Hållbara Stadsutveckling Kvillebäcken

Transkript

1 Hållbara Stadsutveckling Kvillebäcken Lägesredovisning till Boverket för Sammanfattning av programmet Kvillebäcken är det första området som förverkligas enligt stadens vision för Älvstaden, med höga ambitioner om hållbarhet inom såväl sociala, ekonomiska som ekologiska dimensionen. Kvillebäcken tilldelades ett bidrag på kronor från Delegationen för Hållbara Städer. Bidraget är ett stöd i att förverkliga visionen om att Kvillebäcken är en förebild inom hållbar stadsutveckling. Specifikt är bidraget kopplat till sex spjutspetsprojekt inom miljöteknik. Många aktörer inom Göteborgs Stad och näringsliv samarbetar för att förverkliga dem och sprida erfarenheter och kunskap om dem. Med hjälp av investeringsstödet kan utsläppen av koldioxid totalt minska med ca ton per år jämfört med om inte investeringarna genomförts. Investeringarna är: 1. Insamling för hög återvinningsgrad av organiskt avfall. 2. Effektsmarta byggnader för att korttidslagra överskottsenergi från fjärrvärmenätet i byggnaden och driva vitvaror med fjärrvärme. 3. Miljöskyttel över Göta Älv med förnyelsebart bränsle. 4. Cykelgarderober till boende för bekväm, trygg och säker cykelparkering och stimulera till cykel som transportmedel. 5. MDE-teknik i fem avfallsfordon. 6. Information om affärsdriven hållbar utveckling och stimulera till kunskapsutbyte rörande hållbar stadsutveckling. Alla åtgärder löper och förväntas kunna slutföras inom utsatt tid.

2 2. Utvecklingen av projektområdet I Göteborg pågår ett aktivt arbete med att utveckla de centrala delarna av staden på båda sidor om Göta älv. Det så kallade Älvstadsprojektet ska knyta samman staden över älven. Kvillebäcken ligger inom Älvstaden och var tidigare ett nedgånget industriområde som nu omvandlas till en levande blandstad. Den kommer att fylla ett tidigare hål i stadsväven med nya lägenheter där drygt en fjärdedel blir hyresrätter och resterande blir bostadsrätter. Mellan husen blandas gårdsgator med breda avenyer, pocketparker, torg och grönområden. Målet är att skapa en trivsam och levande stadsdel redan från start. Första inflyttning Illustration Erséus Arkitekter AB i Kvillebäcken är planerad till våren 2013 och avslutas Utvecklingen av Kvillebäcken genomförs av ett konsortium som leds av Älvstranden Utveckling AB, ett av Göteborgs kommunala bolag. För första gången samarbetar sju byggherrar för att skapa en helt ny stadsdel i Göteborg, där nyckelorden är variation och genuin stadskänsla. Redan på planeringsstadiet var miljöambitionerna för Kvillebäcken högt ställda: det skall bli den första stadsdelen i Göteborg som byggs efter stadens nya tuffa miljökrav. Det innebär att trafik och bebyggelse anpassas till ett mer hållbart ekologiskt samhälle, där människor exempelvis inte är beroende av biltransporter. Kvillebäckens karaktär av tät blandstad, där bostäder, arbete, service och handel samsas, bidrar till att uppfylla de nya kraven. Kvillebäcken ligger i centrala Göteborg och är välförsett med kollektivtrafik. Gatustrukturen i området är byggd för gångtrafikanter och cyklister. I projektet görs även många cykelsatsningar, bland annat cykelpooler, säkra och bekväma cykelgarderober, Sveriges första Bike-in-café och cykelstråk som ligger på den soliga sidan av gatan. Det finns även bilpool och plats för privat parkering, men bara en halv bilplats per lägenhet i källaren. Fokus i Kvillebäcken är det sociala livet i staden. Efter en uppmärksammad arkitekttävling byggs nu en Saluhall med internationell touch som kan attrahera till möten mellan Göteborgare från olika stadsdelar. Området får även många lokaler med utåtriktad verksamhet i bottenvåningarna såsom butiker, restauranger och annan service. Dessutom byggs tre förskolor samt ett större kontorshus. Redan idag befolkas Kvillebäcken av engagerade odlare från hela Göteborg. På en av rivningstomterna i området finns Kvartersodlat, ett initiativ för att öka kunskap och medvetenhet om vad stadsnära odling kan ge och för att underlätta möte mellan människor. När tomten bebyggs kommer odlingslotterna flyttas till förgårdsmark och refuger i området. Byggnadernas miljöprestanda är hög i Kvillebäcken tack vare att alla bygger efter Göteborg stads program för miljöanpassat byggande. Det ger en mycket energieffektiv stadsdel där husen dessutom verkar som energilager i symbios med Göteborgs hela fjärrvärmesystem. När husen står klara certifieras de enligt Miljöbyggnad och de skall uppnå silverklass.

3 3. Utvecklingen av investeringsprojekten Åtgärd 1. Insamling för hög återvinningsgrad av organiskt avfall (beviljat stöd kr) 1.1 Projektgenomförande I projektet byggs och testas ett tekniksystem som höjer återvinningsgraden av organiskt avfall i Östra Kvillebäcken. På så sätt bidrar projektet till att matavfallet kommer till nytta i form av att rötas till biogas som kan ersätta fossila bränslen i t ex fordon. Detta skall göras genom att bygga källsorterande sopsug. Arbetena följer tidplan och utbyggnaden av sopsugen pågår till och med 2018 när byggnationen av samtliga hus är klar, även om stöd endast kan fås för de delar som byggs till och med Sopsugsystemet byggs med tre fraktioner istället för de fem som beskrevs i ansökan. Fraktion för organiskt avfall, tidningar och restavfall kommer att hanteras med sopsugssystemet med pappersförpackningar och plastförpackningar kommer att hanteras med insamling i kärl i fastigheterna och det gemensamma resurshuset. Detta förändrar dock inte förutsättningarna för att nå målet om hög insamlingsgrad av det organiska avfallet. Avvikelsen är godkänd av Boverket. 1.2 Mål, uppföljning och miljöeffekter Målet är att 75 % av det organiska avfallet som genereras inom Östra Kvillebäcken skall samlas in för att kunna återvinnas till biogas och därmed ersätta fossila fordonsbränslen. Koldioxidutsläppen beräknas kunna minska koldioxidutsläppen med ca 500 ton per år. Göteborgs stads Kretsloppskontor gör årlig mätning av total mängd insamlad biomassa. Redovisningen sker med ett medelnyckeltal om kilo insamlat organiskt avfall per lägenhet och vecka. Under förutsättning att biogas produceras av den insamlade biomassan och biogasen ersätter MK1 diesel som fordonsbränsle kan de minskade utsläppen av koldioxid beräknas. I förlängningen syftar åtgärden till att minska utsläppen av koldioxid genom att fossila fordonsbränslen såsom diesel ersätts med biogas som produceras av det insamlade matavfallet från stadsdelen Kvillebäcken. Beräkningar av mängd producerad biogas kan göras baserat på mängden matavfall som samlats in. Mängden biogas indikerar då hur mycket fordonsdiesel som kan ersättas och därmed ges hur mycket mindre koldioxid som släpps ut. I ett globalt perspektiv bidrar åtgärden till att minska den globala uppvärmningen. Då åtgärden inte är implementerad ännu har ingen mätning av uppfyllelsen av nationella mål gjorts.

4 1.3 Hur erfarenheter och kunskaper spridits Som en del i Kvillebäckens hållbarhetsarbete är det högt prioriterat med utförlig information till boende om vikten av korrekt sortering i det kretsloppsanpassade boendet. Ett särskilt informationsmaterial tas fram inför inflyttning. Information till professionella om projekt Kvillebäcken har spridits vid en rad olika tillfällen, både genom Älvstranden Utveckling, och andra partners i projektet. Älvstranden Utveckling har själva haft ett 10-tal studiebesök där miljösatsningarna i projekt Kvillebäcken varit huvudtema. Några exempel är deltagarna på IFHP-konferensen (International Federation of Housing and Planning) och deltagarna på Delegationens för Hållbara Städers slutkonferens Arena Hållbar Stad. Under 2012 har även jordbruksminister Eskil Erlandsson och bostadsminister Stefan Attefall besökt Älvstranden vid var sitt tillfälle och fått projektet presenterat för sig med efterföljande diskussion om den nationella politikens roll för det hållbara stadsbyggandet. Älvstranden har föreläst på omkring 10 olika seminarier. Projektet studeras också av både forskare och studenter, så projektdeltagare har intervjuats vid ett flertal tillfällen under året. Kvillebäckskonsortiets Marknadsgrupp marknadsför och informerar de framtida boende i Kvillebäcken och andra om cykelpendling som det klimatsmarta och snabba alternativet för arbetspendling. Till inflyttningen i slutet av februari finns ett informationsmaterial framme till de boende som beskriver miljösatsningarna som gjorts och de boende får tips om hur de kan ta över stafettpinnen och leva mer miljösmart. På projekt Kvillebäckens hemsida och i allt tryckt material om Kvillebäcken berättar vi givetvis om miljösatsningarna. Åtgärd 2. Effektsmarta byggnader med fjärrvärmedrivna vitvaror (beviljat stöd kr) 2.1 Projektgenomförande Projektet avser testa ny teknik med stor potential att jämna ut dygnsvariationen i fjärrvärmebehovet och därmed minska den fossila andelen bränsle i fjärrvärmeproduktionen. Den nya tekniken innebär att en byggnad utnyttjas som kortvarigt energilager i fjärrvärmenätet genom att byggnadens termiska massa, det vill säga stomme, radiatorsystem med mera och dess förmåga att lagra energi tas till vara. Utöver ovanstående förses något av husen med fjärrvärmedrivna vitvaror; tvättmaskiner, torktumlare och diskmaskiner. Den senare åtgärden växlar elenergi mot värmeenergi levererad från fjärrvärmenätet, vilket innebär en sänkt elenergiförbrukning.

5 Enligt tidplanen ska ha ett effektsmart hus finnas till utgången Förhandlingar har förts med byggherrarna inom konsortiet för Kvillebäcken, som har resulterat i att ett avtal för effektstyrning av ett bostadshus i Kvillebäcken har tecknats under Under året har också en teknisk specifikation tagits fram med avseende på att kunna ladda ur och ladda i energi i fastighetens byggnadsstomme. Projektet kommer att använda den styrutrustning som kommer att installeras av byggherrarna för att styra ur- och iladdning. Den tekniska utrustning som behövs för att starta ur- och iladdnings styrningen via SMS, har införskaffats och programmerats. Funktionen har kontrollerats med hjälp av en vanlig mobiltelefon samt även med den befintliga utrustningen vid Göteborg Energi AB:s ledningscentral vid Sävenäs. I dagsläget saknas leverantör av sådana fjärrvärmedrivna vitvaror som efterfrågas av byggherrarna. Asko har presenterat ett koncept (HWC) med varmvattendrivna diskmaskiner, torktumlare och tvättmaskiner. Problemet är att byggherrarna, på grund av sina tillgänglighetskrav, efterfrågar kombinationsmaskiner (tvätt och torktumlare i samma maskin). Arbetet med att lyckas varmvattendrivna vitvaror i bostadshus i Kvillebäcken fortgår och möjligheterna kvarstår fortfarande. 2.2 Mål, uppföljning och miljöeffekter Målet är att utforma en plattform i fjärrvärmedriften som kan kommunicera och styra tillförseln till radiatorerna i en byggnad samt att utveckla ett attraktivt kunderbjudande för Effektsmart byggnad så att en stor mängd flerbostadshus i systemet kan utnyttjas som energilager och dygnsvariationen elimineras. Dygnsvariationen i effektbehov ska minimineras i Göteborgs fjärrvärmesystem från dagens maximala fluktuation ± 15 % av årsmedel effektbehovet till ±0 %. Behovet av hushållsel ska minska med 70 MWh/ flerbostadshus och år med hjälp av fjärrvärmedrivna vitvaror, vilket medför 50 ton minskade koldioxidutsläpp för ett flerbostadshus/år. De fjärrvärmevärmda vitvarornas fördelar ska spridas så att ytterligare 50 flerbostadshus i Sverige har fjärrvärmevärmda vitvaror år 2014, vilket skulle medföra cirka ton reducerade koldioxidutsläpp per år. Byggnation av bostadshus och infrastruktur pågår. Ännu är inget hus i drift och ingen inflyttning har skett. Därför har inga resultat eller miljöeffekter kunnat följas upp för Göteborg Energi, Älvstranden Utveckling, Bostadsbolaget samt Chalmers kommer att utvärdera satsningen tillsammans. Inomhustemperaturen hos de boende i den effektsmarta byggnaden kommer att mätas av Bostadsbolaget. Chalmers deltar i utvärdering av möjligheter att lagra energi i byggnadens termiska massa. Fjärrvärmeeffekt- och energianvändning följs upp av Göteborg Energi. Långsiktigt, om tekniken skalas upp till att omfatta 25 % av flerbostadshusen i Göteborg, beräknas åtgärden medföra reducerad fossil fjärrvärmeproduktion orsakade av dygnstopplaster. Det skulle leda till att koldioxidutsläppen reduceras med cirka ton per år fram till år.

6 2.3 Hur erfarenheter och kunskaper spridits Information om projekt Kvillebäcken har spridits vid en rad olika tillfällen, både genom Älvstranden Utveckling och andra partners i projektet. Några exempel är Norra Djurgårdsstaden i Stockholm och deltagarna i Delegationen för Hållbara Städer samt projektdeltagare i investeringsprojekten Kongahälla i Kungälv och Nya Krokslätt i Mölndal. På projekt Kvillebäckens hemsida och i allt tryckt material om Kvillebäcken omnämns miljösatsningarna. Åtgärd 3. Miljöskyttel över älven (beviljat stöd kr) 3.1 Projektgenomförande och ev. avvikelser Åtgärden syftar till att möjliggöra en viktig utveckling av kollektivtrafiken över Göta Älv. Omfattande utbyggnadsprojekt pågår, planeras och genomförs på båda sidor av älven. Genom att utforma färjan på ett sätt som skapar förutsättningar för en enklare, snabbare och mer behovsanpassad resa över Göta älv kan fler välja att cykla, gå och åka kollektivt istället för att ta bilen. Resandet med färja över älven har ökat markant de senaste åren. Flera är cyklister och de är nu så många att inte alla som vill kan ta med cykeln på färjan får plats under vissa tider på dygnet. Med hjälp av ny teknik kan man på sikt driva färjorna med förnyelsebart bränsle som ytterligare reducerar koldioxidutsläppen i denna så viktiga länk i staden. Göteborgs stad har fått stöd till investeringskostnaderna i ett nytt fartyg med ändamålsenlig utformning och miljöanpassad drift. För att uppnå en konkurrenskraftig trafikering och tillgodose de behov som efterfrågas krävs att två färjor införskaffas. Upphandling av fartyg pågår. Nu utreds vilken framdriftsteknik som är mest intressant att gå vidare med, såsom elhybrid, eldrift osv. Till grund för detta ligger omvärldsbevakning och marknadsanalys. Det är angeläget att minska energianvändningen för färjetrafiken, men dessvärre inte så sannolikt att biogasdrift kan bidra till minskad energianvändning. Därför kommer inte staden att gå vidare med biogastekniken av följande anledningar och motiv: - Ökade driftskostnader. Drivmedel för sjötrafik är inte belagt med koldioxid. Och energiskatt. Biodrivmedel i vägtrafik är likvärdiga eller något dyrare än fossila drivmedel på grund av beskattningen av de fossila drivmedlen. Merkostnaden för biogas i sjötrafiken blir således minst lika med skattedelen för de fossila drivmedlen, vilket skulle innebära en merkostnad enbart för drivmedlet på ca 1 miljon kronor per fartyg och år.

7 - Transportstyrelsen i Sverige har ej utvecklat förordningar för passagerarfartyg med gasdrift för svensk skärgårdstrafik. Då fartygen måste godkännas av Transportstyrelse för att gå i passagerartrafik, innebär detta att förordningar skulle behöva utvecklas samtidigt som konstruktion av fartyg sker på varv. Denna process riskerar att bli långvarig med omfattande beslutsprocesser, samtidigt som kostnaderna är svåra att förutse. Detta medför stor risk att aktuella fartyg ej skulle kunna levereras i enlighet med beslutad tidplan. - De elektriska lösningar som nu ska studeras i den fördjupade studien bedöms ge betydligt bättre miljöeffekter än biogas eftersom elektrisk drift innebär högre verkningsgrad och därmed lägre energianvändning samtidigt som avgasutsläppen elimineras helt. Delprojektet arbetar givetvis fortfarande utifrån att målen enligt ansökan ska uppnås oavsett vilken teknik som väljs. Tidplanen att ha två miljöskyttlar med miljöanpassad drift på plats 2014 kvarstår. 3.2 Mål, uppföljning och miljöeffekter Målet med åtgärden är dels att minska koldioxidutsläppen, dels att öka andelen resande med kollektivtrafik, cykel och gång över Göta älv. Målet nås med hjälp av en mer ändamålsenlig skyttel, men också genom ny teknik som gör det möjligt att bedriva trafiken i princip helt utan koldioxidutsläpp på sikt. Planering pågår och ingen uppföljning hållbarhetsmål har gjorts. Resandeutvecklingen följs upp genom resvaneundersökningar som genomförs av Göteborgs stad och Västtrafik. Av säkerhetsskäl räknas även samtliga resenärer ombord, vilket gör att även det kan följas upp. Resandet sammanställs månadsvis och presenteras och utvärderas årsvis. Under 2012 ökade resandet med 34% jämfört med Jämfört med 2010 har resandet mer än fördubblats. Utsläppsnivåer från fartygen tas fram utifrån uppgifter om bränsleförbrukning, motorstandard med mera som tillhandahålls av den entreprenör som kör trafiken. Västtrafik ansvarar för att entreprenören redovisar dessa uppgifter enligt avtal. 3.3 Hur erfarenheter och kunskaper spridits Utöver den information och kunskapsspridning som genomförts av projektet i sin helhet har information och erfarenhetsutbyte skett i form av föredrag, workshops samt genom deltagande i nationella och internationella nätverk och konferenser.

8 Åtgärd 4. Cykelgarderober (beviljat stöd kr) 4.1 Projektgenomförande I Kvillebäcken skapas goda förutsättningarna för de boende att välja klimatsmarta transportalternativ. Införandet av bekväma, trygga och säkra cykelgarderoben är ett viktigt led i detta. Införandet av cykelgarderober vid nyexploateringen i Östra Kvillebäcken ska tillfredsställa den ökande efterfrågan på en bekväm, trygg och säker förvaring av cykeln i hemmamiljön. Idag planeras för cykelgarderober i alla byggnader samt plats för cykelservice. I dagsläget har samtliga 9 byggherrar planerat för cykelgarderober, fördelade med mellan 1 till 0.19 garderober per lägenhet. Tidplanen följs och införandet av cykelgarderober kommer att fortgå till Den tekniktävling som nämns i ansökan beslutades det om att inte genomföra. Varje byggherre driver själv arbetet med att hitta leverantörer och utveckla cykelgarderober som passar i just deras hus. Detta medför att cykelgarderoberna kommer att se olika ut och ha olika lösningar, men det förväntas inte ha någon inverkan på de övergripande miljömålen för åtgärden. Avvikelsen är godkänd av Boverket. 4.2 Mål, uppföljning och miljöeffekter Målet är att förse de boende med bekväma, trygga och säkra cykelgarderober som uppmuntrar dem till att använda cykeln för sin dagliga pendling. Genom förbättrade möjligheter till goda resvanor skall koldioxidutsläppen minska jämfört med referensalternativet samt bidra till ett lägre genomsnittligt bilinnehav i Kvillebäcken jämfört med övriga centrala Göteborg. De boendes bilinnehav och resvanor i relation till övriga delar av centrala Göteborg ska följas upp och relateras till användandet av cykelgarderoberna. Beteendemönster och dess effekter ska utifrån flera variabler och mätas med hjälp av Trafikkontorets resvaneundersökningar. Då utbyggnaden av stadsdelen Kvillebäcken pågår och de första boende flyttar in 27 februari 2013, så har ingen uppföljning av effekten av cykelgarderoberna kunnat mätas ännu. Däremot planerar vi just nu för uppföljningen av olika parametrar relaterade till cykelsatsningarna i den fördjupade uppföljningsplanen för hela projekt Kvillebäcken. 4.3 Hur erfarenheter och kunskaper spridits Se 1.3.

9 Åtgärd 5. Metan-diesel-fordon (MDE) teknik i stadens tunga fordonsflotta (beviljat stöd kr) 5.1 Projektgenomförande Åtgärden syftar till att utveckla mer resurseffektiva och klimatanpassade transporter inom Kvillebäckenområdet. Tekniken som används ökar energieffektiviteten, ger möjlighet att använda förnybara bränslen och minskar även bullernivåerna. Under 2011 köptes fyra fordon med metandieselteknik in för användning i bland annat Kvillebäcken. Ett av dessa har eldriven påbyggnad för lastning och komprimering av avfallet. Under 2012 har ytterligare ett fordon införskaffats. Det är ett fordon med el-diesel-hybridiserad drivlina och eldriven påbyggnad. Båda bilarnas elpåbyggnader kan laddas genom plug-in-teknik. Projektet följer beskrivningen i ansökan med undantag av fordonet med el-diesel-hybridiserad drivlina. Denna bil beräknas vara ytterligare energieffektivare än den bil som angivits i ansökan. Orsaken till förändringen är att teknikutvecklingen medgav denna möjlighet och att ändringen bidrar till att i ännu högre grad nå målen för projektet. Avvikelsen är godkänd av Boverket. El-dieselhybridbilen leasas av Volvo. Anledningen till detta är att Volvo ännu inte har det heltäckande eftermarknadsnät med spetskompetens på bland annat starkströmsområdet som behövs för att serva bilarna. De vill därför veta vara bilarna befinner sig för att kunna ge relevant utbildning till berörda verkstäder och mekaniker, framför allt av säkerhetsskäl. Tidplanen följs och uppföljning har påbörjats. 5.2 Mål, uppföljning och miljöeffekter Genom att använda teknik som dels är mer energieffektiv och dels ger möjlighet att gå över till förnybara bränslen, i detta fall biogas, RME eller annat förnybart dieselbränsle, minskas miljöpåverkan från avfallstransporterna. Målen är att: - Minska bränsleförbrukningen med 25 % jämfört ett konventionellt gasfordon. - Minska bränslekostnaderna med 25 % jämfört konventionellt gas- och dielselfordon. - Minska fordonsbränslets utsläpp av CO2-ekv med 70 % jämfört fossil diesel. - Minska servicekostnaderna med 15 % jämfört konventionellt gasfordon. De minskade utsläppen av växthusgaser som beror på fordonens ökade energieffektivitet och användningen av förnybara bränslen kommer att bidra till minskade klimateffekter. Minskad användning av förbränningsmotorn som följd av elpåbyggnaderna bidrar även till minskade bullerproblem. Ny kunskap och ökade erfarenheter av den nya tekniken kan underlätta spridning till andra platser och användningsområden.

10 Mål: Minskning av koldioxid med 70% För de MD-fordon som ingår i projektet har reduktionen av växthusgaser per körd km minskat med ca 35 % jämfört med referensfallet gasbil och med ca 30 % jämfört med referensfallet dieselbil. Att inte målet nås beror till stor del på att bilarna under perioden har haft tekniska problem som har gjort att inte så hög andel gas som planerats har nåtts. För MD-bilarna har fördelningen av gas/dieselbränsle i snitt legat på 40/60. På grund av detta blev Renova tvungna att ersätta RME med vanlig diesel MK1 eller, under senare delen av året, BioPlus BioPlus (ett dieselbränsle med ca 25% inblandning av förnybar HVO).. Detta har också påverkat CO2-utsläppen negativt. När detta lösts kommer minskningen av CO2-utsläpp att bli betydligt högre. Fullhybriden har däremot uteslutande gått på RME och minskningen av kg CO2/km uppgick till ca 60 %. Tittar man på utsläppen av CO2 i relation insamlade ton avfall blir minskningen ännu högre, ca 90%. Detta beror på att fullhybriden slår av förbränningsmotorn när den står still och lastar och sparar på så sätt bränsle. Detta slår igenom när utsläppen eller förbrukningen relateras till insamlade ton. Relateras istället till körda km syns inte samma effekt. Mål: Minskad bränsleförbrukning och bränslekostnad med 25% MD-bilarna har dragit ca 30% mindre energi per km jämfört med en gasbil men skillnaden jämfört med dieselbilarna är obetydlig. Orsaken är att gasbilens ottomotor har lägre effektivitet i förhållande till dieselmotorn i MD-bilen. Fullhybriden har dragit ca 40% mindre energi per km än referensfallet gas och ca 10% mindre jämfört med referensfallet diesel. Den ökade effektiviteten beror på drivlinans elhybridisering som minskar bränsleförbrukningen. Tittar man istället på energiförbrukning per insamlat ton avfall ser man att fullhybriden minskat med betydligt mer, ca 60 % mot gas och ca 70 % jämfört med diesel. Detta beror på att motorn kan slås av då den står stilla och lastar, se ovan. Mål: Minskning av servicekostnader med 15% Bilarna som ingår i försöket har ett enklare serviceschema än de gasbilar som Renova jämför med. Serviceschemat innebär minskad tidsinsats och materialbehov främst genom att man slipper byta tändspolar och elkablar till motorsystemet. Det planerade schemat har kunnat följas och kostnaderna har alltså kunnat minskas med de planerade 15 procenten. Följande metoder och parametrar används för att mäta måluppfyllelsen: - Datainsamling för bränsleförbrukning hämtas ur Renovas ordinarie uppföljningssystem. Där finns för varje fordon uppgifter om förbrukad mängd drivmedel per bränsletyp, antal ton avfall som hämtats in och antal körda km. - Vid beräkningar av utsläpp av CO2-ekv tas hänsyn till bränslets hela livscykel och det är så kallade well-to-wheel-värden som används. Livscykelanalys av den RME som Renova använder (Perstorp) har visat på en reduktion av växthusgasutsläpp på ca 65 % jämfört fossil diesel. För den gas som används, vilken är så kallad grön gas, är motsvarande värde ca 85 %. Under försöksperioden har även BioPlus använts. Det är ett dieselbränsle från OKQ8 med ca25 % inblandning av förnybar HVO-diesel (hydrotreated vegetable oil). Den ger en reduktion av växthusgasutsläppen med ca 18%. - Som referensfordon används konventionella fordon av liknande storlek som drivs på enbart naturgas respektive enbart fossil diesel.

11 Projektets bilar har jämförts med en grupp av dieselbilar och en grupp av gasbilar. Idealt hade varit att ha jämförelsefordon som gått samma rutt och utfört samma arbete som försöksbilarna men det är inte möjligt av praktiska skäl. Därför har fordon valts ut som går liknande rutter och utför samma typ av arbete som försöksbilarna. Referensfordonen utgörs av 12 dieselfordon respektive 8 gasfordon. 5.3 Hur erfarenheter och kunskaper spridits Fullhybriden visades upp på Energiutblick på Svenska mässan mars och vid Avfall Sveriges årsmöte i Göteborg maj. Vid båda dessa tillfällen deltog Renova även i seminarier om hållbara transporter och berättade om fordonen. Renova har presenterat fullhybriden i både nyhetsbrev och i en informationsfolder från Miljöfordonsgruppen i Göteborg. Vid konferensen Hållbara transporter som anordnades av IVL i Stockholm den 20 nov deltog Renova inom ramen för KNEG och presenterade då projektet vid ett seminarium. Åtgärd 6. Innovationsplattform för affärsdriven miljöutveckling samt kunskapsspridning (beviljat stöd kr) 6.1 Projektgenomförande Åtgärden är en plattform på vilken de ovan nämnda åtgärderna ska kunna visas upp dels i form av applicerad miljöteknik i levande stadsmiljö samt som integrerad del i stadsbyggnadsprocessen. Genom att bidra till att skapa en fungerande referensanläggning av Kvillebäcken kan området fungera som besöksobjekt och attrahera utländska delegationer med resultatet att öka antalet affärer för regionens företag samt antalet investeringar till regionen. Målsättningen är att skapa en innovationsplattform och en testarena för att pröva nya tekniklösningar i praktiken och därmed utveckla hemmamarknaden för involverade företag samt att bidra till kunskapsspridning genom informations- och kommunikationsaktiviteter. Business Region Göteborg (BRG) som driver delprojektet har därför spridit kunskap om Göteborg Stad, inklusive Kvillebäcken-projektet vid både nationella och internationella mässor och konferenser. Vidare har BRG haft utbyte med Norra Djurgårdsstaden i Stockholm i syfte att hämta inspiration, byta erfarenheter och diskutera synergier mellan initiativen. BRG och Älvstranden Utveckling har också tillsammans sammankallat projektledare och kontaktpersoner för de tre investeringsprojekten i Göteborg, Kungälv och Mölndal, kallade 3K projekten, samt Mistra Urban Futures vid 3 tillfällen under 2011 för att projekten skall kunna benchmarka sina innovativa lösningar med varandra, för att diskutera innovationsplattformen utifrån projektens behov, gemensam kommunikation, utställning och besökshantering. 3 workshops är planerade utifrån projektens behov med fokus på avfallshantering och logistiklösningar, hållbar design och hållbara transporter.

12 Hittills har en workshop avfallshantering och logistiklösningar i stadsdelarna genomförts, dit projektägare, byggbolag och möjliga teknikleverantörer bjöds in. Workshoppen attraherade total 32 deltagare och samtliga deltagande företag hade tre minuter på sig att föra fram hur deras teknik skulle kunna syfta till att uppfylla de mål som är satta av respektive projektägare. Att skapa mötesplatsen där byggherrar och teknikleverantörer kan träffas är ett första steg för att nå uppsatta mål. Den 26 november 2012 genomfördes ett frukostseminarium på det av byggherrarna i Kvillebäcken efterfrågade temat dagvattenhantering. Ett totalt 20-tal deltagare från byggherrar, leverantörer och Göteborg Stads Kretsloppskontor fick presenterat innovativa lösningar för krav på dagvattenhantering och gröna tak. Tidigare har en workshop om avfallshantering och logistiklösningar i stadsdelarna genomförts, dit projektägare, byggbolag och möjliga teknikleverantörer bjöds in. Workshoppen attraherade total 32 deltagare. En permanent monter anordnats på Ekocentrum för att kunna hantera besök innan de fysiska platserna kan besökas. Aktiviteterna där mötesplatser för byggherrar och leverantörer kunnat samlas kring teman med innovativa inslag har varit lite försenat men arbetet är intensifierat under 2013 och beräknat slutdatum är fortsatt december Vid skrivande stund har redan ett frukostseminarium genomförts 2013 och ytterligare ett är planerat våren Mål, uppföljning och miljöeffekter Målet är att 100 nya indirekta arbetstillfällen skapas hos leverantörer och aktörer inom konsortiet. Dessutom ska utländska företag attraheras till etableringar inom relevanta teknikområden med koppling till Kvillebäcken. En ökad export av svensk miljöteknik är ett uttalat nationellt mål och är en viktig del i regeringens nationella miljöteknikstrategi. Genom arbetet med en innovationsplattform kopplat till BRGs ordinarie verksamhet att utveckla exportmöjligheter och internationella affärer, förväntas önskad effekt under projektets gång att kunna uppnås. Utvecklingen av en innovationsplattform syftar till att ge Västsveriges teknikleverantörer referenser på hemmaplan och att utveckla en hemmamarknad, vilket är en avgörande framgångsfaktor i deras exportsatsningar i framöver. Metoder för att uppnå målet vad gäller innovationsplattform innefattar: - Identifiering och initiering av demoprojekt tillsammans med deltagande parter och lokala miljöteknikföretag. - 2 Match-making träffar per år arrangeras med byggherrar och företag för att öppna nya affärsmöjligheter för miljöteknik och hållbar stadsutveckling. Arrangeras av BRG och Kvillebäckens konsortium. - Kvillebäckskonsortiet deltar genom Älvstranden Utveckling i projektet 3iii, Initiera och Implementera Innovationer, tillsammans med Chalmers. Syftet med projektet är att gå från spets till bredd med nytänkande byggherrar som motorn i den utvecklingen.

13 Informationsinsatserna för att uppnå målet vad gäller kunskapsspridning innefattar: - Älvrummet för utställningar och kommunikation - Marknadsföring genom Green Gothenburg för att attrahera och arrangera gruppstudiebesök - BRG/Ecoex internationella nätverk med syfte att bla attrahera delegationsbesök och potentiella kunder till relevanta företag. - Ecoex-projektet arrangerar seminarier, workshops och andra aktiviteter på internationell marknad för att utveckla affärsmöjligheter för leverantörer till Kvillebäcken. - Studiebesök i samband med konferenser - Bygga-Bo-Dialogen Väst - Konferensen International Federation of Housing and Planning World Congress 2012 i Göteborg. - Miljöteknikutställning i anslutning till Kvillebäcken. - Marknadsföringsmaterial tillgängligt på hemsidor - Marknadsföring genom befintliga och nya kanaler samt beredskap för minst 50 internationella besöksgrupper/år. - Deltagande på 4 6 mässor och konferenser/år, i Sverige och utomlands, där Kvillebäcken utgör del av marknadsföring. Uppföljning sker genom att: - Mistra Urban Futures följer projektet samt fallstudie i pilotprojekt - Statistik sammanställs av Business Region Göteborg över ökad sysselsättning och antal etablering som kan kopplas till Kvillebäcken samt de andra två K-projekten. 6.3 Hur erfarenheter och kunskaper spridits All information har hittills spridits via nyhetsbrev och hemsidan Kvillebäcken beskrivs även på och länkas till egen hemsida på BRGs webb. I Sveriges nationella monter på mässorna i Rio de Janeiro Rio+20 och Neapel WUF6 visades en presentation av Göteborg Stad, inklusive Kvillebäcken-projektet. BRG deltog i utställning på konferensen Arena Hållbar Stad i Göteborg 6-8 november.

14 4. Ekonomisk uppföljning 2012 Åtgärd Total investering enligt ansökan Miljörelaterad stödberättigad kostnad 2012 Totalt nedlagd kostnad Totalt beviljat stöd Använt stöd 2012 Använt stöd 2011 Totalt använt stöd , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,00* , , , , , , , ,00 SUMMA , , , , , , ,98 *använt stöd är mer än möjligt stöd (regleras 2012). Belopp 2011 är 100%, ej 75%. Åtgärden finansieras även av stöd från Västra Götalandsregionen Göteborgs Stad har beviljats stöd med kronor till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt förordningen (2008:1407). Av detta stöd har Göteborg Stad erhållit kronor motsvarande 75 procent av stödet i förskott. 5. Förändringar jämfört med ansökan Boverket har godkänt avvikelser som gjorts för delprojekt 1, 4 och 5 år 2011 enligt beslut För år 2012 bedöms att samtliga delprojekt följer beskrivningen enligt ansökan.