SKUGGUTREDNING. om ungas upplevelser av rasism. alla l i k a

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKUGGUTREDNING. om ungas upplevelser av rasism. alla l i k a"

Transkript

1 SKUGGUTREDNING om ungas upplevelser av rasism alla o l i k a alla l i k a 1

2 En skola för alla? Skuggutredning om ungas upplevelser av rasism 2

3 alla alla o l i k a l i k a Cecilia Englund Projektledare/utredare Ungdom Mot Rasism

4 Innehållsförteckning Förord 5 Sammanfattning 6 Inledning 9 Definitioner 11 Metod 15 Tidigare studier 19 Resultatdel 29 Enkätundersökning 29 Fokusgruppsstudie 49 Etnisk diskriminering i gymnasieskolan Sammanfattande analys 77 Litteraturförteckning 83 Bilagor 86 Enkät 86 Statistik 90 3

5 4

6 Förord I denna rapport redovisas resultatet från skuggutredningen Ungas upplevelser av rasism i skolan och på fritiden. Skuggutredningen är en del av Ungdom Mot Rasisms projekt Antirasism i vardagen som genomförs under En datainsamling bestående av enkäter och fokusgruppsintervjuer har genomförts under våren Preliminära data redovisades vid Ungdom Mot Rasisms seminarium i Almedalen juli Skuggutredningen planerades inledningsvis av Ungdom Mot Rasisms styrelse tillsammans med statsvetaren Christian Björkdahl. Därefter har projektledaren och utredaren Cecilia Englund tagit över ansvaret för projektets genomförande i alla delar. Cecilia Englund har också skrivit rapporten, förutom den del av rapporten som består av en genomgång av Diskrimineringsombudsmannens ärenden. Den delen har Ungdom Mot Rasisms ordförande Anton Landehag skrivit. Under våren 2012 togs en enkät fram i samråd med en referensgrupp och andra experter, bland annat tjänstemän vid Diskrimineringsombudsmannen. Vi har under skuggutredningen även haft en kontinuerlig kontakt med Bengt Westerberg, regeringens utredare när det gäller rasism och främlingsfientlighet. En referensgrupp bestående av personer från olika universitet och högskolor har fungerat som stöd och bollplank samt även vid kvalitetsgranskningen. I referensgruppen har följande personer ingått: Emma Arneback, fil. dr. i pedagogik vid Örebro universitet, Laid Bouakaz, fil. dr. i pedagogik vid Malmö högskola, Ulla Ekström von Essen, fil. dr. i idéhistoria vid Södertörns högskola, Mikael Hjerm, professor i sociologi vid Umeå universitet, Masoud Kamali, professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet och Diana Mulinari, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet. I datainsamlingen har framför allt Ungdom Mot Rasisms egna medlemmar på olika orter i landet varit behjälpliga, vilket även kommunala tjänstemän, rektorer och lärare har varit. I den statistiska databearbetningen har även Ungdom Mot Rasisms styrelseledamot Ellen Rue deltagit. Vi vill speciellt tacka Heidemarie Brandt, Olof Ivarsson, Linn Lidberg, Anders Lindh, Leif Lövstrand, Gustavo Nazar, Elisabeth Siegfelt och Maria Zahir som varit till stor hjälp vid datainsamlingen. Ett stort tack också till referensgruppen, regeringens utredare Bengt Westerberg, och sist men inte minst alla otroliga UMR:are som ställt upp i de olika leden av projektet. 5

7 Sammanfattning Ungdom Mot Rasisms skuggutredning Ungas upplevelser av rasism i skolan och på fritiden genomfördes under våren och hösten Många av de gymnasieungdomar som deltagit i studien upplever rasism i sina skolor, framför allt utrikesfödda elever och elever födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar. Studien tar också temperaturen på elevernas kunskaper och kännedom om rasismen i skolan. Slutsatsen är att en alltför liten del av eleverna känner till skolornas likabehandlingsplaner och eventuella antirasistiska arbete. Resultatet i skuggutredningen tyder på att det finns en klyfta mellan elever av olika bakgrund. En klyfta som antyder att den svenska skolan inte är en skola för alla. Skuggutredningen är en del av projektet Antirasism i vardagen, som initierats som ett svar på regeringens utredning om rasism och främlingsfientlighet. Under maj 2012 samlades 1490 enkäter in och fem fokusgruppsintervjuer genomfördes i 17 gymnasieskolor från Malmö i syd till Älvsbyn i norr. Skuggutredningen innehåller även en genomgång av Diskrimineringsombudsmannens anmälningar gällande etnisk diskriminering i gymnasieskolan Stora skillnader i upplevelser av rasism och kunskaper om rasism Enkätundersökningen visar att det finns stora skillnader mellan eleverna när det gällerupplevelser av rasism. Det finns också stora skillnader beträffande elevernas kunskap och kännedom om rasism. Skillnaderna är relaterade till elevernas bakgrund, kön, årskurs och om skolan ligger i en större eller mindre ort. De som är mest utsatta för rasism är de utrikesfödda eleverna, nästan hälften av dem, 48 procent, uppgav i undersökningen att de hade upplevt rasism i sin vardag. 34 procent av eleverna födda i Sverige med två utrikesfödda elever hade utsatts för rasism. För hela populationen var det 16 procent som uppgav att de utsatts för rasism. Undersökningen visar att pojkar är mer utsatta än flickor. Elever i storstäderna var också i högre utsträckning utsatta för rasism än elever som gick i skolor på mindre orter. 42 procent av eleverna som svarade på frågan om var de utsatts för rasism uppgav att det hade skett på fritiden. Något färre, 40 procent, hade utsatts i skolan och för 18 procent av eleverna hade det skett på Internet. Utrikesfödda elever och elever födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar 6

8 svarade i högre utsträckning än andra elever att de varit utsatta för rasism i skolan. Studien visade att det var vanligare att utsättas för trakasserier och sämre behandling än hot och våld. Oftast var förövaren okänd, därefter var det vanligast att det var en annan elev som utsatt dem och som tredje mest förekommande svarsalternativ svarade eleverna en kompis. 28 procent, av eleverna ansåg att det fanns rasism på deras skolor. Även här var det en större andel utrikesfödda elever som ansåg att rasism förekom på deras skolor, 41 procent. En fjärdedel, 24 procent, av alla eleverna kände till en rasistisk händelse som skett på deras skola. En dryg tredjedel av utrikesfödda elever och elever födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar kände till en rasistisk händelse medan 21 procent av de svenskfödda eleverna med två svenskfödda föräldrar gjorde det. Låg kunskap om rasism och likabehandling Enkätundersökningen tog också temperaturen på kunskapsnivån när det gäller rasism. Överlag visade studien att eleverna inte kände till särskilt mycket om rasism och det arbete som sker mot rasism och för likabehandling. Mindre än hälften av alla elever kände till sina skolors likabehandlingsplaner, 41 procent. När det gällde frågor som rörde skolans arbete mot rasism svarade majoriteten av eleverna att de inte visste. Även resultatet för fokusgruppsintervjuerna visade på stora skillnader när det gällde likabehandlingsplanerna. Många intervjudeltagare kände inte till sina skolors planer. Av de intervjudeltagare som gjorde det uppgav flera att deras lärare hade varit aktiva i arbetet med likabehandlingsplanerna. Variationerna var alltså stora även inom skolorna, vilket tyder på attaktiva och kompetenta lärare behövs för att uppnå ett fruktbart likabehandlingsarbete. Samtalen om rasism på fritiden och i skolan kom att bli livliga i många grupper. Här varierade också kunskap och kännedom om fenomenet mellan de olika intervjudeltagarna, oftast kopplat till egna erfarenheter och bakgrund. Fokusgruppsintervjuerna kom i stor utsträckning att präglas av svårigheterna att prata om rasism och att hur svårt det är att upptäcka den rasism som kommer till uttryck i närmiljön. Även i de fall intervjudeltagarnas berättelser kunde uppfattas som klara exempel av olika slags rasistiska yttranden var det inte alltid som intervjudeltagarna själva uppfattade det så. 7

9 I en klass framkom det att eleverna med svensk bakgrund skämtade med eleverna med utländsk bakgrund på ett särskilt sätt: I vår klass skojar man på rasistiskt sätt. Men man skämtar. Dra tillbaka till ert eget land. Vi har gått med dem i tre år nu så det är mer på skoj. Vi tar inte illa upp. Var gränserna gick för vad som skulle betraktas som rasistiska yttranden visade sig i fokusgruppsintervjuerna inte vara särskilt enkelt att förhålla sig till. Många avfärdade rasistiska skällsord som jargong och skämt om det skedde kompisar emellan. Det handlade mycket om vem, vad och när det skedde. Flera av samtalen handlade också om den vardagsrasism många upplever, som framför allt handlade om främlingars blickar och andra diskriminerande handlingar. Skuggutredningen visar på olika sätt hur svårt det är att förhålla sig till rasism. Det kan bero på att det är svårt för eleverna att se sig själva som del av olika strukturer. I enkätstudien tydliggjordes det genom att det i flera frågor var svårt för eleverna att ta ställning i de frågor som rörde rasism och antirasistiskt arbete. I fokusgruppsintervjuerna hamnade deltagarna ibland i vi och dem fällan. I de grupper där de flesta hade svensk bakgrund blev det synligt genom att deltagarna förhöll sig till rasism med en viss distans, då rasismen drabbade de andra eller dem. I någon grupp där de flesta hade utländsk bakgrund förhöll man sig på ett liknande sätt till svenskar eller personer som upplevdes vara svenska. De olika studierna i skuggutredningen visar att det finns mycket att arbeta med om det ska vara nolltolerans mot rasism i skolan. Som en deltagare i en fokusgrupp sa: Skolan fokuserar mer på att det inte ska skräpas ner mer än på hur vi mår och känner oss. Där missar de mycket. 8

10 Inledning Unga exponeras dagligen för rasism i sin vardag. Det handlar om allt från rasistiska attityder och propaganda som klotter och klistermärken som sätts upp i ungdomarnas närmiljö, bloggar och inlägg på Internet, till rasistiska handlingar som trakasserier, hot och våld. Rasism uttrycks även i form av exkludering. En stor del av ungas vardag är förlagd till skolmiljön. I skolan har det hänt en del när det gäller arbetet med likabehandling de senaste åren. Sedan några år tillbaka är skolorna tvungna att aktivt arbeta med dessa frågor. Även på Internet utsätts ungdomar för en stor del av det rasistiska och främlingsfientliga hatet, då handlar det ofta om sociala medier. Sociala medier drar till sig många unga användare. Ungdomars egna ställningstaganden och attityder har undersökts i flera studier. Däremot glöms ofta ungdomarnas egna upplevelser av rasism och främlingsfientlighet bort när vi pratar om rasism. Det är som om samhället väljer att blunda för att omfattningen är för svår att se och framför allt motverka. Ungdom mot Rasisms projekt Antirasism i vardagen har sin utgångspunkt i regeringens utredning om främlingsfientlighet och rasism. 1 Regeringens utredning inkluderar flera aspekter av rasism och intolerans, däribland en kunskapssammanställning om rasism i skolan och hur rasism kan bemötas där. Som tidigare studier har även regeringens utredning ett specifikt fokus på attityder, det saknas däremot ett specifikt upplevelseperspektiv. Mot bakgrund av dessa direktiv formulerades projektet Antirasism i vardagen och framför allt den skuggutredning Ungas upplevelser i skolan och i sin vardag - vars resultat presenteras i den här rapporten. Det huvudsakliga syftet med skuggutredningen var att utreda ungas egna upplevelser av rasism och främlingsfientlighet i sin vardag. Undersökningen syftar även till att undersöka ungdomars kunskaper generellt när det gäller rasism men även deras kännedom om hur skolorna arbetar mot rasism och för likabehandling. Hur bra är skolorna egentligen tycker eleverna? Därför har en enkätundersökning genomförts i 17 gymnasieskolor och fem fokusgruppsintervjuer hållits från Malmö i syd till Älvsbyn i norr. 1- Kommittédirektiv 2011:39 Ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans. 9

11 10 Rapporten är uppdelad i följande delar. Den inleds med en bakgrund bestående av definitioner och beskrivning av studiens metoder. Därefter presenteras en sammanställning över tidigare studier i ämnet och angränsade områden. Huvuddelen av rapporten består av en resultatdel, där tre studier presenteras. Först, en enkätstudie, därefter en fokusgruppsstudie och slutligen en genomgång av diskrimineringsärenden gällande skolområdet som inkommit till Diskrimineringsombudsmannen. Rapporten avslutas med en sammanfattande analys där resultatet knyts samman med teori och tidigare studier. Enkät och den sammanställda statistiken ligger i en bilaga till rapporten.

12 Definitioner Vad är rasism? I både den här rapporten och arbetet med skuggutredningen har begreppsmässig utgångspunkt varit Ungdom Mot Rasisms egen definition av rasism: Rasism som fenomen är enligt Ungdom mot Rasism ett medvetet eller omedvetet, socialt konstruerat uttryck för makt som innefattar kategoriseringar och generaliseringar av grupper av människor, rasifierade grupper, utifrån deras fysiska och/eller kulturella egenskaper samt en uppfattning om mänsklig över- och underordning. (Ungdom Mot Rasism, 2011) 2 Rasism inkluderar i denna studie rasistiska handlingar riktade till person på grund av deras utseende och/eller etniska/kulturella/religiösa bakgrund. Den gängse definition av rasism, som används i vårt samhälle, utgår till stor del från FN:s internationella konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering och enligt den innebär begreppet rasdiskriminering: varje skillnad, undantag, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg, härkomst eller nationellt eller etniskt ursprung som har till syfte eller verkan att omintetgöra eller inskränka erkännande, åtnjutande eller utövande på lika villkor av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden av det offentliga livet. I den här studien väljer vi att diskutera rasism utifrån samhällets strukturer och den rådande maktordningen. Sålunda tar vi hänsyn till att det är samhällets rådande normer och föreställningar som bidrar till skapandet och återskapandet av exkluderande mekanismer som ligger bakom den strukturella rasismen (se också SOU 2005:56). Ett sätt att förhålla sig till de osynliga regler normer som är så viktiga för att upprätthålla ojämlika strukturer är genom ett normkritiskt perspektiv, vilket innebär att problematisera och reflektera 2- I enkäten användes en förenklad definition baserad på Ungdom Mot Rasisms definition och den lyder så här: Rasism är ett negativt beteende i form av attityder och handlingar riktade mot en person eller flera på grund av ursprung/religion/hudfärg. Rasism kan ske både medvetet och omedvetet. Rasism kan både vara en individs handlingar och/eller uttryckas genom orättvisor riktade mot en hel grupp. 11

13 över vilka normer som råder och hur du som person är aktivt delaktig i återskapandet av dessa (Förbundet Vi Unga, 2010). Ytterligare en annan aspekt att se på förtryck fås genom det intersektionella perspektivet, vilket innebär att se hur olika slags förtryck kan samverka: Ett intersektionellt perspektiv ställer frågor om hur makt och ojämlikhet vävs in i uppfattningen om vithet, manlighet, könstillhörighet, klasstillhörighet m.m. genom ett ständigt återskapande av nya markörer som gör skillnaden mellan vi och dem till meningsfulla sociala koder (de los Reyes & Mulinari, 2005, s. 99). I en analys av Sverigedemokraterna väljer sociologerna Diana Mulinari och Anders Neergaard att se rasism i två olika perspektiv; den exkluderande och den exploaterande rasismen (Mulinari & Neergaard, 2010, s ). 3 Den exkluderande rasismen som de också kallar förlorarnas rasism handlar om hur högerextrema partier verkar för särskiljning, exkludering och slutligen en utradering av de andra. Enligt artikelförfattarna försöker dagens högerextrema partier att aktivt distansera sig från denna typ av rasism. De ser också det exkluderande perspektivet som centralt för rekrytering till dessa grupper. Den exploaterande rasismen ser Mulinari och Neergaard däremot som vinnarnas rasism i och med att den är produktiv och en del av kapitalismens globala reproduktion. De anser att den också är fundamentet för att förstå den geopolitiska och ekonomiska världsordningen. Den exploaterande rasismen skiljer sig även åt från den exkluderande rasismen genom att de andra måste vara närvarande för att utövarna av denna slags rasism ska kunna dominera och exploatera dem. Segregation är ett exempel. Vardagsrasism är ett begrepp som ofta används men ändå inte riktigt slagit igenom i begreppsfloran kring rasism och främlingsfientlighet. Vardagsrasism kan enligt Philomena Essed ses som en process som kännetecknas av praktiska handlingar med inslag av rasism, skiljer sig från rasism eftersom det inte handlar om extrema företeelser utan snarare mer konkreta och ibland triviala handlingar (Essed, 2005). Utsätts en person för dem dagligen kan dessa leda till kroniska skador. Vardagsrasism kan enligt Essed reduceras till tre perspektiv; marginalisering, där den utsatta identifieras som rasmässigt eller utseendemässigt annorlunda; problematisering av andra kulturer och identiteter; 3- Mulinari och Neergaard använder i sin analys Pierre-André Taguieffs uppdelning av rasism som exkluderande och exploaterande (Taguieff, 2001). Se även Emma Arnebacks analys av rasism (Arneback, 2012). 12

14 och repression av motstånd som kan ske genom förödmjukelse eller våld (Essed, 2005, s. 79). Även sociologen Ulrika Schmauch diskuterar vardagsrasism i sin avhandling om upplevelser av rasism och diskriminering bland personer med afrikansk bakgrund (se under avsnittet om tidigare studier i den här rapporten) (Schmauch, 2006). Upplevelser av rasism och diskriminering Att mäta upplevelser av rasism och diskriminering är inte enkelt. Det finns statistik att tillgå genom till exempel anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen (DO) och hatbrottstatistiken, som Brottsförebyggande rådet sammanställer årligen. Vi vet också att anmälningsfrekvensen är låg (se till exempel Englund, 2006; Kalonaityté, 2007; Kawesa, 2011). Det beror på en rad olika faktorer som till exempel låg kunskap om rättigheter, misstänksamhet mot myndigheter eller att man inte tror att en anmälan leder någonstans. Anders Lange anser att upplevelseperspektivet är svårt att undersöka i och med att upplevelsen inte är objektiv utan subjektiv, vilket innebär att en person kan uppleva diskriminering trots att det inte handlar om objektiv diskriminering eller att en person som är utsatt för objektiv diskriminering inte kanske upplever det så (Lange, 2000). Lange menar att det finns andra aspekter som påverkar en persons upplevelser, som till exempel kunskaper i svenska. 13

15 14

16 Metod För att få ett så omfattande och nyanserat resultat har både kvantitativa och kvalitativa metoder använts i utredningen. Omfattningen av ungas upplevelser har vi valt att undersöka med en enkätundersökning och nyanserna av ungas upplevelser med fokusgruppsintervjuer. Enkätundersökning Enkäten som i den slutgiltiga versionen innehåller 22 frågor togs fram i samråd med referensgrupp och andra experter. Enkäten testades därefter i en gymnasieskola, vilket ledde till vissa förändringar i den ursprungliga versionen. 4 Urvalet av de 17 gymnasieskolor som deltagit i undersökningen har skett på olika sätt. På de större orterna har olika slags gymnasieskolor deltagit, olika med tanke på blandningen av elevernas bakgrund utifrån ett socioekonomiskt/etniskt/religiöst perspektiv och både kommunala och fristående gymnasieskolor har deltagit. Huvuddelen av de gymnasieskolor som deltagit i studien är kommunala. Framför allt har rekryteringen skett genom direkta kontakter med skolor, kontakter i kommunerna med tjänstemän och Ungdom Mot Rasisms egna medlemmar. En förfrågan riktad till Ungdom Mot Rasisms medlemmar om tips på kommuner eller skolor att kontakta skickades ut genom organisationens olika kanaler, till exempel ett nyhetsbrev. I de fall där kommunala tjänstemän var kontaktpersoner deltog de i urvalsprocessen genom att föreslå olika gymnasieskolor på orten. I de fall där inga kontakter funnits med skolorna har rektorer kontaktats per telefon. Ett fåtal skolor har tillkommit på det sättet. Den ursprungliga tanken var att få med olika slags orter orter i glesbygdsmiljö likväl som mellanstora tätorter och stora tätorter och städer jämnt fördelade över landet. Därefter har enkäterna skickats ut och någon på skolan eller i kommunen har samlat in de ifyllda enkäterna alternativt att någon från organisationen besökt skolorna för att samla in enkäterna. 5 I alla 17 skolor har flera klasser deltagit i studien, ungefär sex klasser per skola har valts ut. I några skolor har 4- Enkäten ligger som bilaga till rapporten. 5- I den här rapporten redovisas enbart antalet insamlade enkäter och inte bortfall även om det naturligtvis finns ett bortfall. I flera fall har fler enkäter skickats ut till skolor och kommuner än de som sedan kommit tillbaka ifyllda. I något fall har hundratals enkäter skickats till en ort och därefter har de kommit bort för att sedan hittas för sent, d v s när undersökningsperioden varit avslutad. 15

17 färre klasser tagit del av studien och inte i något fall har en hel skola deltagit. Enkäterna delades främst ut till elever som gick praktiska och teoretiska program. På några skolor delades den även ut till elever på det individuella programmet. 6 Då de flesta enkäterna har samlats in klassvis i de olika skolorna, innebär det att bortfallet bedöms som lågt, eftersom alla elever förväntas att lämna in en ifylld enkät. Det kan ha förekommit att elever vägrat medverka i undersökningen men det är inte redovisat. I en skola där vi inte fått dela ut enkäter i klasserna, har enkäterna samlats in i samband med aktiviteter riktade till gymnasieungdomar. Därefter har de insamlade enkäterna kodats i Excel för att senare bearbetas i statistikprogrammet R. Materialet har också bearbetats manuellt. Valet av urvalsmetod innebär att det inte går att dra några generella slutsatser utifrån resultatet däremot kan vi med detta material säga hur det ser ut på de skolor som deltar i studien. Vi har i bearbetningen av det statistiska materialet valt att dela upp populationen efter född i Sverige/utrikesfödd, kön, årskurs, praktiskt/teoretiskt program och om orten skolan ligger i är stor eller liten. Vi ansåg att det var viktigt för studiens resultat om vi visste om eleverna var födda i Sverige eller inte och om deras föräldrar var det. I analysfasen har vi därför delat in eleverna efter kategorierna; utrikesfödda elever, elever födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar, elever födda i Sverige med en utrikesfödd förälder och en förälder född i Sverige samt elever födda i Sverige med två föräldrar födda i Sverige. Beträffande kön hade vi initialt en diskussion om att ha tre alternativ; tjej, kille och hen. Därefter kom vi fram till att juridiskt kön, dvs. det kön som är registrerat i folkbokföringen, var det bästa alternativet, eftersom vi trodde att en del elever skulle kunna fylla i hen alternativet för att det var roligt. Vi har också valt att dela upp materialet efter program och årskurser, eftersom det enligt tidigare studier om rasism visat sig finnas skillnader mellan elever som går olika program och i olika årskurser. Slutligen har vi valt att analysera materialet med hänsyn till vilken storlek på ort skolan ligger. Det handlar alltså inte om regionala skillnader, utan vi ville här se om det fanns skillnader mellan elever som gick på skolor i storstäder, mindre städer och mindre tätorter. 6- Siffror för elever som går det individuella programmet kommer dock inte att redovisas på grund av att antalet är för lågt. 16

18 Fokusgruppsintervjuer Fokusgrupper är en kvalitativ forskningsmetod där deltagarna får diskutera en specifik frågeställning i grupp (Tillgren & Wallin, 1999). Intervjudeltagarna är särskilt rekryterade för detta specifika syfte. Fokusgrupper har visat sig vara speciellt bra vid studier av erfarenheter, uppfattningar och hur personer formar och uttrycker olika ståndpunkter. Resultaten av fokusgrupperna är knutna till situation och sammanhang, då en intervjuperson kan uttrycka en åsikt i en djupintervju och en annan i en fokusgruppsintervju (Barbour & Kitzinger, 1999). Fokusgruppsmetoden har dessutom visat sig vara bra i kombination med kvantitativa metoder. Fem fokusgruppsintervjuer har hållits i fyra gymnasieskolor på olika orter i Sverige. Två har hållits i två olika storstäder och två i mindre samhällen. På en skola har två fokusgruppsintervjuer hållits. Deltagarna till fokusgrupperna är rekryterade från gymnasieskolor som deltagit i enkätundersökningen. Deltagarantalet har varierat, i den största gruppintervjun deltog åtta personer. I den minsta kom tre deltagare. Det har således både varit svårt och enkelt att rekrytera deltagare. Dessutom har flera av fokusgruppsintervjuerna hållits efter skoltid, vilket innebär att det varit frivilligt att delta, något som förmodligen även påverkat resultatet. Till den fokusgruppsintervju som hade flest deltagare var det även flera som kom och gick under intervjuns gång, i slutet av intervjun var det svårt att se hur många deltagare som varit aktiva. I den skolan fanns ett intresse för frågorna och nyfikenhet på intervjun. Till den fokusgruppsintervju som hade minst deltagare fungerade inte logistiken då många elever var beroende av buss för att komma hem och den gick precis när intervjun skulle börja. Rekryteringen till fokusgruppsintervjun har gått till på olika sätt, men ett sätt har dominerat, och det är att vi genom kontaktpersoner direkt knutna till gymnasieskolorna har rekryterat deltagare. På någon ort har medlemmar i Ungdom Mot Rasism rekryterat deltagare till intervjun i skolan. Sammansättningen har sett olika ut, i flera fall har deltagarna känt varandra, gått i samma klass och varit kompisar och i något fall har fokusgruppen varit blandad och bestått av personer från olika klasser som inte känt varandra sedan tidigare. Ibland har eleverna valts ut av kontaktpersonen, i något fall har eleverna själva fått anmäla intresse. Fokusgruppsintervjuerna har varierat i tid, från drygt 30 minuter till 1 timme och 40 minuter. Intervjuernas längd kan kopplas till gruppens sammansätt- 17

19 ning och hur mycket kunskap intervjupersonerna har haft om rasism. I något fall där gruppdeltagare inte känt varandra och inte heller haft mycket att säga om rasism och sina upplevelser av rasism har intervjun blivit mycket kort. En intervju som sker i grupp hänger mycket ihop med gruppens dynamik och hur deltagarna interagerar, exempelvis om de känner sig trygga och vågar delta eller inte. Fokusgruppsintervjuerna har bandats och en bisittare har suttit med och fört anteckningar. En frågeguide liknande de frågor som ställdes i enkäterna användes. Följdfrågorna varierade från intervju till intervju lite beroende på deltagare och vilken ort intervjun skedde på. De inspelade intervjuerna har i en analysfas lyssnats igenom och delar av intervjuerna har sedan transkriberats ord för ord. Därefter har materialet strukturerats upp i olika teman som relaterat till de olika frågorna men också tillkommit vid genomlyssning av intervjuerna. 18

20 Tidigare studier Rasism i skolan 2010 genomförde Ungdom Mot Rasism en studie om rasism i skolan, Rasismen i skolan Elevers syn på rasism och likabehandling (Ungdom Mot Rasism, 2010). 675 elever från Malmö i södra Sverige till Umeå i norr deltog i undersökningen. Studien visade att arbetet med värdegrundsfrågor i skolorna var eftersatt. Framför allt visade studien på brister i skolornas likabehandlingsarbete. Många av de tillfrågade eleverna visste inte vad likabehandlingsarbete var för något. Ännu färre hade läst skolans likabehandlingsplan och ännu färre av dem förstod vad som stod i planen. Resultatet visar dessutom att skolorna brustit i att erbjuda möjligheterna till delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen. Det är framför allt viktigt, enligt rapporten, att inbjuda eleverna att delta i både framtagande och implementerande av likabehandlingsplanerna. Eleverna uppgav också att skolorna inte arbetade särskilt mycket med likabehandling utöver planerna. 62 procent av eleverna uppgav i studien att de mött rasism i sin vardag. De mötte rasismen i skolan, i diskussioner, genom medierna och rasistiskt klotter. 35 procent av eleverna hade inte stött på rasism överhuvudtaget. 47 procent hade använt rasistiska uttryck som skällsord, 49 procent hade inte gjort det. 39 procent uppgav att antingen de själva eller någon annan i deras omgivning hade utsatts för rasism, medan 37 procent inte hade det. 60 procent av eleverna hade sett nazistiska symboler någonstans på skolan eller i omgivningen. Ungas attityder Forum för levande historia har vid flera tillfällen undersökt gymnasieungdomars intolerans (Forum för Levande Historia och Brottsförebyggande rådet, 2004; Forum för Levande Historia, 2010). Den senaste undersökningen från 2010 visar att mer än hälften av alla elever hade en positiv inställning till homosexuella, medan endast en fjärdedel var positivt inställda till romer (Forum för Levande Historia, 2010). Nästan en femtedel av respondenterna var negativt inställda till såväl invandrare, muslimer, judar som till homosexuella. En fjärdedel av eleverna var dock negativt inställda till romer. Som även tidigare studier visat spelade kön roll när det gäller utfallet, flickorna var mer positiva till de fem grupperna än pojkarna. Ålder spelade också in, då 19

21 de äldre av eleverna, de som gick i årskurs 3 var mer positiva än de som gick i årskurs 1. Studien visade att elever i skolor med höga betygssnitt och hög andel behöriga lärare, liksom elever i skolor med höga andelar av välutbildade och välsituerade boende, var mer positivt inställda än elever från skolor med låga betygssnitt. Ju lägre betygssnitt skolan hade desto mer negativa attityder. Samma sak gäller föräldrarnas utbildningsbakgrund och vilken typ av program som eleverna går på. Elever med högutbildade föräldrar och elever som går på de studieförberedande/teoretiska programmen har i högre grad positiva attityder, visade undersökningen. När eleverna jämfördes med avseende på nationell tillhörighet och religionstillhörighet visade det att eleverna med utländsk bakgrund var mer positiva till invandrare och muslimer, även om det var färre i den gruppen som var positiva till muslimer än till invandrare, vilket kan hänga ihop med att en del av eleverna med utländsk bakgrund var kristna. När det gällde positiva attityder till homosexuella var det fler med svensk bakgrund som hade det jämfört med de med utländsk bakgrund, där inställningen fördelade sig jämnt mellan positiv, ambivalent och negativ. Bland de som hade en hög andel ambivalenta attityder till muslimer fanns personer med svensk bakgrund, personer som tillhörde olika kristna församlingar och personer som uppgav att de inte hade någon religionstillhörighet överhuvudtaget. De med svensk bakgrund var också i hög utsträckning ambivalenta i sin inställning till judar och romer. Drygt hälften av de med muslimsk tro var negativt inställda till judar medan drygt hälften av de med svensk bakgrund som tillhörde svenska kyrkan eller utan religion var ambivalent inställda till judar. Upplevelser av rasism och vardagsrasism I 2004 års Intoleransundersökning från Brottsförebyggande rådet och Forum för Levande Historia undersöks även de ungas utsatthet (Brottsförebyggande rådet och Forum för Levande Historia, 2004, ss ). Undersökningen visar att det är relativt ovanligt att utsättas för våld på grund av sitt ursprung 7 även om det förekommer. 2,6 procent av de som deltog uppgav att de blivit utsatta för misshandel på grund av sitt ursprung. Pojkarna var mer utsatta än flickorna, 3,4 procent jämfört med 1,9 procent. En högre andel av eleverna hade utsatts för hot på grund av sitt ursprung, nämligen 6,5 procent. Även här var pojkar mer utsatta än flickor, 8,6 procent jämfört med 4,5 procent. För elever med utländsk bakgrund var 15 procent utsatta jämfört med 5,3 7- Både svenskt och utländskt ursprung omfattas av frågan. 20

En skola för alla? Gymnasieelevers upplevelser och kunskap om rasism

En skola för alla? Gymnasieelevers upplevelser och kunskap om rasism En skola för alla? Gymnasieelevers upplevelser och kunskap om rasism 1 inlagan AiV.indd 1 2012-10-22 21:21:24 alla alla o l i k a l i k a Cecilia Englund Projektledare/utredare Ungdom Mot Rasism 2012 2

Läs mer

Sammanfattning. Undersökningens uppläggning

Sammanfattning. Undersökningens uppläggning Sammanfattning Den mångtydiga intoleransen Forum för levande historia arbetar med att motverka intolerans i samhället inom spänningsfältet dåtid nutid. Ett led i detta arbete är att återkommande kartlägga

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Lärardagarna i Örebro 2 november 2010 George Svéd Diskrimineringsombudsmannen do@do.se, 08-120 20 700 Diskrimineringslagen och skollagen Lagarna uppbyggda kring

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vetterstorps förskola Förskolechef: Maria Välimaa 1 Vår vision Förskolan ska vara en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 Lättläst sammanfattning Tid för tolerans Den här rapporten har fått namnet Tid för tolerans.

Läs mer

BJÖRKHAGA FÖRSKOLA. Björkhaga förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

BJÖRKHAGA FÖRSKOLA. Björkhaga förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 BJÖRKHAGA FÖRSKOLA Björkhaga förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Bakgrund Alla förskolor och skolor ska ha en aktuell och levande plan mot diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Handlingsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Skultuna Kommundelstjänst Persboskolan Daniel Holmvin 2013-05-14 och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Mål att alla skolans elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Jaktstigen 21 s förskola. 2011/2012

Likabehandlingsplan / Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Jaktstigen 21 s förskola. 2011/2012 Likabehandlingsplan / Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Jaktstigen 21 s förskola. 2011/2012 1 Flera dokument som beskriver arbetet på förskolan: Kvalitetsredovisning Lokal arbetsplan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR Vårby Skolor 20 augusti 2009 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR Innehållsförteckning A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Ansvarsfördelning. 1 Barns och elevers delaktighet.. 2 Barns och elevers rätt till stöd. 2 B.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VELANDA SKOLANS FRITIDSHEM 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VELANDA SKOLANS FRITIDSHEM 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VELANDA SKOLANS FRITIDSHEM 2015/2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VELANDA SKOLANS FRITIDSHEMS VISION 1. INLEDNING 1 2. BEGREPP OCH DEFINITIONER 2 3. VELANDA

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I FÖRSKOLAN, GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN

RIKTLINJER FÖR ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I FÖRSKOLAN, GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN 2011-08-30 RIKTLINJER FÖR ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I FÖRSKOLAN, GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN BUN 2014/0288 003 Handläggare Mia Wiman-Olsson Sakkunnig, utbildningskontoret

Läs mer

Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling Ansvariga för planen Rektor Sven Ylipää Vår vision Vi vill skapa en studiemiljö som präglas av trygghet och arbetsro. Planen gäller

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola Plan mot diskriminering och kränkande handling Saltsjö-Duvnäs förskola 2015-2016 1 Bakgrund På Saltsjö-Duvnäs förskolor har alla barn, personal, föräldrar/vårdnadshavare, ett gemensamt ansvar i det förebyggande

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mineralens förskola 2015/2016 Om oss Vi är en två-avdelningsförskola i utkanten av Boliden. Vi är 6 heltidstjänster i barngrupp, 1 kokerska på heltid

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Bullerbyns förskola Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande... 2 Vision... 2 Lagutrymmen /Definitioner av begrepp... 2 Utvärdera

Läs mer

Förskolan Västanvinden

Förskolan Västanvinden Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Växthuset Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I januari 2009 kom Diskrimineringslagen

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten.

BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten. BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten. 1. Familjekonflikter, med underteman missbruk och skilsmässa 2. Emotionell omsorgssvikt

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Tryde Friskolas Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2014-2015

Tryde Friskolas Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2014-2015 s Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2014-2015 Alla elever på skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. På vår skola ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun 2013-05-28 Styrdokument: Skollagen (14 a kapitlet) Förskolans huvudman ska se till att förskolan: - bedriver ett målinriktat arbete för att motverka

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Plan mot kränkande behandling Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Fastställd den 5 oktober 2012 Innehållsförteckning Innehåll... 2 Plan mot kränkande behandling för Gymnasieskola

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 Plan för likabehandling och kränkande behandling Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 1. Inledning 1.1 Varför en Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandlig? 1.2 Grunduppgifter 1.3 Rälsens policy

Läs mer

Förskolan Lindsdal Barn och ungdomsförvaltningen Adress Spelarvägen 11, Kalmar Tel vx Fax

Förskolan Lindsdal Barn och ungdomsförvaltningen Adress Spelarvägen 11, Kalmar Tel vx Fax Handläggare Datum Förskolan Lindsdal Lindeberga Sjöängens Plan för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och främja likabehandling. Gäller från 20110901 till 20120901 Vision: Barn, föräldrar

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Page 1 of 5 Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier

Läs mer

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra barn och fri från diskriminering

Läs mer

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012 Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012 Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa

Läs mer

Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor

Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ Agneta Ericsson TF. Likabehandlingsplan vid Komvux Värmdö Verksamheten vid Komvux utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värden där var och en, verksam

Läs mer

Att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling. Åsa Söderström Lektor i pedagogik Karlstads universitet

Att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling. Åsa Söderström Lektor i pedagogik Karlstads universitet Att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling Åsa Söderström Lektor i pedagogik Karlstads universitet Form och innehåll På Kau Alla deltagare På Kau Lärledare På hemmaplan Alla deltagare Seminarieträffar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2016-04-29 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Ragvald En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Årliga planer gällande Kränkande behandling och diskriminering Förskola/Lofsdalens skola. Likabehandlingsplan. Hästhagens Förskola

Årliga planer gällande Kränkande behandling och diskriminering Förskola/Lofsdalens skola. Likabehandlingsplan. Hästhagens Förskola Årliga planer gällande Kränkande behandling och diskriminering Förskola/Lofsdalens skola Likabehandlingsplan Hästhagens Förskola Östra skoldistriktet År 2009 2011/12 Barn, Utbildning och Fritid Barn, 2011

Läs mer

Årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan 2014-2015 Förskolan Lindåsen Avdelning Björnen och Trollet

Årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan 2014-2015 Förskolan Lindåsen Avdelning Björnen och Trollet Årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan 2014-2015 Förskolan Lindåsen Avdelning Björnen och Trollet Gärdhemsvägen 9 461 84 Trollhättan Telefon 0520-49 50 00 Fax 0520-49 72 71 utbildning@trollhattan.se

Läs mer

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet) Vad säger lagen? Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan (detta gäller alla skolformer som regleras i skollagen): skollagen (14 a kapitlet)

Läs mer

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2013/2014

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2013/2014 Plan för likabehandling och kränkande behandling Viby, Förskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning 1.1 Varför en Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandlig? 1.2 Grunduppgifter 1.3 Rälsens policy

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Gullvivans förskola 151015-161014

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Gullvivans förskola 151015-161014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gullvivans förskola 151015-161014 Vår vision: På vår förskola skall alla känna sig välkomna, trygga och ha lika rättigheter. Förskolan ska vara fri från

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING MÖLLEBACKSSKOLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING MÖLLEBACKSSKOLAN SÖLVESBORGS KOMMUN Möllebacksskolan LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING MÖLLEBACKSSKOLAN Reviderad 2013-09-10 Förord Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Kompetenscentrum Sotenäs Kommun Campus Väst. Mot diskriminering och annan kränkande behandling av personal och elever.

Kompetenscentrum Sotenäs Kommun Campus Väst. Mot diskriminering och annan kränkande behandling av personal och elever. Kompetenscentrum Sotenäs Kommun Campus Väst Mot diskriminering och annan kränkande behandling av personal och elever. LIKABEHANDLINGSPLAN Mot diskriminering och annan kränkande behandling av personal och

Läs mer

Praktiska Västerås plan mot diskriminering och kränkande behandling

Praktiska Västerås plan mot diskriminering och kränkande behandling Praktiska Västerås plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för att det varje år upprättas

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013 Gäller under tiden 2012-08-30 2013-08-30 Inledning Handlingsplanens främsta syfte är att främja barns och

Läs mer

Utredningsrapport Förstudie om Malmö stads arbete mot afrofobi och diskriminering mot personer med afrikansk bakgrund

Utredningsrapport Förstudie om Malmö stads arbete mot afrofobi och diskriminering mot personer med afrikansk bakgrund SIGNERAD 2015-04-08 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2015-04-08 Vår referens Syna Ouattara Utredare syna.ouattara@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsrapport Förstudie om Malmö stads arbete mot afrofobi

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. TIBBLESKOLAN

Handlingsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. TIBBLESKOLAN VÄSTERÅS STAD Tibbleskolan, Skultuna Rektor, Annica Avelin 2015-09-11 Handlingsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. TIBBLESKOLAN Mål Tibbleskolans

Läs mer

Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Pjätteryds naturförskola 2015/2016

Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Pjätteryds naturförskola 2015/2016 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Pjätteryds naturförskola 2015/2016 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och

Läs mer

Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg

Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg 2015 Vuxenskolan, Likabehandlingsplan Sida 1 Innehållsförteckning Bakgrund och uppdrag... 3 Lagens syfte... 3 Vuxenskolans värdegrund... 3 Övergripande mål för

Läs mer

Årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan

Årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan ! Handläggning Pernilla Alm Direkttelefon E-post Datum 2015-11-16 Årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan Namn på enheten: Citronfjärilen Innehåll 1. Vision 2. Bakgrund 3. Likabehandlingsarbete

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Förskolan i Surahammars Kommun

Förskolan i Surahammars Kommun Förskolan i Surahammars Kommun Förskolans årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling. 2015/2016 Innehållsförteckning Vision, syfte, policy och ansvar 3 Definitioner

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Likabehandlingsarbetets ramverk

Likabehandlingsarbetets ramverk Bilaga till Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Stureby förskolor 2013 Likabehandlingsarbetets ramverk - Lagar och begrepp Innehåll Likabehandlingsarbetets ramverk... 3 Lagstiftning...

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling inom de kommunala gymnasieskolorna

Plan mot diskriminering och kränkande behandling inom de kommunala gymnasieskolorna Plan mot diskriminering och kränkande behandling inom de kommunala gymnasieskolorna Dokumentnamn: Plan mot diskriminering och kränkande behandling inom de kommunala gymnasieskolorna. Dokumentansvarig:

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Broslättskolan tar avstånd från all form av diskriminering och kränkande behandling. Alla som arbetar på skolan arbetar aktivt för att förhindra och förebygga trakasserier

Läs mer

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling OVANÅKERS KOMMUN 2016-09-30 Barn- och utbildning Rotebergs skola Chris Sommar Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vår målsättning: Alla ska trivas i skolan.

Läs mer

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet 2012-09-01 2013-06-10

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet 2012-09-01 2013-06-10 PRAKTISKA KIRUNA Giltighet 2012-09-01 2013-06-10 1 Innehållsförteckning 1. Inledning & Syfte... 3 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 3 3. Vision mot kränkande behandling... 3 4. Delaktighet...

Läs mer

Skolområde Östra. Ängsgårdens förskola

Skolområde Östra. Ängsgårdens förskola RR Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Skolområde Östra Ängsgårdens förskola Förskolan måste agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn känner sig kränkt. Förskolan

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lingåsen År 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: förskolechef pedagoger Planen gäller från 2015-10-01 Planen gäller

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Likabehandlingsarbete

Likabehandlingsarbete Likabehandlingsarbete Årlig rapport Mars 2015 Barn- och ungdomsförvaltningen Tove Briell Dnr Bun 2015/123 SAMMANFATTNING Den årliga rapporten om likabehandling är en del av barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Rättviks kommuns förskolor och pedagogisk omsorg Vision På förskolan förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling.

Läs mer

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen.

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen. I Skövde kommun har vi en positiv grundsyn med stark tilltro till verksamheten, till oss själva, våra arbetskamrater, vår arbetsgrupp och vår chef. Delaktighet, ansvar och inflytande ska vara naturliga

Läs mer

Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Innehållsförteckning Inledning s.3 Förskolan Laxens vision s.3 Definitioner s.4 Diskrimineringsgrunder enligt diskrimineringslagen

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Pedagogisk omsorg i Säters stad 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2

Läs mer

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Vårt arbete för likabehandling 2013/2014

Vårt arbete för likabehandling 2013/2014 Vårt arbete för likabehandling 2013/2014 Vi erbjuder den lärande mötesplatsen, där människor fördjupar sina kunskaper, vågar överskrida sina gränser och flyttar perspektiven in i framtiden. 0 Diskrimineringsombudsmannens

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt

Läs mer