Aktörer inom social ekonomi i upphandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aktörer inom social ekonomi i upphandling"

Transkript

1 Aktörer inom social ekonomi i upphandling Utredning på uppdrag av Social resursförvaltning Göteborg. Sammanfattning Det finns ett ambitiöst politiskt mål i Göteborg om att den sociala ekonomin ska stimuleras, inte minst inom upphandlingsområdet. Rapporten visar på ett antal hinder för detta, identifierade av den sociala ekonomins egna organisationer. Men den pekar också på möjligheter att göra på ett annat sätt. Att ge andra förutsättningar. Att faktiskt göra verkstad av vackra ord. Gunnar Svensson Integratia AB AKTÖRER INOM SOCIAL EKONOMI I UPPHANDLING GUNNAR SVENSSON

2 2 Innehåll Bakgrund... 4 Utredningsuppdraget... 4 Social ekonomi och socialt företagande några begreppsdefinitioner... 4 Samhälleliga mål med upphandling som medel... 5 Vad är social hänsyn?... 5 EU... 6 Nationellt... 6 Göteborg... 7 Samverkan mellan staden och social ekonomi... 7 Social ekonomi i upphandlingar idag... 8 Social ekonomis roll i upphandling omfattning i Göteborg... 8 Upphandling med social hänsyn och en stärkt roll för den sociala ekonomin ambitiösa politiska mål... 9 Urval av aktörer inom social ekonomi kort presentation av dem som intervjuats... 9 Basta väst... 9 Bräcke diakoni Coompanion Fryshuset Gyllenkroken Karriär-Kraft NSPHiG Stadsmissionen Vägen ut! kooperativen Kunskap, intresse och hinder för upphandling Kommunen är en konkurrent Social ekonomi får ta risken Lägsta pris Hotet om vinster i välfärden ett medel för att hindra andra aktörer Stora upphandlingar Upphandlingsproceduren Behov, förslag och utveckling Några råd från aktörer inom Social ekonomi Önskemål från aktörer inom social ekonomi: hur kan Social resursförvaltning stimulera utvecklingen? Hur kan upphandlande myndigheter underlätta för social ekonomi i upphandling? Stöd och utveckling några förslag... 17

3 3 Praktiskt stöd för att underlätta social ekonomi att delta i upphandlingar Information, kommunikation, utbildning Strukturella insatser Maktförskjutning Behov av berättelser Avslutning Informanter Länkar och litteratur... 20

4 4 Bakgrund Utredningsuppdraget Organisationer inom social ekonomi deltar volymmässigt i liten skala i stadens upphandlingar, även om upphandling spelar en viktig roll för flera av dem. De organisationer som deltar är i regel stora och resursstarka. Göteborgs politiker har uttryckt en vilja att social ekonomi ska spela en viktig roll i staden. Man har också satt mål för att upphandling ska ske med social hänsyn. Att uppmuntra till ökad mångfald av aktörer i utförandet av tjänster genom stöd till organisationer inom social ekonomi i upphandlingsfrågor, kan bidra till att uppfylla båda dessa mål. Social resursnämnd har beslutat att hemställa till kommunstyrelsen att avsatta medel fortsättningsvis kan användas för att stärka social ekonomi gällande upphandlingar även inom andra områden än hemtjänst som till exempel bygg- och fastighetsskötsel. Stadsledningskontoret föreslog i TU att bevilja denna hemställan. Social resursnämnd får också i uppdrag att utarbeta uppdragshandling för stöd till företagsutveckling av sociala företag i Göteborgs Stad. I uppdragshandlingen skall framgå, efter behovsanalys, arbetsmetoder, resursbehov och hur samverkan skall ske inom Göteborgs Stad. Stöd till företagsutveckling för sociala företag skall ingå som en del i uppdraget till stadsledningskontoret att ta fram ett förslag till kommunal handlingsplan för social ekonomi och finansieringsstöd till aktörer inom social ekonomi. Denna utredning innebär att genomföra en mycket översiktlig behovsanalys när det gäller området social ekonomi och upphandling. Den har utförts genom djupintervjuer med ett antal av uppdragsgivaren utvalda organisationer inom social ekonomi i Göteborg. Utredningen syftar till att ge underlag kring dels vilka organisationer som upphandlas verksamhetsområden, typer av organisationer och omfattning, dels vilka hinder som finns. Den sociala ekonomins aktörer får i intervjuerna identifiera faktorer som kan försvåra upphandling av den sociala ekonomins aktörer. Utredningen vill vara ett stöd för Social resursförvaltning i det som är nämndens uppdrag, genom att också lägga förslag på stödåtgärder för att öka upphandling av aktörer inom social ekonomi. Social ekonomi och socialt företagande några begreppsdefinitioner Social ekonomi Social ekonomi avser den organiserade verksamhet som primärt har samhälleliga ändamål. Den bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn samt har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Arbetsintegrerande sociala företag Tillväxtverket tagit fram följande kriterier som definierar ett arbetsintegrerande socialt företag: Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamheter som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet

5 5 Termen sociala företag kan omfatta företag som har ett samhälleligt syfte, är fristående från den offentliga sektorn och som återinvesterar sina vinster. Idéburet offentligt partnerskap (IOP) En offentlig myndighet är inte tvingad att upphandla all verksamhet som drivs av externa parter. Enligt EU-kommissionens jurister och den svenska regeringen ska varje regional/lokal myndighet bestämma lämpligt finansieringsverktyg utifrån verksamhets syfte och brukarnas behov. Att ingå ett Idéburet offentligt partnerskap är alltså juridiskt möjligt. Partnerskapsrelationen är möjlig då: Verksamheten sker på initiativ av den idéburna organisationen Verksamheten är ett led i att förverkliga ett politiskt program eller plan, där de idéburna organisationerna särskilt nämns. Exempelvis en lokal överenskommelse Verksamheten inte kan ses som en del av det normerade föreningsbidraget Det inte finns en marknad eller en konkurrenssituation att vårda Bägge parterna är med och finansierar verksamheten (via pengar eller andra insatser) Verksamheten inte detaljregleras från kommunen En tredje variant av finansiering är olika former av bidrag. Det normerade bidragssystemet (normalt kallat föreningsbidrag) svarar mot behovet att det skall finnas idéburna organisationer i vårt samhälle. Bidragen utgår för att försvara existensen av organisationerna, för att vi gemensamt och demokratiskt i vårt samhälle gör bedömningen att denna existens är av godo för oss alla. Denna utredning kretsar kring upphandling som finansieringsverktyg. Samhälleliga mål med upphandling som medel Det finns många missuppfattningar om offentlig upphandling, t ex att den bara skulle handla om att få en specifik vara eller tjänst till lägsta möjliga pris. I själva verket finns redan idag möjligheterna att upphandla med sociala kriterier. EU:s regler på området är inte hindrande, snarast är det tvärtom. Redan 2001 uttryckte EU-kommissionen möjligheten att förverkliga sociala behov genom upphandling. Vad är social hänsyn? Social hänsyn i upphandling handlar om hur upphandling kan bli ett medel för att nå samhälleliga mål, en hävstång för ett arbetsliv med lika rättigheter och möjligheter för alla, hur krav i samband med upphandling kan bidra till högre kvalitet i arbetslivet och till att arbetslivet faktiskt öppnas för fler. I EU-kommissionens skrift Socialt ansvarsfull upphandling en handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling (2010) definieras socialt ansvarstagande i offentlig upphandling som upphandlingsaktiviteter som tar hänsyn till en eller flera av följande sociala aspekter: sysselsättningsmöjligheter/möjligheter till anställning anständigt arbete överensstämmelse med sociala rättigheter och arbetstagares rättigheter (likabehandling, bekämpande av diskriminering, lika möjligheter) social integration och främja den sociala ekonomins organisationer

6 6 utformning som ger tillgänglighet åt alla beaktande av hållbarhetskriterier frågor om etisk handel bredare frivilligt iakttagande av företagens sociala ansvar (CSR) I skriften exemplifieras de olika områdena och här ges exempel som är högst intressanta för den sociala ekonomin utifrån syftet med den här utredningen - stödåtgärder för att öka upphandling av aktörer inom social ekonomi, bland annat följande: att verka för möjligheter till anställning för långtidsarbetslösa och äldre arbetstagare, mångfaldsstrategier och möjligheter till arbetstillfällen för personer från missgynnade grupper (t.ex. migrerande arbetstagare, etniska minoriteter, religiösa minoriteter, lågutbildade arbetstagare o.s.v.), att verka för möjligheter till anställning för personer med funktionshinder, till exempel via arbetsmiljöer som är tillgängliga och främjar integration. jämlik tillgång till offentlig upphandling för företag som ägs av eller anställer personer från etniska grupper/minoritetsgrupper kooperativ, sociala företag och ideella organisationer, till exempel genom att främja stödåtgärder för anställning för personer med funktionshinder, även på den öppna arbetsmarknaden, se till att storleken på kontraktet i sig inte är ett hinder för att små och medelstora företag ska kunna delta, ge tillräckligt med tid för att förbereda anbud lika möjligheter genom att synliggöra möjligheterna till underleverantörsanbud EU EU-kommissionen ger redan år 2001 en möjlighet att ta sociala hänsyn vid offentlig upphandling. I ett förtydligande 2004 exemplifierar EU-kommissionen vad sociala hänsyn i kontraktsbestämmelser kan omfatta: Villkoren kan till exempel syfta till att främja yrkesutbildning på arbetsplatsen och anställning av personer som har särskilda svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, bekämpa arbetslöshet--- anställa långtidsarbetslösa eller att genomföra utbildning för arbetslösa eller ungdomar--- eller att anställa ett större antal personer med funktionshinder. (Upphandlingsdirektiv 2004) EU-kommissionen är mycket bestämd på att det går att främja konkurrens och samtidigt betona sociala aspekter skriver man att förena konkurrenskraft och social rättvisa på det sättet är ett kärnkoncept i EU:s utvecklingsmodell. Målsättningen att främja anständigt arbete ingår i den europeiska agendan och i EU:s ansträngningar att sprida ett värdesystem och dela med sig av erfarenhet och av sin integrerade sociala och ekonomiska utvecklingsmodell. (KOM 249) Nationellt EU-kommissionen har alltså sedan länge visat att det är möjligt att ta sociala hänsyn. I svensk lagstiftning har denna tydlighet gått från ett kan till ett bör i LOU-sammanhang: från En upphandlande myndighet får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt skall fullgöras (LOU 2007:2091, 6 kap 13 ) till Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och social hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta (SFS 2010:571). För att utreda om upphandlingsreglerna i tillräcklig utsträckning möjliggör för upphandlande myndigheter och enheter att göra goda ekonomiska affärer genom att tillvarata konkurrensen på

7 7 marknaden och samtidigt använda sin köpkraft till att förbättra miljön, ta sociala och etiska hänsyn samt verka för ökade affärsmöjligheter för små och medelstora företag tillsatte regeringen hösten 2010 den s k Upphandlingsutredningen lades utredningens slutbetänkande fram, Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12). I den konstateras bland annat att det saknas både kunskap och ett strategiskt perspektiv för att utnyttja potentialen av upphandling som ett politiskt styrmedel, att lagstiftningen och tillämpningen upplevs krånglig och otydlig, att ställda krav sällan följs upp och att vägledning och stöd upplevs som otillräckligt. Utredningen menar att den enskilt viktigaste faktorn för att förverkliga målet om den goda affären är att utveckla ett mer strategiskt perspektiv på den offentliga upphandlingen. Göteborg Att upphandling av tjänster ska ske med social hänsyn har funnits med som prioriterade mål i budget för både 2012 och För år 2014 växlas det upp genom uppdraget att 50% av tjänsteupphandlingar ska ske med social hänsyn. För att nå ökad måluppfyllelse beslutades efter förslag från Stadsledningskontoret att en stödfunktion inrättas som ska ge efterfrågat stöd, visa på arbetsmetoder samt följa upp arbetet. Den ska stödja förvaltningar, bolag och näringsliv. Motiven för social hänsyn, som betonas i stadens budget, är framför allt arbetsmarknadsmässiga: Staden kan också underlätta för personer långt ifrån arbetsmarknaden att få jobb och praktik genom att ta sociala hänsyn i stadens omfattande upphandlingar. (Budget 2014) Alla verksamheter i staden ansvarar för att det prioriterade målet uppfylls. Upphandlingsbolaget har utsetts som processägare för det. Det innebär att samla, sammanställa och sprida information vidare till övriga verksamheter samt att föra in social hänsyn i de ramavtalsupphandlingar där det är möjligt. Vad stadens ambitioner med social hänsyn i upphandling innebär för den sociala ekonomins aktörer är en fråga som berörts i flera av intervjuerna. Samverkan mellan staden och social ekonomi Stadsledningskontoret fick i april 2013 i uppdrag att i samarbete med Social resursförvaltning och Idékom (samverkansråd för frågor som rör samarbete och samverkan mellan sektorn social ekonomi och kommunala sektorn i Göteborg) ta fram ett förslag till kommunal handlingsplan utifrån överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs stad och sektorn social ekonomi. Den 5 februari 2014 beslutade kommunstyrelsen att anta den kommunala handlingsplanen. Handlingsplanen är både ambitiös och konkret och definierar mål, aktiviteter, tid, resurser, ansvar, uppföljning och utvärdering av målet på tre olika huvudområden: 1. Kunskapsökning och spridning 2. Förstärkt samspel, dialog och utveckling 3. Finansieringsformer och mångfald av utförare Under området 3. ovan finns bland annat målet 3.2 Möjliggöra för social ekonomi att delta i upphandlingar. Konkret handlar det om aktiviteten Stöd vid upphandling som riktar sig till utförare inom social ekonomi. Social resursförvaltning och Upphandlingsbolaget anges som gemensamt ansvarig för aktiviteten. Men vid intervju med Inger Ek, vd Upphandlingsbolaget, säger hon att UHB ännu inte har blivit kontaktade i frågan.

8 8 I flera av målen vilar ett ansvar på Social resursförvaltning, men i många delas det med ett flertal andra. Frågan är om någon mer specifikt då tar ansvar för att respektive mål verkligen genomförs i enlighet med den ambitiösa handlingsplanen. I handlingsplanens slutavsnitt förmedlas en tanke som är utmanande om än ganska oprecist formulerad: I arbetet med handlingsplanen har diskussionen om att arbetet verkligen ska leda till förändring och gemensam verkstad varit fortgående. I diskussionen har viljan att få göra mer och på annat sätt prövats i utmanandet av det offentliga. Ambitionen bör vara att öka den sociala ekonomins andel av den offentliga verksamhetens omsättning. För att nå dit så krävs utöver politiska ställningstaganden att det offentliga är med på den maktförskjutning som kommer att behövas för att nå fram till ett sådant tillstånd. Är det denna djärva tanke som Kommunstyrelsen har ställt sig bakom när man beslutat att anta handlingsplanen? Hur som helst så är samverkan och den goda viljan formellt antagen. Dess värre verkar det finnas ett glapp mellan teori och praktik, något som många i intervjuer vittnar om. På vilket sätt och hur det påverkar den sociala ekonomins förutsättningar när det kommer till upphandling ska den här rapporten spegla. Liksom några förslag i hur det skulle kunna förändras. Social ekonomi i upphandlingar idag Social ekonomis roll i upphandling omfattning i Göteborg En fråga som ingår i utredningsuppdraget är att se vilka aktörer inom social ekonomi som upphandlas idag storlek, verksamhetsområde och typ av organisation. Det har inte varit möjligt att få fram en samlad bild som besvarar frågan. På UHB hänvisar man till Winst, där alla ramavtal finns samlade, för att den vägen söka svar på omfattning av ramupphandlad verksamhet i regi av den sociala ekonomins organisationer. Men det finns ingen gjord sammanställning. Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete, driver under professor Staffan Johansson forskningsprojektet Mellan röst och service - Ideella organisationer i ett föränderligt välfärdssamhälle. Projektet arbetar med dilemmat för organisationer inom den sociala ekonomin i att å ena sidan uttrycka sin socialpolitiska profil och å andra sidan samtidigt vara bidragsgivare/serviceutförare åt kommunen. Inom ramen för projektet genomförs en större enkät riktad till organisationer inom området med frågor om bland annat samverkan, styrning, bidrag, upphandling. Samtidigt gör projektet genom SCB en undersökning av omfattningen på kommuners köp av tjänster. Men ingen rapport eller sammanställning från forskningsprojektet är ännu klar, så där finns inga kvantitativa siffror att hämta. Svårigheten med Winst är att det finns ca leverantörer med ramavtal och de är inte listade så att det den vägen går att mejsla fram omsättningen på den sociala ekonomins organisationer. Man kan via organisationsnummer se tillhörighet till social ekonomi, men dels är det alltså en stor omfattning av ramavtal, dels är det så att det återfinns enbart bland de organisationer som ingår i den här utredningen ett par som formellt är aktiebolag och inte stiftelser/ekonomiska eller ideella föreningar och därför i formell mening inte räknas som social ekonomi. Av de nio organisationer som intervjuats för detta uppdrag har sex ramavtal enligt UHB. Deras omsättning år 2013 utifrån ramavtalen varierar, störst är Bräcke med 40,6 miljoner, följt av Stadsmissionen med 33,8 milj. Sedan är det ett stort hopp ner till Gyllenkroken med 5,5 milj, Karriär- Kraft 4,6 milj, Fryshuset 3,5 milj och så Vägen ut! med 0,5 milj, men under Vägen ut! finns fem registrerade enheter med en omsättning på 2,7 milj.

9 9 Det tycks alltså svårt att få en samlad bild av omfattningen på upphandlad verksamhet med den sociala ekonomins organisationer som utförare. Utifrån den rapport som forskningsprojektet så småningom kommer att presentera kan förmodligen ett något mer tillförlitligt svar ges. Med fördjupad analys av ramavtalsupphandlad verksamhet, redovisad i Winst, skulle också ett säkrare svar ges, men det har inte varit möjligt för detta utredningsuppdrag att lägga den tid som i så fall skulle behövas. Upphandling med social hänsyn och en stärkt roll för den sociala ekonomin ambitiösa politiska mål Vi konstaterade ovan att det för Göteborgs stads del finns ett ambitiöst politiskt mål: 50 % av tjänsteupphandlingar ska göras med social hänsyn under Det finns en klar fokusering vid arbetsmarknadsinriktningen i målet det förväntas leda till att fler människor, framför allt i målgrupperna unga, utrikes födda och personer med funktionsnedsättningar, kommer i jobb. I samma sammanhang i budget 2014 för Göteborgs stad nämns också den sociala ekonomin: Stadens ekonomi måste bygga på långsiktigt hållbara lösningar som tar miljömässiga och sociala hänsyn. Detta ska vara en naturlig del av upphandlingsprocessen. Den sociala ekonomin och socialt företagande ska också stimuleras. I det pågående arbetet i stadens pilotprojekt Social hänsyn i upphandling, finns några av stadens bolag och förvaltningar med. För närvarande håller arbetet på att ta form. Kunskapen om och förståelsen av vad social hänsyn kan och bör betyda på upphandlingsområdet varierar stort mellan de i piloten ingående organisationerna. Som det ser ut tycks 2014 innebära att närmare ett 40-tal AVA-anställningar (Allmän visstidsanställning) har tillkommit tack vare att krav på sociala hänsyn har ställts i upphandlingar, därtill några lärlingsplatser och arbetsträningsplatser. Frågan om social hänsyn i upphandling är tämligen ny. Om Göteborgs stad lyckas ta fram en modell för arbetet kan det på sikt generera stor utväxling i anställningar. Om det innebär en ökad möjlighet för organisationer inom den sociala ekonomin återstår att se. I stadens budget för 2014 betonas också att Upphandlingen ska främja små och medelstora företag genom att använda sig av exempelvis delkontrakt och stimulera universell design med utformning som ger tillgänglighet åt alla. Många av dessa små och medelstora företag återfinns just inom social ekonomi. I intervjuerna har flera av organisationerna identifierat just stora kontrakt som ett hinder för dem att delta på lika villkor. Därför skulle en sådan åtgärd stimulera social ekonomi inom upphandlingsområdet. Kommer vi som ett resultat av pilotprojektets arbete att få se en sådan utveckling? Det är ännu för tidigt att säga något om. Social resursförvaltning finns med i arbetet och har en uppgift att se till den sociala ekonomins organisationer. Uppmaning till delkontrakt och möjligheter att social ekonomi är med som underleverantörer är viktigt för att utveckla arbetet. Urval av aktörer inom social ekonomi kort presentation av dem som intervjuats Nio organisationer har, i samverkan med uppdragsgivaren, valts ut för detta utredningsuppdrag. De representerar ett brett fält av organisationer inom social ekonomi. Deras verksamhet och omfattning skiljer sig åt, vilket gör det möjligt att få en heltäckande bild av området och frågan. Här följer en kort presentation av de intervjuade organisationerna: Basta väst Basta är ett brukarstyrt socialt företag. Det betyder att i både teori och praktik ska makten och inflytandet över verksamheterna ligga hos människor som själva haft erfarenhet av drogmissbruk.

10 10 Över 90 procent av dem som bor och arbetar i organisationen har denna bakgrund, därav namnet brukarstyrt. Basta säljer tjänster inom ett flertal områden, till exempel: byggverksamhet, snickeri, klottersanering, hästuppfödning, hunddagis, städ, storkök, yttre- och inre fastighetsunderhåll, rehabiliteringsförsäljning, samt ekonomi och administration. Basta väst AB startade 2003 och ägs till 100% av föreningen Basta. Basta väst driver två rehabiliteringsanläggningar. Man har ramavtal med 120 kommuner samt med Kriminalvården, och säljer en ettårig missbruksrehabilitering. Under Basta Väst finns tre dotterföretag ett emballageföretag, ett saneringsföretag samt ett hotell/gästgiveri. Omsättningen är ca 18 milj inklusive dotterbolagen. Den upphandlade delen av verksamheten står för 43% av intäkterna, resten kommer från produktionen i de tre dotterföretagen. Basta väst AB är en del av Bastakoncernen som totalt omsätter ca 50 milj. Bräcke diakoni Bräcke diakoni är en fristående stiftelse, som är politiskt obunden och vars engagemang för människor har sin grund i en kristen människosyn. Bräcke driver flera vårdcentraler, äldreboenden och rehabiliteringsverksamheter. Man har också många verksamheter som riktar sig till barn, ungdomar och vuxna med olika former av funktionsnedsättningar. Organisationen fyllde förra året 90 år. För 10 år sedan hade organisationen 350 anställda och omsatte 130 milj, i år räknar man med en omsättning på 675 milj, och har 1200 anställda i 14 kommuner. Tillväxten har skett helt utanför Göteborg, där omsättningen tvärtemot har minskat under perioden. Verksamheten är till 90% finansierad genom LOV eller LOU. Coompanion Coompanion Göteborgsregionen är en ekonomisk förening med drygt 70 medlemmar. Organisationen bildades Kärnverksamheten har alltid varit företagsrådgivning för människor som vill starta ett kooperativt företag. I dagsläget är det 28 anställda och en omsättning på ca 25 milj. En mindre del finansieras genom bidrag från medlemmar, den största delen genom bidrag från Tillväxtverket, Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad. Den stora delen verksamhetsmässigt är projekt av olika slag. En marginell del är ramupphandlad verksamhet, inom området konsultstöd i företagsrådgivning. Fryshuset Fryshuset (Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset) är en ideell organisation med verksamhet på många olika platser i Sverige, bland annat Göteborg. Fryshuset har som organisation ca 30 år på nacken, men i Göteborg har man funnits i ca fem år. I Göteborg bedrivs främst arbetsmarknads- och sociala projekt. F n är det drygt 20 anställda och en omsättning på ca 12 milj. Större delen av den arbetsmarknadsinriktade verksamheten är upphandlad av Arbetsförmedlingen. Gyllenkroken Gyllenkroken är en stiftelse som bildades Organisationen vänder sig till personer med psykisk ohälsa och deras anhöriga. Verksamheten är boende och boendestöd, aktivitetshus med arbetsträning och sysselsättning, café och barn- och ungdomsverksamhet. För närvarande är det 27 anställda, omsättningen är ca 15 milj. En del av verksamheten är finansierad genom föreningsbidrag, en del är upphandlad verksamhet. Karriär-Kraft Karriär-Kraft är en ekonomisk förening som startades Idag bedrivs verksamheten i ett antal sociala företag/arbetsintegrerande sociala företag/sociala arbetskooperativ med en gemensam paraplyorganisation. Målsättningen är att erbjuda karriärstöd, dvs att stötta människor med eller utan funktionsnedsättningar att hitta inre redskap för att nå sina mål i livet och yrkeslivet. Detta sker genom utbildning och arbetsträning och arbete på arbetsplatserna/de sociala företagen inom Karriär-Kraft. Föreningen har ca 25 anställda och 75 platser för personer på väg till arbete.

11 11 Omsättningen är ca 9,5 milj. Kärnverksamheten består av daglig verksamhet och arbetsträning/sysselsättning för långtidsarbetslösa och rehabilitering när det gäller psykisk ohälsa. Den helt dominerande delen av verksamheten är finansierad genom upphandling/avtal. NSPHiG Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg är ett nätverk av 18 patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området. Verksamheten handlar dels om att fördjupa brukarinflytande inom vård-omsorg, genom att skapa/utveckla modeller där människor med egna erfarenheter inom området tas tillvara, t ex genom brukarrevisioner, dels om att erbjuda stöd med brukarcoacher till personer som varit sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Omsättningen är på ca 6 milj och man har 5 anställda. Huvuddelen av omsättningen baseras på statliga, regionala och kommunala bidrag samt avtal med Arbetsförmedlingen. Stadsmissionen Göteborgs kyrkliga stadsmission, som det fullständiga namnet är, är i sin moderorganisation en stiftelse. I organisationen ingår två aktiebolag, där avtalsverksamheter och fastigheter är samlade, samt en ideell förening som driver second-hand-försäljning. Dessutom ingår en stiftelse som driver ett boende. Stadsmissionen har en omfattande verksamhet arbetsträning, äldreboende, avgiftningsklinik, missbruksvård, skyddade boenden, olika insatser för barn och unga, för att nämna några av de viktigare. På ramavtal eller entreprenad säljs tjänster för ungefär 150 milj/år. Second-hand-försäljning drar in ca 25 milj, insamlade medel och gåvor uppgår till närmare 50 milj. Totalt har organisationen en årlig omsättning på ca 300 milj kr. Vägen ut! kooperativen Vägen ut! startade som ett projekt inom EU-programmet Equal år Vägen ut! kooperativen har 11 Idag är Vägen ut! kooperativen 11 arbetsintegrerande medlemsägda sociala företag, med totalt ca 100 anställda, varav 95% har gått från långtidsarbetslöshet till arbete, och en årlig omsättning på ca 39 milj. Av omsättningen är ungefär 4 milj projektfinansierat. En mindre del är bidrag. Resten är i huvudsak upphandlad verksamhet. De största affärsområdena är arbetsträning och boende, med ramavtal både med Arbetsförmedlingen och kommunen. Kunskap, intresse och hinder för upphandling Intervjuerna med de nio företrädarna från organisationer inom social ekonomi har följt en semistrukturerad mall med frågor om verksamhetens storlek och inriktning, hur stor del som är upphandlad, vilka hinder informanten ser för att delta i eller vinna anbud, om det finns branscher där social ekonomi gynnas eller missgynnas, om det finns områden där man skulle vilja öka möjligheterna att lämna anbud, vilken kunskap som finns inom upphandlingsområdet, vilket stöd social ekonomi behöver för att stärkas inom detta område, vad nya EU-direktiv kan betyda, om det finns strukturella hinder och svårigheter och vad paraplyorganisationer som Famna och Idékom betyder i sammanhanget. Av naturliga skäl utifrån utformningen av uppdraget har ett tydligt fokus lagts vid de hinder som informanterna kan identifiera och det är även här som rapporten fokuserar, eftersom det är områden som bör bearbetas framöver. Det finns naturligtvis ett antal individuella faktorer som spelar in men det finns också genomgående mönster av hinder och utmaningar som organisationerna ser när det kommer till upphandling. Här är några av de som oftast återkommer:

12 12 Kommunen är en konkurrent Det här är något som återkommer i intervju efter intervju. Mycket av den ramupphandlade verksamheten är sådant som kommunen också utför i egen regi. Social ekonomi blir då ett komplement, en turordning där man blir sist på listan. Kommunens förhållningssätt är kan själv. Ibland finns det, menar några, en retorik bland politiskt ledande som förespråkar social ekonomi, men därifrån är det ett glapp ner till tjänstemän som helst vill ha allt i egen regi. Här skiljer det sig också åt mellan stadsdelarna. Det som är tydligt i Göteborg är att kommunen är vår största konkurrent. Det finns en kulturkomponent i Göteborg, tjänstemännen upplever allting annat än den egna verksamheten som konkurrens, man strävar efter att göra en hemmalösning, på ett sätt som är väsensskilt från Stockholm som har så många olika utförare. Där finns en transparens och likabehandlande mot alla, så är det inte i Göteborg. Martin Ärnlöv, Bräcke diakoni När det gäller daglig verksamhet, det är tydligt från politiskt håll att man vill ha ökat samarbete med social ekonomi. Men flera av stadsdelarna har som filosofi att rikta in sig på eget spår. Frågan är: tittar man till individens bästa eller stadsdelens bästa? En del av de deltagare vi har hos oss i daglig verksamhet pratar om att slippa ur stadsdelsarresten. Kinna Skoglund, Karriär-Kraft Daglig verksamhet skulle kunna drivas på samma premisser av kommunen som av oss. Men det krävs politik för det. Både när det gäller daglig verksamhet och boende så är det de köpta tjänsterna som åker först när man ska spara. Olof Jacobsson, Stadsmissionen Det är märkligt här i stan, jämfört med andra håll, det finns hur mycket service som helst som man skulle kunna anlita sociala företag för att göra, t ex parkjobb, servicejobb på kontor, men man väljer att göra det själva. Pernilla Svebo Lindgren, Vägen ut! kooperativen Vi har vunnit en upphandling om trygghetsvärdar, tanken var att stadsdelarna skulle köpa trygghetsvärdar, men t ex Hisingen har valt att anställa egna trygghetsvärdar. Behovet har inte funnits. Så vi har inte fått några uppdrag. Om man jämför med hur det är i Stockholm så är de mycket mer vana att köpa tjänster från andra. Katrin Hakopian, Fryshuset Social ekonomi får ta risken Något som hänger mycket samman med vad som nämnts ovan är det faktum att i mycket av den ramupphandlade verksamheten är det social ekonomi som får ta den ekonomiska risken, något som flera återkommer till och som kan göra det ohållbart att bedriva verksamhet: Man står där med hela infrastrukturen, kommunen flyttar ut risken, de kan hålla sig med en mängd personal och lokaler som de kan fylla och så får någon annan stå med de halvfulla eller tomma. Det är konkurrens. Det kallas att vi är ett komplement. Men vad är det som gör att kommunen över huvud taget ska ha förtur? Det är problematiskt att vara kompletterande. Emma Simonsson Vento, Gyllenkroken. Vi kan inte driva organisation på att kapa topparna. Det är ingen hållbar jämlik samverkan. Detta är för mig det största problemet i Göteborg. Martin Ärnlöv, Bräcke Diakoni hade vi 42 personer på arbetsträning, under 2012 bara 2 personer. Det gör det omöjligt att driva en trygg, stabil verksamhet med kvalité under sådana förhållanden. Olof Jacobsson, Stadsmissionen

13 13 Lägsta pris Flera informanter är inne på att det är lägsta pris som styr, istället för att låta kvaliteten avgöra, vilket både är möjligt och mer rättvist: Lägsta pris är ett hinder. När man använder lägsta pris som det främsta eller enda kriteriet så främjar man oseriösa anbud. Det tydligaste exemplet är inom städbranschen, man kan inte göra en bra tjänst för såna summor som vinnande anbud har, man kan inte ha kollektivlöner med pensionsavgifter för de summorna. Istället skulle man ha ekonomiskt mest fördelaktiga pris, det är lika tillåtet enligt LOU, men då måste man vikta upp andra utvärderingskriterier än pris. Det är ett systemfel när man bara pratar om lägsta pris. Eva Ternegren, Coompanion Vi gillar en upphandling till fastpris där kvaliteten avgör, då kan vi lägga in våra brukarvärden och vår erfarenhet etc, det blir en kvalitetsupphandling, där man för ett fast pris får tala om vad man kan göra. Kommunen (Göteborg) har inte i något enda fall gjort så inom Vård & Omsorg. I praktiken blir det priset som styr. Martin Ärnlöv, Bräcke diakoni Hotet om vinster i välfärden ett medel för att hindra andra aktörer Flera är också inne på det motstånd mot LOV:en och andra aktörer än kommunen som finns i Göteborg. Valfrihetssystemet är tillämpligt inom en rad olika verksamheter. Men i Göteborg finns det ett så starkt motstånd mot kommersiella utförare, vilket i praktiken drabbar också den sociala ekonomin barnet åker ut med badvattnet, som någon uttrycker det. Vinster i välfärd har använts som ett medel för att hindra andra aktörer. SKL har tagit fram två beräkningsmodeller, byggt dem på kommuners egen produktionskostnad, sätter man fast pris på LOV:en, vad man ska leverera, då är det inget hot. Men diskussionen om vinster i välfärd har här blivit som ett argument för att slippa. Hemtjänst är ett område där en utredning från Social resursförvaltning redan 2008 föreslog att se ideella aktörer, men det hände inget, eftersom Göteborg säger nej till LOV:en på detta område. LOV:en hade varit ett utmärkt instrument för att skapa kriterier som är anpassade för ideella organisationer. Egentligen är det rätt märkligt: hur kan 51% få bestämma att ingen får välja. Olof Jacobsson, Stadsmissionen Stora upphandlingar Ett annat hinder är storleken på upphandlingar, vilket nämns både av dem som är små och de som är stora inom social ekonomi: Ett stort hinder är storleken på upphandlingar. Man vill inte ha 100 små sociala företag som levererar t ex arbetsträning, man väljer kvantitet från tre stora bjässar. Eller som med fastighetsskötseln och städningen här: vi skulle gärna lämnat anbud på det när det gäller det här huset. Men det går inte, det är bara jätteupphandlingar. Pernilla Svebo Lindgren, Vägen ut! kooperativen Ett av hindren är volymen på upphandlingarna geografiskt, storleksmässigt. Så utformningen av upphandlingarna spelar stor roll för om man kommer att få anbud från den sociala ekonomin eller inte. Olof Jacobsson, Stadsmissionen Vi hyr hos Higab, vi skulle vilja lämna in offert på grönskötsel, men det fick vi nej på. Det är ett nytt område som vi skulle vilja utveckla. Men de har bara ramavtal med en enda leverantör. Emma Simonsson Vento, Gyllenkroken

14 14 Om man ser det till sektorn är det volymen som är ett hinder, att greppa så stora uppdrag, det är omöjligt för mindre, det har vi gemensamt med väldigt många småföretag. Eva Ternegren, Coompanion Vi har inte de musklerna att vi kan ge oss in i de riktigt stora upphandlingarna. Thomas Fröberg, Basta väst Upphandlingsproceduren Formalia kring själva upphandlingen är ett annat hinder som också nämns av flera. Korta anbudstider, omfattande krav, men också att det är skillnad på upphandlingar och avtal mellan olika aktörer. De upphandlingar vi har gjort med Arbetsförmedlingen, där har det inte varit mycket hinder och inte krångligt, det har funnits en stor förståelse. Men upphandlingarna med kommunen när det gäller LSS är en katastrof. Förfrågningsunderlagen är obegripliga. I sista upphandlingen var det 120 olika priskategorier för de 300 personer som i Gbg har daglig verksamhet i annan regi än kommunal. Kinna Skoglund, Karriär-Kraft Hela juridiken runt omkring gör att man måste vara van att skriva. I en upphandling för ramavtal om boende blev det ytterst kännbart för oss. UHB lade ut upphandlingen, vi skrev anbud, men så drog UHB tillbaka förfrågningsunderlaget, för man hade missat nån grej i det ursprungliga underlaget. Och så missade vi att skicka in på nytt. För en liten organisation blir sådant här katastrofalt. Emma Simonsson Vento, Gyllenkroken

15 15 Behov, förslag och utveckling Några råd från aktörer inom Social ekonomi Det finns som utredningen visar en rad områden där hindren för den sociala ekonomin att delta i upphandlingar är påtagliga, hinder som till stor del är fullt realistiska att förändra. Om kommunen verkligen vill att social ekonomi ska stimuleras att spela en mer framträdande roll än idag. Vilka råd ger de då till kommunen: Kommunen måste gilla läget och se social ekonomi som ett bra alternativ till egen verksamhet. Staden behöver anpassa sina upphandlingar till den här sektorn och till småföretag. Öppna upp sitt sinne kommunalt för andra alternativ. Om man vill ha en mångfald utövare, får man vara beredd att det slinker in nån kommersiell fisk, men då kan man också skapa modeller som gynnar långsiktighet. Politiker måste bestämma varför man vill upphandla. Vill man benchmarka, hitta nya arbetssätt, vill man göra det billigare de behöver definiera varför. Angered är en föregångare de ser till människors behov, försöker hitta bästa lösningar för de människor som de ska stötta, där har de varit öppna för att samarbeta med social ekonomi, lärt sig våra verksamheter, förstår vad vi är bra på och vad vi inte är bra på, det är roligt att jobba med dem, det är öppet. Man behöver se över kommunal verksamhet och vad man skulle kunna lägga ut. Exempel på verksamhet som skulle kunna läggas ut: konferensverksamhet, catering. Kommunens egna arbetsmarknadsprojekt håller på med sådant. Jag tror att det skulle vara bättre om man la ut arbetsmarknadsverksamhet över huvud taget. Men det finns också från någon råd och kritik som riktas till den egna rörelsen, till social ekonomi: I diskussioner är man så snabbt vid mantrat kommunen borde, men jag frågar: vad borde vi? Man sitter hela tiden fast i hinder från det offentliga för att driva verksamhet. Det är för mycket öga där, varför har man fastnat där? Social ekonomi borde se sig själva i vitögat. Man borde i större utsträckning starta egna affärsidéer som bär av sig självt, som vilken entreprenör som helst. Vi tittar inte ens åt det offentliga. Om vi har en biltvätt - vi har gatubolaget som kund, men de visste inte ens att vi var ett socialt företag, för de upphandlade ett av våra produktionsbolag. Ett annat råd som riktas till aktörer inom social ekonomi: Social ekonomi behöver utbilda sig, få bättre kunskap för att vinna upphandlingar. Önskemål från aktörer inom social ekonomi: hur kan Social resursförvaltning stimulera utvecklingen? Vad förväntar sig då den sociala ekonomins aktörer från Social resursförvaltning hur kan Social resursförvaltning stimulera en utveckling som främjar social ekonomi i upphandling? Vissa saker upprepas av fler men det är en rik arsenal av förslag som lämnas från den sociala ekonomins organisationer: Social resursförvaltning skulle kanske också vara en röst i debatten för den sociala ekonomin, synas och höras lite mer. För mindre föreningar kanske det behövs utbildningar, för att ge sig in i den här världen.

16 16 Om det fanns en jurist som man kunde skicka in sitt anbud till tänk om det hade funnits nån på Social resursförvaltning som kunde dra i de juridiska sakerna Social resurs skulle kanske handla upp utbildning och konsulthjälp åt sektorn social ekonomi Bearbeta UHB att social ekonomi finns för att underlätta förutsättningarna (t ex mindre upphandlingar, delade kontrakt) Det finns en föreningspolicy i staden bidrag får inte ges för löner eller lokaler. Social resursförvaltnings föreningspolicy ser annorlunda ut, man kan ge bidrag för t ex anställning av en handledare, det vore bra om Social resursförvaltning kunde stimulera stadsdelarna till samma tänk Lyssna in inför stora upphandlingar. Hämta kunskap från oss, med vår vana att rekrytera från målgruppen. Utbildningar i upphandlingskompetens Man ska se till att upphandlingar blir med fasta priser, öppna upp pilotområden och gynna, Social resursförvaltning ska i sin egen verksamhet vara föregångare, söka verksamheter som social ekonomi skulle kunna utföra minst lika bra. Social resursförvaltning kan ju som resursnämndsuppdrag tänka på att ha en mångfald av utförare. Social resursförvaltning behöver jobba för att vi ska bli sedda som tillgång i välfärdssystemet och att det blir fler upphandlingar. För oss är det viktiga att få hjälp med att kommunicera med kommunens olika förvaltningar och enheter, som är väldigt ovetande. Social resursförvaltning kan påverka politiker och UHB så att det blir fler små specialupphandlingar. Och se till att den informationen kommer ut till social ekonomi. Väldigt praktisk hjälp i att skriva ett anbud, ordna anbudsskrivarverkstad. Det borde finnas en kraftfullt markerad oberoende part som har kommunens uppdrag att hantera bidragsfrågorna, så man inte har jäv, kanske en enhet under den juridiska avdelningen, en tjänst som tar bort förvaltningsjävet, så att inte förvaltningar kan styra pengar till sig själva. Det kanske borde finnas en struktur för kunskapsutveckling på området, men viktigast är det att rätt konkurrensförutsättningar finns, det största problemet är att vi har en ojämlik konkurrenssituation, med informellt jäv och informell makt som avgör var pengar hamnar. Hur kan upphandlande myndigheter underlätta för social ekonomi i upphandling? Kritiken från social ekonomi gentemot kommunen är som vi sett massiv. Men vad kan då en stadsdel göra för att underlätta för social ekonomi i upphandling? Angered nämndes som ett positivt exempel och i utredningsuppdraget genomfördes en intervju med två tjänstepersoner där, Evy Almstrand, enhetschef för Arbetsliv och hälsa inom IFO-FH, område Arbetsmarknad/Sysselsättning, och Kjell Madsen, samordnare med ansvar för arbetsrehabiliterande insatser och arbetsträning. De berättar att stadsdelen har en budget att köpa tjänster utöver sina egna insatser. Detta är antingen upphandlad verksamhet eller medfinansiering av olika projekt. En stor del används för arbetsträning i regi av t ex Vägen ut eller Reningsborg. Mycket är kopplat till det lokala närområdet. Vi försöker utveckla samarbetet med sociala företag, hela tiden med individen i centrum, berättar de. De är med i en förstudie i ESF tillsammans med Coompanion, och en implementeringsstudie om att implementera karriärstöd med Vägen ut! kooperativen. Det är uppenbart både att de har en lång

17 17 och genuin erfarenhet av att samarbeta med social ekonomi och att de brinner för att göra det med individen i centrum, att fråga vad individen vill och få med honom/henne på resan. Det handlar om att se människan som en resurs och inte bara som en försörjningsstödtagare. Och ha flexibilitet, vara beredd på att alla människor inte har kapacitet att jobba 100%. När det gäller den sociala ekonomin, så har vi kommit ganska långt i Angered, vi har jobbat med att öka kunskaperna på myndigheten. En nyckel har varit att det finns en stor samsyn mellan utförare och myndighetsutövning. De träffas ofta och har utvecklat en samsyn. Vilka hinder finns då för social ekonomi att växa, frågar jag. Många som inte har kunskap, känner ett motstånd för att ge sig in i djungeln om vad som gäller. De är rädda att de är för små. De har svårt att tala om att de finns. Sen är de ju inte vinstdrivande, det gör det kanske svårt för dem att slimma det de har, säger Evy och Kjell. Om de ska vara med i en upphandling skulle de ha ett eget spår. De som jobbar i de här företagen är personer som har eller haft en funktionsnedsättning. Mycket handlar alltså om att arbeta upp relationer, att bygga förtroende, att skapa samsyn kring individen, att se individen som en resurs och våga tro på förändring. Att möta Evy och Kjell är hoppingivande. Ändå är de försiktigt återhållsamma med sina framgångar. Vi har gjort en del uppföljningsinsatser. Men vi kan bli bättre. Vi behöver göra mer av analys gör vi rätt saker? Vilket stöd tror de då behövs för att stärka social ekonomi i upphandlingar? Också här har de mycket att komma med: Samråd med personer som kan området, vi är långt från experter. Och när det startar ett nytt socialt företag hade det varit utmärkt om Social resursförvaltning kunde gå in med någon form av hyressubvention, så att företaget kan få tag på lokal till en rimlig hyra. Det är ofta ett stort hinder för nya sociala företag. Sen kanske det hade varit bra med någon slags handbok. Social ekonomi skulle också behöva dela med sig av all den kunskap man har. Det finns framgångsbranscher där social ekonomi kan spela en viktig roll mat, service, trädgård, städ t ex. Det borde tas hänsyn till det vid upphandlingar. Om de små och medelstora företagen får en möjlighet att vinna upphandlingar så kommer det att innebära arbetstillfällen. Stöd och utveckling några förslag I rapporten har aktörer inom social ekonomi själva identifierat en mängd hinder för social ekonomi i upphandling. De ger också konstruktiva råd till kommunen och uttrycker även behov av stöd på flera områden. Denna rapport ska förhoppningsvis hjälpa Social resursförvaltning att möta och svara mot de behov som social ekonomi har uttryckt. Social ekonomi fyller en viktig funktion för utveckling av ett samhälle som präglas av delaktighet. Det är därför av stor vikt att social ekonomi ges bästa möjliga förutsättningar för att utvecklas. Det kan ske på flera sätt. Praktiskt stöd för att underlätta social ekonomi att delta i upphandlingar Här ger organisationerna själva flera ex på vad som behövs juridisk rådgivning, utbildning, bevakning och information inom området, lyssna in och kommunicera rörelsens behov till upphandlarsidan, praktiskt stöd vid anbudsskrivande.

18 18 Information, kommunikation, utbildning Social resursförvaltning har en viktig uppgift i att ge röst åt social ekonomi i olika sammanhang, i den mediala debatten, i förhållande till stadens förvaltningar och bolag. Utbildningsinsatser behövs, inte bara riktat till social ekonomi utan till den offentliga sektorn om social ekonomi. Det vittnade även avsnittet i rapporten med företrädarna från en stadsdel om. Rapporten försökte få ett samlat grepp om den totala omsättningen i organisationer inom social ekonomi på upphandlad verksamhet. Det kanske skulle kunna vara ett uppdrag för UHB att utifrån Winst göra en sådan uppdelning som enklare redovisar utförare från social ekonomi. Strukturella insatser Flera av de råd som ges handlar om insatser på ett strukturellt plan. Att påverka upphandlarsidan så att vi framöver får se mer av delkontrakt och mindre upphandlingar, som möjliggör för mindre organisationer och företag att medverka detta är ett uttryckt mål i stadens budget, men det krävs konkreta insatser för att åstadkomma en sådan strukturförändring. Att undersöka möjligheter för små och nystartade sociala företag att komma igång, t ex genom hyressubventioner är ytterligare exempel som kräver insatser på ett strukturellt plan. Maktförskjutning Mycket av vad organisationerna har berättat och de hinder som de identifierat, handlar om behovet av en attitydförändring, och en beredskap i kommunen att lämna ifrån sig makt. För att social ekonomi ska få möjligheter att delta i upphandlingar, att utveckla verksamhet och få jämbördiga villkor med den offentliga sektorn, krävs en vilja och ett mod. Kommunstyrelsen har visat på det modet och den viljan i antagandet av handlingsplanen om samverkan mellan Göteborgs stad och social ekonomi: Ambitionen bör vara att öka den sociala ekonomins andel av den offentliga verksamhetens omsättning. För att nå dit så krävs utöver politiska ställningstaganden att det offentliga är med på den maktförskjutning som kommer att behövas för att nå fram till ett sådant tillstånd. Social resursförvaltning har en viktig roll att spela i implementeringen av handlingsplanen. För att nå dit behövs också en reflektion i kommunen om den kommunala särarten och vilka verksamheter som är ett mervärde att driva i kommunal regi. Och utifrån en sådan reflektion se över vilka som skulle kunna drivas av andra aktörer. Behov av berättelser Ett av råden som lämnades av tjänstemännen i Angered var någon form av handbok. Det är ett viktigt förslag. En handbok skulle behövas, kanske med olika delar och adressater. Den sociala ekonomin behöver mer kunskap. Men framförallt behöver kommunen kunskap om social ekonomi. Och berättelser. Berättelser om vad det här är för ett fält, vad det innebär när människor kommer samman och startar ett företag som kan ge hopp och drömmar åter, hur det kan se ut i praktiken när social ekonomi bedriver något som kommunen har haft ensamrätt på i alla år. Det är först när vi får berättelser som allting blir levande och verkligt. Här är det kanske allra största behovet.

19 19 Avslutning Den här rapporten har velat undersöka behoven och hindren för social ekonomi att delta i upphandling. Informanterna som har intervjuats har generöst bidragit med en mängd exempel, både på vad som hindrar och vilka behov de har. Ännu finns inte möjligheten i svensk lagstiftning till reserverade kontrakt, något som också flera har varit inne på. Men det finns en rad möjligheter att underlätta och det går att göra också med nuvarande lagstiftning. Om kommunen vill. Det är upp till politiker och inte minst tjänstemän att visa. Det goda exemplet från Angered är uppmuntrande. Social ekonomi skulle kunna spela en betydligt större roll i upphandlingar än vad som sker idag. Social resursförvaltning har ett viktigt uppdrag i att stimulera en sådan utveckling. Göteborg i september 2014 Gunnar Svensson

20 20 Informanter Evy Almstrand, SDF Angered Thomas Fröberg, Basta väst Inger Ek, Upphandlingsbolaget Katrin Hakopian, Fryshuset Göteborg Olof Jacobsson, Stadsmissionen Kjell Madsen, SDF Angered Emma Simonsson Vento, Gyllenkroken Kinna Skoglund, Karriär-Kraft Pernilla Svebo Lindgren, Vägen ut! kooperativen Eva Ternegren, Coompanion Sonny Wåhlstedt, NSPHiG Martin Ärnlöv, Bräcke diakoni Länkar och litteratur Upphandling eller nerköp? Att använda upphandling som verktyg för lika rättigheter och möjligheter. Tema Likabehandling. Arbetsmiljöforum i Sverige Samhälleliga mål med upphandling som medel. Temagruppen Entreprenörskap och företagande. Tillväxtverket Socialt ansvarsfull upphandling - en handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling. Europeiska kommissionen Miljöhänsyn och sociala hänsyn i offentlig upphandling. Konkurrensverket (kompletterad 2012) Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling. SOU 2013:12. Jobb i framtiden eller jobbig framtid en rapport om framtidens arbetsmarknad och arbetsliv i Göteborg. Göteborgs stad, Stadsledningskontoret

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Maja Ohlsson och Helena Sagvall 28 november 2013

Maja Ohlsson och Helena Sagvall 28 november 2013 Maja Ohlsson och Helena Sagvall 28 november 2013 EU-kommissionens tolkning Anställnings- och sysselsättningsmöjligheter Anständigt arbete Arbetsvillkor som uppfyller arbetstagarens rättigheter Social integration

Läs mer

Årsrapport, 2013, för arbetet med det i Göteborgs Stad prioriterade budgetmålet; Ökad social hänsyn vid upphandlingar av tjänster

Årsrapport, 2013, för arbetet med det i Göteborgs Stad prioriterade budgetmålet; Ökad social hänsyn vid upphandlingar av tjänster 1(6), 2013, för arbetet med det i Göteborgs Stad prioriterade budgetmålet; Ökad social hänsyn vid upphandlingar av tjänster 1. Inledning Detta är en årsrapport från och över Göteborgs Stad Upphandlings

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

Social hänsyn i upphandling

Social hänsyn i upphandling Social hänsyn i upphandling - en modell för Göteborgs stad Maja Ohlsson & Jörgen Larzon Olympic Village London I know in the future I will be able to turn round and say I was part of that. Joseph Adjei,

Läs mer

Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Stockholms Stadsmission har inbjudits att yttra sig över rubricerad utredningen, och lämnar därför följande

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

Social hänsyn i upphandling

Social hänsyn i upphandling Social hänsyn i upphandling - en modell för Göteborgs stad Maja Ohlsson & Jörgen Larzon Olympic Village London I know in the future I will be able to turn round and say I was part of that. Joseph Adjei,

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling - som arbetsmarknadsverktyg

Social hänsyn i offentlig upphandling - som arbetsmarknadsverktyg Social hänsyn i offentlig upphandling - som arbetsmarknadsverktyg Om Göteborgs Stads pilotprojekt 2013-2015 Agenda Bakgrund Pilotprojektet för social hänsyn i upphandling Utmaningar och nästa steg Frågor

Läs mer

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg Valfrihetssystem Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg 1. Vad är valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Regeringen: Jag vill i detta sammanhang betona vikten av att miljöhänsyn vägs in i all offentlig

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén Lundgren, Anneli Assmundson, Ulrika Lantz Westman Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning, Social resursförvaltnings uppdrag Social resursförvaltning

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER PROGRAM FÖR ALTERNATIVA DRIFTSFORMER (KONKURRENSPROGRAM) Utkast INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 Bakgrund 3 Nulägesbeskrivning 3 Mål och syfte 4 Omfattning 4 Befintlig / ny verksamhet 4 Interna bud 4 Principer

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Den goda affären - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Utvärdera offentlig upphandling ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv samt föreslå förbättringsåtgärder Förbättra

Läs mer

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande Arrangör: SKOOPI - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och Tillväxtverket i samarbete med företagsrådgivaren Coompanion och Allmänna Arvsfonden

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling

Social hänsyn i offentlig upphandling Social hänsyn i offentlig upphandling En modell för Göteborgs Stad Maja Ohlsson och Jörgen Larzon 25 november 2013 Olympic Village London Arbetssätt i London Upphandlande myndighet Leverantör Inför upphandling

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Idéburet Offentligt Partnerskap juridiskt utrymme

Idéburet Offentligt Partnerskap juridiskt utrymme 2014-04- 24 Idéburet Offentligt Partnerskap juridiskt utrymme I september 2012 undertecknades en Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi. Syftet är att skapa ett långsiktigt

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

AKTIVIETSLOGG. Lena Risfelt Möte med Anna Frykenstig, juridiska

AKTIVIETSLOGG. Lena Risfelt Möte med Anna Frykenstig, juridiska AKTIVIETSLOGG Nedan finns en redovisning av aktiviteter som genomförts kopplat till uppdrag Handlingsplan för implementering av överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi.

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag

Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag PM Sida: 1 av 5 Datum: 2014-09-23 Diarienummer: Af-2014/439613 Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag Avdelningen Rehabilitering till arbete och Internationella staben har fått ett gemensamt

Läs mer

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Upphandlingscentrum Helen Widin 2013-05-24 LiÖ 2013-369 1 (4) Socialdepartementet Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

AKTIVIETSLOGG. handlingsplan och finansieringsstöd 3 december möte med Social resursförvaltning

AKTIVIETSLOGG. handlingsplan och finansieringsstöd 3 december möte med Social resursförvaltning AKTIVIETSLOGG Nedan finns en redovisning av aktiviteter som genomförts kopplat till uppdrag Handlingsplan för implementering av överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi.

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun 2012-10-19 Sidan 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun Förutsättningar Härnösands kommun (kommunen) bedriver en verksamhet vars tyngdpunkt ligger

Läs mer

Samhälleliga mål med upphandling som medel

Samhälleliga mål med upphandling som medel Samhälleliga mål med upphandling som medel En rapport från temagruppen Entreprenörskap och företagande Förord Offentliga verksamheter, myndigheter och kommuner, upphandlar varje år varor och tjänster

Läs mer

Samhälleliga mål med upphandling som medel

Samhälleliga mål med upphandling som medel Samhälleliga mål med upphandling som medel En rapport från temagruppen Entreprenörskap och företagande Förord Offentliga verksamheter, myndigheter och kommuner, upphandlar varje år varor och tjänster

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende Antagen av Kommunstyrelsen 2007-05-21, KS 117 Inledning För att verksamheten i kommunen skall fungera och servicenivån till

Läs mer

Arbetsordning och rutiner fo r upphandlingsprocessen

Arbetsordning och rutiner fo r upphandlingsprocessen 2014-11-20 Arbetsordning och rutiner fo r upphandlingsprocessen Antagen av styrgruppen 2014-11-20 Denna arbetsordning utgör grunden för hur man i upphandlingen kan skapa förutsättningar till arbete för

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Värmdö kommuns inköps- och upphandlingspolicy gäller för alla typer av inköp och upphandlingar som görs inom kommunen eller kommunens bolag. 1 Syfte

Läs mer

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Projektet som breddar idrottens betydelse från traditionell folkrörelseverksamhet till en aktiv aktör i Västra

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 10

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 10 KARLSTADS KOMMUN Ärende 10 Dnr KS-2011-660 Dpl 01 sid 1 (1) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Stadssekretariatet Tjänsteskrivelse 2012-06-11 Dan Tågmark, 054-540 10 04 dan.tagmark@karlstad.se Politiskt initiativ

Läs mer

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa KS14-293 003 Inköps och upphandlingspolicy Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Inledning Bjurholms kommun (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Trelleborg 13 09 23. Upphandling är omgärdat både av en mängd lagar och policys/direktiv.

Trelleborg 13 09 23. Upphandling är omgärdat både av en mängd lagar och policys/direktiv. Socialdemokraterna Motion till Kommun fullmäktige i Trelleborgs kommun Trelleborg 13 09 23 TRELLEBORGS KOMMU Kornmunstyrelsen 2013-09- 2 h Dnr. KsM/^.f Krafttag vid offentlig upphandling ger Vita jobb

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Förslag till krav och särskilda kontraktsvillkor om Social hänsyn

Förslag till krav och särskilda kontraktsvillkor om Social hänsyn Förslag till krav och särskilda kontraktsvillkor om Social hänsyn Antagna av styrgruppen 2014-11-20 Förslagen bygger på att en leverantör tilldelas hela kontraktet, alternativt att det tilldelas en leverantör

Läs mer

FAQ-10 vanliga frågor om upphandling

FAQ-10 vanliga frågor om upphandling FAQ S. Kindeborg 2010-10-22 Externt Upphandlingsenheten FAQ-10 vanliga frågor om upphandling 1. Närproducerat Fråga: Varför kan inte kommunen bara köpa närproducerade livsmedel till våra skolor och äldreboenden?

Läs mer

Socialt ansvarsfull upphandling

Socialt ansvarsfull upphandling Socialt ansvarsfull upphandling LOU EU- direktiv LUF Principer för offentlig upphandling Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och social hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art

Läs mer

Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Famna har inbjudits att yttra sig över rubricerad utredning, och lämnar därför följande synpunkter och

Läs mer

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 1 Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 Stefan Gudasic T.f. enhetschef SLL Upphandling SLL Upphandling Avdelningschef Tf Karin Peedu Upphandling vårdens varor och tjänster Jan Matsson 6,5 upphandlare

Läs mer

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice ClueE: det juridiska perspektivet David Langlet Joshua Prentice Studerade områden Det främjande regelverket hur påverkar det kommunerna? Offentlig upphandling främjare eller hämmare? Kravet på affärsmässigt

Läs mer

Ostrategisk upphandlingsprocess? Gudrun Lind gudrun.lind@kammarkollegiet.se

Ostrategisk upphandlingsprocess? Gudrun Lind gudrun.lind@kammarkollegiet.se Ostrategisk upphandlingsprocess? Gudrun Lind gudrun.lind@kammarkollegiet.se Regeringen Regeringen har i budgetpropositionen för 2009 uppställt som mål att den offentliga upphandlingen ska vara effektiv

Läs mer

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-08-25 RS140295 Johan Lindberg, utvecklingsledare Näringslivsavdelningen 072-216 26 75 johan.hansson-lindberg@regionhalland.se Regionstyrelsen

Läs mer

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare HSN 2008-11-18 p 13 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-10-xx HSN 0802-0240 Handläggare: Peter Ölund Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 GWA ARTIKELSERIE Titel: Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 Dåliga upphandlingar, brister i äldreomsorgen,

Läs mer

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca

Läs mer

Stöd till sociala företag

Stöd till sociala företag KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Ulf Lundström 2014-04-29 UAN-2014-0264 Karin Reuterdahl Rev.2014-05-15 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Stöd till sociala

Läs mer

Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014

Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014 Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling Anna Lipkin 18 september 2014 Ett samlat upphandlingsstöd 2014 1 januari Tillhandahålla metod- och kompetensstöd för innovationsupphandling (tidigare Vinnova).

Läs mer

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg THEOPPORTUNITYISNOWHERE Några samhällsutmaningar 2015 Ungas arbetslöshet Urbanisering vs levande

Läs mer

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008.

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008. sid 1 (5) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Staben Ekonomi Tjänsteyttrande 2013-09-04 Bengt Palo, 054-5405215 bengt.palo@karlstad.se Till arbetsmarknads- och socialnämnden Översyn av nämndens hantering

Läs mer

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till hisnande 500 miljarder SEK per år innebärande 20 % av Sveriges BNP och ca 55 000 SEK per svensk invånare. Antalet

Läs mer

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns

Läs mer

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17, 100 Namnet på dokumentet Innehållsförteckning Lagstiftningen och dess syfte... 1 1 Lagstiftning... 1 2 Syfte...

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Direktiv om utredning kring Idéburet offentligt Partnerskaps avtal med föreningar som utför arbetsmarknadsinsatser

Direktiv om utredning kring Idéburet offentligt Partnerskaps avtal med föreningar som utför arbetsmarknadsinsatser Direktiv om utredning kring Idéburet offentligt Partnerskaps avtal med föreningar som utför arbetsmarknadsinsatser Under lång tid har den förra arbetsmarknadsberedningen medfinansierat projekt på arbetsmarknadsområdet

Läs mer

OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö)

OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING Följeutvärdering av Mentorskapsprogram Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) 1 ALLMÄN ORIENTERING Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö)

Läs mer

Arbetsintegrerande socialföretag och kommunen Får/ bör versus bör/får inte

Arbetsintegrerande socialföretag och kommunen Får/ bör versus bör/får inte Arbetsintegrerande socialföretag och kommunen Får/ bör versus bör/får inte Hedemora 30 januari, 2014 Temagrupp Entreprenörskap och Företagande Ragnar Andersson, analysansvarig Får/ bör möter får/bör- inte!

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

Så påverkas leverantörerna av

Så påverkas leverantörerna av Så påverkas leverantörerna av elektronisk upphandling Presentation på e-inköpsdagen Stefan Jönsson 2009-05-12 Vad är tillväxtverket? Nutek (Verket för näringslivsutveckling) lades ned den 31 mars Den 1

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner Eva Sveman Nya upphandlingsdirektiv Direktiv om upphandling inom den klassiska sektorn Direktiv om upphandling inom försörjningssektorn Direktiv om upphandling

Läs mer