Hållbar stadsutveckling i kvillebäcken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbar stadsutveckling i kvillebäcken"

Transkript

1 Hållbar stadsutveckling i kvillebäcken Komplettering av ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 stadsplanering I KVILLEBÄCKEN...5 FEM ÅTGÄRDER INSAMLING FÖR HÖG ÅTERVINNINGSGRAD AV ORGANISKT AVFALL EFFEKTSMART BYGGNAD MED FJÄRRVÄRMEDRIVNA VITvaROR miljöskyttel ÖVER GÖTA ÄLv CYKELGARDEROBER MDE-TEKNIK I STADENS TUNGA FORDONSFLOTTA...22 Innovationsplattform och kunskapsspridning...24 Genomförande...27 UPPFÖLJNINg...27 UTGÅNGSPUNKTEr och bakgrund...28 SAMverkanSPARTNERS...29 Tabell Finansiering och beräkningar av co

3 sammanfattning Göteborg har fantastiska markresurser vid älvstränderna, centralt i staden. Genom att utveckla dessa områden kan staden på ett hållbart sätt växa inåt och därigenom få en större och helare kärna. Under våren 2010 beslutade kommunfullmäktige att en vision och strategi ska arbetas fram för de omfattande centrala områden som kommer utgöra den framtida regionala kärnan. Områdena som i huvudsak utgörs av tidigare hamn-, terminal- och industriområden på ömse sidor om Göta älv, har fått namnet Centrala Älvstaden. Backaplan på centrala Hisingen är ett av dessa utvecklingsområden. Göteborgs Stad söker, tillsammans med byggherrarna stöd från Delegationen för hållbara städer för satsningar i Östra Kvillebäcken, den första etappen i omdaningen av Backaplansområdet och en del av stadsdelen Kvillebäcken. Kvillebäcken har ett centralt läge på tio minuters promenadavstånd till Göta älvbron och Norra älvstrandens kajer samt fem minuter med spårvagn till Centralstationen. Intill Kvillebäcken ligger Backaplans handelsområde med ett av Göteborgs största köpcentra. Här finns också Hjalmar Brantingsplatsen som är en strategisk knutpunkt för stadens kollektivtrafik. Kvillebäcken är en stadsdel under omvandling där arbetet med hållbarhet sker integrerat och innovativt i begreppets alla former. Östra Kvillebäcken har idag ett brokigt innehåll. Området har haft många fastighetsägare och innehåller en blandning av små och stora byggnader med verksamheter och handel av olika slag. Delar av området ger ett ovårdat och förfallet intryck med flera avrivna tomter, varav vissa med omfattande markföroreningar. Stöd för fem åtgärder 1. Insamling för hög återvinningsgrad av organiskt avfall 2. Effektsmart bygganad med fjärrvärmedrivna vitvaror 3. Miljöskyttel 4. Cykelgarderober 5. Energieffektiv teknik för tunga fordon Samverkande parter Kvillebäckskonsortiet (BF Veidekke, Derome Hus, HSB Göteborg, Ivar Kjellberg Fastigheter, NCC, Wallenstam samt Älvstranden Utveckling AB), Business Region Göteborg, Göteborg Energi, Renova, Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret, Envac, Fordonsgas, Volvo, Västtrafik, Chalmers Kvillebäcken Backaplan Ringön Frihamnen Centrala Älvstaden Norra Älvstranden City Södra Älvstranden Gullbergsvass Centrala Älvstaden omfattar områden som Ringön, Gullbergsvass, Frihamnen, Backaplan och delar av Södra Älvstranden. h å l l b a r s t a d s u t v e c k l i n g i k v i l l e b ä c k e n, g ö t e b o r g» S I D 3

4 Området har även varit belastat av olika sorters kriminell verksamhet. Sedan talet har det funnits en bred politisk vilja att omvandla området, men riskerna har bedömts höga och investeringsviljan varit låg. En relativt hög exploatering har varit nödvändig för att klara de tunga investeringar som utbyggnaden innebär. Utmaningen har varit att skapa en attraktiv och hållbar stadsmiljö inom ramen för denna höga exploatering och de tuffa ekonomiska förutsättningarna. För att realisera projektet bildade Göteborgs stad, genom Älvstranden Utveckling AB och sex andra bolag ett gemensamt konsortium. Konsortiet har genom det så kallade Kvillebäcksfördraget avtalat att bygga ett resurssnålt och kretsloppsanpassat område. Energiförbrukning ska minimeras genom smart byggteknik, materialval, installationer och boendes möjlighet att påverka resursförbrukningen. Kvillebäcken ska bli en attraktiv, levande och säker stadsdel som främjar möten mellan människor. Området ska vara lättillgängligt utan bil, med cykel, buss och/eller färja över älven. Kollektivtrafiken ska uppfylla hög miljöstandard och drivas med förnybara bränslen. Ambitionen är att Kvillebäcken ska bli ett föredömligt exempel när det gäller hållbart stadsbyggande. Omvandlingen av östra Kvillebäcken omfattar investeringar för 6 mrd SEK. Göteborgs stad och samverkande partners söker 73 miljoner i stöd från Delegationen för hållbara städer för att spetsa satsningarna på hållbar stadsutveckling i Kvillebäcken. Denna ansökan omfattar fem åtgärder i samband med genomförande av första etappen av östra Kvillebäcken samt medel för aktiviteter kring affärsdriven hållbar utveckling. Investeringsåtgärderna är inte beroende av varandra. Mellan åren ska hälften av de 1600 planerade lägenheterna (en fjärdedel hyresrätter och resterande bostadsrätter) byggas samt påbörjas byggnationen av totalt kvm verksamhetsyta. Valen av åtgärder fokuserar på insatser i byggnader samt infrastrukturlösningar i större skala där östra Kvillebäcken kan fungera som ett demonstrationsområde. Nedan anges en kort beskrivning av åtgärderna i prioriterad ordning. 1. Höjd återvinningsgrad av hushållens organiska avfall. Ny teknik (Personal Waste Inlet) installeras i samtliga lägenheter för att nå en återvinningsgrad av organiskt avfall på minst 75% jämfört med dagens 30%. Biomassan blir koncentrerad och färdig för produktion av biogas. 2. Lågenergihus med morgondagens fjärrvärme. Ny teknik för att korttidslagra överskottsenergi från fjärrvärmenätet i byggnaden, tillsammans med fjärrvärmedrivna vitvaror. Genom att jämna ut dygnsvariationer i effektbehovet hos kunderna och ersätta hushållsel utnyttjas regionens spillvärmekällor ytterligare och behovet av fossil el- och fjärrvärmeproduktion minskar. 3. Miljöskyttel. Etablering av en miljöskyttel över Göta Älv för att öka kollektivtrafikens kapacitet och attraktivitet i det kritiska snittet över älven med helt förnyelsebart bränsle. 4. Cykelgarderober. Etablering av cykelgarderober avser säker cykelförvaring och kommer underlätta för de boende att välja ett klimatsmart resealternativ. 5. Energieffektiv teknik för tunga fordon. Fem avfallsfordon utrustas med den nyutvecklade MDE-tekniken (Methane diesel engine) vilket innebär 25% högre energieffektivitet än konventionella biogasfordon. Stöd sökes också för att intensifiera ansträngningarna kring affärsdriven hållbar utveckling och kunskapsutbyte rörande hållbar stadsutveckling (se avsnittet Innovationsplattform och kunskapsspridning). h å l l b a r s t a d s u t v e c k l i n g i k v i l l e b ä c k e n, g ö t e b o r g» S I D 4

5 Stadsplanering i Kvillebäcken Östra Kvillebäcken är centralt beläget med ett brokigt innehåll. Området har haft många fastighetsägare och innehåller en blandning av små och stora byggnader med verksamhet och handel av olika slag. Delar av området ger idag ett ovårdat och förfallet intryck med flera avrivna tomter. Området har under många år också varit belastat av olika sorters kriminell verksamhet. Att omvandla ett så omfattande område till en stadsmiljö med goda kvaliteter innebär stora utmaningar. Bland annat innebär hög grad av nybyggnation en risk att kostnaderna höjs och verkar exkluderande med risk för viss ensidighet. För att klara nödvändiga tunga investeringar (bland annat i form av marksaneringskostnader på ca 70 miljoner) krävs en relativt höga exploateringen. Hur kan då en tät blandstad utformas med goda kvaliteter för boende, arbetande och besökare. I Göteborg ska all stadsplanering ske med barnens behov och villkor främst för ögonen vilket innebär särskilda avvägningar. Visionen är att skapa en levande stadsdel där mötet mellan människor står i fokus. Utbyggnaden av östra Kvillebäcken ger möjlighet att bygga hållbart i större skala med de tre hållbarhetsperspektiven integrerade med varandra. Omvandlingen av östra Kvillebäcken fyller en lucka i stadsväven och väver samman de kringliggande områdena. När stadsdelen fylls med nytt innehåll förbättras tryggheten och Ny kvartersbebyggelse i östra Kvillebäcken knyter samman flera stadsdelar h å l l b a r s t a d s u t v e c k l i n g i k v i l l e b ä c k e n, g ö t e b o r g» S I D 5

6 Blandad stadsbebyggelse med lokaler i bottenvåningen längs Gutaf Dalénsgatan människors möjlighet att röra sig genom området. Många människor efterfrågar ett centralt boende med nära tillgång till service. Östra Kvillebäckens läge ger fler möjlighet att nå sina målpunkter med kollektivtrafik alternativt med cykel eller till fots. En viktig miljöaspekt är de svåra markföroreningar som finns kvar sedan de tidiga industriernas dagar och som det nu finns finansiering att sanera. Det är viktigt att betona den länkande rollen. Plan för Östra Kvillebäcken Den planerade omdaningen av östra Kvillebäcken behandlas dels i ett program för detaljplan (2002) och dels i den fördjupade översiktsplanen för Backaplan som är färdig för antagande. Detaljplanen för östra Kvillebäcken antogs september 2009 och utgör den första etappen i omdaningen av Backaplansområdet och Centrala Älvstaden. Totalt ska det byggas 1600 lägenheter och ca kvadratmeter verksamhetsytor av olika slag. Byggstart under 2010 och 2018 beräknas området vara fullbyggt. Östra Kvillebäcken saknar idag många urbana kvaliteter. Ambitionen i detaljplanen är att skapa en stadsdel med variation, stadsmässighet och grönska. Stadsdelen är centralt belägen i staden vilket tydligt ska avspegla sig i gestaltningen. h å l l b a r s t a d s u t v e c k l i n g i k v i l l e b ä c k e n, g ö t e b o r g» S I D

7 En attraktiv stadsmiljö Den centrala kvartersstaden har varit utgångspunkt för omvandlingen av stadsdelen, med tydliga gränser mellan offentliga och privata rum, möjlighet till verksamhetsblandning och mångfald. Bostäder ska blandas med platser, torg och grönstråk för rekreation samt inslag av handel och verksamheter. Målsättningen har varit att skapa en attraktiv stadsmiljö för de boende så väl som för besökande. När området är fullt utbyggt kommer det att innehålla cirka 1600 bostäder, varav en fjärdedel är hyresrätter och resterande är bostadsrätter, samt cirka kvadratmeter verksamhetslokaler. Variationen har varit viktig för omvandlingen av området (kvarter delas mellan 1-3 byggherrar, hus i 4-16 våningar). Solstudier har varit vägledande för hushöjder, såväl som för utformningen av allmänna platser och placering av lokaler. Huvudgatorna i området, med kopplingar till angränsande områden behålls. Gamla Tuvevägen, kulturhistoriskt intressant som tillfartsväg till Göteborg bildar ett samlande mittstråk och vidgar sig till ett torg centralt i området. Ett punkthus i 16 våningar markerar torget. Gaturummen är omsorgsfullt utformade, väl anpassade för gång- och cykeltrafik. Smitvägar genom kvarteren binder samman viktiga platser och stråk och uppmuntrar tillsammans med gångfartsgator, att ta sig till fots. Två fickparker bildar lugna inslag längs gatorna och den stora parken utmed Kvillebäcken är en tillgång för hela området. I Kvillebäcken får bilarna köra på de gåendes villkor. Handel och verksamheter Området utformas med en blandning av bostäder, kontor, rekreation, service och handel. Öster om området ligger Backaplan där det finns ett brett utbud av mer storskalig service och handel. Inom området ges utrymme för småskalig handel i form av service, kvartersbutiker, restauranger, caféer m m i bottenvåningarna. Viktiga huvudstråk som är lämpliga för denna typ av handel är Hjalmar Brantingsgatan, Gustaf Dalénsgatan, Långängen samt torget utmed Gamla Tuvevägen. Bottenvåningarna får enligt detaljplanen i sin helhet utnyttjas för verksamheter. Det är angeläget att området redan från början får ett visst inslag av lokaler. Lokaler skall därför enligt särskild planbestämmelse placeras och utföras i vissa strategiska lägen bl a hörnlägen mot de publika stråken. Utmed Gustaf Dalénsgatan skall bottenvåningarna förberedas för lokaler i på kartan markerade lägen. Detta innebär att om berörda delar av byggnaderna i ett första skede kan uppförs med bostäder samt att dessa med relativt enkla åtgärder skall kunna byggas om till lokaler. Bland annat måste våningshöjden anpassas redan från början. Förslaget innebär att bostäder och verksamheter blandas i större utsträckning än idag. Det innebär att människor kommer att vistas i området under dygnets alla timmar, vilket ger förutsättningar för en trygg och säker miljö. En förutsättning för många nuvarande och tidiga verksamheter torde vara rimliga lokalkostnader, som ger små företag en chans att etablera sig och fortleva. Kvillebäcken och Backaplan fyller idag en betydande social funktion och spelar en roll i staden för tillväxt av nya företag. Området upplevs samtidigt som otryggt genom att det ligger öde delar av dygnet. Upplevelsen förstärks genom karaktären av vissa verksamheter i närmiljön. Området närmast Hjalmar Brantingsgatan är inte lämpligt för bostäder med hänsyn till trafikbuller från vägen. Här föreslås två kvarter för kontor och handel. Plankartan lämnar möjlighet att binda samman de båda kvarteren med en förbindelsegång. Detaljplanen ger utrymme för 3D-fastighetsbildning för lokaler. h å l l b a r s t a d s u t v e c k l i n g i k v i l l e b ä c k e n, g ö t e b o r g» S I D 7

8 Klimatsmart resande Kvillebäcken har ett mycket strategiskt läge i staden och regionen med de bästa möjligheterna för att resa med kollektiva färdmedel. Den närligande Hjalmarbrantingplatsen är en av de vikigaste knutpunkterna för stadens kollektivtrafik. Med spårvagn tar det endast 6 minuter till Göteborgs centralstation. Området har också goda kopplingar till Göteborgs övergripande cykelnät. Detta stärks ytterligare genom cykelpooler och bilpooler. Inom projektet Centrala Älvstaden skapas just nu en vision om en sammanhängande stad på ömse sidor om Göta Älv. Denna inre kärna utgör också ett växande nav för Göteborgsregionen. Nya bro- och båtförbindelser är en central fråga för att knyta samman stadens gatunät och minska älvens barriäreffekter. De tänkta satsningarna på en miljöskyttel är ett viktigt steg. Organisation De svåra förutsättningarna för att göra en omvandling möjlig har ställt höga krav på organisationen för genomförandet. Under 0 års stadsutveckling på Norra Älvstranden i Göteborg har en samarbetsmodell kallad Älvstrandsmodellen jobbats fram. Älvstrandsmodellen bygger på samverkan mellan de olika fastighetsägarna och byggherrarna som är med vid exploateringen av ett område. Fördelen med Älvstrandsmodellen är att samtliga exploatörer har incitament att verka för att området som helhet blir så bra som möjligt. Genom arbetet i östra Kvillebäcken vidareutvecklas modellen som ett verktyg att integrera hållbarhetsaspekterna från den övergripande nivån till praktiskt genomförande. De största markägarna i östra Kvillebäcken var NCC och Wallenstam och 2007 fick Älvstranden Utveckling AB uppdrag från kommunstyrelsen att köpa upp den mark som ägdes av många olika (drygt 40% av ytan). De tre markägarna lade all mark i en pott och ytterligare fyra intresserade byggherrar bjöds in vilka bildade ett konsortium, Kvillebäckskonsortiet Medverkande aktörer i Kvillebäckens konsortium är BF Veidekke, Derome Hus, HSB Göteborg, Ivar Kjellberg Fastigheter, NCC, Wallenstam samt Älvstranden Utveckling AB. I samarbete med Stadsbyggnadskontoret och andra kommunala förvaltningar och bolag har byggherrarna formulerat visioner, satt upp mål och planerat området tillsammans. Området delas in i kvarter, utvecklingslotter och dessa prissätts och tidplaneras. Sent i processen fick byggherrarna önska sig vilka lotter de ville köpa. Ett avtal, det så kallade Kvillebäcksfördraget, har upprättats där de sju byggherrrarna lovar att omvandla Kvillebäcken till ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar stadsdel. Dessa tre värderingar genomsyrar samtliga målsättningar i Kvillebäcksfördraget. En marknadsgrupp etablerades redan i inledningen av planarbetet. Denna grupp har varit drivande när det gäller att arbeta fram en vision, identifiera målgrupper (tydliggöra att de fanns inom räckhåll) och belysa deras behov. Hållbarhetsperspektivet har varit centralt i gruppens arbete och i marknadsföringen av området. Marknadsgruppen arbetar med att bygga områdets varumärke. Miljögruppen har under en viss tid arbetat likt ett utskott och omsatt Kvillebäcksfördraget i konkreta åtgärder att genomföra. Genom att starkt engagera byggherrarna i processen har staden försäkrat sig om att området blir byggt i enlighet med intentionerna den dagen planen antas. I östra Kvillebäcken har detta varit en mycket viktig aspekt då området kräver en kraftfull start och snabb utveckling. h å l l b a r s t a d s u t v e c k l i n g i k v i l l e b ä c k e n, g ö t e b o r g» S I D 8

9 Program för hållbar utveckling i Kvillebäcken Med utgångspunkt i Kvillebäcksfördraget har ett Program för hållbar utveckling i Kvillebäcken arbetats fram. Det konkretiserar Kvillebäcksfördragets visionsartade skrivningar. Syftet är att styra hållbarhetsfrågorna från en övergripande nivå till en praktisk genomförandenivå. I programmet beskrivs arbetsroller, ansvarsfördelning, Kvillebäckens profilfrågor, exempel på arbetsmetoder samt hur arbetet kommer att följas upp. Programmet inkluderar även stadens uppsatta mål. Stort fokus finns på den sociala dimensionen. De kvantifierbara målen är dock flest rörande den ekologiska dimensionen. Detta då Göteborgs stads program för miljöanpassat bostadsbyggande är utgångspunkt i det resurseffektiva byggandet. Programmet kommer finnas att ladda hem på Omvärldsanalyser visar en mycket bra helhetssyn i Kvillebäckens planerade utveckling. Mycket arbete har lagts på att inte suboptimera genom att spreta ut i vissa projekt och därmed inte få till bredden. Vid val av tekniska system har fokus alltid legat på att optimera lösningarna i det komplexa system som staden utgör. För att inte suboptimera ställdes ett antal kontrollfrågor: Fungerar detta för ett hus? Fungerar detta för en stadsdel? Fungerar det för hela Göteborg? Fungerar det för hela Europa? Om svaret var ja på alla frågor var det en bra helhetslösning. Detta är inte världsunikt men helt klart ovanligt då det sällan reflekteras över vad som händer om lösningen skalas upp till europastorlek. Konsortiet arbetar med en strukturerad uppföljning av Kvillebäcksfördraget och Program för Hållbar utveckling i Kvillebäcken. Extern information avses bli publicerad på Från varje delprojekt sker en rapportering som syftar till att mäta och följa upp att de gemensamma kraven uppfylls, utbyta erfarenheter och inspirera varandra. Vid behov kan även kraven skärpas. För att redovisa den ekologiska dimensionen kommer alla byggnader i Kvillebäcken klassas i Bygga-Bo-Dialogens system för miljöklassad byggnad. Delprojekten kommer även klassas utifrån hållbarhetsnivåer, godkänd och högre hållbarhetsnivå. Hänsyn är tagen till målnivåer i Kvillebäcken, Göteborg stads miljöprogram samt tillgänglig forskning och praktik. Klassningen kommer att visualiseras i en grafisk modell för delprojekten. Alla delprojekt utgår från en hög grundnivå men det finns en individuell frihet att gå längre vilket en grafisk miljöprofil skall lyfta fram. Se vidare avseende uppföljning under respektive åtgärd. Se även uppföljning för hela projektet och åtgärderna sammantaget sidan 27 Folkhälsa Då folhälsomålen kan ses som vägledande för den sociala dimensionen i hållbar utveckling har dialog förts med stadsdelsförvaltningen och folkhälsosamordnaren i Lundby kring detta. Av de elva nationella folkhälsomålen anses Östra Kvillebäcken uppfylla fyra målområden: delaktighet och inflytande i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor, sunda och säkra miljöer och produkter samt ökad fysisk aktivitet. Program för hållbar utveckling i Kvillebäcken, huvudrubriker: Göteborgs Stads program för miljöanpassat byggande ska följas i hela området vilket bland annat innebär max 60kwh/m2 i samtliga byggnader. I området skall det skapas attraktiva och levande utemiljöer. Hög kvalitet på det offentliga rummet och låg parkeringsnorm Området skall knyta an till omgivande stadsdelar och utveckla Hisingen som en expansiv del av centrala Göteborg. Området skall byggas med en gemensam och rationell hantering av hushållsavfall. I Kvillebäcken skall det finnas möjlighet till individuell påverkan i boendet. Områdets förtecken skall utgöras av social livskvalitet med trygghet och mångfald. Med livscykeltänkande skall man bygga Kvillebäcken långsiktigt hållbart. Man skall skapa förutsättningar för miljösmart mobilitet. Bilpooler och planering för cykel och kollektivtrafik. Anpassning till kommande klimatförändringar Göteborgs stad har en god kunskap om vad situationer med extremt väder och höjda vattennivåer innebär för staden. Två stora undersökningar (Extremt väder fas 1, 2006 och Extremt väder fas 2, 2009) har genomförts och en tredje pågår. En av de fem pilotprojekt som startats inom ramen för Mistra Urban Futures handlar om klimatanpassad stadsstruktur. Tre scenarier och dess konsekvenser för Frihamnen h å l l b a r s t a d s u t v e c k l i n g i k v i l l e b ä c k e n, g ö t e b o r g» S I D 9

10 ska anlyseras. Då Kvillebäcken ligger i nära anslutning till Frihamnen och älven ska erfarenheterna härifrån inarbetas i det fortsatta arbetet med Backaplan och Kvillebäcken. Kvillebäcken ligger under den beslutade säkerhetsnivån 2,8 meter över normal havsnivå. Inom ramen för detaljplanen har därför konkreta åtgärder för att anpassa till kommande klimatförändringar tagits fram. Bland annat har parken längs med Kvillebäcken, ett biflöde till Göta Älv höjs för att hindra att vatten tränger in vid en höjd nivå i älven. Även vatten- och avloppssystemen har planerats med hänsyn till höjda vattennivåer. Process Under arbetet med detaljplaneprogrammet och detaljplanen har flera dialoger med medborgarna genomförts. I huvudsak har dessa skett i samarbete med Lundby stadsdelsförvaltning och Göteborgs Universitet. Inom ramen för EU-projektet Waterfront Communities Project genomfördes 2006 fokusgrupper med näringsidkarna i området. Omvandlingen av Kvillebäcken är en planerings- och genomförandeuppgift som griper över stadsutvecklingens alla kompetensområden. Samarbete har varit och är en nödvändighet för att nå hållbara lösningar. Planeringen har genomförts med ett remisslöst förfarande där alla berörda bolag, förvaltningar och enheter i kommunen har deltagit i en gemensam arbetsgrupp i samarbete med Trafikverket, fastighetsägare och byggherrar. De planerade åtgärderna genomförs i samarbete mellan Kvillebäckskonsortiet, kommunens bolag och förvaltningar samt utvecklas i samverkan med näringslivet och Chalmers. Tack vare uppstarten av Mistra Urban Futures skapas en arena för att på ett nyskapande sätt jobba sektorsövergripande och transdisciplinärt kring hållbar stadsutveckling. Eftersom Göteborgs stad är en av sju parter i Mistra Urban Futures och en av finansiärerna är det naturligt att centrumet kommer användas som arena för att kommunicera och dra lärdomar från Östra Kvillebäcken. Mistra Urban Futures är en samlingsplats för kunskap, och utvecklas i det flöde av idéer och erfarenheter som de verksamma vid centrumet bär med sig. Centrumet blir i framtiden en källa till ny och banbrytande kunskap för akademiska och praktiska tilllämpningar. Det finns kanaler och utbyte redan idag inom ramen för Mistra Urban Futures, men då centrumet är under uppbyggnad är det svårt att säga exakt vilka aktiviteter som kommer genomföras. Forsknings- och utbildningssektorn har även varit och är delaktiga genom direkt samarbete med Chalmers och Göteborgs Universitet. Dels i form av genomförda medborgardialoger och utvärdering av dessa samt ledning av fokusgrupper med näringsidkarna i Östra Kvillebäcken. Flera studentarbeten har även genomförts med Kvillebäcken som studieområde. h å l l b a r s t a d s u t v e c k l i n g i k v i l l e b ä c k e n, g ö t e b o r g» S I D 1 0

11 Fem åtgärder För att spetsa satsningarna på hållbar stadsutveckling i Kvillebäcken söker Göteborgs Stad med samarbetspartners 73 miljoner i stöd för att genomföra fem åtgärder, samt extra insatser för att främja affärsdriven miljöutveckling och kunskapsspridning. Åtgärderna har fokus på insatser i byggnader samt infrastrukturlösningar i större skala där östra Kvillebäcken kan fungera som ett demonstrationsområde för hållbar stadsutveckling och integrerad miljöteknik. Totalt bedöms åtgärderna ge en utsläppsminskning av CO 2 på ca ton per år, samt betydande effekter vid uppskalning. Syfte, mål, uppföljning och förutsättningarna för kunskapsspridning och export beskrivs under respektive åtgärd. Aktiviteter kring affärsdriven hållbar utveckling och kunskapsutbyte rörande hållbar stadsutveckling behandlas under avsnittet Innovationsplattform och kunskapsspridning. Under varje åtgärd anges hur relaterar till miljömålen samt till folhälsomålen som kan sägas vara vägledande för den sociala dimensionen. Åtgärd Sökt bidrag Total kostnad Minskad CO2. 1. Effektiv insamling av organiskt avfall till biomassa - PWI ca 20, 0 milj kr ca 66,2 milj kr 507 ton/år 2. Miljöskyttel över Göta älv ca 31,7 milj kr ca 105,0 milj kr 300 ton/år 3. Effektsmarta byggnader och fjärrvärmedrivna vitvaror ca 6,0 milj kr ca 24,8 milj kr ton/år 4. Cykelgarderober ca 5,8 milj kr ca 20,1 milj kr ton/år 5. MDE-teknik i stadens tunga fordonsflotta Inovationsplattform för affärsdriven miljöutveckling samt kunskapsspridning ca 8,5 milj kr ca 28,1 milj kr 140 ton/år ca 1,4 milj kr ca 4,5 milj kr - SUMMA ca 73,3 milj kr ca 248,7 milj kr ton/år Sammanställning av de åtgärder för vilka stöd söks. För mer detaljerade kostnader, finansiärer och partners, se bilaga 1 1. INSAMLING FÖR HÖG ÅTERVINNINGSGRAD AV ORGANISKT AVFALL Biogas är en av framtidens viktigaste energikällor då den är giftfri och har samma användningsområden som naturgas. Den är resurseffektiv i framställningen och som bäst om det baseras på organiskt avfall och i synnerhet matavfall. I rötningsprocessen av organiskt avfall erhålls även biogödsel som kan återföras till exempelvis åkermark för ny matproduktion. Insamlingen av organiskt avfall stöter idag på vissa hinder. Som bäst uppnås en tredjedel av den verkliga potentialen, det vill säga 3-6 liter per lägenhet och vecka, då den ofta är förorenad av andra fraktioner och har för låg kvalitet mot potentialen liter. Insamlingsprocessen är även förknippad med lukt och dålig arbetsmiljö. Insamlingen sker ofta med tunga fordon som ger en negativ miljöprestanda. Syfte Göteborg har under senaste decenniet jobbat intensivt med att driva på marknadsutvecklingen inom hela biogaskedjan. I syfte att bidra till den regionala biogasproduktionen söker Göteborgs Stad i samarbete med Kvillebäckskonsortiet bidrag från Delegationen för Hållbara städer för införa och testa ett tekniksystem som höjer återvinningsgraden av Östra Kvillebäcken organiska avfall. Samarbetspartners kring h å l l b a r s t a d s u t v e c k l i n g i k v i l l e b ä c k e n, g ö t e b o r g» S I D 1 1

12 åtgärden är Kvillebäckens konsortium, sopsugsleverantören Envac och Göteborgs Stad Kretsloppskontoret. Kvillebäckens konsortium samt Envac motfinansierar bidragsanslaget från Delegationen för hållbara städer. Kretsloppskontoret bidrar med sin expertkunskap vid införande och uppföljning av systemet. Personal Waste Inlet (PWI) installeras inledningsvis i etapp 1 för att senare även införas i hela området. Systemet innebär att de boende har en extra köksvask med en behållare integrerad under diskbänken. Därifrån sugs avfallet via ett separat rörsystem till en central tank där det mals och blandas upp till en massa. Massan blir koncentrerad och färdig för biogasproduktion. Massan fraktas med slamsugningsbil till biogasanläggningen. I en framtid kan även infrastruktur byggas ut för suga massan direkt till biogasanläggning. I dagsläget är detta dock inte möjligt. Efter rötning och förädling kan biogasen användas till fordonsgas, antingen som ren biogas eller som del i det Svanen-märkta fordonsbränsle med minst 50 % inblandning av biogas som finns i nätet för fordonsgas i Göteborg. PWI för organiskt hushållsavfall kompletterar den källsorterande sopsugen där ytterligare fyra fraktioner ingår; pappförpackningar, plastförpackningar, tidningar och brännbart (restavfall). Det innebär att totalt fem fraktioner har flyttats på bekvämt avstånd till de boende, något som ökar återvinningsgraden. PWI är också en vidareutveckling av det källsorterande sopsugssystemet för tre fraktioner kompost, tidningar och brännbart som utvecklades på Norra Älvstranden i Göteborg och har varit i funktion sedan år Kompostfraktionen går dock främst till förbränning istället för kompostering varför en vidareutveckling är nödvändig. Mål Målen med investeringen är att bygga ut världens första källsorterande sopsug i hela östra Kvillebäcken med fem fraktioner; tidningar, plastförpackningar, pappförpackningar, brännbart samt organiskt matavfall med den världsunika PWI-lösningen. 75 % av den totala mängden organiskt avfall återvinns, jämfört med konventionella system där man når 30 %. Volymerna kan variera beroende på hur de boendes beteendemönster förändras. Hela mängden biomassa ska gå till direkt produktion av biogas Organiskt avfall blir resurs som biogasmassa vilket ersätter fossila bränslen. Av de sexton nationella miljömålen anses nio kunna påverkas positivt genom åtgärden. Dessa är begränsad klimatpåverkan (1), frisk luft (2), bara naturlig försurning (3), giftfri miljö (4), ingen övergödning (7), levande sjöar och vattendrag (8), grundvatten av god kvalitet (9), hav i balans (10), god bebyggd miljö (15). Av de elva nationella folkhälsomålen anses projektet påverka tre målområden positivt; delaktighet och inflytande i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor samt sunda och säkra miljöer och produkter. Som en del i Kvillebäckens hållbarhetsprofil kommer det vara högt prioriterat med utförlig information till de boende om vikten av korrekt sortering i det kretsloppsanpassade boendet. Ett särskilt informationsmaterial tas fram inför försäljning och inflyttning. Det ska vara självklart för de boende att agera miljöriktigt. Utifrån den ekonomiska dimensionen är det, i synnerhet på lång sikt, samhällsekonomiskt lönsamt att omhänderta och återvinna resurser. Hushållen får också en högre medvetandegrad om resursförbrukning och därmed stimuleras positiva beteendeförändringar. h å l l b a r s t a d s u t v e c k l i n g i k v i l l e b ä c k e n, g ö t e b o r g» S I D 1 2

13 Uppföljning Idag sköts den normala insamlingen av avfall i Göteborg med kärl och sopbil. Förpackningar hanteras via Förpackningsinsamlingen. Kretsloppskontoret i Göteborgs stad har ansvar för insamlingen av hushållsavfall där det organiska matavfallet inkluderas. Det mesta av hushållsavfallet går till förbränning men en liten del av matavfallet går till kompostering i egen kompost eller storkompost. Den källsorterande sopsugen som är i bruk i lägenheter på Norra Älvstranden används som referens för utvärdering. Ett lågt räknat referensexempel ger 393 ton matavfall årligen då systemet är fullt utbyggt. Beroende på effektiviteten i rötningen ger detta mellan och Nm 3 CH 4 per år i biogas. Om man vidare antar att den biogas som produceras av den insamlade biomassan ersätter MK1 diesel som fordonsbränsle motsvarar det mellan 338 och 507 ton minskade utsläpp av CO 2 per år Kretsloppskontoret genomför årligen en mätning av total mängd insamlad biomassa. Redovisningen sker med ett medelnyckeltal kilo insamlad organiskt matavfall per lägenhet och vecka. Konsortiet utvecklar också ett gemensamt kvalitetsoch miljöledningssystem. För att redovisa alla dimensioner i en hållbar utveckling kommer en grafisk modell som är knuten till Kvillebäckens målnivåer att utvecklas. Med denna modell ska betraktaren kunna se vilken profil ett projekt eller en åtgärd i Kvillebäcken har. Genom den geografiska profilen ser man hur projekten i Kvillebäcken kompletterar varandra. Brukarnas uppfattning om systemet behöver på olika sätt utvärderas och lämplig metod ska utvecklas vid beslut om systemets införande. Information, kunskapsspridning och affärsmöjligheter Biogas Väst är världens första regionala projekt för biogas som drivmedel. I projektet ingår cirka 30 samarbetspartners - privat och offentligt ägda företag, organisationer, myndigheter och kommuner. Projektet startade år 2001 i syfte att driva på marknadsutvecklingen inom hela biogaskedjan. Målsättningen för år 2012 är att 80 tankstationer ska vara etablerade i Västsverige, gasdrivna fordon i bruk samt att produktion och försäljning uppgår till 300 GWh biogas. Om målen uppnås kommer CO 2 mängden att ha minskats med ton per år. PWI-systemet blir en del i den fortsatta utvecklingen av det västsvenska biogasklustret. Därmed finns etablerade kanaler kunskapsutbyte och kunskapspridning. Eftersom PWI-systemet är världsunikt kommer det få en framskjuten plats i informationsinsatserna kring Kvillebäcken. Envac som totalleverantör så väl som systemets komponentleverantörer har stora marknadsmöjligheter. Redan idag finns enligt Envac ett stort intresse för PWI-systemet, inte minst inom utvecklingsländerna i Asien. Men även inom Europa finns affärsmöjligheter då EU:s klimatmål ska uppfyllas och ökad produktion av biogas är en del i detta. Se vidare under avsnittet om den organisation för information, kunskapsspridning och affärskontakter som finns i Göteborg som helhet (sidan 24). h å l l b a r s t a d s u t v e c k l i n g i k v i l l e b ä c k e n, g ö t e b o r g» S I D 1 3

14 2. EFFEKTSMART BYGGNAD MED FJÄRRVÄRMEDRIVNA VITVAROR Göteborgs fjärrvärmesystem är mycket väl utbyggt och förser cirka 90 % av flerbostadshusen i Göteborg. Systemet är cirka 100 mil långt och sammankopplat med fjärrvärmesystemen i kranskommunerna. Ungefär 80 % av energin i fjärrvärmesystemet kommer utav återvunnen värme och spillvärme ifrån avfallsförbränning, raffinaderier, avloppsvatten samt elproduktion i hela regionen. Fjärrvärmens utbyggnad och utfasning av oljeeldning har medfört oerhört stor miljönytta för Göteborg. Nu är det dags för fjärrvärmen att utvecklas ytterligare. Det som återstår är att ytterligare minska den lilla fossilbaserade hetvattenproduktionen som återstår i systemet, sex procent år 2009 samt aktivt bidra till att minska elanvändningen. Ett steg för att kunna minska den fossila andelen i fjärrvärmeproduktionen är att jämna ut dygnsvariationen i effektbehov hos kunderna. Dygnsvariationen är stor, delvis på grund av att varmvattenbehovet infaller ungefär samtidigt hos kunderna. Under vår/höst då variationen är som störst, fluktuerar behovet ± 15 %, det vill säga 30 % av årsmedel effektbehovet. Det ger upphov till de så kallade morgonoch kvällstopparna. Idag tillgodoses denna dygnsvariation delvis genom att rörsystemet laddas med extra energi inför det ökade effektbehovet. Detta är dock inte tillräckligt. Behovet tillgodoses därför med extra fjärrvärmeproduktion, vilket kan vara fossilbaserad hetvattenproduktion. Lågenergihusen i Kvillebäcken och dess boende kommer att ha ett mycket lågt energibehov då kraven för Göteborgs stads Miljöprogram gäller. Målet är att energianvändningen inte ska överskrida 60 kwh/m 2 A temp, där åtgärderna för att uppnå detta inte inkluderas i denna ansökan. Syfte Älvstranden Utveckling AB i samarbete med Göteborg Energi avser att visa på två lösningar som ger stora koldioxidbesparingar i ett system där just samarbetet över de traditionella systemgränserna ger stora vinster. Kraven på byggnadernas energibehov är redan väldigt höga och fjärrvärmesystemet medför stora miljövinster genom att det tar hand om regionens spillvärmekällor. Projektet avser testa ny teknik med stor potential att jämna ut dygnsvariationen i fjärrvärmebehovet och därmed minska den fossila andelen bränsle i fjärrvärmeproduktionen. Den nya tekniken innebär att en byggnad utnyttjas som kortvarigt energilager i fjärrvärmenätet. Byggnadens termiska massa, det vill säga stomme, radiatorsystem med mera och dess förmåga att lagra energi tas till vara. Utöver det förses huset med unika fjärrvärmedrivna vitvaror; tvättmaskiner, torktumlare och diskmaskiner. Den senare åtgärden minskar även elbehovet. Ingen av lösningarna avser att reducera energianvändningen, men bidrar ändå till sänkta koldioxidemissioner. Ansökan avser merinvestering för att utforma en plattform i fjärrvärmedriften som kan kommunicera och styra tillförseln till radiatorerna i en byggnad. Projektet avser även att utveckla ett attraktivt kunderbjudande för Effektsmart byggnad så att en stor mängd flerbostadshus i systemet kan utnyttjas som energilager och dygnsvariationen elimineras. Gällande vitvaror, ingår den extra rördragning som erfordras i byggnaden och merinvesteringen i vitvarorna jämfört med traditionella elvärmda. För båda projekten ingår kostnader för mätning, uppföljning och utvärdering. Effektsmart byggnad fungerar så att tillförseln till radiatorerna sänks då behovet är stort i systemet. Fjärrvärmedriften väljer då att ladda ur byggnadslagret, byggnadsstomme och golvvärme istället för att starta en så kallad topplastanläggning. Byggnadens termiska tröghet medför att inomhustemperaturen håller sig inom ramen för gott inomhusklimat. Nettoeffekten av detta är ingen energi- h å l l b a r s t a d s u t v e c k l i n g i k v i l l e b ä c k e n, g ö t e b o r g» S I D 1 4

15 besparing, utan ersättning av topplastproduktion med så kallad baslastproduktion som främst utgörs av spillvärme. Genom att förse hushållen med fjärrvärmedrivna vitvaror - tvättmaskin, torktumlare och diskmaskiner istället för traditionella elvärmda minskar elbehovet. Istället utnyttjas de energiflöden som fjärrvärmen tar till vara på. På så sätt minskas användningen av hushållsel. Fjärrvärmedrivna vitvaror finns inte på marknaden idag. De har ett minimalt elbehov, cirka 80 % lägre jämfört med traditionella energisnåla eldrivna vitvaror. De är de första i världen som optimerats för att kopplas till en hetvattenkrets. Elbehovet vid användning av de fjärrvärmedrivna vitvarorna minskas ytterligare jämfört med så kallade varmvattenvärmda, som finns på marknaden redan idag. Tack vare detta utnyttjas fjärrvärmen maximalt och behovet av el är minimalt. Torktumlaren kräver så höga temperaturer så att endast en hetvattenkälla är tillräcklig. Det finns därmed inget sådant alternativ på marknaden. De fjärrvärmedrivna vitvarorna kommer att finnas tillgängliga på marknaden från år Göteborg Energi medverkar i ett forskningsprojekt och har därmed möjlighet att få tillgång till sådana vitvaror tidigare. Denna lösning kräver nära samarbete mellan Göteborg Energi, Älvstranden Utveckling och Bostadsbolaget för att få tills stånd vinster ifrån ett brett energisystemperspektiv då hushållsel som exkluderas ifrån byggnadens energianvändning ersätts av fjärrvärme som inkluderas. Göteborg Energi medverkar i ett forskningsprojekt där fjärrvärmedrivna vitvaror utvecklas i samarbete mellan bland annat Asko/Cylinda, Karlstads Universitet, Högskolan i Dalarna, Svensk Fjärrvärme och Mälarenergi. Mål Målen med detta projekt är att: eliminera dygnsvariationen i effektbehov i Göteborgs fjärrvärmesystem från dagens maximala fluktuation ± 15 % av årsmedel effektbehovet till ±0 %, ersätta bland annat fossila bränslen i fjärrvärmesystemet, vilket reducerar koldioxidutsläppen med cirka ton per år fram till år 2014 då tekniken är fullt utbyggd i Göteborg. minska behovet av hushållsel med 70 MWh/ flerbostadshus, år med hjälp av fjärrvärmedrivna vitvaror, vilket medför 50 ton minskade koldioxidutsläpp för ett flerbostadshus/år. Sprida de fjärrvärmevärmda vitvarornas fördelar så att ytterligare 50 flerbostadshus i Sverige har fjärrvärmevärmda vitvaror år 2014, vilket skulle medföra cirka ton reducerade koldioxidutsläpp per år. Av de sexton nationella miljömålen anses nio kunna påverkas positivt genom åtgärden. Dessa är begränsad klimatpåverkan (1), frisk luft (2), bara naturlig försurning (3), giftfri miljö (4), ingen övergödning (7), levande sjöar och vattendrag (8), grundvatten av god kvalitet (9), hav i balans (10), god bebyggd miljö (15). Energiförbrukning och utsläpp av växthusgaser minskas genom att bygga lågenergihus (max 60kwh/m 2 ), utnyttja byggnaden som energilager i fjärrvärmesystemet, vitvaror drivna av fjärrvärme istället för el, samt individuell mätning av varmvatten med uppföljning av ekologiskt fotavtryck. De ansökta åtgärderna för effektsmart byggnad avser en byggnad. En effektsmart byggnad medför ingen påverkan på den samlade dygnsvariationen i effektbehov i systemet och därmed ingen reduktion av koldioxidutsläpp. Däremot om många byggnader utnyttjas medför metoden möjligheter att ersätta fossilbaserad fjärrvärmeproduktion med spillvärme och förnybar. h å l l b a r s t a d s u t v e c k l i n g i k v i l l e b ä c k e n, g ö t e b o r g» S I D 1 5

16 Kvillebäcken är första etappen i en ny sammanhängande stad norr om älven Av de elva nationella folkhälsomålen anses projektet bidra positivt till tre målområden; delaktighet och inflytande i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor samt miljöer och produkter. Delaktighet och inflytande på alla nivåer stärks genom dialog- och samverkansprocesser. Boendeinflytande främjas genom individuell uppföljning av resursförbrukning. Privatekonomin gynnas av möjligheter till låg resursförbrukning i boendet och transporter. Samhällsekonomiska vinster uppnås genom ökade möjligheter för miljöteknikexport. Uppföljning Energianvändningen i referensflerbostadshusen är mycket låg, 60 kwh/m 2 A temp värme+ varmvatten (fjärrvärme) och fastighetsel. Jämförelser görs alltså i förhållande till ett redan mycket bra alternativ. Referensbyggnaderna är uppvärmda med fjärrvärme, dock ej effektsmart. Fullt utbyggd effektsmart byggnad i Göteborg utnyttjas 140 GWh/år, följande fjärrvärmeproduktion i fjärrvärmeystemet antas ersättas med spillvärme (o g CO 2 /kwh): 70 GWh biobaserad (0 g CO 2 ), 50 GWh hetvattenproduktion naturgas (204 g CO 2 /kwh), 20 GWh hetvattenproduktion olja (268 g CO 2 /kwh) då effektsmart byggnad är fullt utbyggd. Referensbyggnaderna är försedda med energisnåla elvärmda tvättmaskiner, torktumlare samt diskmaskin. Vitvarorna utnyttjas i enlighet med standardiserade riktlinjer. Emissioner: marginalel 850 g CO 2 e/kwh, marginalfjärrvärme 76 g CO 2 e /kwh. Ett flerbostadshus består av 100 lägenheter. Göteborg Energi, Älvstranden Utveckling, Bostadsbolaget samt Chalmers utvärderar satsningen tillsammans. Inomhustemperaturen hos de boende i den effektsmarta byggnaden kommer att mätas av Bostadsbolaget. Chalmers deltar i utvärdering av möjligheter att lagra energi i byggnadens termiska massa. Fjärrvärme effekt- och energianvändning följs upp av Göteborg Energi. h å l l b a r s t a d s u t v e c k l i n g i k v i l l e b ä c k e n, g ö t e b o r g» S I D 1 6

17 Information, kunskapsspridning och affärsmöjligheter Två innovativa lösningar som ger stora vinster vid uppskalning och spridning. Vinsterna baseras på ett bredare energisystemperspektiv än byggnadens. Effektsmart byggnad ger stora miljöeffekter vid uppskalning. Enligt förstudie skulle dygnsvariationen i Göteborgs fjärrvärmesystem helt kunna tillgodoses om tillförseln reducerades delvis i cirka 25 % av flerbostadshusen i fjärrvärmesystemet. Det skulle resultera i en koldioxidminskning på ton per år. Detta medför att behovet av fossil topplastproduktion avsevärt minskar. Målet är att cirka 25 % av flerbostadshusen i Göteborgs fjärrvärmesystem ska vara effektsmarta byggnader till år Målet för de fjärrvärmedrivna vitvarorna är att de ska vara ett självklart alternativ vid nybyggnation av flerbostadshus samt vid ombyggnation av befintliga tvättstugor i flerbostadshus i fjärrvärmevärmda områden i Sverige år 2014 då 50 flerbostadshus (5 000 lägenheter) ska vara försedda med fjärrvärmevärmda vitvaror. Detta skulle medföra att behovet av hushållsel skulle minska med 7 GWh/år, vilket ger ton minskade koldioxidutsläpp/år. Pilotprojektet kommer att kommunicera till svenska och internationella fjärrvärmeföretag, fastighetsägare och byggföretag, men även till studenter vid högskolor/universitet. Detta kommer till exempel göras på energi- och byggmässor och konferenser, men även via sociala medier. Det kommer finnas resurser för att ta emot studiebesök. Studenterna kommer även att nås via eventuella examensarbeten och forskning som görs i projektet. I de delar av världen där fjärrvärmen finns; Europa, delar av Asien, USA och Canada, skulle man ha stor nytta av båda de lösningar som testas i detta projekt. 3. miljöskyttel ÖVER GÖTA ÄLV Göteborg som Västra Götalandsregionens nav ska växa vilket kommer generera fler resor. Inom Centrala Älvstaden, på båda sidor om Göta Älv, kommer ett flertal stora utbyggnadsprojekt genomföras, varav östra Kvillebäcken är ett av dessa. För att nå en långsiktigt hållbar utveckling i regionen krävs ett minskat bilresande. Inom Göteborgsregionen finns en politiskt förankrad målsättning om att öka kollektivtrafikens markandsandel från dagens 25 % till 40 % år 2025 (K2020). Miljöanpassade transporter är en viktig förutsättning för hållbar utveckling av östra Kvillebäcken och i vidare mening hela Centrala Älvstaden. Denna inre kärna utgör ett växande nav för Göteborgsregionen och nya bro- och båtförbindelser är en central fråga för att knyta samman stadens gatunät och minska älvens barriäreffekter. Resandet med färjetrafiken över och längs med Göta Älv har ökat markant de senaste åren och de resenärer som vill ta med cykeln på färjorna får inte alltid plats. Dessa behov måste tillgodoses och kapaciteten förbättras om resandeökningen ska ske på ett hållbart sätt. Fartyg med miljöanpassad drift och konkurrenskraftig trafikering ligger i linje med dessa behov. Göteborgs Stad söker därför stöd från delegationen för hållbara städer till investeringskostnader för biogasdrivna älvskyttlar. Syfte Stödet söks för två passagerarfartyg, så kallade skyttlar med ändamålsenlig utformning, unik klimatanpassad framdrivningsteknik samt ett effektivt system för bränslepåfyllning. Åtgärden syftar till att öka kapaciteten i ett av stadens mest kritiska snitt genom en utveckling av kollektivtrafiken på Göta Älv. Med hjälp av ny teknik kan man driva färjorna med förnyelsebart bränsle som reducerar koldi- h å l l b a r s t a d s u t v e c k l i n g i k v i l l e b ä c k e n, g ö t e b o r g» S I D 1 7

18 oxidutsläppen. Ändamålsenlig utformning innebär minskad bränsleförbrukning och skapar förutsättningar för en enklare, snabbare och mer behovsanpassade resor över älven. Trafikkontoret, Västtrafik, Göteborgs Energi, FordonsGas, Chalmers och företag i fartygsbranschen samarbetar kring utvecklingen av fartygen. Västtrafik kommer att ansvara för planering och upphandling av de nya skyttlarnas trafikering. Samverkan kommer ske med Göteborgs Energi och FordonsGas för att säkerställa att lämpligt bränsle finns att tillgå. Västtrafik i samarbete med Trafikkontoret kommer ansvara för marknadsföringen av de nya skyttlarna. Miljöskyttlarna kommer köpas in av Västtrafik i samverkan med Göteborgs stad och aktuell entreprenör. Göteborgs stad är delägare i Västtrafik och betalar ett årligt tillskott för att finansiera kollektivtrafiken i staden. Både kapitaltjänstkostnad och trafikeringskostnad samt kostnad för att tillhandahålla bränsle till de nya skyttlarna kommer att finansieras via detta tillskott, vilket samtliga parter är överens om. Under år 2011 sker definition och utveckling av skyttlarnas ändamålsenliga utformning och tekniska förutsättningar för den nya framdrivningstekniken. Ny bränsleförsörjning i anslutning till skyttlarnas verksamhetsområde förbereds. System för bränslepåfyllning etableras och de två skyttlarna upphandlas och köps in under år Uppföljning av målen sker löpande och redovisas enligt angivna förutsättningar. Mål Målet med åtgärden är att öka resandet med skytteltrafiken över Göta Älv med 15 % till år 2014 minska koldioxidutsläppen från skytteltrafiken över Göta Älv med 70 % till år Detta med hjälp av en motor som möjliggör framdrift med biogas eller motsvarande samt ett effektivt sätt att förse skyttlarna med bränsle. Första steget i denna utveckling kan bli framdrift med hjälp av biogas med inblandning av naturgas, så kallad fordonsgas. Till år 2014 är därför målet att minska utsläppen av koldioxid med minst 70 %. Om det inte är möjligt att utveckla tekniken till år 2014 kommer skyttlarna köpas in och förberedas för biogasdrift eller motsvarande. Med fullt utvecklad teknik och bränsletillgång är långsiktiga målet att bedriva trafiken utan fossilt bränsle år Av de sexton nationella miljömålen anses nio kunna påverkas positivt genom åtgärden. Dessa är begränsad klimatpåverkan (1), frisk luft (2), bara naturlig försurning (3), giftfri miljö (4), ingen övergödning (7), levande sjöar och vattendrag (8), grundvatten av god kvalitet (9), hav i balans (10), god bebyggd miljö (15). Investeringen bidrar även till minskat buller samt en reducering av hälsoskadliga luftföroreningar. Av de elva nationella folkhälsomålen anses investeringarna påverka tre målområden positivt; trygga och goda uppväxtvillkor, sunda och säkra miljöer och produkter samt ökad fysisk aktivitet. Ökade resmöjligheter över älven bidrar till att olika delar av staden knyts samman och en hållbar stadsutveckling och integration mellan stadens olika delar främjas. Även tillgängligheten till arbete, skola, bostad, service och sociala aktiviteter för cyklister fortgängare och kollektivtrafikresenärer ökar. Ett omfattande arbete med påverkan av resvanor och färdmedelsval som syftar till att öka kunskapen och påverka sociala acceptansen för kollektivtrafik och cykel kommer bedrivas. En samhällsekonomisk vinst är att ny teknik och tillämpningen av denna främ- h å l l b a r s t a d s u t v e c k l i n g i k v i l l e b ä c k e n, g ö t e b o r g» S I D 1 8

19 jas och sprids till andra platser runt om i världen. Uppföljning Nollalternativet är att dagens dieseldrivna färja över älven fortsätter trafikera som idag med CO 2 utsläpp på 810 kg/dygn. Utbudet kommer inte att kunna öka i någon nämnvärd omfattning vilket bidrar till att efterfrågan inte kan tillgodoses och den önskade resandeutvecklingen inte uppnås. Efter år 2018 planeras en ny bro över älven som ger bättre förutsättningar för kollektivtrafiken men som inte fullt ut kommer att kunna kompensera behovet av kollektivtrafik när östra Kvillebäcken, Backaplan och Frihamnen är färdigställda. För att nå de uppställda målen är även åtgärder som påverkar resvanor och färdmedelsval nödvändiga. Kommunikation och marknadsföring syftar till att öka kunskapen och påverka sociala acceptansen för kollektivtrafik och cykel. Göteborgs stad arbetar mycket aktivt inom detta område i samverkan med Västttrafik (Nya Vägvanor). Syftet är att informera och inspirera medborgare, företag och organisationer till hållbara transportval. Västtrafiks etablerade arbetssätt där resenärernas åsikter och synpunkter tas om hand kommer fungera som underlag vid utvecklingen av tjänsten. De uppsatta målen kommer att följas upp under hela projektets genomförande. Resandeutvecklingen följs upp genom resvaneundersökningar och mätningar ombord som genomförs av Göteborgs Stad och Västtrafik. Resandet kommer sammanställas månadsvis och presenteras och utvärderas årsvis. Utsläppsnivåer från fartygen tas fram utifrån uppgifter om bränsleförbrukning, motorstandard med mera som tillhandahålls av den entreprenör som kör trafiken. Västtrafik ansvarar för att entreprenören redovisar dessa uppgifter enligt avtal. Hur övriga hållbarhetsmål påverkas av genomförda åtgärder kommer också beskrivas och redovisas i anslutning till projektet. Information, kunskapsspridning och affärsmöjligheter Klassning av en ny biogasmotor skapar förutsättningar för ett fossilfritt kollektivtrafikresande inte bara i Göteborg, utan i hela världen. Det finns idag inget fartyg i den storleksklassen som drivs av biogas eller motsvarande bränsle. Unikt är också satsningen på teknik och design i samverkan. Optimal och ändamålsenlig utformning av färjan är en väldigt viktig del av projektet som möjliggör en mer energieffektiv trafikering och en mer attraktiv resa. Två passagerarfartyg med ny ändamålsenlig utformning och ny klimatanpassad framdrivningsteknik är av stort intresse både inom kollektivtrafik- och fartygsbranschen. Kunskap och erfarenhet från projektet kommer att kunna exporteras till hela världen. Förhoppningen är att projekt ska kunna driva på den miljömedvetna utvecklingen inom branschen. Projektet kommer att genomföras i samverkan med Västtrafik, Göteborgs Energi, FordonsGas, Chalmers samt ett flertal privata företag inom branschen. Detta medför att kunskap och information om projektet sprids genom flera olika informationskanaler. Internationella kollektivtrafiknätverk, såsom UITP, är intresserade av att följa resultatet. Det kommer att ske genom de arbetsgrupper och nätverk där Göteborgs Stad och Västtrafik deltar. Göteborgs Stad, Västtrafik och FordonsGas kommer även att sprida kunskap och erfarenheter från projektet vid konferenser och seminarier samt genom tidskrifter och andra informationsmedier. h å l l b a r s t a d s u t v e c k l i n g i k v i l l e b ä c k e n, g ö t e b o r g» S I D 1 9

20 4. CYKELGARDEROBER Göteborgs Stad och övriga parter i Kvillebäckskonsortiet söker stöd från Delegationen för hållbara städer för att utveckla och införa säker cykelförvaring, så kallade cykelgarderober. Göteborg stad har som mål att fler skall cykla, gå eller åka kollektivt istället för att välja bilen. Det minskar luftföroreningar både lokalt och globalt. Forskning visar också att de som i hög utsträckning cyklar, går och åker kollektivt har bättre hälsa än de som i huvudsak transporterar sig med bil. I Kvillebäcken skapas goda förutsättningarna för de boende att välja klimatsmarta transportalternativ. Införandet av bekväma, trygga och säkra cykelgarderoben är ett viktigt led i detta. Inom stadens gränser är cykeln ett svårslaget transportslag. Det är ekonomiskt fördelaktigt samtidigt som det har tidsmässiga fördelar gentemot kollektivtrafiken och ofta även matchar bilen då den totala restiden för en bilist ofta innehåller parkeringsproblematik. Dagens pendelcyklister vill använda snabba cyklar med hög kvalitet för att klara an snabb cykelpendling året runt. Ofta hindras de av den osäkra förvaringen av sina dyra cyklar nära arbetsplatsen och vid bostaden där många erfarit att cykeln stulits eller plundrats på dyra komponenter. Införandet av cykelgarderoben vid nyexploateringen i Östra Kvillebäcken ska tillfredsställa den ökande efterfrågan på en bekväm, trygg och säker förvaring av cykeln i hemmamiljön. Syfte Syftet är att utveckla den bekväma, trygga och säkra cykelgarderoben som uppmuntrar de boende till att använda cykeln för sin dagliga pendling. Låsning ska ske med samma elektroniska och personliga batch som används till passage genom entréer etc. I varje källare där det finns cykelgarderober skapas även en plats för cykelservice med möjlighet att hänga upp cykeln i arbetshöjd. Kvillebäckskonsortiet samarbetar med Göteborgs Stad Trafikkontoret kring framtagande och uppföljning av cykelgarderobernas effekter. Kvillebäckskonsortiet är finansiärer. En öppen tekniktävling genomförs i uppstarten av projektet och är en del i marknadsföringen. På Norra Älvstranden i Göteborg har Älvstranden Utveckling AB byggt flera säkra cykelgarage nära arbetsplatserna och försett alla arbetsplatser med duschmöjligheter, vilket även är ambitionen i Östra Kvillebäcken. Konceptet med en bostadsnära personlig cykelgarderob är unikt. Marknadsundersökningar visar att olika former av cykelgarage förekommer i offentliga rum, men inte bostadsnära. I Nederländerna finns cykelgarage i bostadsområden dock i gatumiljö. Mål Målet med investeringen är att genom förbättrade möjligheter till goda resvanor minska utsläpp av CO2 utsläpp jämfört med referensalternativet. samt att verka för ett lägre genomsnittligt billinnehav jämfört med övriga centrala Göteborg. Ökat cykelpendlande och minskad bilism ger lägre CO 2 utsläpp och mindre buller. Av de sexton nationella miljömålen anses nio kunna påverkas positivt genom åtgärden. Dessa är begränsad klimatpåverkan (1), frisk luft (2), bara naturlig försurning (3), giftfri miljö (4), ingen övergödning (7), levande sjöar och vattendrag (8), grundvatten av god kvalitet (9), hav i balans (10), god bebyggd miljö (15). h å l l b a r s t a d s u t v e c k l i n g i k v i l l e b ä c k e n, g ö t e b o r g» S I D 2 0

Hållbara Stadsutveckling Kvillebäcken

Hållbara Stadsutveckling Kvillebäcken Hållbara Stadsutveckling Kvillebäcken Lägesredovisning till Boverket 2011 (Boverkets diarienummer 1399-4645/2010) 1. Sammanfattning av programmet Hållbar stadsutveckling i Kvillebäcken har tilldelats ett

Läs mer

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet. ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk Hela staden inkluderande, grön och dynamisk Möta vattnet Stärka kärnan Mål och visioner i Göteborg Stärk kärnan GR Hållbar tillväxt 2013 45000

Läs mer

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling

Läs mer

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara städer - så bygger vi nytt Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Hållbar utveckling i Kvillebäcken

Hållbar utveckling i Kvillebäcken PROGRAM FÖR Hållbar utveckling i Kvillebäcken Socialt Ekologiskt Ekonomiskt Version 2011-05-31 1. Information om Kvillebäcken Kvillebäcken utgör den första etappen i omdaningen av Backaplan i Centrala

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103

Läs mer

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik)

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik) GAME-dagen 14/9 2011 Västsvenska initiativ inom miljöteknikområdet Hållbara transporter (Grön logistik) Bernt Svensén Business Region Göteborg Innehåll Varför hållbara transporter? Förutsättningar & styrkor

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1 » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Energi- och klimatstrategi Energi- och klimatstrategi 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 15 oktober 2015 För revidering ansvarar: Miljö-

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd

Miljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA MILJÖHANDLINGSPLAN SID 1 (8) Miljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd 1. Miljöeffektiva transporter Stadens mål är ett långsiktigt hållbart transportssystem,

Läs mer

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter

Läs mer

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland

Läs mer

Akademiska och forskningsprojekt samt examensarbeten. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Akademiska och forskningsprojekt där vi är delaktiga

Akademiska och forskningsprojekt samt examensarbeten. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Akademiska och forskningsprojekt där vi är delaktiga Summa projekt och ex.arbeten UTVECKLINGSARBETE 5/16 ÖVERGRIPANDE MÅL Utvecklingen inom våra geografiska områden syftar till hållbar utveckling. Detta avser såväl den ekologiska, sociala som ekonomiska

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Älvstaden. Diskussionsunderlag utbyggnadspotential, fördelning bostäder/arbetsplatser

Älvstaden. Diskussionsunderlag utbyggnadspotential, fördelning bostäder/arbetsplatser Älvstaden Diskussionsunderlag utbyggnadspotential, fördelning bostäder/arbetsplatser 2012-09-27 Projektet Centrala Älvstaden Projektet Centrala Älvstaden har åren 2010-2012 genomförts på uppdrag av Kommunstyrelsen.

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN. Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.

Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN. Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg. Tryck: december 2012 Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN summering Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.se/ ladda-ner Vision Älvstaden är antagen

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och

Läs mer

Miljöprofil

Miljöprofil www.hplus.helsingborg.se Miljöprofil Resurseffektiv stad Varför en miljöprofil? För att uppfylla H+ vision om en långsiktigt hållbar stadsutveckling har Miljöprofil H+ tagits fram. Denna ska fungera som

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan BIOGAS SYD - ett nätverk för samverkan »Biogas Syd ska med nätverket som plattform vidareutveckla regionens position som ledande biogasregion i Sverige.« Biogas Syd Ett nätverk för samverkan Biogas Syd

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland

Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland Miljö- och klimatstrategi Hög ambitionsnivå för kollektivtrafiken som aktör i övergången till ett långsiktigt hållbart transportsystem.

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. 2015-08-27 Q&A Skeppsbron Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. Detta händer just nu I augusti i år invigdes

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum

Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum Rapport Norra Tyresö Centrum 2014-05-12 Version 1,0 RAPPORT 2 (12) Datum Författare Version Ändring 2014-05-12 Karl/Hedda 1,0 RAPPORT 3 (12) Innehåll 1 Bakgrund...4

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen The Sustainable City 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen E.ON möter de växande städernas miljöproblem med klimatsmarta och långsiktiga infrastrukturlösningar. Vi bygger morgondagens energisystem

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Helsingborg - unika förutsättningar

Helsingborg - unika förutsättningar Biogas en framgångsfaktor i Sveriges bästa miljökommun Bästa miljökommun Miljöaktuellt 2009 Lars Thunberg Ordförande Miljönämnden och i Sveriges Ekokommuner Biogasutbildning i Kalmar län 21 januari 2010

Läs mer

Vi växer för en hållbar framtid!

Vi växer för en hållbar framtid! Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,

Läs mer

Hållbar Stadsutveckling i Kvillebäcken

Hållbar Stadsutveckling i Kvillebäcken Hållbar Stadsutveckling i Kvillebäcken Slutredovisning till Boverket för 2011-2014 1. Sammanfattning av programmet Kvillebäcken är det första området som förverkligas enligt stadens vision för Älvstaden,

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2015-07-28 Dnr 1500012 1 (7) Helsingborgs stad Remiss. Förslag på mark- och boendeprogram

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Reflektion från seminarium 5

Reflektion från seminarium 5 Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Smart City Göteborg. Hållbar och innovativ stadsutveckling. SP-dagen, Stockholm, 15 april 2015 Maja Högvik, Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad

Smart City Göteborg. Hållbar och innovativ stadsutveckling. SP-dagen, Stockholm, 15 april 2015 Maja Högvik, Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad Smart City Göteborg Hållbar och innovativ stadsutveckling SP-dagen, Stockholm, 15 april 2015 Maja Högvik, Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad Vad är Smart Cities-initiativet? Städer orsakar 70 % av de

Läs mer

Klimatkontrakt för Hyllie

Klimatkontrakt för Hyllie Klimatkontrakt för Hyllie Undertecknat den 17 februari 2011 Ill: David Wiberg Bakgrund I slutet av 2009 antog Malmö stad Miljöprogram för 2009-2020 samt Energistrategi Malmö. Miljöprogrammets ambition

Läs mer

Västlänken - en del av Göteborgs framtid

Västlänken - en del av Göteborgs framtid - en del av Göteborgs framtid Bakgrund Göteborgs lokala arbetsmarknad ska växa med över en halv miljon människor till år 2020 Göteborgs centrala delar, regionens kärna, stärks med fler arbetsplatser, fler

Läs mer

Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland!

Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland! Miljönämndens program för Energieffektiva byggnader Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland! Etapp 2: 2011-2013 Sammanfattning Bostäder och lokaler använder en tredjedel av all energi i Sverige.

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10

Läs mer

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Jonas Kamleh Enhetschef för Klimat och Naturresurser Avdelningen för Stadsutveckling och strategi Miljöförvaltningen, Malmö stad Ja. och kanske lite

Läs mer

Erbjudande till byggherrar och fastighetsägare i Vallastaden

Erbjudande till byggherrar och fastighetsägare i Vallastaden Erbjudande till byggherrar och fastighetsägare i Vallastaden Bild: OkiDoki! Arkitekter Tekniska verken skapar nytta i vardagen för omkring 300 000 privat- och företags kunder, genom att erbjuda ett brett

Läs mer

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Bygga-bo-dialogen i ett regionalt perspektiv Yogesh Kumar Bygga-bo-dialogens sekretariat Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Vision En hållbar bygg- och fastighetssektor

Läs mer

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå. BAKGRUND VISION 2050 Luleå kommun befinner sig i en expansionsfas. Vision 2050 definierar ett mål om 10 000 nya Luleåbor fram tills 2050, varav hälften av dessa beräknas bo i Kronandalen. Vision 2050 blir

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Goda exempel. från investeringsprogrammen Klimp och LIP

Goda exempel. från investeringsprogrammen Klimp och LIP Goda exempel från investeringsprogrammen Klimp och LIP Naturvårdsverket mars 2010 ISBN: 978-91-620-8476-9 Grafisk form: Grace Communication Tryck: CM Gruppen Upplaga: 1 500 ex Goda exempel att inspireras

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer