KVALITETSREDOVISNING 2009 HUMLESKOLAN BROMÖLLA

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING 2009 HUMLESKOLAN BROMÖLLA Inledning Läsåret 2008/2009 har varit ett händelserikt år med många utmaningar för våra elever och vår personal. Antalet elever som var behöriga till gymnasiet blev lägre i år än förra året. 18 elever saknade betyg i ett eller flera av ämnena engelska, svenska och matematik. Detta är dock en markant förbättring då 28 elever saknade ett eller flera betyg i basämnena i sitt årskurs 8 betyg. Det försämrade resultatet kan delvis förklaras med det har rått stor social oro kring en grupp elever. Vår andra musikklass lämnade årskurs 9. Det är roligt att konstatera att eleverna nått goda resultat. Vi tror att möjligheten att under skoldagen syssla med ett gemensamt specialintresse bidragit till ökad trivsel och motivation, vilket haft positiv effekt på övrigt skolarbete. Under våren 2007 startade arbetet med framtida lokalförsörjning inom Alviken-Humle området. Arbetet har lett fram till att renoveringen av Alviken och delar av Tunnbyskolan påbörjades under sommaren Det har inneburit mycket praktiskt arbete med flyttning i och mellan lokalerna. I detta arbete har vår personal visat stort engagemang. Under året har vi kunnat få igång vår cafeteria igen genom att ungdomar i den utflyttade dagverksamheten sköter den 3 dagar i veckan och våra fritidsledare finns till hands alla skoldagar. afeterian är öppen på förmiddagen och där kan eleverna för en billig peng köpa en enkel frukost/mellanmål. Fritidsledarna svarar även för att det finns trevliga rastaktiviteter att tillgå. Vi vill passa på att tacka all personal för ert stora engagemang som har bidragit till att eleverna trivs, känner sig trygga och presterar goda resultat. Bakgrundsfakta Organisation läsåret 2008/2009 Humleskolan är en åk 7-9 skola som är indelad i fyra arbetslag. I varje arbetslag ingår en åk 7, en åk 8, en åk 9, 6-9 lärare och en hemvärd. I så stor utsträckning som möjligt undervisar lärarna i sitt eget lag. Arbetslagen fungerar som självstyrande grupper, som ansvarar för att: planera, genomföra och rapportera samt att utveckla verksamheten i förhållande till övergripande mål, egna arbetsmål, ekonomiska ramar och tidsramar. Arbetslagen ansvarar också inom sin verksamhet för arbetsfördelning, beställningar och inköp inom de mål och ramar som finns samt elevvårdsärenden. Varje arbetslag har egen budget. Under läsåret har vi haft 332 elever, 28,1 lärartjänster, 1,8 assistenttjänster, fyra hemvärdar och en studie och yrkesvägledare (0,8 tjänst), en kurator och en skolsköterska som vi delar med Alvikenskolan och Edenryds skola. På Humleskolan finns dessutom en rektor, en biträdande rektor (0,5 tjänst) och en skolassistent. För att täcka upp en del av SIS och SAS får vi ett tillskott på 1,5 tjänst som ingår i nämnd tilldelning. 1,0 tjänst av vår tilldelning används till en övergripande specialpedagogisk tjänst. Denna resurs utnyttjas för handledning av personal och hjälp till elever i behov av särskilt stöd. Under året har det i kommunen också funnits en sv2 resurs som har varit placerad på Humleskolan (1,0 tj). Läraren har undervisat spontaninvandrade elever på skolorna i tätorten. De ca 20 eleverna har vid inskrivningen inte haft några kunskaper i svenska och oftast har de även saknat kunskaper i engelska. Den kommunövergripande särskilda undervisningsgruppen har under året haft 6 elever inskrivna. Beslut om placering i gruppen fattas av Barn och utbildningsnämndens ordförande efter anhållan från rektor efter elevvårdskonferens. I gruppen har vi 2,55 tjänst; en grundskollärare (1,0 tj), en socialpedagog (0,8 tj) och en elevassistent (0,75 tj). 1

2 Elever som placeras i gruppen har behov av särskilda anpassningar för att få en bra inlärningsmiljö. När så är möjligt ska eleverna integreras i den vanliga klassundervisningen. Målet är att de ska återgå till sin ordinarie klass. Under året har vi haft tre musikklasser. Musikklasserna drivs som tidigare som ett samverkansprojekt med musikskolan. All undervisning sker inom ramen för grundskolans timplan. Biblioteket bemannas dagligen av en bibliotekarieassistent och utöver detta har vi bibliotekarie på plats 10 timmar per vecka. Organisation läsåret 2009/2010 Grundorganisationen ser i stora drag ut som föregående läsår. Dock har elevantalet minskat med i storleksordningen 30 elever och vi har idag 301 elever. Under höstterminen 2009 har vi 26,95 lärartjänster, 1,8 elevassistenttjänster, en studie- och yrkesvägledare (0,8 tj), 3 hemvärdar, en kurator, en skolsköterska som vi delar med Edenryds skola och Alvikenskolan, en skolassistent samt en rektor och en biträdande rektor som under läsåret ersätts med en administrativ resurs pga föräldraledighet. Till vårterminen minskar lärarresursen ytterligare 1,4 tjänst på grund av besparing. I kommunperspektivet minskar elevassistentresursen med 5 tjänster. Hur det detta kommer att påverka vår verksamhet vet vi inte i dag. Humleskolan är detta läsår indelad i tre arbetslag. I varje lag finns en åk 7, en åk 8 och en åk 9. Läsåret 2009/2010 kommer ett arbetslag ha två åk 9-klasser. I varje lag arbetar sju till åtta lärare och en hemvärd. Även i år har strävan varit att skapa en profilklass i musik. Musikprofilen innebär att eleverna har 100 minuter mer musik än timplanen anger. Nuvarande 7 består av 25 musikelever och 4 av elever som läser enligt ordinarie timplan. Utöver dessa tre arbetslag finns ett resursarbetslag som arbetar med elever i behov av stöd. Vi har 1,5 lärartjänster mindre i grundorganisationen detta läsår. Detta innebär att vi i större omfattning än tidigare arbetar i helklass i ämnena svenska, NO, bild och musik. Den kommunövergripande särskilda undervisningsgruppens arbete har antagit sin form och fungerar väl. I dagsläget är 5 elever inskrivna i gruppen. Personalorganisationen består under höstterminen 2009 av 2 lärare (1,8 tj) och en elevassistent (0,75 tj.) Eftersom antalet elever i behov särskilt stöd är stort har vi inom ramen för tilldelade resurser tillskapat oss 1,5 tjänst speciallärare. Två lärare arbetar tillsammans med vår specialpedagog och personalen i den särskilda undervisningsgruppen och bildar ett arbetslag. Inför vårterminen är det ännu oklart hur stor del av denna resurs vi har kvar på grund av varsel och uppsägningar. I området har vi 2,4 tjänst verksamhetsvaktmästare som arbetsleds av rektor på Humleskolan och rektor på Alvikenskolan. Vaktmästarnas ansvarsområde består av Humleskolan, Tunnbyskolan, Alvikenskolan samt Trollsländan och Kyrkängens förskola. Sedan flera år tillbaka har det funnits en halv fritidsledartjänst knuten till Humleskolan. Denna resurs har använts till att hålla fritidsgården Tunnan öppen under del av dagen. Vår strävan under året är att vi på ett bättre sätt ska använda oss av fritidsledarnas kompetens i skolverksamheten. Detta genom att fritidsledaren har varit knuten till ett arbetslag och i perioder bemannat skolans uppehållslokal, tagit hand om cafeterian och försett eleverna med rastaktiviteter, vilket är mycket uppskattat. 2

3 Vår 50 % biblioteksassistent gick vid läsårsskiftet i pension och ersätts inte på grund av ekonomiska skäl. Bibliotekarieresursen har dock utökats från 10 timmar till 13 timmar per vecka. Höstterminen 2009 flyttar Alvikenskolans årskurs 3 och 4 in i ett av skeppen på Humleskolan tillsammans med sina 5 lärare och en hemvärd. Redovisade mål Målen som redovisas är fastställda i riktlinjer för kvalitetsredovisning och kvalitetsarbete som Barn- och utbildningsnämnden beslutat. Som redovisade mål har vi på verksamhetsnivå valt att redovisa vårt arbete kring punkt 2 och 4. Vidare har vi valt att lyfta punkterna 1-4 för en noggrannare och djupare redovisning och analys av måluppfyllelsen. Punkterna 5-11 redovisas något kortare. 1. Måluppfyllelsen för kunskaps- och färdighetsmålen 3. Barn och elever i behov av särskilt stöd 4. Värdegrundarbete 5. Individuella utvecklingsplaner 6. Prioriterade insatser i den pedagogiska verksamheten för att öka måluppfyllelsen 7. Hälsa och livsstil 8. Likabehandlingsplanen 9. Barn och elever med funktionshinder 10. Barn och elever med annat modersmål än svenska 11. Grupper pojkar och flickor 1. Kunskaper och färdigheter Vi behöver arbeta vidare med att förtydliga ämnesmål och betygskriterier och göra dessa kända för elever och föräldrar. Under året skall vi analysera skillnaderna i betygutfall kontra resultaten på nationella prov. Elevernas upplevelse av delaktighet kring IUP skall öka. Eleverna skall känna till betygskriterier, ämnesmål och betygsnivåer i de olika ämnena. Vi ska ge eleverna tid att diskutera målen och få dem att reflektera mer över sitt eget lärande. Vårdnadshavare skall veta var man kan läsa om skolans mål. Eleverna på Humleskolan ska få en likvärdig bedömning. Arbetet med att på ett konkret sätt koppla det dagliga arbetet till samhället utanför skolan ska utvecklas. Det är viktigt för att skapa motivation för arbetet i skolan och väcka tankar inför ett framtida yrkesval och yrkesliv. Elevernas kunskaper om närsamhället skall öka. Bli bättre på att konkretisera undervisningen genom att använda funktioner i närsamhället. (Gränslösa klassrum) Utveckla studiebesöksverksamheten mot företagen i kommunen och närliggande kommuner. Arbetsplan skall utarbetas för studiebesök kopplade till arbetsområden åk 7-9. PRAO:n ska för- och efterarbetas 3

4 3. Elever med behov av särskilt stöd Att skapa goda inlärningsmöjligheter för alla våra elever är en stor utmaning. Vi har påbörjat processen men fortfarande finns mycket kvar att göra. Att få kunskap om och att skapa förståelse för elevers specifika svårigheter är viktigt för att alla ska känna sig sedda och att de ges möjlighet att utvecklas optimalt. Att erbjuda fler elever möjlighet att arbeta med kompensatoriska hjälpmedel för att överbrygga eventuella funktionshinder är ett prioriterat område. Mål Fler elever skall ges möjlighet att använda kompensatoriska hjälpmedel. Bättre anpassning av inlärningsmiljön efter elevernas behov. Ge personalen ökade kunskaper i användandet av kompensatoriska hjälpmedel i undervisningen. Hitta bättre former för samverkan mellan den pedagogiska personalen och resursteamets. 4. Värdegrundsarbete Att arbeta vidare med det pågående värdegrundsarbetet är en hörnpelare i hela vår verksamhet. Att alla trivs, känner trygghet och upplever att man blir sedd och har möjlighet att påverka är avgörande för eleverna motivation och studieresultat. Ingen på skolan ska uppleva att man blir diskriminerad eller kränkt på annat sätt. Varje elev och vuxen ska känna sig trygg och trivas på sin arbetsplats. Arbeta för samsyn på skolan både inom och mellan lagen. Arbetsron i klasserna ska öka. Språkbruket ska förbättras. Göra eleverna medvetna om vad de kan påverka. Synliggöra påverkansmöjligheterna genom att använda orden: delaktighet, påverka, elevdemokrati samt medbestämmande. Insatser för att nå målen 1. Kunskaper och färdigheter Under vårtermin 2009 införde vi ett digitalt verktyg för att underlätta en tydlig kommunikation mellan eleven, föräldrarna och skolan. Detta har medfört att vi under året har och kommer att avsätta tid till diskussioner kring mål, bedömning och betyg. Elevernas delaktighet i framtagandet av sin IUP har ökat. En av förberedelserna inför utvecklingssamtalet består av en självreflektion som eleverna gör om sig själv och sitt lärande. Andelen elever som leder samtalen har ökat. Flertalet lärare avsätter undervisningstid till att informera om och diskutera målen med eleverna. Vid föräldramöte informeras om skolans mål, bedömning och arbetet med IUP. För att underlätta för elever och föräldrar finns de nationella målen och betygkriterierna att läsa på Humleskolan hemsida. Arbetet med att få en likvärdig bedömning fortsätter under året i arbetslagen och i ämnesgrupperna. Under läsåret avsätts kompetensutvecklingstid till fördjupade studier och diskussioner kring betyg och bedömning. Under höstterminen 2008 deltog samtliga lärare som undervisar i svenska i en studiecirkel vars syfte var att diskutera innehåll, mål och bedömning. Samtliga matematiklärare i kommunen har arbetat i olika konstellationer med motsvarande innehåll. I åk 8 och åk 9 är eleverna ute på traditionell PRAO, en vecka per årskurs. Under våren 2008 förde vi diskussioner kring en utveckling av kontakterna med närsamhället med bla Arbetsförmedlingen, representanter för företagarföreningen 4

5 samt studerat ett projekt i Lund som går under namnet Gränslösa klassrum. En eller flera klasser i varje arbetslag har provat detta sätt att arbeta och varit positiva. Under våren genomförde åk 9 en tvådagars entreprenörskapsutbildning. Under läsåret införde vi en veckas internprao i åk 7 på skolan, hos våra hemvärdar, samt yrkes/branschinformation för åk 8, för att tidigare och bättre ge eleverna insikt i vilka yrken som finns och vad som krävs inom dessa. För att skapa goda förutsättningar för en bra studie- och yrkesvalsinformation har vi i större utsträckning schemalagt informationstillfällena. I åk 9 använder vi framför allt Livskunskapsämnet till detta. 3. Elever med behov av särskilt stöd Elevomsorgsdiskussioner är en stående punkt på arbetslagsträffarna. Arbetet med att skriva och följa upp åtgärdsprogram är en arbetsuppgift som har hög prioritet. Arbetslagen arbetar med att skapa olika inlärningsmiljöer anpassade efter elevernas behov. Det kan handla om hur eleverna grupperas, att låta elever arbeta i mindre grupperingar när det är möjligt och behoven finns, något som utnyttjas framförallt i basämnena engelska, matematik och svenska. Elever i behov av extra stöd och handledning kan oftast efter upprättande av ett åtgärdsprogram, få extra stöttning av vår specialpedagog. Ett särskilt rum har inretts för detta ändamål. Här kan 4-5 elever vistas samtidigt. När det gäller kompensatoriska hjälpmedel har vi idag tre datorer med talsyntes. Vi har arbetat för att öka antalet kompensatoriska hjälpmedel, tex datorer med talsyntes, talsyntes på USB-minne och scanners. Vi har också två så kallade Alphasmart, som är en enklare form av dator där man kan göra anteckningar, spara och föra över information till en dator. Under året har vi tecknat en kommunlicens på program för att ge alla elever i behov tex talsyntes tillgång till detta. Inlästa läromedel förekommer, om än i blygsam omfattning. 4. Värdegrundsarbetet Under året har vi reviderat vår likabehandlingsplan. Varje höst går skolkuratorn igenom likabehandlingsplanen med åk 7 eleverna. Likabehandlingsplanen ges till föräldrar åk 7 och finns att läsa på vår hemsida. Lokalprojekt som startade våren 2008 tillsammans med tekniska förvaltningen där våra elever fick vara med och prioritera vad som skulle göras för att förbättra den fysiska arbetsmiljön och hur det skulle se ut, har nu slutförts. Varje termin genomförs en trivselenkät, som sammanställs och utgör underlag för diskussioner i klassen och i arbetslaget. Av enkäterna har det bland annat framkommit att eleverna trivs och känner sig trygga på Humleskolan. Under våren arbetade elevrådet tillsammans med rektor fram ordningsregler. Ordningsreglerna har sedan varit på remiss i föräldragruppen och i personalgruppen. De nya reglerna gäller från och med höstterminen Alla klasser har på schemat avsatt tid för klassråd. Varje lag har ett lagråd som består av representanter från lagets klasser och en lärare. Det pågår ett arbete med att göra eleverna medvetna om vad, hur och när de kan påverka sin skolsituation. (Se bilaga 1) 40 minuter per vecka har eleverna ämnet Livskunskap. Underlag för bedömning 1. Kunskaper och färdigheter Betygsutfall och meritvärde i åk 8 och 9. Nationella prov åk 9. Elever i musikklassens syn på verksamheten. Löpande uppföljningar av enskilda moment och genomförd PRAO-enkät (åk 8) 5

6 3. Elever med behov av särskilt stöd Kontinuerlig uppföljning och dokumentstudier av stödet till elever i behov av särskilt stöd. 4. Värdegrundsarbetet Sammanställning av trivselenkät och en allmän bild av psykosociala arbetsmiljön som grundar sig på medarbetarsamtal, utvecklingssamtal och arbetsmiljöronder. Resultatanalys 1. Kunskaper och färdigheter Vid en jämförelse av betygsutfallet åk 9 lå 2002/ /09 kan man konstatera följande: Läsår Behörighet till gy Uppnått målen i Antal ej givna betyg % samtliga ämnen % 2002/03 82,5 70, / /05 90,9 78, /06 89,3 81,3 70 (5 %) 2006/07 93,0 81,9 90 (5 %) 2007/08 87,1 72,4 110 (8 %) 2008/09 83,2 72,9 155 (9,1%) I jämförelse med de närmast föregående åren är årets resultat när det gäller behörigheten till gymnasiet lägre i år. I dagsläget kan vi inte att jämföra våra resultat med rikets eftersom de inte är presenterade. De 16,8 % elever som ej nått behörighet till gymnasiet motsvarar 18 elever. Åtgärdsprogram har funnits upprättade för alla dessa elever. 8 av dessa elever har haft skolsvårigheter i kombination med en social problematik där sociala myndigheter varit inkopplad. Sedan två år tillbaka finns ett samverkansavtal med UKF och socialförvaltningen. Förbättringsarbetet är påbörjat men mycket återstår för att kunna fånga upp dessa ungdomar. Vi kan dock konstatera att resultatet förbättrats för dessa elever då 28 av eleverna i sitt vårterminsbetyg åk 8 saknade betyg i ett eller flera av ämnena engelska, svenska och matematik. 6

7 Meritvärde 2002/ /09 Läsår Meritvärde snitt Snitt pojkar Snitt flickor På Humleskolan 2002/03 202,9 183,1 226,2 2003/04 208,9 187,6 228,1 2004/05 216,7 193,6 234,7 2005/06 216,8 209,6 223,5 2006/07 198,8 186,9 212,3 2007/08 196,8 186,8 207,0 2008/09 194, ,8 Det genomsnittliga meritvärdet har i år gått ner något. Orsaken till detta är att elevgruppen som saknade behörighet till gymnasiet uteslutande är pojkar och att de saknar betyg i merparten av ämnena. I jämförelse med föregående läsår har flickornas genomsnittliga meritvärde ökat markant medan pojkarnas minskat i motsvarande omfattning. Vi kommer under läsåret med anledning av detta föra diskussioner i genusperspektivet. När det gäller provresultatsutfallet på nationella proven i svenska och engelska är resultat acceptabelt dock om det är en försämring mot föregående år. Procentuellt är det 12,1% i engelska och 10,3% i svenska som inte når målen för godkänt. Provresultaten ligger väl i paritet med givna slutbetyg, engelska 13 % ej godkända och i svenska 8,5 % ej godkända. Utfallet när det gäller provresultat i matematik ser fortsatt bekymmersamt ut. 21,5% når inte målen för godkänt. Betygsmässigt är det 13 % som ej når G-nivån. Provresultaten ligger överlag lägre för respektive betygsnivå än givna slutbetyg i ämnet. Att utöka kontaktnätet med samhället utanför skolan, att hämta impulser och information och låta detta ingå som ett naturligt inslag i undervisningen är ett av läroplanens mål. Det kan på ett positivt sätt bidra till en ökad motivation i skolarbetet och en förståelse för de krav som ställs i ett kommande yrkesliv. Alla klasser har under året vid ett eller flera tillfällen varit på studiebesök. Under året har vi i ett projekt kallat Gränslösa klassrum planerat för att knyta undervisningen närmare organisationer och företag i Bromölla kommun. Minst en klass i varje arbetslag har provat på kontakter med närsamhället via Gränslösa klassrumsmodellen. Enkäten om praon i åk 8 visar att eleverna i stort är positiva till sin prao. Det framkommer dock att det finns svårigheter att hitta arbetsställen med meningsfulla arbetsuppgifter. Åk 8 har deltagit i en branschdag då företag och kommun/landsting presenterade sina verksamheter och yrkeskategorier, något som var givande för både företagsrepresentanterna och eleverna. 7

8 3. Elever med behov av särskilt stöd Elevomsorgsarbetet har en central roll i arbetslagsarbetet. Både lärarnas vilja och engagemang för att hjälpa eleverna att nå målen är stor. Mycket av arbetslagens resurser används till att flexibelt arbeta i mindre grupperingar i basämnena engelska, matematik och svenska. Den specialpedagogiska resursen som ligger utanför arbetslagen har hjälpt flera elever att tro på sig själv, att utvecklas och på så sätt klara målen. Ett stort antal elever får idag handledning och stöd av vår specialpedagogiska resurs. På skolan har vi ett stort antal elever med läs- och skrivsvårigheter, dyslexi och matematiksvårigheter. Att hjälpa dessa elever att på ett förnuftigt sätt leva med sina svårigheter och hitta vägar för att bemästra dessa är viktigt. I det sammanhanget kan vi konstatera att ett stort behov av kompensatoriska hjälpmedel finns. Det kan handla om bärbara datorer, talsyntes, fickminne, inlästa läromedel m.m. Men också och inte minst att vi blir bättre att anpassa undervisningen till elevens behov. 4. Värdegrundsarbete Utifrån genomförd trivselenkät (se bilaga 1), utvecklingssamtal, medarbetarsamtal och arbetsmiljörond kan vi konstatera att det är viktigt att arbeta vidare med upplevelsen av arbetsron i klassrummen, delaktighet för elever och personal samt att hålla diskussionen kring vår gemensamma värdegrund levande. Eftersom vi har upplevt främlingsfientliga strömningar bland en grupp elever på skolan har vi arbetat särskilt med dessa frågor. Måluppfyllelse 1. Kunskaper och färdigheter - Mindre god - Mindre god 3. Elever med behov av särskilt stöd - God 4. Värdegrundsarbete - God Kortfattad redovisning av mål Individuella utvecklingsplaner I samband med utvecklingssamtalet som elever och föräldrar bjuds in till varje termin upprättas en individuell utvecklingsplan. Planen tar upp kortsiktiga och långsikta mål och åtgärder för att nå dessa. Vid medarbetarsamtal ger lärarna uttryck för att samtalen blivit mer strukturerade, att eleverna ges större möjlighet att påverka innehållet i samtalet och att elevernas förståelse för skolans mål har ökat. Efter elev och föräldraenkät 2008 fann vi att ett förbättringsområde var att ge föräldrarna och eleverna bättre möjlighet att förbereda sig inför samtalet. I dag får alla elever och föräldrar ta del av de skriftliga omdömena inför utvecklingssamtalet. 6. Prioriterade insatser i den pedagogiska verksamheten för att öka måluppfyllelsen Som följd av den bristande måluppfyllelsen har vi förstärkt vår speciallärarresurs med 1,5 tjänst. Detta för att i större utsträckning kunna rikta insatser till elever i behov av särskilt stöd. Detta tillsammans med minskade resurser har sin tur lett till att vi arbetar med stora undervisningsgrupper än tidigare i svenska, bild och NO. I övrigt prioriteras basämnena vid tjänstefördelning och schemaläggning genom att undervisningen sker i halvklass eller genom att två pedagoger ansvarar för undervisningen i klassen. Detta möjliggör en flexibel användning av resurserna efter elevernas behov. I övrigt: se punkt 1 och 3. 8

9 7. Hälsa och livsstil Under vårterminen har eleverna deltagit i ett antal friluftsdagar med varierat innehåll. Under bla livskunskaps- och hemkunskapslektionerna för klasserna diskussioner om faktorer som leder god livskvalitet. Skolsköterskan har hälsosamtal med alla elever i åk 8. Ett av arbetslagen har genomfört ett hälsotema. En gång per termin i samband med föräldramöte informeras enligt ÖPP. ÖPP är ett drogförebyggande program vars syfte är att påverka föräldrarnas attityder när det gäller att köpa ut och bjuda på alkoholhaltiga drycker. 8. Likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen finns upprättad. Vi följer arbetsgången vad gäller information kring planen till elever, föräldrar och personal, arbetet med kamratstödjare och deras utbildning. Vid kränkningar för vi diskussioner med inblandade elever och personal samt informerar föräldrar om händelsen. Vidtagna åtgärder vid kränkning dokumenteras. Under året har vi registrerat 32 anmälningar om kränkningar. Efter genomgång av anmälningarna kan jag konstatera att vi i vissa fall bör bli bättra på att dokumentera de uppföljningar vi gör av kränkningsanmälningarna. 9. Barn och elever med funktionshinder Inför starten i åk 7 för vi diskussion med avlämnande lärare, rektor och elevens föräldrar hur vi ska möta eleven och anpassa vår verksamhet efter elevens behov. I många fall ger vår specialpedagog stöd och handledning till eleven, föräldrarna och lärare. Elever med läs- och skrivsvårigheter ges till viss del möjlighet att använda kompensatoriska hjälpmedel i form av Daisyspelare, inscannat material, bärbara datorer och inlästa läromedel. Behovet av denna typ av hjälpmedel är större än tillgången just nu. 10. Barn och elever med annat modersmål än svenska Antalet elever med annat modersmål än svenska har under det senaste året minskat. För att möta dessa elevers behov har vi avsatt 1,2 tjänst. Resursen används till elever från Humleskolan och Alvikenskolan. På Humleskolan får ca 10 elever intensivundervisning i svenska språket. Eleverna är klassplacerade för att känna tillhörighet i en grupp och integreras i de flesta praktiskestetiska ämnen. För att möta behovet av nybörjarengelska bland elever med annat modersmål än svenska har resurser tillskapats för detta. 11. Grupper pojkar och flickor Resultatet av trivselenkäten har vi sammanställt klassvis, lagvis samt uppdelat i grupper flickor och pojkar. Det framkommer inte någon skillnad i flickornas och pojkarnas upplevelse av trivsel och arbetsro. Det förekommer att personalen i perioder och ämnen delar eleverna i flick- och pojkgrupper för att på ett bättre sätt nå målen. Vad gäller flickors och pojkars betyg och meritvärde se punkt 1. Åtgärder för utveckling 1. Måluppfyllelsen för kunskaps- och färdighetsmålen Fler elever än föregående läsår ska vara gymnasiebehöriga och fler elever ska nå godkända betyg i samtliga ämnen. Elevernas upplevelse av delaktighet kring IUP skall öka genom en tydligare koppling till ämnena. 9

10 Eleverna skall känna till betygskriterier, ämnesmål och betygsnivåer i de olika ämnena. Vi ska ge eleverna tid att diskutera målen och få dem att reflektera mer över sitt eget lärande. Bland annat genom fylla i underlag för IUP normer och värden. Se bilaga. Vårdnadshavare skall veta var man kan läsa om skolans mål. Eleverna på Humleskolan ska få en likvärdig bedömning. Elevernas kunskaper om närsamhället skall öka. Bli bättre på att konkretisera undervisningen genom att använda funktioner i närsamhället. (Gränslösa klassrum) Utveckla studiebesöksverksamheten mot företagen i kommunen och närliggande kommuner. Arbetsplan skall utarbetas för studiebesök kopplade till arbetsområden åk 7-9. PRAO:n ska för- och efterarbetas. 3. Barn och elever i behov av särskilt stöd Mål Fler elever skall ges möjlighet att använda kompensatoriska hjälpmedel. Bättre anpassning av inlärningsmiljön efter elevernas behov. Ge personalen ökade kunskaper i användandet av kompensatoriska hjälpmedel i undervisningen. Hitta bättre former för samverkan mellan den pedagogiska personalen och Elevhälsoteamet. Fortsätta arbetet med att förverkliga intensionerna i samverkansavtalet mellan utbildning-, kultur och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen. Bli bättre på att nyttja skolbiblioteksresursen och skolbibliotekscentralen. 4. Värdegrundarbete Ingen på skolan ska uppleva att man blir diskriminerad eller kränkt på annat sätt. Varje elev och vuxen ska känna sig trygg och trivas på sin arbetsplats. Arbeta för samsyn på skolan både inom och mellan lagen. Arbetsron i klasserna ska öka. Språkbruket ska förbättras. Göra eleverna medvetna om vad de kan påverka. Synliggöra påverkansmöjligheterna genom att använda orden: delaktighet, påverka, elevdemokrati samt medbestämmande. Upprätta sociala åtgärdsprogram för de elever som kränker andra. Utvärderingsinsatser under läsåret 2009/2010. Elevernas trygghet, trivsel och arbetsmiljö. Resultaten på nationella proven jämfört med betygsutfallet ska analyseras. Avslutning Läsåret 2008/09 var ett år fyllt av stora utmaningar. Den psykosociala arbetsmiljön på skolan var under långa perioder ansträng. Det handlade bland annat om drogmissbruk, kränkningar och våld. Vid inte mindre än fyra tillfällen utsattes personal för fysiskt våld. I avgångsklasserna hade vi ett stort antal elever i behov av särskilt stöd och detta bidrog till en hög arbetsbelastning. Det arbetades hårt för att motivera och stödja både elever och föräldrar i strävan att nå målen. 10

11 Under flera år har behörigheten till gymnasiet visat på en positiv utveckling. I år blev det ett bakslag, ca 17 % av eleverna nådde inte behörighetskraven för att komma in på ett gymnasieprogram. Inför läsåret 2009/10 ser jag två stora förbättringsområden som jag kommer att driva som rektor på Humleskolan. För det första måste vi ta ett samlat grepp och arbeta tillsammans med sociala myndigheter med de elever som är på glid. Det finns ett samverkans avtal mellan barnomsorg, grundskola och socialförvaltningen i Bromölla kring barn som far illa. Vi måste arbeta vidare med att förverkliga denna överenskommelse. För det andra, måluppfyllelsen måste bli bättre. Bland annat genom att i ännu större utsträckning än i dag styra resurser till de elever som är i störst behov av stöd. Detta kan innebära och hela tiden balanseras mot det faktum att vi i allt större utsträckning måste arbeta i helklass, med gruppstorlekar på 30 elever. Utmaningarna enligt ovan blir inte mindre av det faktum att vi under läsåret kommer att minska lärartätheten på skolan. Som rektor har jag en resurs viktigare än alla andra, min personal. Personalen på Humleskolan är lojal, kreativ, flexibel och arbetar målmedvetet med att utveckla verksamheten och höja måluppfyllelsen. Jag hoppas att läsåret 2009/10 blir ett bra läsår. Ett läsår där vi kan sätta fokus på trygghet, trivsel och utveckling. Bromölla Sven Håkansson Rektor 11