Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek"

Transkript

1 Biblioteket Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek Projekt under Annelie Ekberg Andersson, Annika Johansson, Britt-Marie Klinghagen Karlstads universitetsbibliotek Karlstad Tfn

2 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 4 Effektmål... 4 Avgränsningar samt målgrupp... 4 Budget... 4 Metod... 5 Resultat... 7 Diskussion... 9 Slutsats Källförteckning Bilaga 1: Gallring urvalskriterier kommentarer från kontaktbibliotekarier Bilaga 2: Uträkningar

3 Bakgrund På Karlstads universitetsbibliotek har vi under lång tid insett att vi behöver arbeta med medieplanering och vi fick inspiration till detta under en studiedag tillsammans med länsbiblioteket i Värmland. Där redovisade några bibliotek hur de arbetat med medieplanering och samlingsöversyn. Vi som var med på studiedagen blev motiverade att mer systematiskt se över vår egen boksamling. Många äldre forskningsbibliotek har av tradition haft en boksamling som fått växa ganska ordentligt, och de gamla universiteten har tidigare haft sina ansvarsområden där de sparat det mesta inom sina områden. Karlstad universitetsbibliotek är ett nytt forskningsbibliotek och har ingen strävan att bli ett heltäckande bibliotek inom något område. Vi har istället som ambition att vara ett inbjudande bibliotek med en aktuell boksamling som speglar den forskning och undervisning som bedrivs vid lärosätet. På Karlstads universitetsbibliotek har vi sedan några år tillbaka fokuserat arbetet med informationskompetens i form av undervisning, handledning och fördjupning av samarbetet med våra ämneskontakter. Arbetet med medier har inte haft högsta prioritet och dessutom har den tryckta samlingen blivit åsidosatt på grund av de senaste årens fokusering på elektroniska medier. Inom många ämnesområden har också utvecklingen gått mot att i allt större utsträckning använda sig av tidskriftsartiklar istället för böcker. Anslagen till tryckta böcker har dessutom minskat de senaste 10 åren till förmån för elektroniska resurser, och det blir allt viktigare att använda pengarna där de gör mest nytta. I en stor boksamling finns det dessutom en risk att nya böcker försvinner bland allt det gamla. Höglund och Klingberg (2001) menar att en anledning till att göra medieplaner är att visa att man arbetar efter fastställda styrdokument och att målsättningarna ska få ett tydligt genomslag i den verksamhet som bedrivs, och det ska även speglas i inköpen. Det blir därmed också ett sätt att undvika vanliga fällor i inköpsarbetet. Vanlig fällor kan exempelvis vara att man låter bibliotekariernas personliga intressen eller det stora utbudet inom ett ämnesområde vara styrande för inköpen. Ytterligare en orsak till att utforma en medieplan är att underlätta för kompetensöverföring, eftersom några kontaktbibliotekarier närmar sig pensionsåldern. Det behövs därför dokumentation över samlingens utseende och utveckling, och en gallringsplan för densamma. Höglund och Klingberg (2001) menar att man behöver utarbeta metoder som skall vara sådana att en ny medarbetare lätt ska kunna sätta sig in i förvärvspolicyn. Vid biblioteket finns redan en förvärvspolicy som bl.a. innehåller rekommendationer om att elektroniska utgåvor av medier föredras framför tryckta, och därmed riskerar den tryckta samlingen att snarare bli ett arkiv än ett aktivt mediebestånd. Förvärvspolicyn innehåller även en skrivning om att beståndet i biblioteket ska spegla den forskning och undervisning som bedrivs vid lärosätet. Förvärvspolicyn och verksamhetsplanen har därför varit viktiga styrdokument för utformningen av medieplanen (Policy för medieförsörjning 2009; Bibliotekets verksamhetsplan ). Vi menar att en anledning att göra det här arbetet även var att det var viktigt för framtiden att dokumentera vår samling, så att vi vet varför den ser ut som den gör. Ett exempel skulle kunna vara att biblioteket behåller många gamla och inaktuella floror på grund av att vi har forskning inom området. Om allt är väldokumenterat blir det enklare ta över ansvaret för en avdelning. 3

4 Syfte Att arbeta fram en metod för medieplanering innefattande gallring och utveckling av boksamlingen (för att få en mer relevant samling). Att skapa en medvetenhet om hur vår boksamling ser ut och varför den ser ut som den gör. Att effektivisera mediehanteringen och få ett bättre budgetunderlag vid fördelning av mediebudgeten. Sammanställa ett dokument att kontinuerligt arbeta efter. Dokumentet ska återspegla förvärvspolicyn och målen för biblioteksverksamheten. Effektmål Bättre och mer exponeringsyta i bokhyllorna. Bättre kunskap om den egna samlingen hos personalen och förhoppningsvis även hos ämnesrepresentanter som konsulteras. Med ett väldokumenterat bestånd ska det vara enklare för någon att komma in och ta över ansvaret för en avdelning. När metoden för arbetet är framtagen ska underhållsarbetet till största delen ske inom ordinarie verksamhet. Om vi har en metod för att evaluera och bedöma boksamlingen bör vi också bättre kunna använda våra medel för inköp på rätt avdelningar. Avgränsningar samt målgrupp Med medieplanering avses i det här projektet boksamlingen i öppna hyllor huvudsakligen utlånings. Biblioteket har förvisso en öppen magasinssamling, men den kommer inte att involveras i det inledande projektet. Inte heller referensböcker eller elektroniska medier kommer inledningsvis att ingå. Merparten av våra e-böcker är förvärvade antingen i e-bokspaket eller på abonnemangsbasis, men antalet inköp på titelnivå ökar konstant. Vår primära målgrupp är ca studenter och ca 1000 anställda. Andra målgrupper för biblioteket är regionen och övriga bibliotekssverige. Den sistnämnda gruppen var inte prioriterad, men vi ville ändå ta hänsyn till den med tanke på nationell samverkan. Budget En stor risk med projektet var att allt arbete skulle utföras inom ordinarie verksamhet och med befintliga resurser. Under arbetets gång har vi dock kunnat förstärka organisationen med 20 tim/vecka under 7 månader. 4

5 Metod Vi bildade en projektgrupp som fick ta fram riktlinjer för vilka siffror vi skulle ta fram i vår medieplan, och vilka målvärden dessa siffror skulle ha. Vi kunde ana vid en snabb undersökning att det inte fanns så många forskningsbibliotek, åtminstone inte nationellt, som gjort en liknande medieplanering, utan att det är mest folkbibliotek som hållit på med detta. Internationellt finns naturligtvis en del gjort. IFLA (International Federation of Library Associations and Institutions, 2001) har exempelvis tagit fram en guide för att arbeta med medieplaner enligt Conspectus metoden, men vi ansåg att arbetet med att följa Conspectus blev alltför omfattande för vårt syfte. Studier har även visat att bara en grundlig inventering av beståndet ger stora vinster inför en strategisk medieplanering (Teel 2008). Detta motiverade vår noggranna inventering. Våra målvärden blev mycket preliminära. När hela medieplaneringsarbetet är klart får vi utvärdera våra siffror, och se om vi kan finna relevanta målvärden för de olika avdelningarna inför nästa genomgång. När vi påbörjade vårt arbete var det blygsamma målet att alla värden i alla fall skulle förbättras. Vi bestämde att vi skulle behålla vissa titlar även om de inte verkade vara attraktiva för användarna. Kontaktbibliotekarierna fick därför också uppdraget att under gallringsarbetet tänka på att spara allt som hade anknytning till Karlstad Universitet eller Värmland. Vi tog också beslutet att endast i undantagsfall gallra det sista et i Sverige av en utländsk bok, även om vi inte har något direkt ansvar för ämnet. Det beslutet tog vi för att underlätta fjärrlån för andra bibliotek. Kontaktbibliotekarierna skulle också tänka på att vid flera inaktiva varav ett fanns i magasinet, skulle de behålla magasinset. Om samma information fanns elektroniskt skulle de gallra det fysiska et. Det var också upp till var och en att skapa egna kriterier utifrån hur forskning och ämnesfokusering såg ut på det aktuella ämnet. Dessa kriterier och motiveringar skulle sammanställas i ett dokument för respektive avdelning. (Se bilaga 1) = antal lån antal Maximalt KaU = Dagar/år = 365 dagar = 6,08 Lånetid antal dagar 60 dagar Om alla lånas en gång under året har vi omsättningstalet 1 på samlingen. Då är i genomsnitt varje under ett år utlånat i 60 dagar och står på hyllan 305 dagar. Ett omsättningstal på 6 innebär att alla böcker är ständigt utlånade. Högt omsättningstal kan visa på brister i beståndet. Lågt omsättningstal kan istället visa på inaktuellt bestånd och titlar som är ointressanta för användarna, men det kan också visa på att biblioteket uppfyller vissa bestämda mål (Höglund & Klingberg 2001). I vårt fall skulle exempelvis målet att spara allt som har anknytning till Värmland kunna ge ett lågt omsättningstal, om inte våra användare visar dessa böcker något större intresse. 5

6 De värden vi ville ta reda på var: totalt sedan systemet infördes föregående år Målvärdet är 1,0. Andel äldre än 10 år Målvärdet är att max 50% ska vara äldre än 10 år. Andel ej utlånade på 5 år. Antal nyinköpta titlar de senaste 5 åren. Redan i det inledande analysarbetet framkom att det inte gick att ha en metod som fungerade på alla avdelningar. Inom humaniora kan man acceptera en ganska stor andel gamla böcker, medan det är relativt ointressant på en medicinsk avdelning, eftersom halveringstiden på kunskap är kortare inom medicin än litteraturvetenskap. Inom humaniora kan man också acceptera att en större del av samlingen inte har höga omsättningstal. När det exempelvis gäller skönlitteratur bör man spara klassiker, eftersom litteraturvetenskap finns på lärosätet. Därmed inte sagt att dessa lånas frekvent. Att en del av samlingen behöver finnas även om den inte utlånas kan på ett forskningsbibliotek ha flera orsaker. Exempelvis kan böckerna ha en karaktär av referenslitteratur som används endast i biblioteket, och ett annat exempel kan vara att universitetet bedriver forskning inom området. Vi förstod därför att det var viktigt att även om vi hade en metod, så måste metoden vara flexibel. Efter problemanalysfasen är det enligt Marttala et al. (2009) dags att välja lösningar. Vi analyserade vilka konsekvenser det kunde få om vi satte ett högt omsättningstal. Innebar det att vi skulle få behov av en ökad andel fjärrlån? Kunde dessa fjärrlån vara försvarbara? Skulle vi bli tvungna att kompletteringsförvärva antikvariskt osv.? Vi kunde här överväga om det var bättre att placera en bok i öppet magasin, men vi bestämde från början att vara mycket restriktiva med magasinsplaceringar, eftersom ett av våra syften var att minska samlingen. Vi önskade dessutom få ökad möjlighet till exponering. Det finns ofta ett känslomässigt motstånd att gallra som för med sig att många böcker magasineras istället för att hårdgallras. Det innebär i sin tur att många böcker står oanvända i magasinet och sedan tar ytterligare arbetstid den dagen man ska gallra i magasinet (Höglund & Klingberg 2001). Vi kunde se att vi hade ca i vårt magasin som inte varit utlånade under de senaste 10 åren. Det motiverade att vi skulle försöka undvika magasinering. För att dels se till att svenskt material bevarades, men även för att underlätta det känslomässiga motståndet till att gallra valde vi att skicka böcker till Umeå depåbibliotek. Umeå depåbibliotek samlar in allt material utgivet i Sverige och även material utgivet i andra länder på svenska. Då skulle böckerna inte bara slängas, utan kunna komma till nytta även efter att de försvunnit från vårt bibliotek. Vi inledde arbetet våren 2010 och huvuddelen var klart sommaren Utvärderingen av projektet var dock inte klar förrän hösten

7 Resultat Det stora arbetet har skett våren Kontaktbibliotekarierna avsatte då minst en dag per vecka för arbetet. Vi har hjälpts åt för att få arbetet att löpa. En person som har haft svårt för att gallra har fått assistans av en kollega. Det har gällt både att ta fram fördjupat underlag från katalogen, men även grovgallring för senare kontroll av ämnesansvarig kontaktbibliotekarie. Den assisterande personen har även kunnat vara en diskussionspartner. Före gallring kan vi se att det totala omsättningstalet har ett spann på 0,05-58,34. Vi kan också se att omsättningstalet föregående år skiljer sig mycket mellan olika signa. Det sträcker sig mellan 0-4,08. Högst värde har hyllsignum Oa:dd (sociologi metodlära) men sedan är det ett hopp ner till 1,98. Endast 42 av 284 signa når upp till målvärdet 1,0. Särskilt utmärker sig ämnen inom pedagogik genom att på de flesta hyllsigna ha höga omsättningstal. Flertalet når dessutom målvärdet för omsättningstal föregående år. Det genomsnittliga omsättningstalet föregående år på hela samlingen i biblioteket är 0,54. Åldersfördelningen före gallring skiljer sig också mellan olika signa. Andelen äldre än 10 år sträcker sig mellan 5%-100%. 66 av 284 räknade signa når målvärdet som är att högst 50% av samlingen ska vara äldre än 10 år. När det gäller bibliotekets hela samling är 63% äldre än 10 år. Andelen ej utlånade på 5 år sträcker sig mellan 6-97% mellan olika signa. I genomsnitt är det 33% av titlarna i hela samlingen som har minst ett som ej varit utlånat på 5 år. För att sedan kunna göra en utvärdering av vårt medieplaneringsprojekt har vi valt att ta stickprov på samlingen och göra uträkningar på vissa signa ytterligare en gång efter gallringen. Vilka signa vi har valt är subjektivt utvalda och de enda kriterier som tagits i beaktande är att minst ett hyllsigna på varje huvudavdelning skulle vara med och på de hyllsigna vi då valde skulle det finnas minst 100 innan vi påbörjade gallringen. Vi gjort nya beräkningar på 47 hyllsigna av 284 stycken totalt. Dessa uträkningar är gjorda under 2011 och gick många svenska högskole- och universitetsbibliotek över till Dewey som klassifikationssystem och många valde då att avsluta SAB-samlingen och påbörja en ny samling. Det gjorde också vi och böcker inköpta 2011 och framåt hamnar i Numerus Currens. För vårt medieplaneringsprojekt innebar det att eftersom vi gjorde de sista uträkningarna 2012 kommer resultatet inte vara helt korrekt. Böcker inköpta 2011 borde egentligen finnas med i uträkningarna, eftersom det endast är innevarande år (2012) som vi inte har med i våra uträkningar. Det skulle kunna gå att kombinera klassning i Numerus Currens-avdelningen med SAB-hylluppställning, men det skulle innebära ett stort antal arbetstimmar för att kunna göra den kopplingen. Därför avstår vi från det fram till dess vi eventuellt genomför medieplansprojektet ytterligare en gång. Då behöver den gamla (SAB) och den nya (NC) kopplas ihop innan vi påbörjar något nytt projekt. När man granskar omsättningstalet totalt har detta ökat på alla signa utom ett (Signum Td), men granskar man omsättningstalet föregående år har det ökat på 23 hyllsigna, men minskat eller är oförändrat på 24. Ökningen eller minskningen är dock endast några 10-delar åt endera hållet. et föregående år skiljer mycket mellan olika signa. Det sträcker sig mellan 0,05 (signum J) och 1,64 (signum Aef). Efter gallring är det 5 av 47 signa som når upp till målvärdet 1,0. Det genomsnittliga omsättningstalet för föregående år är 0,58. Före gallring var den siffran 0,54. Före gallringen utmärkte sig avdelningen Oa:dd med ett värde på 4,08 för att sedan ha ett hopp ner till 1,98 till det signum som var nummer 2. Avdelning E utmärkte sig genom att flera signa inom avdelningen nådde målvärdet 1,0, vilket var ovanligt på de övriga avdelningarna. Eftersom vi andra gången enbart tog stickprov kan man inte se liknande avvikelser. 7

8 Vårt målvärde när det gäller bokbeståndets ålder var att max 50% skulle vara äldre än 10 år. Efter gallring stäcker sig andelen äldre än 10 år mellan 38-84%. 7 av 47 signa för den andra uträkningen når målvärdet att högst 50% ska vara äldre än 10 år. 38 avdelningar har fått ett äldre eller lika gammalt bestånd, medan 9 avdelningar blivit föryngrade. En rejäl föryngring har avdelning C genomgått då endast 39 % numer är äldre än 10 år mot 61 % före gallring. I de flesta fall är skillnaden dock bara några procentenheter. När det gäller alla räknade avdelningar är genomsnittet 61% äldre än 10 år mot 63% före gallring. Andelen ej utlånade på fem år har minskat på 33 avdelningar men ökat eller är detsamma som före gallring på 14 avdelningar. Skillnaden uppåt eller neråt är bara några procentenheter. Om man tittar på hela beståndet på avdelningarna efter gallring är det i genomsnitt 27% som har minst ett som inte varit lånat på 5 år mot 33% före gallring. Antal nyinköpta titlar de senaste 5 åren redovisas inte här. Vi har valt att ta med det värdet för att se att vi inte missat att bevaka någon avdelning. Värdet är ett bra underlag för kontaktbibliotekarien när man ska värdera samlingens aktualitet. Under projektets gång har inköpen ökat eftersom vi har kompletterat vissa saknade eller trasiga böcker. Kontaktbibliotekarierna har även tydligare sett att det borde finnas nyare böcker inom vissa områden. Det har gjort att de mer aktivt än vanligt har sökt efter böcker inom vissa ämnen. Förutom ett aktuellare och mer inbjudande bestånd har bibliotekspersonal och andra anställda vid universitet, som exempelvis forskare och lärare, också fått en mycket bättre kunskap om vårt tryckta bestånd. Ett effektmål vi hade räknat med var att exponeringsytorna skulle öka. I efterhand bestämde vi istället att skapa mer yta för användarna och plockade bort flera hyllsektioner. Vi har ändå förändrat vår exponering av media och utnyttjar nu våra ytor på ett förbättrat sätt. Vi fick en extra bonus vid gallringen genom att vi inte behövde chippa lika många böcker som vi annars skulle ha gjort när vi gick över till RFID. Några utbildningar inom språk har lagts ned vid Karlstads universitet, och där har det gjorts riktigt stora gallringar och vi har i princip bara behållit några klassiker vad det gäller skönlitteratur, samt några grammatikor, uttalslexikon och ordböcker. Vi har upptäckt många fel i den lokala katalogen och många böcker som fysiskt inte längre finns i biblioteket, och dessa har kunnat tas bort ur katalogen (ca 1400 poster), men vi har även rättat många felaktiga katalogposter så vi har nu en mer korrekt katalog. Det totala bokbeståndet har minskat från ca till ca Under samma tid köpte vi in ca 5000 nya vilka vi har räknat bort för att ta reda på hur många vi har gallrat. Det innebär en gallring på ca som är 13% av det ursprungliga bokbeståndet. Vi har hittills skickat iväg drygt 847 böcker till Umeå depåbibliotek. 8

9 Diskussion Vi kan dessvärre konstatera att målet inte är uppnått eftersom vårt blygsamma mål var att alla värden skulle förbättras, men vi kan nu se att så inte alltid är fallet. Tittar man på de genomsnittliga värdena om man räknar på hela beståndet har alla värden faktiskt förbättrats, men när man går på enskilda signa har både förbättringar och försämringar skett. En del av svaret ligger i att tack vare övergången till Dewey finns böcker från 2011 inte med i vissa uträkningar, fast de egentligen borde göra det när vi gjorde kontrolluträkningar Några av dessa kontrolluträkningar är dock utförda redan 2011 och då är dessa värden korrekta eftersom böcker från 2010 finns med i SAB-samlingen. Eftersom ca 2200 böcker från 2011 hamnat i NC och dessa då skulle spridas ut över ca 265 olika hyllsigna bör det inte ha spelat en avgörande roll för de värden vi fått fram. Hade vi gjort en sammankoppling mellan SAB-hylla och Deweyklassning hade en del värden troligen förändrats, men inte förändrats radikalt. Men beståndet är i alla fall lite yngre än vad siffrorna visar. På flera avdelningar hade vi många dubbletter som vi gallrat. Ett exempel på detta är avdelning Hc. Vi har gallrat det mest slitna et som även varit det mest utlånade. Det är en möjlig orsak till att omsättningstalet på Hc föregående år inte har förändrats alls. Det skulle även kunna vara så att det 2009 getts en kurs där alla skulle läsa många skönlitterära titlar, men att den kursen inte gavs Att så få signa når upp till målvärdet 1,0 för omsättningstal föregående år kan innebära att vi måste sänka målvärdet. Genomsnittet idag efter gallring ligger på 0.58 och det är förmodligen inte realistiskt att nå upp till 1,0. När det gäller åldern på vårt bestånd är det i genomsnitt efter gallring 61% av hela beståndet som är äldre än 10 år mot 63% före gallringen. Här behövs ytterligare diskussion för att se om våra målvärden måste differentieras. Den totala andelen ej utlånade titlar på 5 år är relativt hög, 33% (första uträkningen) och 27% (andra uträkningen). Detta kan delvis förklaras av att vissa titlar även finns som referensbok. Dessutom har vi titlar som har ett i magasin och ett i öppen hylla. Utifrån de värden vi fått fram i den här metoden ser vi möjligheter att sätta relevanta målvärden om vi genomför projektet vid ett annat tillfälle. Att vi kunnat skicka material till depåbiblioteket har varit mycket viktigt för att känslomässigt motverka hinder för gallringen Målet med att utveckla kontakterna med ämnesrepresentanter har varierat mycket beroende på utgångsläget. Där det redan tidigare funnits ett mycket nära samarbete har man använt sig av befintliga kontakter. För andra har arbetet inneburit ett fördjupat samarbete och utökat kontaktnät. Nyare kontaktbibliotekarier har genom medieplaneringen fått många nya kontakter på ämnet, och en fördjupad kunskap om inriktning och forskning på respektive ämne. En vinst med arbetet har även varit att vi utökat samarbetet mellan olika avdelningar inom biblioteket, inte bara mellan kontaktbibliotekarier utan även med personal inom medieförsörjningsavdelningen vad det gäller förvärv- och katalogiseringsarbete. Det har gällt både det praktiska utförandet, men också rent diskussionsmässigt då vi i mycket större utsträckning diskuterat medierna och beståndsutvecklingen. Arbetet har inneburit flera gemensamma möten och seminarier där medieutvecklingen varit i fokus, och vi har fört gemensamma diskussioner om förvärvspolicyn. Gallringsarbete är många gånger enklare vid ett universitetsbibliotek som vårt där vi inte har något bevarandeansvar, och heller inte måste ha material inom alla områden som ett folkbibliotek bör ha. 9

10 Vi kan i större utsträckning fokusera på universitetets ämnen och forskning och därmed få områden med mycket få titlar. Mindre betydelsefulla men ändå roliga sidovinster har exempelvis varit att vi upptäckt vissa medier som inte använts så mycket, men som ändå bör vara kvar, och vi har gjort mindre utställningar med detta material för att kunna ge dem lite extra marknadsföring. Ett problem som vi inte hade förutsett var övergången till Dewey, och att vi utgått från SABsystemets hylluppställning i vårt projekt. Nästa gång hade vi tänkt göra om uträkningarna, men då måste vi först göra någon sammankoppling med Deweykoderna, för att kunna få ett grepp om beståndsutvecklingen. Det har visat sig att värdena inte förändrats dramatiskt trots att vi gallrat ca 13 % av det ursprungliga beståndet men vi anser att vi ändå har fått stora vinster genom vårt projekt. Vi har fått bort många inaktuella och slitna böcker från vårt bestånd. Vår katalog har blivit mer aktuell och korrekt. Alla kontaktbibliotekarier har fått en ökad kännedom om sina avdelningar och en del har också utökat sina kontakter med lärare och forskare inom ämnet. Gallringsarbetet måste fortsätta vara en del av vardagen och nu har kontaktbibliotekarierna fått en bra grund att utgå ifrån i det vardagliga arbetet. Slutsats Medieplaneringsarbetet har blivit starten på en process att kontinuerligt arbeta på ett mer genomtänkt och reflekterande sätt. Det behöver inte bli ett så omfattande arbete nästa gång, om vi ser medieplanering som en naturlig del i det vardagliga arbetet. Våra framtida medieplaneringsfrågor kommer att gälla referenssamlingen och det elektroniska materialet. Diskussionerna om medierna kommer fortsättningsvis högre upp på dagordningen inom organisationen. 10

11 Källförteckning Bibliotekets verksamhetsplan (2011). [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. Höglund, A. & Klingberg, C. (2001). Strategisk medieplanering för bibliotek. (1 uppl.). Linköping: Janus. International Federation of Library Associations and Institutions, (2001). Guidelines for a collection development policy using the conspectus model. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. Marttala, A., Karlsson, Å. & Lindström, K. (2009). Projektboken: metod och styrning för lyckade projekt. (2 uppl.). Lund: Utbildningshuset. Policy för medieförsörjning (2009) [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. Teel, L.M. (2008). Applying the basics to improve the collection. Collection Building, 27 (3),

12 Bilaga 1: Gallring urvalskriterier kommentarer från kontaktbibliotekarier A Använt de allmänna gallringskriterierna. Ab är för bibliotekspersonalens egen kompetensutveckling en viktig avdelning där det behöver finnas aktuell litteratur inom området. Aef är en avdelning där böckerna är flitigt utlånade. Här gallrades många gamla upplagor, och slitna ersattes med nya när titeln varit frekvent utlånad. B Bs, Br föråldras inte så mycket, men har gallrat det som är svenskt och lite äldre, eftersom det går att beställa. C Fått konkreta råd av olika forskare på ämnet och gallrat mycket gammalt. Sparat böcker med genusinriktning, eftersom det är en profil för många av forskarna/doktoranderna på KaU. Bibelutgåvor är svårbedömt, har tänkt på att det ska finnas heltäckande på både utlån och ref (NT, GT, apokryferna, olika språk, olika översättningar etc.). D:o psalmböcker. Barn: har sparat de flesta bibelutgåvorna för barn eftersom det forskas inom det området på KAU. D D Filosofi, frångått de allmänna gallringskriterierna en del, men gallrat dubbletter och trasiga böcker. Sparat böcker om viktiga personer, auktoriteter, teorier etc., dessa kan inte gallras trots att de kanske inte varit så mycket utlånade just de senaste 5 åren. Dd, Dg (AEA) Dg* resp. kontaktbibliotekarie Do, Doe många äldre upplagor och dubbletter gallrades, men däremot sparades ganska många avhandlingar med tanke på att KAU ansöker om att få psykologutbildning. Dofa barn- och ungdomspsykologi, här gallrades hårdare, fanns mycket gammalt. (Behöver införskaffa nyare böcker om barn upp till 7 år). Doe och Dofa är väldigt mycket utlånat. Barn: fanns väldigt få men nya, alla står kvar. E Jag tillämpade de allmänna gallringskriterierna och tog även hänsyn till auktoriteter inom området. Sparade böcker inom de områden som är av intresse för den forskning som bedrivs här. 12

13 F På avdelning F köptes det in ganska så mycket på 90-talet och framåt och vi har ett relativt ungt bestånd. På Fc och Fe har utlåningssiffrorna varit ganska bra. Inget större behov av gallring. Inom språken franska, tyska och ryska har det funnits mycket äldre material som gallrats. Eftersom vi inte längre har någon undervisning kan man tänka sig att man har ett mindre bestånd som är mer anpassat till gymnasienivå. På spanskan har vi ett nyare bestånd med relativ hög utlåning ej behov av att gallra. Inom övriga språkområden finns det få böcker som så småningom kanske får bytas ut eller gallras. Lexikon på Fe utlånas mycket och behöver ev. gallras eller köpa in nya beroende på hur de elektroniska språklexikonen används. Bäst vore att gå igenom böckerna med lingvisterna på engelskan. På Fc(x) har vi färre, nyare och äldre, och det finns inget behov av att gallra. Fm texter med betoning (easy reading) viktigast, för det är svårt att få tag i. G Även om utlåningsstatistiken på vissa signum är låg och beståndet äldre så finns det skäl att inte göra några gallringar. Nya forskningsområden dyker upp där den äldre litteraturen kan vara intressant, G, Gc framför allt, likaså G.092 och nordisk litteraturforskning Gda och Gdb. På avdelning Ge finns det ett stort äldre bestånd som med tanke på alltmer elektronisk litteratur inom området skulle kunna gallras ytterligare, då behövs en ordentlig genomgång tillsammans med engelskan. På Gf, Gj och Gm där vi haft kurser skulle man kunna gallra ytterligare, men vi avvaktar och tar ett samlat grepp när vi ser över referensavdelningen. Gk är ett nytt ämne, ej behov av gallring. På Gz gjordes en gallring och omflyttning i början av 2000-talet, avvakta gallring. H På skön har vi sparat de största klassikerna i ett par eftersom dessa kan vara kurslitteratur på litteraturvetenskap. Klassiker har vi sparat och/eller ersatt slitna med nya i de fall det funnits nya utgåvor. Vid kompletta serier av en författare har serien sparats, för att förhoppningsvis kunna lyfta dessa vid något tillfälle, men har vi endast haft enstaka delar i serien har dessa gallrats. Hänsyn har också tagits till att titlar som behandlar en specifik frågeställning, typisk för en tidsperiod, eller ett tema som alltid är aktuellt, kan vara relevanta att spara. Ett exempel på ett sådant tema är böcker om anorexia i en skönlitterär skildring, eftersom dessa böcker ibland efterfrågas av studenter. Vad det gäller utländsk skönlitteratur i översättning har vi försökt täcka så många olika språkområden som möjligt men också försökt att tänka på att även olika länder, kulturområden och grupperingar ska finnas representerade. Vad det gäller särskilda geografisk områden bygger vi särskilt ett bestånd av litteratur som ur någon aspekt behandlar Sydafrika, eller som är skrivet av en sydafrikansk författare, eftersom universitetet har mycket utbyte och samarbete med Sydafrika både vad det gäller studenter och lärare. I samlingarna försöker vi just nu indexera noveller/sagor etc. för att dessa ska kunna bli sökbara i katalogen. Detta påbörjades 2011 och nyinköpta samlingar kan förhoppningsvis även de bli indexerade, och därför bör man varje år kontrollera de nyinköpta publikationerna om detta är gjort. Hm klassiker ska vi ha, annat gallrades. I övrigt har vi följt de allmänna gallringskriterierna. Inom skönlitteratur spelar åldern mindre roll, därför är samlingen förhållandevis gammal. 13

14 I I Gallrat mest efter vad jag själv känner till, vilka konstkritiker, teoretiker, kända verk etc. som jag anser bör vara kvar. Ia Ingen kommentar, de böckerna som finns ryms på ett hyllplan. Ibz Ansåg inte att den här avdelningen behövde gallras värst mycket, därför specifika verk av personer blir inte i lika stor utsträckning föråldrat. Ic Inom arkitektur finns flera verk som jag ansåg kan vara bra som uppslagsverk och som inte är nödvändigt att göra sig av med. Ij Gallrade friskt därför det var mycket uråldrigt och den stora musikdelen ligger i Ingesund. Dessutom är det ingen stor efterfrågan på den här avdelningen. Im På den här avdelningen valde jag att se vem som lånat boken senast/enda gången. Var det någon av forskarna på Filmvetenskap valde jag att ha kvar boken i samlingen. Det beror till stor del på att forskarna på ämnet har varit flitiga med inköpsförslag, dvs. varit med och byggd upp samlingen efter ämnets behov. Avdelningen är inte stor och jag kunde se samma låntagare på flertalet av de smala böcker som hamnat på listan och som endast varit utlånade av samma låntagare. De gallrades direkt. På filmhyllan finns ett par serier som jag valde att inte gallra något ifrån. In Innehåller inte många böcker så det finns inte mycket att kommentera. J Tillämpade de allmänna gallringskriterierna. Tog hänsyn till ett fåtal av mig kända auktoriteter inom området. K Åldras inte på samma sätt som många andra avdelningar. Äldre böcker kan vara intressanta både för att se hur man såg på ett visst ämne vid den tidpunkt som boken skrevs och för att det ibland skrivs många böcker om vissa händelser när händelsen precis inträffat. Många år senare kanske ämnet inte är lika intressant och det skrivs därför inte så många böcker om samma händelse idag. Behåller därför en del gamla böcker om vissa stora händelser. L I bedömningen utgick jag från antal utlån, vem som lånat (en del var bara utlånade till bibliotekspersonal), den biograferade personens betydelse, avtryck i historien, Värmlandsanknytning mm. M Tillämpade de allmänna gallringskriterierna. N N Tillämpade de allmänna gallringskriterierna. Tog vissa hänsyn till forskning inom kulturgeografi så som plats, identitet och glesbygdsforskning. Nc-Nv Tillämpade de allmänna gallringskriterierna. Gallrade mycket som kändes förlegat. Svårt att hitta bra böcker om enstaka länder. Reseguider har vi inskaffat när önskemål har funnits. Behåller böcker med lokal anknytning. 14

15 O O Tillämpade de allmänna gallringskriterierna. Oa här finns många klassiker/teoretiker som inte kan gallras även om de inte varit utlånade så mycket. Oa:dd få böcker, i stort sett allt har varit mycket utlånat, gallrade några få slitna/gamla. Oaa mycket utlånat, gallrade i princip utländskt, dubbletter, det som inte är kurslitteratur längre och det som finns elektroniskt. Oab, Oaba allmänna gallringskriterierna. Ob, Oc, Occ, Ocg, Od, Odg Tillämpade de allmänna gallringskriterierna. Tog hänsyn till forskning inom statsvetenskap så som regionalt agerande inom EU, regional tillväxtpolitik. Tog även hänsyn till av mig kända auktoriteter inom området Oha Tillämpade allmänna gallringskriterier, gallrade en del gamla upplagor, behöll en hel del klassiker, gallrade dubbletter, Ohd och Ohe Tillämpade de allmänna gallringskriterierna. Ohf gallrade ca 6 hyllmeter utifrån de allmänna kriterierna. En lärare kontaktades och tittade över materialet innan slutlig gallring. En handfull böcker undgick gallring och placerades i magasinet. Ämnet har under de senaste åren akademiserats och litteraturen som används har ändrat karaktär. Det fortsätta förvärvet på avdelningen kommer förutom kurslitteratur att utgå från de forskningsområden som är aktuella. När det gäller förvärv av utländskt material låter vi detta nästan bara vara användarstyrt. Ohj, se Oaa. en forskare från genusvetenskap gick igenom gallringsvagn och lista tillsammans med mig. Oi-Op Tillämpade de allmänna gallringskriterierna. Barn: gick igenom alla barn-hyllor på O. Det fanns inte så många böcker, men gallrade lite. P P.01 förnyas lite, det kommer ny forskning, läroböcker förnyas då och då P.08, Pb. gallrar en del, det kommer nya normer. Pc, Pci borde gallras mycket, det kommer mycket nytt Pe Po Tillämpade de allmänna gallringskriterierna. Sparade böcker inom de områden som är av intresse för den forskning som bedrivs här även om de inte utlånats så många gånger. Gallrat många doktorsavhandlingar, de lånas sällan ut samt finns oftast digitalt. På några av de små avdelningarna finns inte mycket att gallra. Pu föråldras snabbt, om programvaror, gallrar mycket och ofta Q Jag har försökt följa de allmänna gallringskriterierna men samtidigt tagit hänsyn till den forskning som sker inom vissa avdelningar på Q, framförallt inom tjänster, innovationer, kollektivtrafikforskning, marknadsföring, tagit hänsyn till ålder och slitage på böckerna. Behållit klassiker/auktoriteter inom resp. område. Qaa Tillämpade de allmänna gallringskriterierna. Tog även hänsyn till av mig kända auktoriteter inom området. Qaf tagit hjälp av forskare på ämnet skatterätt som har haft synpunkter på det material som jag gallrat, satsning på mer internationellt inriktad skatterätt, gallrat gamla upplagor eftersom det inom skatterätt är viktigt med uppdaterad information. Qm Tillämpade de allmänna gallringskriterierna. Tog hänsyn till forskning inom turismvetenskap så som olika turism nischer morbidturism, sakral turism etc. 15

16 R Jag tillämpade de allmänna gallringskriterierna och tog även hänsyn till auktoriteter inom området. Sparade böcker inom de områden som är av intresse för den forskning som bedrivs här. S Tillämpade de allmänna gallringskriterierna. T T föråldras inte + forskning hos oss = gallrar lite, dubbletter, gamla upplagor. U Tillämpade de allmänna gallringskriterierna. Sparade böcker inom de områden som är av intresse för den forskning som bedrivs här även om de inte utlånats så många gånger. Gallrat många doktorsavhandlingar, de lånas sällan ut samt finns oftast digitalt. Ucc förnyas lite, det kommer ny forskning, läroböcker förnyas då och då. V Förutom de allmänna kriterierna har det här varit viktigt att tänka på åldern, få böcker inom medicin får vara för gamla. Jag har dock sparat en hel del rena läromedelsböcker eftersom flera lärare har stort intresse av detta. Andra områden som jag tagit stor hänsyn till är nutrition, canceromvårdnad, kvalitet i vården, sårvård eftersom forskning bedrivs inom dess områden. Men även en del alternativmedicin som har anknytning till wellness eftersom det startat en ny utbildning inom området. Jag har haft vissa diskussioner med några lärare, men inte så mycket eftersom jag tycker att jag känner ämnet så bra. V:k här har jag tagit stor hänsyn till att sjuksköterskorna har en kurs om professionens utveckling, där man tittar på den historiska utvecklingen. Allmänt är ju även historiska avdelningar mer oberoende av ålder. Ve är en avdelning där jag försökt vara ganska hård eftersom sjukdomar och deras behandlingar är ganska föränderligt. Vpg även här har jag varit ganska restriktiv med gallringen eftersom utbildningen ofta tar upp omvårdnadsforskare och deras teorier. Böcker av eller om omvårdnadsforskare nationella och internationella har därför sparats. Böcker som tar upp sjukvård i framförallt Indien har sparats, eftersom vi skickar studenter dit och även har större projekt på gång med Indien. Jag har även försökt spara en hel del läromedel för det har tidigare varit intressant att gå tillbaka och titta på. Äldre läromedel har dock placerats i magasin. Barn skön Tillämpade de allmänna gallringskriterierna. Gallringen skedde i samråd med ämnet Litteraturvetenskap. 16

17 Bilaga 2: Uträkningar Signum Antal totalt föregående år Aktiva Aldrig utlånade Äldre än 10 år Andel ej utlånade på 5 år Nyförvärv senaste 5 åren Redigeringsteknik (f.g)* Aef ,73 1,84 93% 7% 50% 14% 59 Redigeringsteknik (e.g)* Aef ,29 1,64 99% 1% 43% 15% 42 Masskommunikation: allmänt (f.g) Bs ,40 0,85 95% 5% 57% 19% 146 Masskommunikation: allmänt (e.g) Bs ,14 0,93 98% 2% 60% 17% 116 Informationsteknik (f.g) Bv ,55 0,83 95% 5% 36% 21% 76 Informationsteknik (e.g) Bv ,51 0,63 97% 3% 44% 20% 65 Religion (f.g.) C ,38 0,42 90% 10% 61% 27% 118 Religion (e.g.) C ,57 0,29 96% 4% 39% 22% 93 Religionshistoria (f.g.) Cm ,86 0,62 91% 9% 64% 23% 113 Religionshistoria (e.g.) Cm ,28 0,53 94% 6% 67% 24% 86 Kunskaps- och vetenskapsteori (f.g.) Dd ,57 1,73 94% 6% 69% 27% 54 Kunskaps- och vetenskapsteori (e.g.) Dd ,68 1,57 97% 3% 69% 22% 49 Kognitiv psykologi (f.g.) Doe ,20 0,81 94% 6% 56% 24% 111 Kognitiv psykologi (e.g.) Doe ,63 0,71 96% 4% 59% 24% 89 Pedagogik (f.g.) Ea ,55 1,15 97% 3% 52% 14% 239 Pedagogik (e.g.) Ea ,26 0,91 98% 2% 57% 13% 183 f.g = före gallring, e.g= efter gallring 17

18 Signum Antal totalt föregående år Aktiva Aldrig utlånade Äldre än 10 år Andel ej utlånade på 5 år Nyförvärv senaste 5 åren Högskolor (f.g.) Ep ,75 0,31 80% 20% 48% 34% 177 Högskolor (e.g.) Ep ,13 0,34 88% 12% 53% 30% 143 Svenska (f.g.) Fc ,62 0,76 90% 10% 59% 30% 113 Svenska (e.g.) Fc ,43 0,69 92% 8% 62% 26% 85 Engelska (f.g.) Fe ,63 0,73 85% 15% 62% 37% 86 Engelska (e.g.) Fe ,62 0,71 92% 8% 68% 26% 71 Barn- och ungdomslitteratur (f.g.) G ,73 0,80 80% 20% 81% 46% 18 Barn- och ungdomslitteratur (e.g.) G ,65 0,46 93% 7% 78% 35% 9 Svensk litteraturhistoria (f.g.) Gc 394 5,19 0,19 59% 41% 81% 52% 27 Svensk litteraturhistoria (e.g.) Gc 273 7,38 0,23 71% 29% 81% 53% 22 Svensk skönlitteratur (f.g.) Hc ,66 0,28 64% 36% 80% 50% 196 Svensk skönlitteratur (e.g.) Hc ,73 0,28 78% 22% 76% 37% 201 Utländsk skönlitt. i sv. övers. (f.g.) Hce ,77 0,42 77% 23% 69% 36% 270 Utländsk skönlitt. i sv. övers. (e.g.) Hce ,53 0,44 84% 16% 65% 29% 274 Svensk skönlitteratur - Poesi (f.g.) Hc ,17 0,08 49% 51% 86% 63% 47 Svensk skönlitteratur - Poesi (e.g.) Hc ,30 0,15 63% 37% 84% 57% 34 18

19 Signum Antal totalt föregående år Aktiva Aldrig utlånade Äldre än 10 år Andel ej utlånade på 5 år Nyförvärv senaste 5 åren Industriell formgivning (f.g.) Ihb ,66 0,64 94% 6% 52% 19% 19 Industriell formgivning (e.g.) Ihb ,65 0,57 97% 3% 59% 20% 17 Film (f.g.) Im ,15 0,30 87% 13% 68% 34% 180 Film (e.g.) Im ,26 0,35 92% 8% 68% 25% 159 Arkeologi (f.g.) J 197 7,72 0,22 85% 15% 49% 50% 35 Arkeologi (e.g.) J 182 8,37 0,05 86% 14% 54% 49% 28 Historia (f.g.) K ,26 0,41 94% 6% 60% 25% 85 Historia (e.g.) K ,04 0,44 96% 4% 60% 24% 57 Historia - Sverige (f.g.) Kc ,74 0,24 91% 9% 61% 34% 112 Historia - Sverige (e.g.) Kc ,63 0,26 92% 8% 61% 29% 112 Särskilda personer (f.g.) Lz 682 9,20 0,22 92% 8% 61% 39% 128 Särskilda personer (e.g.) Lz ,59 0,26 95% 5% 57% 30% 113 Etnografi, socialantropologi (f.g.) M ,78 0,53 91% 9% 69% 34% 67 Etnografi, socialantropologi (e.g.) M ,38 0,41 95% 5% 70% 27% 60 19

20 Signum Antal totalt föregående år Aktiva Aldrig utlånade Äldre än 10 år Andel ej utlånade på 5 år Nyförvärv senaste 5 åren Geografi och lokalhistoria (f.g.) N ,42 0,71 94% 6% 59% 16% 47 Geografi och lokalhistoria (e.g.) N ,82 0,60 95% 5% 72% 25% 21 Geografi - Sverige (f.g.) Nc ,68 0,33 86% 14% 57% 28% 26 Geografi- Sverige (e.g.) Nc ,02 0,31 86% 14% 68% 36% 20 Sociologi (f.g.) Oa ,15 0,63 89% 11% 74% 30% 91 Sociologi (e.g.) Oa ,41 0,65 97% 3% 83% 25% 64 Statskunskap och politik (f.g.) Oc ,24 0,50 86% 14% 54% 26% 187 Statskunskap och politik (e.g.) Oc ,44 0,58 95% 5% 55% 24% 130 Arbete och arbetsmarknad (f.g.) Oha ,78 0,82 94% 6% 48% 17% 258 Arbete och arbetsmarknad (e.g.) Oha ,52 0,73 97% 3% 52% 18% 169 Social omsorg (f.g.) Ohf ,45 0,69 87% 13% 58% 32% 274 Social omsorg (e.g.) Ohf ,59 0,83 95% 5% 52% 20% 238 Maskinteknik (f.g.) Pb* ,01 0,54 92% 8% 64% 31% 38 Maskinteknik (e.g.) Pb* ,47 0,83 98% 2% 68% 19% 22 Kemisk teknik & kemisk industri (f.g.) Pm 216 7,58 0,24 80% 20% 50% 40% 51 Kemisk teknik & kemisk industri (e.g.) Pm 166 8,99 0,39 87% 13% 51% 34% 43 20

Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek

Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek Annika Johansson, Annelie Ekberg-Andersson & Britt-Marie Klinghagen Karlstads universitetsbibliotek annika.johansson@kau.se 2011 Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek Karlstads

Läs mer

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3 1 Innehållsförteckning Medieplan för Alfta bibliotek 3 Facklitteratur Avdelning A 4 Avdelning B 5 Avdelning C 6 Avdelning D 7 Avdelning E 8 Avdelning F 9 Avdelning G 10 Avdelning I. 11 Avdelning J. 12

Läs mer

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek Bil 2 Medieplan för Vimmerby bibliotek 2007 Innehållsförteckning Inledning 3 Medieurval.4 Riktlinjer för magasinering 5 Riktlinjer för gallring.6 Nulägesanalys och prioriteringar på våra avdelningar Avdelning

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Bakgrund Media- & informationsförsörjningen är en av universitetsbibliotekets mest centrala uppgifter. I samband med fusionen känns det därför viktigt att

Läs mer

Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla.

Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. MEDIEPLAN FÖR LESSEBOS BIBLIOTEK 2013 Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. Innehåll Mål...3 Bakgrund kommun...3

Läs mer

BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering

BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering - Hur gör jag för att få fram? Länsbibliotek i samverkan kommunbibliotek i sydlänen har framfört önskemål om en lathund för statistikuttag i BOOK-IT för bibliotekens

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2

Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2 Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2 955 5 558 Företagsekonomi 2 739 2 480 5 219 Teknisk informationsbehandling

Läs mer

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Sammanfattning Målen med en övergång till DDC är Internationalisering Rationalisering av arbetet med klassifikation

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

FÖRVÄRVS- & GALLRINGS- RIKTLINJER. Rev. 2013-02-15

FÖRVÄRVS- & GALLRINGS- RIKTLINJER. Rev. 2013-02-15 FÖRVÄRVS- & GALLRINGS- RIKTLINJER Rev. 2013-02-15 MÅLSÄTTNING MED RIKTLINJER FÖRVÄRV OCH GALLRING 3 BIBLIOTEKETS MÅLGRUPPER 3 GENERELLA KRITERIER FÖR MEDIEURVAL 4 FÖRVÄRV ALLMÄNT 5 OMVÄRLDSBEVAKNING 5

Läs mer

Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning

Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning Medieplanering ht 03 2003-11-26 Maja Samuelsson Innehåll: Inledning, mål, nyckeltal...s 2 Plan för vuxenverksamheten...s 4 Jämförande översikt över alla avdelningar...s

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

Medieplan på Rinkeby bibliotek

Medieplan på Rinkeby bibliotek Medieplan på Rinkeby bibliotek 1. Beskrivning av nuläget. I Rinkeby bodde 2003 16 053 människor, fördelat på 5 099 hushåll, varav 67 % med utländsk bakgrund, i Tensta 17 463, varav 61% med utländsk bakgrund.

Läs mer

PM för bokuppsättare. Författare Ordningen är strikt alfabetisk vad gäller författarnamn

PM för bokuppsättare. Författare Ordningen är strikt alfabetisk vad gäller författarnamn PM för bokuppsättare Först hyllsignum Hyllsignum anger på vilken hylla och avdelning en bok skall placeras ( se gult häfte Bibliotekstjänsts rygg- och hyllsignaturer ) Det finns bara en plats för en bok

Läs mer

Medieplan Finströms bibliotek

Medieplan Finströms bibliotek Medieplan Finströms bibliotek Om kommunen Finströms ligger centralt på Åland och Godby är norra Ålands centralort. I Finström finns: En grundskola åk 1-6, Källbo skola i Godby. I skolan inryms även eftis

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

Medieplan för Ålidhemsbibliotekets vuxenavdelning: facklitteratur

Medieplan för Ålidhemsbibliotekets vuxenavdelning: facklitteratur Medieplan för Ålidhemsbibliotekets vuxenavdelning: facklitteratur Bestånd: 9 224 (öppen hylla) Utlån 2003: 17 304 Utnyttjandegrad: 1,9 Andel utlån*: 13 % Andel 0-5 år**: 16 % Andel 6-10 år**: 21 % Andel

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap. Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen

UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap. Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen Frida Håkansson och Mia Juntti Handledare: Olle Persson Utvärdering av informationstjänster

Läs mer

Önskemål om bokhyllor för exponering av avhandlingar och nya böcker framfördes.

Önskemål om bokhyllor för exponering av avhandlingar och nya böcker framfördes. UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan N Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-05-28 Plats: Akvariet, Geocentrum Närvarande: Roger Herbert Marie Ottosson Eva Nordgren (ordf.) Cecilia Natvig

Läs mer

Medieplan Finströms bibliotek

Medieplan Finströms bibliotek Medieplan Finströms bibliotek Om kommunen Finströms ligger centralt på Åland och Godby är norra Ålands centralort. I Finström finns en grundskola åk 1-6, Källbo skola i Godby. I skolan finns eftis och

Läs mer

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek

Läs mer

Medieplan Solna stadsbibliotek 2011

Medieplan Solna stadsbibliotek 2011 Medieplan Solna stadsbibliotek En medieplan görs för att bättre tillgodose brukarnas behov få bättre kunskap om mediebeståndet effektivisera mediehanteringen medvetet profilera sig skapa ett budgetunderlag

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

Inledning Ockelbo kommun Ockelbo folkbibliotek

Inledning Ockelbo kommun Ockelbo folkbibliotek Inledning Ockelbo kommun Ockelbo är en liten kommun med ca 6000 invånare. Av dessa bor ca 3500 i tätorten. Ockelbo kommun beskriver sig självt som smultronstället i Gästrikland : där viltrika skogar och

Läs mer

PM - statusrapport e-böcker

PM - statusrapport e-böcker 2014-03-28 PM - statusrapport e-böcker Osäker på terminologi och begrepp? Läs gärna dokumentet Frågor och svar om e- böcker! Inledning E-böckerna är mycket populära, under 2013 ökade e-boksutlåningen vid

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Välkomna till. användarmöte/konferens för Dewey 2015-04-13

Välkomna till. användarmöte/konferens för Dewey 2015-04-13 Välkomna till användarmöte/konferens för Dewey 2015-04-13 Praktisk information Toaletter Om något händer Fika och lunch Mer information #DDKse15 Välkomna till Lidingö stad hälsans ö tio minuter från Stockholms

Läs mer

DDK i Sigtuna på besök i Jönköping. Vad väntar vi på? www.sigtuna.se

DDK i Sigtuna på besök i Jönköping. Vad väntar vi på? www.sigtuna.se DDK i Sigtuna på besök i Jönköping Vad väntar vi på? www.sigtuna.se Mål Att gå över från SAB till DDK inom Sigtuna kommuns folkbibliotek 2013-06-20 2 Syfte Stegvis DDK-införande i olika delar som berör

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

På andra språk än svenska

På andra språk än svenska På andra språk än svenska Inledning Strax efter påsk 2008 skickade Regionbibliotek Västra Götaland ut en enkät till kommunbiblioteken i regionen angående böcker på andra språk än svenska. Ett angeläget

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014

Verksamhetsbera ttelse 2014 Verksamhetsbera ttelse 2014 Denna VB avser Sveriges depåbibliotek och lånecentral som är hela Sveriges lånecentral och dessutom nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris för alla typer av bibliotek,

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

From: Netigate Sent: den 28 augusti 2014 17:56:31 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014

From: Netigate <info@netigate.se> Sent: den 28 augusti 2014 17:56:31 To: si@si.se <si@si.se> Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 From: Netigate Sent: den 28 augusti 214 17:56:31 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by vis@post.com 8/28/214 5:56:31 PM (2.2:41:52) Adress-

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE GY/VUX Hösten 2009 OMVÅRDNADSBLADET GRÄNSLÖST LÄRANDE generationsväxling i serien! TESTA EN NY GENERATION omvårdnadsbladet Utgivare liber, 113 98 Stockholm redaktion Miriam Barzelatto linda Ericsson layout

Läs mer

www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid

www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid 898 1 n a d e s ande r ä l t l e b i flex s d o m r Liber He Välkommen till Liber Hermods! hos oss når du dina mål Från och med

Läs mer

Deweyprojektet Protokoll Referensgruppsmöte 2011-05-06

Deweyprojektet Protokoll Referensgruppsmöte 2011-05-06 Deweyprojektet Protokoll Referensgruppsmöte 2011-05-06 Närvarande: Magdalena Svanberg, KB, Deweyprojektet, projektledare Harriet Aagaard, Stockholms stadsbibliotek Marianne Andersson, Nordiska Afrikainstitutets

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek Februari 2003 Kurslitteratur som

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Medieplan Olofströms bibliotek 2012

Medieplan Olofströms bibliotek 2012 Medieplan Olofströms bibliotek 2012 Kultur- och fritidsförvaltningen Olofströms bibliotek Datum: 2012-03-02 2 (18) Innehållsförteckning Varför medieplan?... 3 Omvärldsbeskrivning... 3 Geografiskt... 3

Läs mer

www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid Liber Hermods flexibelt lärande sedan 1898

www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid Liber Hermods flexibelt lärande sedan 1898 Kurskatalog 2008 www.liberhermods.se Liber Hermods för en lysande framtid Liber Hermods flexibelt lärande sedan 1898 Välkommen till Liber Hermods! hos oss når du dina mål Sedan starten 1898 har Liber Hermods

Läs mer

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team Tex i kursiv: Förslag Generellt ansvar för funktionerna planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter i funktionen löpande arbetet bedrivs effektivt med hög kvalitet rutiner och logistik kvalitetsarbete

Läs mer

Answers submitted by nedcent@yandex.ru 7/29/2014 3:05:54 PM (00:49:57)

Answers submitted by nedcent@yandex.ru 7/29/2014 3:05:54 PM (00:49:57) From: Netigate Sent: den 29 juli 2014 15:05:55 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 Answers submitted by nedcent@yandex.ru 7/29/2014 3:05:54 PM (00:49:57) Adress-

Läs mer

Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovik.ub.umu.se/

Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovik.ub.umu.se/ Ann Ingberg 0660-292518 Processoperatörsprogrammet ht -13 Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovikubumuse/ 4 2 1 5 3 1 2 3 Söka böcker Örnsköldsviks

Läs mer

Answers submitted by elanfute@gmail.com 8/28/2014 12:29:36 PM (29.22:29:05)

Answers submitted by elanfute@gmail.com 8/28/2014 12:29:36 PM (29.22:29:05) From: Netigate Sent: den 28 augusti 2014 12:29:36 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 Answers submitted by elanfute@gmail.com 8/28/2014 12:29:36 PM (29.22:29:05)

Läs mer

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET...

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 3 2. SKUGGNINGSUNDERSÖKNINGEN... 5 2.1 REDOVISNING

Läs mer

Informationssökning och Källkritik

Informationssökning och Källkritik Informationssökning och Källkritik Anna Lidén Senast uppdaterad: 2009-03-23 Informationsstegen 8. Gör klart ditt arbete. 7. Är du nöjd med det du funnit? Notera var du hittat informationen. Ska finnas

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer Föreningen Kulturstorm Rådhusesplanaden 10-12 903 28 Umeå Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer 1. Projektbeskrivning Idén med projektet är att introducera internet på ett lekfullt

Läs mer

Högskolan Dalarna Rektor

Högskolan Dalarna Rektor BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Anna-Karin Malla 08-563 086 66 anna-karin.malla@uka.se Högskolan Dalarna Rektor Högskolan Dalarnas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen

Läs mer

Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28

Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 När en webbplats besökare inbjuds (tillåts) att publicera eget innehåll i form av tex bilder, filmer, kommentarer,

Läs mer

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen.

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen. Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen. Område Ämne Lärosäte Nivå Lön Juridik och samhällsvetenskap Data- och systemvetenskap Uppsala universitet

Läs mer

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov.

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov. HANDLINGSPLAN 2009-2010 1. Biblioteket ska vara skolans informationscentrum Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans

Läs mer

MEDIE PLAN BODENS STADSBIBLIOTEK

MEDIE PLAN BODENS STADSBIBLIOTEK MEDIE PLAN 2006 BODENS STADSBIBLIOTEK 1 Innehållsförteckning Medieplan för Bodens Stadsbibliotek 4 Facklitteratur Avdelning A 8 Avdelning B 9 Avdelning C 10 Avdelning D 11 Avdelning E 12 Avdelning F 14

Läs mer

Ämneskrav för KPU Kompletterande pedagogisk utbildning ordinarie studiegång

Ämneskrav för KPU Kompletterande pedagogisk utbildning ordinarie studiegång LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN Ämneskrav för KPU Kompletterande pedagogisk utbildning ordinarie studiegång Göteborgs universitet har tre ingångar till KPU Ett ämne i gymnasieskolan - som ska omfatta, Ett ämne

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Lätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden

Lätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden DATUM/DATE BETECKNING/REFERENCE 2011-09-09 50 554 2009 Lätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden Bakgrund Kungliga biblioteket (KB) och Statens kulturråd beställde

Läs mer

Folkbiblioteken och studenternas litteraturförsörjning

Folkbiblioteken och studenternas litteraturförsörjning Folkbiblioteken och studenternas litteraturförsörjning Rapport från ett kurslitteraturprojekt i Skåne år 2000 Elisabet Aronsson Länsbibliotek Skåne 2001 Innehåll Bakgrund 3 Projektbeskrivning 4 Rapport

Läs mer

www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid Liber Hermods flexibelt lärande sedan 1898

www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid Liber Hermods flexibelt lärande sedan 1898 Kurskatalog 2008 www.liberhermods.se Liber Hermods för en lysande framtid Liber Hermods flexibelt lärande sedan 1898 Välkommen till Liber Hermods! hos oss når du dina mål Sedan starten år 1898 har Liber

Läs mer

Deweyprojektet Måndagen 15 februari, 2010

Deweyprojektet Måndagen 15 februari, 2010 ANTAL SIDOR 1(6) Deweyprojektet Måndagen 15 februari, 2010 Styrgruppen: ordförande: Catarina Ericson-Roos, Stockholms UB Anna-Karin Forsberg, KTH:s bibliotek Maria Hedenström, KB Gunilla Herdenberg, KB

Läs mer

Medieplan för Södervångskolans bibliotek

Medieplan för Södervångskolans bibliotek Medieplan för Södervångskolans bibliotek Innehållsförteckning Sally Knutsson Augusti-2011 Pedagogiska aspekter... 3 Inköp av medier... 5 Gallring av medier... 5 Metod... 5 Efter medieplanen... 6 A Bok-

Läs mer

Sid 1 Bokbeställning ny modell

Sid 1 Bokbeställning ny modell Sid 1 Bokbeställning ny modell Libris Bok över 5 000 kr. Beslut av förvärvschef Inköps ej Urval/ undersökning Kontaktbibl Broschyr Internet Leverantörs databas Diskussion med inst Diskussion kontaktbibl

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande Respondenterna är heltidsstuderande vid sjuksköterskeutbilningarna i Växjö, Karskrona och Kalmar samt lärcentrumstuderande vid Västerviks högskolecentrum

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

Det bästa är att kombinera flera olika metoder och källor. TIPS - för informationssökning på webben!

Det bästa är att kombinera flera olika metoder och källor. TIPS - för informationssökning på webben! Sök effektivt 1. Uppslagsböcker - i biblioteket eller på webben 2. Sök böcker direkt på hyllan eller använd ämnesdatabaser - eventuellt också tidningsartiklar 3. Länkbibliotek - kvalitetskontrollerade

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Fastställda av överbibliotekarien 10 april 2013 UUB:s uppdrag är att ge användarna bästa tänkbara biblioteksservice. Uppgifterna sammanfattas i

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se)

OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se) OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se) Meritpoäng extra poäng du kan skaffa i gymnasieskolan Du kan få max 2,5

Läs mer

Bibliotekets personalenkät 2012/13

Bibliotekets personalenkät 2012/13 Bibliotekets personalenkät 2012/13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Frågorna... 3 1. Jag är (ange den egenskap i vilken du oftast är i kontakt med biblioteket):... 3 2. Jag har använt

Läs mer

Medieplan. Värnamo Bibliotek 2011

Medieplan. Värnamo Bibliotek 2011 Medieplan Värnamo Bibliotek 2011 Innehållsförteckning Inledning 3 Omvärldsbeskrivning 4 Kvalitets- och urvalskriterier 6 Inköp 7 Inköp fjärrlån 7 Gallring 7 Öppet magasin 8 Huvudbibliotekets medieplan

Läs mer

Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ

Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ Alternativa möbler för att stimulera förflyttning + hälsa samt stödja olika typer av uppgifter och stimulera

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1

7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1 7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1 Bibliotek (antal invånare i kommunen) % utrikes födda Uppgiftslämnare Aneby (6 400) 8 % Inger Eriksson Abrinius och Inger Hällfors Statistik

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Svensk biblioteksförenings kommitté för Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB-systemet)

Svensk biblioteksförenings kommitté för Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB-systemet) Svensk biblioteksförenings kommitté för Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB-systemet) Sammanträde: 2012-02-23 Plats: Svensk biblioteksförening, Stockholm Närvarande: Anders Noaksson (ordf)

Läs mer