Hållbara Stadsutveckling Kvillebäcken

Transkript

1 Hållbara Stadsutveckling Kvillebäcken Lägesredovisning till Boverket för Sammanfattning av programmet Kvillebäcken är det första området som förverkligas enligt stadens vision för Älvstaden, med höga ambitioner om hållbarhet inom såväl sociala, ekonomiska som ekologiska dimensionen. Kvillebäcken tilldelades ett bidrag på kronor från Delegationen för Hållbara Städer. Bidraget är ett stöd i att förverkliga visionen om att Kvillebäcken är en förebild inom hållbar stadsutveckling. Specifikt är bidraget kopplat till sex spjutspetsprojekt inom miljöteknik. Många aktörer inom Göteborgs Stad och näringsliv samarbetar för att förverkliga dem och sprida erfarenheter och kunskap om dem. Med hjälp av investeringsstödet kan utsläppen av koldioxid totalt minska med ca ton per år jämfört med om inte investeringarna genomförts. Investeringarna är: 1. Insamling för hög återvinningsgrad av organiskt avfall. 2. Effektsmarta byggnader för att korttidslagra överskottsenergi från fjärrvärmenätet i byggnaden och driva vitvaror med fjärrvärme. 3. Miljöskyttel över Göta Älv med förnyelsebart bränsle. 4. Cykelgarderober till boende för bekväm, trygg och säker cykelparkering och stimulera till cykel som transportmedel. 5. MDE-teknik i fem avfallsfordon. 6. Information om affärsdriven hållbar utveckling och stimulera till kunskapsutbyte rörande hållbar stadsutveckling. Majoriteten av åtgärderna löper och förväntas kunna slutföras inom utsatt tid. Avvikelser från detta diskuteras i avsnitt 5.

2 2. Utvecklingen av projektområdet I Göteborg pågår ett aktivt arbete med att utveckla stadens centrala delar på båda sidor om Göta älv och knyta samman stadskärnan över vattnet. Detta presenteras i Vision Älvstaden, där de tre centrala strategierna är att Hela staden, Möta vattnet och Stärka kärnan. Kvillebäcken är det första större projekt som realiseras inom Älvstadsområdet. Det var tidigare ett nedgånget industriområde som nu omvandlas till en levande blandstad. Den nya bebyggelsen kommer att fylla ett tidigare hål i stadsväven med nya lägenheter, där drygt en fjärdedel blir hyresrätter och resterande bostadsrätter. Dessutom konstrueras kvm verksamhetsyta, vilket med hjälp av Kvillebäckens Lokalfördrag strävar efter att premiera blandade Illustration Erséus Arkitekter AB verksamhetstyper och social hållbarhet. Mellan husen blandas gårdsgator med breda avenyer, pocketparker, torg och grönområden. Målet är att skapa en trivsam och levande stadsdel redan från start. Första inflyttningen i Kvillebäcken skedde under 2013, och under våren 2014 kommer ytterligare ett stort antal boende att flytta in. Byggnationen sker enligt plan och kommer att färdigställas Utvecklingen av Kvillebäcken genomförs av ett konsortium som leds av Älvstranden Utveckling AB, ett av Göteborgs kommunala bolag. För första gången samarbetar sju byggherrar för att skapa en helt ny stadsdel i Göteborg, där nyckelorden är variation och genuin stadskänsla. Redan på planeringsstadiet var miljöambitionerna för Kvillebäcken högt ställda: det skall bli den första stadsdelen i Göteborg som byggs efter stadens nya tuffa miljökrav. Det innebär att trafik och bebyggelse anpassas till ett mer hållbart ekologiskt samhälle, där människor exempelvis inte är beroende av biltransporter. Kvillebäckens karaktär av tät blandstad, där bostäder, arbete, service och handel samsas, bidrar till att uppfylla de nya kraven. Kvillebäcken är välförsett med kollektivtrafik och majoriteten av centrala Göteborg ligger mindre än en kvarts spårvagnsfärd bort. Gatustrukturen i området är byggd för gångtrafikanter och cyklister. I projektet görs även många cykelsatsningar, bland annat cykelpooler, samt säkra och bekväma cykelgarderober. Det finns även bilpool och plats för privat parkering, men bara en halv bilplats per lägenhet i källaren. Kvillebäcken bidrar dessutom till att stärka möjligheterna till miljösmart resande genom att bygga ut den kollektiva båttrafiken över Göta älv. Nya, energisnåla skyttlar svarar mot en ständigt ökande efterfrågan från passagerare och bidrar till att knyta samman stadskärnan. Fokus i Kvillebäcken är det sociala livet i staden. Under 2013 färdigställdes en Saluhall i området, som efter en uppmärksammad arkitekttävling blev nominerad till Kasper Salinpriset. Saluhallen har en rik blandning av utbud från olika mat- och delikatessaffärer och har snabbt blivit en populär mötesplats i området. Området får även många lokaler med utåtriktad verksamhet i bottenvåningarna såsom butiker, restauranger och annan service. Dessutom byggs tre förskolor samt ett större kontorshus. Under byggnationstiden har området även öppnats upp för tillfälliga åtgärder som skapar trivsel och liv. Kvartersodlat var ett initiativ för att öka kunskap och medvetenhet om stadsnära odling, vilket avslutades under föregående år.

3 Byggnadernas miljöprestanda är hög i Kvillebäcken tack vare att alla bygger efter Göteborg stads program för miljöanpassat byggande. Det ger en mycket energieffektiv stadsdel där husen dessutom verkar som energilager i symbios med Göteborgs hela fjärrvärmesystem. När husen står klara certifieras de enligt Miljöbyggnad och skall uppnå silverklass. 3. Utvecklingen av investeringsprojekten Åtgärd 1. Insamling för hög återvinningsgrad av organiskt avfall (beviljat stöd kr) Projektgenomförande I projektet byggs och testas ett tekniksystem som höjer återvinningsgraden av organiskt avfall i Östra Kvillebäcken. På så sätt bidrar projektet till att matavfallet kommer till nytta i form av att rötas till biogas som kan ersätta fossila bränslen i t ex fordon. Detta skall göras genom att bygga källsorterande sopsug. Arbetena följer tidplan och utbyggnaden av sopsugen pågår till och med 2018 när byggnationen av samtliga hus är klar, även om stöd endast kan fås för de delar som byggs till och med Sopsugssystemet byggs med tre fraktioner istället för de fem som beskrevs i ansökan. Fraktion för organiskt avfall, tidningar och restavfall kommer att hanteras med sopsugssystemet medan pappersförpackningar och plastförpackningar kommer att hanteras med insamling i kärl i fastigheterna och det gemensamma resurshuset. Detta förändrar dock inte förutsättningarna för att nå målet om hög insamlingsgrad av det organiska avfallet. Avvikelsen är godkänd av Boverket Mål, uppföljning och miljöeffekter Målet är att 75 % av det organiska avfallet som genereras inom Östra Kvillebäcken skall samlas in för att kunna återvinnas till biogas och därmed ersätta fossila fordonsbränslen. Koldioxidutsläppen beräknas kunna minska koldioxidutsläppen med ca 500 ton per år. Uppföljning av insamlad mängd matavfall från sopsugen i Kvillebäcken är möjlig sedan november Under november-december samlades kg matavfall in. Göteborgs stads Kretsloppskontor anger att det är svårt att nu dra några större slutsatser om hur mycket matavfall de boende sorterar ut med så kort användningstid. För 2014 kommer det att finnas bättre underlag som kan sättas i relation till ett medelnyckeltal för Göteborg om kilo insamlat organiskt avfall per lägenhet och vecka. Under förutsättning att biogas produceras av den insamlade biomassan och biogasen ersätter MK1-diesel som fordonsbränsle kan de minskade utsläppen av koldioxid beräknas. Allt avfall som samlades in under slutet av 2013 gick till framställning av biogas och rötresten gick till gödsel.

4 I förlängningen syftar åtgärden till att minska utsläppen av koldioxid genom att fossila fordonsbränslen såsom diesel ersätts med biogas som produceras av det insamlade matavfallet från stadsdelen Kvillebäcken. Beräkningar av mängd producerad biogas kan göras baserat på mängden matavfall som samlats in. Mängden biogas indikerar då hur mycket fordonsdiesel som kan ersättas och därmed ges hur mycket mindre koldioxid som släpps ut. I ett globalt perspektiv bidrar åtgärden till att minska den globala uppvärmningen Hur erfarenheter och kunskaper spridits Som en del i Kvillebäckens hållbarhetsarbete är det högt prioriterat med utförlig information till boende om vikten av korrekt sortering i det kretsloppsanpassade boendet. Ett särskilt informationsmaterial tas fram inför varje inflyttning. Information till professionella om projekt Kvillebäcken har spridits vid en rad olika tillfällen, både genom Älvstranden Utveckling, och andra partners i projektet. Under 2013 ingick Kvillebäcken som en del av Green Gothenburg, Göteborgs samlade kommunikationsplattform för gröna lösningar som förbättrar samhället. Green Gothenburg administreras av Business Region Göteborg och syftar till att hantera både nationella och internationella besök. Kvillebäcken finns med som en studietur och ett tiotal besök har hanterats via Green Gothenburg under året (se även avsnitt 3.6.1). Några exempel är en delegation från Göteborgs utbytesprojekt Nelson Mandela Bay i Sydafrika, offentliga aktörer från Polen som gjorde en filminspelning om sopsugssystemet, samt forskare och arkitektkontor. Byggherrarna har dessutom genomfört studiebesök i egen regi. Göteborg har lyft fram Kvillebäcken som ett s.k. Lighthouse Project för EU-kommissionen i samband med ett EU-projekt kallat STEP-UP. I anknytning till detta har partnerstäderna från STEP-UP, Glasgow, Riga och Gent, varit på besök. Internt i projektet har det hållits ett erfarenhetsseminarium med fokus på framgångsfaktorer och lärdomar i implementeringen av hållbarhetsambitioner och krav. Samtliga konsortiepartier deltog jämte forskare och studenter från Handelshögskolan och Chalmers arkitektur inom ramen för projektet 3i (initiera, implementera, innovationer), samt konsulter med spetskompetens inom hållbar stadsutveckling, projektkonstellationer och management. Älvstranden har föreläst på omkring tio olika seminarier. Projektet studeras av både forskare och studenter, så projektdeltagare har intervjuats vid ett flertal tillfällen under året. Kvillebäckskonsortiets Marknadsgrupp marknadsför och informerar de framtida boende i Kvillebäcken och andra om cykelpendling som det klimatsmarta och snabba alternativet för arbetspendling. Till varje inflyttning finns ett informationsmaterial framme till de boende som beskriver miljösatsningarna som gjorts och de boende får tips om hur de kan ta över stafettpinnen och leva mer miljösmart. På projekt Kvillebäckens hemsida och i allt tryckt material om Kvillebäcken berättas om miljösatsningarna.

5 Åtgärd 2. Effektsmarta byggnader med fjärrvärmedrivna vitvaror (beviljat stöd kr) Projektgenomförande Projektet avser testa ny teknik med stor potential att jämna ut dygnsvariationen i fjärrvärmebehovet och därmed minska den fossila andelen bränsle i fjärrvärmeproduktionen. Den nya tekniken innebär att en byggnad utnyttjas som kortvarigt energilager i fjärrvärmenätet genom att byggnadens termiska massa, det vill säga stomme, radiatorsystem med mera och dess förmåga att lagra energi tas till vara. Utöver ovanstående förses något av husen med fjärrvärmedrivna vitvaror; tvättmaskiner, torktumlare och diskmaskiner. Den senare åtgärden växlar elenergi mot värmeenergi levererad från fjärrvärmenätet, vilket innebär en sänkt elenergiförbrukning. Tidplanen om ha ett effektsmart hus för att optimera produktionen av fossilfri fjärrvärme till utgången av 2014 kvarstår. Under 2012 fördes förhandlingar med byggherrarna inom konsortiet för Kvillebäcken, vilket resulterade i att förutsättningarna för att installera och testa systemet med effektstyrning av ett bostadshus i Kvillebäcken är på plats. Under 2013 har ytterligare tre sådana avtal tecknats. Under 2012 togs en teknisk specifikation fram med avseende på att kunna ladda ur och ladda in energi i fastighetens byggnadsstomme. Projektet kommer att använda den styrutrustning som installeras av byggherrarna för att styra ur- och inladdning. Den tekniska utrustning som behövs för att starta ur- och inladdningsstyrningen via SMS införskaffades och programmerades Funktionen kontrollerades samma år med hjälp av en vanlig mobiltelefon samt även med den befintliga utrustningen vid Göteborg Energi AB:s ledningscentral vid Sävenäs. I dagsläget saknas leverantör av sådana fjärrvärmedrivna vitvaror som efterfrågas av byggherrarna. Asko har presenterat ett koncept (HWC) med varmvattendrivna diskmaskiner, torktumlare och tvättmaskiner. Problemet är att byggherrarna, på grund av sina tillgänglighetskrav, efterfrågar kombinationsmaskiner (tvätt och torktumlare i samma maskin). Arbetet med att hitta varmvattendrivna vitvaror i bostadshus i Kvillebäcken fortgår, men just nu saknas den typen av fjärrvärmedrivna kombinationsmaskiner som byggherrarna efterfrågar på marknaden Mål, uppföljning och miljöeffekter Målet är att utforma en plattform i fjärrvärmedriften som kan kommunicera och styra tillförseln till radiatorerna i en byggnad samt att utveckla ett attraktivt kunderbjudande för Effektsmart byggnad så att en stor mängd flerbostadshus i systemet kan utnyttjas som energilager och dygnsvariationen elimineras. Dygnsvariationen i effektbehov ska elimineras i Göteborgs fjärrvärmesystem från dagens maximala fluktuation ± 15 % av årsmedel effektbehovet till ± 0 %.

6 Behovet av hushållsel ska minska med 70 MWh per flerbostadshus och år med hjälp av fjärrvärmedrivna vitvaror, vilket medför 50 ton minskade koldioxidutsläpp för ett flerbostadshus per år. De fjärrvärmevärmda vitvarornas fördelar ska spridas så att ytterligare 50 flerbostadshus i Sverige har fjärrvärmevärmda vitvaror år 2014, vilket skulle medföra cirka ton reducerade koldioxidutsläpp per år. Byggnation av bostadshus och infrastruktur pågår. Några fastigheter har haft inflyttning under Ingen fastighet har ännu varit i drift en vintersäsong. Därför har inga resultat eller miljöeffekter kunnat följas upp för Göteborg Energi, Älvstranden Utveckling, Bostadsbolaget samt Chalmers kommer att utvärdera satsningen tillsammans. Inomhustemperaturen hos de boende i den effektsmarta byggnaden kommer att mätas av Bostadsbolaget. Chalmers deltar i utvärderingen av möjligheter att lagra energi i byggnadens termiska massa. Fjärrvärmeeffekt- och energianvändning följs upp av Göteborg Energi. Långsiktigt, om tekniken skalas upp till att omfatta 25 % av flerbostadshusen i Göteborg, beräknas åtgärden medföra reducerad fossil fjärrvärmeproduktion orsakade av dygnstopplaster. Det skulle leda till att koldioxidutsläppen reduceras med cirka ton per år Hur erfarenheter och kunskaper spridits Information om projekt Kvillebäcken har spridits vid en rad olika tillfällen, både genom Älvstranden Utveckling och genom andra partners i projektet. Genom Älvstranden Utveckling har ett 20-tal studiebesök genomförts, där miljösatsningarna i projekt Kvillebäcken varit huvudtema. Exempelvis har Norra Djurgårdsstaden i Stockholm och projektdeltagare i investeringsprojekten Kongahälla i Kungälv och Nya Krokslätt i Mölndal varit på besök. På projekt Kvillebäckens hemsida och i allt tryckt material om Kvillebäcken omnämns miljösatsningarna. Åtgärd 3. Miljöskyttel över älven (beviljat stöd kr) Projektgenomförande Åtgärden syftar till att möjliggöra en viktig utveckling av kollektivtrafiken över Göta Älv. Resandet har ökat markant de senaste åren. Dessutom planeras och genomförs stora utbyggnadsprojekt på båda sidor om älven. Genom att utforma färjan på ett sätt som skapar förutsättningar för en enklare, snabbare och mer behovsanpassad resa över Göta älv kan fler välja att cykla, gå och åka kollektivt istället för att ta bilen. Det ökade resandet medför att de cyklister som vill ta med cykeln på färjan inte alltid ges möjlighet att göra det på grund av utrymmesskäl. Med hjälp av ny teknik kan man på sikt driva färjorna med förnyelsebart bränsle som ytterligare reducerar koldioxidutsläppen i denna viktiga länk i staden. Nya fartyg med ändamålsenlig utformning och miljöanpassad drift behövs och Göteborgs Stad har därför beviljats stöd till investeringskostnaderna för denna åtgärd. För att uppnå en

7 konkurrenskraftig trafikering och tillgodose de behov som efterfrågas krävs att två färjor införskaffas. Upphandling av fartygen har genomförts och de håller nu på att byggas. Leverans beräknas ske hösten/vintern Under våren 2013 har det med hjälp av omvärldsbevakning och marknadsanalys utretts vilken framdriftsteknik som är mest intressant och relevant att gå vidare med. Skytteltrafiken över Göta älv har en behovsbild med korta överfarter i tuff yttre miljö med krav på korta stopp under stor del av dygnet, omständigheter vilka återfinns på flera platser i världen. Denna behovsbild ställer stora krav på framdriftsformen och valet har därför fallit på att gå vidare med helelektrisk drift med snabbladdning, vilket skulle lämpa sig mycket bra för denna typ av trafik. Den främsta orsaken är att alternativa driftsformer, såsom biogas- och hybridlösningar av olika slag, inte alls ger samma koldioxidbesparing som en helelektrisk lösning skulle kunna ge. En konsekvens av utvecklingen är att en fullständig tekniklösning inte kommer att vara på plats 2014, och således kommer ingen mätning av resultaten att vara möjlig. Vi kan dock ta fram transparenta beräkningar och delge dessa i den fortsatta rapporteringen. Sammanfattningsvis ligger dock resultat under 2013 i linje med syftet, dock med en viss förskjutning i tid. Mot bakgrund av detta planeras det att inkomma en avvikelseansökan, vilket diskuteras mer i avsnitt Mål, uppföljning och miljöeffekter Målet med denna åtgärd är dels att minska koldioxidutsläppen, dels att öka andelen resande med kollektivtrafik, cykel och gång över Göta älv med hjälp av en mer ändamålsenlig skyttel, men också genom ny teknik som gör det möjligt att bedriva trafiken i princip helt utan koldioxidutsläpp på sikt. Resandeutvecklingen följs upp genom resvaneundersökningar som genomförs av Göteborgs stad och Västtrafik. Av säkerhetsskäl räknas även samtliga resenärer ombord, vilket gör att även det kan följas upp. Resandet sammanställs månadsvis och presenteras och utvärderas årsvis. Under 2012 ökade resandet med 34 % och under 2013 med 12 % (jämfört med föregående år). Sedan 2010 har resandet mer än fördubblats, vilket är en tydlig indikator på färjetrafikens ökande popularitet. Utsläppsnivåer från fartygen tas fram utifrån uppgifter om bränsleförbrukning, motorstandard med mera som tillhandahålls av den entreprenör som kör trafiken. Västtrafik ansvarar för att entreprenören redovisar dessa uppgifter enligt avtal Hur erfarenheter och kunskaper spridits Utöver den information och kunskapsspridning som genomförts av projektet i sin helhet har information och erfarenhetsutbyte skett i form av föredrag, workshops samt genom deltagande i nationella och internationella nätverk och konferenser.

8 Åtgärd 4. Cykelgarderober (beviljat stöd kr) Projektgenomförande I Kvillebäcken skapas goda förutsättningarna för de boende att välja klimatsmarta transportalternativ. Införandet av bekväma, trygga och säkra cykelgarderoben är ett viktigt led i detta. Införandet av cykelgarderober vid nyexploateringen i Östra Kvillebäcken ska tillfredsställa den ökande efterfrågan på en bekväm, trygg och säker förvaring av cykeln i hemmamiljön. Idag planeras för cykelgarderober i alla byggnader samt plats för cykelservice. I dagsläget har samtliga byggherrar planerat för cykelgarderober, fördelade med mellan 1 och 0.19 garderober per lägenhet. Tidplanen följs och införandet av cykelgarderober kommer att pågå under hela På grund av en låg nyttjandegrad bland de boende planeras det preliminärt att inkomma med en förändring av delprojektet som utöver cykelgarderober även inkluderar andra cykelfrämjande insatser. Se mer i avsnitt 5.2. Den tekniktävling som nämns i ansökan beslutades det om att inte genomföra. Varje byggherre driver själv arbetet med att hitta leverantörer och utveckla cykelgarderober som passar i just deras hus. Detta medför att cykelgarderoberna kommer att se olika ut och ha olika lösningar, men det förväntas inte ha någon inverkan på de övergripande miljömålen för åtgärden. Avvikelsen är godkänd av Boverket Mål, uppföljning och miljöeffekter Målet är att förse de boende med bekväma, trygga och säkra cykelgarderober som uppmuntrar dem till att använda cykeln för sin dagliga pendling. Genom förbättrade möjligheter till goda resvanor skall koldioxidutsläppen minska jämfört med referensalternativet samt bidra till ett lägre genomsnittligt bilinnehav i Kvillebäcken jämfört med övriga centrala Göteborg. De boendes bilinnehav och resvanor i relation till övriga delar av centrala Göteborg ska följas upp och relateras till användandet av cykelgarderoberna. Beteendemönster och dess effekter ska utifrån flera variabler mätas med hjälp av Trafikkontorets resvaneundersökningar. Då utbyggnaden av stadsdelen Kvillebäcken pågår och majoriteten av de boende ännu inte har flyttat in, har ingen uppföljning av effekten av cykelgarderoberna kunnat mätas ännu. I den planerade uppföljningen av olika parametrar relaterade till cykelsatsningarna för hela projekt Kvillebäcken kommer de boende att få svara på frågor kring användandet, efterfrågan samt övriga synpunkter om cykelgarderoberna Hur erfarenheter och kunskaper spridits Se

9 Åtgärd 5. Metan-diesel-fordon (MDE) teknik i stadens tunga fordonsflotta (beviljat stöd kr) Projektgenomförande Åtgärden syftar till att utveckla mer resurseffektiva och klimatanpassade transporter inom Kvillebäckenområdet. Tekniken som används ökar energieffektiviteten, ger möjlighet att använda förnybara bränslen och minskar även bullernivåerna. Åtgärden innebär att fyra metandieselfordon och ett el-diesel-hybridfordon köps in och körs i bland annat Kvillebäcken under projektperioden. Fyra fordon med metan-dieselteknik köptes in under Av dessa har ett fordon elpåbyggnad. Under 2012 införskaffades ytterligare ett fordon vars drivlina är el-diesel-hybridiserad och påbyggnaden är eldriven. Båda elpåbyggnaderna kan laddas genom plug-in-teknik. Fordonen har varit drift sedan de anskaffades. Projektet följer beskrivningen i ansökan med undantag av att ett av fordonen med elpåbyggnad även har drivlina av typ el-diesel-hybrid. Denna bil beräknas vara ytterligare energieffektivare än den bil som angivits i ansökan. Orsaken till förändringen är att teknikutvecklingen medgav denna möjlighet och att ändringen bidrar till att i ännu högre grad nå målen för projektet. Ändringen har godkänts av Boverket. Tidplanen följs. Planen var att ta fordonen i drift under och utvärdera under resten av projektperioden, fram till Detta har också skett fordonen är i drift och uppföljning sker löpande Mål, uppföljning och miljöeffekter Genom att använda teknik som dels är mer energieffektiv och dels ger möjlighet att gå över till förnybara bränslen, i detta fall biogas, RME eller annat förnybart dieselbränsle, minskas miljöpåverkan från avfallstransporterna. Målen är att: - Minska fordonsbränslets utsläpp av CO 2 -ekv med 70 % jämfört fossil diesel. - Minska bränsleförbrukningen med 25 % jämfört ett konventionellt gasfordon. - Minska bränslekostnaderna med 25 % jämfört konventionellt gas- och dieselfordon. - Minska servicekostnaderna med 15 % jämfört konventionellt gasfordon. Vid beräkningarna av resultat och måluppfyllelse i projektet används data för ordinarie fordonsuppföljning (bränsleförbrukning per bränsletyp, antal ton avfall som transporterats och antal körda km). För beräkning av utsläpp av CO 2 -ekvivalenter används well-to-wheelvärden. Referensfordonen utgörs av fordon med motsvarande storlek men som drivs på enbart naturgas respektive enbart fossil diesel och kör jämförbara rutter. Minskning av koldioxid med 70 % För de MD-fordon som ingår i projektet har reduktionen av växthusgaser per körd km minskat med ca 85 %. Det är ett mycket bättre resultat än 2012, vilket beror på färre problem med

10 bilarna och att en övergång skett till bränslen med mindre klimatpåverkan. Under 2012 hade bilarna tekniska problem vilket tvingade fram en ersättning av RME-bränslet med vanlig diesel MK1. Under 2013 har problemen åtgärdats och en övergång till syntetisk diesel skett (BioMax från OKQ8), till stor del framställd ur förnybara råvaror, vilket syns i CO 2 - utsläppen. Även fullhybriden har under 2013 gått på övervägande delen BioMax vilket bidragit till ännu lägre CO 2 -utsläpp än 2012 då den gick uteslutande på RME. Minskningen av CO 2 per km har gått från ca 60 % till knappt 80 % i år. Minskad bränsleförbrukning och bränslekostnad med 25 % MD-bilarna har dragit ca 45 % respektive 20 % mindre energi per km jämfört med gasbil respektive diesel. För fullhybriden är motsvarande siffror ca 40 % respektive ca 10 % mindre energi per km. Tittar man istället på energiförbrukning per insamlat ton avfall ser man att fullhybriden minskat med betydligt mer, ca 60 % mot gas och ca 70 % jämfört med diesel. Detta beror till viss del på att motorn kan slås av då den står stilla och lastar men det påverkas även av i vilket område fordonet arbetar och hur tätt hämtställena ligger. Det är därför svårare att dra några slutsatser om fordonen genom dessa värden. Minskning av servicekostnader med 15 % Bilarna som ingår i försöket har ett enklare serviceschema än de gasbilar som utgör referensfordon. Renova har kunnat följa det planerade schemat vilket resulterat i att tidsinsats och framför allt materialbehov har minskat. Det rör sig främst om att man slipper byte av tändspolar och elkablar i motorsystemet. Kostnaderna har alltså kunnat minskas med de planerade 15 procenten. De minskade utsläppen av växthusgaser som beror på fordonens ökade energieffektivitet och användningen av förnybara bränslen kommer att bidra till minskade klimateffekter. Minskad användning av förbränningsmotorn som följd av el-påbyggnaderna bidrar även till minskade bullerproblem. Ny kunskap och ökade erfarenheter av den nya tekniken kan underlätta spridning till andra platser och användningsområden Hur erfarenheter och kunskaper spridits Under ett seminarium i Almedalen presenterades Renovas arbete med att minska miljöpåverkan från transporterna, bl.a. resultat rörande fullhybridbilen. Den 21 oktober deltog Renova på nätverket KNEGs (Klimatneutrala godstransporter på väg) årliga resultatkonferens. Där presenterades ett projekt rörande testkörning av BioMax, ett HVObränsle baserat på helt förnybar råvara.

11 Åtgärd 6. Innovationsplattform för affärsdriven miljöutveckling samt kunskapsspridning (beviljat stöd kr) Projektgenomförande Åtgärden är en plattform på vilken de ovan nämnda åtgärderna ska kunna visas upp dels i form av applicerad miljöteknik i levande stadsmiljö samt som integrerad del i stadsbyggnadsprocessen. Genom att bidra till att skapa en fungerande referensanläggning av Kvillebäcken kan området fungera som besöksobjekt och attrahera utländska delegationer med resultatet att öka antalet affärer för regionens företag samt antalet investeringar till regionen. Målsättningen är att skapa en innovationsplattform och en testarena för att pröva nya tekniklösningar i praktiken och därmed utveckla hemmamarknaden för involverade företag samt att bidra till kunskapsspridning genom informations- och kommunikationsaktiviteter. Business Region Göteborg (BRG) som driver delprojektet har därför spridit kunskap om Göteborgs Stad, inklusive Kvillebäcken-projektet vid både nationella och internationella mässor och konferenser. Inom ramen för sin verksamhet Green Gothenburg arrangerar BRG studiebesök till hållbara besöksobjekt i regionen. Ett av de objekt som särskilt lyfts fram är Kvillebäcken. Under 2013 har fem studiebesök genomförts via innovationsplattformen och totalt 116 besökare har deltagit. Besöken fokuserade på olika ämnen exempelvis utgjorde Göteborg ett av de europeiska stoppen för en internationell kinesisk delegation, där hållbara byggnader och framtida samarbeten stod i centrum. Under andra besök var det istället social hållbarhet som stod i fokus. Utöver dessa besök har BRG även genomfört frukostträffar vilka skall fungera som en mötesplats för byggherrar och innovativa företag. Syftet är att lyfta fram nya möjligheter för byggherrarna. Under 2013 har tre frukostträffar genomförts, med totalt 50 besökare. Träffarna behandlade olika teman: solceller, individuell mätning och styrning i fastigheter, samt dagvattenhantering och grönytor. Sjutton olika företag inom främst miljöteknikindustrin har varit representerande, tillsammans med sex av Göteborgs större byggherrar. Dessutom har även kommunala företrädare och universitet deltagit. En permanent monter har anordnats på Ekocentrum för att kunna hantera besök innan de fysiska platserna kan besökas Mål, uppföljning och miljöeffekter Målet är att 100 nya indirekta arbetstillfällen skapas hos leverantörer och aktörer inom konsortiet. Dessutom ska utländska företag attraheras till etableringar inom relevanta teknikområden med koppling till Kvillebäcken.

12 En ökad export av svensk miljöteknik är ett uttalat nationellt mål och är en viktig del i regeringens nationella miljöteknikstrategi. Genom arbetet med en innovationsplattform kopplat till BRGs ordinarie verksamhet att utveckla exportmöjligheter och internationella affärer, förväntas önskad effekt under projektets gång att kunna uppnås. Utvecklingen av en innovationsplattform syftar till att ge Västsveriges teknikleverantörer referenser på hemmaplan och att utveckla en hemmamarknad, vilket är en avgörande framgångsfaktor i deras exportsatsningar i framöver. Metoder för att uppnå målet vad gäller innovationsplattform innefattar bland annat identifiering och initiering av demoprojekt tillsammans med deltagande parter och lokala miljöteknikföretag. Uppföljning sker genom att Mistra Urban Futures följer Hållbara Kvillebäcken-projektet i sin helhet. Statistik sammanställs av Business Region Göteborg över ökad sysselsättning och antal etablering som kan kopplas till Kvillebäcken samt de andra två K-projekten (Kongahälla och Krokslätts Fabriker) Hur erfarenheter och kunskaper spridits All information har hittills spridits via nyhetsbrev och hemsidan Kvillebäcken beskrivs även på och länkas till egen hemsida på BRGs webbsida, samt som studiebesöksobjekt på Under 2012: I Sveriges nationella monter på mässorna i Rio de Janeiro Rio+20 och Neapel WUF6 visades en presentation av Göteborg Stad, inklusive Kvillebäcken-projektet. BRG deltog i utställning på konferensen Arena Hållbar Stad i Göteborg 6-8 november. Under 2013: Kvillebäcken lyftes fram i Nordiska Paviljongen på Ecobuild-mässan i London, som ett av flera besöksobjekt inom ramen för Green Gothenburg. Mässan hade drygt besökare. Under 2014 planeras Kvillebäcken fortsatt att lyftas fram dels i monter, dels i samband med matchmaking.

13 4. Ekonomisk uppföljning 2013 Åtgärd Total investering enligt ansökan Totalt nedlagd kostnad Totalt beviljat stöd Använt stöd 2013 Använt stöd 2012 Använt stöd 2011 Totalt använt stöd , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,00*** -** ,00* , , , , , , , ,00 SUMMA , , , , , , ,00 *Använt stöd är kr mer än möjligt stöd (regleras 2012). Belopp 2011 är 100 %, ej 75 %. Total avvikelse på kr. Åtgärden finansieras även av stöd från Västra Götalandsregionen. **2012 års använda stöd på kr betalades inte ut Kvarstående skuld på kr korrigeras ***2013 års använda stöd på kr är korrigerat med kvarstående skuld sedan tidigare år. Göteborgs Stad har beviljats stöd med kronor till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt förordningen (2008:1407). Av detta stöd har Göteborg Stad erhållit kronor motsvarande 75 procent av stödet i förskott. 5. Förändringar jämfört med ansökan Boverket har godkänt avvikelser som gjorts för delprojekt 1, 4 och 5 år 2011 enligt beslut För 2013 bedöms följande två förändringar vara aktuella: 5.1 Avvikelse: Miljöskyttel En ansökan om avvikelse kommer preliminärt att inlämnas till Boverket. Tack vare omfattande dialog med samverkansparter, universitet, näringsliv, experter och leverantörer har det konstaterats att det finns stora möjligheter att åstadkomma en helelektrisk lösning för det aktuella ändamålet, vilket är världsunikt. Ska innovation dessutom främjas och utveckling påskyndas inom ett område där det finns stor potential är det, enligt de inblandade partnerna i processen, helelektrisk drift med snabbladdning som är det mest intressanta valet.

14 Detta ställningstagande innebär att det troligen inte kommer att finns en fullständigt utvecklad lösning klar den 31 december 2014, men den preliminära tidplanen om att ha två miljöskyttlar på plats hösten/vintern kvarstår. Istället för att ha en eldriven framdrivningsteknik färdiginstallerad i fartygen innan årets slut, planeras följande investeringar under 2014, vilka genererar merkostnader med hänsyn till val av driftsform: 1) Förberedelse av skyttlarna - De skyttlar som handlats upp och som nu håller på att byggas utrustas med en teknikplattform och förbereds för att möjliggöra installation av ett helelektriskt system. 2) Val av motorer - Motorerna på de fartyg som handlats upp kommer att drivas med diesel/elektrisk drift för att skapa förutsättningar för en övergång till helelektrisk framdrift. 3) Anpassning av infrastruktur Under 2014 kommer en nödvändig anpassning av infrastrukturen i land (flytbryggor, ev. laddstationer osv.) att påbörjas. 5.2 Förändringar: Cykelgarderober En ansökan om ändring av stöd i Kvillebäcken kommer preliminärt att inlämnas till Boverket. Ändringen avser att ändra användning av stöd från att enbart innefatta cykelgarderober till att innefatta både cykelgarderober och elpackcyklar till de boende. Den förväntade effekten är att fler bilresor kan ersättas med cykel. Miljöeffekten är densamma som för cykelgarderoberna: minskade utsläpp av luftföroreningar och minskade utsläpp av koldioxid från privatbilismen i Kvillebäcken. De förväntade positiva effekterna på folkhälsomål om fysisk aktivitet kvarstår också. Bakgrunden till ändringsansökan är att Kvillebäcken har fått beviljat stöd för cykelgarderober med syftet att främja cykelpendlingen. I ansökan beskrivs hur varje bostadsfastighet ska ha tillgång till cykelgarderober. Tidig uppföljning visar dock att utnyttjandet är lågt, likaså efterfrågan. Då de boende i området nyligen har flyttat in har ingen orsak hunnit utredas ännu. En preliminär teori är att fastigheternas grundutbud av ordinarie cykelplatser inomhus kombinerat med avgiftsbeläggningen av cykelgarderoberna lett till att många boende ser garderoberna som överflödiga. Synpunkter från boende i frågan kommer att inhämtas i ett senare skede, och förhoppningen är att fler personer så småningom kommer att börja utnyttja cykelgarderoberna bättre. Sammantaget föreslår bidragsmottagaren en vidgning av stödet för att bredda cykelsatsningen; det vill säga att omfatta både cykelgarderober och elpackcyklar.