Elkunders möjlighet till flexibel elanvändning EN UNDERLAGSRAPPORT TILL ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 2016

Transkript

1 Elkunders möjlighet till flexibel elanvändning EN UNDERLAGSRAPPORT TILL ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 2016

2 Copyright 2016 Sweco Energuide AB All rights reserved No part of this publication may be reproduced, stored in a retrieval system or transmitted in any form or by any means electronic, mechanical, photocopying, recording or otherwise without the prior written permission of Sweco Energuide AB.

3 Disclaimer While Sweco Energuide AB ( Sweco ) considers that the information and opinions given in this work are sound, all parties must rely upon their own skill and judgement when making use of it. Sweco does not make any representation or warranty, expressed or implied, as to the accuracy or completeness of the information contained in this report and assumes no responsibility for the accuracy or completeness of such information. Sweco will not assume any liability to anyone for any loss or damage arising out of the provision of this report. 3

4 Rapportnamn Elkunders möjlighet till flexibel elanvändning Tillgänglighet Publik Datum av färdigställande Projektledare Andrea Badano Författare Andrea Badano, Henrik Gåverud, Patrick Zetterberg. Kvalitetssäkring Niclas Damsgaard 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning Introduktion Bakgrund Uppdraget Rapportens innehåll Metod och genomförande Om efterfrågeflexibilitet Efterfrågeflexibilitet Olika sätt att realisera värdet av efterfrågeflexibilitet Resultat och analys Enkätens svarsfrekvens Elintensiv industri Övrig industri Fastigheter (lokaler och bostäder) Serviceverksamhet Aggregatorer Slutsatser Bilaga A - Enkäten A.1 Enkätens inledning A.2 Frågor A.3 Svar: elintensiv industri A.4 Svar: övrig industri A.5 Svar: fastigheter A.6 Svar: service Bilaga B: intervjuer

6 Sammanfattning Sweco har för Energimarknadsinspektionens räkning genomfört en enkät- och intervjuundersökning med syfte att kartlägga potentialen för efterfrågeflexibilitet i Sverige. Respondenter delades in i fyra olika kundsegment elintensiv industri, övrig industri, fastigheter, samt serviceverksamhet. Enkätundersökningen var webb-baserad och inbjudan till enkäten skickades med epost till slumpvis utvalda företrädare för företag och organisationer inom de olika segmenten. Ett mindre antal speciellt intressanta respondenter ur varje segment valdes ut för kompletterande djupintervjuer. Undersökningen genomfördes under Dec 2015 Feb De frågor som ställdes hade till syftet att kartlägga i vilken omfattning begreppet efterfrågeflexibilitet är känt, vilka möjligheter till efterfrågeflexibilitet som finns, i vilken omfattning som efterfrågeflexibilitet erbjuds idag, samt vilka hinder som finns för högre efterfrågeflexibilitet i framtiden. De slutsatser som kan dras från undersökningen är att efterfrågeflexibilitet idag erbjuds främst av företag inom segmentet elintensiv industri. Det är de allra största företagen inom detta segment som är mest flexibla de allra flesta elintensiva företag är i dagsläget inte flexibla i någon större omfattning. Företag och organisationer inom de andra segmenten är till största delen inte heller speciellt flexibla idag. Begreppet efterfrågeflexibilitet är ett relativt okänt begrepp inom alla fyra segment. Ökad kunskapsspridning om efterfrågeflexibilitet är en nödvändigt men ej tillräcklig åtgärd för högre flexibilitet i framtiden. De flesta respondenter angav att de sannolikt inte har några möjligheter till flexibel elanvändning. Den vanligaste invändningen mot efterfrågeflexibilitet var att det störde verksamheten. Företag och organisationer inom segmenten fastigheter och service påpekade att deras verksamheter var mycket kundorienterade och att det därför fanns små möjligheter att ändra effektuttag baserat på snabba förlopp på elmarknaden. Industriföretag har ofta produktionsprocesser som är mycket känsliga för störningar och efterfrågeflexibilitet ansågs försvåra företagens möjlighet att leverera i tid till slutkund. Andra respondenter ansåg att dagens låga elpriser leder till låga ersättningsnivåer för efterfrågeflexibilitet vilket gör det olönsamt att anpassa elförbrukningen anpassningen påverkar huvudverksamheten och de kostnader som detta för med sig överstiger den ersättning man kan få idag för sin flexibilitet. Många respondenter angav att de skulle kunna vara mer flexibla i framtiden förutsatt att de investerar i ny utrustning samt olika automatiserade stödsystem för att kunna ge produktionsansvariga de verktyg som behövs för att fatta beslut om anpassningar av elförbrukningen. De allra flesta respondenter angav att det var svårt att få fram underlag för beslut om dessa investeringar. Dels är 6

7 det är svårt för företagen att uppskatta vilka kostnader som efterfrågeflexibilitet för med sig. Dessutom är det svårt för företagen att bilda sig en uppfattning om vilka ersättningsnivåer man kan förvänta sig i framtiden. Efterfrågeflexibilitet upplevs av många respondenter som ett komplext förfarande och framförallt mindre elförbrukare är ofta mer intresserade av energieffektivisering som ett sätt för att skydda sig mot högre och mer volatila elpriser i framtiden. De större elförbrukarna har oftast lättare att vara flexibla, men även dessa företag upplever att det är svårt för företag från förbrukningsledet att erbjuda sin flexibilitet på de olika marknader som finns för detta. Lösningen på dessa problem är sannolikt aggregatorer för de mindre elförbrukarna samt ändrade regelverk på marknaderna för de större förbrukarna. Slutligen påpekade ett antal respondenter att nättariffer ibland var utformade på ett sätt som inte uppmuntrar till en flexibel elanvändning. Lösningen här är incitament till nätbolag att erbjuda nätavtal som inte försvårar för elanvändare som vill vara flexibla. 7

8 1. Introduktion 1.1 Bakgrund I juni 2015 gav regeringen Energimarknadsinspektionen (Ei) i uppdrag att utreda vilka förutsättningar och hinder det finns för olika elkunder att öka den samhällsekonomiska effektiviteten på elmarknaden genom ökad efterfrågeflexibilitet. Arbetet ska omfatta analyser av olika aktörers incitament att öka efterfrågeflexibiliteten både i förhållande till elhandel och till nättariffer. Utifrån dessa analyser ska Ei föreslå åtgärder som kan underlätta och påskynda utvecklingen mot större effektivitet på elmarknaden 1. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet i oktober Efterfrågeflexibilitet (EFF) har diskuterats under många år och det finns ett antal undersökningar och pilotstudier som kartlagt möjligheter och hinder för EFF i allmänhet samt för vissa specifika kundsegment. De kundsegment som identifierats av Ei var: 1. Hushåll boende i villa 2. Fastigheter (bostäder och lokal) 3. Serviceverksamhet 4. Elintensiv industri 5. Övrig industri Ei har dock konstaterat att den kunskap som finns idag är otillräcklig, och har därför anlitat Sweco för att ta fram förbättrade underlag för beslut angående åtgärder för att stimulera EFF inom olika kundsegment. Olika sorters kunder har olika krav på leverans av el, olika möjligheter att bidra till EFF, samt olika krav på kompensation för att bli mer aktiva och anpassa sin elförbrukning. Därför är det viktigt att öka förståelsen för olika kundsegments möjligheter till flexibel elförbrukning. 1.2 Uppdraget Sweco fick i uppdrag att genomföra en intervju och enkätstudie med syfte att: 1 Uppdrag att utreda förutsättningar för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet Regeringskansliet, Diarienummer: M2015/2387/Ee 8

9 Ta fram utförligare underlag för EFF för de kundsegment som ännu inte studerats i tillräcklig detalj. Identifiera de förutsättningar som måste vara uppfyllda för att elkunderna inom angivna kundsegment skall kunna bidra till ökad EFF Identifiera de hinder som måste undanröjas för att elkunderna inom angivna kundsegment skall kunna bidra till ökad EFF I uppdraget ingick att kartlägga möjligheter till EFF för samtliga kundsegment som identifierats av Ei förutom segmentet hushåll boende i villa: fastigheter (bostäder och lokaler), serviceverksamhet, elintensiv industri samt övrig industri. Undersökningen genomfördes under perioden december 2015 mars Rapportens innehåll Rapporten har följande disposition: Kapitel 2 Metod och genomförande beskriver hur undersökningen genomfördes. Kapitel 3 Om efterfrågeflexibilitet innehåller en kortfattad beskrivning av vad efterfrågeflexibilitet går ut på samt vilka sätt elförbrukare har att realisera värdet av sin flexibilitet. Kapitel 4 Resultat och Analys innehåller en sammanfattning av undersökningen per kundsegment. Kapitel 5 Slutsatser sammanfattar de slutsatser som kan dras från undersökningen Bilaga A innehåller en beskrivning av enkäterna samt statistik över enkätsvaren. Bilaga B innehåller en förteckning över de företag och organisationer som intervjuades 9

10 2. Metod och genomförande Undersökningen genomfördes dels som en webb-baserad enkätundersökning och dels som en serie djupintervjuer. Syftet med enkätundersökningen var främst att kartlägga vilken potential för EFF som finns i Sverige samt vilka hinder som finns för ökad EFF i landet. Syftet med djupintervjuerna var dels att samla in värdefull information som är svår att fånga upp med enkäter, dels att minimera några av de risker som finns förenade med enkätundersökningar om komplexa ämnen som EFF (låg svarsfrekvens, att olika respondenter tolkar frågorna på olika sätt m.m.). Djupintervjuer ger respondenter möjlighet att övergripande fundera, diskutera, samt ställa motfrågor. Dessutom ger det intervjuaren en möjlighet att ställa följdfrågor samt vidareutveckla frågeställningen. Genom att kombinera enkätundersökningen och intervjuserien bedöms synergier kunna uppstå. Genom enkätundersökningen kan en uppfattning ges avseende hur många inom respektive segment som känner till begreppet efterfrågeflexibilitet och hur stor potential man ser. Genom intervjuserien kan sedan dessa resultat sättas i sitt sammanhang, förklaras och analyseras vidare varför ser potentialen ut som den gör och vad behövs för att den ska kunna öka? Frågorna i både djupintervjuer samt enkäter anpassades efter kundsegment, men på ett övergripande plan ställdes frågor vars syfte var att kartlägga elkonsumenternas: elförbrukning kunskap om sin egen elförbrukning kunskap om EFF möjlighet samt intresse för EFF potential för EFF åsikter om hinder för EFF I de allra flesta fall ombads deltagare besvara frågor om sin egen möjlighet till EFF, men i intervjuer med aggregatorer och fastighetsägare ställdes frågor som mer fokuserade på dessa aktörers kunders möjligheter till EFF. Djupintervjuer hölls med ett antal företrädare för alla segment. Intervjuer hölls med 15 företag inom segmentet Elintensiv industri, 7 företag inom segmentet Övrig industri, tre aktörer med rollen trader/aggregator, 7 företag/organisationer inom segmentet serviceverksamhet, samt 5 företag inom 10

11 segmentet Fastigheter. Dessutom hölls ett möte med Sabos energiråd som består av ett tiotal representanter från olika allmännyttiga bostadsföretag spridda över landet. Vissa av respondenterna inom segmentet fastigheter förvaltar kommersiella lokaler så deras svar är även relevanta för segmentet service. I valet av intervjupersoner inom elintensiv industri var målet att uppnå en jämn fördelning mellan företag som är själva aktiva på Nordpool Spot, företag som deltar i reglerkraftmarknaden eller effektreserven och företag som varken deltar själva på Nordpool, reglerkraftmarknaden eller effektreserven. 21 elintensiva företag är idag registrerade som klienter på Nordpool, varav tre är både aktiva på Elspot och Elbas. Vi intervjuade sex av dessa företag, varav ett som är både aktiv på Elspot och Elbas. Sex intervjuade företag medverkar (eller har medverkat) antingen på reglerkraftmarknaden eller effektreserven vilket betyder att dessa företag är egna förbrukningsobjekt och kan antas ha god kännedom om villkoren för deltagandet i Svenska Kraftnäts kapacitetsmarknader. Totalt intervjuades 15 företag från segmentet elintensiv industri. Enkäter skickades till företag inom alla kundsegment. Först genomfördes en manuell mappning från kundsegment till SNI-huvudgrupp. Därefter bestämdes ett stratifierat urval per SNI-huvudgrupp. För att avgöra om en SNI-huvudgrupp skulle placeras i segmentet elintensiv industri eller segmentet övrig industri användes två mått. Dels användes information om summerad förbrukad energi per SNIkod som tillhandahölls av Ei, och dels användes ett mått på s.k. elintensitet som hämtats från Konjunkturinstitutets rapport Vem ska betala för den förnybara elkraften? Analys av kvotplikten inom elcertifikatsystemet samt SOU 2015:87 Energiskatt på el: en översyn av det nuvarande systemet, SOU 2015:87. Det bör noteras att elintensitet är ett mått som ger en uppfattning om hur beroende ett företag är av el som insatsvara i sin produktion, och inte nödvändigtvis ett mått på hur stor elförbrukningen är i absoluta termer. Många elintensiva företag är mycket stora elförbrukare, men inte alla. Som mått på SNI-huvudgruppernas storlek användes antalet uttagspunkter för gruppen denna information tillhandahölls av Ei. Målet var att välja ut ett antal deltagare per huvudgrupp i proportion till antalet uttagspunkter i huvudgruppen. Detta kompletterades med dels ett tak för att undvika alltför många utskick till företag ur huvudgrupper med ett väldigt högt antal uttagspunkter, dels ett golv för att undvika att inga deltagare valdes ut ur speciellt viktiga SNI-detaljgrupper. Justeringar uppåt (golv) genomfördes för SNI-huvudgrupper tillhörande segmentet elintensiv industri. Justeringen baserades på information om summerad energi per SNI-kod. Givet denna information samt information om antalet uttagspunkter per SNI-kod beräknades ett mått genomsnittlig elanvändning per uttagspunkt. För alla SNI-huvudgrupper inom segmentet elintensiv industri där detta mått översteg ett visst tröskelvärde togs måttet fram för alla SNI-detaljgrupper. För varje sådan SNI-detaljgrupp där måttet översteg ett tröskelvärde sattes ett golv vad gäller antalet deltagare ur detaljgruppen. Dessutom vidtogs åtgärder för att få med företag med olika antal anställda för varje grupp. Dessutom sållades företag med mycket låg omsättning bort. Inbjudningar till enkäten skickades ut via epost. Detta innebar att urvalet begränsades till företag för vilka det gick att få tag på epost-adresser. Själva urvalet genomfördes av en adressleverantör. De enkät-länkar som skickades ut via var kodade med information om deltagande företag för att kunna koppla samman svaren med respondentens SNI-grupp och segment. Enkäten var öppen under en period om tre veckor. Deltagare som inte besvarat enkäten fick en första påminnelse efter en vecka, samt en andra påminnelse efter ytterligare en vecka. 11

12 3. Om efterfrågeflexibilitet Syftet med detta avsnitt är att introducera begreppet efterfrågeflexibilitet samt att ge en bakgrund som kan öka förståelsen för både frågeställning och resultat av genomförda enkäter och intervjuer. Fokus ligger på att beskriva de marknader för efterfrågeflexibilitet som finns tillgängliga samt de krav som ställs på elkonsumenter som vill erbjuda förbrukningsreduktioner på dessa marknader. 3.1 Efterfrågeflexibilitet Sverige står inför nya utmaningar i samband med omställningen från traditionell elproduktion till icke-planerbar, väderberoende elproduktion som vind och solkraft. När traditionella produktionskällor främst kärnkraft i ökande omfattning ersätts av väderberoende produktionskällor kan det bli svårare att vid varje given tidpunkt möta efterfrågan på el när väderförhållanden är ogynnsamma. Antalet situationer i vilka kraftsystemet utsätts för stress förväntas öka i takt med att andelen förnybar elproduktion ökar. 2 Idag reglerar systemoperatören Svenska kraftnät Sveriges elbalans främst genom vattenkraft som snabbt kan öka eller minska inmatningen till nätet, men i framtiden kan det bli nödvändigt att använda sig av efterfrågeflexibilitet i större omfattning än idag. Om tillräckligt många elkunder förmås vara mer flexibla i sin elkonsumtion kan omställningen till ett väderberoende kraftsystem underlättas. Energimarknadsinspektionen definierar efterfrågeflexibilitet (EFF) som en frivillig ändring av efterfrågad elektricitet från elnätet under kortare eller längre perioder till följd av någon typ av incitament. Detta kan exempelvis betyda att priskänsliga elkonsumenter avviker från sitt vanliga konsumtionsmönster till följd av höga priser när efterfrågan på el är hög och produktionsanläggningar med höga marginalkostnader har tagits i bruk, eller till följd av lägre elpriser när efterfrågan är låg eller andelen produktionsanläggningar med låga marginalkostnader är hög. Dock är elpriset inte är det enda möjliga incitamentet, och incitament kan komma från olika aktörer för olika syften. Exempelvis kan en nätägare optimera användandet av det lokala nätet. Efterfrågeflexibilitet kan även bidra till att minska behovet av kostsamma förstärkningar av elnäten 2 För en utförligare redogörelse av de utmaningar som väntar elsystemet hänvisas till Anpassning av elsystemet med en stor mängd förnybar elproduktion, Svenska kraftnät, December

13 3.2 Olika sätt att realisera värdet av efterfrågeflexibilitet Det finns två huvudsakliga sätt att som elkonsument realisera värdet av sin efterfrågeflexibilitet: dels genom att erbjuda sin flexibilitet på olika marknader för handel med el, och dels genom att anpassa sin elkonsumtion efter prissignaler i elhandels- eller nättariffer Fysiska marknader för handel med el Elanvändare kan erbjuda sin flexibilitet på tre olika marknader för fysisk handel med el 3. Figur 1 visar översiktligt hur dessa marknader är relaterade. För att lämna bud krävs dock att man är balansansvarig eller att man köper in balansansvarstjänsten från en extern aktör 4. Det betyder att en elanvändare som inte själv är balansansvarig själva måste komma överens och samarbeta med en balansansvarig aktör innan man kan sälja sin flexibilitet på de olika marknaderna. Detta förutsätter att den balansansvarige aktören har utvecklat sin verksamhet för att hantera sådana elanvändare. Huvudmarknaden är Elspot - Nordpool Spots dagen-före marknad - där el för användning nästkommande dygn köps och säljs. Vanligtvis innebär anpassning av elanvändning efter prissignaler att elanvändningen anpassas efter priser på Elspot. Priset fastställs per timme genom ett auktionsliknande förfarande, och marginalprissättning tillämpas. Det betyder att billigare produktionsanläggningar väljs först, samt att den dyraste anläggningen som behövs för att täcka efterfrågan bestämmer priset alla säljare får och alla köpare betalar. Efter avslut av auktionen på Elspot lämnar de balansansvariga aktörerna sina produktions- och förbrukningsplaner till Svenska kraftnät för nästkommande dygn. Sverige är dock indelat i fyra elområden (SE1, SE2, SE3 och SE4) som speglar överföringsbegränsningar mellan olika delar av landet. Hur mycket överföringskapacitet mellan elområden som kan tilldelas marknaden (handelskapacitet) bestäms dagligen av Svenska kraftnät 5, och tilldelas i samband med dagen-före auktionen. Om handelskapaciteten är tillräcklig för att genomföra alla köp- och säljordrar blir elpriset för den givna timmen densamma i hela landet. Om handelskapaciteten inte räcker till, dvs. om efterfrågan på handelskapacitet är större än tillgänglig kapacitet, uppstår det prisskillnader mellan elområdena. Detta kallas för zonprissättning och tillämpas i hela Europa i enlighet med CACM (Capacity Allocation and Congestion Management) nätkoden. Det bör noteras att handeln inom de olika zonerna (elprisområden) inte begränsas. Uppstår det interna flaskhalsar hanteras dessa av systemoperatören under leveranstimmen genom ett förfarande som kallas mothandel. Det innebär att Svenska kraftnät köper el på den sida av flaskhalsen som har underskott och säljer el på den sida som har överskott. Nordpool Spot tillhandahåller även en intradagsmarknad kallad Elbas. Syftet med Elbas är att ge aktörerna möjlighet att handla sig i balans, dvs. justera tidigare handel om tidigare prognoser visade sig vara fel. Handeln på Elbas öppnar ett par timmar efter att Elspot har stängt och stänger en timme före leveranstimmen. Handeln sker kontinuerligt: bud matchas så fort en motpart hittas. Det betyder att handeln är bilateral och utan prispåverkan på övriga transaktioner. Handelsvolymerna på Elbas är mycket små (ca 5 TWh) i förhållande till handelsvolymerna på Elspot (361 TWh). Volymerna på Elbas förväntas dock öka i framtiden i takt med att andelen väderberoende elproduktion ökar. 3 Det finns även finansiella marknader där aktörer kan prissäkra sin position på de fysiska marknaderna, eller agera i rent spekulationssyfte. 4 Varje uttagspunkt i elnätet måste ha en balansansvarig. Balansansvariga har ett avtal med Svenska kraftnät där man åtar sig det ekonomiska ansvaret för att elsystemet tillförs lika mycket el som används av de konsumenter för vilka han är balansansvarig. 5 I större delen av Europa allokeras tillgänglig kapacitet via flow-based kapacitetsallokering, som tar större hänsyn till de fysiska flödena som blir resultatet av aktörernas budgivning. 13

14 Idag är det 21 industriförbrukare 6 som är medlemmar på Nordpool Spot och som handlar på Elspot via en balansansvarig representant. Tre av dessa är även aktiva på Elbas. Figur 1: Marknader för fysisk handel med el Källa: Sweco. Ej skalenlig. Flaskhalsar under leveranstimmen hanteras gemensamt av de nordiska systemoperatörerna. Systemoperatörerna tar in bud till en gemensam nordisk reglerkraftmarknad. Flaskhalsar mellan elområdena delas upp i två huvudkategorier beroende på orsaken till flaskhalsen.: 1. Avvikelser från de balansansvarigas produktions- och förbrukningsplaner, exempelvis oplanerade förändringar p.g.a. prognosfel. Även om balansansvariga har krav på att vara i balans inför leverenstimmen är det mycket vanligt att man inte är det. 2. Fel i nätet, exempelvis fel på ledningar i stamnätet. Denna uppdelning avgör hur bud som används för att hantera flaskhalsen prissätts I Fall 1 hanteras flaskhalsar med balansreglering. Alla bud som avropas för balansreglering är prissättande. Bud som avropas för balansreglering betalas enligt marginalprissättning. För förbrukningsreduktioner innebär detta att alla aktiverade uppregleringsbud erhåller samma pris som det dyraste aktiverade uppregleringsbudet. I Fall 2 hanteras flaskhalsar med mothandel. Mothandel innebär ett avsteg från principen lägsta bud först och benämns specialreglering. Bud som anropas enligt specialreglering erhåller det faktiska budpriset och blir inte prissättande, d.v.s. påverkar inte upp- eller nedregleringspriser. Priser på dessa specialregleringsbud publiceras inte. Som nämnts tidigare används mothandel även för att hantera flaskhalsar inom elområden. Systemoperatörerna publicerar inte någon realtidsinformation om de bud som avropas i reglermarknaden. Orsaken till detta är att priserna beräknas i efterhand. Det pris som ett avropat bud 6 Billerud Korsnäs Skog & Industri Aktiebolag, Ovako Bar AB, Södra Skogsägarna Ekonomisk Förening, AGA Gas Aktiebolag, Arctic Paper Håfreströms Aktiebolag, Holmen Energi AB, LKAB, Nya Arvika Gjuteri AB, Rottneros Bruk AB, SCA Graphic Sundsvall AB, Stena Metall Aktiebolag, Swedish Tissue AB, Vallviks Bruk AB, Valmet AB, Zinkgruvan Mining AB. Ur Medlemmarna inom övriga segment är The Absolut, Company Aktiebolag, Lindex AB, HKScan Sweden AB, Atria Supply AB, och EDB Business Partners AB, Akademiska Hus, Aktiebolaget Strömstadsbyggen, Armada Fastigheter, Fastighetsaktiebolaget Förvaltaren, Kirunabostäder AB, Kommunalförbundet Inköp Gävleborg, Stena Fastigheter AB, TomtbergaHuge Fastigheter AB, Willhem AB, Konsum Värmland Ekonomiska Förening, Swedavia Energi AB, Trafikverket, Bring Frigo AB. 14

15 till slut erhåller beror på samtliga (dock ej specialreglering) avropade bud inom samma timma, samt om timman som helhet karakteriserats av upp eller nedreglering. Vilka bud som faller inom ramen för specialregleringen avgörs även det i efterhand. Innan priset för en timma publiceras måste det godkännas av alla nordiska systemoperatörer. Priserna publiceras av Nordpool Spot. Givet att systemoperatörens agerande påverkar priser på reglerkraftmarknaden är det viktigt att regler och metodik kring vilka bud som ska användas till balansreglering och vilka som ska användas för att hantera interna flaskhalsar och borttappade ledningar är tillräckligt transparenta för marknadsaktörerna Värdet på flexibiliteten i de olika marknaderna Elpriset är mycket känsligt då det är dyrt att lagra el och det finns många olika prispåverkande faktorer. Norden har dock en stor andel vattenkraft vilket betyder att prisvolatiliteten i Sverige är lägre än i många andra länder. De dygnsvisa prisvariationerna på Elspot mätt som snittskillnaden mellan högsta och lägsta priset inom ett dygn är låg, t.o.m. mycket låg i vattenkraftområdena SE1 och SE2. Det betyder att värdet av att anpassa sin elanvändning från höglasttimmar till låglasttimmar är lägre i Sverige än i många andra europeiska länder. Närmare leveranstimmen har flexibilitet vanligtvis ett högre värde, men även prisskillnaden mellan Elspot och Elbas är låg 7. I Sverige idag borde förbrukningsreduktioner ha sitt största marknadsvärde på reglerkraftmarknaden. Uppregleringspriset är alltid lika eller högre än priset på Elspot, och skillnaden kan vara betydande. Exempelvis var uppregleringspriset i SE3 kl den 23 november 2016 ca SEK/MWh 8 medan motsvarande pris i Elspot var ca SEK/MWh. Dock är de tillfällen då förbrukningsresurser behöver aktiveras väldigt få enligt Svenska Kraftnät eftersom det normalt finns billigare vattenkraftresurser att tillgå. Förbrukningsreduktioner används främst under dagtid när det uppstår överföringsbegränsningar mellan vattenkraftöverskottet i norr och produktionsunderskottet i syd och måste då kunna bibehållas under några timmar, ibland fler. Budstorleken varierar för olika timmar men för de bud som aktiveras ofta handlar det om ca MW. Ingen ersättning utgår dock för tillgänglighet. Enligt Svenska Kraftnät har avsaknaden av tillgänglighetsbetalningar stor betydelse för elintensiv industrins vilja och intresse för att delta i reglerkraftmarknaden, som trots högre priser inte deltar idag i någon större omfattning på reglerkraftmarknaden Hur kan elförbrukare sälja sin flexibilitet idag? Elspot och Elbas Elkonsumenter som klarar minsta budvolymkravet på 0,1 MW kan lägga fyra typer av bud på Elspot 10 : timbud (single hourly order), blockbud (block order), flexibla bud (flexible order) samt exclusive group. Timbud kan vara prisoberoende eller prisberoende. Att ett bud är prisoberoende innebär att det man är beredd att köpa till högsta tillåtna (tekniska) priset på marknaden eller sälja till lägsta tillåtna priset på marknaden som för närvarande är EUR/MWh respektive -500 EUR/MWh. Prisoberoende timbud används när priskänsligheten hos elkonsumenten är liten eller noll, exempelvis när elkonsumenter schablonavräknas. Stora elkunder som vill sälja sin flexibilitet kan använda sig av olika typer av prisberoende bud. 7 Study on the effective integration of Distributed Energy Resources for providing flexibility to the electricity system, Final report to the European Commission, Sweco med stöd av Ecofys, Tractebel Engineering and PwC, April Reglerkraftpriser publiceras an Nordpool Spot med en fördröjning. 9 sida 22, Anpassning av elsystemet med en stor mängd förnybar elproduktion, Svenska kraftnät, December

16 Ett prisberoende timbud anger volym (MW) och önskat prissteg. Förbrukningsreduktioner kan erbjudas genom att lägga prisberoende säljbud. Prisberoende köpbud används av stora elanvändare som kör egen elproduktion mot elpriset. Eftersom bud får lämnas fram till kl. 12:00 CET och volymer och timpriser för nästkommande dygn publiceras tidigast kl. 12:42 CET har elanvändare mellan timmar att anpassa sin elanvändning eller produktion när man lämnat prisberoende bud. Att dra ner på sin elanvändning någon enstaka timme när elpriset är som högst är dock inte alltid lämpligt ur ett produktionstekniskt perspektiv eftersom det kan ta några timmar innan produktionen åter är i full gång efter en neddragning. Aktörer som har svårt att snabbt anpassa elanvändningen mellan timmarna kan lägga blockbud där man anger en bestämd volym för minst tre på varandra följande timmar, samt önskat pris. Ett säljblockbud accepteras då det genomsnittliga priset under de angivna timmarna (blockperioden) hamnar över önskat pris. Blockbud med allt-eller inget -villkor är den enklaste varianten av blockbud, men det finns även möjlighet att lägga blockbud med olika volymer för varje timme (profile block order) samt att länka ihop olika blockbud. Mycket flexibla konsumenter kan lämna flexibla bud där man anger volym, önskat pris, samt periodens längd i timmar, men inte exakt när perioden inträffar under dagen 11. Flexibla bud antas när budet gör mest samhällsekonomisk nytta, vilket infaller när elpriset är som högst. Tillgängliga budtyper på Elbas skiljer sig något från Elspots budtyper men minsta budvolymkravet är detsamma. Deltagandet på Nordpool Spot kräver att man ingår ett avtal med Nordpool AS samt att man lämnar finansiella säkerheter till Nordpool på minst EUR eller motsvarande en veckas handel på både Elspot och Elbas. Säkerhetskraven på köpare är högre än vad de är för säljare. Så fort ett företag som normalt agerar som säljare börjar köpa behandlas företaget som köpare de kommande sju dagarna. Det är först efter sju dagars utan köp som företaget återigen behandlas som säljare. Själva handeln är belagd med en omsättningsavgift som är högre för handel på Elbas (0,11 EUR/MWh) än för handel på Elspot (0,04 EUR/MWh). Avräkningsavgiften är densamma på båda marknader (0,006 EUR/MWh). Aktörer med både produktion och förbrukning i samma land kan använda sig av bruttobudgivning (gross bidding). Bruttobudgivning innebär att dessa aktörer istället för att netta sina försäljnings- och köpvolymer internt erbjuder all sin bruttoproduktion och köper sin bruttoförbrukning på Nordpool Spot. Dessa aktörer betalar full omsättningsavgift enbart för nettoöverskottet/underskottet, för bruttot appliceras en reducerad omsättningsavgift ( EUR/MWh ). Syftet med bruttobudgivning är att öka effektiviteten på elmarknaden genom ökad transparens. Reglerkraftmarknaden 12 Deltagande i reglerkraftmarknaden är förknippat med strängare krav än deltagandet på Nordpool Spot. Exempelvis kan det föreligga krav på ett visst geografisk läge och på hur pass snabbt ett avropat bud kan vara fullständigt aktiverat, samt hur på hur länge förbrukningsreduktionen kan upprätthållas. Bud måste därför lämnas per reglerobjekt 13. Elkonsumenter som vill buda in förbrukningsreduktioner (uppreglering) måste därför etablera sin anläggning som ett förbrukningsreglerobjekt Fram till 1 mars 2016 hette order-typen Flexible Hourly Order och var begränsad till en timme. 12 Med reglerkraftmarknad avser vi i den här rapporten handel med Frequency Restoration Reserve Manuell (FRR-M), manuell reserv som används för att kontinuerligt reglera den fysiska balansen i det svenska kraftsystemet eller för att avlasta överskridna överföringsgränser på stamnätet eller på förbindelser till utlandet. 13 Svenska kraftnät definierar ett reglerobjekt som ett samlingsnamn för Produktions- och Förbrukningsreglerobjekt till vilka produktions- respektive förbrukningsanläggningar hänförs av Svenska kraftnät. Förbrukningsreglerobjekt är förbrukningsanläggningar som har avkopplingsbar förbrukning, anläggningar som ingår i effektreserven eller reglerkraftmarknaden, samt större industrianläggningar. 14 Större industrianläggningar med ett uttagsabonnemang om minst 50 MW måste alltid etableras som egna reglerobjekt. 16

17 För att lämna bud på reglerkraftmarknaden krävs ingen prekvalificering, däremot måste de krav som beskrivs under kapitel 5 i Balansansvarsavtalet uppfyllas. Därmed finns det ingen exakt siffra på hur många aktörer som deltar med förbrukning på reglerkraftmarknaden. När det gäller kommersiella förbrukningsbud som avropats under 2015 och 2016 handlar det om en knapp handfull aktörer, men det kan vara fler balansansvariga aktörer som lämnat in bud (men inte blivit aktiverade) 15. Förutom avsedd volym (MW) och pris (SEK/MWh eller EUR/MWh) måste regleringsbud även ange aktiverings- och varaktighetstider. Minsta budvolym i SE1, SE2 och SE3 är 10 MW, och 5 MW i SE4. Än så länge finns det inte någon möjlighet att hantera aggregerad förbrukningsflexibilitet, dvs. att mindre, geografiskt utspridda förbrukningsobjekt aggregeras till en helhet. Idag avropas bud per telefon, och det finns inte möjlighet att hantera många små bud. I framtiden kommer dock bud att kunna avropas via en elektronisk styrsignal från Svenska Kraftnät. Högsta tillåtna pris på uppregleringsbud är EUR/MWh. Reglerobjekt vars aktiveringstid är 15 minuter eller mindre måste realtidmätas, i övrig är realtidsmätning frivillig. Förbrukningsreduktionen måste kunna upprätthållas under hela den aktuella leveranstimmen och kunna stoppas inom 15 minuter. Eftersom det är frivilligt att lägga bud är det inte nödvändigt att lägga bud för dygnets alla timmar. Det betyder att en anläggning inte behöver ha dygnet-runt bemanning för att delta i reglerkraftmarknaden. Strategisk reserv: Effektreserven Det finns ytterligare ett sätt för stora elanvändare att sälja sin flexibilitet: effektreserven. Den svenska regeringen lagstiftade om en effektreserv 16 som en följd av stängningen av Barsebäck 2. Det fanns en oro att den nyligen avreglerade elmarknaden givet bl.a. förbrukningsledets brist på priskänslighet - inte skulle ge korrekta prissignaler och därmed investeringsincitament till tillräckliga investeringar i reservkapacitet för att klara förbrukningstoppar under kalla vintrar. Effektreservens storlek (MW) samt hur stor andel av reserven som ska bestå av förbrukningsreduktioner bestäms av regeringen. Svenska kraftnät ansvarar för att en gång om året upphandla reserven som skall finnas tillgänglig under perioden 16 november till 15 mars. För vintern 2015/2016 upphandlades 1000 MW varav 290 MW bestod av förbrukningsreduktioner i SE3 och SE4 17. Minsta volymen för att delta i effektreserven är 5 MW. Eftersom effektreserven påverkar marknadens prissignaler negativt är den tänkt att avvecklas i framtiden. Från början var effektreserven tänkt att avvecklas år 2008 men giltighetstiden har successivt förlängts och är nu tänkt att avvecklas den 15 mars Det främsta anledningen till förlängningen är att elanvändare fortfarande är mer eller mindre okänsliga för timvisa variationer i elpriset. Osäkerheten kring effektreserven har inte hindrat aktörerna från att visa intresse för att delta i denna. Deltagandet i effektreserven är nämligen förknippat med en tillgänglighetsavgift i SEK per MW och timme då regleringsobjekt som deltar i effektreserven måste vara tillgängliga dygnet runt Aggregerad förbrukningsflexibilitet I dagsläget är det främst de allra största elanvändarnas flexibilitet som används. Det är endast dessa som kan erbjuda tillräckligt stora volymer, och det är endast dessa som har de resurser som krävs för att hantera förbrukningsreduktioner i praktiken. I framtiden kommer dock aggregatorer som kan vara elhandlare - att genom avtal om fjärrstyrning med flera mindre elkonsumenter samla ihop dessa elanvändarnas flexibilitet till större volymer som kan fjärrstyras och eventuellt bjudas på någon marknad. 15 Källa: Svenska kraftnät 16 Lag (2003:436) om effektreserv

18 Styrningen baseras på någon sorts extern signal och sker på ett sätt som minimerar de negativa effekterna för enskilda elkonsumenter. Incitament för aggregerad efterfrågeflexibilitet förväntas öka om och när enskilda elkonsumenter exponeras till timvisa prissignaler, men det bör påpekas att syftet med styrningen kan variera från fall till fall, och behöver inte nödvändigtvis vara kopplat till elpriset. Flexibiliteten kan exempelvis användas lokalt av nätbolagen i syfte att minska effekttoppar i nätbolagets område. Nätbolag kan därmed undvika straffavgifter vid överskridande av maximalt effektuttag mot överliggande regionnät. Flexibiliteten kan också användas för automatiskt styrd reglering där frekvensen och inte elpriset utgör styrsignalen. Det är dock i dagsläget oklart hur roll- och ansvarsfördelningen för aggregatorer och balansvariga kommer att se ut i framtiden 19. Den kommande Balanskoden öppnar för en ny typ av aktör, Balance Service Provider (BSP) som kan lämna reglerbud på balanseringstjänster utan att behöva vara balansansvarig för anläggningen 20. En BSP kan även vara en aggregator Elhandelspriset och nättariffer Elkonsumenter utsätts idag för två olika priser som kan användas som styrsignal för efterfrågeflexibilitet: elhandelspris och elnätstariffen. Styrning efter elhandelspriset resulterar i nytta för elsystemet i sin helhet och styrning efter nättariffen resulterar i nytta för elnätet lokalt. I de flesta fall sammanfaller dessa nyttor, men efterfrågetopparna i lokalnätet behöver inte nödvändigtvis sammanfalla tidsmässigt med efterfrågetopparna i elsystemet. Det finns idag två huvudtyper av elnätstariffer: säkringstariff och effekttariff. Med säkringstariff debiteras en abonnemangsavgift (kr/år) vars belopp beror på storleken på huvudsäkringen, i regel tillsammans med en överföringsavgift (öre/kwh). Med effekttariff debiteras en effektavgift (kr/kw) för den högsta uttagna effekten under en viss tidsperiod. Denna kombineras i regel med en fast avgift eller en överföringsavgift (öre/kwh). Effekttariffer är vanliga för kunder med en säkring på över 63 A. Värt att notera är att det finns många olika typer av tariffstrukturer i Sverige, och att nättariffer och elhandelspriset inte alltid ger incitament till samma beteende hos elkonsumenten. 19 Discussion of different arrangements for aggregation of demand response in the Nordic market, NordREG, februari sida 22, Anpassning av elsystemet med en stor mängd förnybar elproduktion, Svenska Kraftnät, December

19 4. Resultat och analys I detta kapitel redovisas resultat från både enkäter och intervjuer. Resultaten från enkäter och intervjuer redovisas separat, men den efterföljande analysen tar hänsyn till både enkät- och intervjusvar. Både redovisningen av resultat samt analysen är per kundsegment. Dessutom redovisas intervjusvaren från aggregatorer/traders som ett eget segment. Enkätfrågorna samt fullständiga enkätsvar redovisas i Bilaga A. I intervjuerna har vi haft enkätfrågorna som utgångspunkt men har även låtit respondenterna ta upp de frågeställningar de tyckte var mest intressanta. Vi har strävat efter en enhetlig redovisning av intervjusvaren för alla segment, men givet respondenternas möjlighet att ta upp egna frågeställningar samt skillnader mellan företag inom de olika segmenten har vi valt att redovisa intervjusvaren för varje segment på det sätt som passar segmentet bäst. Bilaga B innehåller namn på de företag som intervjuades. Ett av syftena med undersökningen var att kartlägga med hur många kw olika företag kunde minska sin elanvändning under olika tider på dygnet 21 samt vilken ersättning de ansåg sig behöva för detta 22. Kartläggningen skulle ligga till grund for att estimera potentialen av efterfrågeflexibilitet i Sverige. Det var dock endast ett fåtal respondenter som ansåg sin kunna erbjuda efterfrågeflexibilitet, och ännu färre som kunde svara på frågor om volym samt önskad ersättning. Några av de företag som intervjuats angav att de kände till vilka ersättningsnivåer de behöver, men var inte villiga att tala om vad dessa var ersättningsnivåerna ansågs vara företagskonfidentiell information. 4.1 Enkätens svarsfrekvens Tabell 1 redovisar vi enkätens svarsfrekvens. Svarsfrekvensen utgörs av antalet fullföljda enkäter dividerat med nettourvalet. Vi redovisar även antalet personer som klickade på enkätlänken och faktiskt fullföljde enkäten. 21 Frågan löd Med hur många kw kan ni minska er elanvändning under olika tider på dygnet? Markera tider på dygnet. Man fick 3 alternativ, redovisa med ett kryss, med en siffra (kw) eller som % av max. effektuttag. 22 Frågorna Vilket elpris (kronor per kwh) krävs för att efterfrågeflexibilitet skall vara av intresse? och Vilka priser på effekt (kronor per kw) krävs för att efterfrågeflexibilitet skall vara av intresse? erhöll mycket få svar (mindre än 5) och med stor variation. 19

20 Tabell 1: Svarsfrekvens per segment * I nettourvalet har exkluderats dubbletter, studsar samt företag med mindre än 10 anställda 4.2 Elintensiv industri I Tabell 2 presenteras en övergripande beskrivning av segmentet elintensiv industri samt antalet genomförda intervjuer och erhållna enkätsvar per 2-siffig SNI-kod. Tabell 2: En översikt över segmentet Elintensiv industri Källa: Bearbetning av data från Ei avseende år Resultat från enkätens Respondenternas profil. Det var mestadels stora och mellanstora elanvändare som svarade på enkäten. För majoriteten, 83 procent, utgör elinköp en betydande kostnad (Fråga 1). Hälften har en årlig elanvändning som överstiger det högsta valbara alternativet, 2 GWh (Fråga 3). 15 företag har en årlig elkonsumtion som överstiger 10 GWh medan fem företag har en årlig elanvändning på över 50 GWh. Hela 98 procent har nätabonnemang över 63A (Fråga 4) och omfattas därför av krav på både timmätning och timavräkning, en förutsättning för att kunna utsättas för korrekta prissignaler. Dock angav nästan hälften av respondenterna att de varken har elhandels- eller nätavtal som ger ekonomiska incitament till efterfrågeflexibilitet (Fråga 10). Merparten (67 procent) har effekttariffer vars prissättning utgår ifrån uttagen effekt (kw), men mindre än hälften (48 procent) kände till det egna maximala effektuttaget (Fråga 5). Nästan hälften (49 procent) är anslutna till högspänningsnätet. Om begreppet efterfrågeflexibilitet. Andelen respondenter inom segmentet som kände till begreppet efterfrågeflexibilitet var 32 procent (Fråga 9). Kännedom om begreppet var högst bland de allra största elförbrukarna samt inom gruppen pappers- och pappersvarutillverkning. Bland de 15 företag med den högsta årliga elförbrukningen var det 74 procent som kände till begreppet medan motsvarande siffra för pappersindustrin var 60 procent. En möjlig förklaring kan vara att massa- och pappersvaruindustrin är den mest elintensiva branschen i Sverige samtidigt som den står för drygt 9 procent av landet sammanlagda elanvändning. En annan möjlig förklaring skulle kunna vara att vissa företag inom denna bransch har processer som lämpar sig bättre för efterfrågeflexibilitet än de 20

21 processer som används av andra företag inom segmentet, och har därför intresserat sig för ämnet. Inom mindre elintensiva branscher var andelen som kände till begreppet efterfrågeflexibilitet lägre, även då respondenterna hade liknande profil. Exempelvis var det ingen inom tillverkning av gummioch plastvaror som kände till begreppet. Om att vara flexibla. Fem företag angav att det är produktionstekniskt möjligt för dem att vara flexibla i sin elanvändning (Fråga 11). Tre av dessa företag återfanns bland de fem företag med högst årlig elanvändning och tre återfanns inom pappers- och pappersvarutillverkning. Ett företag deltar i reglerkraftmarknaden, ett anpassar sin elanvändning efter elpriset samt deltar i reglerkraftmarknaden, ett säljer sin flexibilitet på Nordpool, ett säljer sin flexibilitet på Nordpool samt deltar i effektreserven och ett utnyttjar inte sin flexibilitet idag (Fråga 13). Ytterligare ett företag deltar eller har deltagit i effektreserven, och två anpassar sin elanvändning efter elpriset dock utan att betrakta sig själva som produktionstekniskt flexibla. Det bör påpekas att företag kan ibland hitta en del flexibilitet utanför huvudprocesserna. Dessa företag har angett att de inte är produktionstekniskt flexibla men har svarat på frågorna med hänsyn taget till denna flexibilitet. Om priskänslighet. Tre företag uppgav att det finns ett elpris 23 där det blir olönsamt för dem att fortsätta verksamheten eller där de går över till egen produktion av el (Fråga 26). En av dessa respondenter uppgav att de lägger prisberoende blockbud på Elspot. Om hinder. Figur 1 visar ett antal tänkbara hinder för ökad efterfrågeflexibilitet samt hur relevanta respondenterna fann dessa (Fråga 29). Figur 2: Vilka av nedanstående faktorer är viktiga hinder för ökad efterfrågeflexibilitet för er egen del? Källa: Sweco Det hinder som upplevdes som viktig eller mycket viktigt av flest respondenter (37) var För höga kostnader vad gäller förlorad produktion/förlorade marknadsandelar. Andra hinder som upplevdes som viktiga eller mycket viktiga var för låga ersättningsnivåer i dagsläget (27), svårigheter att beräkna verksamhetsrelaterade kostnader som efterfrågeflexibilitet för med sig (24), samt svårigheter att beräkna besparingar/intäkter från efterfrågeflexibilitet (22). Att det sista hindret är 23 Två olika priset angavs: 2500 och 1500 SEK/MWh. 21

22 viktigt ligger sannolikt bakom det faktum att endast fyra av respondenterna (alla tillhörande de allra största elförbrukarna) angett att de undersökt vilka möjligheter som finns att realisera värdet av den egna flexibiliteten (Fråga 23). Om möjligheten att delta i reglermarknaden. Som nämnts i Kapitel 3 behöver Svenska kraftnät i dagsläget förbrukningsreglerresurser placerade i SE3 och SE4 med en varaktighet på minst ett antal timmar under dagtid, ibland under betydligt längre tid. Figur 2 visar under hur många timmar respondenterna kan bibehålla en förbrukningsreduktion. Respondenter som angav Annat kommenterade att varaktigheten är beroende av orderingång eller egenskaper hos enskilda anläggningar. Figur 4 visar under vilka tider på dygnet som respondenternas effektuttag normalt brukar vara som högst. Värt att notera är att fyra av fem företag som uppgav att de är produktionstekniskt flexibla även angav att deras effektuttag är jämnt fördelat över dygnet. Det maximala effektuttaget för dessa företag är 62 MW, 60 MW, 20MW+2MW reserv, samt 51 MW. Två av dessa företag deltar i reglermarknaden. Figur 3: Varaktighet på möjliga förbrukningsreduktioner bland respondenterna. Figur 4: Tider på dygnet då respondenternas effektuttag normalt brukar vara som högst Källa: Sweco Om aggregatorer. Inga respondenter angav att de använder aggregatorer eller att de har planer på att göra det i framtiden. Flera kommenterade att extern styrning är omöjlig för deras del. Om framtiden. Fyra företag angav att det idag inte var produktionstekniskt möjligt för dem att vara flexibla i sin elanvändning men att detta eventuellt kunde bli möjligt i framtiden till följd av exempelvis nyinvesteringar (Fråga 13). Ytterligare en respondent kommer att anpassa sin elanvändning efter elpriset och en kommer att lägga bud i upphandlingen av effektreserven (Fråga 14) Resultat från intervjuerna Profil på de intervjuade. Mestadels intervjuades mycket stora elanvändare, många är bland Sveriges största köpare av el. Två företag var aktiva inom utvinning av metallmalmer, åtta inom 22

23 pappers- och pappersvarutillverkning, tre inom stål och metallframställning och två inom tillverkning av kemikalier och kemiska produkter. Om begreppet efterfrågeflexibilitet. Sammanlagt 13 av respondenterna var bekanta med begreppet efterfrågeflexibilitet. Flera av respondenterna hade mycket god kunskap om samt stort intresse för efterfrågeflexibilitet. Med intresse menas här inte nödvändigtvis att man är positivt inställd till efterfrågeflexibilitet utan att man är beroende av en stabil och säker elförsörjning till konkurrenskraftiga priser året om. Utvecklingen mot en elmarknad med en högre andel oplanerbara produktionskällor följs därför noggrant av dessa företag. Om att vara flexibla och realisera värdet av sin flexibilitet. Bland de 15 företag som intervjuades angav sex att de inte kan bara flexibla, två att de inte kan bara flexibla men att de måste avbryta produktionen eller delar av produktioner vid mycket höga elpriser medan resterande åtta angav att efterfrågeflexibilitet gick att erbjuda i viss omfattning även om alla inte gör det idag. De sex företag som svarade negativt gjorde detta av olika anledningar: Ett stort företag som nyligen blivit balansansvarig och är aktivt på Elspot har hittills inte utrett frågan. Företaget ligger i norra Sverige där elpriset uppvisar minst volatilitet och där det i dagsläget inte finns ett behov för förbrukningsregleringsresurser. Ytterligare ett företag med produktion i norra Sverige inom utvinning av metallmalmer angav att efterfrågeflexibilitet inte var aktuellt för deras del. Man producerar dygnet runt och säljer allt som produceras på en råvarubörs varför varje avbrott i produktionen innebär uteblivna intäkter. Effektneddragningar måste dessutom ske långsamt, ej under kalla förhållanden då känsliga vätskor kan frysas och behöver planeras med många dagars framförhållning. Effektneddragningar leder dessutom till högre utsläpp av växthusgaser. Ett företag inom pappers- och pappersvarutillverkning som köper el för knappt 100 MWh om året är inte flexibla av produktionstekniska skäl (kemisk massaprocess). Ett företag inom stål och metallframställning uppgav att det varken är produktionstekniskt eller produktionsekonomiskt möjligt att anpassa produktionen efter prissignaler från elmarknaden. Produktionskedjan är mycket komplicerad och processerna beroende av varandra. Kombinationer av höga priser och underhållsbehov skulle dock kunna utnyttjas av företaget för att lämna bud på reglermarknaden. Dock anser företaget att de hårda krav som ställs för deltagande på reglerkraftmarknaden samt bristen på transparens i denna marknad inte uppmuntrar till deltagande. En marknad för effektreduktioner skulle potentiellt kunna öka sannolikheten att den flexibilitet företaget har når marknaden. Ett företag inom tillverkning av kemikalier och kemiska produkter som årligen konsumerar ca 2 TWh och vars processer är effektivast om maskinerna går jämnt och med full last dygnet runt uttryckte oro över ökad prisvolatilitet och högre elpriser eftersom det kan innebära att de måste producera till mycket höga priser. Företaget uppgav dock att de är neutrala på el eftersom de enligt avtal får tillbaka elpriset av kunden. Företaget är aktivt på Elspot med lägger inte prisberoende bud. Företaget har en viss utrymme för flexibilitet och skulle klara en aktiveringstid på 15 minuter men mer personal krävs för att delta i andra marknader. Ett företag inom stål och metallframställning som idag inte är flexibla berättade att de har blivit uppvaktade av Svenska kraftnät för deltagande i effektreserven. Företaget har därefter utrett frågan men givet att kostnaderna för ett produktionsstopp ligger runt kr per timme ansåg de att det inte var möjligt att delta. Vidare uppfyller man inte kraven för deltagande: man kan inte erbjuda de volymer som krävs, man kan inte aktivera sin flexibilitet tillräckligt snabbt, och man kan inte lämna detaljerade prognoser av effektuttaget givet att orderingången varierar från vecka till vecka. Företaget uppgav dock att mot rätt ersättningen skulle en viss flexibilitet kunna hittas. Två företag anser sig inte vara flexibla men reagerar på mycket höga elpriser: 23

24 Ett företag inom pappers- och pappersvarutillverkning uppgav att man inte kan vara flexibel eftersom man har ett rakt produktionsled utan mellanlager. Det har dock hänt att företaget varit tvunget att stoppa produktionen helt p.g.a. höga elpriser. Företaget klarar en aktiveringstid på 15 minuter och har deltagit i effektreserven. Ytterligare ett företag inom pappers- och pappersvarutillverkning som har angett att man inte är produktionstekniskt flexibel har angett produktionsneddragningar vid alltför höga elpriser. Senast detta skedde var dock Företaget har egen produktion som körs kontinuerligt och för fullt med egna restprodukter och man anser sig inte vara flexibel av produktionstekniska skäl. De åtta företag som svarade positiv angav: Ett företag inom pappers- och pappersvarutillverkning som köper el för ca 270 GWh per år och som har varit med i effektreserven angav att man planerar sin produktion efter elpriset. Man har som ambition att tillverka så mycket som möjligt under lågpristimmarna. När elpriset når en viss gräns kan produktionen t.o.m. stoppas helt, och det händer att man stoppar produktionen några timmar om priset är för högt. Företaget arbetar med överkapacitet vilket betyder att man har stora möjligheter att anpassa sin produktion efter elpriset. Ett företag inom pappers- och pappersvarutillverkning med en årlig elkonsumtion på ca 3 TWh angav att man kör egen produktion mot elpriset. På Elspot lägger man prisberoende bud och drar ner produktionen vid vissa prisnivåer. Dessutom använder man sig av tre-timmarsblockbud för att flytta last inom dygnet. Företagets flexibilitet är inte bunden till någon viss tid på dygnet eller året och volymen är delvis beroende av storleken på mellanlager som med dagens förutsättningar inte är lönsamma att bygga ut. Företaget var mycket tydligt med att det är pengar som styr och att leverans till slutkund alltid kommer i första hand. Företaget uppfyller de tekniska kraven för att delta i effektreserven som man anser borde ersättas av en kapacitetsmarknad där alla kan delta. Företaget ansåg att reglerkraftmarknaden inte är tillräckligt transparent. Ett företag med anläggningar i SE3 och SE4 med en årlig elkonsumtion på ca 7 TWh angav att man deltar aktivt på Elspot där man lägger prisberoende bud. De 11-timmars förvarning man får ger företaget tillräckligt med tid för att göra vissa anpassningar. Vid vilka priser det lönar sig att vidta åtgärder är beroende av många faktorer som marknaden och orderingång. Företaget har även egenproduktion av el och deltar i reglermarknaden. De bud man lägger på reglerkraftmarknaden är alltid högre än priset på Elspot, skillnaden beror på produktionssituationen, konjunkturen, samt orderingång. Företaget ser en nytta av att samarbeta med Svenska kraftnät kring flexibilitetsfrågor och önskar veta i förväg när systemet är ansträngt så att man kan vidta åtgärder under kontrollerade former för att undvika att bli bortkopplade. Företaget angav också att de skulle kunna investera i ny utrustning som möjliggör ytterligare efterfrågeflexibilitet, men att de ekonomiska förutsättningarna saknas i dagsläget. Flexibiliteten finns inte i huvudprocesserna utan i sidoprocesser med lager med plats för 5-6 timmars produktion. Flexibiliteten är inte bunden till någon viss tid på dygnet eller året. Företaget deltar i effektreserven. Ett företag inom pappers- och pappersvarutillverkning med en årlig elkonsumtion på ca 4 TWh som är med i effektreserven uppger att de har ambitioner att börja lägga olika typer av prisberoende bud på Nordpool. Effektreserven ses som ett bra sätt för företaget att få betalt för sin flexibilitet men man anser samtidigt att det ur ett systemperspektiv vore bra med en utfasning av effektreserven förutsatt att man samtidigt underlättar för företag ur förbrukningsledet att delta i reglerkraftmarknaden. Företagets flexibilitet är inte bunden till någon viss tid på dygnet eller del av året. Företaget har knappt 2 TWh egen elproduktion. Ett företag inom pappers- och pappersvarutillverkning uppgav att det finns god kunskap om efterfrågeflexibilitet på en av företagets anläggningar, medan man på andra anläggningar fortfarande är kvar i en lärande fas. Man påpekade att det tar mycket tid bygga upp den kunskap och den infrastruktur som behövs för att kunna anpassa elanvändningen efter externa signaler. Anläggningen som kommit längst är ett pilotprojekt som köper in ca 0,5 TWh per år och förbrukar 24

25 ca 0,9 TWh per år. Sedan sex år tillbaka lägger man prisberoende bud i flera steg på Elspot på olika led i produktionen, med elpannor som flexar mot de egna generatorerna. Man lägger prisberoende bud på ytterligare en anläggning, och har för avsikt att göra detta på samtliga anläggningar i framtiden. Företaget är inte aktivt på reglerkraftmarknaden ännu, men tror att pilotanläggningens flexibilitet kan göras tillgänglig på reglerkraftmarknaden redan under Ett företag inom tillverkning av kemikalier och kemiska produkter med en årlig konsumtion på ca 1 TWh angav att de är inte aktiva på Nordpool själva. Företaget har korttids-leveransavtal baserade på Elspots timpriser. Företagets elanvändning är jämn över dygnet, vecka och år men man har ett visst utrymme för flexibilitet på 5 procent av det maximala effektuttaget på ca 120 MW. Företaget funderar på att bli aktivt på reglerkraftmarknaden med behöver utreda vilka intäkter det skulle bli frågan om samt sätta de i förhållande till de insatser som krävs inom exempelvis automatisering och investeringar i mellanlager. Ett företag inom stål och metallframställning som tidigare deltagit i effektreserven angav att företagets olje-baserade elpannor i år hamnat utanför effektreserven eftersom priserna har halverats. Företaget har även flexibla smältverk vars flexibilitet är kopplad till var i produktionsprocessen de befinner sig, samt till orderingången. Dock saknar man rutiner för att använda sig av denna flexibilitet idag, och intresset för att använda sig av denna flexibilitet har svalnat p.g.a. den låga elpriset. Företaget har vid mycket höga elpriser varit tvunget att stänga av delar av produktionen. Företaget var kritiskt inställt till reglermarknaden, som man anser inte är tillräcklig transparent när det gäller prissättning. Som det ser ut nu kan man inte göra prognoser på vilken ersättning man kan få, och detta behövs för att fatta beslut om de investeringar som behövs för att man skall kunna vara flexibla. Företaget efterlyste ett system med tillgänglighetsbetalningar, d.v.s. en kapacitetsmarknad. Annars ansåg man att Elspot erbjuder tillräckliga produkter för att de skall kunna vara flexibla, men att ersättningen i dagsläget är alldeles för låg. Företaget abonnerar på ett max. effektuttag och om man ser att man riskerar överskrida denna gräns drar man ner effekten. Övrigt. En respondent som är aktiv på Nordpool Spot tog upp frågan om Nordpool Spots reducerade omsättningsavgifter för bruttobudgivning. Enligt respondenten innebär den reducerade avgiften att aktörer som inte har både produktion och förbrukning får högre kostnader för att handla på Nordpool Spot, vilket är en konkurrensnackdel. Enligt respondenten har detta anmälts till det norska konkurrensverket. En respondent nämnde att Nasdaq Clearings utfasning av icke-säkerställda bankgarantier som säkerhet vid handel av elderivat kommer att påverka elmarknaden negativt 24. Respondenten menade att detta kommer att medföra högre kostnader för deltagande i derivatmarknaden vilket kan komma att leda till att framför allt mindre aktörer väljer att lämna börsen och börja handla mer bilateralt, med försämrad likviditet och transparens som följd. Sweco gör bedömningen att detta rör finansiell handel och inte utgör ett hinder till efterfrågeflexibilitet, men att det kan peka mot att säkerhetskraven för att få handla på Nord Pool eller Nasdaq OMX innebär icke-försumbara kostnader för mindre aktörer. En respondent nämnde att EU:s REMIT-krav gör det svårare för företag att handla på Nordpool Spot Sammanfattande analys Den elintensiva industrin är det segment som historiskt har uppvisat mest intresse för efterfrågeflexibilitet. Det var också i detta segment som högst andel av aktörerna kände till begreppet efterfrågeflexibilitet, 32 procent av enkätrespondenterna. Bland respondenter från företag inom pappers- och pappersvarutillverkning, var andelen över 60 procent. Att företag inom denna bransch känner till begreppet i hög utsträckning är inte förvånande då det är den mest elintensiva branschen 24 Nasdaq Clearing har tidigare accepterat icke säkerställda bankgarantier som säkerhet från icke-finansiella deltagare vid handel med elderivat. I enighet med EU-förordningen nr 648/2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EMIR) försvann dock denna möjlighet den 15 mars I praktiken innebär detta att aktörer kommer att behöva ställa egna på likvida medel som säkerhet eller handla genom en tredje part. Användandet av icke-säkerställda bankgarantier har varit omfattande i den nordiska elmarknaden. 25

26 inom segmentet elintensiv industri. Den efterfrågeflexibilitet som finns idag tillhandahålls av de allra största och mest elintensiva företagen från detta segment. Dessa företag tillhandahåller flexibilitet på ett antal olika sätt man anpassar sin förbrukning efter elpriset, men säljer flexibilitet på Elspot eller reglerkraftmarknaden, eller man deltar i effektreserven. Majoriteten av enkätrespondenterna angav att de idag inte är flexibla. Man kan anta att många av de respondenter som inte kände till begreppet inte är flexibla helt enkelt för att de inte var medvetna om möjligheten. Ett antal respondenter angav dock en eller flera anledningar till varför man inte var flexibla. Den vanligaste anledningen till att man inte var flexibel var att man ansåg att detta skulle störa produktionen och försvåra leverans till slutkund. Många företag har komplexa produktionsprocesser utan mellanlager som är känsliga mot störningar. Vissa företag påpekade också att reduktioner eller stopp i processen kunde leda till ökat slitage eller skador på anläggningar. Andra respondenter angav att man i dagsläget inte var villig att anpassa sin elanvändning eftersom man ännu inte utrett vilka kostnader som skulle uppstå samt vilka intäkter man skulle kunna erhålla. Vad gäller kostnader för efterfrågeflexibilitet behöver man ta hänsyn till faktorer som slitage på utrustning, produktionsbortfall, skadestånd till slutkund för försenade eller uteblivna leveranser, samt långsiktig påverkan på företagets marknadsandelar. Angående intäkter behöver man få fram uppskattningar på framtida ersättningsnivåer vilka sannolikt beror på vilket allmänt behov av efterfrågeflexibilitet som kommer att finnas i framtiden. Detta i sin tur beror på en rad olika faktorer inklusive den allmänna konjunkturen samt till vilken grad som oplanerbara produktionskällor ersätter traditionella produktionskällor i elsystemet. Dessa osäkerheter har fått en del respondenter att tveka att genomföra de investeringar i stödsystem och infrastruktur som behövs för att kunna vara flexibla i sin elanvändning. En mindre grupp respondenter som kände till kostnader och intäkter ansåg att dagens ersättningsnivåer var för låga för att efterfrågeflexibilitet skulle vara intressant. Både allmänna prisnivåer samt prisvariationer på Elspot är idag för låga för att det skall vara lönsamt att tidsmässigt flytta eller avstå från elförbrukning. Slutligen fanns en grupp respondenter som påpekade att det fanns ett antal konkreta hinder för deltagande på de marknadsplatser där man idag kan få betalt för sin flexibilitet. Företag som vill agera på Elspot eller Elbas måste t.ex. betala avgifter till Nord Pool för att kunna delta. Man måste även lämna finansiella säkerheter. På reglerkraftmarknaden samt i effektreserven är ersättningsnivåerna bättre än på spotmarknaden, men även här ställs krav som kan vara svåra för elintensiva industriföretag att uppfylla. Det ställs t.ex. krav på volym, aktiveringstid, samt varaktighet som gör det svårt för många elintensiva företag att delta. Ett annat problem med reglermarknaden är att förbrukningsreduktioner avropas väldigt sällan eftersom det normalt finns billigare resurser att tillgå. Vidare är reglerkraftmarknaden marknaden för manuellt avropad FRR-M egentligen inte en riktig marknad. Bl.a. bestäms priser samt vilka bud som blir prissättande i efterhand. Detta kan göra det svårare för företagen att göra prognoser på vilka intäkter man kan tänkas erhålla genom att delta. 26

27 4.3 Övrig industri I Tabell 3 presenteras en övergripande beskrivning av segmentet Övrig Industri samt antalet genomförda intervjuer och erhållna enkätsvar per 2-siffig SNI-kod. Tabell 3: En översikt över segmentet Övrig industri Källa: Bearbetning av data från Ei avseende år Resultat från enkäten Respondenternas profil. Det var mestadels mellanstora elanvändare som svarade på enkäten. För majoriteten, 51 procent, är inte elinköp en betydande kostnad (Fråga 1). 17 procent hade en årlig elanvändning som överstiger det högsta valbara alternativet, 2 GWh (Fråga 3). 19 % hade en årlig elkonsumtion som understiger kwh/år. 22 procent har nätabonnemang under 63A (Fråga 4) och omfattas därför inte av krav på timmätning och timavräkning, en förutsättning för att kunna utsättas för korrekta prissignaler. 8 procent angav att de antingen har elhandels- eller nätavtal (eller båda) som ger ekonomiska incitament till efterfrågeflexibilitet (Fråga 10). 39 procent har effekttariffer vars prissättning utgår ifrån uttagen effekt (kw), och 31 procent kände till det egna maximala effektuttaget (Fråga 5). 29 % angav att de hade en mycket god kännedom om den egna elanvändningen de kände till både hur elanvändningen varierar över tiden samt hur elanvändningen fördelas mellan olika verksamheter (Fråga 6). 22 procent var anslutna till högspänningsnätet. Om begreppet efterfrågeflexibilitet. Andelen respondenter inom segmentet som kände till begreppet efterfrågeflexibilitet var 20 procent (Fråga 9), d.v.s. 12 procent mindre än i segmentet Elintensiv industri. Bland företagen med en årlig elkonsumtion över 2 GWh var andelen något högre, 26 procent. Om att vara flexibla. 4 procent angav att det idag var produktionstekniskt möjligt för dem att vara flexibla i sin elanvändning (Fråga 11), medan 9 procent angav att detta eventuellt kunde bli möjligt i framtiden. Fyra procent anpassar sin elanvändning efter elpriset, dock utan att vara produktionstekniskt flexibla. Inget företag är idag aktivt på Nordpool, reglerkraftmarknaden eller effektreserven, men ett företag har planer på att börja handla på Nordpool i framtiden. Tre företag har planer på att låta en aggregator styra en del av sin elanvändning inom förutbestämda gränser (Fråga 14). 27

28 Det bör noteras att 16 procent angav att de skulle kunna vara flexibla genom att flytta sin elanvändning från perioder med ett högt elpris till perioder med ett lägre elpris (Fråga 12) trots att inte mer än fyra procent var produktionstekniskt flexibla. Av kommentarerna framgår dels att man inte betraktar reducerad effektuttag p.g.a. exceptionellt höga pristoppar som flexibilitet, dels att man kan hitta en viss flexibilitet utanför själva tillverkningsprocessen, exempelvis inom värme eller ventilation. Om att realisera värdet av sin efterfrågaflexibilitet: 3 procent angav att de undersökt vilka möjligheter som finns att realisera värdet av den egna efterfrågeflexibiliteten (Fråga 23). Om priskänslighet. Fem procent uppgav att det finns ett elpris där det blir olönsamt för dem att fortsätta verksamheten eller där de går över till egen produktion av el (Fråga 26). Om hinder. Figur 5 visar ett antal tänkbara hinder för ökad efterfrågeflexibilitet samt hur relevanta respondenterna fann dessa (Fråga 29). Det hinder som upplevdes som viktigt eller mycket viktigt av flest respondenter (38) var För höga kostnader vad gäller förlorad produktion/förlorade marknadsandelar. Även företag inom detta segment har tillverkningsprocesser utan omfattande mellanlager varför reduktioner i en del av kedjan påverkar hela tillverkningsprocessen och företagens förmåga att leverera i tid till sina slutkunder. På delad andra plats kom Svårigheter att beräkna besparingar/intäkter från efterfrågeflexibilitet (32) och Missriktade (ej kostnadsriktiga) tariffer (32). När det gäller tariffer var det en av respondenterna som påpekade att nättariffens höglasttider inte alltid sammanfaller med elprisets toppar. Figur 5: Vilka av nedanstående faktorer är viktiga hinder för ökad efterfrågeflexibilitet för er egen del? Källa: Sweco Intervjuer Intervjuade aktörer: Intervjuer genomfördes med företrädare för sju industriföretag. Intresse för, samt möjlighet till efterfrågeflexibilitet: I allmänhet kan man säga att intresset för efterfrågeflexibilitet inom detta segment är lägre än inom segmentet elintensiv industri. Ingen av respondenterna anpassar sin elanvändning efter elpriset, och ingen har funderat på att göra det 28

29 heller. Fyra företag svarade på ett sätt som indikerar att man inte ser någon möjlighet till efterfrågeflexibilitet i framtiden, medan tre företag verkar mer positivt inställda. Åtaganden mot slutkund: De företag som var skeptiskt inställda till efterfrågeflexibilitet angav svårigheter att leverera till slutkund som det huvudsakliga skälet till att inte kunna tillhandahålla flexibilitet. Skiftarbete: Man tog upp möjligheten till att införa flera arbetsskift i produktionen men trodde inte att detta skulle gå att göra på ett kostnadseffektivt sätt. En respondent tog upp motstånd från facket som skäl till att flerskiftsarbete och därmed efterfrågeflexibilitet inte var möjligt. Lager: De företag som var positivt inställda nämnde alla förekomsten av mellanlager i produktionsprocessen. Energieffektivisering snarare än efterfrågeflexibilitet: Flera respondenter angav att de fokuserade på energieffektivisering som ansågs mindre komplicerat än efterfrågeflexibilitet. Energieffektivisering hade dock lägre prioritet än leverans till slutkund. En respondent nämnde att man aldrig bytte ut fungerande befintlig utrustning men att man alltid hade ett energieffektiviseringsfokus när man köpte in ny utrustning Sammanfattande analys Både kunskapen och intresset för efterfrågeflexibilitet är mindre inom övrig industri än inom elintensiv industri. Detta kan delvis förklaras av det faktum att andelen stora elanvändare bland enkätrespondenterna var lägre inom segmentet övrig industri. Över hälften av respondenterna inom detta segment ansåg att kostnaden för el inte var en betydande kostnad vilket sannolikt minskar intresset för efterfrågeflexibilitet. Precis som i segmentet elintensiv industri angav respondenterna från segmentet övrig industri att svårigheter att leverera i tid till slutkund var det viktigaste skälet till att man inte kunde vara flexibla i framtiden. Avsaknad av omfattande mellanlager gör processerna känsliga för störningar. Flera respondenter tog även upp svårigheter med skiftarbete. För att kunna flytta elförbrukning i tiden kan man behöva fler arbetsskift än idag. Många företag inom detta segment tog även upp problemet med tariffer som inte uppmuntrade till efterfrågeflexibilitet. Trots att kostnaden för el inte ansågs betydande i dagsläget av många respondenter var det flera respondenter som angav att man var mycket intresserade av energifrågor, men att allmän energieffektivisering var det bästa sättet att skydda sig mot eventuellt högre och mer volatila elpriser i framtiden. Efterfrågeflexibilitet upplevdes som alltför komplext. I allmänhet verkade företagen inom detta segment ha sämre kunskaper än företagen inom elintensiv industri om hur elmarknaden fungerar. Att agera aktivt på elmarknaderna är komplicerat och kräver ofta specialkompetens. För många mindre företag står nyttan av detta inte i proportion till kostnaden det skulle medföra. Dock bör tilläggas att avsaknad av kunskap och intresse för efterfrågeflexibilitet även återfanns bland de större företagen i segmentet, om än i något mindre skala. Inget av de intervjuade företagen hade funderat på om efterfrågeflexibilitet vore någonting för dem, även om ett fåtal enkätrespondenter svarat att de undersökt vilka möjligheter som fanns att få betalt för sin flexibilitet. Ett antal enkätrespondenter angav även att man anser att svårigheter att beräkna kostnader och möjliga intäkter från efterfrågeflexibilitet är ett viktigt hinder för deltagande för egen del. En möjlig lösning på detta problem (komplexiteten i hantering av efterfrågeflexibilitet) vore att anlita externa specialister som t.ex. aggregatorer, och ett antal respondenter inom segmentet övrig industri angav att man funderade på att anlita aggregatorer för att hantera sin flexibilitet i framtiden. Detta kan kontrasteras mot segmentet elintensiv industri där ingen respondent verkade ha något intresse för aggregatorer. 29

30 4.4 Fastigheter (lokaler och bostäder) I Tabell 4 presenteras en övergripande beskrivning av segmentet Fastigheter (bostäder och lokaler) samt antalet genomförda intervjuer och erhållna enkätsvar per 2-siffig SNI-kod. Tabell 4: En översikt över segmentet Fastigheter Källa: Bearbetning av data från Ei avseende år Resultat från enkäten Respondenternas profil. Mestadels mellanstora och stora elanvändare svarade på enkäten. Endast för en minoritet, 24 procent, är inte elinköp en viktig kostnad (Fråga 1). 56 procent hade en årlig elanvändning som överstiger det högsta valbara alternativet, 2 GWh (Fråga 3). 18 procent hade en årlig elkonsumtion mellan 0,15 och 2 GWh. När de gäller nätabonnemang var det vanligaste svaret att man har blandat. 71 procent angav att de varken har elhandels- eller nätavtal som ger ekonomiska incitament till efterfrågeflexibilitet (Fråga 10). 18 procent angav att de kände till det egna maximala effektuttaget (Fråga 5). 21 procent svarade att de hade mycket god kännedom om den egna elanvändningen de kände till både hur elförbrukningen varierar över tiden samt hur elförbrukningen fördelas mellan olika verksamheter (Fråga 6). Figur 6: Tider på dygnet då respondenternas effektuttag normalt brukar vara som högst* Källa: Sweco. *5 respondenter angav att höglastperioden startar kl. 7 eller slutar kl. 17 eller 18 Om begreppet efterfrågeflexibilitet. Andelen respondenter inom segmentet som kände till begreppet efterfrågeflexibilitet var 29 procent (Fråga 9). Detta är endast tre procentenheter lägre än segmentet elintensiv industri och 9 procentenheter högre än segmentet övrig industri. Om att vara flexibla och realisera värdet av sin efterfrågaflexibilitet. 15 procent angav att det idag var produktionstekniskt möjligt för dem att vara flexibla i sin elanvändning (Fråga 11), medan 6 procent angav att detta eventuellt kunde bli möjligt i framtiden.. Dock är det få som utnyttjar sin flexibilitet idag. Ett företag säljer sin flexibilitet på Nordpool, och ett företag anpassar sin elanvändning efter elpriset. Tre företag har planer på att låta en aggregator styra en del av elanvändningen inom förutbestämda gränser, medan ytterligare tre företag har planer på att börja anpassa sin elanvändning efter elpriset (Fråga 14). Flera företag angav att de följer frågan, att man funderat på att utreda frågan, eller att man avvaktar och ser vad branschen har för förslag. Endast två företag angav att de undersökt vilka möjligheter som finns att realisera värdet av den egna efterfrågeflexibiliteten. 30

31 25 procent angav att de skulle kunna vara flexibla genom att flytta delar av sin elanvändning från perioder med ett högt elpris till perioder med ett lägre elpris (Fråga 12) trots att inte mer än 15 procent var produktionstekniskt flexibla. 6 företag angav att en del av elanvändningen skulle kunna fjärrstyras automatiskt av en extern aktör, exempelvis en aggregator (Fråga 21). Om hinder. Figur 6 visar ett antal tänkbara hinder för ökad efterfrågeflexibilitet samt hur relevanta respondenterna fann dessa (Fråga 29). Två hinder delar på första plats: Svårigheter att beräkna besparingar/intäkter från efterfrågeflexibilitet (17 respondenter) och Missriktade (ej kostnadsriktiga) tariffer (17 respondenter). På tredje plats kom Svårighet att beräkna verksamhetsrelaterade kostnader som efterfrågeflexibilitet för med sig (16 respondenter). Figur 7: Vilka av nedanstående faktorer är viktiga hinder för ökad efterfrågeflexibilitet för er egen del? Källa: Sweco Intervjuer Intervjuade aktörer: Inom segmentet Fastigheter har fem djupintervjuer genomförts och dessutom har Sweco haft ett möte med Sabos energiråd, som består av ett tiotal representanter från olika allmännyttiga bostadsföretag spridda över landet. På så sätt har kvalitativ information samlats in från cirka 15 aktörer i fastighetssegmentet. Intresse för, samt möjligheter till efterfrågeflexibilitet: Intervjuerna bekräftar och förstärker bilden som gavs i enkätstudien potentialen för efterfrågeflexibilitet verkar generellt sett vara låg i detta segment. När det gäller de boendes el så ligger det för det första utom ägarens kontroll och ansvar. För det andra är elförbrukningen i lägenheter begränsad. Fastighetselen är istället det som fastighetsägaren kan arbeta med att optimera (hissar, belysning, tvättstugor etc.). Den enda potential man ser här är styrning av motorvärmarstolpar och i framtiden eventuellt också laddstolpar för elbilar. Rent tekniskt skulle man också kunna styra ventilationen men regelverket tillåter att man stänger av ventilation endast om man med säkerhet vet att ingen befinner sig i byggnaden och det vet man aldrig i flerbostadshus. Värmepumpar: Om byggnaden ifråga är uppvärmd med värmepump finns möjlighet att styra bort förbrukning under vissa timmar. Eftersom det finns en tröghet i värmesystemet skulle en värmepump kunna slå av under någon enstaka timme utan att komforten i byggnaden påverkas mer än marginellt. Dessutom skulle uppvärmningen av varmvatten kunna styras. För att detta ska vara intressant krävs 31

32 emellertid en betydligt högre ersättning än vad som är möjligt att få idag. Finns inga styrsystem installerade vilket av intervjuerna att döma är det normala så krävs handpåläggning. För att flexibilitet ska vara intressant krävs då att nyttan/intäkten överstiger besväret/kostnaden. För att investera i utrustning som kan styra värmesystemet krävs att investeringen kan räknas hem på ett antal år. Finns ett styrsystem väl på plats behöver intäkten emellertid inte vara särdeles hög för att aktivera denna efterfrågeflexibilitet. En representant för en fastighetsutvecklare påtalade dock att sambandet mellan elmarknaden och fjärrvärme kan göra en sådan optimering komplex. Om man har en fastighet med värmepump och fjärrvärme som spetslast, och åtgärden innebär att fjärrvärmeuttaget ökar så påverkas det ekonomiska utfallet av åtgärden av hur prismodellen för fjärrvärme ser ut. Detta skiljer sig åt mellan fjärrvärmeleverantörerna men generellt kan sägas att det finns en trend i fjärrvärmebranschen att ta mer och mer betalt för effekt. Ökar man effektuttaget på fjärrvärme kan det innebära att man som kund får betala för den effekten under en längre period, t.ex. under ett år. Dessutom inför fler och fler fjärrvärmeleverantörer säsongspriser. Med säsongspriser är priset högre på vintern, dvs. när situationer med knapphet på el normalt uppstår. Så det är, enligt fastighetsutvecklaren ifråga, inte självklart att en åtgärd som går att räkna hem på elsidan är lönsam i det stora hela. Dessutom gör komplexiteten att kostnaden för att analysera det hela är betydande. Energieffektivisering snarare än efterfrågeflexibilitet: Kostnaden för elinköp är betydande för ägare av flerbostadshus och det finns ett generellt intresse kring energi och man uppger sig jobba för att få ner energikostnaderna. Nyckeln är dock generella sparåtgärder, dvs. energieffektivisering Sammanfattande analys Inom segmentet fastigheter utgör elkostnaden oftast en betydande kostnad och det finns också ett stort intresse för el- och energifrågor bland aktörerna i segmentet. Att nästan lika många inom detta segment som inom elintensiv industri känner till begreppet efterfrågeflexibilitet är också talande kunskapsnivån inom segmentet verkar vara relativt hög. Däremot ser inte aktörer inom segmentet så stora möjligheter till efterfrågeflexibilitet. Fokus ligger istället i att hålla energiförbrukningen nere generellt och delvis också att kapa de egna effekttopparna (om man har effekttariffer på elnätssidan). De möjligheter som finns avseende efterfrågeflexibilitet är i stor utsträckning kopplade till uppvärmning. För fastigheter med värmepumpslösningar finns således en potential. Många fastigheter inom segmentet är dock uppvärmda med fjärrvärme och för dessa fastigheter ser aktörerna knappt någon potential alls vad gäller efterfrågeflexibilitet. Om laddinfrastruktur för elfordon blir vanligt förekommande och väl använt i anslutning till fastigheter finns också en flexibilitet avseende att styra laddningen. 32

33 4.5 Serviceverksamhet I Tabell 5 presenteras en övergripande beskrivning av segmentet Service samt antalet genomförda intervjuer och erhållna enkätsvar per 2-siffig SNI-kod. Tabell 5: En översikt över segmentet Service Källa: Bearbetning av data från Ei avseende år

34 4.5.1 Resultat från enkäter Respondenternas profil. Mestadels mindre elanvändare svarade på enkäten, men 22 procent hade en årlig elanvändning som överstiger det högsta valbara alternativet, 2 GWh (Fråga 4), medan 19 procent hade en årlig elkonsumtion mellan 0,15 och 2 GWh. När de gäller nätabonnemang hade hela 74 respondenter nätabonnemang under 63A vilket betyder att de inte omfattas av krav på timmätning eller timavräkning. 11 procent angav att de antingen har elhandels- eller nätavtal som ger ekonomiska incitament till efterfrågeflexibilitet (eller båda) (Fråga 11). 21 procent kände till det egna maximala effektuttaget (Fråga 6). 25 procent angav att de hade mycket god kännedom om den egna elanvändningen de kände till både hur elförbrukningen varierar över tiden samt hur elförbrukningen fördelas mellan olika verksamheter (Fråga 6). För majoriteten, 56 procent, är inte elinköp en viktig kostnad (Fråga 2). Majoriteten av respondenterna har egna avtal med både nätbolag och elhandlare, men för 19% ingår elkostnaden i hyran och är satt utifrån schablon (s.k. varmhyra) (Fråga 1). Om begreppet efterfrågeflexibilitet. Andelen respondenter inom segmentet som kände till begreppet efterfrågeflexibilitet var 28 procent (Fråga 10). Detta är endast fyra procentenheter lägre än segmentet elintensiv industri och 8 procentenheter högre än segmentet övrig industri. Om att vara flexibla och realisera värdet av sin efterfrågaflexibilitet. 10 procent angav att det idag var produktionstekniskt möjligt för dem att vara flexibla i sin elanvändning (Fråga 12), medan hela 16 procent angav att detta eventuellt kunde bli möjligt i framtiden. Dock är det få som utnyttjar sin flexibilitet idag. Det är idag fem företag anpassar sin elanvändning efter elpriset. Ytterligare tre företag har planer på att börja anpassa sin elanvändning efter elpriset (Fråga 15). Två utreder hur de kan använda sina elpannor, medan en respondent önskar styra värmen nattetid. Ett företag är idag medlem i Nordpool Spot. 25 procent angav att de skulle kunna vara flexibla genom att flytta delar av sin elanvändning från perioder med ett högt elpris till perioder med ett lägre elpris (Fråga 12) trots att inte mer än 10 procent var produktionstekniskt flexibla. 16 procent företag angav att en del av elanvändningen skulle kunna fjärrstyras automatiskt av en extern aktör, exempelvis en aggregator (Fråga 21). Figur 8: Tider på dygnet då respondenternas effektuttag normalt brukar vara som högst Källa: Sweco. Om att realisera värdet av sin efterfrågaflexibilitet: 3 procent angav att de undersökt vilka möjligheter som finns att realisera värdet av den egna efterfrågeflexibiliteten (Fråga 23). Om hinder. Figur 6 visar ett antal tänkbara hinder för ökad efterfrågeflexibilitet samt hur relevanta respondenterna fann dessa (Fråga 29). Mycket få respondenter svarade på den här frågan. De viktigaste hindren var För höga kostnader vad gäller förlorad produktion/förlorade marknadsandelar och För höga administrativa kostnader som ansågs viktigast av 13 respondenter. På delad tredje plats kom Missriktade (ej kostnadsriktiga) tariffer tillsammans med För höga krav på att medverka på vald marknad för att sälja sin flexibilitet (12 respondenter) 34

35 Figur 9: Vilka av nedanstående faktorer är viktiga hinder för ökad efterfrågeflexibilitet för er egen del? Källa: Sweco Intervjuer Intervjuade aktörer: Totalt har sju djupintervjuer genomförts med företrädare för servicesektorn. Intresse för, samt möjligheter till efterfrågeflexibilitet: Den generella slutsatsen utifrån dessa intervjuer bekräftar resultaten från enkätstudien, nämligen att potentialen för efterfrågeflexibilitet är liten inom segmentet. Låga kostnader för el medför lågt intresse: I många fall är kostnaden för elinköp liten i förhållande till kostnadsposter såsom personal. Efterfrågeflexibilitet hotar verksamheten: Kärnverksamheten som bedrivs inom servicesektorn sker ofta på kunders initiativ, eller som i fallet med sjukvården, när folk behöver omedelbar vård (t.ex. akutvård) eller inplanerat mot bakgrund av ett vårdbehov av icke-akut slag (t.ex. planerade operationer). Möjligheten att anpassa den typen av verksamheter efter förutsättningarna på elmarknaden finns i princip inte. Merparten av elförbrukningen inom ett sjukhus, ett hotell, en restaurang eller dylikt sker när en verksamhet av servicekaraktär utförs och att koppla detta till förutsättningarna på elmarknaden ses minst sagt som långsökt. Energieffektivisering snarare än efterfrågeflexibilitet: Aktörerna jobbar dock för att effektivisera och minska sin energiförbrukning, såväl el som andra energislag (främst fjärrvärme och fjärrkyla) och detta innebär minskningar såväl vad gäller energi som effekt. Framtida möjligheter: Under intervjuerna identifierades dock fem möjligheter som skulle kunna vara av intresse utifrån ett efterfrågeflexibilitetsperspektiv. Värmepumpar: På samma sätt som inom fastighetssegmentet ser respondenterna i detta segment en potential i de fall uppvärmning sker med värmepump. Resonemanget är detsamma som presenterades ovan avseende fastigheter, dvs. värmesystemets tröghet samt uppvärmning av varmvatten kan göra att man kan skulle kunna styra förbrukningen tidsmässigt i viss mån. Men för att detta ska vara intressant krävs betydligt högre ersättning än vad som är möjligt att få idag. Det hör dock till saken att de allra flesta lokaler för service, av intervjuerna att döma, är uppvärmda med fjärrvärme av de som intervjuats uppgav respondenterna att man endast hade enstaka lokaler som 35

36 inte var fjärrvärmeuppvärmda och dessa lokaler var i de flesta fall av mindre slag relativt de andra fastigheterna. Ventilationssystem: Vid sidan om värmesystem så nämndes också ventilationssystem skulle dessa kunna stängas av per automatik under vissa timmar när serviceverksamhet inte pågår så är det en flexibilitet som skulle kunna aktiveras. För detta krävs dock, precis som på värmesidan, att en investering kan räknas hem under ett antal år. Dessutom är det inte alla typer av serviceverksamhet där detta är möjligt det bygger på att lokalerna står tomma under vissa perioder, det är under dessa timmar som det är tillåtet att stänga av ventilationen tillfälligt. Reservkraft: Sjukhus och kanske även vissa andra verksamheter inom servicesegmentet har egen reservkraftsproduktion. En företrädare för en fastighetsförvaltare för sjukhus påtalade att sådana produktionsanläggningar skulle kunna användas om det görs upp så att det blir en win-winsituation för samhället respektive aktören. För att detta ska kunna bli aktuellt behöver dock frågan om miljötillstånd redas ut nuvarande tillstånd verkar endast tillåta testkörning av anläggningen (en gång per månad) samt körning av reservkraftsanläggningen när ett fysiskt behov av produktionen finns inom byggnaden ifråga (elavbrott). Det hör dock till saken att reservkraftsanläggningar av detta slag normalt är dieselaggregat, dvs. elproduktion med en hög miljöbelastning. Det är utifrån miljösynpunkt således inte bättre att köra dessa anläggningar relativt att köra central reservkraftsproduktion (gasturbin eller oljekondenskraftverk). För att hantera en situation med effektbrist kan det dock vara en lösning som fungerar. Solceller: Samma företrädare som i punkten ovan påtalade att de investerar i egen förnybar elproduktion (solceller). Detta minskar behovet av externt tillförd energi och effekt när anläggningen ifråga producerar. Denna produktion är emellertid väderberoende och därmed är det högst osäkert hur påverkan av detta blir i en situation där efterfrågeflexibilitet är önskvärd. Detta har därmed ingen direkt koppling till efterfrågeflexibilitet, förbrukningsreduktionen styrs av en annan faktor än t.ex. ekonomiska incitament. Oavsett detta kan dylika anläggningar emellertid bidra till en generellt sett mer dynamisk elmarknad. Batterilösningar: Två aktörer tittar på möjligheten till att ha en batterilösning för att minska effektuttaget och på så sätt sänka sin nätkostnad (effekttariff). En av aktörerna är ett fastighetsbolag med ett bestånd som täcker både bostäder och kommersiella Fastigheter. Den andra aktören har en datahall. En batterilösning är inte kommersiellt intressant idag men om priserna på kraftfulla batterier fortsätter att sjunka kan detta gå att räkna hem i framtiden. Ett annat alternativ är om någon form av delfinansiering kan erhållas genom t.ex. ett forsknings- eller miljöprogram. Om batterier väl finns installerade så finns möjligheter att använda dessa också för efterfrågeflexibilitet. En av aktörerna uppger att de skulle vara intresserade av att bidra till ökad samhällsnytta genom att tömma batteriet under en viss tidpunkt givet att man får täckning för de kostnader/risker som detta skulle innebära (t.ex. risken att batteriet är urladdat när den egna effekttoppen kommer och på så sätt får man en högre effekttariff den månaden) Sammanfattande analys Inom servicesegmentet är el- och energikostnaden inte lika betydande som för fastighetssegmentet eller elintensiv industri. Trots detta indikerar enkätsvaren att kunskapen om begreppet efterfrågeflexibilitet är ungefär på samma nivå som för fastighetssegmentet och den elintensiva industrin. Servicesegmentet är brett verksamhetsmässigt och omfattar allt från offentlig service såsom sjukvård, skolor, biblioteksverksamhet m.m. till privat verksamhet såsom detaljhandel, hotellverksamhet etc. Gemensamt är dock att aktiviteterna är verksamhetsstyrda och drivs av kundernas/brukarnas behov, tillgång på personella resurser, öppettider etc. Aktörerna inom detta segment bedömde följaktligen också att potentialen för efterfrågeflexibilitet är låg. Det finns få möjligheter att avstå från aktiviteter eller flytta dem tidsmässigt. Aktörerna trodde mer på energieffektivisering än på efterfrågeflexibilitet. Vissa aktörer identifierade dock möjligheter till styrning av värmepumpar och ventilation samt genom batterilösningar och reservkraftverk. Dessutom kan det totala behovet av köpt el minska genom egen elproduktion (främst solceller). 36

37 4.6 Aggregatorer Sweco intervjuade även tre företag som kan sägas representera branschen aggregatorer. Även om denna bransch inte faller inom ramen för något av de segment som fokuseras på i denna studie väljer vi ändå att redovisa dessa intervjuer då respondenterna hade värdefulla synpunkter både vad gäller de olika segmentens möjlighet till efterfrågeflexibilitet och efterfrågeflexibilitet i allmänhet. Ersättningsnivåer för låga: Två av respondenterna konstaterar att efterfrågeflexibilitet hämmas av elkonsumenternas bristande kunskap samt av de låga ersättningsnivåerna i dagsläget. En respondent spekulerar i att det kanske kommer att behövas ett elpris som är 10 gånger högre än dagens för att efterfrågeflexibilitet skall bli intressant för elkonsumenterna. En annan tror att det räcker att de priser som sågs på reglermarknaden december 2015 blir vanligt förekommande för att intresset bland elkonsumenterna skall väckas. Nätabonnemang: En av respondenterna anser att de nätabonnemang som finns idag utgör ett hinder men anser att utvecklingen mot effekttariffer är ett steg i rätt riktning. Marknader för efterfrågeflexibilitet: En aktör anser att det är olyckligt att man idag får bättre betalt för sin flexibilitet på reglermarknaden än på spotmarknaden. Man menar att elmarknaden som helhet fungerar bättre ju mer flexibilitet som handlas på spotmarknaden. Reglerkraftmarknaden: Alla tre respondenter har synpunkter på reglermarknaden. Man anser att volymkraven gynnar stora generatorer på de nya mindre aktörernas bekostnad, samt att det är man borde gå över till automatisk avrop då manuella avrop ett ett hinder för mindre bud. Man anser även att reglermarknaden inte är tillräckligt transparant och att det är svårt att prognosticera vad priserna kommer att bli. 37

38 5. Slutsatser Efterfrågeflexibilitet har historiskt tillhandahållits främst av de allra största företagen inom segmentet elintensiv industri. Det är dessa företag som använder el i en sådan omfattning att det blir intressant att anpassa sin förbrukning efter prissignaler, och det är dessa företags anpassningar som är av en storlek som kan ha en reell inverkan på effektbalansen. Det är även dessa företag som har den kunskap som krävs för att navigera på en komplex elmarknad. Inom segmentet övrig industri är begreppet efterfrågeflexibilitet inte lika känt och företag från detta segment bidrar inte med efterfrågeflexibilitet in någon större omfattning idag. De flesta företag inom segmentet använder inte el i en sådan omfattning att det blir lönsamt att anpassa sin förbrukning efter prissignaler. Vissa av företagen i detta segment har dock en mycket hög total elförbrukning, så anpassningar från dessa aktörer skulle mycket väl kunna ha en reell inverkan på effektbalansen. Företagen har dock inte lika god kunskap om hur elmarknaden fungerar som företagen inom elintensiv industri och har därför sannolikt svårare att få betalt för sin flexibilitet. Företagen ser efterfrågeflexibilitet som ett komplex förfarande och ser energieffektivisering som ett bättre sätt att skydda sig mot högre elpriser och större prisvariationer i framtiden. I segmenten fastigheter samt service finns ett stort allmänt intresse för energifrågor, men möjligheterna till efterfrågeflexibilitet ses om begränsade p.g.a. verksamheternas natur. Den potential som finns är främst inom området uppvärmning av fastigheter med värmepump. I en framtid med många elbilar skulle åtgärder relaterade till laddning av bilbatterier kunna bidra till ökad efterfrågeflexibilitet. I dagsläget fokuserar dock aktörer inom dessa segment främst på energieffektivisering av samma anledning som företag inom segmentet övrig industri. För att möta de utmaningar som en ökande andel förnybar elproduktion för med sig är det önskvärt att nya aktörer börjar tillhandahålla efterfrågeflexibilitet, samt att de aktörer som redan tillhandahåller efterfrågeflexibilitet gör detta i en större omfattning i framtiden. Nedan sammanfattas några av de hinder mot en sådan utveckling som identifierats i denna undersökning: Efterfrågeflexibilitet är svårt att förena med verksamheten. Många aktörer inom segmenten fastigheter och service anser att det inte är möjligt att anpassa de huvudsakliga verksamheterna baserat på utvecklingen på elmarknaden. Den potential som finns är begränsad till belysning och uppvärmning av fastigheter. Många industriföretag anser att deras produktionsprocesser är så pass känsliga för störningar att tillhandahållande av efterfrågeflexibilitet skulle äventyra deras möjligheter att leverera i tid till slutkund. Dessutom kan vissa anläggningar skadas utan en stabil tillförsel av el. 38

39 För låga ersättningsnivåer. Med dagens låga elpriser och små prisvariationer är det många företag som anser att den ersättning man kan få för sin flexibilitet inte är tillräcklig för att kompensera för de kostnader som uppstår. Osäkerhet om framtiden. Många industriföretag skulle kunna tillhandahålla mer efterfrågeflexibilitet om de investerade i större mellanlager, ny utrustning, samt automatiserade stödsystem som hjälper produktionsansvariga att fatta beslut utgående från både orderingång, leveransåtaganden, samt läget på elmarknaden. För att genomföra dessa investeringar krävs dock att man först utreder vilka kostnader och vinster efterfrågeflexibilitet kommer att ge upphov till i framtiden. Många industriföretag har ännu inte undersökt hur deras verksamhet skulle påverkas av efterfrågeflexibilitet och har därför svårt att avgöra vad det skulle kosta att tillhandahålla efterfrågeflexibilitet. Vad gäller framtida intäkter råder betydande osäkerhet. Man vet inte hur den allmänna konjunkturen kommer att utvecklas, eller i vilken takt som vindkraft och andra väderberoende kraftkällor byggs ut. Idag efterfrågas inte förbrukningsreglerresurser i någon större utsträckning. Dessa faktorer påverkar de ersättningsnivåer man kan förvänta sig i framtiden. Dessutom är det osäkert vilka marknader för efterfrågeflexibilitet som kommer att finnas kvar. Att delta i effektreserven har historiskt gett bra betalt, men på senare år har ersättningsnivåerna sjunkit och det är osäkert hur länge effektreserven kommer att vara kvar. Komplexitet I. Efterfrågeflexibilitet upplevs som ett komplext förfarande som kräver automatiserade stödsystem samt god kunskap om både verksamhet och elmarknadens funktionssätt. Många aktörer som anser att dagens låga elpriser och små prisvariationer gör efterfrågeflexibilitet ointressant är väl medvetna att elpriser och prisvariationer kan stiga i framtiden. Men man verkar föredra energieffektivisering som ett skydd mot detta snarare än efterfrågeflexibilitet. Här skulle aggregatorer som tar på sig ansvaret för denna komplexitet kunna bidra till att efterfrågeflexibilitet trots allt blir intressant för företag och organisationer som inte anser sig ha de resurser som krävs. Det är värt att notera att intresset för aggregatorer var högre bland företag tillhörande segmentet övrig industri än bland företag tillhörande segmentet elintensiv industri. Komplexitet II. Många av de allra största elförbrukarna inom segmentet elintensiv industri med god kunskap om elmarknadens funktionssätt har ändå ibland svårt att agera på de marknader som finns. Marknaderna är i mångt och mycket främst anpassade efter kraftproducenternas behov, och även mycket stora elintensiva industriföretag möter ett antal hinder när de skall agera på dessa marknader. Detta gäller främst reglerkraftmarknaden där det är hårda tekniska krav på minsta volym, aktiveringstid och varaktighet. På reglerkraftmarknaden avropas dessutom förbrukningsreduktioner sällan vilket gör att det blir svårt för företagen att veta vilka ersättningsnivåer de kan förvänta sig. Det ställs även hårda tekniska krav för medverkan i effektreserven. Här är transparensen dock bättre än på reglerkraftmarknaden, och man får dessutom ersättning för att vara tillgänglig. För att intresset för efterfrågeflexibilitet skall öka i framtiden krävs sannolikt att dessa marknader anpassas till de förutsättningar som stora industriföretag samt aggregatorer ställs inför. Motstridiga incitament. Ett antal aktörer påpekade att de har nättariffer som inte uppmuntrar till efterfrågeflexibilitet. Om ett industriföretag exempelvis flyttar sin elförbrukning från dyrare period till en period med lägre pris kan det hända att man spräcker sitt maximala effektuttag under denna period och blir tvungna att betala nätbolaget för detta. För att komma tillrätta med detta problem krävs att nya regler ger nätbolag incitament att inte straffa elkunder som bidrar med efterfrågeflexibilitet. Ett liknande problem skulle kunna uppstå när företag inom segmenten fastigheter eller service använder värmepumpar för att anpassa sin elförbrukning. Här det är det avtal med fjärrvärmeleverantörer som är problemet. Det kan mycket väl hända att exempelvis en intern styrning från el till fjärrvärme leder till högre sammantagna kostnader. Samspelet mellan elhandel, elnät och fjärrvärme innebär en stor komplexitet vilket försvårar för kunder att optimera sin förbrukning. En lösning på detta kan vara ökad avancerad styrning som tar hänsyn till hela energisystemet. 39

40 Bilaga A - Enkäten A.1 Enkätens inledning Vi söker information om era möjligheter att vara flexibla i er elanvändning Regeringen har gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utreda möjligheterna till flexibel elanvändning. Energimarknadsinspektionen (Ei) är en tillsynsmyndighet som arbetar för att Sverige långsiktigt ska ha en hållbar, säker och effektiv tillgång till energi. I höstas gav regeringen Ei i uppdrag att utreda vilka förutsättningar och hinder det finns för olika elkunder att öka den samhällsekonomiska effektiviteten på elmarknaden genom ökad efterfrågeflexibilitet. I samband med detta har Ei gett Sweco i uppdrag att genomföra en enkät riktad till svenska elkunder för att öka förståelsen för elkundernas vilja och möjlighet att vara mer flexibla i sin elanvändning. Efterfrågeflexibilitet underlättar omställningen till ett hållbart energisystem Sverige står inför nya utmaningar i samband med omställningen från traditionell kraftproduktion till väderberoende förnybar kraftproduktion som vind och solkraft. När traditionella produktionskällor - främst kärnkraft - i ökande omfattning ersätts av väderberoende produktionskällor kan det bli svårare att vid varje given tidpunkt möta efterfrågan på el när väderförhållanden är ogynnsamma. Idag reglerar systemoperatören Svenska kraftnät Sveriges elbalans främst genom vattenkraft som snabbt kan öka eller minska inmatningen till nätet men i framtiden kan det bli nödvändigt att i mycket större omfattning än idag använda en stor och hittills relativt outnyttjad resurs, nämligen efterfrågeflexibilitet. Vad är efterfrågeflexibilitet? Efterfrågeflexibilitet innebär att elkunder flyttar delar av sin elkonsumtion till en annan tidpunkt eller helt enkelt minskar sin elkonsumtion när det råder brist på el och priserna är höga, eller använder mer el när det råder överskott och priserna är låga. Om många elkunder har möjlighet att vara flexibla i sin efterfråga på el kan omställningen till ett väderberoende kraftsystem underlättas. Värdet av er efterfrågeflexibilitet kan realiseras på olika marknader Elpriset fastställs för varje timme av dygnet på elbörsen Nordpool Spots dagen-före marknad där el för användning dagen efter köps och säljs. När elanvändare väljer att flytta delar av sin elanvändning från perioder med högt elpris till perioder med lågt elpris är det vanligtvis Nordpool Spots pris som styr. Nordpool tillhandahåller även en inom-dagen marknad där tidigare inköp kan justeras om användningssituationen förändras under leveransdagen. Idag är det mindre vanligt att efterfrågeflexibilitet bjuds in på denna marknad, med detta kan komma att ändras i framtiden. Stora elanvändare kan också via sin balansansvarige delta i Svenska kraftnäts reglerkraftmarknad där effekt för att balansera kraftsystemet under drifttimmen handlas. Historiskt har det varit mest lönsamt att delta i reglerkraftmarknad som dock kräver kapacitet att offerera stora volymer. Det finns även möjlighet att bidra till balanshållning genom att bli en del av effektreserven som används under vinterperioden. Fler möjligheter för små användare att realisera värdet av sin efterfrågeflexibilitet i framtiden Idag är det uteslutande stora elanvändare som deltar i de olika marknaderna för el. Men i takt med att efterfrågeflexibilitet blir mer och mer värdefull har man börjat diskutera olika sätt att tillvarata även andra elanvändarnas flexibilitet. Exempelvis har s.k. aggregatorer som samlar ihop flexibiliteten från många mindre aktörer till större volymer börjat dyka upp. Aggregatorer eller andra tjänsteleverantörer installerar utrustning för styrning av icke-kritiska elanläggningar hos kunden. Anläggningarna kan därmed fjärrstyras så att elanvändningen minskas 40

41 eller ökas inom i förväg bestämda gränser när i förväg bestämda villkor uppfylls. Vilka anläggningar som kan styras på detta sätt samt hur mycket avtalas mellan kund och tjänsteleverantör. Den aggregerade flexibiliteten kan idag offereras på Nordpool, i framtiden kanske även på reglerkraftmarknaden. Det är naturligtvis även möjligt att själv fatta manuella beslut om anpassningar. Era svar kommer att hjälpa oss uppskatta potentialen av efterfrågeflexibilitet i Sverige Då detta är en viktig samhällsekonomisk fråga vore vi mycket tacksamma om ni kunde svara på så många frågor som möjligt i denna enkät. Enkäten består av 29 frågor. Vi är medvetna att en del av frågorna är svåra att besvara. Även partiellt besvarade enkäter är av stort värde. I slutet av enkäten ges möjlighet att lämna egna kommentarer/synpunkter. A.2 Frågor Enkäten till service-segmentet innehöll en extra fråga: Hur betalar ni för er elanvändning? 1. Är elinköp en betydande kostnad för er? 2. Hur stor andel (%) av den totala produktionskostnaden utgör kostnaden för el? Frågorna 3-7 är allmänna frågor om er elanvändning och ert effektuttag. Vi är speciellt intresserade av att veta hur mycket el ni använder som mest, samt vid vilka tidpunkter detta brukar ske. 3. Ungefär hur stor är er årliga elanvändning? 4. Vad har ni för nätabonnemang? 5. Känner ni till hur högt ert maximala effektuttag (i kw) är? 6. Hur pass väl känner ni till hur er elanvändning varierar tidsmässigt samt fördelas mellan olika verksamheter? 7. Hur pass väl kan ni prognosticera er elanvändning ett dygn framåt? 8. Vid vilka tider på dygnet brukar ert effektuttag normalt vara som högst? Kryssa för alla perioder som är relevanta. Frågorna 9-14 är allmänna frågor om era möjligheter till, samt intresse för flexibel elanvändning. 9. Är begreppet efterfrågeflexibilitet bekant för er? 10. Har ni redan idag elhandels- eller nätavtal som ger ekonomiska incitament till efterfrågeflexibilitet? 11. Är det produktionstekniskt möjligt för er att vara flexibla i er elanvändning? 12. Om det är produktionstekniskt möjligt för er att vara flexibla i er elanvändning, vilka anpassningar av elanvändningen har ni möjlighet till? Kryssa för alla alternativ som är relevanta. 13. På vilka sätt utnyttjar ni idag er efterfrågeflexibilitet? Kryssa för alla alternativ som är relevanta. 14. På vilka sätt har ni för avsikt i att framtiden utnyttjar er efterfrågeflexibilitet? Kryssa för alla alternativ som är relevanta. Syftet med frågorna är att ta reda på hur er flexibilitet kan användas. Frågorna förutsätter att det är produktionstekniskt möjligt för er att vara flexibla i er elanvändning 15. Med hur många kw kan ni minska er elanvändning under olika tider på dygnet? 16. När under veckan är det oftast möjligt för er att vara flexibla i er elanvändning? 17. När under året är det oftast möjligt för er att vara flexibla i er elanvändning? 18. Hur pass lång tid behöver ni på er för att fatta beslut samt verkställa en anpassning av er elanvändningen? 19. Under hur pass lång tid kan ni bibehålla er anpassning av elanvändningen? 20. Hur pass ofta kan ni vara flexibla i er elanvändning? 41

42 21. Kan beslut om efterfrågeflexibilitet ske automatiskt? I realtid? Frågorna är ekonomiskt inriktade frågor om era möjligheter till, samt ert intresse för efterfrågeflexibilitet. Frågorna förutsätter att det är produktionstekniskt möjligt för er att vara flexibla i er elanvändning. 22. Finns det andra skäl än strikt ekonomiska till att ni kan tänka er att vara flexibla i er elanvändning, exempelvis för att bidra till miljön eller till en stabil elförsörjning? 23. Har ni utrett vilka möjligheter som finns att få betalt för er flexibilitet? 24. Är det produktionsekonomiskt möjligt för er att vara flexibla i er elanvändning? 25. Under vilka ekonomiska betingelser är det möjligt för er att anpassa er elanvändning? 26. Finns det ett elpris (kronor per kwh) där det blir olönsamt för er att fortsätta verksamheten eller där ni går över till egen produktion av el? 27. Vilket elpris (kronor per kwh) krävs för att efterfrågeflexibilitet skall vara av intresse? 28. Vilka priser på effekt (kronor per kw) krävs för att efterfrågeflexibilitet skall vara av intresse? 29. Vilka av nedanstående faktorer är viktiga hinder för ökad efterfrågeflexibilitet för er egen del? 30. Finns det några andra hinder? 42

43 antal reapondenter A.3 Svar: elintensiv industri 1. Är elinköp en betydande kostnad för er? 2. Hur stor andel (%) av den totala produktionskostnaden utgör kostnaden för el? Under 1 % 1 % 1,5 % 2 % 2,5 % 3 % 3,5 % 4 % 5 % 6 % 7 % 8 % 9 % 10 % 15 % 17 % 20 % 30 % 35 % 40 % ej svar Frågorna 3-7 är allmänna frågor om er elanvändning och ert effektuttag. Vi är speciellt intresserade av att veta hur mycket el ni använder som mest, samt vid vilka tidpunkter detta brukar ske. 3. Ungefär hur stor är er årliga elanvändning? 4. Vad har ni för nätabonnemang? 43

44 5. Känner ni till hur högt ert maximala effektuttag (i kw) är? 6. Hur pass väl känner ni till hur er elanvändning varierar tidsmässigt samt fördelas mellan olika verksamheter? 7. Hur pass väl kan ni prognosticera er elanvändning ett dygn framåt? 8. Vid vilka tider på dygnet brukar ert effektuttag normalt vara som högst? Kryssa för alla perioder som är relevanta*. * Sju respondenter angav att höglastperioden börjar kl. 7 44

45 Frågorna 9-14 är allmänna frågor om era möjligheter till, samt intresse för flexibel elanvändning. 9. Är begreppet efterfrågeflexibilitet bekant för er? 10. Har ni redan idag elhandels- eller nätavtal som ger ekonomiska incitament till efterfrågeflexibilitet? 11. Är det produktionstekniskt möjligt för er att vara flexibla i er elanvändning? 12. Om det är produktionstekniskt möjligt för er att vara flexibla i er elanvändning, vilka anpassningar av elanvändningen har ni möjlighet till? Kryssa för alla alternativ som är relevanta. 45

46 13. På vilka sätt utnyttjar ni idag er efterfrågeflexibilitet? Kryssa för alla alternativ som är relevanta. 14. På vilka sätt har ni för avsikt i att framtiden utnyttjar er efterfrågeflexibilitet? Kryssa för alla alternativ som är relevanta. Syftet med frågorna är att ta reda på hur er flexibilitet kan användas. Frågorna förutsätter att det är produktionstekniskt möjligt för er att vara flexibla i er elanvändning 15. Med hur många kw kan ni minska er elanvändning under olika tider på dygnet? 16. När under veckan är det oftast möjligt för er att vara flexibla i er elanvändning? 46

47 17. När under året är det oftast möjligt för er att vara flexibla i er elanvändning? 18. Hur pass lång tid behöver ni på er för att fatta beslut samt verkställa en anpassning av er elanvändningen? 19. Under hur pass lång tid kan ni bibehålla er anpassning av elanvändningen? 20. Hur pass ofta kan ni vara flexibla i er elanvändning? 47

48 21. Kan beslut om efterfrågeflexibilitet ske automatiskt? I realtid? Frågorna är ekonomiskt inriktade frågor om era möjligheter till, samt ert intresse för efterfrågeflexibilitet. Frågorna förutsätter att det är produktionstekniskt möjligt för er att vara flexibla i er elanvändning. 22. Finns det andra skäl än strikt ekonomiska till att ni kan tänka er att vara flexibla i er elanvändning, exempelvis för att bidra till miljön eller till en stabil elförsörjning? 23. Har ni utrett vilka möjligheter som finns att få betalt för er flexibilitet? 24. Är det produktionsekonomiskt möjligt för er att vara flexibla i er elanvändning? 48

49 25. Under vilka ekonomiska betingelser är det möjligt för er att anpassa er elanvändning? 26. Finns det ett elpris (kronor per kwh) där det blir olönsamt för er att fortsätta verksamheten eller där ni går över till egen produktion av el? 27. Vilket elpris (kronor per kwh) krävs för att efterfrågeflexibilitet skall vara av intresse? Svar: 2kr; 5-15kr; 1kr ; 240kr ; 0,15kr; 150kr ; 0,9kr ; minskad med 0,1; 1kr; 2kr ; 4kr ; 0,5kr ; 0,5kr 28. Vilka priser på effekt (kronor per kw) krävs för att efterfrågeflexibilitet skall vara av intresse? Svar: Betydande; 2kr; 1kr ; 150kr ; 1kr,3kr ; 4kr ; 0,5kr ; 0,5kr Syftet med de sista två frågorna är att utreda vilka hinder som finns för ökad efterfrågeflexibilitet. 29. Vilka av nedanstående faktorer är viktiga hinder för ökad efterfrågeflexibilitet för er egen del? För varje hinder, välj en av följande kolumner (ej relevant, oviktigt, medelviktigt, mycket viktigt) 49

50 30. Finns det några andra hinder? Fritextkommentarer: Tillståndspliktig verksamhet som detaljreglerar produktionstid utan möjlighet till påverkan av oss. Vår produktion är styrt tidsmässigt av myndighetskrav. Svårt att styra om produktion med 20 personer som jobbar dagtid. Våra leveransåtaganden till våra kunder Vi värmer med gasol el går mestadels till fäktar, belysning och kyla. Företaget bedriver kontinuerlig tillverkning av kemiska produkter. Att variera produktionen under dygnet medför att att åtgångstal för energi i form av ånga försämras samt att utsläpp till miljö i form av TOC och VOC påverkas negativt. Ingen möjlighet till flexibilitet i produktionen Produktionen kräver el. Alternativet är att ha verksamheten igång nattetid och stängt dagtid. Detta är inget alternativ för oss. Vi måste producera dygnet runt i våra maskiner och kan därför inte anpassa vår verksamhet som era enkäter beskriver. Den efterfrågeflexibilitet som vi beskriver är form av variation av elproduktion i mottrycksturbin. Vi har inte möjlighet att variera förbrukningen som sådan. Inga frågeställningar känns relevanta för ett företag som kör produktion dygnet runt med noll flexibilitet. Vi kan ha någon enstaka timmes fri produktionskapacitet någon enstaka vecka om året, och när den infaller vet vi aldrig i förväg. Vid en effektreduktion förlorar vi produktion den kan inte "köras igen" pga att vi kör våra fabriker på 100%. med andra ord ett förlorat ton är ett förlorat ton. Detta blir negativt för vår produktionskapacitet och kan därmed endast användas i extremfall. Produktionen bedrivs idag med 3 skift från Söndag kväll till fredag eftermiddag där samtliga maskiner körs konstant, detta innebär att enda sättet att förändringar på uttaget över dygnet skulle ske är via konjunkturhändelser. Vi måste producera dygnet runt i våra maskiner och kan därför inte anpassa vår verksamhet som era enkäter beskriver. Det har räckt med en fråga i denna undersökning om det är produktionstekniskt för er. ja eller nej. Vår produktion löper 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan. Minskat effektuttag resulterar direkt i minskad produktionsvolym. Batch-process: 1/2 timmas neddragning medför 12 timmars produktionsbortfall, det går inte att "köra ikapp". Är inte uppdaterad på frågeställningen Brist på kunskap och information. Vi har en jämn förbrukning och det tar tid att sätta igång våra anläggningar så vi är inte flexibla. Vi har tidigare fått förfrågan om att vara med i effektreserven men tackat nej. Kunskaperna varierar inom företaget. 50

51 A.4 Svar: övrig industri 1. Är elinköp en betydande kostnad för er? 2. Hur stor andel av den totala produktionskostnaden utgör kostnaden för el? Frågorna 3-8 är allmänna frågor om er elanvändning och ert effektuttag. Vi är speciellt intresserade av att veta hur mycket el ni använder som mest, samt vid vilka tidpunkter detta brukar ske. 3. Ungefär hur stor är er årliga elanvändning? 51

52 4. Vad har ni för nätabonnemang? 5. Känner ni till hur högt ert maximala effektuttag (i kw) är? 6. Hur pass väl känner ni till hur er elanvändning varierar tidsmässigt samt fördelas mellan olika verksamheter? 7. Hur pass väl kan ni prognosticera er elanvändning ett dygn framåt? 52

53 8. Vid vilka tider på dygnet brukar ert effektuttag normalt vara som högst? Kryssa för alla perioder som är relevanta*. * Tolv respondenter angav att höglastperioden startar kl. 7 eller slutar kl. 18 Frågorna 9-14 är allmänna frågor om era möjligheter till, samt intresse för flexibel elanvändning. 9. Är begreppet efterfrågeflexibilitet bekant för er? Ja Nej Ej svar 1 % 20 % 75 % 10. Har ni redan idag elhandels- eller nätavtal som ger ekonomiska incitament till efterfrågeflexibilitet? 11. Är det produktionstekniskt möjligt för er att vara flexibla i er elanvändning? 53

54 12. Om det är produktionstekniskt möjligt för er att vara flexibla i er elanvändning, vilka anpassningar av elanvändningen har ni möjlighet till? Kryssa för alla alternativ som är relevanta. 13. På vilka sätt utnyttjar ni idag er efterfrågeflexibilitet? Kryssa för alla alternativ som är relevanta. 14. På vilka sätt har ni för avsikt i att framtiden utnyttjar er efterfrågeflexibilitet? Kryssa för alla alternativ som är relevanta. Syftet med frågorna är att ta reda på hur er flexibilitet kan användas. Frågorna förutsätter att det är produktionstekniskt möjligt för er att vara flexibla i er elanvändning. 15. Med hur många kw kan ni minska er elanvändning under olika tider på dygnet? 54

55 16. När under veckan är det oftast möjligt för er att vara flexibla i er elanvändning? 17. När under året är det oftast möjligt för er att vara flexibla i er elanvändning? 18. Hur pass lång tid behöver ni på er för att fatta beslut samt verkställa en anpassning av er elanvändningen? 55

56 19. Under hur pass lång tid kan ni bibehålla er anpassning av elanvändningen? 20. Hur pass ofta kan ni vara flexibla i er elanvändning? 21. Kan beslut om efterfrågeflexibilitet ske automatiskt? I realtid? Frågorna är ekonomiskt inriktade frågor om era möjligheter till, samt ert intresse för efterfrågeflexibilitet. Frågorna förutsätter att det är produktionstekniskt möjligt för er att vara flexibla i er elanvändning. 56

57 22. Finns det andra skäl än strikt ekonomiska till att ni kan tänka er att vara flexibla i er elanvändning, exempelvis för att bidra till miljön eller till en stabil elförsörjning? 23. Har ni utrett vilka möjligheter som finns att få betalt för er flexibilitet? 24. Är det produktionsekonomiskt möjligt för er att vara flexibla i er elanvändning? 25. Under vilka ekonomiska betingelser är det möjligt för er att anpassa er elanvändning? 26. Finns det ett elpris (kronor per kwh) där det blir olönsamt för er att fortsätta verksamheten eller där ni går över till egen produktion av el? 57

58 27. Vilket elpris (kronor per kwh) krävs för att efterfrågeflexibilitet skall vara av intresse? Svar: 0,75 netto; 1,50kr, 5kr, 1kr, 0,05kr, 0,2kr, 0,5kr, 0,30kr, 3kr, 3kr, 0,3kr, 100kr, 0,5kr 28. Vilka priser på effekt (kronor per kw) krävs för att efterfrågeflexibilitet skall vara av intresse? Svar: 0,75 netto; 400kr, 5kr, 1kr, 1,50kr, 0,05kr, 0,2kr, 0,5kr, 0,30kr, 3kr, 0,3kr, 100kr, 0,1kr, 2kr, 2kr, 2kr Syftet med de sista två frågorna är att utreda vilka hinder som finns för ökad efterfrågeflexibilitet. 29. Vilka av nedanstående faktorer är viktiga hinder för ökad efterfrågeflexibilitet för er egen del? För varje hinder, välj en av följande kolumner (ej relevant, oviktigt, medelviktigt, mycket viktigt) 30. Finns det några andra hinder? Fritextkommentarer: Vi betalar en schablonavgift för elen till fastighetsägaren som inte styrs av hur mycket el vi förbrukar. Fastighetsägaren styr värme och ventilation. Vår produktion är kundorderstyrd med korta ledtider ofta mindre än ett dygn från order till leverans. Begränsad kunskap om vad efterrågeflexibilitet innebär och vad det skulle kunna bidra med i vår verksamhet. Vi som läkemedelsföretag kan inte dra ner eller stänga våra fläktsystem eller andra system. Detta är inte tillåtet enligt lag. Skulle vi stänga eller dra ner på några av våra system innebär detta ett produktionsbortfall på 2 veckor. Kostnad ca 6 miljoner kronor. Kan för lite om ämnet. Dessa frågor är i stor omfattning felställda. Vi som har småföretag, arbetar dagtid och med kollektivavtal. Ska vi förhandla fram flexibel arbetstid med LO/Metall där vi ber medarbetarna åka hem pga. att det inte blåser så vi får vindkraftsel? Man häpnar. Har ni skickat detta till Metall? Har inte haft kontakt med detta begrepp tidigare, därav en (hel) del obesvarade frågor. Hoppas det varit till viss hjälp. Väldigt många frågor som är svåra att svara på. Teoretiskt möjligt att göra förändringar med praktiskt väldigt dyrt och svårt. Leveranssäkerhet. Nattskift skulle kosta för mycket. Utbilda personal. 58

59 Koncernavtal Produktionstekniskt omöjligt. Mycket höga investeringskostnader för att kunna utnyttja efterfrågans flexibilitet. Kollektivavtal, vi arbetar 8 timmar dagtid. Produktionspersonalens arbetstider. Om nettomätning lika Tyskland möjliggjordes kunde vi producera solel på hustak. Verksamheten bygger på just in time. Vi är inte känsliga för elpiset. 59

60 A.5 Svar: fastigheter Fråga 1. Är elinköp en betydande kostnad för er? Fråga 2. Hur stor andel av den totala produktionskostnaden utgör kostnaden för el? Frågorna 3-8 är allmänna frågor om er elanvändning och ert effektuttag. Vi är speciellt intresserade av att veta hur mycket el ni använder som mest, samt vid vilka tidpunkter detta brukar ske. Fråga 3. Ungefär hur stor är er årliga elanvändning? Fråga 4. Vad har ni för nätabonnemang? 60

61 5. Känner ni till hur högt ert maximala effektuttag (i kw) är? 6. Hur pass väl känner ni till hur er elanvändning varierar tidsmässigt samt fördelas mellan olika verksamheter? 7. Hur pass väl kan ni prognosticera er elanvändning ett dygn framåt? 8. Vid vilka tider på dygnet brukar ert effektuttag normalt vara som högst? Kryssa för alla perioder som är relevanta*. *5 respondenter angav att höglastperioden startar kl. 7 eller slutar kl. 17 eller 18 Frågorna 9-14 är allmänna frågor om era möjligheter till, samt intresse för flexibel elanvändning. 61

62 9. Är begreppet efterfrågeflexibilitet bekant för er? 10. Har ni redan idag elhandels- eller nätavtal som ger ekonomiska incitament till efterfrågeflexibilitet? 11. Är det verksamhetstekniskt möjligt för er att vara flexibla i er elanvändning? 12. Om det är verksamhetstekniskt möjligt för er att vara flexibla i er elanvändning, vilka anpassningar av elanvändningen har ni möjlighet till? Kryssa för alla alternativ som är relevanta. 62

63 13. På vilka sätt utnyttjar ni idag er efterfrågeflexibilitet? Kryssa för alla alternativ som är relevanta. 14. På vilka sätt har ni för avsikt i att framtiden utnyttjar er efterfrågeflexibilitet? Kryssa för alla alternativ som är relevanta. Syftet med frågorna är att ta reda på hur er flexibilitet kan användas. Frågorna förutsätter att det är produktionstekniskt möjligt för er att vara flexibla i er elanvändning 15. Med hur många kw kan ni minska er elanvändning under olika tider på dygnet? 63

64 16. När under veckan är det oftast möjligt för er att vara flexibla i er elanvändning? 17. När under året är det oftast möjligt för er att vara flexibla i er elanvändning? 18. Hur pass lång tid behöver ni på er för att fatta beslut samt verkställa en anpassning av er elanvändningen? 19. Under hur pass lång tid kan ni bibehålla er anpassning av elanvändningen? 64

65 20. Hur pass ofta kan ni vara flexibla i er elanvändning? 21. Kan beslut om efterfrågeflexibilitet ske automatiskt? I realtid? Frågorna är ekonomiskt inriktade frågor om era möjligheter till, samt ert intresse för efterfrågeflexibilitet. Frågorna förutsätter att det är produktionstekniskt möjligt för er att vara flexibla i er elanvändning. 22. Finns det andra skäl än strikt ekonomiska till att ni kan tänka er att vara flexibla i er elanvändning, exempelvis för att bidra till miljön eller till en stabil elförsörjning? 23. Har ni utrett vilka möjligheter som finns att få betalt för er flexibilitet? 65

66 24. Är det verksamhetsekonomiskt möjligt för er att vara flexibla i er elanvändning? 25. Under vilka ekonomiska betingelser är det möjligt för er att anpassa er elanvändning? 26. Finns det ett elpris (kronor per kwh) där det blir olönsamt för er att fortsätta verksamheten eller där ni går över till egen produktion av el? 27. Vilket elpris (kronor per kwh) krävs för att efterfrågeflexibilitet skall vara av intresse? 1kr; 1kr; 0kr; 2kr; över 1kr; 5kr; 8kr; 500kr; 1kr 28. Vilka priser på effekt (kronor per kw) krävs för att efterfrågeflexibilitet skall vara av intresse? 1kr; 0kr; över 2kr; Vet ej. De skulle vi behöva räkna noggrannare på för att se hur mycket det kostar att ställa och sätta det i relation till vad vi kan spara; 3kr; 400kr Syftet med de sista två frågorna är att utreda vilka hinder som finns för ökad efterfrågeflexibilitet. 29. Vilka av nedanstående faktorer är viktiga hinder för ökad efterfrågeflexibilitet för er egen del? För varje hinder, välj en av följande kolumner (ej relevant, oviktigt, medelviktigt, mycket viktigt) 30. Finns det några andra hinder? 66

67 Fritextkommentarer: Våra kunder/hyresgäster styr direkt och indirekt vår förbrukning genom sina aktiviteter. VI har inte så stora möjligheter att påverka detta. Det vi känner att vi kan göra är att styra tvättstugor och hissar så de inte startas samtidigt. Vi är ett fastighetsföretag och i och med att det vistas folk i våra fastigheter dygnet runt är det svårt att justera elanvändningen i någon större grad. Jag har hört talas det ni menar med efterfrågeflexibilitet, även om det inte är just ordet jag hört. Så jag tror inte att det är många som har koll på det eller ens funderat på det. I mitt jobb har jag kontinuerlig kontakt med våra elleverantörer (elnät och elhandel) men de har aldrig nämnt det, så jag tror att det kommer att ta lång tid innan detta kan bli en marknad som har någon nämnvärd betydelse ur reglersynpunkt av elnätet. Vi är ett litet bostadsföretag som behöver tillhandahålla el för driften av våra fastigheter så flera av frågorna känns inte direkt aktuella. Finns säkert massor om man sätter sig in i frågan. Vi har enbart Fastighets-el till bostäder i flerfamiljshus. Vi är ett fastighetsbolag med många hundra abonnemang för fastighetsel. Det är inte möjligt att flytta last för fläktar, pumpar, hissar och belysning. Svårigheter att bedöma verksamhetspåverkan Vi är fastighetsägare och hyr ut lokaler där i flera fall hg har egna abonnemang för sin verksamhet och vi har endast fastighetsel. VI ÄR ETT FASTIGHETSBOLAG VI FÅR INTE STÖRA VÅRA KUNDERS AFFÄRSVERKSAMHET Mina svar bygger på medelstora Bostadsrättföreningar som i liten utsträckning kan installera effektbegränsningsutrustning mer eller minder permanent. Vilket jag egentligen tycker böra vara ett lagkrav för alla elkunder som använder en viss mängd energi/eleffekt, eller för elvärmda villor. Sjukvård måste kunna ske dygnet runt. Det går absolut att spara el, men i så fall ta bort grundlaster. Vi är Landstingets fastighetsförvaltare och det är därför svårt att anpassa verksamheterna efter elpriset. Det viktigaste är att rädda liv. Det går absolut att spara mycket el, men då är det mer generellt än att göra det när elpriset är högt, men visst det kanske kan vara intressant att dra ned ventilation på vissa delar när lasten är som högst. 67

68 A.6 Svar: service 1. Hur betalar ni för er elanvändning? 2. Är elinköp en betydande kostnad för er? 3. Hur stor andel av den totala produktionskostnaden utgör kostnaden för el? Frågorna 4-9 är allmänna frågor om er elanvändning och ert effektuttag. Vi är speciellt intresserade av att veta hur mycket el ni använder som mest, samt vid vilka tidpunkter detta brukar ske. 4. Ungefär hur stor är er årliga elanvändning? 68