrifter minst en gång i veckan. Doktoranderna är de flitigaste användarna Att se på TV via nätet ägnar sig ännu så länge få personer åt. Internet som tidsfördriv I gruppen ingår sexsajter, att surfa runt, att se på film och att spela spel. Studenterna uppvisar högsta andelen användare inom samtliga aktiviteter, lärarna/forskarna lägsta. Att surfa runt är den utan jämförelse vanligaste sättet att fördriva tiden på nätet. Ca hälften av studenterna uppger att detta förekommer minst en gång i veckan. 13

15 Betydligt lägre andel ägnar sig åt spel på webben. Sammantaget rör det sig om uppskattningsvis personer, majoriteten studenter, som gör detta minst en gång i veckan. Endast några få procent, huvudsakligen studenter, uppger sig se på film och besöka sexsajter minst en gång i veckan. Beställningar och betalningar I gruppen ingår nättjänster som att köpa varor, boka och betala resor och inkvartering, bokningar och betalningar i samband med nöje och underhållning, i samband med motion, hälsa och sjukvård samt att handla med aktier och fonder. Steget mellan att informera sig över Internet och att göra bokningar och beställningar över nätet är för många personer ganska stort. Ändå är det förhållandevis många inom varje personalkategori som regelbundet ägnar sig åt detta. Doktoranderna uppvisar de högsta andelarna. ca 30 procent för beställningar/betalningar av varor, resor och nöjen/underhållning. Dokumenthantering I gruppen ingår att ladda ner formulär och blanketter samt att fylla i och skicka iväg formulär och blanketter. Många utnyttjar möjligheterna att ladda ned och skicka iväg formulär och blanketter. Högsta andelarna, ca 50 procent, uppvisar lärarna/forskarna. För studenterna är det här inte en lika återkommande uppgift. Användning i samband med sociala, kulturella och politiska aktiviteter Svarsalternativ som gavs var Deltagande i kulturell verksamhet, t.ex. musik, teater, bildkonst Ideell och politisk verksamhet Arbete i studentkår, nation, fack etc. Hobbyverksamhet, specialintresse Ca 30 procent av samtliga användare utnyttjar regelbundet Internet i samband med hobbyverksamhet och specialintressen. För de övriga aktiviteterna ligger andelarna kring 10 procent och strax därunder. Nedladdning av filer på fritiden Drygt 60 procent av samtliga användare laddar regelbundet ned textfiler på fritiden. 14

16 För bilder är andelen knappat 50 procent. I båda fallen uppvisar doktoranderna de högsta nivåerna. Uppskattningsvis studenter och doktorander, eller procent, laddar regelbundet ned musikfiler. Bland lärare/forskare och övrig personal förekommer detta i mycket liten omfattning. Uppskattningsvis , huvudsakligen studenter, ägnar sig regelbundet åt nedladdning av videofiler. Ca 20 procent av samtliga laddar regelbundet ned datafiler. Användningen är jämnt fördelad mellan personalkategorierna. Variationerna mellan de olika högskolekategorierna är förhållandevis små med ett undantag, de medelstora profilhögskolorna (Chalmers och KTH). Med undantag för textfiler uppvisar dessa en signifikant högre användningsgrad av nedladdningsbara filer och program. Användning av fildelningstjänster Uppskattningsvis personer har eller har haft någon form av regelbunden användning av Napster. För KaZaa är antalet Det föreligger en klar dominans för studenterna. Ca 30 procent av dessa uppger sig vara regelbundna användare KaZaa. Som tvåa kommer doktoranderna med 15 procent. Bland lärare/forskare och övrig personal finns i jämförelse få regelbundna användare. Bland de medelstora profilhögskolorna är närmare hälften regelbundna användare. Användning för personliga kontakter Alla personalkategorierna uppvisar höga tal för regelbunden användning av e-post med familj, vänner och bekanta. Doktorander ligger allra högst med 95 procent. Ett förhållandevis stort antal personer ca deltar regelbundet i olika diskussionsformer på nätet, framför allt studenter. 1 av 3 studenter medverkar i diskussionschattar personer, huvudsakligen studenter, använder nätet för kontaktsökning, t.ex. ICQ. Mycket få bland lärare/forskare och övrig personal rapporterar sådan användning. Betydligt färre personer, , använder chat-formen regelbundet för att skaffa nya vänner eller få tröst eller stöd. Detsamma gäller även s.k. dating. 15

17 Problem vid användningen Problem med utskrifter på universitetet/högskolan Utskriftsproblem är det som flest rapporterar. Grovt räknat rör det sig om hälften inom de olika personalkategorierna, men med högst andel bland studenterna. Problem med e-posten på universitetet/högskolan Ca 40 procent av de tillfrågade rapporterar att problem med e-posten förekommer ofta eller ibland. Problem med att läsa webbsidor på universitetet/högskolan Ungefär lika många rapporterar problem med att läsa webbsidor. Problem med att använda databaser på universitetet/högskolan Förhållandevis många uppger att man inte använder databaser på högskolan, framför allt bland studenter och övriga personal. Bland användarna uppger ca 40 procent att problem förekommer. Problem med att ladda ner stora filer på universitetet/högskolan Ett mycket stort antal personer inom samtliga grupper uppger att man inte brukar ladda ner stora filer på högskolan. Av dem som faktiskt laddar ner stora filer uppger majoriteten inom flertalet personalkategorier att man har problem, ofta eller ibland. Övrig personal är här ett undantag. Problem vid uppkoppling mot universitetet/högskolan Uppskattningsvis personer har aldrig några problem i uppkopplingen mot högskolan. Något färre ca uppger att problem kan förekomma, i allra flesta fall ibland. Endast 3 procent av de tillfrågade rapporterar att problemen förekommer ofta. Bland lärarna/forskarna är andelen som rapporterar problem högre än för andra grupper. 16

18 Missbruk på nätet Uppskattningsvis studenter har drabbats av intrång i sina datorer eller känner någon som har drabbats så att information blivit skadad eller förstörd. Ser man till andelar är gruppen lärare/forskare mest utsatt. Av dessa har en fjärdedel drabbats av intrång eller känner någon som drabbats Ca studenter uppger att man själv blivit förolämpad eller förnedrad på nätet, eller att man känner någon som drabbats Oro över ökade möjligheter till övervakning och kontroll De tillfrågade ombads ta ställning till följande påstående: Det är oroande att myndigheter och arbetsgivare via Internet får ökad möjlighet till övervakning och kontroll Lärare/forskare är den kategori som tydligast tar avstånd från påståendet. Bland doktoranderna märks ett något större stöd för påståendet än bland de övriga kategorierna. 17

19 2 METOD OCH GENOMFÖRANDE 2.1 Pilotundersökning I vissa av Högskoleverkets undersökningar, t.ex. Studentspegeln 2002, har ingått enstaka frågor med anknytning till användningen av e-post och Internet. SUNETstudien är dock den första omfattande undersökningen i sitt slag som riktar sig till hela den svenska högskolevärlden. Såvitt vad som är känt saknas utländska motsvarigheter. Tidigare erfarenheter av hur de aktuella målgrupperna kommer att svara på enkätfrågorna saknas därför i stort sett. Detta har varit en viktig förutsättning för studiens uppläggning. I en första undersökning är det angeläget att skaffa en god överblick av hela det akademiska fältet och att inte missa viktiga användningar och användare. Att identifiera de stora mönstren i användningen blir på motsvarande sätt en mer angelägen uppgift än att göra djupdykningar inom enskilda delområden. Detaljstudier får anstå till senare. En sådan strategi får en rad praktiska effekter. Många frågor ges generella formuleringar och antalet delfrågor blir omfattande. Svarsalternativen tenderar att bli många till antalet. Först vid den efterföljande bearbetningen av svaren framgår vilka delfrågor som varit mer eller mindre relevanta och vilka svarsalternativ som kunnat reducerats. Vissa tänkbara mönster i användningen blir särskilt viktiga att få bekräftade eller förkastade. Systematiska olikheter i användningen mellan olika utbildningsinriktningar är ett sådant mönster. Viktigt är också att upptäcka eventuella återkommande skillnader mellan grupper av högskolor. Undersökningen är därför upplagd så att alla frågor går att redovisa nedbrutet på personalkategorier, utbildningsområden och högskolekategorier. Genomförandet av detta redovisas längre fram i kapitlet. Med en sådan långtgående uppdelning i undergrupper 1 riskerar precisionen i de statistiska skattningarna att bli lidande. Varje skattat antal eller värde omges av ett större osäkerhetsintervall än om man haft färre strata. Detta följer emellertid av målsättningen att i första hand uppnå en heltäckande bild av landskapet och att inte missa viktiga mönster i användningen. 1 stratum, pl. strata 18

20 2.2 Genomförande Studien har genomförts i form av en urvalsundersökning. Ett uppdrag lades under våren på Statistiska centralbyrån (SCB) att ansvara för insamlingen av uppgifter. Vid utformningen av frågorna har det varit en ambition att så långt möjligt kunna nå jämförbarhet med liknande undersökningar av tillgång och användning av Internet. Konkret har det tagit sig uttryck i ett samarbete med World Internet Institute 2 kring bland annat frågekonstruktionerna. Frågorna är delvis gemensamma för alla som är verksamma inom högskolorna. Vissa frågor är anpassade till specifika studie- eller arbetsförhållanden för olika personalgrupper. För ändamålet utformades separata frågeformulär för fyra olika personalgrupper: Studenter Doktorander Lärare/forskare Övrig personal 2.3 Mätlaboratoriets granskning Enkätutkasten tillsammans med följebrev lämnades därefter till SCB för granskning i dess Mätlaboratorium. Granskningen gick till så att en person från Mätlaboratoriet uppsökte var och en i en testpanel bestående av åtta personer två representanter för var och en av de fyra personalkategorierna för att tillsammans gå igenom frågorna. Syftet var att upptäcka oklarheter och källor till missförstånd när man fyller i enkäten. Granskningen och testet resulterade i en rapport med olika rekommendationer och som föranledde ett antal justeringar i de slutgiltiga versionerna av frågeformulären. 2.4 Urval Populationen består av anställda, studenter och doktorander vid de 32 högskolor och universitet som är knutna till SUNET. Totalt uppgår den till ca personer. Utifrån undersökningens syfte och uppläggning rekommenderade SCB ett urval på personer. Urvalsramen består av individer som finns med i SCB:s Universitetoch högskoleregistret (registrerade på minst 20 p under ht 2002) samt i Registret över Högskolans personal (anställda oktober 2002). 2 World Internet Institute utför longitudiella studier av användningen av datorer och Internet i Sverige. Institutet ingår även i ett internationellt nätverk med samma inriktning. 19

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 005 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning vid nya universitet

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Metod och genomförande

Metod och genomförande Delrapport 1 Metod och genomförande Håkan Selg Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av VINNOVA Om projektet

Läs mer

IT i lärarutbildningen

IT i lärarutbildningen IT i lärarutbildningen attityder, användande och kunnande bland lärarutbildare och studenter 2004 Utförd av: Metamatrix Development & Consulting AB 2004-11-24 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metod

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i sjuksköterskeutbildningarna / David Liljequist 1 Bakgrund och syfte Idag införs IT-system

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2003 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan 1 2 3 Förord 5 Bakgrund 7 Undersökningens resultat... 7 Presentation av resultatet... 7 Undersökningens genomförande...

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Örebro 2010-10-06 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Luleå 2010-12-08 1 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002 Jan Wretman Statistiska Institutionen Stockholms Universitet 106 91 Stockholm e-mail: jan.wretman@stat.su.se Rapport nr. 27 från projektet

Läs mer

Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012

Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012 Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012 2(33) Innehållsförteckning 2 1. Allmän information 3 1.1 Teckenförklaring 3 2. Resultat 4 2.1 Antal hundar och katter 4 Tabell 2.1.1 Antal hundar och katter

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

Hur gör de egentligen?

Hur gör de egentligen? Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20 RAPPORT ÅTERVINNINGSCENTRALER I UMEÅ OCH LYCKSELE 2006 EN UNDERSÖKNING UTFÖRD I SYFTE ATT - FÖLJA TRENDER - ANPASSA SERVICENIVÅN - FÖRBÄTTRA INFORMATIONEN 2006-11-20 Enkät - Återvinningscentraler 2006

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505

Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505 Befolkning och välfärd 2008-12-01 1(9) Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Ungar & Medier medievardagen för barn och unga 2013-04-12 Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden

Läs mer

Hundar katter och andra sällskapsdjur 2012 en SCB-undersökning

Hundar katter och andra sällskapsdjur 2012 en SCB-undersökning Hundar katter och andra sällskapsdjur 2012 en SCB-undersökning Kontaktperson: Ann-Marie Karlsson Enhet: Statistikenheten e-postadress: statistik@jordbruksverket.se Datum: 2013-03-04 Kort beskrivning av

Läs mer

Biblioteksundersökningen

Biblioteksundersökningen Biblioteksundersökningen Vara kommun Juni 2004 ARS P0549 Bastugatan 2. Box 38027. S-100 64 Stockholm Tel 08-462 95 05. Fax 08-462 95 20 e-mail: info@ars.se www.ars.se 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Studentenkät 13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Inledning... 3 Antalet respondenter... 3 Grupper bland respondenterna... 3 Jag är... 4 Jag tillhör... 4 Jag är distansstudent...

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2013. YH- och KY-studerande som examinerades 2012

Studerandes sysselsättning 2013. YH- och KY-studerande som examinerades 2012 Studerandes sysselsättning 2013 YH- och KY-studerande som examinerades 2012 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 Stig Forneng, Ingemar Lind, Thorsten Nybom Författarna är grundare till Urank, som är en fri och obunden association för studier i och utförande av svenska universitets-

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Temarapport 2012:3. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12. Utbildning och forskning

Temarapport 2012:3. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12. Utbildning och forskning Temarapport 2012:3 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12 Utbildning och forskning Temarapport 2012:3 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12 Statistiska

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Underlagsrapporter samt bilagor. till VINNOVA Rapport VR 2009:11 De två kulturerna på Internet

Underlagsrapporter samt bilagor. till VINNOVA Rapport VR 2009:11 De två kulturerna på Internet Underlagsrapporter samt bilagor till VINNOVA Rapport VR 2009:11 De två kulturerna på Internet Innehåll 1 Det statistiska underlaget... 7 1.1 Urval och datainsamling via SCB... 7 1.2 Population... 7 1.3

Läs mer

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten 2004. Projekt nr 15687. Göteborg 2004-11-23. Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten 2004. Projekt nr 15687. Göteborg 2004-11-23. Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson Skatteverket Regionenkät Allmänheten 2004 Projekt nr 15687 Göteborg 2004-11-23 Kundansvarig: Jonas Persson Projektledare: Matz Johansson Dataansvarig: Jan Lundmark 1 Information om undersökningen Skatteverket

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport Datum 2011-10-03 1(6) Anna Björkesjö Klara Jakobsson Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö - Nyköping 2011 Metod- och kvalitetsrapport 2(6) Metoddokumentation Målpopulation Målpopulationen för en skräpmätning

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken Universitetskanslersämbetet och SCB 98 UF 23 SM 1201 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Detta Statistiska meddelande (SM) beskriver antalet anställda vid samtliga universitet och högskolor

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010

Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Joakim Grausne 2011-03-03 ALL 2011/11 Innehållsförteckning Inledning... 2 Genomförande... 2 Frågor och urval... 2 Insamling... 3 Resultat...

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Sånnahallen. - En kvantitativ utvärdering av verksamheten vid Sånnahallen i Åhus. Genomförd av: Daniel Granqvist och Lars Jennfors

Sånnahallen. - En kvantitativ utvärdering av verksamheten vid Sånnahallen i Åhus. Genomförd av: Daniel Granqvist och Lars Jennfors Sånnahallen - En kvantitativ utvärdering av verksamheten vid Sånnahallen i Åhus Genomförd av: Daniel Granqvist och Lars Jennfors Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Metod... 3 4. Resultat

Läs mer

Kursutbud Lärarlyftet II

Kursutbud Lärarlyftet II Mer info på www.skolverket.se/lararlyftet KURSUTBUD LÄRARLYFTET II Kursutbud Lärarlyftet II Bild Göteborgs universitet Bild för lärare åk 7-9, 45 hp (1-45) 37,5% av helfart Campus/Distans Högskolan i Jönköping

Läs mer

Teknisk rapport från NFO Infratest AB

Teknisk rapport från NFO Infratest AB Bilaga 1 Teknisk rapport från NFO Infratest AB Page 1 Riksskatteverket Regionenkät - Företag Projekt nr 14356 Göteborg 2003-12-18 Kundansvarig: Jonas Persson Dataansvarig: Jan Lundmark Information om undersökningen

Läs mer

IT bland individer 2006

IT bland individer 2006 IT bland individer 2006 IT0102 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Informationsteknik A.2 Statistikområde Användning och tillgång av IT i företag och bland individer A.3 Statistikprodukten ingår ej i

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

2001:1 Offentlig och privat verksamhet statistik om anordnare av välfärdstjänster 1995, 1997 och 1999

2001:1 Offentlig och privat verksamhet statistik om anordnare av välfärdstjänster 1995, 1997 och 1999 2002:1 Forskar kvinnor mer än män? Resultat från en arbetstidsundersökning riktad till forskande och undervisande personal vid universitet och högskolor år 2000 I serien Bakgrundsfakta presenteras bakgrundsmaterial

Läs mer

BRUKARUNDERSÖKNING BIBLIOTEK

BRUKARUNDERSÖKNING BIBLIOTEK VARA KOMMUN BRUKARUNDERSÖKNING BIBLIOTEK FÖRSOMMAREN 2006 KVÄNUM ARS P0765 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Kommunfullmäktige i Vara kommun har beslutat att alla kommunens verksamheter skall följas upp

Läs mer

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013 Markör Marknad & Kommunikation AB Stockholm Omvårdnad Gävle 2013 Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning November 2013 Uppdrag: Kund- och närståendeenkäter

Läs mer

Bibliotekets personalenkät 2012/13

Bibliotekets personalenkät 2012/13 Bibliotekets personalenkät 2012/13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Frågorna... 3 1. Jag är (ange den egenskap i vilken du oftast är i kontakt med biblioteket):... 3 2. Jag har använt

Läs mer

Statistikens betydelse och nytta för samhället

Statistikens betydelse och nytta för samhället Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Varför är SCB i Almedalen? Utveckla, framställa och sprida statlig statistik Förse våra användare med statistik som underlag för beslutsfattande, debatt

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Älvdalens kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Älvdalens kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Älvdalens kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015... 1 Resultat Del A Hur

Läs mer

Nationella brukarundersökningen 2011 Brukarna om sitt äldreboende i Lidköpings kommun

Nationella brukarundersökningen 2011 Brukarna om sitt äldreboende i Lidköpings kommun Nationella brukarundersökningen 2011 Brukarna om sitt äldreboende i Lidköpings kommun Lidköpings kommun- Sammanfattning Sammanfattning Resultaten i denna rapport baseras på den nationella brukarundersökning

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet.

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet. UF 23 SM 1201 Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18 Personal vid universitet och högskolor 2011 Higher Education. Employees in Higher Education 2011 I korta drag Korrigering 2012-06-18 Tabell

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:5

Läs mer

Igenomsnitt är det 87 procent av Svenskarna som använder Internet. Av de arbetslösa är

Igenomsnitt är det 87 procent av Svenskarna som använder Internet. Av de arbetslösa är 1 Igenomsnitt är det 87 procent av Svenskarna som använder Internet. Av de arbetslösa är det 98 procent som använder Internet. Alla de som i undersökningen var hemma med barn (dvsföräldralediga) använde

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:5

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET...

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 3 2. SKUGGNINGSUNDERSÖKNINGEN... 5 2.1 REDOVISNING

Läs mer

Nationella brukarundersökningen 2011. Brukarna om hemtjänsten i Lidköpings kommun

Nationella brukarundersökningen 2011. Brukarna om hemtjänsten i Lidköpings kommun Nationella brukarundersökningen 2011 Brukarna om hemtjänsten i Lidköpings kommun Lidköpings kommun- Sammanfattning Sammanfattning Resultaten i denna rapport baseras på den nationella brukarundersökning

Läs mer

Övertäckning i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 2006/07-2011/12

Övertäckning i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 2006/07-2011/12 213-1-31 1(13) Avdelningen för befolkning och välfärd Enheten för statistik om utbildning och arbete i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 26/7-211/12

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012 2012-06-03... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3

Läs mer

NÄR-VAR-HUR Vecka 23-24 2005

NÄR-VAR-HUR Vecka 23-24 2005 Osbecksgymnasiet NÄR-VAR-HUR Vecka 23-24 2005 Matsedel v 23 Må: Lovdag Ti: Tonfisksallad, sås, ris On: Kökets special To: Korv m bröd Fr: Lovdag Kalendariet Måndag 6/6 Nationaldag, ledig dag. Torsdag 9/6

Läs mer

Facktidskriften ett njutningsmedel?

Facktidskriften ett njutningsmedel? UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 1, 139-144 Facktidskriften ett njutningsmedel? Biörn Hasselgren En fråga jag återkommande ställer mig, inte enbart i egenskap av redaktör för två tidskrifter, är

Läs mer

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013 Vara Kommun Invånarenkät Hösten Markör Örebro Markör Stockholm Kungsgatan 1, 01 Örebro Virkesvägen, 10 0 Stockholm Tel: 01-16 16 16, Fax:01-16 16 1 Tel: 01-16 16 16, Fax: 08-16 8 81 info@markor.se www.markor.se

Läs mer

Vad tycker du om bemanningen i demensvården?

Vad tycker du om bemanningen i demensvården? Vad tycker du om bemanningen i demensvården? Resultat av Socialstyrelsens webbenkät 14 september 7 november 2011 2011-11-08 Om enkäten Enkäten har genomförts som en webbenkät under perioden 14 september

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 2012-05-31... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3 Resultat...

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Föräldraundersökning 2012 2013-02-09 Inledning Enheten för statistik om utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under

Läs mer