SKUGGUTREDNING. om ungas upplevelser av rasism. alla l i k a

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKUGGUTREDNING. om ungas upplevelser av rasism. alla l i k a"

Transkript

1 SKUGGUTREDNING om ungas upplevelser av rasism alla o l i k a alla l i k a 1

2 En skola för alla? Skuggutredning om ungas upplevelser av rasism 2

3 alla alla o l i k a l i k a Cecilia Englund Projektledare/utredare Ungdom Mot Rasism

4 Innehållsförteckning Förord 5 Sammanfattning 6 Inledning 9 Definitioner 11 Metod 15 Tidigare studier 19 Resultatdel 29 Enkätundersökning 29 Fokusgruppsstudie 49 Etnisk diskriminering i gymnasieskolan Sammanfattande analys 77 Litteraturförteckning 83 Bilagor 86 Enkät 86 Statistik 90 3

5 4

6 Förord I denna rapport redovisas resultatet från skuggutredningen Ungas upplevelser av rasism i skolan och på fritiden. Skuggutredningen är en del av Ungdom Mot Rasisms projekt Antirasism i vardagen som genomförs under En datainsamling bestående av enkäter och fokusgruppsintervjuer har genomförts under våren Preliminära data redovisades vid Ungdom Mot Rasisms seminarium i Almedalen juli Skuggutredningen planerades inledningsvis av Ungdom Mot Rasisms styrelse tillsammans med statsvetaren Christian Björkdahl. Därefter har projektledaren och utredaren Cecilia Englund tagit över ansvaret för projektets genomförande i alla delar. Cecilia Englund har också skrivit rapporten, förutom den del av rapporten som består av en genomgång av Diskrimineringsombudsmannens ärenden. Den delen har Ungdom Mot Rasisms ordförande Anton Landehag skrivit. Under våren 2012 togs en enkät fram i samråd med en referensgrupp och andra experter, bland annat tjänstemän vid Diskrimineringsombudsmannen. Vi har under skuggutredningen även haft en kontinuerlig kontakt med Bengt Westerberg, regeringens utredare när det gäller rasism och främlingsfientlighet. En referensgrupp bestående av personer från olika universitet och högskolor har fungerat som stöd och bollplank samt även vid kvalitetsgranskningen. I referensgruppen har följande personer ingått: Emma Arneback, fil. dr. i pedagogik vid Örebro universitet, Laid Bouakaz, fil. dr. i pedagogik vid Malmö högskola, Ulla Ekström von Essen, fil. dr. i idéhistoria vid Södertörns högskola, Mikael Hjerm, professor i sociologi vid Umeå universitet, Masoud Kamali, professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet och Diana Mulinari, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet. I datainsamlingen har framför allt Ungdom Mot Rasisms egna medlemmar på olika orter i landet varit behjälpliga, vilket även kommunala tjänstemän, rektorer och lärare har varit. I den statistiska databearbetningen har även Ungdom Mot Rasisms styrelseledamot Ellen Rue deltagit. Vi vill speciellt tacka Heidemarie Brandt, Olof Ivarsson, Linn Lidberg, Anders Lindh, Leif Lövstrand, Gustavo Nazar, Elisabeth Siegfelt och Maria Zahir som varit till stor hjälp vid datainsamlingen. Ett stort tack också till referensgruppen, regeringens utredare Bengt Westerberg, och sist men inte minst alla otroliga UMR:are som ställt upp i de olika leden av projektet. 5

7 Sammanfattning Ungdom Mot Rasisms skuggutredning Ungas upplevelser av rasism i skolan och på fritiden genomfördes under våren och hösten Många av de gymnasieungdomar som deltagit i studien upplever rasism i sina skolor, framför allt utrikesfödda elever och elever födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar. Studien tar också temperaturen på elevernas kunskaper och kännedom om rasismen i skolan. Slutsatsen är att en alltför liten del av eleverna känner till skolornas likabehandlingsplaner och eventuella antirasistiska arbete. Resultatet i skuggutredningen tyder på att det finns en klyfta mellan elever av olika bakgrund. En klyfta som antyder att den svenska skolan inte är en skola för alla. Skuggutredningen är en del av projektet Antirasism i vardagen, som initierats som ett svar på regeringens utredning om rasism och främlingsfientlighet. Under maj 2012 samlades 1490 enkäter in och fem fokusgruppsintervjuer genomfördes i 17 gymnasieskolor från Malmö i syd till Älvsbyn i norr. Skuggutredningen innehåller även en genomgång av Diskrimineringsombudsmannens anmälningar gällande etnisk diskriminering i gymnasieskolan Stora skillnader i upplevelser av rasism och kunskaper om rasism Enkätundersökningen visar att det finns stora skillnader mellan eleverna när det gällerupplevelser av rasism. Det finns också stora skillnader beträffande elevernas kunskap och kännedom om rasism. Skillnaderna är relaterade till elevernas bakgrund, kön, årskurs och om skolan ligger i en större eller mindre ort. De som är mest utsatta för rasism är de utrikesfödda eleverna, nästan hälften av dem, 48 procent, uppgav i undersökningen att de hade upplevt rasism i sin vardag. 34 procent av eleverna födda i Sverige med två utrikesfödda elever hade utsatts för rasism. För hela populationen var det 16 procent som uppgav att de utsatts för rasism. Undersökningen visar att pojkar är mer utsatta än flickor. Elever i storstäderna var också i högre utsträckning utsatta för rasism än elever som gick i skolor på mindre orter. 42 procent av eleverna som svarade på frågan om var de utsatts för rasism uppgav att det hade skett på fritiden. Något färre, 40 procent, hade utsatts i skolan och för 18 procent av eleverna hade det skett på Internet. Utrikesfödda elever och elever födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar 6

8 svarade i högre utsträckning än andra elever att de varit utsatta för rasism i skolan. Studien visade att det var vanligare att utsättas för trakasserier och sämre behandling än hot och våld. Oftast var förövaren okänd, därefter var det vanligast att det var en annan elev som utsatt dem och som tredje mest förekommande svarsalternativ svarade eleverna en kompis. 28 procent, av eleverna ansåg att det fanns rasism på deras skolor. Även här var det en större andel utrikesfödda elever som ansåg att rasism förekom på deras skolor, 41 procent. En fjärdedel, 24 procent, av alla eleverna kände till en rasistisk händelse som skett på deras skola. En dryg tredjedel av utrikesfödda elever och elever födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar kände till en rasistisk händelse medan 21 procent av de svenskfödda eleverna med två svenskfödda föräldrar gjorde det. Låg kunskap om rasism och likabehandling Enkätundersökningen tog också temperaturen på kunskapsnivån när det gäller rasism. Överlag visade studien att eleverna inte kände till särskilt mycket om rasism och det arbete som sker mot rasism och för likabehandling. Mindre än hälften av alla elever kände till sina skolors likabehandlingsplaner, 41 procent. När det gällde frågor som rörde skolans arbete mot rasism svarade majoriteten av eleverna att de inte visste. Även resultatet för fokusgruppsintervjuerna visade på stora skillnader när det gällde likabehandlingsplanerna. Många intervjudeltagare kände inte till sina skolors planer. Av de intervjudeltagare som gjorde det uppgav flera att deras lärare hade varit aktiva i arbetet med likabehandlingsplanerna. Variationerna var alltså stora även inom skolorna, vilket tyder på attaktiva och kompetenta lärare behövs för att uppnå ett fruktbart likabehandlingsarbete. Samtalen om rasism på fritiden och i skolan kom att bli livliga i många grupper. Här varierade också kunskap och kännedom om fenomenet mellan de olika intervjudeltagarna, oftast kopplat till egna erfarenheter och bakgrund. Fokusgruppsintervjuerna kom i stor utsträckning att präglas av svårigheterna att prata om rasism och att hur svårt det är att upptäcka den rasism som kommer till uttryck i närmiljön. Även i de fall intervjudeltagarnas berättelser kunde uppfattas som klara exempel av olika slags rasistiska yttranden var det inte alltid som intervjudeltagarna själva uppfattade det så. 7

9 I en klass framkom det att eleverna med svensk bakgrund skämtade med eleverna med utländsk bakgrund på ett särskilt sätt: I vår klass skojar man på rasistiskt sätt. Men man skämtar. Dra tillbaka till ert eget land. Vi har gått med dem i tre år nu så det är mer på skoj. Vi tar inte illa upp. Var gränserna gick för vad som skulle betraktas som rasistiska yttranden visade sig i fokusgruppsintervjuerna inte vara särskilt enkelt att förhålla sig till. Många avfärdade rasistiska skällsord som jargong och skämt om det skedde kompisar emellan. Det handlade mycket om vem, vad och när det skedde. Flera av samtalen handlade också om den vardagsrasism många upplever, som framför allt handlade om främlingars blickar och andra diskriminerande handlingar. Skuggutredningen visar på olika sätt hur svårt det är att förhålla sig till rasism. Det kan bero på att det är svårt för eleverna att se sig själva som del av olika strukturer. I enkätstudien tydliggjordes det genom att det i flera frågor var svårt för eleverna att ta ställning i de frågor som rörde rasism och antirasistiskt arbete. I fokusgruppsintervjuerna hamnade deltagarna ibland i vi och dem fällan. I de grupper där de flesta hade svensk bakgrund blev det synligt genom att deltagarna förhöll sig till rasism med en viss distans, då rasismen drabbade de andra eller dem. I någon grupp där de flesta hade utländsk bakgrund förhöll man sig på ett liknande sätt till svenskar eller personer som upplevdes vara svenska. De olika studierna i skuggutredningen visar att det finns mycket att arbeta med om det ska vara nolltolerans mot rasism i skolan. Som en deltagare i en fokusgrupp sa: Skolan fokuserar mer på att det inte ska skräpas ner mer än på hur vi mår och känner oss. Där missar de mycket. 8

10 Inledning Unga exponeras dagligen för rasism i sin vardag. Det handlar om allt från rasistiska attityder och propaganda som klotter och klistermärken som sätts upp i ungdomarnas närmiljö, bloggar och inlägg på Internet, till rasistiska handlingar som trakasserier, hot och våld. Rasism uttrycks även i form av exkludering. En stor del av ungas vardag är förlagd till skolmiljön. I skolan har det hänt en del när det gäller arbetet med likabehandling de senaste åren. Sedan några år tillbaka är skolorna tvungna att aktivt arbeta med dessa frågor. Även på Internet utsätts ungdomar för en stor del av det rasistiska och främlingsfientliga hatet, då handlar det ofta om sociala medier. Sociala medier drar till sig många unga användare. Ungdomars egna ställningstaganden och attityder har undersökts i flera studier. Däremot glöms ofta ungdomarnas egna upplevelser av rasism och främlingsfientlighet bort när vi pratar om rasism. Det är som om samhället väljer att blunda för att omfattningen är för svår att se och framför allt motverka. Ungdom mot Rasisms projekt Antirasism i vardagen har sin utgångspunkt i regeringens utredning om främlingsfientlighet och rasism. 1 Regeringens utredning inkluderar flera aspekter av rasism och intolerans, däribland en kunskapssammanställning om rasism i skolan och hur rasism kan bemötas där. Som tidigare studier har även regeringens utredning ett specifikt fokus på attityder, det saknas däremot ett specifikt upplevelseperspektiv. Mot bakgrund av dessa direktiv formulerades projektet Antirasism i vardagen och framför allt den skuggutredning Ungas upplevelser i skolan och i sin vardag - vars resultat presenteras i den här rapporten. Det huvudsakliga syftet med skuggutredningen var att utreda ungas egna upplevelser av rasism och främlingsfientlighet i sin vardag. Undersökningen syftar även till att undersöka ungdomars kunskaper generellt när det gäller rasism men även deras kännedom om hur skolorna arbetar mot rasism och för likabehandling. Hur bra är skolorna egentligen tycker eleverna? Därför har en enkätundersökning genomförts i 17 gymnasieskolor och fem fokusgruppsintervjuer hållits från Malmö i syd till Älvsbyn i norr. 1- Kommittédirektiv 2011:39 Ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans. 9

11 10 Rapporten är uppdelad i följande delar. Den inleds med en bakgrund bestående av definitioner och beskrivning av studiens metoder. Därefter presenteras en sammanställning över tidigare studier i ämnet och angränsade områden. Huvuddelen av rapporten består av en resultatdel, där tre studier presenteras. Först, en enkätstudie, därefter en fokusgruppsstudie och slutligen en genomgång av diskrimineringsärenden gällande skolområdet som inkommit till Diskrimineringsombudsmannen. Rapporten avslutas med en sammanfattande analys där resultatet knyts samman med teori och tidigare studier. Enkät och den sammanställda statistiken ligger i en bilaga till rapporten.

12 Definitioner Vad är rasism? I både den här rapporten och arbetet med skuggutredningen har begreppsmässig utgångspunkt varit Ungdom Mot Rasisms egen definition av rasism: Rasism som fenomen är enligt Ungdom mot Rasism ett medvetet eller omedvetet, socialt konstruerat uttryck för makt som innefattar kategoriseringar och generaliseringar av grupper av människor, rasifierade grupper, utifrån deras fysiska och/eller kulturella egenskaper samt en uppfattning om mänsklig över- och underordning. (Ungdom Mot Rasism, 2011) 2 Rasism inkluderar i denna studie rasistiska handlingar riktade till person på grund av deras utseende och/eller etniska/kulturella/religiösa bakgrund. Den gängse definition av rasism, som används i vårt samhälle, utgår till stor del från FN:s internationella konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering och enligt den innebär begreppet rasdiskriminering: varje skillnad, undantag, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg, härkomst eller nationellt eller etniskt ursprung som har till syfte eller verkan att omintetgöra eller inskränka erkännande, åtnjutande eller utövande på lika villkor av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden av det offentliga livet. I den här studien väljer vi att diskutera rasism utifrån samhällets strukturer och den rådande maktordningen. Sålunda tar vi hänsyn till att det är samhällets rådande normer och föreställningar som bidrar till skapandet och återskapandet av exkluderande mekanismer som ligger bakom den strukturella rasismen (se också SOU 2005:56). Ett sätt att förhålla sig till de osynliga regler normer som är så viktiga för att upprätthålla ojämlika strukturer är genom ett normkritiskt perspektiv, vilket innebär att problematisera och reflektera 2- I enkäten användes en förenklad definition baserad på Ungdom Mot Rasisms definition och den lyder så här: Rasism är ett negativt beteende i form av attityder och handlingar riktade mot en person eller flera på grund av ursprung/religion/hudfärg. Rasism kan ske både medvetet och omedvetet. Rasism kan både vara en individs handlingar och/eller uttryckas genom orättvisor riktade mot en hel grupp. 11

13 över vilka normer som råder och hur du som person är aktivt delaktig i återskapandet av dessa (Förbundet Vi Unga, 2010). Ytterligare en annan aspekt att se på förtryck fås genom det intersektionella perspektivet, vilket innebär att se hur olika slags förtryck kan samverka: Ett intersektionellt perspektiv ställer frågor om hur makt och ojämlikhet vävs in i uppfattningen om vithet, manlighet, könstillhörighet, klasstillhörighet m.m. genom ett ständigt återskapande av nya markörer som gör skillnaden mellan vi och dem till meningsfulla sociala koder (de los Reyes & Mulinari, 2005, s. 99). I en analys av Sverigedemokraterna väljer sociologerna Diana Mulinari och Anders Neergaard att se rasism i två olika perspektiv; den exkluderande och den exploaterande rasismen (Mulinari & Neergaard, 2010, s ). 3 Den exkluderande rasismen som de också kallar förlorarnas rasism handlar om hur högerextrema partier verkar för särskiljning, exkludering och slutligen en utradering av de andra. Enligt artikelförfattarna försöker dagens högerextrema partier att aktivt distansera sig från denna typ av rasism. De ser också det exkluderande perspektivet som centralt för rekrytering till dessa grupper. Den exploaterande rasismen ser Mulinari och Neergaard däremot som vinnarnas rasism i och med att den är produktiv och en del av kapitalismens globala reproduktion. De anser att den också är fundamentet för att förstå den geopolitiska och ekonomiska världsordningen. Den exploaterande rasismen skiljer sig även åt från den exkluderande rasismen genom att de andra måste vara närvarande för att utövarna av denna slags rasism ska kunna dominera och exploatera dem. Segregation är ett exempel. Vardagsrasism är ett begrepp som ofta används men ändå inte riktigt slagit igenom i begreppsfloran kring rasism och främlingsfientlighet. Vardagsrasism kan enligt Philomena Essed ses som en process som kännetecknas av praktiska handlingar med inslag av rasism, skiljer sig från rasism eftersom det inte handlar om extrema företeelser utan snarare mer konkreta och ibland triviala handlingar (Essed, 2005). Utsätts en person för dem dagligen kan dessa leda till kroniska skador. Vardagsrasism kan enligt Essed reduceras till tre perspektiv; marginalisering, där den utsatta identifieras som rasmässigt eller utseendemässigt annorlunda; problematisering av andra kulturer och identiteter; 3- Mulinari och Neergaard använder i sin analys Pierre-André Taguieffs uppdelning av rasism som exkluderande och exploaterande (Taguieff, 2001). Se även Emma Arnebacks analys av rasism (Arneback, 2012). 12

14 och repression av motstånd som kan ske genom förödmjukelse eller våld (Essed, 2005, s. 79). Även sociologen Ulrika Schmauch diskuterar vardagsrasism i sin avhandling om upplevelser av rasism och diskriminering bland personer med afrikansk bakgrund (se under avsnittet om tidigare studier i den här rapporten) (Schmauch, 2006). Upplevelser av rasism och diskriminering Att mäta upplevelser av rasism och diskriminering är inte enkelt. Det finns statistik att tillgå genom till exempel anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen (DO) och hatbrottstatistiken, som Brottsförebyggande rådet sammanställer årligen. Vi vet också att anmälningsfrekvensen är låg (se till exempel Englund, 2006; Kalonaityté, 2007; Kawesa, 2011). Det beror på en rad olika faktorer som till exempel låg kunskap om rättigheter, misstänksamhet mot myndigheter eller att man inte tror att en anmälan leder någonstans. Anders Lange anser att upplevelseperspektivet är svårt att undersöka i och med att upplevelsen inte är objektiv utan subjektiv, vilket innebär att en person kan uppleva diskriminering trots att det inte handlar om objektiv diskriminering eller att en person som är utsatt för objektiv diskriminering inte kanske upplever det så (Lange, 2000). Lange menar att det finns andra aspekter som påverkar en persons upplevelser, som till exempel kunskaper i svenska. 13

15 14

16 Metod För att få ett så omfattande och nyanserat resultat har både kvantitativa och kvalitativa metoder använts i utredningen. Omfattningen av ungas upplevelser har vi valt att undersöka med en enkätundersökning och nyanserna av ungas upplevelser med fokusgruppsintervjuer. Enkätundersökning Enkäten som i den slutgiltiga versionen innehåller 22 frågor togs fram i samråd med referensgrupp och andra experter. Enkäten testades därefter i en gymnasieskola, vilket ledde till vissa förändringar i den ursprungliga versionen. 4 Urvalet av de 17 gymnasieskolor som deltagit i undersökningen har skett på olika sätt. På de större orterna har olika slags gymnasieskolor deltagit, olika med tanke på blandningen av elevernas bakgrund utifrån ett socioekonomiskt/etniskt/religiöst perspektiv och både kommunala och fristående gymnasieskolor har deltagit. Huvuddelen av de gymnasieskolor som deltagit i studien är kommunala. Framför allt har rekryteringen skett genom direkta kontakter med skolor, kontakter i kommunerna med tjänstemän och Ungdom Mot Rasisms egna medlemmar. En förfrågan riktad till Ungdom Mot Rasisms medlemmar om tips på kommuner eller skolor att kontakta skickades ut genom organisationens olika kanaler, till exempel ett nyhetsbrev. I de fall där kommunala tjänstemän var kontaktpersoner deltog de i urvalsprocessen genom att föreslå olika gymnasieskolor på orten. I de fall där inga kontakter funnits med skolorna har rektorer kontaktats per telefon. Ett fåtal skolor har tillkommit på det sättet. Den ursprungliga tanken var att få med olika slags orter orter i glesbygdsmiljö likväl som mellanstora tätorter och stora tätorter och städer jämnt fördelade över landet. Därefter har enkäterna skickats ut och någon på skolan eller i kommunen har samlat in de ifyllda enkäterna alternativt att någon från organisationen besökt skolorna för att samla in enkäterna. 5 I alla 17 skolor har flera klasser deltagit i studien, ungefär sex klasser per skola har valts ut. I några skolor har 4- Enkäten ligger som bilaga till rapporten. 5- I den här rapporten redovisas enbart antalet insamlade enkäter och inte bortfall även om det naturligtvis finns ett bortfall. I flera fall har fler enkäter skickats ut till skolor och kommuner än de som sedan kommit tillbaka ifyllda. I något fall har hundratals enkäter skickats till en ort och därefter har de kommit bort för att sedan hittas för sent, d v s när undersökningsperioden varit avslutad. 15

17 färre klasser tagit del av studien och inte i något fall har en hel skola deltagit. Enkäterna delades främst ut till elever som gick praktiska och teoretiska program. På några skolor delades den även ut till elever på det individuella programmet. 6 Då de flesta enkäterna har samlats in klassvis i de olika skolorna, innebär det att bortfallet bedöms som lågt, eftersom alla elever förväntas att lämna in en ifylld enkät. Det kan ha förekommit att elever vägrat medverka i undersökningen men det är inte redovisat. I en skola där vi inte fått dela ut enkäter i klasserna, har enkäterna samlats in i samband med aktiviteter riktade till gymnasieungdomar. Därefter har de insamlade enkäterna kodats i Excel för att senare bearbetas i statistikprogrammet R. Materialet har också bearbetats manuellt. Valet av urvalsmetod innebär att det inte går att dra några generella slutsatser utifrån resultatet däremot kan vi med detta material säga hur det ser ut på de skolor som deltar i studien. Vi har i bearbetningen av det statistiska materialet valt att dela upp populationen efter född i Sverige/utrikesfödd, kön, årskurs, praktiskt/teoretiskt program och om orten skolan ligger i är stor eller liten. Vi ansåg att det var viktigt för studiens resultat om vi visste om eleverna var födda i Sverige eller inte och om deras föräldrar var det. I analysfasen har vi därför delat in eleverna efter kategorierna; utrikesfödda elever, elever födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar, elever födda i Sverige med en utrikesfödd förälder och en förälder född i Sverige samt elever födda i Sverige med två föräldrar födda i Sverige. Beträffande kön hade vi initialt en diskussion om att ha tre alternativ; tjej, kille och hen. Därefter kom vi fram till att juridiskt kön, dvs. det kön som är registrerat i folkbokföringen, var det bästa alternativet, eftersom vi trodde att en del elever skulle kunna fylla i hen alternativet för att det var roligt. Vi har också valt att dela upp materialet efter program och årskurser, eftersom det enligt tidigare studier om rasism visat sig finnas skillnader mellan elever som går olika program och i olika årskurser. Slutligen har vi valt att analysera materialet med hänsyn till vilken storlek på ort skolan ligger. Det handlar alltså inte om regionala skillnader, utan vi ville här se om det fanns skillnader mellan elever som gick på skolor i storstäder, mindre städer och mindre tätorter. 6- Siffror för elever som går det individuella programmet kommer dock inte att redovisas på grund av att antalet är för lågt. 16

18 Fokusgruppsintervjuer Fokusgrupper är en kvalitativ forskningsmetod där deltagarna får diskutera en specifik frågeställning i grupp (Tillgren & Wallin, 1999). Intervjudeltagarna är särskilt rekryterade för detta specifika syfte. Fokusgrupper har visat sig vara speciellt bra vid studier av erfarenheter, uppfattningar och hur personer formar och uttrycker olika ståndpunkter. Resultaten av fokusgrupperna är knutna till situation och sammanhang, då en intervjuperson kan uttrycka en åsikt i en djupintervju och en annan i en fokusgruppsintervju (Barbour & Kitzinger, 1999). Fokusgruppsmetoden har dessutom visat sig vara bra i kombination med kvantitativa metoder. Fem fokusgruppsintervjuer har hållits i fyra gymnasieskolor på olika orter i Sverige. Två har hållits i två olika storstäder och två i mindre samhällen. På en skola har två fokusgruppsintervjuer hållits. Deltagarna till fokusgrupperna är rekryterade från gymnasieskolor som deltagit i enkätundersökningen. Deltagarantalet har varierat, i den största gruppintervjun deltog åtta personer. I den minsta kom tre deltagare. Det har således både varit svårt och enkelt att rekrytera deltagare. Dessutom har flera av fokusgruppsintervjuerna hållits efter skoltid, vilket innebär att det varit frivilligt att delta, något som förmodligen även påverkat resultatet. Till den fokusgruppsintervju som hade flest deltagare var det även flera som kom och gick under intervjuns gång, i slutet av intervjun var det svårt att se hur många deltagare som varit aktiva. I den skolan fanns ett intresse för frågorna och nyfikenhet på intervjun. Till den fokusgruppsintervju som hade minst deltagare fungerade inte logistiken då många elever var beroende av buss för att komma hem och den gick precis när intervjun skulle börja. Rekryteringen till fokusgruppsintervjun har gått till på olika sätt, men ett sätt har dominerat, och det är att vi genom kontaktpersoner direkt knutna till gymnasieskolorna har rekryterat deltagare. På någon ort har medlemmar i Ungdom Mot Rasism rekryterat deltagare till intervjun i skolan. Sammansättningen har sett olika ut, i flera fall har deltagarna känt varandra, gått i samma klass och varit kompisar och i något fall har fokusgruppen varit blandad och bestått av personer från olika klasser som inte känt varandra sedan tidigare. Ibland har eleverna valts ut av kontaktpersonen, i något fall har eleverna själva fått anmäla intresse. Fokusgruppsintervjuerna har varierat i tid, från drygt 30 minuter till 1 timme och 40 minuter. Intervjuernas längd kan kopplas till gruppens sammansätt- 17

19 ning och hur mycket kunskap intervjupersonerna har haft om rasism. I något fall där gruppdeltagare inte känt varandra och inte heller haft mycket att säga om rasism och sina upplevelser av rasism har intervjun blivit mycket kort. En intervju som sker i grupp hänger mycket ihop med gruppens dynamik och hur deltagarna interagerar, exempelvis om de känner sig trygga och vågar delta eller inte. Fokusgruppsintervjuerna har bandats och en bisittare har suttit med och fört anteckningar. En frågeguide liknande de frågor som ställdes i enkäterna användes. Följdfrågorna varierade från intervju till intervju lite beroende på deltagare och vilken ort intervjun skedde på. De inspelade intervjuerna har i en analysfas lyssnats igenom och delar av intervjuerna har sedan transkriberats ord för ord. Därefter har materialet strukturerats upp i olika teman som relaterat till de olika frågorna men också tillkommit vid genomlyssning av intervjuerna. 18

20 Tidigare studier Rasism i skolan 2010 genomförde Ungdom Mot Rasism en studie om rasism i skolan, Rasismen i skolan Elevers syn på rasism och likabehandling (Ungdom Mot Rasism, 2010). 675 elever från Malmö i södra Sverige till Umeå i norr deltog i undersökningen. Studien visade att arbetet med värdegrundsfrågor i skolorna var eftersatt. Framför allt visade studien på brister i skolornas likabehandlingsarbete. Många av de tillfrågade eleverna visste inte vad likabehandlingsarbete var för något. Ännu färre hade läst skolans likabehandlingsplan och ännu färre av dem förstod vad som stod i planen. Resultatet visar dessutom att skolorna brustit i att erbjuda möjligheterna till delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen. Det är framför allt viktigt, enligt rapporten, att inbjuda eleverna att delta i både framtagande och implementerande av likabehandlingsplanerna. Eleverna uppgav också att skolorna inte arbetade särskilt mycket med likabehandling utöver planerna. 62 procent av eleverna uppgav i studien att de mött rasism i sin vardag. De mötte rasismen i skolan, i diskussioner, genom medierna och rasistiskt klotter. 35 procent av eleverna hade inte stött på rasism överhuvudtaget. 47 procent hade använt rasistiska uttryck som skällsord, 49 procent hade inte gjort det. 39 procent uppgav att antingen de själva eller någon annan i deras omgivning hade utsatts för rasism, medan 37 procent inte hade det. 60 procent av eleverna hade sett nazistiska symboler någonstans på skolan eller i omgivningen. Ungas attityder Forum för levande historia har vid flera tillfällen undersökt gymnasieungdomars intolerans (Forum för Levande Historia och Brottsförebyggande rådet, 2004; Forum för Levande Historia, 2010). Den senaste undersökningen från 2010 visar att mer än hälften av alla elever hade en positiv inställning till homosexuella, medan endast en fjärdedel var positivt inställda till romer (Forum för Levande Historia, 2010). Nästan en femtedel av respondenterna var negativt inställda till såväl invandrare, muslimer, judar som till homosexuella. En fjärdedel av eleverna var dock negativt inställda till romer. Som även tidigare studier visat spelade kön roll när det gäller utfallet, flickorna var mer positiva till de fem grupperna än pojkarna. Ålder spelade också in, då 19

21 de äldre av eleverna, de som gick i årskurs 3 var mer positiva än de som gick i årskurs 1. Studien visade att elever i skolor med höga betygssnitt och hög andel behöriga lärare, liksom elever i skolor med höga andelar av välutbildade och välsituerade boende, var mer positivt inställda än elever från skolor med låga betygssnitt. Ju lägre betygssnitt skolan hade desto mer negativa attityder. Samma sak gäller föräldrarnas utbildningsbakgrund och vilken typ av program som eleverna går på. Elever med högutbildade föräldrar och elever som går på de studieförberedande/teoretiska programmen har i högre grad positiva attityder, visade undersökningen. När eleverna jämfördes med avseende på nationell tillhörighet och religionstillhörighet visade det att eleverna med utländsk bakgrund var mer positiva till invandrare och muslimer, även om det var färre i den gruppen som var positiva till muslimer än till invandrare, vilket kan hänga ihop med att en del av eleverna med utländsk bakgrund var kristna. När det gällde positiva attityder till homosexuella var det fler med svensk bakgrund som hade det jämfört med de med utländsk bakgrund, där inställningen fördelade sig jämnt mellan positiv, ambivalent och negativ. Bland de som hade en hög andel ambivalenta attityder till muslimer fanns personer med svensk bakgrund, personer som tillhörde olika kristna församlingar och personer som uppgav att de inte hade någon religionstillhörighet överhuvudtaget. De med svensk bakgrund var också i hög utsträckning ambivalenta i sin inställning till judar och romer. Drygt hälften av de med muslimsk tro var negativt inställda till judar medan drygt hälften av de med svensk bakgrund som tillhörde svenska kyrkan eller utan religion var ambivalent inställda till judar. Upplevelser av rasism och vardagsrasism I 2004 års Intoleransundersökning från Brottsförebyggande rådet och Forum för Levande Historia undersöks även de ungas utsatthet (Brottsförebyggande rådet och Forum för Levande Historia, 2004, ss ). Undersökningen visar att det är relativt ovanligt att utsättas för våld på grund av sitt ursprung 7 även om det förekommer. 2,6 procent av de som deltog uppgav att de blivit utsatta för misshandel på grund av sitt ursprung. Pojkarna var mer utsatta än flickorna, 3,4 procent jämfört med 1,9 procent. En högre andel av eleverna hade utsatts för hot på grund av sitt ursprung, nämligen 6,5 procent. Även här var pojkar mer utsatta än flickor, 8,6 procent jämfört med 4,5 procent. För elever med utländsk bakgrund var 15 procent utsatta jämfört med 5,3 7- Både svenskt och utländskt ursprung omfattas av frågan. 20

En skola för alla? Gymnasieelevers upplevelser och kunskap om rasism

En skola för alla? Gymnasieelevers upplevelser och kunskap om rasism En skola för alla? Gymnasieelevers upplevelser och kunskap om rasism 1 inlagan AiV.indd 1 2012-10-22 21:21:24 alla alla o l i k a l i k a Cecilia Englund Projektledare/utredare Ungdom Mot Rasism 2012 2

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet) Vad säger lagen? Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan (detta gäller alla skolformer som regleras i skollagen): skollagen (14 a kapitlet)

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Förskolans vision 3. Vad står diskrimineringsbegreppen för 4. Främjande åtgärder 5.

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechef Vår vision: På vår förskola

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Plan mot kränkande behandling Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Fastställd den 5 oktober 2012 Innehållsförteckning Innehåll... 2 Plan mot kränkande behandling för Gymnasieskola

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Beda Hallbergs gymnasium. Läsåret: 2014/2015

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Beda Hallbergs gymnasium. Läsåret: 2014/2015 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Beda Hallbergs gymnasium. Läsåret: 2014/2015 Mål och vision På Beda Hallbergs gymnasium får man vara sig själv. Ingen ska bli diskriminerad, trakasserad

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedbergsskolan årskurs 6-9. 2013/2014 Diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Det här är en lättläst sammanfattning av intoleransrapporten. Texten är skriven med korta meningar och enkla ord.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010 Getinge verksamhetsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för Lärkans Förskola År 2009-2010 På vår förskola ska alla barn känna sig trygga. Alla barn ska bli sedda, trivas och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 3 Målsättning 4 Vad innehåller lagen? 4 Förbud mot annan kränkande behandling

Läs mer

Gemensam plattform för ordningsregler

Gemensam plattform för ordningsregler Gemensam plattform för ordningsregler April 2014 1 Gemensam plattform för ordningsregler, Bäckadalsgymnasiet Rektor är den i gymnasiets organisation som är formellt ansvarig för att fatta beslut om ordningsregler

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-2015 Västra Hargs förskola Kerstin Nilsson kerstin.nilsson@mjolby.se Tel.0142-856 40 Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn, föräldrar och medarbetare

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller till och med 2015-12-31. Vår vision På våra förskolor ska barnen

Läs mer

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Vision Alla på Bokenskolan ska känna sig trygga. Ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Uppföljning av föregående

Läs mer

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se www.newconnexion.se Birgitta Hägg 070-672 80 39 Ulrica Tackerudh 070-672 80 31 info@newconnexion.se www.newconnexion.se Om du kommer till en öde ö och du bara har med dig en konservburk, hur skulle du

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN SFI 2012-12-28 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN Inledning SFI skall vara en plats där alla behandlas lika och där diskriminering och annan

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Policy På Viskastrandsgymnasiet tolereras inga former av diskriminering, övergrepp, mobbning eller kränkningar. Alla elever och all personal ska

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola År 2014 Innehållsförteckning Introduktion och bakgrund... 3 Struktur och LB-gruppens

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 09/10

LIKABEHANDLINGSPLAN 09/10 LIKABEHANDLINGSPLAN 09/10 MÅL mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn, ungdomar, vuxna och elever Vi ska förebygga, upptäcka och åtgärda alla former av kränkande handlingar bland barn

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 TRANÅS KOMMUN Hösten 2014 Författare: Soili Nilsson, Marianne Persson, Julia Valaszkai Lärcentrum Västra Vux Innehållsförteckning

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Hälsinggårdsskolan, 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hälsinggårdsskolan, 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Hälsinggårdsskolan, 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, åk 7-9 Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde 2011/2012 Arbetsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftet

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering HSPA 49-2014/82 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Handledning för process 2014-05-01

Läs mer

Sida 1(7) Likabehandlingsplan. för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola

Sida 1(7) Likabehandlingsplan. för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola 1(7) Likabehandlingsplan för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola 2(7) Bakgrund Idag regleras diskriminering och kränkande behandling i diskrimineringslagen, skollagen, arbetsmiljölagstiftningen

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER Strasbourg, 17 april 2008 GVT/COM/II(2008)001 RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER SVERIGES REGERINGS KOMMENTARER TILL RÅDGIVANDE KOMMITTÉNS ANDRA YTTRANDE OM GENOMFÖRANDET

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Plan för likabehandling/ mot kränkande behandling

Plan för likabehandling/ mot kränkande behandling SOLNA STAD Haga skolområde Fridhemsskolan Plan för likabehandling/ mot kränkande behandling Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer