Frågor till Trafikverket

Transkript

1 Inför Vinsta Villaägares årsmöte 16 mars 2016: Frågor till Trafikverket Önskemål + fråga 1, 150-metersgränsen Önskemål: Karta över området med samtliga tunnlars sträckning metersgränsen, och där också fastigheterna är utmärkta. Det finns 4 tunnlar norr om Lövstavägen (2 huvudtunnlar + av- och till-tunnel i nordlig riktning). Detta gör det svårt att uppskatta avståndet mellan den egna fastigheten och närmaste tunnel. På Vinsta Villaägares årsmöte 2014, lovade Trafikverkets represententer att publicera en karta med 150-metersgränsen. Detta löfte förnyades i juli samma år (se bild av mail, nedan). Eftersom Trafikverket hänvisar till denna gräns i sina inlagor och yttranden i Mark- och Miljödomstolen och Mark- och Miljööverdomstolen, antar vi att denna gräns är av stor betydelse. Fråga 1: Bedömning av skaderisk utanför 150-metersgränsen: är denna gräns absolut, oavsett geologiskt underlag och fastighetens grundkonstruktion? Ur Deldomen i MÖD, december 2015: Besiktningsgränsen på 150 meter grundas på vibrationsnivåer men används även vid sättningskänslighet. Besiktningar görs av eget intresse för att ha ett underlag om någon fastighetsägare kommer med klagomål. Utanför 150-metersgränsen finns det ingen risk att vibrationer ger upphov till sättningar inom sättningskänsliga områden. Trafikverket: 150 metersgränsen är inte absolut och inte alltid heller 150 meter: > 150 meter är generellt en väl tilltagen gräns som är större än i de flesta likartade projekt. > I vissa fall, där hus och anläggningar på lermark har inbyggda spänningar på grund av tidigare sättning, kan vibrationer utlösa sådana spänningar med sprickor som

2 följd. I dessa fall är besiktningsgränsen utvidgad utöver 150 meter. > Byggnader och anläggningar inom besiktningsgränsen är olika känsliga för vibrationer beroende på grundläggningssätt och konstruktion. Besiktningarna kommer att ta hänsyn till detta så att de känsligaste byggnaderna kommer att besiktigas (och övervakas) på ett mer omfattande sätt. Fråga 2 4, Grundvattensänkning Fråga 2: När börjar sänkningen av grundvattennivån i Vinsta? Fråga 3: Hur snabbt/långsamt sker sänkningen? Fråga 4: Blir den nya grundvattennivån stabil, eller kommer den att fluktuera under byggtiden? Fråga 5 11, Besiktning Fråga 5: (ungefär) hur stort område är färdigbesiktigat? Trafikverket: I dagsläget (mars 2016) är områdena runt tunnelpåslagen besiktigade, ca 150 m radie. Fråga 6: Hur är tidsplanen för besiktningar i övriga Vinsta? Trafikverket: Vi kommer att besiktiga mellan 3-6 månader innan en fastighet berörs av sprängningarna. Villaföreningens fastigheter kommer att besiktigas ca hösten Kan komma att förändras beroende på hur entreprenörens arbete fortlöper. Fråga 7: Ni säger att ni kontaktar fastighetsägare 14 dagar före besiktningen. Vad händer om man då är bortrest (semestertiden är snart här)? Fråga 8: Vilka fastigheter är det som beviljats besiktning och enligt vilka bedömningsgrunder har man tagit detta beslut? Trafikverket: Beviljats är inte ett korrekt ord. Samtliga fastigheter inom besiktningsområdet besiktigas, fast olika ingående. Fråga 9: Hur går man tillväga för att privat ordna en besiktning om man anser att en sådan behövs? Trafikverket: Om man som enskild fastighetsägare känner behovet att ordna en privat besiktning så får beställa en sådan i egen regi. Trafikverket kommer inte att ersätta en fastighetsägare för en besiktning de själva beställt. Om man som enskild fastighetsägare vill ha en besiktning gjord av Trafikverket så kontaktar man Trafikverket för en sådan och Trafikverket tar då ställning till om det finns skäl till att en sådan besiktning görs.

3 Fråga 10: Är det någon speciell firma som man kan vända sig till? Kan man anlita samma som ni anlitat eller anses de i så fall vara jäviga? Trafikverket: Trafikverket kan inte rekommendera någon speciell firma och konsulter ska vara opartiska så något jäv ska inte föreligga. Fråga 11: Vad heter besiktningen/vilka besiktningspunkter kräver/krav ställer ni att man använder sig av för att besiktningen ska bedömas som likvärdig er och giltig vid ett eventuellt skadeståndskrav? Trafikverket: Alla firmor gör besiktningarna enligt svensk standard och det sker likvärdigt. Gällande skadeståndskrav så ska dessa inkomma skriftligen till Trafikverket för att TRV ska kunna ta ställning till detta. Därefter påbörjas en utredning gällande den specifika fastigheten. Se MB32 kap. Fråga 12 15, Vibrationsmätare Fråga 12: Kommer de byggnader som besiktigas att utrustas med vibrationsmätare och mätdubbar? Trafikverket: Det kommer att utföras omfattande vibrationsmätningar för att säkerställa att uppsatta vibrationsrestriktioner innehålls. Kan de fastighetsägare, som inte fått sin fastighet besiktigad, köpa sådan utrustning för eget bruk? Trafikverket: Alla kan naturligtvis köpa tjänster och mätinstrument för eget bruk. Fråga 13: Vibrationsmätare mäter enbart inkommande vibrationer i vertikal riktning *: Noteras även tidpunkter för eventuella vibrationer? Varför bara vertikal riktning? * citatet från ett dokument på Trafikverkets hemsidor Trafikverket: För att de vertikala vibrationerna är de största (av de 3 riktningarna). Fråga 14: Vilka kriterier kommer att tillämpas för besiktning efter att gränsvärdena överskridits? Bara eventuell besiktning?? Vid Överskridande av rikt- eller gränsvärdet * + Trafikverket beslutar om eventuell besiktning av byggnader/anläggningar som utsatts för överskridandet * * citaten från ett dokument på Trafikverkets hemsidor 2015 (min kursivering). Trafikverket: Inte heller vibrationsgränsvärden är absoluta. Långt ifrån alla överskridanden av vibrationsgränsvärden leder till skador. Liksom underskridande av vibrationsgränsvärden inte är en garanti för att skador inte uppkommer.

4 Fråga 15: Jag har fått besked av en geolog anställd hos TrV att jag inte behöver en vibrationsmätare vid mitt hus eftersom det bedöms stå helt på berg. Men när vi nyligen installerade en radonpump och man borrade rätt ner i marken stötte man inte på något berg under huset. Kan ett sådant beslut omvärderas? Trafikverket: Placering av vibrationsmätare görs med anpassning till byggets framdrift. Mätarna flyttas successivt i takt med att arbetena framskrider och val av mätpunkter gör i samråd mellan Trafikverkets vibrationsspecialister och byggledning. Fråga 16 25, Skador och skadereglering/-ersättning Fråga 16: Hur skiljer sig ersättning för skador, som uppstått på grund av a) enbart grundvattensänkning b) vibration eller kombination av grundvattensänkning och vibration? Ur Trafikverkets yttrande till MÖD 2015: Uppfattningen att det är otvistigt att det inte går att avgöra om sprickbildningar och sättningar har uppkommit till följd av grundvattenbortledning eller p.g.a. vibrationer delas inte. + Sprickbildning till följd av förändrad grundvattennivå är vanligtvis en långsam process (...), Vibrationsskador uppstår däremot momentant i omedelbart samband med att arbetet utförs. Endast undantagsvis kan dessa skadeorsaker samverka och en osäkerhet uppkomma om vad som är hönan och ägget, vilket kan föranleda att en fördjupad utredning behöver vidtas. Enligt vad jag kan uttolka ur meningarna ovan, så anser Trafikverket att a) det går, med få undantag, att särskilja orsaker till uppstånden skada på fastighet b) det är sällan grundvattensänkning i kombination med efterföljande vibrationer ger upphov till skada. Om skadan uppstår p g a samverkan av dessa orsaker, eller vid bygget av Förbifarten av annat skäl än enbart grundvattensänkning så... sker vad då? Står vi fastighetsägare helt utan rätt till ersättning då? Täcker hemförsäkringen skadan? OBS! Jag har vid tidigare tillfällen kontaktat jurister vid försäkringsbolag i denna fråga, och fått beskedet att om försäkringsbolaget bedömer att exempelvis ett vägbygge är orsak till skadan så ersätter de INTE skadan. Trafikverket: Fall a), skada pga grundvattensänkning, omfattas av miljödomen till skillnad från en ren vibrationsskada. Fall b) kommer, om den inträffar, att bli en bevisvärderingsfråga i domstolen där bevisbördan sannolikt går över till Trafikverket om den klagande kan påvisa ett tids- eller orsakssamband mellan skada och Trafikverkets arbeten

5 Fråga 17: Hur vet man att en skada, som primärt bedömts som vibrationsinducerad, inte också har grundvattensänkning som bidragande orsak (eftersom Sprickbildning till följd av förändrad grundvattennivå är vanligtvis en långsam process )? Trafikverket: För att en skada ska ha en grundvattensänkning som (bidragande) orsak måste följande tre faktorer finnas: 1) Byggnaden ska vara belägen på sättningskänslig mark 2) Byggnaden ska ha en sättningskänslig konstruktion 3) Skadlig grundvattensänkning ska ha inträffat Den tredje punkten är det som vanligast är svårast att avgöra eftersom grundvattenvariationer förekommer naturligt och då sättningskänslig mark helt eller delvis har anpassat sig till (konsoliderats för) en viss dimensionerande grundvattennivå. Fråga 18 Vad innebär begreppet Bevislättnad och vilka praktiska konsekvenser medför det för en fastighetsägare som drabbats av skada? Enligt domen i Mark- och Miljööverdomstolen i december 2015, ska de fastighetsägare som drabbats av skada anmäla skadan till Trafikverket, och då är det Trafikverket som bedömer huruvida Trafikverket är ersättningskyldigt eller inte. Ur Deldomen i MÖD, december 2015: Det råder bevislättnad vilket medför att det är Trafikverket som har utredningsskyldighet. + Utredningsskyldigheten för förutsedda och oförutsedda skador åvilar Trafikverket (...). Den skadelidande ska kunna visa att skada har inträffat, det finns mätserier som kan granskas när det gäller förutsedda skador. Trafikverket: Se svar ovan (fråga nr 17) avseende orsakskombination av grundvattensänkning och vibration. Bevislättnaden (för fastighetsägaren) innebär just det som nämns; att Trafikverket får bevisbördan för skador där den klagande kan visa på ett tids- eller orsakssamband med Trafikverkets arbeten. Fråga 19: Innebär nedanstående att ingen skadereglering sker förrän tidigast 10 år efter uppkommen skada? Ur DELDOMEN i MÖD december 2015: Prövotid för skadereglering: Trafikverket yrkar att mark- och miljödomstolen skjuter upp frågor om ersättning under en prövotid av 10 år räknat från det att vattenbortledningen påbörjas. Trafikverket föreslås under prövotiden följa effekterna i syfte att vinna erfarenhet av verksamheten. Trafikverket: Nej. Skadereglering sker i takt med att olika ärenden avgörs. Prövotiden är till för att ge en tidsrymd för att fånga upp de fall där skadeförloppet utvecklas långsamt som det ofta gör vid grundvattensänkning. Har vi orsakat skador på grund av vibrationer så ska vi givetvis ersätta skadorna. Detsamma sättningsskador på grund av grundvattensänkningen.

6 En fastighetsägare har rätt att inkomma med skadeståndsanspråk gällande skador på sin fastighet 10 år efter avslutade arbeten. Däremot kan man ifrågasätta orsakssambandet om dom kommer in med ersättningskrav år 2035 och inte under pågående arbeten. Ju längre tid som går, desto svårare blir det att visa orsakssambandet. Det är därför vi gör förbesiktningar, mellanbesiktningar och efterbesiktningar av fastigheter, mäter grundvatten, har infiltrationsanläggningar mm. Vi har för övrigt strikt ansvar som byggherre för skador. Sen bör man också beakta att sprickor mm som visar sig i lägenheter och hus också är årstidsberoende så besiktningsmannen antecknar gärna väder, vind, temperatur mm i besiktningsprotokollen. Flertalet sprickor i en fastighet är så kallade torrsprickor. En dörr som t ex kärvar under hösten gör inte det på sommaren, och detta på grund av att trä sväller av fukt. Angående skador på fastigheter som har uppkommit på grund av vibrationer så kommer man förhoppningsvis att komma till ett avslut utan långdragna och kostsamma processer. Fråga 20: Hur hanterar man bäst/dokumenterar skador/sprickbildningar som ev redan finns på fastigheten och hur ser bevisbördan ut för att kunna få ersättning om dessa förvärras efter sprängningar/grundvattensänkning? D v s hur har man en chans att visa att dessa ev. förvärrade skador beror av er verksamhet och inte av andra faktorer? Eller krävs det att man helt åtgärdar en skada före arbetet påbörjas? Trafikverket: Besiktningar görs såväl före som efter arbetena för att dokumentera förändringar. Vid anmälan om skada kan även mellanbesiktningar utföras. Fråga 21: Vad händer om radonhalten ökar i fastigheten efter t ex sprängningarna? Vi har talat med personer i radonsaneringsbranschen och de bedömde att det finns risk att radon från mark kan öka på grund av sprängningsarbetena. Vad har ni för krav på radonmätningar före sprängningsarbetets start? Trafikverket: Om radonhalten kan konstateras ha ökat i fastigheten och misstanke finns att det beror på Förbifart Stockholms sprängningsarbeten, kommer orsaken att utredas av Trafikverket. För information bedöms risken som mycket liten att detta ska inträffa. Om samband kan konstateras bero på Förbifart Stockholms arbeten kompenseras fastighetsägaren. Det finns inga krav på att projektet ska utföra radonmätningar innan sprängningsarbeten påbörjas.

7 Fråga 22: Hur ser ni på nyligen gjorda investeringar i fastigheter och ev skador? Om t ex: - en nyligen gjord radonsanering måste göras om p g a att sprängningarna ökat radonhalten? Trafikverket: Angående radon: se föregående fråga. Uppstår skador på grund av våra arbeten så ersätter vi dessa. Nyligen gjorda investeringar kan utmynna i torrsprickor mm. Dessa ersätter vi givetvis inte. När det uppkommer skador så ska dessa givetvis rapporteras in till TRV så snart som möjligt. Då påbörjas en utredning av den skadan i den fastigheten. Därefter skickar Trafikverket ut ett besked gällande dessa skador. Ibland kan det också vara lämpligt att vänta med att utreda en skada till att efterbesiktningarna görs, men då får fastighetsägaren också ett besked om detta. - dräneringar/andra markarbeten behöver göras om? Ersätts dessa fullt ut? Trafikverket: Allt detta visar utredningen. Vissa skador ersätts fullt ut, andra skador ersätts med åldersavdrag, andra skador jämkas beroende på om skadan funnits innan, men att Trafikverket har påskyndat dessa. Fråga 23: Är det någon typ av skador som ni redan nu vet att ni INTE ersätter? Trafikverket: Sprickor i fastigheten som ni redan idag har. Dåliga ledningar som ni redan har idag. Skador som uppkommer som inte är på grund av Trafikverkets arbeten. Fråga 24: I korthet, hur ser processen ut vid ett eventuellt skadeståndskrav? Trafikverket: 1) Ni inkommer med krav på ersättning på grund av vara arbeten 2) Trafikverket utreder, vid behov utförs också fördjupade utredningar 3) Trafikverket lämnar besked, avslag eller betalar ut ersättning i form av skadestånd. 4) Fastighetsägaren kan begära omprövning om det finns särskilda krav för detta, till exempel om det uppstår nya omständigheter, kommer upp annat som gör att det finns behov att titta på ärendet igen, 5) Trafikverket lämnar besked igen. 6) Om fastighetsägaren ändå inte är nöjd så får dom stämma oss vid allmän domstol. Har vi orsakat skador på grund av vibrationer så ska vi givetvis ersätta skadorna. Detsamma gäller sättningsskador på grund av grundvattensänkningen. I områden som vi känner till som har sättningskänsliga fastigheter (tillexempel lera) har man infiltrationsanläggningar där man kommer att pumpa in vatten om man behöver. Detta för att motverka att leran sjunker ihop och orsakar skada på fastigheterna.

8 Fråga 25: Vad händer om skador uppstår på en fastighet där man inte genomfört någon besiktning? Trafikverket: Riskanalysen som Trafikverket har tagit fram är väl tilltagen så att sannolikheten att skador ska uppstå är minimal. Uppstår det skador så får ni inkomma med skadeståndskrav. Fråga 26 27, Luftkvaliteten Fråga 26: När tunneln öppnar förväntas det bli ökade partikelhalter i luften i området (som kommer från tunnelöppningarna mm, d v s från trafiken). Hur renas denna luft? Trafikverket: Luften från tunnlarna kommer inte att genomgå någon reningsprocess. Trafikverket har skyldighet att tillse att miljökvalitetsnormer utomhus inte riskerar att överskridas. De beräkningar som utförts av spridningen från mynningar och frånluftstorn, sammantaget med bakgrundsvärden för området, visar att totala halter även med Förbifart Stockholm ligger under Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Tillskottet från både frånluftstorn och mynningar är också mycket små i förhållande till bakgrundshalterna. För tunnelluften finns inga riktvärden men där håller en forskningsgrupp på att ta fram normer så att hälsoeffekter minimeras av både kortsiktiga och långsiktiga effekter av tunnelluft. Dessa riktvärden kommer att ligga till grund till dimensioneringen av ventilationen i tunneln Riskan Fråga 27: Vad händer ersättningsmässigt om luftkvaliteten blir så dålig i området så att Stockholms Stad beslutar om eldningsförbud (Många fastigheter vedeldar för del av sin uppvärmning)? Trafikverket: I dagsläget finns inga beräkningar som visar på risk för överskridande av miljökvalitetsnormerna utomhus i Vinsta och Johannelundsområdet, även med Förbifart Stockholm. Fråga 28, Störning av byggarbetet Fråga 28: Under vilken tidsperiod förväntas vi störas av förbifartens arbete, grundvattensänkningar, sprängningar, byggtrafik? Trafikverket: Att stomljud från spårtrafik och bergborrning kan leda till hörbara ljud i byggnader anlagda på berg är väl känt och undersökt. Störning på grund av stomljud från vägtrafik är betydligt ovanligare.

9 Dessutom från Trafikverket: BULLER: När tunneln är i drift: Att stomljud från spårtrafik och bergborrning kan leda till hörbara ljud i byggnader anlagda på berg är väl känt och undersökt. Störning på grund av stomljud från vägtrafik är betydligt ovanligare. Vägtrafikstörningar kan uppkomma då avstånd mellan vägbana och byggnad är korta samt att styva konstruktionsdetaljer har obruten kontakt mellan vägbana och byggnad. För att stomljud från vägtrafik ska kunna leda till störningar krävs alltså mer eller mindre att väg och hus är hopbyggda. Ett exempel på detta kan vara ett flerbostadshus med parkeringsgarage i källaren/bottenvåningen och att bilar passerar över ojämnheter (skarvar/sprickor/avrinningsbrunnar) i golv. En undersökning som gjorts var att mäta stomljud från Klaratunneln, i Stockholm, i en byggnad placerad ovanpå tunneln. Tunneln består av en betongkonstruktion som passerar genom källarvåningen till det berörda huset. Vid mättillfället kunde konstateras att ljudnivåerna från trafiken genom tunneln, en våning över markplan, vare sig var hörbara eller mätbara. Ljud från vägtrafik på körbana med tiotals meter bergtäckning upp till hus bedöms inte vara hörbart. 3D-fastighet: Om tunneln går under min fastighet, får djupt får jag gräva på min tomt? I detaljplanerna för Förbifart Stockholm finns skyddszonen för tunnlarna i höjdled mellan tunneln och överliggande mark angiven som lägsta tillåtet schaktdjup genom olika planbestämmelser. Planbestämmelsen b1 används ovanför ramptunnlarna där avståndet mellan tunneltaket och markytan är omkring 20 meter eller mindre. Denna bestämmelse lyder: Jordschakt, borrning eller andra ingrepp i undergrunden får ske till högst 3 meter under markytan. Inga ingrepp får göras i berg som kan skada trafikledstunneln. Där tunnlarna går djupare anges tillåtet schaktdjup med olika +höjder, exempelvis +26. Detta betyder: Lägsta nivå i meter över nollplanet för schaktning, sprängning, borrning eller andra ingrepp i undergrunden. Det s.k. 3D-fastighetsutrymme som kommer att bildas för tunneln och omkringliggande skyddszon i pågående lantmäteriförrättning, kommer att hamna precis under dessa i detaljplanerna angivna tillåtna schaktdjupen. För några av fastigheterna inom Vinsta Villaägareförening som kommer att beröras av tunnlarna innebär detta att man kommer att få gräva högst 3 meter ner i marken på sin tomt. Men merparten av de berörda fastigheterna inom föreningen har möjlighet att gräva djupare än 3 meter. Det som för dessa fastigheter begränsar schaktningsdjupet är bergöverkanten som ligger ungefär mittemellan markytan och den övre fastighetsgränsen för tunnelfastigheten.

10 Påverkansområde: > Område inom vilket grundvattenbortledningen förväntas kunna ge en direkt påverkan på grundvattnet i sådan omfattning att den går att påvisa och kan ha betydelse för fastigheter eller för miljön. > Påverkansområdet har i denna ansökan definierats som ett område med en yttre begränsning som sammanfaller med det av följande områden som har störst utbredning: >> Område med 1 m grundvattensänkning eller mer i berg på tunnelnivå >> Förekommer fler tunnlar på olika nivåer avses påverkan vid nivån för huvudtunnlarna >> Område med 0,3 m grundvattensänkning eller mer i undre grundvattenmagasinet i jord > Påverkansområdet avser utbredningen av påverkan inklusive skyddsåtgärd i form av redovisad planerad injektering av berg men utan ytterligare skyddsåtgärder i form av skyddsinfiltration eller alternativa injekteringsmedel etc. Villkorsområde: > Ett område med mindre utbredning än påverkansområdet och som definieras av en gräns längs vilken grundvattennivån bör hållas för att inte riskera att skador uppstår utanför området. I några fall har gränsen dragits så att även vissa fastigheter som riskerar att skadas har innefattats i området. I sådana fall kommer avtal att tecknas med berörd fastighetsägare om lämpliga skadereglerande åtgärder. > Villkorsområden har i denna ansökan definierats som en gräns där grundvattennivån i undre grundvattenmagasinet i jord inte får sänkas mer än 0,3 m i förhållande till tidigare års nivåfluktuation. Grundvatten: Om oförutsedd skada uppstår, gäller enligt Domen: Anspråk i anledning av oförutsedd skada ska framställas senast 20 år från arbetstidens utgång. Med oförutsedd skada avses skada som inte kan förutses eller förutsedd skada som framträder först efter prövotidens utgång. Kontroll av verksamheten ska utföras i enlighet med det kontrollprogram som togs fram i samråd med tillsynsmyndigheten och hålls aktuellt och justeras allteftersom verksamheten fortskrider. I praktiken innebär det att när vi är klara med vattenverksamheten, anmäler vi det till tillsynsmyndigheten och med justerat kontrollprogram följer vi grundvattennivåer tills vi bedömer att grundvattennivåer i omgivningen har stabiliserats (områden utan infiltrationsanläggningar) I dem delar där finns infiltrationsanläggningar för att upprätthålla godtagbara grundvattennivåer för att undvika skada ska kontrollerna fortsätta också efter prövotidens utgång. (exempel Södra länken och Norra länken).