Entreprenörskap, företagande och integration i Jämtlands län

Transkript

1 Entreprenörskap, företagande och integration i Jämtlands län Rapport från Förstudie Inkluderande och hållbar tillväxt för alla Anette Forsberg, Bräcke kommun augusti 2014 december 2014 (feb 2015)

2 2

3 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Bakgrund och sammanfattning av resultat Mål, syfte och målgrupp Metod, material och avgränsning Disposition och frågeställningar REGIONEN... 9 Resultat från intervjuer med företagsfrämjande aktörer 2.1 Nulägesbeskrivning Beskrivning av organisationerna och hur de når målgruppen Om företagsinkubator som modell för att nå målgruppen Förslag på aktiviteter, arbetssätt och projekt för att nå målgruppen Erfarenheter från andra regionala aktörer Kommentarer: Det nya entreprenörskapet KOMMUNERNA Resultat från intervjuer med näringslivs- och integrationsansvariga 3.1 Nya framväxande strukturer Näringslivsaktörer (NA) Integrationsaktörer (IA) Nyckelfaktorer för ett framgångsrikt integrationsarbete Förslag på arbetsmodeller för entreprenörskap och företagande Kommentarer: Helhetsperspektiv LOKAL NIVÅ Resultat från intervjuer och fältarbete i Bräcke kommun 4.1 Organisering i kommunen Erfarenheter från SOLARIS Nysvenskars röster om Bräcke, SOLARIS och ASF Lärdomar från fokusgrupp i Bräcke och workshop i Gällö Kommentarer: "För alla" NATIONELLT Framgångsfaktorer 5.1 Med hjärtat i Sunne Ny i Filipstad Öppna dörrar Kooperativet Macken Kommentarer: Lärande av nationella exempel

4 6. SLUTDISKUSSION Entreprenörskap och företagande för alla? BILAGA 1: LITTERATUR BILAGA 2: INTERVJUER REGIONALA & NATIONELLA AKTÖRER BILAGA 3: INTERVJUER KOMMUNERNA

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund och sammanfattning av resultat Förstudiernas uppgift är att ge underlag till strategiskt viktiga projekt i kommande programperiod. Den här förstudien är en kartläggning av entreprenörskap och företagande kopplat till integrationsarbete i Jämtlands län. Vi har undersökt erfarenheter, arbetssätt och idéer med syfte att skapa underlag för ett starkare regionalt arbete inom detta område. Initiativet till förstudien Inkluderande och hållbar tillväxt för alla togs våren På regional nivå diskuterades vikten av att utrikesfödda och personer med utländsk bakgrund väljer att stanna kvar i regionen, och hur företagandet kan spela en (större) roll i detta. Regionala företagsfrämjande aktörer uttryckte svårigheter kring men också en vilja att genom sina verksamheter nå målgruppen och en förstudie på temat skrevs. Bräcke kommun som varit projektägare till SOLARIS, ett av Sveriges största ESF projekt ( ) bland annat riktat till nyanlända, visade intresse för förstudien, tilldelades förstudieuppdraget och gjorde i samband med det en del omskrivningar med tyngdpunkt på den lokala nivån utifrån en förståelse av den lokala nivåns betydelse för integration. Bräcke kommun är således projektägare till förstudien, men vi vill betona att förstudien är ett regionalt projekt och upplägget har gjorts så att undersökningen ska vara relevant för länet i sin helhet. I projektskrivningen formuleras en rad frågor som vi tagit med i undersökandet och som ger en bild av förstudiens inriktning 1 : Hur ska vi tillvarata den kraft som finns i regionen både i form av entreprenöriell anda samt genom mångfald via bland annat utlandsfödda? Hur kan dessa mötas och hitta nya innovativa affärsidéer, marknader, tjänster, produkter samt en positiv utväxling? Vad krävs för att bidra till ett ökat inkluderande och på sikt en hållbar social och ekonomisk tillväxt? Vilka modeller, metoder och verktyg kan spela roll och vad är morgondagens näringslivsutvecklares uppdrag? Vilka aktörer finns att tillgå, vad görs redan idag och vad behövs på sikt för att insatserna ska få verkan? I projektbeskrivningen fanns också en idé om företagsinkubator som lösning för att nå målgruppen. Kvalitativ metod i form av intervjuer/samtal och möten med aktörer bedömdes bäst belysa våra frågor, samt ge utrymme för dialog och reflektioner. Genom metodvalet kunde vi informera om, och förankra förstudien samt undersöka intresset för ett eventuellt genomförandeprojekt. Vi vill tacka alla er som tagit er tid att bidra med erfarenheter och kunskaper kring både integration, entreprenörskap och företagande. Rapporten är av undersökande och kartläggande karaktär och ger en bred bild av hur det ser ut i länet när det gäller entreprenörskap och företagande kopplat till integration. I kartläggningen ingår även erfarenheter från andra regioner i landet, med tyngdpunkt på framgångsfaktorer. Strukturen i rapporten följer nivåerna i undersökandet: den lokala, kommunala, regionala och nationella. Varje nivå blir också ett perspektiv som belyser det område vi studerat. Delvis framkommer olika saker lokalt, kommunalt, regionalt och nationellt, delvis ser vi att vissa faktorer återkommer och framstår som särskilt relevanta. En sådan faktor är betydelsen av arbetet på den lokala nivån. 1 Se Fördjupad projektbeskrivning, s 2. 5

6 Vår förstudie visar på behov av en starkare koppling mellan ett samhälls- och företagandeperspektiv; ett bredare synsätt på entreprenörskap och företagande. Finns inte det blir det också svårt att nå målgruppen. Just svårigheten att nå målgruppen var den bild (uppfattning) som förmedlades från regional nivå och ett motiv för förstudien som bekräftats av vår undersökning. Resultatet uppmanar till analys och reflektion kring arbetssätt och föreställningar. En förklaring som vi kan se är att områdena integration respektive företagande i regionen till stora delar är två olika världar. Med mer dialog och samverkan, något som är på gång i flera kommuner och mellan aktörer, ökar förutsättningarna för att integration mer konkret ska kunna vara en utvecklingsmotor för entreprenörskap och företagande och omvänt för att entreprenörskap och företagande ska bidra till integration. Vad gäller projektidén om företagsinkubator för nyanlända avvisas den av de flesta vi intervjuat som en exkluderande idé. Uppmaningen till regionen är att bygga vidare på existerande strukturer istället för att skapa nya parallella spår eller modeller. Informanterna lämnar en mängd förslag på vad som skulle kunna göras och hur. I länet finns en väl utvecklad nätverksstruktur för integrationsarbete till vilken entreprenörskap och företagande starkare skulle kunna sammankopplas. Ideella aktörer och aktörer i den sociala ekonomin samhällsentreprenörskap och socialt entreprenörskap - spelar redan en roll i detta sammanhang som kan fortsätta utvecklas. Då integration sker på lokal nivå, vilket vår studie och tidigare studier visar, bör den vara en viktig utgångspunkt för framtagande av nya utvecklingsmodeller/projekt. Vi ser exempelvis att etableringskoordinatorerna har en viktig roll i de lokala sammanhang där de verkar. En central faktor bör också vara att inkludera målgruppen i framtagande av nya projekt och utvecklingsinsatser för entreprenörskap och företagande. 1.2 Mål, syfte och målgrupp Förstudiens huvudsakliga mål har varit att kartlägga vad som görs i länet kring integration kopplat till entreprenörskap och företagande, men också vad som skulle kunna göras, det vill säga att fånga upp förslag och idéer från olika aktörer. I projektskrivningen fanns en idé om företagsinkubator för entreprenörskap riktad mot nyanlända och invandrare som vi undersökt förutsättningar och intresse för. Ansatsen har varit bred vilket betyder att vi försökt fånga företagande i olika lokala och regionala sammanhang. Vi har rört oss mellan lokal, kommunal, regional och nationell nivå och samtalat med aktörer från alla samhällssektorer: privat, offentlig och ideell. Syftet har varit att undersöka och få kunskap om framgångsfaktorer för integration, entreprenörskap och företagande. För att kunna säga mer om detta har vi även riktat undersökandet mot lokala exempel i andra län med relevans för förstudiens område. Studiens informanter, och i den bemärkelsen målgrupp för undersökandet, är huvudsakligen företagsfrämjande aktörer och integrationsansvariga. Ordet målgrupp används dock i rapporten som samlande begrepp för utrikesfödda eller personer med utländsk bakgrund, de som de företagsfrämjande aktörerna upplever som svåra att nå. Spännvidden bland dem som invandrat till länet är stor men oavsett individens bakgrund, erfarenheter och förutsättningar finns lärdomar att dra. Målgrupp bör i rapporten läsas som ett samlande begrepp, en skrivarteknisk lösning. Samtidigt har det varit ett metodologiskt angreppssätt genom vilket vi i samtal och intervjuer kunnat närma oss mångfalds- och integrationsfrågor i vid mening, utan att utesluta någon kategori invandrare. Utifrån utvecklingen i omvärlden som innebär allt större flyktingströmmar till Sverige och Jämtlands län har nyanlända invandrare och flyktingar särskilt uppmärksammats inom den undersökta målgruppen. 6

7 1.3 Metod, material och avgränsning Till förstudien knöts från början en kombinerad styr-/referensgrupp. Styrgruppen har träffats en gång per månad och fungerat som avstämning och bollplank. Gruppen har i huvudsak bestått av representanter från Bräcke kommun. 2 Efter två möten tillkom Pia Edblad från Almi Företagspartner Mitt som medlem i styrgruppen. Pia har bidragit med ett regionalt perspektiv och sina breda kunskaper om företagande och entreprenörskap i länet. Studien bygger på kvalitativ metod. Kunskapsinhämtande har skett på lokal, kommunal, regional och nationell nivå med fokus på lärdomar från lokala exempel i länet och landet. Insamlandet har bestått av fältarbete och intervjuer i Jämtlands län, deltagande i möten och konferenser, insamlande av forskning, rapporter, studier och projekterfarenheter med fokus på goda exempel och framgångsfaktorer. Vi har även besökt och intervjuat lokala exempel (framgångsrika projekt) i Värmlands och Gävleborgs län. Under förstudietiden har vi samverkat med andra förstudier och projekt i regionen. Intervjuerna med regionala aktörer samt aktörer i kommunerna har varit halvstrukturerade med liknande temaområden att samtala kring. De har inte bandats vilket hade varit en alltför tidskrävande metod. Istället har vi antecknat vad som sagts vid intervjutillfällena och sammanställt vad som framkommit. Citat har använts för att illustrera informanternas berättelser. Totalt har ca 45 informanter från regionen bidragit med sina erfarenheter och tankar kring frågeställningarna. Vi har intervjuat aktörer inom både näringslivsområdet och integrationsområdet. Utanför länet har vi genomfört tre intervjuer. Med ett brett insamlande har vi fått en bred bild. Vår slutsats är att den breda bilden pekar åt ungefär samma håll vad gäller satsningar framåt. De intervjuade är ganska samstämmiga i sina tankar och förslag kring insatser inom förstudiens område. Med studien har vi nått aktörer som på olika sätt verkar för att främja utveckling av företagande i kommunerna och länet. Det har främst handlat om regionala företagsrådgivningsorganisationer samt näringslivsutvecklingsansvariga i kommunerna men också några aktörer inom den sociala ekonomin. Vi har även vänt oss till aktörer som arbetar med integration: integrationsansvariga i kommunerna samt etableringskoordinatorerna i vissa kommuner. Företagarna själva har vi däremot inte nått genom denna studie, med ett undantag. Mot bakgrund av Hallströms verkstäders historik, med engagemang för lokalsamhället och däribland anställning av invandrad arbetskraft, har Hallströms VD Nils-Åke Hallström intervjuats (se kapitel två). Insamlandet från Bräcke kommun presenteras i ett särskilt kapitel för att närmare belysa arbetet på lokal nivå. SOLARIS projektet, där Bräcke och Krokoms kommuner ingick, ägnas särskilt intresse då det finns många lärdomar att dra från projektet och det utgör ett slags plattform och nystart för integrationsarbetet i Bräcke kommun. I projektet ingick att undersöka förutsättningar för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag (ASF). Intervjuer har gjorts med projektledare, projektmedarbetare och projektdeltagare i Bräcke. Projektets språkstödjare, invandrade till Bräcke från olika länder, har bidragit med reflektioner kring projektet och beskrivningar av hur det är att leva i Bräcke kommun. I kapitlet om Bräcke beskrivs även erfarenheter från två aktiviteter som genomförts inom ramen för förstudien: en fokusgrupp och en workshop. 2 Utöver projektledaren har följande personer ingått i förstudiens styrgrupp: Bengt Flykt (kommunchef), Anna Jensén Salomonsson (chef tillväxtavdelningen), Maria Kumpula (biträdande projektledare), Kristina Holmblad (etableringskoordinator). 7

8 1.4 Disposition och frågeställningar Rapporten består av sex kapitel som har strukturerats så att de beskriver de nivåer undersökandet rört sig på: regional, kommunal, lokal och nationell nivå. Efter inledningen följer tre kapitel som beskriver resultat från den regionala kartläggningen. Kapitel två beskriver hur regionala företagsfrämjande aktörer ser på sina verksamheter relaterat till det område vi undersökt, i kapitel tre presenteras resultat från intervjuer med näringslivs- och integrationsansvariga i kommunerna och i kapitel fyra följer en sammanställning av erfarenheter gjorda i Bräcke kommun som exempel på en lokal plats. Sist i varje kapitel finns kommentarer som samlar ihop det viktigaste från varje avsnitt. Kapitel fem belyser lärdomar och framgångsfaktorer vi hämtat från nationell nivå med fokus på de intervjuer vi gjort med andra projekt och lärdomar vi dragit genom deltagande på konferenser Slutligen i kapitel sex analyserar och diskuterar vi vad som framkommit i de olika kapitlen. Syftet är att fånga kunskap, erfarenheter och idéer för regionen att bygga vidare på. Det har känts angeläget att dokumentera och föra vidare de många förslag som delgivits oss av informanter. Stort utrymme har därför getts till att skriva fram erfarenheter och resultat från intervjuer och aktiviteter. Följande frågeställningar har stått i centrum för undersökandet: Vad gör företagsfrämjande aktörer i länet för att tillvarata och främja entreprenörskap och företagande bland utrikes födda och personer med utländsk bakgrund? Hur kan Jämtlands län skapa (bättre) förutsättningar för ett företagande för alla? 8

9 2. Regionen Resultat från intervjuer med företagsfrämjande aktörer Vi har intervjuat aktörer som på olika sätt verkar för företagande i länet varav flertalet har en rådgivande roll. Vi refererar till dem i texten som regionala aktörer (RA). Då vi inte haft möjlighet att nå alla har vi gjort ett urval. I de flesta fall är det huvudansvariga inom respektive organisation som vi samtalat med. Följande har intervjuats 3 : Almi Företagspartner Mitt Mid Sweden Science Park (MSSP) och Inkubator SoLab Företagarna Jämtland/Härjedalen Ung Företagsamhet Coompanion Jämtland Govido ek. för. NyföretagarCentrum Jämtland Handelskammaren Östersund Länskulturen Hej Främling! Alla som blivit kontaktade har varit tillmötesgående och bidragit med erfarenheter och förslag på vad som är viktigt att gå vidare med och i vilka riktningar. Aktörerna känner väl till varandra och refererar till varandra i olika frågor. Av svaren framkommer att det funnits och finns en hel del samarbete mellan flera. Många förordar samverkan, men det finns också synpunkter på att det finns för mycket samverkan som aldrig blir något. Flera av aktörerna befinner sig geografiskt mycket nära varandra, i olika eller samma byggnader på Campus i Östersund. NyföretagarCentrum (NFC) har dock sina lokaler på Prästgatan i Östersund. Govido ek. för. är ett arbetsintegrerande socialt företag (ASF) och inte en regional företagsfrämjande aktör, men har inkluderats eftersom de kan bidra med kunskap om ASF och den vi intervjuat även varit delaktig i SOLARIS-projektet. Govido ek. för. finns centralt i Östersund i Gamla Tingshusets lokaler vid Rådhusgatan, samt driver café och restaurant i Region Jämtland Härjedalens lokaler längre bort på Rådhusgatan, vid Österängsparken. Vi har även inkluderat Hej Främling! som är ett ideellt initiativ med fokus på hälsa, aktivitet och nyanländas situation, samt Länskulturen som stödjer kulturellt entreprenörskap och företagande. Nedan redogör vi för vad som framkommit i intervjusamtalen. Intervjuerna har kompletterats med information från nätet samt informationsmaterial vi fått oss tilldelat vid intervjutillfällena. Först presenteras en nulägesbeskrivning av hur aktörerna ser på situationen i länet. Sedan följer en beskrivning av varje organisation, hur de når målgruppen för vår studie samt hur de ser på deltagande i ett eventuellt genomförandeprojekt. Därefter förmedlas aktörernas synpunkter på idén om företagsinkubator. Slutligen lyfter vi fram andra förslag och idéer kring insatser och projekt. Kapitlet avslutas med en sammanfattande kommentar. 3 Se bilaga för förteckning över intervjuade på regional nivå. 9

10 2.1 Nulägesbeskrivning De intervjuade uttrycker att det görs för lite i länet inom förstudiens område, även av dem själva. En aktör som visar på motsatsen är Hej Främling! - ett ideellt initiativ, med ett bredare fokus än företagande, nämligen hälsa. Hej Främling! når målgruppen genom direktkontakter och gemensamma aktiviteter. Några av rådgivningsorganisationerna har ändå nått målgruppen, främst i form av informations- och utbildningsinsatser samt rådgivning. Samma namn och organisation återkommer i intervjuerna; Abbe som varit IFS-rådgivare på Almi Företagspartner Mitt, och som helt nyligen lämnat länet och flyttat till södra Sverige. Han har bland annat jobbat med information och att förmedla hur det svenska företagarsystemet och samhället fungerar. Andra organisationer som redovisar att de når målgruppen i mer än något enstaka fall är Coompanion Jämtlands län, Nyföretagarcentrum (NFC) och inkubator sociala innovationer SoLAb/MSSP. Samtliga har samverkat med Almi. Möjligheterna och förutsättningarna för en bra integration i länet är de bästa men vi vet inte hur vi ska göra, säger en aktör vilket sammanfattar vad som kommer fram i intervjuerna med de regionala aktörerna. I nuläget når man inte målgruppen, Hej Främling! undantaget. Ett förslag som kommer fram i några av intervjuerna är att satsa resurser på de organisationer och individer som redan idag når målgruppen och har börjat bygga relationer. RA beskriver vikten av att skapa bättre samverkansformer med och mellan företagandet, kommunerna, de statliga aktörerna och ideella sektorn. Kommunerna behöver samverka mer med företagen i de här frågorna, säger en informant med erfarenheter från båda världarna. En uppfattning som kan finns hos kommunerna är att de inte vill störa företagen vilket inte stämmer, företagen vill vara med och hjälpa. Kommunerna har svårt att vara konkreta i detta sammanhang fast de gärna vill, det kan handla om att de saknar verktyg, tror aktören. Överlag tror RA att företagen kan och vill bidra i större utsträckning än vad de gör idag. Småföretagen i Sverige är bäst på integration av alla, säger en aktör som menar att det offentliga är betydligt sämre. Det är viktigt att hitta och synliggöra personer och företag som kan vara förebilder, tycker flera. Det bör göras utifrån en förståelse av hur företag fungerar. Företagen har stor behov av kompetens. Hinder som försvårar, så som byråkrati och validering, behöver uppmärksammas och åtgärdas så att anställningar påskyndas. En problematik som flera nämner och har erfarenhet av är nyanlända med hög utbildning (till exempel jurister, läkare och ingenjörer) som sitter fast, det vill säga inte får arbete. I flera fall har det slutat med att personerna lämnat länet. Försök att förbättra situationen kring matchning pågår bland olika aktörer, till exempel Folkuniversitetet (Korta Vägen: jobbar för att skapa praktikplatser för högutbildade) och Företagarna (Jobbsökarna: ett projekt med fokus på att inventera behov hos företagare och matcha med tillgänglig arbetskraft, vid tillfället för vår intervju ej inriktat mot denna förstudies målgrupp). Personliga reflektioner från informanterna är att de själva berikats genom kontakter med barn, vuxna och familjer från andra länder. Barns kontakter leder till möten mellan vuxna som annars inte skulle ske. Bland informanterna finns flera som personligen engagerat sig. En av informanterna är värdfamilj för en utländsk familj och en annan har ett starkt personligt engagemang som omsätts i en särskild verksamhet för att alla ska känna sig välkomna i länet. Denna informant framhåller att det finns stora brister i mottagandet av flyktingar i länet inte minst utifrån perspektivet om mänskliga rättigheter. Man måste utgå från individen; Den är viktigast. Individen som utgångspunkt är en framgångsfaktor som omnämns på alla nivåer i vår studie. 10

11 2.2 Beskrivning av organisationerna och hur de når målgruppen Bland de regionala aktörerna finns några (NFC, Coompanion, MSSP SoLAb, Almi) som nått/når målgruppen för vår förstudie mer än andra. Det sker dock inte i någon stor omfattning utan främst via informationsinsatser, till viss del rådgivning för företagsstart. Almi har genom en särskild projektsatsning, Gränslös Tillväxt, nått befintliga företagare med invandrarbakgrund. Av intervjuerna framgår att Almis IFS-rådgivare, som också har som syfte att nå entreprenörer med utländsk bakgrund, varit den aktör som haft en central roll i länet. I stort sett samtliga har hänvisat till IFSrådgivaren. Med hans flytt till södra Sverige har mycket kunskap och erfarenheter försvunnit från länet. Det personbundna blir samtidigt sårbart. Almi har under hösten 2014 anställt en ny IFSrådgivare. Vi valde att kontakta den förre IFS-rådgivaren för att ta del av hans erfarenheter. Efter att Almis projekt Arena för entreprenörskap ( ) avslutades har Nyföretagarcentrum (NFC) övertagit rollen som nyföretagarrådgivare i regionen medan Almi fokuserar mer på utveckling av och stöd till befintliga företag. NFC redovisar att de når förstudiens målgrupp till viss del vad gäller rådgivning och företagsstart. Bland företagsstarter 2013 redovisas 12 procent med utländsk bakgrund och i rådgivningen 14,2 procent. Motsvarande siffror för 2014 var 9,2 procent respektive 14,6 procent. NFC når alltså målgruppen till viss del men ser det inte, enligt vår intervju, som sin huvuduppgift. Nedan beskriver vi organisationerna lite närmare och på vilka sätt de når målgruppen. Vi sammanfattar också hur RA ser på ett eventuellt genomförandeprojekt. De flesta svarar att de är intresserade om det skulle bli ett sådant och resonerar om hur de skulle kunna bidra. 4 Almi Företagspartner Mitt AB Organisationen har en historisk bakgrund i länsvisa ideella företagarföreningar som startade under mitten av 1900-talet. Totalt i landet finns idag 40 kontor. Almi Företagspartner AB ägs av staten och i koncernen ingår bland annat IFS Rådgivning AB. Verksamheten är organiserad i tre affärsområden: rådgivning, lån och riskkapital. Visionen är att skapa möjligheter för alla bärkraftiga idéer och företag att utvecklas. IFS Rådgivning är sedan 2007 en integrerad verksamhet i Almi och drivs som ett eget affärsområde. Rådgivningen vänder sig till entreprenörer med utländsk bakgrund som är på väg att starta eller redan driver ett företag. De flesta av rådgivarna har utländsk bakgrund och representerar en mångfald nationaliteter. Genom ISF Rådgivning AB ges kostnadsfri rådgivning på olika språk, hjälp med affärsplan, budget med mera. Genom rådgivningen arrangeras också informationsträffar och kurser. 5 Från Almi Företagspartner Mitt har Pia Edblad ingått i förstudiens styr-/referensgrupp. En av affärsrådgivarna, respektive den före detta IFS-rådgivaren i länet, har intervjuats kring sina erfarenheter vilka ligger till grund för den bild vi presenterar här. Almi beskriver att de når målgruppen genom IFS Rådgivning AB, seminarier och andra informationsträffar samt särskilda projekt. Det finns ett stort behov av information om företagssystem och att förmedla grundläggande baskunskaper för att driva företag i Sverige, vilket IFS-rådgivningen koncentreras kring. Det behövs mer insatser för att tillvarata yrkeskunskaper och skynda på valideringsprocessen. Regionalt behöver man också bli bättre på att identifiera och synliggöra kompetenserna hos målgruppen. Språk och kulturer kan utgöra en problematik liksom att nå kvinnor som inte självklart på egen hand kan delta i träffar. Arbetssätt som tar hänsyn till möjligheter och förutsättningar krävs. Arena för entreprenörskap 6, Främja kvinnors företagande och Gränslös Tillväxt är projekt som beskrivs ha nått målgruppen. 4 Delar av fakta som presenteras om organisationerna har hämtats från respektive organisations hemsida. Annat har samlats in vid intervjutillfällen och via informationsmaterial För utvärdering samt slutrapport av Arena för entreprenörskap se uppgifter i referenslista. 11

12 Arena-projektet dokumenterade inte deltagare utifrån utländsk bakgrund men genom att det fanns resurser lokalt nåddes fler individer och därmed även personer med utländsk bakgrund. IFS-rådgivningen ingick i projektet. Arena-projektet var lyckosamt i att nå kvinnor samt skapa förutsättningar för ett hållbart företagande. Under fyra år ( ) redovisas 736 företagsstarter varav 47 procent med kvinnor. Efter tre år var företagens överlevnadsgrad 70 procent. Under 2013 och 2014 nådde projektet Främja kvinnors företagande 10 kvinnor med invandrarbakgrund. Inspirationsdagar riktade enbart till kvinnor med invandrarbakgrund nådde 30 kvinnor. Bland ambassadörerna för kvinnors företagande finns kvinnor i länet med invandrarbakgrund, så som Cathy Dillner uppväxt i Peru, som driver det Östersundsbaserade företaget Smadi Design. 7 Projektet Gränslös tillväxt avslutades 2014 och riktade sig till små och medelstora företag. Avsikten var att utveckla befintliga företag mot nya marknader. I projektet deltog 13 företag ägda av kvinnor med utländsk bakgrund (målet var 3) respektive 7 företag ägda av män med utländsk bakgrund (målet var 15). Nationellt har Almi drivit projektet ik: Investera i invandrarkvinnor. 8 Almis IFS-rådgivning beskrivs ha fungerat bra. Den rådgivare som nu flyttat, berättar att han huvudsakligen informerat personer i starta eget tankar, men också försökt väcka och sprida intresse till fler som en ringar-på-vattnet-effekt (kompisar och släktingar). Han beskriver att han var överallt - mycket ute lokalt i kommunerna och med koppling till SFI-undervisningen. Han var mån om att informera tydligt och långsamt och att försöka ge en bild av Almi, olika företagsformer och företagssystemet i Sverige. I huvudsak handlade det dock om enskild firma som ett första steg in i företagandet, men han känner till andra företagsformer och satt bland annat med i Coompanions styrelse. Om integration, entreprenörskap och företagande säger han: Det finns okunskap på båda sidor, vi vet väldigt lite om varandra och behöver försöka lösa det på bästa sätt. Det är viktigt att börja rätt för då blir det lättare att lotsa vidare. Han är kritisk mot hur SFI-undervisningen fungerat vad gäller kvalitet hos lärarna där det ofta saknats utbildning. Kraven måste vara högre och målgruppen måste tas på allvar, säger han. Språket är en nyckel för snabbare väg till att starta eget så småningom. Han lyfter även fram identifikation som en viktig faktor. Den egna bakgrunden från Marocko hade betydelse i mötet med andra invandrare. När han informerade kunde han berätta om sin egen resa som inspiration och för att förmedla hopp om vad som är möjligt. Genom den förändrade situationen i världen och att länet tar emot fler högutbildade menar han att mottagande och arbetssätt behöver anpassas. Validering är viktigt. Hans fru som var distriktsläkare i Marocko och kom till Jämtland i fyrtioårsåldern fick vänta fem år på svenskt läkarintyg. Efter sin flytt från länet undervisar han på SFI och erbjuder tolktjänster genom sitt företag. Vad gäller IFS-rådgivningen i Jämtlands län uttrycker han viss oro för dess fortsatta möjligheter att kommunicera på språk som motsvarar de invandrargrupper som kommer. Språkkunskaper i arabiska är nödvändigt. Så ser Almi Företagspartner Mitt AB på ett eventuellt genomförandeprojekt Almi Företagspartner Mitt AB föreslår satsningar på mentorskap och att finna personer inom näringslivet som kan fungera som kontaktpersoner, coach och bollplank, kanske mot en mindre ersättning. Det behöver inte vara rådgivare men personer som kan ge ett slags allmäninformation, som är engagerade och vill dela med sig av sina erfarenheter, tips och kontaktnät. IFS-rådgivningen är en resurs förutsatt att det finns tillgång till språkförståelse/tolkning för de språkgrupper som kommer till länet Projektet beskrivs i Almis broschyr Fokus på dig", se även referenslistan. 12

13 Mid Sweden Science Park (MSSP) Inkubator MSSP ingår i ett större nätverk av Science Parks (SISP) varav det finns 33 i Sverige. Nätverksstrukturen stärker möjligheterna att ge stöd. Har snart funnits i tre år i Östersund. Arbetar med en öppen inkubatormodell med möjligheter för den som har en idé som man vill förverkliga. I ett första steg tas alla emot (Innovation Takeoff), i ett andra steg väljs 10 ut att gå vidare (Premium). Under de fem senaste åren har inkubatorn haft kontakt med ca 4-5 utlandsfödda. Kulturella olikheter kan vara en svårighet, samt att förstå det svenska företagarsystemet. MSSP betonar vikten av matchning i sitt arbete och nödvändigheten av öppna dörrar. Upplever när det gäller länet och förstudiens målgrupp att det inte finns några eller endast få öppna dörrar. Istället uppstår ett avskärmande som börjar på flyktingförläggningarna. Påtalar behovet av att jobba mer möjliggörande utifrån individens behov och att öppna upp befintliga företagarnätverk som en väg in i företagande. Så ser Mid Sweden Science Park (MSSP) på ett eventuellt genomförandeprojekt Mid Sweden Science Park (MSSP) Inkubator kan bidra med organisation och organisationsrådgivning samt kunskapsmässigt till uppbyggnad av en inkubatorverksamhet. Lämnar förslag på projektidé. Mid Sweden Science Park (MSSP) SoLab Ett initiativ inom MSSP med så intressanta erfarenheter att vi redovisar dem separat. Med projektmedel från Tillväxtverket och en engagerad projektledare har målet varit att tillföra kunskap om sociala innovationer och samhällsentreprenörskap till MSSP och bygga en förståelse kring arbetssätt som stöttar idébärare med samhällsnyttiga idéer. En stödjande struktur har byggts främst genom nätverk med andra i Sverige för att kunna slussa vidare idéer för bästa möjliga stöd. Under en projektperiod på ett år har man coachat ca 50 entreprenörer och banat väg för att det ska vara möjligt att jobba med sociala innovationer inom MSSP. Kunskap har samlats genom deltagande på konferenser och seminarier samt regelbundna träffar på Tillväxtverket. Projektledaren betonar att Science Park (SP) inte jobbar med nyföretagande som sådant (NFCs uppgift) utan unika idéer, innovationer, med fokus på att hitta spetsbolag som kan omsätta mycket pengar. SoLab handlar om mänskliga och samhälleliga värden och har ett annat fokus att tillföra SP. Idén att koppla ett projekt som handlar om sociala innovationer och samhällsentreprenörskap till just SP har varit speciellt för Östersund, på andra platser i landet har man gjort på andra sätt. Projektledaren beskriver ett kluster av fristående aktörer som bygger sin egen motorväg för sociala innovationer i Sverige. Socialt företagande är inte detsamma som sociala innovationer, betonar projektledaren. För att det ska handla om sistnämnda behöver det var skalbart på högre nivå ( för hela världen ) och till nytta för lokalsamhället. Ett exempel på detta är Macken - ett arbetsintegrerande socialt företag som utvecklat en franchisingmodell som tar deras verksamhet vidare till fler platser och som gör dem unika. När det handlat om socialt företagande har SoLab hänvisat till Coompanion. Om SP i Sverige utvidgades till att även jobba med sociala innovationer och samhällsentreprenörskap skulle det leda till nya samhällslösningar, tror projektledaren. SoLab beskrivs som en resa där hållbarhetsperspektivet har varit viktigt. Målet har varit att i länet skapa debatt kring ämnet och väcka intresse för innovationer med samhällelig bäring. SoLab har i sin verksamhet haft tre case med utländsk bakgrund, varav en gått hela vägen och utvecklat sin entreprenörskapsidé inom hemtjänsten. Så ser Mid Sweden Science Park (MSSP) SoLab på ett eventuellt genomförandeprojekt Kan bidra med kunskap och kompetens om sociala innovationer och samhällsentreprenörskap. Har utvecklat en särskild modell för affärsrådgivning som bygger på coachning, mentorskap och ett relationellt arbetssätt med nära relationer för utveckling av individer och entreprenörskap, en modell som kan användas och utvecklas vidare för att nå förstudiens målgrupp. 13

14 Ung Företagsamhet (UF) Har funnits i Östersund i 30 år (start i Sverige 1980) och är en ideell organisation som arbetar för att nå ut till unga med information och kunskap om entreprenörskap. Med nuvarande resurser når man gymnasiet men inte grundskolan. Förstudiens målgrupp finns inte representerad bland UF-företagen och man jobbar inte med utlandsfödda just nu men vill nå alla - alltid och man jobbar på att bli mer heterogena. Vill inte enbart nå ekonomistudenter utan även yrkesinriktade program och jobbar för att öppna dörrar till integrationsprogram och särskola. Det är en rättvisefråga att bli erbjuden UF. Fortfarande används mycket av arbetsinsatserna för att i olika sammanhang informera och berätta om UFs möjligheter istället för att göra. UF har läromedel som Vårt samhälle (grundkunskap) och Min ekonomi (ett spel där man lär sig om hur samhället fungerar). Förmedlar ett exempel från Småland, där fyra killar från Iran och Afghanistan startat ett UF-företag som kan inspirera andra och väcka idéer: På UF arbetar Emma Arnesson, en av initiativtagarna till Hej Främling!, ett initiativ som har gått från ord till handling och som med ideellt engagemang och stort hjärta verkar för att välkomna flyktingar till Jämtlands län. Eftersom detta är en särskild verksamhet skild från UF, men med relevans för vår förstudie, har vi valt att beskriva Emmas och Hej Främling!s erfarenheter och idéer separat under en egen rubrik. Så ser Ung Företagsamhet (UF) på ett eventuellt genomförandeprojekt Positiva till genomförandeprojekt förutsatt att det inte handlar om att driva en inkubator för några få. Tror på andra mer uppsökande arbetssätt. Behöver som organisation förhålla sig till nationella UF som vid projektdeltagande efterfrågar en tydlig arbetsbeskrivning. Vill och kan bidra med metoder och modeller i form av läromedel om samhälle och entreprenörskap för unga, till exempel läromedlet Vårt samhälle om hur det svenska samhället fungerar riktat till de lägre klasserna. Gör gärna arbetsinsatser förutsatt att det tillkommer resurser. Hej Främling! (HF) Ideellt initiativ sprunget ur personligt engagemang med koppling till ideella föreningen Share For Life i vilken Emma var engagerad från 2006 och under ett antal år med målet att hjälpa utsatta barn i världen. Organisationen samarbetar med SOS Barnbyar och UNICEF. Emma reste mycket och jobbade bland annat i Afrika. Hon fick med sig en stark känsla av att det går att göra skillnad om man skaffar sig kunskap om hur man kan jobba och vad man bör göra. När hon kom tillbaka till Jämtland hade flyktingströmmen kommit till länet och barn var utsatta även här. Tillsammans med sin vän Anne Lundberg startade Emma i slutet av 2013 Hej Främling! (HF) som ett projekt under Share For Life. HF finns i hela Sverige men hjärtat finns i Jämtland och visionen är att inspirera andra att göra samma sak. Man jobbar öppet och obyråkratiskt med verksamhet främst i Grytan där man genomför aktiviteter för och tillsammans med flyktingar. Verksamheten började med ett studiebesök till Grytan för att ta reda på mer om tillvaron på flyktingförläggningen. De boende beskrev situationen som extremt isolerad, ohälsosamt och saknar sysselsättning. De boende tillfrågades om vad de skulle vilja göra. En tjej berättade om hur de föregående vinter fått prova att åka längdskidor och hur roligt det var. Flera visade sig vara sportintresserade och ville åka skidor. Emma beskriver det som att det blev ett Halleluja moment. En grupp engagerade bestämde sig för att samla in utrustning och starta en skidskola. Ambitionen har växt och idag jobbar man för att få igång ännu mer aktiviteter via Brunflo Vintersportcenter med slalombacke, skidspår och aktiviteter på isen. När det kommer igång behöver någon jobba med det på heltid. Frösö Slalomklubb har visat intresse för att starta slalomskola men liften är stängd, berättar Emma. HF har tid, engagemang och känsla men inga ekonomiska resurser. Kommunen behöver ta mer ansvar, menar hon. När projektet visat resultat har kommunen också blivit mer intresserad. Vintersportcentret skulle under sommarhalvåret kunna omvandlas till sommarcenter med idrott, 14

15 friskvård och hälsa. Aktiviteterna som började med barn har kommit att gälla alla. Den röda tråden är: Aktiviteter för alla! Friskvårdsaktiviteterna skapar möten. Det är bara det som kommer att lösa problemen - möten mellan människor. Under vinterhalvåret deltog ca 300 personer i aktiviteterna och två personer arbetade (ideellt) med detta. När sommaren kom och det mesta stängde fanns fortfarande behov av aktiviteter och mötesplatser. HF fick en ny roll och kom att ha ständig kontakt med de boende. Sommaraktiviteter startades kvällstid på måndagar och onsdagar. Utifrån den respons HF har fått bland deltagare är de övertygade om att de gör skillnad. Inledningsvis fick man stöd från Brunflo Idrottsförening. Med få resurser och mycket ideellt arbete har de efter ett års tid fått goda resultat. Kommunens stöd har låtit vänta på sig men de har börjat visa intresse och för nu en dialog med HF. För HF är det viktigt att inte bli bundna eller styrda, de vill kunna känna sig fria att verka på de sätt de tror på. Arbetet ska handla om att göra insatser - inte skapa administration och byråkrati, som man beskriver det. I ett första steg vill man därför fokusera på att hitta sponsorer istället för projektmedel. Hittills har två personer fattat beslut, dragit i trådar och involverat volontärer, men nu finns en grupp på ca 10 personer som är mer involverade och man diskuterar att starta en ideell förening. Öppenheten är grundläggande, liksom det ideella engagemanget, men någon behöver jobba med att svara i telefon och på mejl, bemöta de som vill engagera sig och koordinera arbetet. Emma ser stor potential i HF:s arbete och kommer framöver att ägna sig helhjärtat åt det för att ta plats och göra skillnad. De här människorna kommer nu och ingen tar ansvar, säger hon. Jag kan inte se på utan att göra någonting. Förhoppningen är att genom mer arbetstid få fram finansiering som kan inkludera ännu fler för att göra skillnad. Då kan vi gå från att vara ett projekt till att bli någonting större. Så ser Hej Främling! (HF) på ett eventuellt genomförandeprojekt Ett genomförandeprojekt behöver utgå från målgruppen. Underifrånperspektiv är viktigt. Idag är det för mycket gissande, se till att dem som berörs är med i projektprocessen i ett tidigt skede. Forma arbetssätt genom att samtala med dem man vill nå. Lär av bra exempel på integration. Bygg på det engagemang, de erfarenheter och det intresse som finns hos individer och organisationer i länet när det gäller integration och koppla på entreprenörskap och företagande. Hej Främling! kan bidra med kunskap och erfarenheter i arbetet med nyanlända/flyktingar. Länskulturen Är en del av Region Jämtland Härjedalen och ansvarar för länets regionala kulturadministration. Uppdraget är att, i enlighet med de kulturpolitiska målen, samverka med staten, kommunerna, civilsamhället och det fria kulturlivet, för ett dynamiskt och tillgängligt kulturliv i hela länet. 9 Har ett stort kontaktnät och jobbar med nätverk och företagande inom kulturlivet. Vill gärna vara en större resurs i länets mottagande av flyktingar. Har stöttat föreningsaktiviteter på Grytans flyktingmottagning. Ser behov men upplever att de resurser som finns inte synliggörs tillräckligt, som att beskriva och göra synliga befintliga mötesplatser och aktiviteter inom kultur och fritid, föreningsoch näringsliv. Alla behöver verka för ett mottagande som gör att de som kommer till länet vill stanna. Så ser Länskulturen på ett eventuellt genomförandeprojekt Vill vara en resurs i länets mottagande av flyktingar och ser många möjligheter inom den kulturella sektorn, inte minst för att nå kvinnor

16 Govido ek. för. Är ett arbetsintegrerande socialt företag (ASF) som bildades 2010 med målet att skapa förutsättningar för så många som möjligt att känna sig delaktiga på arbetsmarknaden. Jobbade hårt för att komma igång och har fått stöd av Coompanion. Har idag en växande verksamhet och utsågs 2013 till årets kooperativ i Jämtlands län. 10 Har erfarenheter av att jobba med individ- och grupprocesser och målgrupper som är sårbara. Har hittills inte arbetat riktat mot förstudiens målgrupp. Driver fem verksamheter för arbetsträning och praktik och har avtal med bland andra Arbetsförmedlingen. Siktar på att ytterligare utveckla affärsmässigheten och delaktigheten och vill bidra till att vidareutveckla denna sektor i länet. Vill påverka och vara ett stöd för andra som vill starta, kan bidra med erfarenheter kring arbetsträning och verksamhetsledning. Coompanion har anlitat Govido som föredragshållare om kooperativa arbetsintegrerande sociala företag. Ser stora möjligheter att göra insatser för nyanlända och invandrare. Så ser Govido ek. för. på ett eventuellt genomförandeprojekt Krävs ställningstagande från styrelsen, tror att de säger ja vid förfrågan. Skulle kunna erbjuda studiebesök för kunskapsförmedling. Vill bidra till mer samverkan i länet kring arbetsintegrerande sociala företag och kooperativ som modeller för integration i samhället och på arbetsmarknaden. Föreslår organiserat regionalt erfarenhetsutbyte och lärande aktörer emellan. Coompanion Jämtlands län Är företagsrådgivare för den/dem som vill starta kooperativa företag. Finns på 25 platser i hela landet med i stort sett ett Coompanion i varje län och med paraplyorganisationen Coompanion Sverige baserad i Stockholm. 11 Samtliga Coompanions är självständiga organisationer. Coompanion Jämtlands län har funnits i snart 30 år och är en ekonomisk förening med idag ca 80 medlemmar som genom medlemskap och bidrag från länets åtta kommuner och Tillväxtverket erbjuder kostnadsfri företagsrådgivning för den/dem som vill starta företag tillsammans. Under senare år har Coompanion både regionalt och nationellt arbetat mycket med att stödja utvecklingen av arbetsintegrerande sociala företag (ASF) som riktar sig till människor som står långt från arbetsmarknaden, däribland personer från andra länder. Arbetet och hur det inkluderar personer med utländsk bakgrund synliggörs på olika sätt, bland annat i broschyren Välkommen till jobbet, Coompanion informerar om sociala företag som en väg till arbete (se rapportens litteraturlista, se också Tillväxtverkets rapporter och filmer om arbetsintegrerande sociala företag). 12 Coompanion Jämtlands län har drivit två egna förstudier, bland annat en inom ESF med fokus på framgångsfaktorer bland ASF vilken visar på behov av stödstrukturer för skapande av arbetstillfällen och utveckling av dessa företag. Totalt i länet finns åtta ASF 13 och flera är intresserade av att starta. Samtliga har getts stöd av Coompanion i startprocesserna. 14 Av de ASF som finns i länet jobbar flera med integration i form av aktiviteter som Coompanion redovisar följande ASF i länet (uppgifter från Coompanion ): 1. * A-lagets Allservice 2. * Govido 3. * Villa Vägskäl 4. * FRISTAD entreprenad 5. * Rut och Rot Närservice (RR) 6. * Bygdens Framtid 7. * Kraftcentrum Närservice 8. * Fjällsjö Återhämtningscenter 14 Av de totalt 24 företag/verksamheter som bildades i länet 2013 med hjälp av Coompanion var fyra arbetsintegrerande sociala företag (uppgifter från Coompanion ). 16

17 språkcaféer, till exempel Fristad Entreprenad i Krokoms kommun. Bygdens Framtid i Hoting har via Coompanion fått en innovationscheck för att jobba med integration med inriktning mot nyanlända och obrukad mark utifrån en idé om en omvänd integrationsprocess där Vi lär från dem. Coompanion har även jobbat mycket med egenanställning som en väg in i företagande. 15 Under två år ( ) var de projektägare för Egenanställning - förenklat entreprenörskap i mellersta Norrland där de bland annat samarbetade med det kooperativa egenanställningsföretaget Convoy med säte i Umeå ( 16 Av de 25 egenanställningar som projektet resulterade i hade två utländsk bakgrund. Erfarenheterna från projektet är att det finns en stor entreprenörskapsanda hos nyanlända och ett intresse för företagande. Egenanställning kan vara ett sätt att komma in i och förstå hur det svenska skattesystemet fungerar. Coompanion samarbetade i projektet med Almis IFS-rådgivare och medverkade vid aktiviteter som de arrangerade. De sökte upp andra projekt eller grupper där invandrare deltog för att informera om hur egenanställning kan vara ett sätt att utveckla entreprenörskap och företagande. Av projektets 591 deltagare hade 47 kvinnor utländsk bakgrund och 39 män mellan år utländsk bakgrund. 17 Coompanion upplever att man har god samverkan med flera av regionens företagsfrämjande aktörer så som MSSP och Mittuniversitetet (MIUN). Vid frukostmöten på MIUN har ett antal studenter från andra länder (utbytesstudenter) deltagit. Under hösten var Coompanion medarrangörer för en temadag för länets aktörer om regeringens överenskommelse med ideella sektorn på integrationsområdet. 18 Så ser Coompanion Jämtlands län på ett eventuellt genomförandeprojekt Målgruppen är viktig. Prioriterar i första hand att utveckla projekt kring de förstudier som de själva driver, bl.a. utveckling av stödstrukturer för arbetsintegrerande sociala företag. Är öppna för dialog kring genomförandeprojekt. NyföretagarCentrum Jämtland (NFC) Ingår i NyföretagarCentrum Sverige som är en stiftelse grundad 1985 som främjar nyföretagande och entreprenörskap och som är moderorganisation för landets alla NFC. Startade på initiativ av Per Gyllenhammar när konjunkturen var dålig och nedläggningar och arbetslöshet hotade inom industrin. Uppsagda arbetslösa erbjöds möjligheter att starta företag. NFC vänder sig till nya och blivande företagare och erbjuder kostnadsfri rådgivning genom erfarna företagare som är diplomerade rådgivare. Marknadsför sig som Sveriges ledande skapare av nya livskraftiga företag och statistik visar på rådgivning som leder till hållbara företag. 19 Finns i ca 200 kommuner och finansieras främst av privata näringslivet. Startade i länet 2010 (i Östersunds kommun), via Almis Arena-projekt, och drivs som en ideell förening med både privatpersoner och företag som medlemmar; 98 medlemmar och 67 samarbetspartners. NFC har i dagsläget sju rådgivare och verksamhet i fem av länets åtta kommuner 20, fler kommuner är eventuellt på gång. Har som policy att inte säga nej vilket betyder att man även stöttat företagsstarter i Bräcke och Åre kommuner om kunder hör av sig trots att kommunerna inte är medlemmar. NFC jobbar med starta eget information och individuell rådgivning, har även jobbat med ettårigt mentorprogram för nystartade. De når förstudiens målgrupp till viss del både vad gäller rådgivning 15 Av de totalt 24 företag/verksamheter som bildades i länet 2013 med hjälp av Coompanion var 11 egenanställningsföretagare (uppgifter från Coompanion ). 16 Andra samverkansparters i egenanställningsprojektet var HSSL (Jämtlands län) ABF J/H, SV Jämtlands län och SEMN. 17 Komplettering av uppgifter om projektet från Coompanion Hur samverkan och dialog kan skapas mellan det offentliga och de idéburna organisationerna i Jämtlands län, Tingshuset i Östersund, 6 oktober Arrangörer: Coompanion Jämtlands län, Hela Sverige ska leva Jämtlands län, Samordningsförbundet Jämtlands län och Länsstyrelsen Jämtlands län Av de som startat eget företag med hjälp av NyföretagarCentrum har faktiskt färre än 1 procent gått i konkurs efter tre år. Efter tre år är 81 procent av företagen aktiva. Kopplas NyföretagarCentrums mentorprogram till rådgivningen är 89 % kvar efter år tre och 0 % i konkurs. 20 Östersund, Krokom, Berg, Strömsund och Ragunda. 17

18 och företagsstarter. Definitionen utländsk bakgrund avgörs av personen själv vid ifyllnad av blankett till NFC. Under 2013 bidrog NFC till 181 företagsstarter i länet, 42 AB, 135 EF, 4 HB, med fördelningen 44,4 % kvinnor, 55,6 % män och 12 % utländsk bakgrund. Av 499 personer i rådgivning hade 14,2 % utländsk bakgrund. För 2014 redovisar NFC 104 företagsstarter i länet, 21AB, 83 EF varav 37,5 % kvinnor, 62,5 % män och 9,2 % med utländsk bakgrund. Av 280 personer i rådgivning hade 14,6 % utländsk bakgrund. Under hemsidesrubriken Vi tog steget till eget presenteras Reza från Iran som driver vårdföretag, och Rustam från Syrien som driver byggföretag. 21 NFC har bidragit till att personer i länet med utländsk bakgrund har startat företag inom exempelvis massage, catering, handel och skogsröjning. Så ser NyföretagarCentrum Jämtland (NFC) på ett eventuellt genomförandeprojekt Det är inte NFC:s huvuduppdrag att nå förstudiens målgrupp. För att arbeta mer med det måste det komma en förfrågan utifrån genom vilken man kan tillhandahålla utbildningspaket och resurser. Handelskammaren Mittsverige Handelskammaren för Västernorrland och Jämtland bildades 1913 och är en av 11 politiskt obundna självständiga handelskamrar i Sverige. Regionkontor finns i dag i Örnsköldsvik och Östersund, huvudkontoret ligger i Sundsvall. Handelskammaren Mittsverige har 262 medlemsföretag; 196 i Västernorrland, 66 i Jämtland. Medlemmarna finansierar verksamheten. Visionen är att vara den mest attraktiva intresseorganisationen för alla företag inom Västernorrlands och Jämtlands län, oavsett storlek och bransch. 22 Verkar för tillväxt och att utveckla arbetsmarknaden med nyckelfrågor som infrastruktur, kompetensförsörjning och innovationer. Frågorna drivs på olika sätt; insändare i tidningar, träffa beslutsfattare m.m. för att försöka påverka. Regionchefen i Östersund sitter i flera styrelser, bland annat MSSP. Jämtland har hittills inte jobbat med målgruppen invandrare men regionchefen har tankar kring det och ser framför sig en vision av Jämtland som Sverigebäst på integration. Hon är själv värdfamilj till en familj från Syrien och har påverkats av de erfarenheter den vänskapen gett. Hon har på nära håll sett hur vuxna högutbildade har mycket svårt att komma in på den jämtländska arbetsmarknaden trots de möjligheter som finns så som Korta Vägen - en utbildning via Folkuniversitetet för utländska akademiker. 23 Utifrån ett individuellt perspektiv, för länet som helhet och från ett näringslivsperspektiv finns stora behov av att bättre synliggöra den kompetens som invandrare har. Det behövs en samlad bild av vad olika aktörer gör, samt bättre matchning av kompetens i förhållande till behov och möjligheter. 24 Att frågan lyfts på så många håll och av olika aktörer visar på dess viktighet. Riktade arbetsinsatser i den här frågan skulle leda till mycket positivt, menar regionchefen för Handelskammaren; så som utveckling av företag och kommuner samt att länet behåller kompetens vilket är en framtidsfråga. Handelskammaren har själva tankar på projekt kring detta. Alla behöver bli mer aktiva i frågor som rör integration. Från Handelskammaren betonas nätverkens roll; Regionen som helhet och individer behöver öppna upp sina nätverk och kontakter och använda dem för att inkludera nya länsinvånare Under intervjun med Handelskammaren fick vi tillgång till två dokument. Det ena var ett initiativ och en sammanställning av Z-group över invandrade personer och deras kompetens, varav flera med ingenjörsutbildning. IUC Z-GROUP AB ägs av ca 50 industriföretag i Jämtlands län som tillsammans har ca anställda. De har funnits sedan 1998 och verkar för utveckling och tillväxt hos länets små och medelstora företag inom tillverkning och teknik och jobbar bland annat med nätverk ( Det andra dokumentet var ett mejl med Folkuniversitetet/Korta Vägen som ursprunglig avsändare, vilket gått via Länsstyrelsen och vidare till Handelskammaren. Brevet lyfte svårigheten att få praktikplatser för högutbildade som går Korta Vägen. Bifogat fanns en lång förteckning över deltagares kompetens inom flera yrkesområden och branscher. Trots detta upplevde Folkuniversitetet stora problem med att få fram praktikplatser, däribland på företag. 18

19 Så ser Handelskammaren Mittsverige på ett eventuellt genomförandeprojekt Förordar tillgängliggörande av befintliga nätverk och snabbt igångsatta konkreta projekt med inriktning på till exempel matchning av kompetens hos invandrare med behov hos företag/arbetsmarknad. Viktigt att rätt personer med erfarenhet och intresse jobbar med detta, det behövs kunskap inifrån. Företagarna Jämtland/Härjedalen Sveriges största organisation för företagare har 18 regionkontor, ca 260 lokalföreningar och mötesplatser och företräder ca företagare. Organisationen är medlemsägd, medlemsstyrd, partipolitiskt obunden och jobbar på flera sätt för att förbättra företagarklimatet. Fyra av fem jobb skapas idag i små företag, ett viktigt mål för Företagarna är att jobba för att små företag ska kunna fortsätta att växa och anställa. 25 Mot bakgrund av att man uppfattar att det är för mycket fokus på arbetssökande i förhållande till de som anställer har Företagarna på nationell nivå låtit genomföra en studie av hur företagare tänker kring rekrytering; Ett jobb blir till. Vikten av nätverk framgår vid företagens val att anställa. Företagarna föreslog vid intervjutillfället att förstudien skulle undersöka företagares syn på integration. Av tid- och avgränsningsskäl har det inte rymts inom den här studien, men det är en viktig fråga som bör undersökas vidare. På rekommendation av Företagarna och Almi med flera har vi intervjuat en företagare; Nils-Åke Hallström, vd för Hallströms verkstäder och av Företagarna utsedd till årets företagare 2014 (se längre fram i rapporten). 26 Företagarnas regionchef tror att företagarna tänker praktiskt snarare än altruistiskt i fråga om integration kopplat till entreprenörskap. Drivkraften för företagarna är behov av kunskap och kompetens i verksamheten snarare än insatser för att integrera. Särskilda hinder som språk behöver man komma till rätta med. När det gäller frågor om mångfald och integration har Företagarna utgått från medlemmarna med frågan vilka representerar vi, och gjort direkta insatser mot utlandsfödda/invandrare till exempel seminarier, oftast i stora städer. En roadshow har åkt runt i landet. Inget sådant har gjorts i Jämtlands län men från Företagarna i länet jobbar man på att liknande saker ska kunna göras i regionen för målgrupperna unga, kvinnor och utlandsfödda. Mångfald och integration är strategiskt viktiga styrelsefrågor. Vid tillfället för vår intervju skulle dessa frågor upp på styrelsemötet senare samma dag. I informationsmaterial som broschyrer, och magasinet Företagaren som ges ut sex gånger per år, kategoriserar man inte, utan pratar om alla företagare. 27 Som organisation samverkar man med andra aktörer utifrån fråga. Regionalt är man medarrangör av Guldgalan som lyfter fram entreprenörskapet i länet. Företagarna är med i länets framväxtdiskussioner kring innovationsstrategin, regionala utvecklingsstrategin och sitter med i styrgruppen för Region Jämtland Härjedalen. Så ser Företagarna Jämtland/Härjedalen på ett eventuellt genomförandeprojekt Länet behöver tillvarata alla resurser och det finns många områden som är viktiga att arbeta med; entreprenörskap, inflyttning, rätt utbildning, generationsväxling i företag med mera. Kompetensförsörjningsbehovet är stort inom alla branscher. IT är en framtidsbransch, utbildningsanordnare och MIUN bör vara med och bidra kring utbildning. Viktigt köra igång med något; Bättre göra och köra i diket än att planera. Föredrar att bidra utan att vara projektägare. Vill inte driva något strukturfondsprojekt men är gärna med i projekt där kommunerna eller någon annan/några andra är drivande Se reportage i Företagarna ( Så blev Nils-Åke årets företagare, Se till exempel reportage i Företagarna ( Hallå där Hamdija Jusufagic årets företagare i Sverige 2013, , som berättar om vd:n för it-företaget System Verification med 180 anställda i Sverige och Bosnien Herzegovina. 19

20 2.3 Om företagsinkubator som modell för att nå målgruppen Företagsinkubator associerar till högskola, universitet, forskning, innovationer och högre höjd på affärsidéer, säger en aktör. En inkubator, till exempel MSSP, behöver inte handla om teknikinnovationer men måste kunna bedöma innovationsvärdet på företagsidéer generellt. Affärsidéer och företagare vandrar redan idag mellan existerande aktörer i länet, till exempel mellan MSSP och NFC, för att få bästa möjliga hjälp att utveckla sin idé. MSSP och NFC beskrivs båda som inkubatorer för företagande i länet, med skillnaden att NFC fokuserar på nyföretagande och genomtänkt stöd i startprocessen för ett hållbart företagande, medan MSSP tar fram spetsbolag med höjd på affärsidéer, förutsättningar för skalbarhet och vinstmaximering. Alla delar behöver finnas eftersom det finns alla nivåer av entreprenörskap, säger en aktör. Varför behövs en särskild företagsinkubator för nyanlända? frågar sig en aktör. Om det handlar om integration bör man inte starta något nytt utan använda den inkubator som finns (MSSP) och stärka upp den. Osäkert vad som händer med den efter årsskiftet Kommunerna borde gå in och stärka den verksamheten, tycker samma aktör. Inkubatormodellen är bra eftersom man inte är ensam om sina problem, tycker en informant. Grunden måste vara den egna viljan och att det finns ett driv men istället för att fokusera på start-ups och innovationer skulle en inkubator för företagsstart för nyanlända kunna fungera mer generellt som en väg för individen att komma in i samhället och att hamna i en kontext där man till exempel får hjälp att öppna dörrar, förstå processer och använda befintliga resurser. Ett motargument till MSSP som inkubator för målgruppen är att det innebär en reducering mot en elitsatsning på traditionellt företagande vilket kan leda till att man missar en bredare ingång till entreprenörskap och företagande (jfr Det nya entreprenörskapet). SoLAb inom MSSP har haft ett bredare tänk som inkubator för sociala innovationer och samhällsentreprenörskap. De flesta är eniga om att det behövs ett brett synsätt i en inkubatormodell för förstudiens målgrupp. Nyanlända har behov som det måste finnas resurser och särskilda arbetssätt för, framhåller flera aktörer. Några är mycket tydliga med att MSSP inte är rätt modell och de flesta är skeptiska till en inkubatormodell i det här sammanhanget. Exempel på utsagor är En akademisk lösning på ett praktiskt problem eller Ett genomförandeprojekt bör inte vara att driva en inkubator. Möjligheterna måste komma till målgruppen, inte tvärtom. De intervjuade resonerar kring någon form av lokalt förankrat, brett stödjande sammanhang som bör benämnas på andra sätt än inkubator. De aktörer som har erfarenhet av att jobba nära målgruppen betonar att ett genomförandeprojekt bör handla om konkret uppsökande verksamhet, att träffa målgruppen och undersöka intresse för vad de vill göra och att börja där. Det är en stor process att lämna sitt land och det tar tid att landa i ett nytt land, vi behöver bli bättre på att hitta till målgruppens arena/arenor, säger en informant. En annan invändning mot inkubatormodellen är att den endast vänder sig till några få. En inkubator eller innovativ modell för entreprenörskap bör ha en bredd och vända sig till alla: kvinnor och män, från den lilla idén till den stora. Vilka aktörer som involveras i ett genomförandeprojekt är avgörande. Det är mycket viktigt med rätt person på rätt plats om det gäller nyanlända, som är en unik målgrupp på flera sätt, som lätt krockar med systemet, säger en aktör med erfarenhet. Som nyanländ är det svårt att få kontakt med någon som kan och vet och hjälper dig vidare. Osäker på om en inkubator är rätt modell: Vem ska sitta där och rycka i trådar som gör att det blir bra i slutändan? Ser endast några personer som har den kompetensen i länet. En jätterisk att det blir fiasko istället. Arbetssättet måste bygga på att vara genuint välkomnande och mottagande. Personer som förstår målgruppen behöver vara involverade, till exempel personer med egen erfarenhet som kan känna igen sig i vilsenheten. Man behöver ha empati och förståelse för vilken situation personen befinner sig i. Risk för att det blir ett översittarprojekt, vita personer som tar emot och ska lösa den nyanländes problem. Personer som jobbar med detta behöver ha ett utåtriktat och socialt arbetssätt, vara mycket ute och lära känna individer, vara intresserade av 20