Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek"

Transkript

1 Biblioteket Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek Projekt under Annelie Ekberg Andersson, Annika Johansson, Britt-Marie Klinghagen Karlstads universitetsbibliotek Karlstad Tfn

2 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 4 Effektmål... 4 Avgränsningar samt målgrupp... 4 Budget... 4 Metod... 5 Resultat... 7 Diskussion... 9 Slutsats Källförteckning Bilaga 1: Gallring urvalskriterier kommentarer från kontaktbibliotekarier Bilaga 2: Uträkningar

3 Bakgrund På Karlstads universitetsbibliotek har vi under lång tid insett att vi behöver arbeta med medieplanering och vi fick inspiration till detta under en studiedag tillsammans med länsbiblioteket i Värmland. Där redovisade några bibliotek hur de arbetat med medieplanering och samlingsöversyn. Vi som var med på studiedagen blev motiverade att mer systematiskt se över vår egen boksamling. Många äldre forskningsbibliotek har av tradition haft en boksamling som fått växa ganska ordentligt, och de gamla universiteten har tidigare haft sina ansvarsområden där de sparat det mesta inom sina områden. Karlstad universitetsbibliotek är ett nytt forskningsbibliotek och har ingen strävan att bli ett heltäckande bibliotek inom något område. Vi har istället som ambition att vara ett inbjudande bibliotek med en aktuell boksamling som speglar den forskning och undervisning som bedrivs vid lärosätet. På Karlstads universitetsbibliotek har vi sedan några år tillbaka fokuserat arbetet med informationskompetens i form av undervisning, handledning och fördjupning av samarbetet med våra ämneskontakter. Arbetet med medier har inte haft högsta prioritet och dessutom har den tryckta samlingen blivit åsidosatt på grund av de senaste årens fokusering på elektroniska medier. Inom många ämnesområden har också utvecklingen gått mot att i allt större utsträckning använda sig av tidskriftsartiklar istället för böcker. Anslagen till tryckta böcker har dessutom minskat de senaste 10 åren till förmån för elektroniska resurser, och det blir allt viktigare att använda pengarna där de gör mest nytta. I en stor boksamling finns det dessutom en risk att nya böcker försvinner bland allt det gamla. Höglund och Klingberg (2001) menar att en anledning till att göra medieplaner är att visa att man arbetar efter fastställda styrdokument och att målsättningarna ska få ett tydligt genomslag i den verksamhet som bedrivs, och det ska även speglas i inköpen. Det blir därmed också ett sätt att undvika vanliga fällor i inköpsarbetet. Vanlig fällor kan exempelvis vara att man låter bibliotekariernas personliga intressen eller det stora utbudet inom ett ämnesområde vara styrande för inköpen. Ytterligare en orsak till att utforma en medieplan är att underlätta för kompetensöverföring, eftersom några kontaktbibliotekarier närmar sig pensionsåldern. Det behövs därför dokumentation över samlingens utseende och utveckling, och en gallringsplan för densamma. Höglund och Klingberg (2001) menar att man behöver utarbeta metoder som skall vara sådana att en ny medarbetare lätt ska kunna sätta sig in i förvärvspolicyn. Vid biblioteket finns redan en förvärvspolicy som bl.a. innehåller rekommendationer om att elektroniska utgåvor av medier föredras framför tryckta, och därmed riskerar den tryckta samlingen att snarare bli ett arkiv än ett aktivt mediebestånd. Förvärvspolicyn innehåller även en skrivning om att beståndet i biblioteket ska spegla den forskning och undervisning som bedrivs vid lärosätet. Förvärvspolicyn och verksamhetsplanen har därför varit viktiga styrdokument för utformningen av medieplanen (Policy för medieförsörjning 2009; Bibliotekets verksamhetsplan ). Vi menar att en anledning att göra det här arbetet även var att det var viktigt för framtiden att dokumentera vår samling, så att vi vet varför den ser ut som den gör. Ett exempel skulle kunna vara att biblioteket behåller många gamla och inaktuella floror på grund av att vi har forskning inom området. Om allt är väldokumenterat blir det enklare ta över ansvaret för en avdelning. 3

4 Syfte Att arbeta fram en metod för medieplanering innefattande gallring och utveckling av boksamlingen (för att få en mer relevant samling). Att skapa en medvetenhet om hur vår boksamling ser ut och varför den ser ut som den gör. Att effektivisera mediehanteringen och få ett bättre budgetunderlag vid fördelning av mediebudgeten. Sammanställa ett dokument att kontinuerligt arbeta efter. Dokumentet ska återspegla förvärvspolicyn och målen för biblioteksverksamheten. Effektmål Bättre och mer exponeringsyta i bokhyllorna. Bättre kunskap om den egna samlingen hos personalen och förhoppningsvis även hos ämnesrepresentanter som konsulteras. Med ett väldokumenterat bestånd ska det vara enklare för någon att komma in och ta över ansvaret för en avdelning. När metoden för arbetet är framtagen ska underhållsarbetet till största delen ske inom ordinarie verksamhet. Om vi har en metod för att evaluera och bedöma boksamlingen bör vi också bättre kunna använda våra medel för inköp på rätt avdelningar. Avgränsningar samt målgrupp Med medieplanering avses i det här projektet boksamlingen i öppna hyllor huvudsakligen utlånings. Biblioteket har förvisso en öppen magasinssamling, men den kommer inte att involveras i det inledande projektet. Inte heller referensböcker eller elektroniska medier kommer inledningsvis att ingå. Merparten av våra e-böcker är förvärvade antingen i e-bokspaket eller på abonnemangsbasis, men antalet inköp på titelnivå ökar konstant. Vår primära målgrupp är ca studenter och ca 1000 anställda. Andra målgrupper för biblioteket är regionen och övriga bibliotekssverige. Den sistnämnda gruppen var inte prioriterad, men vi ville ändå ta hänsyn till den med tanke på nationell samverkan. Budget En stor risk med projektet var att allt arbete skulle utföras inom ordinarie verksamhet och med befintliga resurser. Under arbetets gång har vi dock kunnat förstärka organisationen med 20 tim/vecka under 7 månader. 4

5 Metod Vi bildade en projektgrupp som fick ta fram riktlinjer för vilka siffror vi skulle ta fram i vår medieplan, och vilka målvärden dessa siffror skulle ha. Vi kunde ana vid en snabb undersökning att det inte fanns så många forskningsbibliotek, åtminstone inte nationellt, som gjort en liknande medieplanering, utan att det är mest folkbibliotek som hållit på med detta. Internationellt finns naturligtvis en del gjort. IFLA (International Federation of Library Associations and Institutions, 2001) har exempelvis tagit fram en guide för att arbeta med medieplaner enligt Conspectus metoden, men vi ansåg att arbetet med att följa Conspectus blev alltför omfattande för vårt syfte. Studier har även visat att bara en grundlig inventering av beståndet ger stora vinster inför en strategisk medieplanering (Teel 2008). Detta motiverade vår noggranna inventering. Våra målvärden blev mycket preliminära. När hela medieplaneringsarbetet är klart får vi utvärdera våra siffror, och se om vi kan finna relevanta målvärden för de olika avdelningarna inför nästa genomgång. När vi påbörjade vårt arbete var det blygsamma målet att alla värden i alla fall skulle förbättras. Vi bestämde att vi skulle behålla vissa titlar även om de inte verkade vara attraktiva för användarna. Kontaktbibliotekarierna fick därför också uppdraget att under gallringsarbetet tänka på att spara allt som hade anknytning till Karlstad Universitet eller Värmland. Vi tog också beslutet att endast i undantagsfall gallra det sista et i Sverige av en utländsk bok, även om vi inte har något direkt ansvar för ämnet. Det beslutet tog vi för att underlätta fjärrlån för andra bibliotek. Kontaktbibliotekarierna skulle också tänka på att vid flera inaktiva varav ett fanns i magasinet, skulle de behålla magasinset. Om samma information fanns elektroniskt skulle de gallra det fysiska et. Det var också upp till var och en att skapa egna kriterier utifrån hur forskning och ämnesfokusering såg ut på det aktuella ämnet. Dessa kriterier och motiveringar skulle sammanställas i ett dokument för respektive avdelning. (Se bilaga 1) = antal lån antal Maximalt KaU = Dagar/år = 365 dagar = 6,08 Lånetid antal dagar 60 dagar Om alla lånas en gång under året har vi omsättningstalet 1 på samlingen. Då är i genomsnitt varje under ett år utlånat i 60 dagar och står på hyllan 305 dagar. Ett omsättningstal på 6 innebär att alla böcker är ständigt utlånade. Högt omsättningstal kan visa på brister i beståndet. Lågt omsättningstal kan istället visa på inaktuellt bestånd och titlar som är ointressanta för användarna, men det kan också visa på att biblioteket uppfyller vissa bestämda mål (Höglund & Klingberg 2001). I vårt fall skulle exempelvis målet att spara allt som har anknytning till Värmland kunna ge ett lågt omsättningstal, om inte våra användare visar dessa böcker något större intresse. 5

6 De värden vi ville ta reda på var: totalt sedan systemet infördes föregående år Målvärdet är 1,0. Andel äldre än 10 år Målvärdet är att max 50% ska vara äldre än 10 år. Andel ej utlånade på 5 år. Antal nyinköpta titlar de senaste 5 åren. Redan i det inledande analysarbetet framkom att det inte gick att ha en metod som fungerade på alla avdelningar. Inom humaniora kan man acceptera en ganska stor andel gamla böcker, medan det är relativt ointressant på en medicinsk avdelning, eftersom halveringstiden på kunskap är kortare inom medicin än litteraturvetenskap. Inom humaniora kan man också acceptera att en större del av samlingen inte har höga omsättningstal. När det exempelvis gäller skönlitteratur bör man spara klassiker, eftersom litteraturvetenskap finns på lärosätet. Därmed inte sagt att dessa lånas frekvent. Att en del av samlingen behöver finnas även om den inte utlånas kan på ett forskningsbibliotek ha flera orsaker. Exempelvis kan böckerna ha en karaktär av referenslitteratur som används endast i biblioteket, och ett annat exempel kan vara att universitetet bedriver forskning inom området. Vi förstod därför att det var viktigt att även om vi hade en metod, så måste metoden vara flexibel. Efter problemanalysfasen är det enligt Marttala et al. (2009) dags att välja lösningar. Vi analyserade vilka konsekvenser det kunde få om vi satte ett högt omsättningstal. Innebar det att vi skulle få behov av en ökad andel fjärrlån? Kunde dessa fjärrlån vara försvarbara? Skulle vi bli tvungna att kompletteringsförvärva antikvariskt osv.? Vi kunde här överväga om det var bättre att placera en bok i öppet magasin, men vi bestämde från början att vara mycket restriktiva med magasinsplaceringar, eftersom ett av våra syften var att minska samlingen. Vi önskade dessutom få ökad möjlighet till exponering. Det finns ofta ett känslomässigt motstånd att gallra som för med sig att många böcker magasineras istället för att hårdgallras. Det innebär i sin tur att många böcker står oanvända i magasinet och sedan tar ytterligare arbetstid den dagen man ska gallra i magasinet (Höglund & Klingberg 2001). Vi kunde se att vi hade ca i vårt magasin som inte varit utlånade under de senaste 10 åren. Det motiverade att vi skulle försöka undvika magasinering. För att dels se till att svenskt material bevarades, men även för att underlätta det känslomässiga motståndet till att gallra valde vi att skicka böcker till Umeå depåbibliotek. Umeå depåbibliotek samlar in allt material utgivet i Sverige och även material utgivet i andra länder på svenska. Då skulle böckerna inte bara slängas, utan kunna komma till nytta även efter att de försvunnit från vårt bibliotek. Vi inledde arbetet våren 2010 och huvuddelen var klart sommaren Utvärderingen av projektet var dock inte klar förrän hösten

7 Resultat Det stora arbetet har skett våren Kontaktbibliotekarierna avsatte då minst en dag per vecka för arbetet. Vi har hjälpts åt för att få arbetet att löpa. En person som har haft svårt för att gallra har fått assistans av en kollega. Det har gällt både att ta fram fördjupat underlag från katalogen, men även grovgallring för senare kontroll av ämnesansvarig kontaktbibliotekarie. Den assisterande personen har även kunnat vara en diskussionspartner. Före gallring kan vi se att det totala omsättningstalet har ett spann på 0,05-58,34. Vi kan också se att omsättningstalet föregående år skiljer sig mycket mellan olika signa. Det sträcker sig mellan 0-4,08. Högst värde har hyllsignum Oa:dd (sociologi metodlära) men sedan är det ett hopp ner till 1,98. Endast 42 av 284 signa når upp till målvärdet 1,0. Särskilt utmärker sig ämnen inom pedagogik genom att på de flesta hyllsigna ha höga omsättningstal. Flertalet når dessutom målvärdet för omsättningstal föregående år. Det genomsnittliga omsättningstalet föregående år på hela samlingen i biblioteket är 0,54. Åldersfördelningen före gallring skiljer sig också mellan olika signa. Andelen äldre än 10 år sträcker sig mellan 5%-100%. 66 av 284 räknade signa når målvärdet som är att högst 50% av samlingen ska vara äldre än 10 år. När det gäller bibliotekets hela samling är 63% äldre än 10 år. Andelen ej utlånade på 5 år sträcker sig mellan 6-97% mellan olika signa. I genomsnitt är det 33% av titlarna i hela samlingen som har minst ett som ej varit utlånat på 5 år. För att sedan kunna göra en utvärdering av vårt medieplaneringsprojekt har vi valt att ta stickprov på samlingen och göra uträkningar på vissa signa ytterligare en gång efter gallringen. Vilka signa vi har valt är subjektivt utvalda och de enda kriterier som tagits i beaktande är att minst ett hyllsigna på varje huvudavdelning skulle vara med och på de hyllsigna vi då valde skulle det finnas minst 100 innan vi påbörjade gallringen. Vi gjort nya beräkningar på 47 hyllsigna av 284 stycken totalt. Dessa uträkningar är gjorda under 2011 och gick många svenska högskole- och universitetsbibliotek över till Dewey som klassifikationssystem och många valde då att avsluta SAB-samlingen och påbörja en ny samling. Det gjorde också vi och böcker inköpta 2011 och framåt hamnar i Numerus Currens. För vårt medieplaneringsprojekt innebar det att eftersom vi gjorde de sista uträkningarna 2012 kommer resultatet inte vara helt korrekt. Böcker inköpta 2011 borde egentligen finnas med i uträkningarna, eftersom det endast är innevarande år (2012) som vi inte har med i våra uträkningar. Det skulle kunna gå att kombinera klassning i Numerus Currens-avdelningen med SAB-hylluppställning, men det skulle innebära ett stort antal arbetstimmar för att kunna göra den kopplingen. Därför avstår vi från det fram till dess vi eventuellt genomför medieplansprojektet ytterligare en gång. Då behöver den gamla (SAB) och den nya (NC) kopplas ihop innan vi påbörjar något nytt projekt. När man granskar omsättningstalet totalt har detta ökat på alla signa utom ett (Signum Td), men granskar man omsättningstalet föregående år har det ökat på 23 hyllsigna, men minskat eller är oförändrat på 24. Ökningen eller minskningen är dock endast några 10-delar åt endera hållet. et föregående år skiljer mycket mellan olika signa. Det sträcker sig mellan 0,05 (signum J) och 1,64 (signum Aef). Efter gallring är det 5 av 47 signa som når upp till målvärdet 1,0. Det genomsnittliga omsättningstalet för föregående år är 0,58. Före gallring var den siffran 0,54. Före gallringen utmärkte sig avdelningen Oa:dd med ett värde på 4,08 för att sedan ha ett hopp ner till 1,98 till det signum som var nummer 2. Avdelning E utmärkte sig genom att flera signa inom avdelningen nådde målvärdet 1,0, vilket var ovanligt på de övriga avdelningarna. Eftersom vi andra gången enbart tog stickprov kan man inte se liknande avvikelser. 7

8 Vårt målvärde när det gäller bokbeståndets ålder var att max 50% skulle vara äldre än 10 år. Efter gallring stäcker sig andelen äldre än 10 år mellan 38-84%. 7 av 47 signa för den andra uträkningen når målvärdet att högst 50% ska vara äldre än 10 år. 38 avdelningar har fått ett äldre eller lika gammalt bestånd, medan 9 avdelningar blivit föryngrade. En rejäl föryngring har avdelning C genomgått då endast 39 % numer är äldre än 10 år mot 61 % före gallring. I de flesta fall är skillnaden dock bara några procentenheter. När det gäller alla räknade avdelningar är genomsnittet 61% äldre än 10 år mot 63% före gallring. Andelen ej utlånade på fem år har minskat på 33 avdelningar men ökat eller är detsamma som före gallring på 14 avdelningar. Skillnaden uppåt eller neråt är bara några procentenheter. Om man tittar på hela beståndet på avdelningarna efter gallring är det i genomsnitt 27% som har minst ett som inte varit lånat på 5 år mot 33% före gallring. Antal nyinköpta titlar de senaste 5 åren redovisas inte här. Vi har valt att ta med det värdet för att se att vi inte missat att bevaka någon avdelning. Värdet är ett bra underlag för kontaktbibliotekarien när man ska värdera samlingens aktualitet. Under projektets gång har inköpen ökat eftersom vi har kompletterat vissa saknade eller trasiga böcker. Kontaktbibliotekarierna har även tydligare sett att det borde finnas nyare böcker inom vissa områden. Det har gjort att de mer aktivt än vanligt har sökt efter böcker inom vissa ämnen. Förutom ett aktuellare och mer inbjudande bestånd har bibliotekspersonal och andra anställda vid universitet, som exempelvis forskare och lärare, också fått en mycket bättre kunskap om vårt tryckta bestånd. Ett effektmål vi hade räknat med var att exponeringsytorna skulle öka. I efterhand bestämde vi istället att skapa mer yta för användarna och plockade bort flera hyllsektioner. Vi har ändå förändrat vår exponering av media och utnyttjar nu våra ytor på ett förbättrat sätt. Vi fick en extra bonus vid gallringen genom att vi inte behövde chippa lika många böcker som vi annars skulle ha gjort när vi gick över till RFID. Några utbildningar inom språk har lagts ned vid Karlstads universitet, och där har det gjorts riktigt stora gallringar och vi har i princip bara behållit några klassiker vad det gäller skönlitteratur, samt några grammatikor, uttalslexikon och ordböcker. Vi har upptäckt många fel i den lokala katalogen och många böcker som fysiskt inte längre finns i biblioteket, och dessa har kunnat tas bort ur katalogen (ca 1400 poster), men vi har även rättat många felaktiga katalogposter så vi har nu en mer korrekt katalog. Det totala bokbeståndet har minskat från ca till ca Under samma tid köpte vi in ca 5000 nya vilka vi har räknat bort för att ta reda på hur många vi har gallrat. Det innebär en gallring på ca som är 13% av det ursprungliga bokbeståndet. Vi har hittills skickat iväg drygt 847 böcker till Umeå depåbibliotek. 8

9 Diskussion Vi kan dessvärre konstatera att målet inte är uppnått eftersom vårt blygsamma mål var att alla värden skulle förbättras, men vi kan nu se att så inte alltid är fallet. Tittar man på de genomsnittliga värdena om man räknar på hela beståndet har alla värden faktiskt förbättrats, men när man går på enskilda signa har både förbättringar och försämringar skett. En del av svaret ligger i att tack vare övergången till Dewey finns böcker från 2011 inte med i vissa uträkningar, fast de egentligen borde göra det när vi gjorde kontrolluträkningar Några av dessa kontrolluträkningar är dock utförda redan 2011 och då är dessa värden korrekta eftersom böcker från 2010 finns med i SAB-samlingen. Eftersom ca 2200 böcker från 2011 hamnat i NC och dessa då skulle spridas ut över ca 265 olika hyllsigna bör det inte ha spelat en avgörande roll för de värden vi fått fram. Hade vi gjort en sammankoppling mellan SAB-hylla och Deweyklassning hade en del värden troligen förändrats, men inte förändrats radikalt. Men beståndet är i alla fall lite yngre än vad siffrorna visar. På flera avdelningar hade vi många dubbletter som vi gallrat. Ett exempel på detta är avdelning Hc. Vi har gallrat det mest slitna et som även varit det mest utlånade. Det är en möjlig orsak till att omsättningstalet på Hc föregående år inte har förändrats alls. Det skulle även kunna vara så att det 2009 getts en kurs där alla skulle läsa många skönlitterära titlar, men att den kursen inte gavs Att så få signa når upp till målvärdet 1,0 för omsättningstal föregående år kan innebära att vi måste sänka målvärdet. Genomsnittet idag efter gallring ligger på 0.58 och det är förmodligen inte realistiskt att nå upp till 1,0. När det gäller åldern på vårt bestånd är det i genomsnitt efter gallring 61% av hela beståndet som är äldre än 10 år mot 63% före gallringen. Här behövs ytterligare diskussion för att se om våra målvärden måste differentieras. Den totala andelen ej utlånade titlar på 5 år är relativt hög, 33% (första uträkningen) och 27% (andra uträkningen). Detta kan delvis förklaras av att vissa titlar även finns som referensbok. Dessutom har vi titlar som har ett i magasin och ett i öppen hylla. Utifrån de värden vi fått fram i den här metoden ser vi möjligheter att sätta relevanta målvärden om vi genomför projektet vid ett annat tillfälle. Att vi kunnat skicka material till depåbiblioteket har varit mycket viktigt för att känslomässigt motverka hinder för gallringen Målet med att utveckla kontakterna med ämnesrepresentanter har varierat mycket beroende på utgångsläget. Där det redan tidigare funnits ett mycket nära samarbete har man använt sig av befintliga kontakter. För andra har arbetet inneburit ett fördjupat samarbete och utökat kontaktnät. Nyare kontaktbibliotekarier har genom medieplaneringen fått många nya kontakter på ämnet, och en fördjupad kunskap om inriktning och forskning på respektive ämne. En vinst med arbetet har även varit att vi utökat samarbetet mellan olika avdelningar inom biblioteket, inte bara mellan kontaktbibliotekarier utan även med personal inom medieförsörjningsavdelningen vad det gäller förvärv- och katalogiseringsarbete. Det har gällt både det praktiska utförandet, men också rent diskussionsmässigt då vi i mycket större utsträckning diskuterat medierna och beståndsutvecklingen. Arbetet har inneburit flera gemensamma möten och seminarier där medieutvecklingen varit i fokus, och vi har fört gemensamma diskussioner om förvärvspolicyn. Gallringsarbete är många gånger enklare vid ett universitetsbibliotek som vårt där vi inte har något bevarandeansvar, och heller inte måste ha material inom alla områden som ett folkbibliotek bör ha. 9

10 Vi kan i större utsträckning fokusera på universitetets ämnen och forskning och därmed få områden med mycket få titlar. Mindre betydelsefulla men ändå roliga sidovinster har exempelvis varit att vi upptäckt vissa medier som inte använts så mycket, men som ändå bör vara kvar, och vi har gjort mindre utställningar med detta material för att kunna ge dem lite extra marknadsföring. Ett problem som vi inte hade förutsett var övergången till Dewey, och att vi utgått från SABsystemets hylluppställning i vårt projekt. Nästa gång hade vi tänkt göra om uträkningarna, men då måste vi först göra någon sammankoppling med Deweykoderna, för att kunna få ett grepp om beståndsutvecklingen. Det har visat sig att värdena inte förändrats dramatiskt trots att vi gallrat ca 13 % av det ursprungliga beståndet men vi anser att vi ändå har fått stora vinster genom vårt projekt. Vi har fått bort många inaktuella och slitna böcker från vårt bestånd. Vår katalog har blivit mer aktuell och korrekt. Alla kontaktbibliotekarier har fått en ökad kännedom om sina avdelningar och en del har också utökat sina kontakter med lärare och forskare inom ämnet. Gallringsarbetet måste fortsätta vara en del av vardagen och nu har kontaktbibliotekarierna fått en bra grund att utgå ifrån i det vardagliga arbetet. Slutsats Medieplaneringsarbetet har blivit starten på en process att kontinuerligt arbeta på ett mer genomtänkt och reflekterande sätt. Det behöver inte bli ett så omfattande arbete nästa gång, om vi ser medieplanering som en naturlig del i det vardagliga arbetet. Våra framtida medieplaneringsfrågor kommer att gälla referenssamlingen och det elektroniska materialet. Diskussionerna om medierna kommer fortsättningsvis högre upp på dagordningen inom organisationen. 10

11 Källförteckning Bibliotekets verksamhetsplan (2011). [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. Höglund, A. & Klingberg, C. (2001). Strategisk medieplanering för bibliotek. (1 uppl.). Linköping: Janus. International Federation of Library Associations and Institutions, (2001). Guidelines for a collection development policy using the conspectus model. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. Marttala, A., Karlsson, Å. & Lindström, K. (2009). Projektboken: metod och styrning för lyckade projekt. (2 uppl.). Lund: Utbildningshuset. Policy för medieförsörjning (2009) [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. Teel, L.M. (2008). Applying the basics to improve the collection. Collection Building, 27 (3),

12 Bilaga 1: Gallring urvalskriterier kommentarer från kontaktbibliotekarier A Använt de allmänna gallringskriterierna. Ab är för bibliotekspersonalens egen kompetensutveckling en viktig avdelning där det behöver finnas aktuell litteratur inom området. Aef är en avdelning där böckerna är flitigt utlånade. Här gallrades många gamla upplagor, och slitna ersattes med nya när titeln varit frekvent utlånad. B Bs, Br föråldras inte så mycket, men har gallrat det som är svenskt och lite äldre, eftersom det går att beställa. C Fått konkreta råd av olika forskare på ämnet och gallrat mycket gammalt. Sparat böcker med genusinriktning, eftersom det är en profil för många av forskarna/doktoranderna på KaU. Bibelutgåvor är svårbedömt, har tänkt på att det ska finnas heltäckande på både utlån och ref (NT, GT, apokryferna, olika språk, olika översättningar etc.). D:o psalmböcker. Barn: har sparat de flesta bibelutgåvorna för barn eftersom det forskas inom det området på KAU. D D Filosofi, frångått de allmänna gallringskriterierna en del, men gallrat dubbletter och trasiga böcker. Sparat böcker om viktiga personer, auktoriteter, teorier etc., dessa kan inte gallras trots att de kanske inte varit så mycket utlånade just de senaste 5 åren. Dd, Dg (AEA) Dg* resp. kontaktbibliotekarie Do, Doe många äldre upplagor och dubbletter gallrades, men däremot sparades ganska många avhandlingar med tanke på att KAU ansöker om att få psykologutbildning. Dofa barn- och ungdomspsykologi, här gallrades hårdare, fanns mycket gammalt. (Behöver införskaffa nyare böcker om barn upp till 7 år). Doe och Dofa är väldigt mycket utlånat. Barn: fanns väldigt få men nya, alla står kvar. E Jag tillämpade de allmänna gallringskriterierna och tog även hänsyn till auktoriteter inom området. Sparade böcker inom de områden som är av intresse för den forskning som bedrivs här. 12

13 F På avdelning F köptes det in ganska så mycket på 90-talet och framåt och vi har ett relativt ungt bestånd. På Fc och Fe har utlåningssiffrorna varit ganska bra. Inget större behov av gallring. Inom språken franska, tyska och ryska har det funnits mycket äldre material som gallrats. Eftersom vi inte längre har någon undervisning kan man tänka sig att man har ett mindre bestånd som är mer anpassat till gymnasienivå. På spanskan har vi ett nyare bestånd med relativ hög utlåning ej behov av att gallra. Inom övriga språkområden finns det få böcker som så småningom kanske får bytas ut eller gallras. Lexikon på Fe utlånas mycket och behöver ev. gallras eller köpa in nya beroende på hur de elektroniska språklexikonen används. Bäst vore att gå igenom böckerna med lingvisterna på engelskan. På Fc(x) har vi färre, nyare och äldre, och det finns inget behov av att gallra. Fm texter med betoning (easy reading) viktigast, för det är svårt att få tag i. G Även om utlåningsstatistiken på vissa signum är låg och beståndet äldre så finns det skäl att inte göra några gallringar. Nya forskningsområden dyker upp där den äldre litteraturen kan vara intressant, G, Gc framför allt, likaså G.092 och nordisk litteraturforskning Gda och Gdb. På avdelning Ge finns det ett stort äldre bestånd som med tanke på alltmer elektronisk litteratur inom området skulle kunna gallras ytterligare, då behövs en ordentlig genomgång tillsammans med engelskan. På Gf, Gj och Gm där vi haft kurser skulle man kunna gallra ytterligare, men vi avvaktar och tar ett samlat grepp när vi ser över referensavdelningen. Gk är ett nytt ämne, ej behov av gallring. På Gz gjordes en gallring och omflyttning i början av 2000-talet, avvakta gallring. H På skön har vi sparat de största klassikerna i ett par eftersom dessa kan vara kurslitteratur på litteraturvetenskap. Klassiker har vi sparat och/eller ersatt slitna med nya i de fall det funnits nya utgåvor. Vid kompletta serier av en författare har serien sparats, för att förhoppningsvis kunna lyfta dessa vid något tillfälle, men har vi endast haft enstaka delar i serien har dessa gallrats. Hänsyn har också tagits till att titlar som behandlar en specifik frågeställning, typisk för en tidsperiod, eller ett tema som alltid är aktuellt, kan vara relevanta att spara. Ett exempel på ett sådant tema är böcker om anorexia i en skönlitterär skildring, eftersom dessa böcker ibland efterfrågas av studenter. Vad det gäller utländsk skönlitteratur i översättning har vi försökt täcka så många olika språkområden som möjligt men också försökt att tänka på att även olika länder, kulturområden och grupperingar ska finnas representerade. Vad det gäller särskilda geografisk områden bygger vi särskilt ett bestånd av litteratur som ur någon aspekt behandlar Sydafrika, eller som är skrivet av en sydafrikansk författare, eftersom universitetet har mycket utbyte och samarbete med Sydafrika både vad det gäller studenter och lärare. I samlingarna försöker vi just nu indexera noveller/sagor etc. för att dessa ska kunna bli sökbara i katalogen. Detta påbörjades 2011 och nyinköpta samlingar kan förhoppningsvis även de bli indexerade, och därför bör man varje år kontrollera de nyinköpta publikationerna om detta är gjort. Hm klassiker ska vi ha, annat gallrades. I övrigt har vi följt de allmänna gallringskriterierna. Inom skönlitteratur spelar åldern mindre roll, därför är samlingen förhållandevis gammal. 13

14 I I Gallrat mest efter vad jag själv känner till, vilka konstkritiker, teoretiker, kända verk etc. som jag anser bör vara kvar. Ia Ingen kommentar, de böckerna som finns ryms på ett hyllplan. Ibz Ansåg inte att den här avdelningen behövde gallras värst mycket, därför specifika verk av personer blir inte i lika stor utsträckning föråldrat. Ic Inom arkitektur finns flera verk som jag ansåg kan vara bra som uppslagsverk och som inte är nödvändigt att göra sig av med. Ij Gallrade friskt därför det var mycket uråldrigt och den stora musikdelen ligger i Ingesund. Dessutom är det ingen stor efterfrågan på den här avdelningen. Im På den här avdelningen valde jag att se vem som lånat boken senast/enda gången. Var det någon av forskarna på Filmvetenskap valde jag att ha kvar boken i samlingen. Det beror till stor del på att forskarna på ämnet har varit flitiga med inköpsförslag, dvs. varit med och byggd upp samlingen efter ämnets behov. Avdelningen är inte stor och jag kunde se samma låntagare på flertalet av de smala böcker som hamnat på listan och som endast varit utlånade av samma låntagare. De gallrades direkt. På filmhyllan finns ett par serier som jag valde att inte gallra något ifrån. In Innehåller inte många böcker så det finns inte mycket att kommentera. J Tillämpade de allmänna gallringskriterierna. Tog hänsyn till ett fåtal av mig kända auktoriteter inom området. K Åldras inte på samma sätt som många andra avdelningar. Äldre böcker kan vara intressanta både för att se hur man såg på ett visst ämne vid den tidpunkt som boken skrevs och för att det ibland skrivs många böcker om vissa händelser när händelsen precis inträffat. Många år senare kanske ämnet inte är lika intressant och det skrivs därför inte så många böcker om samma händelse idag. Behåller därför en del gamla böcker om vissa stora händelser. L I bedömningen utgick jag från antal utlån, vem som lånat (en del var bara utlånade till bibliotekspersonal), den biograferade personens betydelse, avtryck i historien, Värmlandsanknytning mm. M Tillämpade de allmänna gallringskriterierna. N N Tillämpade de allmänna gallringskriterierna. Tog vissa hänsyn till forskning inom kulturgeografi så som plats, identitet och glesbygdsforskning. Nc-Nv Tillämpade de allmänna gallringskriterierna. Gallrade mycket som kändes förlegat. Svårt att hitta bra böcker om enstaka länder. Reseguider har vi inskaffat när önskemål har funnits. Behåller böcker med lokal anknytning. 14

15 O O Tillämpade de allmänna gallringskriterierna. Oa här finns många klassiker/teoretiker som inte kan gallras även om de inte varit utlånade så mycket. Oa:dd få böcker, i stort sett allt har varit mycket utlånat, gallrade några få slitna/gamla. Oaa mycket utlånat, gallrade i princip utländskt, dubbletter, det som inte är kurslitteratur längre och det som finns elektroniskt. Oab, Oaba allmänna gallringskriterierna. Ob, Oc, Occ, Ocg, Od, Odg Tillämpade de allmänna gallringskriterierna. Tog hänsyn till forskning inom statsvetenskap så som regionalt agerande inom EU, regional tillväxtpolitik. Tog även hänsyn till av mig kända auktoriteter inom området Oha Tillämpade allmänna gallringskriterier, gallrade en del gamla upplagor, behöll en hel del klassiker, gallrade dubbletter, Ohd och Ohe Tillämpade de allmänna gallringskriterierna. Ohf gallrade ca 6 hyllmeter utifrån de allmänna kriterierna. En lärare kontaktades och tittade över materialet innan slutlig gallring. En handfull böcker undgick gallring och placerades i magasinet. Ämnet har under de senaste åren akademiserats och litteraturen som används har ändrat karaktär. Det fortsätta förvärvet på avdelningen kommer förutom kurslitteratur att utgå från de forskningsområden som är aktuella. När det gäller förvärv av utländskt material låter vi detta nästan bara vara användarstyrt. Ohj, se Oaa. en forskare från genusvetenskap gick igenom gallringsvagn och lista tillsammans med mig. Oi-Op Tillämpade de allmänna gallringskriterierna. Barn: gick igenom alla barn-hyllor på O. Det fanns inte så många böcker, men gallrade lite. P P.01 förnyas lite, det kommer ny forskning, läroböcker förnyas då och då P.08, Pb. gallrar en del, det kommer nya normer. Pc, Pci borde gallras mycket, det kommer mycket nytt Pe Po Tillämpade de allmänna gallringskriterierna. Sparade böcker inom de områden som är av intresse för den forskning som bedrivs här även om de inte utlånats så många gånger. Gallrat många doktorsavhandlingar, de lånas sällan ut samt finns oftast digitalt. På några av de små avdelningarna finns inte mycket att gallra. Pu föråldras snabbt, om programvaror, gallrar mycket och ofta Q Jag har försökt följa de allmänna gallringskriterierna men samtidigt tagit hänsyn till den forskning som sker inom vissa avdelningar på Q, framförallt inom tjänster, innovationer, kollektivtrafikforskning, marknadsföring, tagit hänsyn till ålder och slitage på böckerna. Behållit klassiker/auktoriteter inom resp. område. Qaa Tillämpade de allmänna gallringskriterierna. Tog även hänsyn till av mig kända auktoriteter inom området. Qaf tagit hjälp av forskare på ämnet skatterätt som har haft synpunkter på det material som jag gallrat, satsning på mer internationellt inriktad skatterätt, gallrat gamla upplagor eftersom det inom skatterätt är viktigt med uppdaterad information. Qm Tillämpade de allmänna gallringskriterierna. Tog hänsyn till forskning inom turismvetenskap så som olika turism nischer morbidturism, sakral turism etc. 15

16 R Jag tillämpade de allmänna gallringskriterierna och tog även hänsyn till auktoriteter inom området. Sparade böcker inom de områden som är av intresse för den forskning som bedrivs här. S Tillämpade de allmänna gallringskriterierna. T T föråldras inte + forskning hos oss = gallrar lite, dubbletter, gamla upplagor. U Tillämpade de allmänna gallringskriterierna. Sparade böcker inom de områden som är av intresse för den forskning som bedrivs här även om de inte utlånats så många gånger. Gallrat många doktorsavhandlingar, de lånas sällan ut samt finns oftast digitalt. Ucc förnyas lite, det kommer ny forskning, läroböcker förnyas då och då. V Förutom de allmänna kriterierna har det här varit viktigt att tänka på åldern, få böcker inom medicin får vara för gamla. Jag har dock sparat en hel del rena läromedelsböcker eftersom flera lärare har stort intresse av detta. Andra områden som jag tagit stor hänsyn till är nutrition, canceromvårdnad, kvalitet i vården, sårvård eftersom forskning bedrivs inom dess områden. Men även en del alternativmedicin som har anknytning till wellness eftersom det startat en ny utbildning inom området. Jag har haft vissa diskussioner med några lärare, men inte så mycket eftersom jag tycker att jag känner ämnet så bra. V:k här har jag tagit stor hänsyn till att sjuksköterskorna har en kurs om professionens utveckling, där man tittar på den historiska utvecklingen. Allmänt är ju även historiska avdelningar mer oberoende av ålder. Ve är en avdelning där jag försökt vara ganska hård eftersom sjukdomar och deras behandlingar är ganska föränderligt. Vpg även här har jag varit ganska restriktiv med gallringen eftersom utbildningen ofta tar upp omvårdnadsforskare och deras teorier. Böcker av eller om omvårdnadsforskare nationella och internationella har därför sparats. Böcker som tar upp sjukvård i framförallt Indien har sparats, eftersom vi skickar studenter dit och även har större projekt på gång med Indien. Jag har även försökt spara en hel del läromedel för det har tidigare varit intressant att gå tillbaka och titta på. Äldre läromedel har dock placerats i magasin. Barn skön Tillämpade de allmänna gallringskriterierna. Gallringen skedde i samråd med ämnet Litteraturvetenskap. 16

17 Bilaga 2: Uträkningar Signum Antal totalt föregående år Aktiva Aldrig utlånade Äldre än 10 år Andel ej utlånade på 5 år Nyförvärv senaste 5 åren Redigeringsteknik (f.g)* Aef ,73 1,84 93% 7% 50% 14% 59 Redigeringsteknik (e.g)* Aef ,29 1,64 99% 1% 43% 15% 42 Masskommunikation: allmänt (f.g) Bs ,40 0,85 95% 5% 57% 19% 146 Masskommunikation: allmänt (e.g) Bs ,14 0,93 98% 2% 60% 17% 116 Informationsteknik (f.g) Bv ,55 0,83 95% 5% 36% 21% 76 Informationsteknik (e.g) Bv ,51 0,63 97% 3% 44% 20% 65 Religion (f.g.) C ,38 0,42 90% 10% 61% 27% 118 Religion (e.g.) C ,57 0,29 96% 4% 39% 22% 93 Religionshistoria (f.g.) Cm ,86 0,62 91% 9% 64% 23% 113 Religionshistoria (e.g.) Cm ,28 0,53 94% 6% 67% 24% 86 Kunskaps- och vetenskapsteori (f.g.) Dd ,57 1,73 94% 6% 69% 27% 54 Kunskaps- och vetenskapsteori (e.g.) Dd ,68 1,57 97% 3% 69% 22% 49 Kognitiv psykologi (f.g.) Doe ,20 0,81 94% 6% 56% 24% 111 Kognitiv psykologi (e.g.) Doe ,63 0,71 96% 4% 59% 24% 89 Pedagogik (f.g.) Ea ,55 1,15 97% 3% 52% 14% 239 Pedagogik (e.g.) Ea ,26 0,91 98% 2% 57% 13% 183 f.g = före gallring, e.g= efter gallring 17

18 Signum Antal totalt föregående år Aktiva Aldrig utlånade Äldre än 10 år Andel ej utlånade på 5 år Nyförvärv senaste 5 åren Högskolor (f.g.) Ep ,75 0,31 80% 20% 48% 34% 177 Högskolor (e.g.) Ep ,13 0,34 88% 12% 53% 30% 143 Svenska (f.g.) Fc ,62 0,76 90% 10% 59% 30% 113 Svenska (e.g.) Fc ,43 0,69 92% 8% 62% 26% 85 Engelska (f.g.) Fe ,63 0,73 85% 15% 62% 37% 86 Engelska (e.g.) Fe ,62 0,71 92% 8% 68% 26% 71 Barn- och ungdomslitteratur (f.g.) G ,73 0,80 80% 20% 81% 46% 18 Barn- och ungdomslitteratur (e.g.) G ,65 0,46 93% 7% 78% 35% 9 Svensk litteraturhistoria (f.g.) Gc 394 5,19 0,19 59% 41% 81% 52% 27 Svensk litteraturhistoria (e.g.) Gc 273 7,38 0,23 71% 29% 81% 53% 22 Svensk skönlitteratur (f.g.) Hc ,66 0,28 64% 36% 80% 50% 196 Svensk skönlitteratur (e.g.) Hc ,73 0,28 78% 22% 76% 37% 201 Utländsk skönlitt. i sv. övers. (f.g.) Hce ,77 0,42 77% 23% 69% 36% 270 Utländsk skönlitt. i sv. övers. (e.g.) Hce ,53 0,44 84% 16% 65% 29% 274 Svensk skönlitteratur - Poesi (f.g.) Hc ,17 0,08 49% 51% 86% 63% 47 Svensk skönlitteratur - Poesi (e.g.) Hc ,30 0,15 63% 37% 84% 57% 34 18

19 Signum Antal totalt föregående år Aktiva Aldrig utlånade Äldre än 10 år Andel ej utlånade på 5 år Nyförvärv senaste 5 åren Industriell formgivning (f.g.) Ihb ,66 0,64 94% 6% 52% 19% 19 Industriell formgivning (e.g.) Ihb ,65 0,57 97% 3% 59% 20% 17 Film (f.g.) Im ,15 0,30 87% 13% 68% 34% 180 Film (e.g.) Im ,26 0,35 92% 8% 68% 25% 159 Arkeologi (f.g.) J 197 7,72 0,22 85% 15% 49% 50% 35 Arkeologi (e.g.) J 182 8,37 0,05 86% 14% 54% 49% 28 Historia (f.g.) K ,26 0,41 94% 6% 60% 25% 85 Historia (e.g.) K ,04 0,44 96% 4% 60% 24% 57 Historia - Sverige (f.g.) Kc ,74 0,24 91% 9% 61% 34% 112 Historia - Sverige (e.g.) Kc ,63 0,26 92% 8% 61% 29% 112 Särskilda personer (f.g.) Lz 682 9,20 0,22 92% 8% 61% 39% 128 Särskilda personer (e.g.) Lz ,59 0,26 95% 5% 57% 30% 113 Etnografi, socialantropologi (f.g.) M ,78 0,53 91% 9% 69% 34% 67 Etnografi, socialantropologi (e.g.) M ,38 0,41 95% 5% 70% 27% 60 19

20 Signum Antal totalt föregående år Aktiva Aldrig utlånade Äldre än 10 år Andel ej utlånade på 5 år Nyförvärv senaste 5 åren Geografi och lokalhistoria (f.g.) N ,42 0,71 94% 6% 59% 16% 47 Geografi och lokalhistoria (e.g.) N ,82 0,60 95% 5% 72% 25% 21 Geografi - Sverige (f.g.) Nc ,68 0,33 86% 14% 57% 28% 26 Geografi- Sverige (e.g.) Nc ,02 0,31 86% 14% 68% 36% 20 Sociologi (f.g.) Oa ,15 0,63 89% 11% 74% 30% 91 Sociologi (e.g.) Oa ,41 0,65 97% 3% 83% 25% 64 Statskunskap och politik (f.g.) Oc ,24 0,50 86% 14% 54% 26% 187 Statskunskap och politik (e.g.) Oc ,44 0,58 95% 5% 55% 24% 130 Arbete och arbetsmarknad (f.g.) Oha ,78 0,82 94% 6% 48% 17% 258 Arbete och arbetsmarknad (e.g.) Oha ,52 0,73 97% 3% 52% 18% 169 Social omsorg (f.g.) Ohf ,45 0,69 87% 13% 58% 32% 274 Social omsorg (e.g.) Ohf ,59 0,83 95% 5% 52% 20% 238 Maskinteknik (f.g.) Pb* ,01 0,54 92% 8% 64% 31% 38 Maskinteknik (e.g.) Pb* ,47 0,83 98% 2% 68% 19% 22 Kemisk teknik & kemisk industri (f.g.) Pm 216 7,58 0,24 80% 20% 50% 40% 51 Kemisk teknik & kemisk industri (e.g.) Pm 166 8,99 0,39 87% 13% 51% 34% 43 20

Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek

Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek Annika Johansson, Annelie Ekberg-Andersson & Britt-Marie Klinghagen Karlstads universitetsbibliotek annika.johansson@kau.se 2011 Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek Karlstads

Läs mer

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3 1 Innehållsförteckning Medieplan för Alfta bibliotek 3 Facklitteratur Avdelning A 4 Avdelning B 5 Avdelning C 6 Avdelning D 7 Avdelning E 8 Avdelning F 9 Avdelning G 10 Avdelning I. 11 Avdelning J. 12

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN

Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN Inledning... 2 Ämnesprofil... 2 Bevakningspolicy... 2 Bestånd... 3 Upphandlade leverantörer... 3 Förvärvskanaler... 3 Elektronisk version... 4 Åtkomst elektroniska

Läs mer

Medieplan. Biblioteken i Mölndal

Medieplan. Biblioteken i Mölndal Medieplan Biblioteken i Mölndal 2013 2016 Kontaktuppgifter för mer information: Anette Eliasson, bibliotekschef, Biblioteken i Mölndal Telefon: 031-315 16 71. E-post: anette.eliasson@molndal.se Linda Rydgren

Läs mer

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek Bil 2 Medieplan för Vimmerby bibliotek 2007 Innehållsförteckning Inledning 3 Medieurval.4 Riktlinjer för magasinering 5 Riktlinjer för gallring.6 Nulägesanalys och prioriteringar på våra avdelningar Avdelning

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Mediaplan för KTH Biblioteket. Version 1.1

Mediaplan för KTH Biblioteket. Version 1.1 Mediaplan för KTH Biblioteket Version 1.1 Innehåll KTH Bibliotekets uppdrag... 3 Urvalskriterier... 3 Förvärvsprinciper... 3 Kursböcker... 3 KTH-publikationer... 3 Fjärrlån... 4 Tillgängliggörande... 4

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Medieplan 2015-2017. Älmhults Bibliotek

Medieplan 2015-2017. Älmhults Bibliotek Medieplan 2015-2017 Älmhults Bibliotek Medieplan för Älmhults bibliotek Medieplanen gäller för Älmhults huvudbibliotek. Medieplanen ses över vart 3:e år. Cirkulationstal för facklitteratur och skönlitteratur

Läs mer

Mediepolicy 2013-2014

Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicyn vänder sig i första hand till Nackas invånare men har också till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken. Revidering sker

Läs mer

På seminariewebben http://trangtihyllan.blogspot.com/ hittar du bland annat program och bilder från dagen.

På seminariewebben http://trangtihyllan.blogspot.com/ hittar du bland annat program och bilder från dagen. Rapport från Trångt i hyllan eller ett väl genomtänkt bestånd? ett seminarium om gallring Katrineholm 2 april 2009 På seminariewebben http://trangtihyllan.blogspot.com/ hittar du bland annat program och

Läs mer

Medieplan för Karlskoga bibliotek

Medieplan för Karlskoga bibliotek Tjänsteskrivelse 1 (2) 2016-04-05 KFN 2016.0061 Handläggare Maria Lobell Medieplan för Karlskoga bibliotek Sammanfattning Biblioteket står sedan tidigare utan medieplan, varför ett skriftligt, ifrån grunden,

Läs mer

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek Bil 3 Medieplan för Vimmerby bibliotek 2010 Innehållsförteckning Inledning 3 Medieurval.4 Riktlinjer för magasinering 5 Riktlinjer för gallring.6 Nulägesanalys och prioriteringar på våra avdelningar Avdelning

Läs mer

Medieplan för Falköpings bibliotek

Medieplan för Falköpings bibliotek Medieplan för Falköpings bibliotek?! Den tänkande poeten Maj-Britt Bäckström 2004 (uppdaterad 2005, 2008 och 2009) 2 Innehållsförteckning INLEDNING...3 1 STYRANDE DOKUMENT...4 1.1 Bibliotekslagen och bibliotekets

Läs mer

Medieplan Cirkulationsbiblioteket

Medieplan Cirkulationsbiblioteket Medieplan Cirkulationsbiblioteket stockholm.se 3 (8) Bakgrund Under många år har Cirkulationsbiblioteket varit en viktig resurs för Stockholms stads skolor. Användarundersökningar, både formella och spontana,

Läs mer

1. Används dokumentet Riktlinjer för medieförsörjningen inom Götasamarbetet JA NEJ Kommentar Alla Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala

1. Används dokumentet Riktlinjer för medieförsörjningen inom Götasamarbetet JA NEJ Kommentar Alla Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala 1. Används dokumentet Riktlinjer för medieförsörjningen inom Götasamarbetet http://www.lansbibliotek.ostsam.se/tjanster/kategori/goetabiblioteken/riktlinjer-foer-mediefoersoerjning 9 4 bibliotek har inte

Läs mer

Medieplan Olofströms bibliotek 2015

Medieplan Olofströms bibliotek 2015 Medieplan Olofströms bibliotek 2015 Kultur- och fritidsförvaltningen A Johnsson / A-C Fandén Datum: 2015-03-20 2 (10) Innehållsförteckning Varför medieplan?... 3 Folkbibliotek i Olofströms kommun... 3

Läs mer

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka PROGRAM/PLAN Medieplan för biblioteken i Dokumentets syfte Medieplanen har till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken Dokumentet gäller för Biblioteken i

Läs mer

BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering

BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering - Hur gör jag för att få fram? Länsbibliotek i samverkan kommunbibliotek i sydlänen har framfört önskemål om en lathund för statistikuttag i BOOK-IT för bibliotekens

Läs mer

Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla.

Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. MEDIEPLAN FÖR LESSEBOS BIBLIOTEK 2013 Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. Innehåll Mål...3 Bakgrund kommun...3

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Hur folkbiblioteken arbetar med mångspråkiga medier sedan 2014

Hur folkbiblioteken arbetar med mångspråkiga medier sedan 2014 Hur folkbiblioteken arbetar med mångspråkiga medier sedan 2014 Sammanställning av enkätsvaren och inventering av stödbehov Junko Söderman, Internationella biblioteket 2015-10-07 Om enkäten 2014 Nya bibliotekslagen

Läs mer

Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun

Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Innehåll Inledning... 3 Inköp... 4 Översyn av beståndet... 5 Fjärrlån... 5 Gåvor...

Läs mer

Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg

Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg Roller, ansvar och mediesamarbete - 2016 2015-12-18 Innehåll 1 Inledning... 2 2 Styrdokument och riktlinjer... 2 2.1 Nationella styrdokument... 2 2.2 Regionala

Läs mer

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Bakgrund Media- & informationsförsörjningen är en av universitetsbibliotekets mest centrala uppgifter. I samband med fusionen känns det därför viktigt att

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek INFORMATIONSFÖRSÖRJNING OCH PEDAGOGISK UTVECKLING Delprojekt i Strategiska vägval: en utredning

Läs mer

Bibliotekskunskap Yttre Biblioteken

Bibliotekskunskap Yttre Biblioteken Bibliotekskunskap Yttre Biblioteken Bibliotekskunskap för årskurs 5 4 lektioner i ½ klass 1. KLASSIFIKATIONSSYSTEMET Böckerna är ordnade ämnesvis i olika huvudavdelningar, med en stor bokstav, en signatur,

Läs mer

Mötesplats inför framtiden Borås 13 14 oktober 2010

Mötesplats inför framtiden Borås 13 14 oktober 2010 Mötesplats inför framtiden Borås 13 14 oktober 2010 Katarina Kristoffersson och Ulla-Carin Stenberg Arvika bibliotek Medieplanera = Verksamhets- och kompetensutveckling Bakgrund Arvika bibliotek har ett

Läs mer

Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2

Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2 Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2 955 5 558 Företagsekonomi 2 739 2 480 5 219 Teknisk informationsbehandling

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008.

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008. Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008. Sammanställning av personalenkät 2008 relaterad till personalenkäten som gjordes 2006.

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Medieplan för Motala Bibliotek 2015-2018

Medieplan för Motala Bibliotek 2015-2018 Medieplan för Motala Bibliotek 2015-2018 1 Innehåll Inledning och syfte... 3 Omvärldsbevakning... 3 Organisation... 4 Prioriterade grupper... 4 Medieinköp och urval... 5 Skönlitteratur... 5 Facklitteratur...

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

Analys av antal helårsstudenter och av andel studenter på avancerad nivå 2008 och 2009

Analys av antal helårsstudenter och av andel studenter på avancerad nivå 2008 och 2009 HÖGSKOLAN DALARNA Analys av antal helårsstudenter och av andel studenter på avancerad nivå 2008 och Tove Holmqvist 2010-04-23 Det finns minst fyra goda skäl att noggrant följa utvecklingen på avancerad

Läs mer

Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning

Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning Medieplanering ht 03 2003-11-26 Maja Samuelsson Innehåll: Inledning, mål, nyckeltal...s 2 Plan för vuxenverksamheten...s 4 Jämförande översikt över alla avdelningar...s

Läs mer

Dewey Decimal Classification (DDC)

Dewey Decimal Classification (DDC) Dewey Decimal Classification (DDC) -en kort introduktion samt lite om våra tankar och vårt arbete inför övergången Gunilla Thunarf Sundkvist Högskolebiblioteket i Gävle maj 2010 Historia Världens mest

Läs mer

PM för bokuppsättare. Författare Ordningen är strikt alfabetisk vad gäller författarnamn

PM för bokuppsättare. Författare Ordningen är strikt alfabetisk vad gäller författarnamn PM för bokuppsättare Först hyllsignum Hyllsignum anger på vilken hylla och avdelning en bok skall placeras ( se gult häfte Bibliotekstjänsts rygg- och hyllsignaturer ) Det finns bara en plats för en bok

Läs mer

Medieplan Finströms bibliotek

Medieplan Finströms bibliotek Medieplan Finströms bibliotek Om kommunen Finströms ligger centralt på Åland och Godby är norra Ålands centralort. I Finström finns: En grundskola åk 1-6, Källbo skola i Godby. I skolan inryms även eftis

Läs mer

Välkommen till 2013 års sjukhusbiblioteksstatistik!

Välkommen till 2013 års sjukhusbiblioteksstatistik! Välkommen till 2013 års sjukhusbiblioteksstatistik! Sjukhusbiblioteksstatistiken är en del av Sveriges officiella statistik enligt lagen och förordningen om den officiella statistiken som uppdaterades

Läs mer

FÖRVÄRVS- & GALLRINGS- RIKTLINJER. Rev. 2013-02-15

FÖRVÄRVS- & GALLRINGS- RIKTLINJER. Rev. 2013-02-15 FÖRVÄRVS- & GALLRINGS- RIKTLINJER Rev. 2013-02-15 MÅLSÄTTNING MED RIKTLINJER FÖRVÄRV OCH GALLRING 3 BIBLIOTEKETS MÅLGRUPPER 3 GENERELLA KRITERIER FÖR MEDIEURVAL 4 FÖRVÄRV ALLMÄNT 5 OMVÄRLDSBEVAKNING 5

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

025.431 vs. Abdc. En förstudie om Dewey på folkbibliotek DEN 15 JUNI 2016. BIBLIOTEKSUTVECKLING BLEKINGE KRONOBERG Maria Lundqvist och Weine Sundell

025.431 vs. Abdc. En förstudie om Dewey på folkbibliotek DEN 15 JUNI 2016. BIBLIOTEKSUTVECKLING BLEKINGE KRONOBERG Maria Lundqvist och Weine Sundell 025.431 vs. Abdc En förstudie om Dewey på folkbibliotek DEN 15 JUNI 2016 BIBLIOTEKSUTVECKLING BLEKINGE KRONOBERG Maria Lundqvist och Weine Sundell BAKGRUND... 3 METOD... 3 RONNEBY BIBLIOTEK... 3 VARFÖR

Läs mer

LITTERATUR UTGIVEN I FINLAND 2000

LITTERATUR UTGIVEN I FINLAND 2000 LITTERATUR UTGIVEN I FINLAND 2000 2000 Encyklopedier 193 12 19 224 Filosofi, psykologi 234 3 18 255 Religion 258 13 19 290 Sociologi, statistik 137 6 31 174 Nationalekonomi, politik 474 22 183 679 Rättvetenskap,

Läs mer

Pappersenkät, support, definitioner och tips du på

Pappersenkät, support, definitioner och tips du på Välkommen till 2011 års sjukhusbiblioteksstatistik! Sjukhusbiblioteksstatistiken är en del av Sveriges officiella statistik enligt lagen om den officiella statistiken SFS 2001:99 och SFS 2001:100, produktkod

Läs mer

Önskemål om bokhyllor för exponering av avhandlingar och nya böcker framfördes.

Önskemål om bokhyllor för exponering av avhandlingar och nya böcker framfördes. UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan N Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-05-28 Plats: Akvariet, Geocentrum Närvarande: Roger Herbert Marie Ottosson Eva Nordgren (ordf.) Cecilia Natvig

Läs mer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer Föreningen Kulturstorm Rådhusesplanaden 10-12 903 28 Umeå Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer 1. Projektbeskrivning Idén med projektet är att introducera internet på ett lekfullt

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun

Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Inledning Medieplanen hjälper

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Hej! Mer information, pappersenkät, support och definitioner når du via http://biblioteksstatistik.kb.se/?page_id=27

Hej! Mer information, pappersenkät, support och definitioner når du via http://biblioteksstatistik.kb.se/?page_id=27 Hej! Välkommen till Sveriges officiella forskningsbiblioteksstatistik avseende 2012. Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Vi önskar få svar

Läs mer

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Sammanfattning Målen med en övergång till DDC är Internationalisering Rationalisering av arbetet med klassifikation

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Översättningsnyckel för statistik över högskolans personal avseende forskningsämnen. Uppdaterad 26 januari 2012

Översättningsnyckel för statistik över högskolans personal avseende forskningsämnen. Uppdaterad 26 januari 2012 Översättningsnyckel för statistik avseende forskningsämnen Uppdaterad 26 januari 2012 Översättningsnyckel för statistik avseende forskningsämnen Uppdaterad 26 januari 2012 Högskoleverket Luntmakargatan

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Medieplan för Ålidhemsbibliotekets vuxenavdelning: facklitteratur

Medieplan för Ålidhemsbibliotekets vuxenavdelning: facklitteratur Medieplan för Ålidhemsbibliotekets vuxenavdelning: facklitteratur Bestånd: 9 224 (öppen hylla) Utlån 2003: 17 304 Utnyttjandegrad: 1,9 Andel utlån*: 13 % Andel 0-5 år**: 16 % Andel 6-10 år**: 21 % Andel

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Medieplan på Rinkeby bibliotek

Medieplan på Rinkeby bibliotek Medieplan på Rinkeby bibliotek 1. Beskrivning av nuläget. I Rinkeby bodde 2003 16 053 människor, fördelat på 5 099 hushåll, varav 67 % med utländsk bakgrund, i Tensta 17 463, varav 61% med utländsk bakgrund.

Läs mer

Dags för Dewey? Vad skulle en övergång betyda för oss i Sverige? Presentation vid konferensen Mr Dewey och Ms SAB, Stockholm 27oktober 2006

Dags för Dewey? Vad skulle en övergång betyda för oss i Sverige? Presentation vid konferensen Mr Dewey och Ms SAB, Stockholm 27oktober 2006 Dags för Dewey? Vad skulle en övergång betyda för oss i Sverige? Presentation vid konferensen Mr Dewey och Ms SAB, Stockholm 27oktober 2006 Magdalena Svanberg, Kungl. biblioteket www.kb.se En förstudie

Läs mer

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Ett svenskt digitalt sarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek December 2003 Internationellt har det skapats ett antal digitala sarkiv där

Läs mer

Hylluppställning och ryggmärkning HT-BIBLIOTEKEN VID LUNDS UNIVERSITET

Hylluppställning och ryggmärkning HT-BIBLIOTEKEN VID LUNDS UNIVERSITET Hylluppställning och ryggmärkning HT-BIBLIOTEKEN VID LUNDS UNIVERSITET Varför Dewey 5 bibliotek 1 bibliotek Minst 6 olika hylluppställningar Flytt sommaren 2014 SAB eller Dewey? Varför fast hylluppställning?

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Medieplan för biblioteken i Vaggeryds kommun

Medieplan för biblioteken i Vaggeryds kommun Medieplan för biblioteken i Vaggeryds kommun Medieplanen är ett komplement till biblioteksplanen och beskriver hur vi ska jobba med medier. I medieplanen har vi tagit i hänsyn till kommunens demografiska

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

Studiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm

Studiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm Studiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm En dag i november 2015 lämnade delar ur personalen på Gagnefs kommunbibliotek Dalarna för att åka till huvudstaden och besöka Internationella biblioteket

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Hej! Mer information, pappersenkät, support, definitioner och tips når du via

Hej! Mer information, pappersenkät, support, definitioner och tips når du via Hej! Välkommen till Sveriges officiella forskningsbiblioteksstatistik avseende 2011! Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Vi önskar få svar

Läs mer

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE GY/VUX Hösten 2009 OMVÅRDNADSBLADET GRÄNSLÖST LÄRANDE generationsväxling i serien! TESTA EN NY GENERATION omvårdnadsbladet Utgivare liber, 113 98 Stockholm redaktion Miriam Barzelatto linda Ericsson layout

Läs mer

Att utvärdera utbildningar på forskarnivå 2014-10-01

Att utvärdera utbildningar på forskarnivå 2014-10-01 Att utvärdera utbildningar på forskarnivå Syfte Utvärderingssystemet ska bidra till att säkerställa att all högre utbildning i Sverige håller hög kvalitet. Utvärderingssystemet ska bidra till utveckling

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap. Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen

UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap. Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen Frida Håkansson och Mia Juntti Handledare: Olle Persson Utvärdering av informationstjänster

Läs mer

Dewey på KB. www.kb.se

Dewey på KB. www.kb.se Dewey på KB Presentation vid Dewey let s do it! Seminarium om Dewey och klassifikationens roll nationellt och internationellt 5 februari 2009 Magdalena Svanberg Beslutet Kungl. biblioteket beslutar att

Läs mer

Länsbibliotekets kurspool en uppföljning Bestånd och utlån

Länsbibliotekets kurspool en uppföljning Bestånd och utlån Länsbibliotekets kurspool en uppföljning Bestånd och utlån Kurslitteraturprojektet, som Länsbibliotek Skåne drev under år 000, resulterade bland annat i att vi bestämde oss för att fortsätta med den delen

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Biblioteksplan för Ljungsbro skola, F-9

Biblioteksplan för Ljungsbro skola, F-9 Biblioteksplan för Ljungsbro skola, F-9 Bakgrund Sedan augusti 2012 är Ljungsbroskolans bibliotek ett så kallat fokusbibliotek. Detta innebär att under två år får skolan centrala pengar för inventarier,

Läs mer

Medieplan Solna stadsbibliotek 2011

Medieplan Solna stadsbibliotek 2011 Medieplan Solna stadsbibliotek En medieplan görs för att bättre tillgodose brukarnas behov få bättre kunskap om mediebeståndet effektivisera mediehanteringen medvetet profilera sig skapa ett budgetunderlag

Läs mer

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek

Läs mer

Kursutvärdering Distans

Kursutvärdering Distans HT12 1SJ012 Ledarskap, pedagogik samverkan i sjuksköterskans yrkesutövning (7,5hp) V46-50 Enkätresultat Enkät: Status: Distans: Kursutvärdering stängd Datum: 2013-04-26 13:29:21 Aktiverade deltagare (HT12

Läs mer

Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovik.ub.umu.se/

Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovik.ub.umu.se/ Ann Ingberg 0660-292518 Processoperatörsprogrammet ht -13 Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovikubumuse/ 4 2 1 5 3 1 2 3 Söka böcker Örnsköldsviks

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildningsprogrammet, 270-330 högskolepoäng. Teacher Education, 270-330 Higher Educational Credits

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildningsprogrammet, 270-330 högskolepoäng. Teacher Education, 270-330 Higher Educational Credits Dnr: 346/2008-515 Lärarutbildningsnämnden UTBILDNINGSPLAN Lärarutbildningsprogrammet, 270-330 högskolepoäng Teacher Education, 270-330 Higher Educational Credits 1. Ansvarig för programmet Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna 1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...

Läs mer

Introduktion till Dewey MARIE HOEN, HT-BIBLIOTEKEN VID LUNDS UNIVERSITET

Introduktion till Dewey MARIE HOEN, HT-BIBLIOTEKEN VID LUNDS UNIVERSITET Introduktion till Dewey MARIE HOEN, HT-BIBLIOTEKEN VID LUNDS UNIVERSITET Dewey decimalklassifikation Skapades av Melvil Dewey Publicerades första gången 1876. Utveckling och underhåll sköts av fyra redaktörer

Läs mer

Medieplan Finströms bibliotek

Medieplan Finströms bibliotek Medieplan Finströms bibliotek Om kommunen Finströms ligger centralt på Åland och Godby är norra Ålands centralort. I Finström finns en grundskola åk 1-6, Källbo skola i Godby. I skolan finns eftis och

Läs mer

Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn

Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn Till läraren Det här är en lärarhandledning för dig som vill arbeta med Stig Dagermans novell Nattens lekar. Handledningen

Läs mer

Verksamhetsplan Nationella uppdraget Internationella biblioteket 2015

Verksamhetsplan Nationella uppdraget Internationella biblioteket 2015 Verksamhetsplan Nationella uppdraget Internationella biblioteket 2015 Denna VP gäller Internationella biblioteket i rollen som lånecentral och nationellt kompetenscenter för folk- och skolbibliotek när

Läs mer

Redovisning av kursvärdering för Samhällskunskap I HT 12 med kursledarens kommentarer

Redovisning av kursvärdering för Samhällskunskap I HT 12 med kursledarens kommentarer Redovisning av kursvärdering för Samhällskunskap I HT 12 med kursledarens kommentarer Antal svar: 14 av 24 Kursledarens kommentar med förslag till förbättring 58% av kursens deltagare har besvarat kursvärderingen,

Läs mer

KURS PM INDIVIDUELLT PROJEKTARBETE (2IV206)

KURS PM INDIVIDUELLT PROJEKTARBETE (2IV206) UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONSVETENSKAP MEDIER OCH KOMMUNIKATION VETENSKAPSKOMMUNIKATION II, VT07 KURS PM INDIVIDUELLT PROJEKTARBETE (2IV206) 2007-01-19 Syfte Delkursen syftar till

Läs mer