Aktörer inom social ekonomi i upphandling

Transkript

1 Aktörer inom social ekonomi i upphandling Utredning på uppdrag av Social resursförvaltning Göteborg. Sammanfattning Det finns ett ambitiöst politiskt mål i Göteborg om att den sociala ekonomin ska stimuleras, inte minst inom upphandlingsområdet. Rapporten visar på ett antal hinder för detta, identifierade av den sociala ekonomins egna organisationer. Men den pekar också på möjligheter att göra på ett annat sätt. Att ge andra förutsättningar. Att faktiskt göra verkstad av vackra ord. Gunnar Svensson Integratia AB AKTÖRER INOM SOCIAL EKONOMI I UPPHANDLING GUNNAR SVENSSON

2 2 Innehåll Bakgrund... 4 Utredningsuppdraget... 4 Social ekonomi och socialt företagande några begreppsdefinitioner... 4 Samhälleliga mål med upphandling som medel... 5 Vad är social hänsyn?... 5 EU... 6 Nationellt... 6 Göteborg... 7 Samverkan mellan staden och social ekonomi... 7 Social ekonomi i upphandlingar idag... 8 Social ekonomis roll i upphandling omfattning i Göteborg... 8 Upphandling med social hänsyn och en stärkt roll för den sociala ekonomin ambitiösa politiska mål... 9 Urval av aktörer inom social ekonomi kort presentation av dem som intervjuats... 9 Basta väst... 9 Bräcke diakoni Coompanion Fryshuset Gyllenkroken Karriär-Kraft NSPHiG Stadsmissionen Vägen ut! kooperativen Kunskap, intresse och hinder för upphandling Kommunen är en konkurrent Social ekonomi får ta risken Lägsta pris Hotet om vinster i välfärden ett medel för att hindra andra aktörer Stora upphandlingar Upphandlingsproceduren Behov, förslag och utveckling Några råd från aktörer inom Social ekonomi Önskemål från aktörer inom social ekonomi: hur kan Social resursförvaltning stimulera utvecklingen? Hur kan upphandlande myndigheter underlätta för social ekonomi i upphandling? Stöd och utveckling några förslag... 17

3 3 Praktiskt stöd för att underlätta social ekonomi att delta i upphandlingar Information, kommunikation, utbildning Strukturella insatser Maktförskjutning Behov av berättelser Avslutning Informanter Länkar och litteratur... 20

4 4 Bakgrund Utredningsuppdraget Organisationer inom social ekonomi deltar volymmässigt i liten skala i stadens upphandlingar, även om upphandling spelar en viktig roll för flera av dem. De organisationer som deltar är i regel stora och resursstarka. Göteborgs politiker har uttryckt en vilja att social ekonomi ska spela en viktig roll i staden. Man har också satt mål för att upphandling ska ske med social hänsyn. Att uppmuntra till ökad mångfald av aktörer i utförandet av tjänster genom stöd till organisationer inom social ekonomi i upphandlingsfrågor, kan bidra till att uppfylla båda dessa mål. Social resursnämnd har beslutat att hemställa till kommunstyrelsen att avsatta medel fortsättningsvis kan användas för att stärka social ekonomi gällande upphandlingar även inom andra områden än hemtjänst som till exempel bygg- och fastighetsskötsel. Stadsledningskontoret föreslog i TU att bevilja denna hemställan. Social resursnämnd får också i uppdrag att utarbeta uppdragshandling för stöd till företagsutveckling av sociala företag i Göteborgs Stad. I uppdragshandlingen skall framgå, efter behovsanalys, arbetsmetoder, resursbehov och hur samverkan skall ske inom Göteborgs Stad. Stöd till företagsutveckling för sociala företag skall ingå som en del i uppdraget till stadsledningskontoret att ta fram ett förslag till kommunal handlingsplan för social ekonomi och finansieringsstöd till aktörer inom social ekonomi. Denna utredning innebär att genomföra en mycket översiktlig behovsanalys när det gäller området social ekonomi och upphandling. Den har utförts genom djupintervjuer med ett antal av uppdragsgivaren utvalda organisationer inom social ekonomi i Göteborg. Utredningen syftar till att ge underlag kring dels vilka organisationer som upphandlas verksamhetsområden, typer av organisationer och omfattning, dels vilka hinder som finns. Den sociala ekonomins aktörer får i intervjuerna identifiera faktorer som kan försvåra upphandling av den sociala ekonomins aktörer. Utredningen vill vara ett stöd för Social resursförvaltning i det som är nämndens uppdrag, genom att också lägga förslag på stödåtgärder för att öka upphandling av aktörer inom social ekonomi. Social ekonomi och socialt företagande några begreppsdefinitioner Social ekonomi Social ekonomi avser den organiserade verksamhet som primärt har samhälleliga ändamål. Den bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn samt har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Arbetsintegrerande sociala företag Tillväxtverket tagit fram följande kriterier som definierar ett arbetsintegrerande socialt företag: Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamheter som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet

5 5 Termen sociala företag kan omfatta företag som har ett samhälleligt syfte, är fristående från den offentliga sektorn och som återinvesterar sina vinster. Idéburet offentligt partnerskap (IOP) En offentlig myndighet är inte tvingad att upphandla all verksamhet som drivs av externa parter. Enligt EU-kommissionens jurister och den svenska regeringen ska varje regional/lokal myndighet bestämma lämpligt finansieringsverktyg utifrån verksamhets syfte och brukarnas behov. Att ingå ett Idéburet offentligt partnerskap är alltså juridiskt möjligt. Partnerskapsrelationen är möjlig då: Verksamheten sker på initiativ av den idéburna organisationen Verksamheten är ett led i att förverkliga ett politiskt program eller plan, där de idéburna organisationerna särskilt nämns. Exempelvis en lokal överenskommelse Verksamheten inte kan ses som en del av det normerade föreningsbidraget Det inte finns en marknad eller en konkurrenssituation att vårda Bägge parterna är med och finansierar verksamheten (via pengar eller andra insatser) Verksamheten inte detaljregleras från kommunen En tredje variant av finansiering är olika former av bidrag. Det normerade bidragssystemet (normalt kallat föreningsbidrag) svarar mot behovet att det skall finnas idéburna organisationer i vårt samhälle. Bidragen utgår för att försvara existensen av organisationerna, för att vi gemensamt och demokratiskt i vårt samhälle gör bedömningen att denna existens är av godo för oss alla. Denna utredning kretsar kring upphandling som finansieringsverktyg. Samhälleliga mål med upphandling som medel Det finns många missuppfattningar om offentlig upphandling, t ex att den bara skulle handla om att få en specifik vara eller tjänst till lägsta möjliga pris. I själva verket finns redan idag möjligheterna att upphandla med sociala kriterier. EU:s regler på området är inte hindrande, snarast är det tvärtom. Redan 2001 uttryckte EU-kommissionen möjligheten att förverkliga sociala behov genom upphandling. Vad är social hänsyn? Social hänsyn i upphandling handlar om hur upphandling kan bli ett medel för att nå samhälleliga mål, en hävstång för ett arbetsliv med lika rättigheter och möjligheter för alla, hur krav i samband med upphandling kan bidra till högre kvalitet i arbetslivet och till att arbetslivet faktiskt öppnas för fler. I EU-kommissionens skrift Socialt ansvarsfull upphandling en handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling (2010) definieras socialt ansvarstagande i offentlig upphandling som upphandlingsaktiviteter som tar hänsyn till en eller flera av följande sociala aspekter: sysselsättningsmöjligheter/möjligheter till anställning anständigt arbete överensstämmelse med sociala rättigheter och arbetstagares rättigheter (likabehandling, bekämpande av diskriminering, lika möjligheter) social integration och främja den sociala ekonomins organisationer

6 6 utformning som ger tillgänglighet åt alla beaktande av hållbarhetskriterier frågor om etisk handel bredare frivilligt iakttagande av företagens sociala ansvar (CSR) I skriften exemplifieras de olika områdena och här ges exempel som är högst intressanta för den sociala ekonomin utifrån syftet med den här utredningen - stödåtgärder för att öka upphandling av aktörer inom social ekonomi, bland annat följande: att verka för möjligheter till anställning för långtidsarbetslösa och äldre arbetstagare, mångfaldsstrategier och möjligheter till arbetstillfällen för personer från missgynnade grupper (t.ex. migrerande arbetstagare, etniska minoriteter, religiösa minoriteter, lågutbildade arbetstagare o.s.v.), att verka för möjligheter till anställning för personer med funktionshinder, till exempel via arbetsmiljöer som är tillgängliga och främjar integration. jämlik tillgång till offentlig upphandling för företag som ägs av eller anställer personer från etniska grupper/minoritetsgrupper kooperativ, sociala företag och ideella organisationer, till exempel genom att främja stödåtgärder för anställning för personer med funktionshinder, även på den öppna arbetsmarknaden, se till att storleken på kontraktet i sig inte är ett hinder för att små och medelstora företag ska kunna delta, ge tillräckligt med tid för att förbereda anbud lika möjligheter genom att synliggöra möjligheterna till underleverantörsanbud EU EU-kommissionen ger redan år 2001 en möjlighet att ta sociala hänsyn vid offentlig upphandling. I ett förtydligande 2004 exemplifierar EU-kommissionen vad sociala hänsyn i kontraktsbestämmelser kan omfatta: Villkoren kan till exempel syfta till att främja yrkesutbildning på arbetsplatsen och anställning av personer som har särskilda svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, bekämpa arbetslöshet--- anställa långtidsarbetslösa eller att genomföra utbildning för arbetslösa eller ungdomar--- eller att anställa ett större antal personer med funktionshinder. (Upphandlingsdirektiv 2004) EU-kommissionen är mycket bestämd på att det går att främja konkurrens och samtidigt betona sociala aspekter skriver man att förena konkurrenskraft och social rättvisa på det sättet är ett kärnkoncept i EU:s utvecklingsmodell. Målsättningen att främja anständigt arbete ingår i den europeiska agendan och i EU:s ansträngningar att sprida ett värdesystem och dela med sig av erfarenhet och av sin integrerade sociala och ekonomiska utvecklingsmodell. (KOM 249) Nationellt EU-kommissionen har alltså sedan länge visat att det är möjligt att ta sociala hänsyn. I svensk lagstiftning har denna tydlighet gått från ett kan till ett bör i LOU-sammanhang: från En upphandlande myndighet får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt skall fullgöras (LOU 2007:2091, 6 kap 13 ) till Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och social hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta (SFS 2010:571). För att utreda om upphandlingsreglerna i tillräcklig utsträckning möjliggör för upphandlande myndigheter och enheter att göra goda ekonomiska affärer genom att tillvarata konkurrensen på

7 7 marknaden och samtidigt använda sin köpkraft till att förbättra miljön, ta sociala och etiska hänsyn samt verka för ökade affärsmöjligheter för små och medelstora företag tillsatte regeringen hösten 2010 den s k Upphandlingsutredningen lades utredningens slutbetänkande fram, Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12). I den konstateras bland annat att det saknas både kunskap och ett strategiskt perspektiv för att utnyttja potentialen av upphandling som ett politiskt styrmedel, att lagstiftningen och tillämpningen upplevs krånglig och otydlig, att ställda krav sällan följs upp och att vägledning och stöd upplevs som otillräckligt. Utredningen menar att den enskilt viktigaste faktorn för att förverkliga målet om den goda affären är att utveckla ett mer strategiskt perspektiv på den offentliga upphandlingen. Göteborg Att upphandling av tjänster ska ske med social hänsyn har funnits med som prioriterade mål i budget för både 2012 och För år 2014 växlas det upp genom uppdraget att 50% av tjänsteupphandlingar ska ske med social hänsyn. För att nå ökad måluppfyllelse beslutades efter förslag från Stadsledningskontoret att en stödfunktion inrättas som ska ge efterfrågat stöd, visa på arbetsmetoder samt följa upp arbetet. Den ska stödja förvaltningar, bolag och näringsliv. Motiven för social hänsyn, som betonas i stadens budget, är framför allt arbetsmarknadsmässiga: Staden kan också underlätta för personer långt ifrån arbetsmarknaden att få jobb och praktik genom att ta sociala hänsyn i stadens omfattande upphandlingar. (Budget 2014) Alla verksamheter i staden ansvarar för att det prioriterade målet uppfylls. Upphandlingsbolaget har utsetts som processägare för det. Det innebär att samla, sammanställa och sprida information vidare till övriga verksamheter samt att föra in social hänsyn i de ramavtalsupphandlingar där det är möjligt. Vad stadens ambitioner med social hänsyn i upphandling innebär för den sociala ekonomins aktörer är en fråga som berörts i flera av intervjuerna. Samverkan mellan staden och social ekonomi Stadsledningskontoret fick i april 2013 i uppdrag att i samarbete med Social resursförvaltning och Idékom (samverkansråd för frågor som rör samarbete och samverkan mellan sektorn social ekonomi och kommunala sektorn i Göteborg) ta fram ett förslag till kommunal handlingsplan utifrån överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs stad och sektorn social ekonomi. Den 5 februari 2014 beslutade kommunstyrelsen att anta den kommunala handlingsplanen. Handlingsplanen är både ambitiös och konkret och definierar mål, aktiviteter, tid, resurser, ansvar, uppföljning och utvärdering av målet på tre olika huvudområden: 1. Kunskapsökning och spridning 2. Förstärkt samspel, dialog och utveckling 3. Finansieringsformer och mångfald av utförare Under området 3. ovan finns bland annat målet 3.2 Möjliggöra för social ekonomi att delta i upphandlingar. Konkret handlar det om aktiviteten Stöd vid upphandling som riktar sig till utförare inom social ekonomi. Social resursförvaltning och Upphandlingsbolaget anges som gemensamt ansvarig för aktiviteten. Men vid intervju med Inger Ek, vd Upphandlingsbolaget, säger hon att UHB ännu inte har blivit kontaktade i frågan.

8 8 I flera av målen vilar ett ansvar på Social resursförvaltning, men i många delas det med ett flertal andra. Frågan är om någon mer specifikt då tar ansvar för att respektive mål verkligen genomförs i enlighet med den ambitiösa handlingsplanen. I handlingsplanens slutavsnitt förmedlas en tanke som är utmanande om än ganska oprecist formulerad: I arbetet med handlingsplanen har diskussionen om att arbetet verkligen ska leda till förändring och gemensam verkstad varit fortgående. I diskussionen har viljan att få göra mer och på annat sätt prövats i utmanandet av det offentliga. Ambitionen bör vara att öka den sociala ekonomins andel av den offentliga verksamhetens omsättning. För att nå dit så krävs utöver politiska ställningstaganden att det offentliga är med på den maktförskjutning som kommer att behövas för att nå fram till ett sådant tillstånd. Är det denna djärva tanke som Kommunstyrelsen har ställt sig bakom när man beslutat att anta handlingsplanen? Hur som helst så är samverkan och den goda viljan formellt antagen. Dess värre verkar det finnas ett glapp mellan teori och praktik, något som många i intervjuer vittnar om. På vilket sätt och hur det påverkar den sociala ekonomins förutsättningar när det kommer till upphandling ska den här rapporten spegla. Liksom några förslag i hur det skulle kunna förändras. Social ekonomi i upphandlingar idag Social ekonomis roll i upphandling omfattning i Göteborg En fråga som ingår i utredningsuppdraget är att se vilka aktörer inom social ekonomi som upphandlas idag storlek, verksamhetsområde och typ av organisation. Det har inte varit möjligt att få fram en samlad bild som besvarar frågan. På UHB hänvisar man till Winst, där alla ramavtal finns samlade, för att den vägen söka svar på omfattning av ramupphandlad verksamhet i regi av den sociala ekonomins organisationer. Men det finns ingen gjord sammanställning. Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete, driver under professor Staffan Johansson forskningsprojektet Mellan röst och service - Ideella organisationer i ett föränderligt välfärdssamhälle. Projektet arbetar med dilemmat för organisationer inom den sociala ekonomin i att å ena sidan uttrycka sin socialpolitiska profil och å andra sidan samtidigt vara bidragsgivare/serviceutförare åt kommunen. Inom ramen för projektet genomförs en större enkät riktad till organisationer inom området med frågor om bland annat samverkan, styrning, bidrag, upphandling. Samtidigt gör projektet genom SCB en undersökning av omfattningen på kommuners köp av tjänster. Men ingen rapport eller sammanställning från forskningsprojektet är ännu klar, så där finns inga kvantitativa siffror att hämta. Svårigheten med Winst är att det finns ca leverantörer med ramavtal och de är inte listade så att det den vägen går att mejsla fram omsättningen på den sociala ekonomins organisationer. Man kan via organisationsnummer se tillhörighet till social ekonomi, men dels är det alltså en stor omfattning av ramavtal, dels är det så att det återfinns enbart bland de organisationer som ingår i den här utredningen ett par som formellt är aktiebolag och inte stiftelser/ekonomiska eller ideella föreningar och därför i formell mening inte räknas som social ekonomi. Av de nio organisationer som intervjuats för detta uppdrag har sex ramavtal enligt UHB. Deras omsättning år 2013 utifrån ramavtalen varierar, störst är Bräcke med 40,6 miljoner, följt av Stadsmissionen med 33,8 milj. Sedan är det ett stort hopp ner till Gyllenkroken med 5,5 milj, Karriär- Kraft 4,6 milj, Fryshuset 3,5 milj och så Vägen ut! med 0,5 milj, men under Vägen ut! finns fem registrerade enheter med en omsättning på 2,7 milj.

9 9 Det tycks alltså svårt att få en samlad bild av omfattningen på upphandlad verksamhet med den sociala ekonomins organisationer som utförare. Utifrån den rapport som forskningsprojektet så småningom kommer att presentera kan förmodligen ett något mer tillförlitligt svar ges. Med fördjupad analys av ramavtalsupphandlad verksamhet, redovisad i Winst, skulle också ett säkrare svar ges, men det har inte varit möjligt för detta utredningsuppdrag att lägga den tid som i så fall skulle behövas. Upphandling med social hänsyn och en stärkt roll för den sociala ekonomin ambitiösa politiska mål Vi konstaterade ovan att det för Göteborgs stads del finns ett ambitiöst politiskt mål: 50 % av tjänsteupphandlingar ska göras med social hänsyn under Det finns en klar fokusering vid arbetsmarknadsinriktningen i målet det förväntas leda till att fler människor, framför allt i målgrupperna unga, utrikes födda och personer med funktionsnedsättningar, kommer i jobb. I samma sammanhang i budget 2014 för Göteborgs stad nämns också den sociala ekonomin: Stadens ekonomi måste bygga på långsiktigt hållbara lösningar som tar miljömässiga och sociala hänsyn. Detta ska vara en naturlig del av upphandlingsprocessen. Den sociala ekonomin och socialt företagande ska också stimuleras. I det pågående arbetet i stadens pilotprojekt Social hänsyn i upphandling, finns några av stadens bolag och förvaltningar med. För närvarande håller arbetet på att ta form. Kunskapen om och förståelsen av vad social hänsyn kan och bör betyda på upphandlingsområdet varierar stort mellan de i piloten ingående organisationerna. Som det ser ut tycks 2014 innebära att närmare ett 40-tal AVA-anställningar (Allmän visstidsanställning) har tillkommit tack vare att krav på sociala hänsyn har ställts i upphandlingar, därtill några lärlingsplatser och arbetsträningsplatser. Frågan om social hänsyn i upphandling är tämligen ny. Om Göteborgs stad lyckas ta fram en modell för arbetet kan det på sikt generera stor utväxling i anställningar. Om det innebär en ökad möjlighet för organisationer inom den sociala ekonomin återstår att se. I stadens budget för 2014 betonas också att Upphandlingen ska främja små och medelstora företag genom att använda sig av exempelvis delkontrakt och stimulera universell design med utformning som ger tillgänglighet åt alla. Många av dessa små och medelstora företag återfinns just inom social ekonomi. I intervjuerna har flera av organisationerna identifierat just stora kontrakt som ett hinder för dem att delta på lika villkor. Därför skulle en sådan åtgärd stimulera social ekonomi inom upphandlingsområdet. Kommer vi som ett resultat av pilotprojektets arbete att få se en sådan utveckling? Det är ännu för tidigt att säga något om. Social resursförvaltning finns med i arbetet och har en uppgift att se till den sociala ekonomins organisationer. Uppmaning till delkontrakt och möjligheter att social ekonomi är med som underleverantörer är viktigt för att utveckla arbetet. Urval av aktörer inom social ekonomi kort presentation av dem som intervjuats Nio organisationer har, i samverkan med uppdragsgivaren, valts ut för detta utredningsuppdrag. De representerar ett brett fält av organisationer inom social ekonomi. Deras verksamhet och omfattning skiljer sig åt, vilket gör det möjligt att få en heltäckande bild av området och frågan. Här följer en kort presentation av de intervjuade organisationerna: Basta väst Basta är ett brukarstyrt socialt företag. Det betyder att i både teori och praktik ska makten och inflytandet över verksamheterna ligga hos människor som själva haft erfarenhet av drogmissbruk.

10 10 Över 90 procent av dem som bor och arbetar i organisationen har denna bakgrund, därav namnet brukarstyrt. Basta säljer tjänster inom ett flertal områden, till exempel: byggverksamhet, snickeri, klottersanering, hästuppfödning, hunddagis, städ, storkök, yttre- och inre fastighetsunderhåll, rehabiliteringsförsäljning, samt ekonomi och administration. Basta väst AB startade 2003 och ägs till 100% av föreningen Basta. Basta väst driver två rehabiliteringsanläggningar. Man har ramavtal med 120 kommuner samt med Kriminalvården, och säljer en ettårig missbruksrehabilitering. Under Basta Väst finns tre dotterföretag ett emballageföretag, ett saneringsföretag samt ett hotell/gästgiveri. Omsättningen är ca 18 milj inklusive dotterbolagen. Den upphandlade delen av verksamheten står för 43% av intäkterna, resten kommer från produktionen i de tre dotterföretagen. Basta väst AB är en del av Bastakoncernen som totalt omsätter ca 50 milj. Bräcke diakoni Bräcke diakoni är en fristående stiftelse, som är politiskt obunden och vars engagemang för människor har sin grund i en kristen människosyn. Bräcke driver flera vårdcentraler, äldreboenden och rehabiliteringsverksamheter. Man har också många verksamheter som riktar sig till barn, ungdomar och vuxna med olika former av funktionsnedsättningar. Organisationen fyllde förra året 90 år. För 10 år sedan hade organisationen 350 anställda och omsatte 130 milj, i år räknar man med en omsättning på 675 milj, och har 1200 anställda i 14 kommuner. Tillväxten har skett helt utanför Göteborg, där omsättningen tvärtemot har minskat under perioden. Verksamheten är till 90% finansierad genom LOV eller LOU. Coompanion Coompanion Göteborgsregionen är en ekonomisk förening med drygt 70 medlemmar. Organisationen bildades Kärnverksamheten har alltid varit företagsrådgivning för människor som vill starta ett kooperativt företag. I dagsläget är det 28 anställda och en omsättning på ca 25 milj. En mindre del finansieras genom bidrag från medlemmar, den största delen genom bidrag från Tillväxtverket, Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad. Den stora delen verksamhetsmässigt är projekt av olika slag. En marginell del är ramupphandlad verksamhet, inom området konsultstöd i företagsrådgivning. Fryshuset Fryshuset (Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset) är en ideell organisation med verksamhet på många olika platser i Sverige, bland annat Göteborg. Fryshuset har som organisation ca 30 år på nacken, men i Göteborg har man funnits i ca fem år. I Göteborg bedrivs främst arbetsmarknads- och sociala projekt. F n är det drygt 20 anställda och en omsättning på ca 12 milj. Större delen av den arbetsmarknadsinriktade verksamheten är upphandlad av Arbetsförmedlingen. Gyllenkroken Gyllenkroken är en stiftelse som bildades Organisationen vänder sig till personer med psykisk ohälsa och deras anhöriga. Verksamheten är boende och boendestöd, aktivitetshus med arbetsträning och sysselsättning, café och barn- och ungdomsverksamhet. För närvarande är det 27 anställda, omsättningen är ca 15 milj. En del av verksamheten är finansierad genom föreningsbidrag, en del är upphandlad verksamhet. Karriär-Kraft Karriär-Kraft är en ekonomisk förening som startades Idag bedrivs verksamheten i ett antal sociala företag/arbetsintegrerande sociala företag/sociala arbetskooperativ med en gemensam paraplyorganisation. Målsättningen är att erbjuda karriärstöd, dvs att stötta människor med eller utan funktionsnedsättningar att hitta inre redskap för att nå sina mål i livet och yrkeslivet. Detta sker genom utbildning och arbetsträning och arbete på arbetsplatserna/de sociala företagen inom Karriär-Kraft. Föreningen har ca 25 anställda och 75 platser för personer på väg till arbete.

11 11 Omsättningen är ca 9,5 milj. Kärnverksamheten består av daglig verksamhet och arbetsträning/sysselsättning för långtidsarbetslösa och rehabilitering när det gäller psykisk ohälsa. Den helt dominerande delen av verksamheten är finansierad genom upphandling/avtal. NSPHiG Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg är ett nätverk av 18 patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området. Verksamheten handlar dels om att fördjupa brukarinflytande inom vård-omsorg, genom att skapa/utveckla modeller där människor med egna erfarenheter inom området tas tillvara, t ex genom brukarrevisioner, dels om att erbjuda stöd med brukarcoacher till personer som varit sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Omsättningen är på ca 6 milj och man har 5 anställda. Huvuddelen av omsättningen baseras på statliga, regionala och kommunala bidrag samt avtal med Arbetsförmedlingen. Stadsmissionen Göteborgs kyrkliga stadsmission, som det fullständiga namnet är, är i sin moderorganisation en stiftelse. I organisationen ingår två aktiebolag, där avtalsverksamheter och fastigheter är samlade, samt en ideell förening som driver second-hand-försäljning. Dessutom ingår en stiftelse som driver ett boende. Stadsmissionen har en omfattande verksamhet arbetsträning, äldreboende, avgiftningsklinik, missbruksvård, skyddade boenden, olika insatser för barn och unga, för att nämna några av de viktigare. På ramavtal eller entreprenad säljs tjänster för ungefär 150 milj/år. Second-hand-försäljning drar in ca 25 milj, insamlade medel och gåvor uppgår till närmare 50 milj. Totalt har organisationen en årlig omsättning på ca 300 milj kr. Vägen ut! kooperativen Vägen ut! startade som ett projekt inom EU-programmet Equal år Vägen ut! kooperativen har 11 Idag är Vägen ut! kooperativen 11 arbetsintegrerande medlemsägda sociala företag, med totalt ca 100 anställda, varav 95% har gått från långtidsarbetslöshet till arbete, och en årlig omsättning på ca 39 milj. Av omsättningen är ungefär 4 milj projektfinansierat. En mindre del är bidrag. Resten är i huvudsak upphandlad verksamhet. De största affärsområdena är arbetsträning och boende, med ramavtal både med Arbetsförmedlingen och kommunen. Kunskap, intresse och hinder för upphandling Intervjuerna med de nio företrädarna från organisationer inom social ekonomi har följt en semistrukturerad mall med frågor om verksamhetens storlek och inriktning, hur stor del som är upphandlad, vilka hinder informanten ser för att delta i eller vinna anbud, om det finns branscher där social ekonomi gynnas eller missgynnas, om det finns områden där man skulle vilja öka möjligheterna att lämna anbud, vilken kunskap som finns inom upphandlingsområdet, vilket stöd social ekonomi behöver för att stärkas inom detta område, vad nya EU-direktiv kan betyda, om det finns strukturella hinder och svårigheter och vad paraplyorganisationer som Famna och Idékom betyder i sammanhanget. Av naturliga skäl utifrån utformningen av uppdraget har ett tydligt fokus lagts vid de hinder som informanterna kan identifiera och det är även här som rapporten fokuserar, eftersom det är områden som bör bearbetas framöver. Det finns naturligtvis ett antal individuella faktorer som spelar in men det finns också genomgående mönster av hinder och utmaningar som organisationerna ser när det kommer till upphandling. Här är några av de som oftast återkommer:

12 12 Kommunen är en konkurrent Det här är något som återkommer i intervju efter intervju. Mycket av den ramupphandlade verksamheten är sådant som kommunen också utför i egen regi. Social ekonomi blir då ett komplement, en turordning där man blir sist på listan. Kommunens förhållningssätt är kan själv. Ibland finns det, menar några, en retorik bland politiskt ledande som förespråkar social ekonomi, men därifrån är det ett glapp ner till tjänstemän som helst vill ha allt i egen regi. Här skiljer det sig också åt mellan stadsdelarna. Det som är tydligt i Göteborg är att kommunen är vår största konkurrent. Det finns en kulturkomponent i Göteborg, tjänstemännen upplever allting annat än den egna verksamheten som konkurrens, man strävar efter att göra en hemmalösning, på ett sätt som är väsensskilt från Stockholm som har så många olika utförare. Där finns en transparens och likabehandlande mot alla, så är det inte i Göteborg. Martin Ärnlöv, Bräcke diakoni När det gäller daglig verksamhet, det är tydligt från politiskt håll att man vill ha ökat samarbete med social ekonomi. Men flera av stadsdelarna har som filosofi att rikta in sig på eget spår. Frågan är: tittar man till individens bästa eller stadsdelens bästa? En del av de deltagare vi har hos oss i daglig verksamhet pratar om att slippa ur stadsdelsarresten. Kinna Skoglund, Karriär-Kraft Daglig verksamhet skulle kunna drivas på samma premisser av kommunen som av oss. Men det krävs politik för det. Både när det gäller daglig verksamhet och boende så är det de köpta tjänsterna som åker först när man ska spara. Olof Jacobsson, Stadsmissionen Det är märkligt här i stan, jämfört med andra håll, det finns hur mycket service som helst som man skulle kunna anlita sociala företag för att göra, t ex parkjobb, servicejobb på kontor, men man väljer att göra det själva. Pernilla Svebo Lindgren, Vägen ut! kooperativen Vi har vunnit en upphandling om trygghetsvärdar, tanken var att stadsdelarna skulle köpa trygghetsvärdar, men t ex Hisingen har valt att anställa egna trygghetsvärdar. Behovet har inte funnits. Så vi har inte fått några uppdrag. Om man jämför med hur det är i Stockholm så är de mycket mer vana att köpa tjänster från andra. Katrin Hakopian, Fryshuset Social ekonomi får ta risken Något som hänger mycket samman med vad som nämnts ovan är det faktum att i mycket av den ramupphandlade verksamheten är det social ekonomi som får ta den ekonomiska risken, något som flera återkommer till och som kan göra det ohållbart att bedriva verksamhet: Man står där med hela infrastrukturen, kommunen flyttar ut risken, de kan hålla sig med en mängd personal och lokaler som de kan fylla och så får någon annan stå med de halvfulla eller tomma. Det är konkurrens. Det kallas att vi är ett komplement. Men vad är det som gör att kommunen över huvud taget ska ha förtur? Det är problematiskt att vara kompletterande. Emma Simonsson Vento, Gyllenkroken. Vi kan inte driva organisation på att kapa topparna. Det är ingen hållbar jämlik samverkan. Detta är för mig det största problemet i Göteborg. Martin Ärnlöv, Bräcke Diakoni hade vi 42 personer på arbetsträning, under 2012 bara 2 personer. Det gör det omöjligt att driva en trygg, stabil verksamhet med kvalité under sådana förhållanden. Olof Jacobsson, Stadsmissionen

13 13 Lägsta pris Flera informanter är inne på att det är lägsta pris som styr, istället för att låta kvaliteten avgöra, vilket både är möjligt och mer rättvist: Lägsta pris är ett hinder. När man använder lägsta pris som det främsta eller enda kriteriet så främjar man oseriösa anbud. Det tydligaste exemplet är inom städbranschen, man kan inte göra en bra tjänst för såna summor som vinnande anbud har, man kan inte ha kollektivlöner med pensionsavgifter för de summorna. Istället skulle man ha ekonomiskt mest fördelaktiga pris, det är lika tillåtet enligt LOU, men då måste man vikta upp andra utvärderingskriterier än pris. Det är ett systemfel när man bara pratar om lägsta pris. Eva Ternegren, Coompanion Vi gillar en upphandling till fastpris där kvaliteten avgör, då kan vi lägga in våra brukarvärden och vår erfarenhet etc, det blir en kvalitetsupphandling, där man för ett fast pris får tala om vad man kan göra. Kommunen (Göteborg) har inte i något enda fall gjort så inom Vård & Omsorg. I praktiken blir det priset som styr. Martin Ärnlöv, Bräcke diakoni Hotet om vinster i välfärden ett medel för att hindra andra aktörer Flera är också inne på det motstånd mot LOV:en och andra aktörer än kommunen som finns i Göteborg. Valfrihetssystemet är tillämpligt inom en rad olika verksamheter. Men i Göteborg finns det ett så starkt motstånd mot kommersiella utförare, vilket i praktiken drabbar också den sociala ekonomin barnet åker ut med badvattnet, som någon uttrycker det. Vinster i välfärd har använts som ett medel för att hindra andra aktörer. SKL har tagit fram två beräkningsmodeller, byggt dem på kommuners egen produktionskostnad, sätter man fast pris på LOV:en, vad man ska leverera, då är det inget hot. Men diskussionen om vinster i välfärd har här blivit som ett argument för att slippa. Hemtjänst är ett område där en utredning från Social resursförvaltning redan 2008 föreslog att se ideella aktörer, men det hände inget, eftersom Göteborg säger nej till LOV:en på detta område. LOV:en hade varit ett utmärkt instrument för att skapa kriterier som är anpassade för ideella organisationer. Egentligen är det rätt märkligt: hur kan 51% få bestämma att ingen får välja. Olof Jacobsson, Stadsmissionen Stora upphandlingar Ett annat hinder är storleken på upphandlingar, vilket nämns både av dem som är små och de som är stora inom social ekonomi: Ett stort hinder är storleken på upphandlingar. Man vill inte ha 100 små sociala företag som levererar t ex arbetsträning, man väljer kvantitet från tre stora bjässar. Eller som med fastighetsskötseln och städningen här: vi skulle gärna lämnat anbud på det när det gäller det här huset. Men det går inte, det är bara jätteupphandlingar. Pernilla Svebo Lindgren, Vägen ut! kooperativen Ett av hindren är volymen på upphandlingarna geografiskt, storleksmässigt. Så utformningen av upphandlingarna spelar stor roll för om man kommer att få anbud från den sociala ekonomin eller inte. Olof Jacobsson, Stadsmissionen Vi hyr hos Higab, vi skulle vilja lämna in offert på grönskötsel, men det fick vi nej på. Det är ett nytt område som vi skulle vilja utveckla. Men de har bara ramavtal med en enda leverantör. Emma Simonsson Vento, Gyllenkroken

14 14 Om man ser det till sektorn är det volymen som är ett hinder, att greppa så stora uppdrag, det är omöjligt för mindre, det har vi gemensamt med väldigt många småföretag. Eva Ternegren, Coompanion Vi har inte de musklerna att vi kan ge oss in i de riktigt stora upphandlingarna. Thomas Fröberg, Basta väst Upphandlingsproceduren Formalia kring själva upphandlingen är ett annat hinder som också nämns av flera. Korta anbudstider, omfattande krav, men också att det är skillnad på upphandlingar och avtal mellan olika aktörer. De upphandlingar vi har gjort med Arbetsförmedlingen, där har det inte varit mycket hinder och inte krångligt, det har funnits en stor förståelse. Men upphandlingarna med kommunen när det gäller LSS är en katastrof. Förfrågningsunderlagen är obegripliga. I sista upphandlingen var det 120 olika priskategorier för de 300 personer som i Gbg har daglig verksamhet i annan regi än kommunal. Kinna Skoglund, Karriär-Kraft Hela juridiken runt omkring gör att man måste vara van att skriva. I en upphandling för ramavtal om boende blev det ytterst kännbart för oss. UHB lade ut upphandlingen, vi skrev anbud, men så drog UHB tillbaka förfrågningsunderlaget, för man hade missat nån grej i det ursprungliga underlaget. Och så missade vi att skicka in på nytt. För en liten organisation blir sådant här katastrofalt. Emma Simonsson Vento, Gyllenkroken

15 15 Behov, förslag och utveckling Några råd från aktörer inom Social ekonomi Det finns som utredningen visar en rad områden där hindren för den sociala ekonomin att delta i upphandlingar är påtagliga, hinder som till stor del är fullt realistiska att förändra. Om kommunen verkligen vill att social ekonomi ska stimuleras att spela en mer framträdande roll än idag. Vilka råd ger de då till kommunen: Kommunen måste gilla läget och se social ekonomi som ett bra alternativ till egen verksamhet. Staden behöver anpassa sina upphandlingar till den här sektorn och till småföretag. Öppna upp sitt sinne kommunalt för andra alternativ. Om man vill ha en mångfald utövare, får man vara beredd att det slinker in nån kommersiell fisk, men då kan man också skapa modeller som gynnar långsiktighet. Politiker måste bestämma varför man vill upphandla. Vill man benchmarka, hitta nya arbetssätt, vill man göra det billigare de behöver definiera varför. Angered är en föregångare de ser till människors behov, försöker hitta bästa lösningar för de människor som de ska stötta, där har de varit öppna för att samarbeta med social ekonomi, lärt sig våra verksamheter, förstår vad vi är bra på och vad vi inte är bra på, det är roligt att jobba med dem, det är öppet. Man behöver se över kommunal verksamhet och vad man skulle kunna lägga ut. Exempel på verksamhet som skulle kunna läggas ut: konferensverksamhet, catering. Kommunens egna arbetsmarknadsprojekt håller på med sådant. Jag tror att det skulle vara bättre om man la ut arbetsmarknadsverksamhet över huvud taget. Men det finns också från någon råd och kritik som riktas till den egna rörelsen, till social ekonomi: I diskussioner är man så snabbt vid mantrat kommunen borde, men jag frågar: vad borde vi? Man sitter hela tiden fast i hinder från det offentliga för att driva verksamhet. Det är för mycket öga där, varför har man fastnat där? Social ekonomi borde se sig själva i vitögat. Man borde i större utsträckning starta egna affärsidéer som bär av sig självt, som vilken entreprenör som helst. Vi tittar inte ens åt det offentliga. Om vi har en biltvätt - vi har gatubolaget som kund, men de visste inte ens att vi var ett socialt företag, för de upphandlade ett av våra produktionsbolag. Ett annat råd som riktas till aktörer inom social ekonomi: Social ekonomi behöver utbilda sig, få bättre kunskap för att vinna upphandlingar. Önskemål från aktörer inom social ekonomi: hur kan Social resursförvaltning stimulera utvecklingen? Vad förväntar sig då den sociala ekonomins aktörer från Social resursförvaltning hur kan Social resursförvaltning stimulera en utveckling som främjar social ekonomi i upphandling? Vissa saker upprepas av fler men det är en rik arsenal av förslag som lämnas från den sociala ekonomins organisationer: Social resursförvaltning skulle kanske också vara en röst i debatten för den sociala ekonomin, synas och höras lite mer. För mindre föreningar kanske det behövs utbildningar, för att ge sig in i den här världen.

16 16 Om det fanns en jurist som man kunde skicka in sitt anbud till tänk om det hade funnits nån på Social resursförvaltning som kunde dra i de juridiska sakerna Social resurs skulle kanske handla upp utbildning och konsulthjälp åt sektorn social ekonomi Bearbeta UHB att social ekonomi finns för att underlätta förutsättningarna (t ex mindre upphandlingar, delade kontrakt) Det finns en föreningspolicy i staden bidrag får inte ges för löner eller lokaler. Social resursförvaltnings föreningspolicy ser annorlunda ut, man kan ge bidrag för t ex anställning av en handledare, det vore bra om Social resursförvaltning kunde stimulera stadsdelarna till samma tänk Lyssna in inför stora upphandlingar. Hämta kunskap från oss, med vår vana att rekrytera från målgruppen. Utbildningar i upphandlingskompetens Man ska se till att upphandlingar blir med fasta priser, öppna upp pilotområden och gynna, Social resursförvaltning ska i sin egen verksamhet vara föregångare, söka verksamheter som social ekonomi skulle kunna utföra minst lika bra. Social resursförvaltning kan ju som resursnämndsuppdrag tänka på att ha en mångfald av utförare. Social resursförvaltning behöver jobba för att vi ska bli sedda som tillgång i välfärdssystemet och att det blir fler upphandlingar. För oss är det viktiga att få hjälp med att kommunicera med kommunens olika förvaltningar och enheter, som är väldigt ovetande. Social resursförvaltning kan påverka politiker och UHB så att det blir fler små specialupphandlingar. Och se till att den informationen kommer ut till social ekonomi. Väldigt praktisk hjälp i att skriva ett anbud, ordna anbudsskrivarverkstad. Det borde finnas en kraftfullt markerad oberoende part som har kommunens uppdrag att hantera bidragsfrågorna, så man inte har jäv, kanske en enhet under den juridiska avdelningen, en tjänst som tar bort förvaltningsjävet, så att inte förvaltningar kan styra pengar till sig själva. Det kanske borde finnas en struktur för kunskapsutveckling på området, men viktigast är det att rätt konkurrensförutsättningar finns, det största problemet är att vi har en ojämlik konkurrenssituation, med informellt jäv och informell makt som avgör var pengar hamnar. Hur kan upphandlande myndigheter underlätta för social ekonomi i upphandling? Kritiken från social ekonomi gentemot kommunen är som vi sett massiv. Men vad kan då en stadsdel göra för att underlätta för social ekonomi i upphandling? Angered nämndes som ett positivt exempel och i utredningsuppdraget genomfördes en intervju med två tjänstepersoner där, Evy Almstrand, enhetschef för Arbetsliv och hälsa inom IFO-FH, område Arbetsmarknad/Sysselsättning, och Kjell Madsen, samordnare med ansvar för arbetsrehabiliterande insatser och arbetsträning. De berättar att stadsdelen har en budget att köpa tjänster utöver sina egna insatser. Detta är antingen upphandlad verksamhet eller medfinansiering av olika projekt. En stor del används för arbetsträning i regi av t ex Vägen ut eller Reningsborg. Mycket är kopplat till det lokala närområdet. Vi försöker utveckla samarbetet med sociala företag, hela tiden med individen i centrum, berättar de. De är med i en förstudie i ESF tillsammans med Coompanion, och en implementeringsstudie om att implementera karriärstöd med Vägen ut! kooperativen. Det är uppenbart både att de har en lång

17 17 och genuin erfarenhet av att samarbeta med social ekonomi och att de brinner för att göra det med individen i centrum, att fråga vad individen vill och få med honom/henne på resan. Det handlar om att se människan som en resurs och inte bara som en försörjningsstödtagare. Och ha flexibilitet, vara beredd på att alla människor inte har kapacitet att jobba 100%. När det gäller den sociala ekonomin, så har vi kommit ganska långt i Angered, vi har jobbat med att öka kunskaperna på myndigheten. En nyckel har varit att det finns en stor samsyn mellan utförare och myndighetsutövning. De träffas ofta och har utvecklat en samsyn. Vilka hinder finns då för social ekonomi att växa, frågar jag. Många som inte har kunskap, känner ett motstånd för att ge sig in i djungeln om vad som gäller. De är rädda att de är för små. De har svårt att tala om att de finns. Sen är de ju inte vinstdrivande, det gör det kanske svårt för dem att slimma det de har, säger Evy och Kjell. Om de ska vara med i en upphandling skulle de ha ett eget spår. De som jobbar i de här företagen är personer som har eller haft en funktionsnedsättning. Mycket handlar alltså om att arbeta upp relationer, att bygga förtroende, att skapa samsyn kring individen, att se individen som en resurs och våga tro på förändring. Att möta Evy och Kjell är hoppingivande. Ändå är de försiktigt återhållsamma med sina framgångar. Vi har gjort en del uppföljningsinsatser. Men vi kan bli bättre. Vi behöver göra mer av analys gör vi rätt saker? Vilket stöd tror de då behövs för att stärka social ekonomi i upphandlingar? Också här har de mycket att komma med: Samråd med personer som kan området, vi är långt från experter. Och när det startar ett nytt socialt företag hade det varit utmärkt om Social resursförvaltning kunde gå in med någon form av hyressubvention, så att företaget kan få tag på lokal till en rimlig hyra. Det är ofta ett stort hinder för nya sociala företag. Sen kanske det hade varit bra med någon slags handbok. Social ekonomi skulle också behöva dela med sig av all den kunskap man har. Det finns framgångsbranscher där social ekonomi kan spela en viktig roll mat, service, trädgård, städ t ex. Det borde tas hänsyn till det vid upphandlingar. Om de små och medelstora företagen får en möjlighet att vinna upphandlingar så kommer det att innebära arbetstillfällen. Stöd och utveckling några förslag I rapporten har aktörer inom social ekonomi själva identifierat en mängd hinder för social ekonomi i upphandling. De ger också konstruktiva råd till kommunen och uttrycker även behov av stöd på flera områden. Denna rapport ska förhoppningsvis hjälpa Social resursförvaltning att möta och svara mot de behov som social ekonomi har uttryckt. Social ekonomi fyller en viktig funktion för utveckling av ett samhälle som präglas av delaktighet. Det är därför av stor vikt att social ekonomi ges bästa möjliga förutsättningar för att utvecklas. Det kan ske på flera sätt. Praktiskt stöd för att underlätta social ekonomi att delta i upphandlingar Här ger organisationerna själva flera ex på vad som behövs juridisk rådgivning, utbildning, bevakning och information inom området, lyssna in och kommunicera rörelsens behov till upphandlarsidan, praktiskt stöd vid anbudsskrivande.

18 18 Information, kommunikation, utbildning Social resursförvaltning har en viktig uppgift i att ge röst åt social ekonomi i olika sammanhang, i den mediala debatten, i förhållande till stadens förvaltningar och bolag. Utbildningsinsatser behövs, inte bara riktat till social ekonomi utan till den offentliga sektorn om social ekonomi. Det vittnade även avsnittet i rapporten med företrädarna från en stadsdel om. Rapporten försökte få ett samlat grepp om den totala omsättningen i organisationer inom social ekonomi på upphandlad verksamhet. Det kanske skulle kunna vara ett uppdrag för UHB att utifrån Winst göra en sådan uppdelning som enklare redovisar utförare från social ekonomi. Strukturella insatser Flera av de råd som ges handlar om insatser på ett strukturellt plan. Att påverka upphandlarsidan så att vi framöver får se mer av delkontrakt och mindre upphandlingar, som möjliggör för mindre organisationer och företag att medverka detta är ett uttryckt mål i stadens budget, men det krävs konkreta insatser för att åstadkomma en sådan strukturförändring. Att undersöka möjligheter för små och nystartade sociala företag att komma igång, t ex genom hyressubventioner är ytterligare exempel som kräver insatser på ett strukturellt plan. Maktförskjutning Mycket av vad organisationerna har berättat och de hinder som de identifierat, handlar om behovet av en attitydförändring, och en beredskap i kommunen att lämna ifrån sig makt. För att social ekonomi ska få möjligheter att delta i upphandlingar, att utveckla verksamhet och få jämbördiga villkor med den offentliga sektorn, krävs en vilja och ett mod. Kommunstyrelsen har visat på det modet och den viljan i antagandet av handlingsplanen om samverkan mellan Göteborgs stad och social ekonomi: Ambitionen bör vara att öka den sociala ekonomins andel av den offentliga verksamhetens omsättning. För att nå dit så krävs utöver politiska ställningstaganden att det offentliga är med på den maktförskjutning som kommer att behövas för att nå fram till ett sådant tillstånd. Social resursförvaltning har en viktig roll att spela i implementeringen av handlingsplanen. För att nå dit behövs också en reflektion i kommunen om den kommunala särarten och vilka verksamheter som är ett mervärde att driva i kommunal regi. Och utifrån en sådan reflektion se över vilka som skulle kunna drivas av andra aktörer. Behov av berättelser Ett av råden som lämnades av tjänstemännen i Angered var någon form av handbok. Det är ett viktigt förslag. En handbok skulle behövas, kanske med olika delar och adressater. Den sociala ekonomin behöver mer kunskap. Men framförallt behöver kommunen kunskap om social ekonomi. Och berättelser. Berättelser om vad det här är för ett fält, vad det innebär när människor kommer samman och startar ett företag som kan ge hopp och drömmar åter, hur det kan se ut i praktiken när social ekonomi bedriver något som kommunen har haft ensamrätt på i alla år. Det är först när vi får berättelser som allting blir levande och verkligt. Här är det kanske allra största behovet.

19 19 Avslutning Den här rapporten har velat undersöka behoven och hindren för social ekonomi att delta i upphandling. Informanterna som har intervjuats har generöst bidragit med en mängd exempel, både på vad som hindrar och vilka behov de har. Ännu finns inte möjligheten i svensk lagstiftning till reserverade kontrakt, något som också flera har varit inne på. Men det finns en rad möjligheter att underlätta och det går att göra också med nuvarande lagstiftning. Om kommunen vill. Det är upp till politiker och inte minst tjänstemän att visa. Det goda exemplet från Angered är uppmuntrande. Social ekonomi skulle kunna spela en betydligt större roll i upphandlingar än vad som sker idag. Social resursförvaltning har ett viktigt uppdrag i att stimulera en sådan utveckling. Göteborg i september 2014 Gunnar Svensson

20 20 Informanter Evy Almstrand, SDF Angered Thomas Fröberg, Basta väst Inger Ek, Upphandlingsbolaget Katrin Hakopian, Fryshuset Göteborg Olof Jacobsson, Stadsmissionen Kjell Madsen, SDF Angered Emma Simonsson Vento, Gyllenkroken Kinna Skoglund, Karriär-Kraft Pernilla Svebo Lindgren, Vägen ut! kooperativen Eva Ternegren, Coompanion Sonny Wåhlstedt, NSPHiG Martin Ärnlöv, Bräcke diakoni Länkar och litteratur Upphandling eller nerköp? Att använda upphandling som verktyg för lika rättigheter och möjligheter. Tema Likabehandling. Arbetsmiljöforum i Sverige Samhälleliga mål med upphandling som medel. Temagruppen Entreprenörskap och företagande. Tillväxtverket Socialt ansvarsfull upphandling - en handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling. Europeiska kommissionen Miljöhänsyn och sociala hänsyn i offentlig upphandling. Konkurrensverket (kompletterad 2012) Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling. SOU 2013:12. Jobb i framtiden eller jobbig framtid en rapport om framtidens arbetsmarknad och arbetsliv i Göteborg. Göteborgs stad, Stadsledningskontoret