Faktaunderlag kring sjuksköterskors kompetensuveckling/fortbildning i primärvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Faktaunderlag kring sjuksköterskors kompetensuveckling/fortbildning i primärvården"

Transkript

1 Faktaunderlag kring sjuksköterskors kompetensuveckling/fortbildning i primärvården Else-Marie Jarl Distriktssköterska Adjunkt Familjemedicinska institutet 2003

2

3 Innehållsförteckning Inledning 2 Metod 2 Engelska begrepp kring fortbildning/kompetensutveckling 2 Grunder för kompetensutveckling 3 Principer för vuxenlärande 3 Kompetensutvecklingsbehov 4 Obligatorisk kompetensutveckling 7 Metoder för kompetensutveckling 8 Effekter av och hinder för kompetensutveckling 9 Effektiv inlärningsmiljö 11 Svenska studier 12 Lagar och avtal som reglerar kompetensutveckling 14 Sammanfattning och konklusion 15 Referenser 16 1

4 Inledning Enligt Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården (prop.1999/2000:149) skall primärvården utvecklas till en fungerande bas i den svenska hälso- och sjukvården. En viktig förutsättning för detta är att personalen får möjlighet till kompetensutveckling och fortbildning samt att det behövs en struktur för att utveckla ett stöd för utvecklingen. Familjemedicinska institutet har som ett av sina uppdrag fått denna uppgift. För sjuksköterskor i primärvården finns få exempel på strukturer för kompetensutveckling och fortbildning. Ett led i att få en uppfattning om den systematiska kunskapen kring kompetensutveckling och fortbildning är att göra en litteraturgenomgång i vetenskapliga tidskrifter. Därför görs denna litteraturstudie inom ramen för Fammi s verksamhet. Metod En sökning i databaserna Pub Med och Cinahl har gjorts med sökordet continuing education nurse* samt med försök att avgränsa för public health care. Ett stort antal artiklar har framkommit men alla har inte gått att fokusera på primärvårdens område. De flesta artiklarna är skrivna av författare från USA, Australien, Canada och England. Endast en funnen artikel är skriven av en svensk författare. Dessutom har en sökning gjorts i databasen LIBRIS för att finna svenska rapporter och avhandlingar. Därutöver har rapporter erhållits via kontakter med institutioner där studier bedrivits inom kompetensutvecklingsområdet. Engelska begrepp kring fortbildning/kompetensutveckling Nedanstående begrepp används i studierna i betydelsen fortbildning/kompetensutveckling för sjuksköterskors efterutbildning. CNE = continuing nursing education CPE = continuing professionel education CE = continuing education 2

5 Grunder för kompetensutveckling Kunskapsproduktionen ökar ständigt i samhället. En lösning för att klara problem med en ständig uppgradering av de anställdas kompetens är att satsa på ett ledarskap och en organisering av arbetet som stödjer möjligheten för de anställda att själva söka kunskap, få erfarenheter, tid till reflektion och att utnyttja de kunskaper som genereras (SOU 1999:66). Det finns olika definitioner på begreppet kompetens men en gemensam framtoning är betoningen av kompetens som en individs eller kollektivs förmåga att utföra specifika aktiviteter eller uppgifter. Ellström i Rönnqvist (2001) menar att kompetens är en individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller kontext. Närmare bestämt förmågan att framgångsrikt utföra ett arbete, inklusive förmågan att identifiera, utnyttja och om möjligt, utvidga det tolknings-, handlings- och värderingsutrymme som arbetet erbjuder. Sandberg och Targama i (a.a) uttrycker att kompetens i en yrkesroll är liktydigt med hur yrkesutövaren förstår sin arbetsuppgift och det sammanhang där arbetet utförs. Kompetens enligt detta blir synonymt med förståelse och snarast en form av intellektuell förmåga. Rönnqvist (2001) fortsätter med att beskriva hur förvärvandet av kompetens sker. Formellt lärande handlar om planlagda utbildningar ex personalutbildningar och föreläsningar eller skolor. Icke formellt lärande är studier som kan ske via självstudier och studiecirklar. Informellt lärande är det lärande som sker i det dagliga arbetet i samspel med arbetskamrater och arbetsuppgifter. Analogt med den definition Ellström i Rönnqvist (2001) gör av kompetens kan kompetensutveckling definieras som de åtgärder vars syfte är att öka individers potentiella handlingsförmåga i relation till en specifik uppgift, situation eller kontext ( s 17). Detta förutsätter att någon kan identifiera när behovet av kompetensutveckling behöver ske och att prioritering sker av vad, vem eller vilka som ska få vilken form av kompetensutveckling, hur insatsen ska ges och med vilket innehåll. Tradition, modetrender och maktförhållanden styr ofta kompetensutvecklingsinsatser, inriktning och prioriteringar. Principer för vuxenlärande Knowles (1980) har utarbetat en teori för vuxenlärande. Den bygger på fyra antaganden: 1. Vuxna människor övergår från barnets beroende till den vuxnes oberoende. 3

6 2. Den vuxne har erfarenheter som bör användas som en resurs för lärande. 3. En vuxens positiva inställning till lärande är ofta relaterat till att utveckla fakta eller den sociala rollen. 4. En vuxen är mer benägen att lära när materialet är direkt användbart och inte användbart någon gång i framtiden. Redman (1993) menar att för att lärande ska vara effektivt gäller att den studerande har vilja och motivation. Personen måste också ha förmågan att lära samt att det måste vara en lärande miljö. Som stödjande faktorer för inlärning säger Kozier & Erb (1992) att motivation att lära sker vid en specifik tidpunkt och bör då uppmuntras. För att göra inlärning mera meningsfull är den studerandes aktiva deltagande viktigt. Feedback stödjer inlärning när det är positivt och innehåller förslag och alternativ för att öka inlärningen. Förlöjligande och sarkasm minskar inlärning. Repetition underlättar bibehållande av kunskap och praktisk övning är nödvändigt för att öka inlärningen. Tiden mellan inlärningen och övningen ska vara kort för bättre behållning. Enligt UNESCO (1972) skall livslångt lärande: ske hela livet leda till systematiskt förvärvande av förnyelse och komplettering av kunskap, färdigheter och attityder vara främst inriktad mot människans självförverkligande vara beroende av individens motivation för att individen ska bli engagerad i att själv besluta inlärningsaktiviteter ska möjliggöra alla former av pedagogiska influenser vid formellt, icke formellt och informellt lärande Kompetensutvecklingsbehov Hälso- och sjukvården förändras vartefter och därför söker sjuksköterskor oberoende av vårdkontext fortbildning för att motsvara patientens behov av vård. För att utreda vilka behov sjuksköterskor uppfattade sig ha av kompetensutveckling skapades fokusgrupper ( Brooks, Fletcher & Wahlstedt, 1998) av sjuksköterskor. Tre teman framkom: färdigheter och kunskaper inom det praktiska fältet, framtida förändringar för sjuksköterskan, utbildning i att strategiskt klara förändringar inom hälso- och sjukvårdssystemet. Beatty (2001) skriver att sjuksköterskors arbete alltid är påverkat av kontext. På grund av brist på sjuksköterskor behöver sjuksköterskor som arbetar på landsbygden en bred 4

7 kompetens och utökad verksamhet som också kan omfatta andra professioners kompetens. Kompetensutveckling är därför livsviktigt för att upprätthålla patientsäkerheten. Likaså har landsbygdssjukhus och hemtjänst för att minska kostnader anställt lägre utbildad eller outbildad personal. Detta ger ökad stress för sjuksköterskan och kontinuerlig övertid samt lite energi kvar för att upprätthålla professionell kompetens. Syftet med denna undersökning var att beskriva sjuksköterskornas attityder till kompetensutveckling. 161 sjuksköterskor svarade att kompetensutveckling är viktigt medan 24 svarar att det inte är det. Hinder som gör att sjuksköterskorna har svårt att delta i kompetensutveckling är dåligt stöd från handledare och partners, oflexibla arbetsscheman, brist på ekonomiskt stöd och tid och för långa avstånd till utbildning. Önskvärd kompetensutveckling för sjuksköterskor bör enligt The Pew Health Professions Commision (Bellack & O Neil, 2000) bestå av: Evidensbaserad vård Kritiskt tänkande Reflektion Problemlösande förmåga Populationsbaserad vård (folkhälsoarbete) Kulturell vård Tvärvetenskapligt arbete I en enkätstudie undersökte Lathey & Hodge (2001) företagssköterskors beteende beträffande informationssökning. De områden som ansågs vara av stort intresse var regeringens/ riksdagens regleringar av hälso- och sjukvårdsområdet, ny utveckling inom det egna området, läkemedelsinformation, psykologiska aspekter på olika sjukdomar. Källor för informationssökning utgjordes främst av kollegor inom den egna enheten, professionella organisationer, kurser och konferenser. Minst använde man sig av internetbaserade databaser som Medline/Pubmed och näst efter bibliotek. Något mer använde man och world wide web. Aoki & Davies (2002) redovisar i en artikel resultaten från en studie av sjuksköterskor anställda vid äldreboenden i norra England. Syftet var att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter och uppfattningar av fortbildning CPE och deras åsikter om utvecklingen av den egna kunskapen och skickligheten via formell och informell utbildning. Resultatet visar att sjuksköterskorna uppfattade värdet av utbildningen men att de hade svårigheter att delta i utbildningen. Enligt tidigare forskning handlar dessa svårigheter om kostnader för utbildningen (Barriball et al, 1992; Hogston, 1995; Kersaitis, 1997), för lite personal för att kunna lösgöra respektive sjuksköterska till utbildning (Barriball et 5

8 al, 1992; Morrell et al, 1995; Kersaitis, 1997), familjeskäl (Barriball et al,1992; Kersaitis, 1997; Davies et al, 1999), långa avstånd till utbildningen (Orme, 1992; Kersaitis, 1997) och brist på information om utbildningen (Barriball et al, 1992; Kersaitis, 1997). När det gäller privata äldreboenden är bristen på ekonomiska medel och tillgång på personal viktiga frågor. De flesta äldreboenden har begränsad kontakt med skolor och departments of nursing. Resultatet av studien visade även att 20% av sjuksköterskorna de senaste 12 månaderna hade genomgått någon form av utbildning. Undersköterskor (14%) hade färre möjligheter att delta i utbildning medan 25% av sjuksköterskor och chefer kunde delta. DiMauro (2000) skriver att Ingen kan förstå vikten av professionell utveckling bättre än professionella utbildare. Förändring är ett konstant tillstånd inom hälso- och sjukvård idag. Detta gör behovet av kompetensutveckling mer viktigt. För att göra kompetensutvecklingen effektiv bör individen göras medveten om sitt eget behov av utveckling och hur denne själv kan utreda sitt behov, detta som ett led i den egna utvecklingen mot en professionell roll. Det första steget i utvecklandet av en egen kompetensutvecklingsplan är att bli medveten om det egna behovet av utveckling genom att identifiera de egna behoven. Det måste ske utifrån den egna situationen, de professionella målen och att identifiera de metoder som är möjliga för uppfyllandet av behoven. De flesta inventerar behoven en gång per år tillsammans med sin chef. För att effektivt utvecklas bör denna inventering ske kontinuerligt annars kommer många tillfällen att gå förlorade. Planerandet bör fokusera på såväl direkta behov som framtida behov. Frågor man kan ställa sig själv för att inventera behoven: Vilka är mina essentiella professionella behov? Vilka är mina styrkor och svagheter? Vilka är mina möjligheter och hot? Hur ser min professionella arbetsmiljö ut? Vilken riktning vill jag att mitt professionella liv ska ta? Vad behöver jag veta och göra för att nå dit? Enligt Nugent (1990) upplevde drygt 80% av sjuksköterskor att sjuksköterskeutbildningen inte var tillräcklig för hela det yrkesaktiva livet. Vad en sjuksköterska vill beträffande utbildning kan var mindre överensstämmande med vad hon behöver men faktum kvarstår att om personen ska lära krävs motivation och under vissa tider behövs speciella program för att möta behoven. Det är därför viktigt att arbetsgivare och sjuksköterskor tillsammans utvecklar program för fortbildning som tillgodoser bägge parters behov. 6

9 Enligt Conway (1983) kan en profession karaktäriseras av ett antal värden: En förtrogenhetskunskap med en viss intellektuell kunskap Teorier som styr praktiken Medlemmarna delar vissa värderingar och en etisk kod styr individens handlingar Verksamheten är viktig för samhället Medlemmarna utövar egen kontroll över sin verksamhet Obligatorisk kompetensutveckling I USA förs en ständig diskussion om huruvida kompetensutvecklingen för sjuksköterskor ska vara obligatorisk eller inte ( Hutton, 1987; Eustace, 2001; Exstrom, 2001). Sedan 1973 har ANA (American Nurses Association) förespråkat obligatorisk relicensiering för sjuksköterskor infördes detta i Kalifornien och Kansas. Numer sker det i 23 stater. Exstrom (2001) skriver att State Board of Nursing har som uppgift att säkra befolkningen genom att licensiera sjuksköterskors kompetens, vilket också är syftet med institutet. Det finns på varje institut medlemmar som representerar befolkningen. Institutet är involverat i sjuksköterskors kompetens vid nystarten inom yrket, underhand som förnyande av legitimation, om sjuksköterskan återvänder efter frånvaro i yrket samt i samband med disciplinära följder för enskild sjuksköterska. Institutet begär in verifierad yrkespraktik, definierar ett minimum av kompetensutveckling och upprätthållande kurser. Enligt artikeln är det ett flertal organisationer och individer som är och bör vara involverade i sjuksköterskors kompetensutveckling. Dessa är den individuella sjuksköterskan, sjuksköterskans arbetsgivare, Boards of Nursing, sjuksköterskeprofessionen och utbildare för sjuksköterskor. I en artikel skriver Barriball, While & Norman (1992) att The Royal Commission on the National Health Service (1979) uttryckt att fortbildning för sjuksköterskor efter legitimering är essentiell och rekommenderas ökade resurser. I detta ligger implicit uttryckt att det inte bara är viktigt att en sjuksköterska erhåller en utbildning som är god vid legitimation utan att sjuksköterskan också fortsättningsvis är kompetent för sin roll. Varje sjuksköterska måste vara medveten om behovet av att vara uppdaterad och att öka kunskaperna och färdigheterna och kritiskt fastställa sitt behov av utbildning. I tider med dåliga resurser är det dock viktigt att data finns att tillgå om sjuksköterskors behov av utbildning. Frivillig eller återkommande styrd fortbildning har diskuterats i England. Viktigt är att betänka att fortbildningen hela tiden måste utgå från de behov sjuksköterskorna har och på så vis nå effektivitet. Förslag ges att återkommande professionell utbildning 7

10 skall organiseras i tre nivåer nationellt, regionalt och lokalt samt baseras på forskning om sjuksköterskors behov av fortbildning. I England (Wood, 1998) menas från the United Kingdom Central Council (UKCC) att det är professionen som är ansvariga för att kompetensen upprätthålls och utvecklas. UKCC lägger ansvaret på den enskilda sjuksköterskan att själv identifiera sina behov av kompetens- utveckling. Någon rapportering till UKCC krävs inte då det anses stå i konflikt med uppfattningen om professionens ansvar. Metoder för kompetensutveckling Paunonen (1991) menar att lyckosamt arbete med utveckling av sjuksköterskors kompetens bör ske tillsammans mellan den praktiska professionen och den teoretiska, dvs. utbildningen. En av de mest effektiva metoderna är via handledning. Handledningens teoretiska ram bör vara direkt applicerbar på det vårdområde som personalen är engagerad i då fokus i handledningen utgår från problem som uppstått i den dagliga verksamheten. Därför är det viktigt att de som är handledare bör vara väl orienterade i den teoretiska grunden och ha god erfarenhet från den verksamhet som området gäller. En intervention genomfördes med 26 erfarna sjuksköterskor som fick utbildning i handledning under ett år och egen handledning. Under år två fick dessa sjuksköterskor handleda en grupp sjuksköterskor. En utvärdering gjordes efter ett år. 76% av de blivande handledarna ansåg att de ökat sin personliga och professionella växt medan den handledda sjuksköterskegruppen upplevde motsvarande till 61%. Pearson & Care (2002) visar liknande resultat i en studie kring kompetensutveckling av sjuksköterskor som ska byta vårdnivå från akutvård till primärvård. Författaren menar att sjuksköterskor i primärvård (rural nurses) föredrar kompetensutveckling som är praktisk, lantligt orienterad, upplagd som självstudier, tillgänglig under arbetstid och bekostad av verksamheten. Sjuksköterskorna vill mindre fokusera på teori och andra discipliner samt kunskaper riktade mot stadsproblematik. Studierna bör vara tillgängliga och interaktiva. Gruppdiskussioner med handledare engagerar men workshops, seminarier och telemedicin kan också fungera. Traditionella klassrumslektioner anses som mindre lämpliga. Enligt en studie genomförd av Aoki (2002) visar resultaten på att informella studier är de studier som bäst passar sjuksköterskor inom äldreboenden dvs, läsa professionella artiklar, böcker, titta på videos, utbyta erfarenheter med kollegor. Den aktivitet som rankades högst var studiedagar medan därefter rankades de informella studierna. 8

11 Evidens råder om att den akademiska institutionen och äldreboendets samarbete kring kompetensutveckling dvs. mellan utbildning, forskning och verksamhet ger goda resultat för såväl de boende som personal och studenter (Chilvers & Jones, 1997). I en artikel beskriver Hayes & Huckstadt (2000) hur kompetensutveckling kan ske via webben och vad som krävs för detta. För att bygga upp dessa utbildningar behövs samarbete mellan utbildare och datapersonal men också att användarna har datorvana. Kurserna som ges bör vara väl strukturerade och interaktiva med möjlighet till kommunikation mellan såväl handledare som övriga kursdeltagare. Peterson, Hakendorf & Guscott (1999) beskriver i sin studie hur metoden problembaserad inlärning kan användas i utbildning bland äldresjuksköterskor som arbetar i avlägsna områden. Genom att arbeta med problem från den egna verksamheten och reflektera över journalanteckningar kan teori implementeras i det praktiska arbetet. Resultatet blev en grupp sjuksköterskor som blev mer kompetenta att arbeta oberoende. Effekter av och hinder för kompetensutveckling Samhällets utveckling och därmed förändrade förväntningar på vården samt den snabba utvecklingen inom vården gör att sjuksköterskor måste ha kontinuerlig kompetensutveckling (Pembrey, 1984; Pelletier m. fl., 1999; Di Mauro, 2000). Det är viktigt att sjuksköterskan inte bara är kompetent vid legitimation utan också fortsättningsvis under sin tjänstgöring är kompetent för sin roll. Även de minskade ekonomiska resurserna anges som orsak (Pelletier m.fl, 1999). I artiklar skrivna i USA (Eustace, 2001) betonas att kompetensutvecklingen till stora delar handlar om att skydda patienten. USA har också en lång tradition på kompetensutveckling för sjuksköterskor. Columbia University var det första universitetet (1899) som anordnade formell utbildning för sjuksköterskor. Relationen mellan kompetensutveckling och arbetstillfredställelse för sjuksköterskor och undersköterskor är signifikant, enligt Robertson m.fl, (1999). Studien visar också att sjuksköterskor med högre utbildning visar större arbetstillfredställelse i samband med kompetensutveckling än undersköterskor med ett års arbetserfarenhet. Pilhammar-Andersson (2001) visar i en studie att kompetensutveckling påverkar informanternas arbetssituation beträffande kognitiv förmåga, möjligheter till påverkan, utveckling av kunskap, deltagande i utvecklingsprojekt samt intresse för att sprida forskningsinformation. 9

12 Pardue (1987) genomförde en jämförande studie beträffande kritiskt tänkande och beslutstagande. De ingående utbildningarna var undersköterska, leg. sjuksköterska (ej akademisk examen), sjuksköterska med kandidat- respektive magisterexamen. Resultatet visade att ju högre utbildningsnivå desto större skillnader mellan individens förmåga att tänka kritiskt och lösa problem. Problemlösningsförmågan var klart relaterad till utbildningsnivå. En tio-årig studie ( Pelletier m.fl., 1999) kring effekter av fortbildning i Australien visade att kurserna bidragit till ökad klinisk säkerhet och ökade professionella beteenden. Ökad självkänsla och professionell aktivitet visar på förändrad attityd i sjuksköterskerollen vilket innebär ökad kvalitet av patientvården. I en litteraturgenomgång (Robertson m.fl, 1999) beskrivs hur Turner (1992) undersökte effekter av kompetensutveckling. Sjuksköterskorna rankade värdet av personlig tillfredställelse som högst. Därefter rankades glädjen av lärandet, ökad kunskap av nya tekniker och först på 14:e plats kom arbetstillfredställelse. Castiglia, Hunter och McCausland (1986) fann att sjuksköterskor var mer tillfredställda med sina arbeten och var även mer benägna att stanna på sina tjänster om arbetet erbjöd kompetensutveckling. Autonomi, arbetstillfredställelse och professionell status och kompetensutveckling har samband enligt Kremer, (1993), Bruce (1990), Carr och Kazanowski (1994) och Cavanagh (1992). Hogston (1995) konstaterar i sin studie att det inte finns några studier som kan bevisa positiva effekter av sjuksköterskors kompetensutveckling på patientvården men att det finns tydliga samband. Den egna studien består av kvalitativa intervjuer med 18 sjuksköterskor. Från dessa intervjuer framkom tre kategorier som effekter av kompetensutveckling, nämligen förmågan att se nya horisonter, sjuksköterskan som profession och sanktioner och övertygelse. De nya horisonterna beskrev nya färdigheter, uppdatering av praktiken, prioritering av vård, förmåga att rationalisera, förmåga att dela med sig av kunskaper. Sjuksköterskan som profession handlade om karriärmöjligheter, självkänsla, professionell erkänsla, personlig utveckling. Sanktioner och övertygelse beskrev utbildning kontra lärande, professionella krav, ekonomiska hinder, sjuksköterskor som överlåter till andra att utveckla samt val av relevant kompetensutveckling. Konklusionen var att kompetensutveckling är fundamental för sjuksköterskors vård av patienten samt att hinder sker i form av ekonomiska restriktioner, ledare som inte vill stödja utbildning som de inte bedömer som relevant samt att sjuksköterskors professionella utveckling bedöms av andra snarare än som en professionell process. 10

13 I en review kommer Wood (1998) fram till svårigheten med att bevisa värdet av kompetensutveckling för vården. Studien beskriver hur personalens kvalifikationer kan relateras till att åstadkomma en högre kvalitet på vården. Teman som framkom var ökad självkänsla, förbättrade kunskaper, ökad självmedvetenhet och ökad medvetenhet om professionella frågor. När det gällde relationen till patientvården framkom temana förbättrad kommunikativ förmåga, ökad individualiserad vård samt evidensbaserad vård. Effektiv inlärningsmiljö Relationen mellan det sociala kontextet i arbetet och den professionella utvecklingen har inte blivit systematiskt studerat (Hart & Rotem, 1995). Denna studie hade som syfte att beskriva faktorer för effektiv inlärningsmiljö i den kliniska verksamheten. Resultatet visar på en signifikant och positiv korrelation mellan professionell utveckling och sex oberoende variabler: autonomi och erkännande, till vilken grad personalen är värderad, erkänd och uppmuntrad att ta ansvar för sin egen roll-verksamhet rollens tydlighet, till vilken grad sjuksköterskorna förstår och accepterar sin roll och det ansvar rollen medför arbetstillfredställelse, vilken grad sjuksköterskor upplever glädje i sitt arbete och eftersträvar en karriär inom sjuksköterskeyrket handledningens rådgivningens kvalitet, till vilken grad rådgivning/handledning och personalen interagerar vad gäller att underlätta eller hindra praktikens utveckling stödet i arbetslaget, i vilken grad personalen är vänlig och stödjande sinsemellan möjligheter till utbildning, till vilken grad utbildningsmöjligheterna är restriktiva och ej tillgängliga Detta betyder enligt författarna att det finns ett behov av att: stödja professionens autonomi genom att stödja sjuksköterskan att ta ansvar för sin egen verksamhet och genom att värdera och erkänna sjuksköterskans expertis inom sitt kunskapsområde/ansvarsområde försäkra/tillse att sjuksköterskan får tillfälle att få tillstånd ett förtydligande av sin roll och ansvarsområde inom det egna området/kontextet förbättra rådgivningen/handledningen och uppamma ett stödjande förhållningssätt av värdet vilket är direkt riktat till att öka kvaliteten på sjuksköterskans praktik 11

14 stödja formella och informella möjligheter för sjuksköterskorna att utveckla ett kollegialt arbetsklimat öka möjligheterna till utbildning i arbetet genom att utnyttja erfarna sjuksköterskor mer effektivt som rollmodeller och lärare och uppmuntra aktivt deltagande i sammankomster. Detta kräver ett synsätt som stödjer nära samarbete mellan utbildning och den kliniska verksamheten kring planering och evaluering av sjuksköterskornas kliniska erfarenheter. Svenska studier Pilhammar-Andersson (1997) genomförde en studie med syfte att bl.a. beskriva vidareutbildningens (numer specialistutbildning) effekter. Författaren påpekar att resultatet inte går att generalisera. En annan metod hade då behövt väljas. Studenterna har angett hur de själva uppfattat effekten av utbildningen. Den framställs främst i form av ökad självkänsla, ökad kognitiv förmåga samt förändrat synsätt. Undersökningen visar den största skillnaden mellan den unga sjuksköterskan som inte genomgått vidareutbildning och den vidareutbildade genom att den unga inte utnyttjar möjligheten till det informella lärandet, dvs. att läsa internationella tidskrifter och omvårdnadslitteratur. Författaren påpekar svårigheten att tillgå omvårdnadslitteratur och tidskrifter på sjukhuset, där den medicinska litteraturen dominerar. I studien kommenteras också det låga deltagandet av sjuksköterskor från primärvården inom kurserna. Orsaken diskuteras som en tradition där strävan efter egen utveckling, akademiska meriter och karriär inte är lika uttalat som inom den slutna vården samt arbetssituationen för personalen inom primärvården. Rönnqvist (2001) gör i sin avhandling slutsatsen att generellt planeras för formell utbildning inom medicinsk/teknisk kompetens. Det informella lärandet får tillgodose andra krav på kompetens som omvårdnad och social kompetens. Läkare försöker socialisera in andra yrkesgrupper i den medicinska utbildningskulturen för att stärka den egna dominansen inom verksamheten. Sjuksköterskor efterfrågar medicinsk utbildning medan den yttre professionaliseringssträvan går mot omvårdnad. Läkare och paraprofessionella bedriver självstudier i högre grad än vad sjuksköterskor och undersköterskor gör. Vid vårdcentral, distriktssköterskemottagning, där parvård tillämpas upplevs förutsättningarna att lära nytt och utvecklas i arbetet som goda. Det är främst läkare och sjuksköterskor vid vårdcentrals läkarmottagning som upplever sig tidsstyrda med därmed begränsade utvecklingsmöjligheter. Störst frihet upplever paramedicinare. Vårdenheter som implementerat nya organisations- och arbetsformer har klarat 12

15 neddragningseffekter bättre än traditionella. En stark arbetsdelning minskar yrkesgruppernas möjlighet till utveckling. Törnkvist (2001) har i sin avhandling studerat hur genomförande av smärtombudsutbildning för distriktssköterskor påverkar distriktssköterskornas upplevelser av kunskap, dokumentation och omhändertagande av patient samt patienternas tillfredställelse med vården. Resultatet visar på ett flertal förbättringar av distriktssköterskornas vårdåtgärder. Patienterna upplevde sig bekräftade, tagna på allvar och förstådda samt rekommendationer och undervisning givna av distriktssköterskorna visade sig vara värdefulla för patienten. Uppföljningen visade mindre smärta hos patienten. I Sverige har begreppet kompetensstege blivit vedertaget bland sjuksköterskor. Begreppet beskriver en stege med olika utvecklingsnivåer som bygger på en kombination av teoretisk och praktisk erfarenhet. Antal steg kan se lite olika ut beroende på vad respektive profession (olika specialistutbildningar) har för möjligheter. Lindholm & Åslund (2001) skriver i en magisteruppsats att kompetensstegen bör ha många förgreningar för att kunna hanteras på ett flexibelt sätt för den enskilda sjuksköterskan. Författarna menar att det är väsentligt att medlemmarna i en arbetsgrupp har en aktuell dialog sinsemellan om kompetensutveckling och att man peppar varandra. De trycker också på värdet av omvårdnadshandledning. Svensson & Thörnblom (2002) skriver i sin magisteruppsats om den kommunala sjuksköterskans syn på kompetensutveckling. De önskar utveckling inom områdena geriatrik, äldrepsykiatri, etik, handledning, ledarskap, hälsofrämjande/förebyggande arbete, evidensbaserad äldreomsorg, kost och läkemedel, demensliknande tillstånd samt metoder för utvecklings- och förändringsarbete. Kompetensutvecklingen önskar man ska ske var 14:e dag varvid författarna menar att det är nödvändigt att arbetsgivaren tillskapar en organisation som kan möjliggöra önskemålen för sjuksköterskorna. Lindberg & Zackrisson (2001) menar i sin studie om röntgensjuksköterskors syn på kompetensutveckling att arbetsgivaren måste skapa förutsättningar för att sjuksköterskorna ska kunna organisera och leda utvecklingen av den egna professionen genom den förändringsprocess som pågår i samhället. Om en kompetensmodell tas fram som är tydlig och går att belöna via lön skulle vården som arbetsplats vara mer attraktiv. Det framkommer i studiens resultat att sjuksköterskorna inte känner att arbetsgivaren stimulerar till kompetensutveckling samt att den nya kompetensen inte tas tillvara och att inte höjd kompetens belönas. 13

16 Svensk sjuksköterskeförening (SSF, 2002) skriver att förutsättningar för vårdens utveckling handlar om att skapa en lärande organisation och ett engagerat ledarskap, utbildning och kompetens, professionellt agerande, sjuksköterskans attityd till forskning samt tillgång till forsknings- och kunskapsöversikter. SSF menar också att det är viktigt att införa system för kontinuerlig fortbildning och strategisk kompetensutveckling på alla nivåer organisera yrkesmässig handledning i omvårdnad som stimulerar kritiskt tänkande, problemidentifiering och granskning av den beprövade erfarenheten att arbeta för att införa system för kontinuerligt utvecklingsarbete genom att skapa vårdutvecklingsenheter med sjuksköterskor som har forskningskompetens och mandat att initiera och driva förändring, samt fungera som handledare och mentorer för kollegor ge första linjens chefer, vårdutvecklare, kliniska lektorer och adjunkter uppdrag som underlättare där uppdraget är tydligt beskrivet och tid för uppdraget avsatt öka samarbetet mellan högskola, universitet och vården bjuda in forskare för att diskutera hur deras forskningsresultat kan tillämpas i kliniskt arbete skapa och använda kliniska riktlinjer som bygger på systematisk litteraturgranskning och som kan finnas på såväl nationell, regional och lokal nivå, till exempel på en klinik eller ett primärvårdsområde (a.a s 23) Därutöver menar SSF att det är sjuksköterskan som har ett ansvar för att hålla sig informerad om sitt kunskapsområde och för att ta initiativ till nödvändig kompetensutveckling men att arbetsgivaren, universitet och högskolor för att förutsättningar finns tillgängliga. Lagar och avtal som reglerar kompetensutveckling Hälso- och sjukvårdslagen (1982:783) anger från och med 1 januari 1997 bestämmelser om kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras ( 31 HSL). Socialstyrelsen meddelar föreskrifter och allmänna råd som riktar sig till vårdgivare och verksamhetschefer. SOSFS 1996:24 (M) meddelar bl.a. vad gäller kompetens att personalen har och underhåller den utbildning, erfarenhet och kompetens som behövs för arbetsuppgifter samt att planer finns för fortlöpande kompetensutveckling och fortbildning av personalen med hänsyn till kraven på verksamheten. 14

17 Det är medarbetarna i vården som är vårdens basala resurs för att uppnå god kvalitet på vården. Därför är det viktigt att deras kompetens utvecklas kontinuerligt för att möta förändringskraven i vården. Identifiering av medarbetarnas utbildningsbehov och ge möjlighet till fortbildning och kompetensutveckling kan säkra verksamhetens utveckling. För landstingens verksamhet har Vårdförbundet slutit avtal med Landstingsförbundet ( Bilaga 5 till ÖLA 00, LANDSTNG 2001) där kompetensutvecklingen för medlemmarna regleras. Avtalet anger att arbetsgivaren har ett grundläggande ansvar för att skapa goda förutsättningar för lärande och för insatser som syftar till kompetensutveckling. Den anställdes ansvar för den egna kompetensutvecklingen för att möta verksamhetens krav betonas också. Planeringen för den enskildes kompetensutveckling skall ske utifrån analys och en kontinuerlig dialog mellan ledning och den anställde, dvs. en process som utgår från delaktighet. Svenska Kommunförbundet och Vårdförbundet har också slutit avtal som reglerar kompetensutvecklingen (Bilaga 5 till ÖLA 00, KOMMUNER 2001). Detta avtal regleras med samma lydelse som för landstingen. I ett inledande kapitel till avtalstexten anges att medarbetarnas kompetens är avgörande för verksamhetens kvalitet samt att den enskilde skall ta ansvar för den men också ges förutsättningar för denna utveckling. Tillgång till kontinuerlig fortbildning både i förhållande till personlig yrkesutveckling och till verksamhetens behov är en förutsättning för att möta kommunernas behov av att ta tillvara personal. Kommunerna behöver yrkesgrupper som dels kan arbeta självständigt men också konsultativt med bl.a. handledning, fortbildning och stöd till baspersonalen. Sammanfattning och konklusion Kompetensutvecklingsbehovet för sjuksköterskor såväl internationellt som nationellt, är enligt referenserna i studien konstant. Samhällets behov av vård förändras, kunskaper utvecklas och behöver tillföras och inhämtas av professionen. För att detta ska fungera behövs en uppvärdering av sjuksköterskan som profession dels från politiker och myndigheter, arbetsgivare och självklart sjuksköterskans själv. I flera länder stöds institut (national boards of nursing) av staten för att sjuksköterskeprofessionen ska kunna utvecklas autonomt och där professionen får ta det ansvar som åligger enligt definitionen för professionell identitet (Conway 1983). Vissa länder har obligatorisk kompetensutveckling som ett stöd medan andra menar att det ska ligga i professionens ansvar. Referenserna betonar också arbetsgivarens roll att skapa strukturer inom den egna verksamheten som möjliggör kompetensutveckling. Särskilda behov visar sig sjuksköterskor i primärvården ha och av flera anledningar. Detta handlar om stora avstånd, sårbarhet då verksamheten inte går att stänga medan sjuksköterskan är borta 15

18 och ingen ersättare tillsätts, den egna familjens behov, kostnader, brist på information om utbildningsmöjligheter. Värdet av kompetensutveckling för sjuksköterskans vård av patient kan inte bevisas entydigt men det finns tydliga samband som påvisar ökad klinisk säkerhet, kommunikativ förmåga samt individualiserad vård. Därutöver visar referenserna på ökad professionell erkänsla, personlig utveckling samt större arbetstillfredställelse. Verksamma metoder för kompetensutveckling för sjuksköterskor i primärvård handlar om egna studier vid dator, litteratur- och artikelstudier, gruppverksamheter där handledare med pedagogisk och teoretisk kompetens inom det egna kontextet och paradigmet, stödjer gruppen. Samarbete behövs mellan verksamhet, profession och högskolor/universitet som anordnar utbildning efter sjuksköterskornas behov, gärna utifrån problembaserad inlärning men som också kan stödja professionens utveckling. Innehållet i kompetensutvecklingen som sjuksköterskorna efterfrågar handlar om utveckling av det kritiska förhållningssättet, utvecklings- och förändringsarbete, omvårdnad samt medicinska kunskaper och färdigheter. I Sverige finns flera lagar och avtal som stödjer tanken om den lärande organisationen och professionens behov av kompetensutveckling. Trots detta finns det inte fungerande strukturer i verksamheten. En uppbyggnad av strukturer som stöder professionens utveckling behöver ske i samarbete mellan professionen, politiker, beslutande tjänstemän på samtliga nivåer samt vårdvetenskapliga institutioner. Behovet av kompetensutveckling måste ske utifrån en analys av sjuksköterskornas behov vid varje verksamhet och utifrån detta utforma strategi för genomförandet. För primärvårdens sjuksköterskor är det viktigt att det bildas ett eget institut (board of nursing) då de refererade studierna tydligt visar att primärvårdens sjuksköterskor har särskilda behov som måste lösas utifrån kontext och med kunskap om kontextets betydelse för kompetensutvecklingens lyckosamma genomförande. I verksamheten behöver det också finnas särskilda stödjare, exempelvis fortbildningssamordnare och kliniska adjunkter men också en egen organisation där sjuksköterskan utan inblandning av andra professioner får möjlighet att driva sitt utvecklingsarbete av de egna arbetsuppgifterna. Referenser Aoki, Y., Davies, S. Survey of continuing professional education within nursing homes. British journal of Nursing. 2002; Vol 11, No 13, Barriball, K., While, A., Norman, I. Continuing professional education for qualified nurses: a review of the literature. Journal of Advanced Nursing, 1992; 17,

19 Beatty, R., Continuing Professional Education, Organizational Support, and Professional Competence: Dilemmas of Rural Nurses. Journal of Continuing Education in Nursing. 2001;32 (5) : Bellack, J., & O Neil, E. Recreating nursing practice for a new century: Recommendations and implications of the Pew Health Professionals Commisions s final report. Nursing and Health Care Perspectives, 2000; 21 (1), Brooks, E., Fletcher, K., Wahlstedt, P. Focus group interviews: Assessment of continuing education needs for the advanced practice nurse. Journal of continuing education in nursing. 1998;29 (1) : Bruce, J.A. Reward strategies for the retention of professional nurses. Unpublished doctoral dissertation, University of Massachusetts Castiglia, P., Hunter, J., & McCausland, L., A study of the relationship between job satisfaction and continuing education. Journal N.Y.S.N.A., 86; 17, Carr, K., & Kazanowski, M., Factors affecting job satisfaction of nurses who work in long-term care. Journal of Advanced Nursing, 1994; 19, Chilvers, JR., Jones, D., The teaching nursing homes innovation: a literature review. Journal Of Advanced Nursing 1997;26(3): Conway, M. Socialization and roles in nursing. In M. Werley & J. Fitzpatrick (Eds). Annual Review of Nursing Research. New York: Spring Publishing Davies, S., Slack, R., Laker, S., Philp, I., The educational preparation of staff in nursing homes: relationship with resident autonomy. Journal of Advanced Nursing 1999;29(1): DiMauro, N., Continuos Professional Development. Journal of Continuing Education in Nursing. 2000;31 (2) : Exstrom, S., The State Board of Nursing and Its Role in Continued Competency. Journal of Continuing Education in Nursing 2001;32 (3): Eustace, L., Mandatory Continuing Education: Past, present and Future Trends and Issues. The Journal of Continuing Education in Nursing. 2001;32 (3) :

20 Hart, G., Rotem, A., The clinical learning environment: nurse s perceptions of professional development in clinical settings. Nurse Education Today 1995; 15, Hayes, K., Huckstadt, A., Developing Interactive Continuing Education on the Web. The Journal of Continuing Education in Nursing 2000; 31 (5) Hogston, R., Nurses perceptions of impact of continuing professional education on the quality of nursing care. Journal of Advanced Nursing 1995; 22: Hutton, C. Impact of Mandatory Continuing Education: A review of Research on Nurses Attitudes and Perceived Outcomes. Journal of Continuing Education in Nursing. 1987; 18 (2): Kersaitis, C., Attitudes and participation of registered nurses in continuing professional education in New South Wales, Australia. Journal of Continuing Education in Nursing 1997;28 (3): Kozier? Knowles, M., (1980). The modern practice of adult education: From pedagogy to androgogy. Chicago: Follet Kremer, Y., Israeli RN`s projected work plans. Western Journal of Nursing Research, 1993; 15, Kozier, B., & Erb, G. Concepts and issues in nursing practice. Redwood City: Addison- Wesley Nursing Lathey, J., Hodge, B., Information Seeking Behavior of Occupational Health Nurses. AAOHN journal : official journal of the American Association of Occupational Health Nurses. 2001, 49 (2): Lindberg, S., Zackrisson, E-L., Vad är kompetensutveckling..och varför då? En kvalitativ enkätstudie om röntgensjuksköterskors syn på kompetensutveckling. HT Lärarhögskolan i Stockholm. Institutionen för samhälle, kultur och lärande. Fördjupningskurs i vårdpedagogik (61-80p). Lindholm, K., Åslund, K., Kompetensstege för sjuksköterskor inom barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige. HT Lärarhögskolan i Stockholm. Institutionen för samhälle, kultur och lärande. Fördjupningskurs i vårdpedagogik (61-80p). 18

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17 Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Psykologen som ledare

Psykologen som ledare Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination

Läs mer

Professionalisering av ett yrkesfält processen, förhoppningarna, utmaningarna Staffan Höjer Mötesplats funktionshinder 16 november 2010 Dagens program Vad är professionalisering Varför professionalisera

Läs mer

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa?

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Birgitta Åkesdotter Gustafsson Leg. Sjuksköt. Spec. Sjuksköt Operationssjukvård, Fil. Mag.

Läs mer

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Former för arbetsplatslärande formell utbildning (t ex olika slags kurser) icke-formell utbildning

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens i praktiken.

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK 1(6) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK Nursing Programme, 180 higher education credits Inriktningskod ----- Examen Sjuksköterskeexamen Bachelor of Science in Nursing Filosofie

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Det här är Svensk sjuksköterskeförening

Det här är Svensk sjuksköterskeförening Det här är Svensk sjuksköterskeförening Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde med syfte

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick

Läs mer

13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens

13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens 13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens Bakgrund Uppdrag Klinisk bibliotekarie på Hudiksvalls sjukhus sept. 2010 - maj 2011: 22 sjuksköterskor på en kirurgisk vårdavd. deltog en strävan att knyta biblioteket

Läs mer

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19)

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19) 2014-06-03 Till ordförande/sekreterare/kansli för Läkarförbundets Lokalföreningar Yrkesföreningar Specialitetsföreningar Medicine Studerandes Förbund Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande

Läs mer

En vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete

En vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete "There's always room for improvement you know it's the biggest room in the house. Louise Heath Leber Kvalitetsutveckling och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården: Erfarenheter från ett svenskt landsting

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Utveckling av etisk kompetens vid specialistsjuksköterskeutbildningen inriktning mot operationssjukvård

Utveckling av etisk kompetens vid specialistsjuksköterskeutbildningen inriktning mot operationssjukvård Introduktion Utveckling av etisk kompetens vid specialistsjuksköterskeutbildningen inriktning mot operationssjukvård Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnad Ann-Catrin Blomberg E-mail: Ann-Catrin.Blomberg@kau.se

Läs mer

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Foto: Clas Fröhling Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR

ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR Förord svensk sjuksköterskeförening, ssf, presenterar här en revidering och nyöversättning av International Council of Nurses, icn:s etiska kod för sjuksköterskor. All

Läs mer

Grupp Process och Team. Vt-2014, M.Nisell

Grupp Process och Team. Vt-2014, M.Nisell Grupp Process och Team Vt-2014, M.Nisell Lärandeaktivitet 2 Lärandeaktivitet 2, Sjuksköterskans profession Denna Lärandeaktivitet syftar till att få pröva och träna på gruppens/teamarbetes möjligheter

Läs mer

ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR

ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR FÖRORD svensk sjuksköterskeförening presenterar här en översättning av icn:s, International Council of Nurses, nyligen reviderade etiska kod för sjuksköterskor. Styrkan

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing 1(7) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 ECTS Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing Filosofie kandidatexamen

Läs mer

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter Västra Götalandsregionens regiongemensamma Chefsutvecklingskarta Målgrupp Förvaltningschef Områdeschef Chef över chef 1:a linjens chef Stabschef P r o Västra Götalandsregionens introduktionsprogam Kvalificerat

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Punkt 16.2 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé

Punkt 16.2 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Punkt 16.2 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Vi arbetar gemensamt för att påverka utvecklingen av våra yrken. Därför ska vi också vara med och påverka och utveckla utbildningarna. Utbildningarna

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Effectiveness Consultants kursprogram

Effectiveness Consultants kursprogram Effectiveness Consultants kursprogram vår utbildningsfilosofi Varje människa har utrustats med en unik förmåga att använda sina egna upplevelser och erfarenheter som en källa till inlärning och fördjupade

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13 Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2011-11-24 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-10-17 Reviderad av Styrelsen för utbildning

Läs mer

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng)

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) Mål Efter avslutad utbildning skall den studerande visa sådan kunskap

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOA441 Dnr 14/2001-510 146/2003-510 Beslutsdatum 2001-01-24 2003-06-23 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Medicinsk vetenskap psykiatri,

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Master /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng

Master /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng Utbildningsplan Master /Magister i Human Resource Management and Development () 120/60 Högskolepoäng Inledning Masterprogrammet i Human Resource Management & Development är ett utvecklingsinriktat program

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv

Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv Karolinska Institutet Umeå 2015-05-07 Karin Burén och Lena Rolfhamre Namn Efternamn 19 maj 2015 2 Namn Efternamn

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap UTBILDNINGSPLAN FÖR SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 HÖGSKOLEPOÄNG

Institutionen för vårdvetenskap UTBILDNINGSPLAN FÖR SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 HÖGSKOLEPOÄNG Institutionen för vårdvetenskap UTBILDNINGSPLAN FÖR SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG, Bachelor of Science in Nursing Beslut om inrättande

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Specialistordningen för psykologer i Sverige

Specialistordningen för psykologer i Sverige Specialistordningen för psykologer i Sverige Håkan Nyman Med dr, leg psykolog, specialist i neuropsykologi Ordförande i specialistrådet hakan.nyman@neuropsykolog.com Ungt yrke Min handledare och mentor

Läs mer

Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor

Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor FÖRORD Att föra etiska resonemang och göra välgrundade bedömningar är viktigt för en profession. Röntgensjuksköterskan har fram till idag saknat en egen yrkesetisk

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Modell för kompetensutveckling

Modell för kompetensutveckling Modell för kompetensutveckling Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad verksamhet. Version 2. Modell för kompentensutveckling. Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS)

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS) Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmets benämning: Engelsk benämning: MARKNADSFÖRINGSPROGRAMMET, 120 poäng Programme for Marketing and Business

Läs mer

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Skolledarkonferens, Tylösand 25/9 2014 Vem är ledare i förskolan? Förskolechefens ansvar Förskollärarens ansvar

Läs mer

Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004

Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004 Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004 Agneta Ekman agneta.ekman@socialstyrelsen.se Tandvårdslagen (1985:125) 3 Tandvården skall bedrivas så att den uppfyller kravet på en god tandvård. Detta innebär

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor

Läs mer

Kunskapen tar form LAU 150

Kunskapen tar form LAU 150 Kunskapen tar form LAU 150 Akademisk bildning och professionell kompetens i ett historiskt perspektiv Lennart G Svensson 1. Vad är ett universitet? 2. Vad betyder bildning? 3. Vad menas med professionell

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö En hälsosam vårdmiljö är förutsättningen för god och säker vård. Det leder till bra resultat

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng Postgraduate Program in Specialist Nursing Psychiatric Care 60 credits UTBILDNINGSPLAN Nivå: Avancerad Programkod: VAPSY

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. MASTERPROGRAM i VÅRDVETENSKAP palliativ vård 120 HÖGSKOLEPOÄNG. MASTER [TWO YEARS] IN HEALTH CARE SCIENCES - Palliative Care

UTBILDNINGSPLAN. MASTERPROGRAM i VÅRDVETENSKAP palliativ vård 120 HÖGSKOLEPOÄNG. MASTER [TWO YEARS] IN HEALTH CARE SCIENCES - Palliative Care UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM i VÅRDVETENSKAP palliativ vård 120 HÖGSKOLEPOÄNG MASTER [TWO YEARS] IN HEALTH CARE SCIENCES - Palliative Care 120 ECTS credits 1 (8) Masterprogram i vårdvetenskap palliativ

Läs mer

Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger

Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger Madeleine du Toit bibliotekarie, Bibliotek & IT, Malmö högskola E-post: madeleine.du. toit@mah.se Helena Rydberg bibliotekarie, Bibliotek & IT, Malmö högskola

Läs mer