En skola för alla? Gymnasieelevers upplevelser och kunskap om rasism

Transkript

1 En skola för alla? Gymnasieelevers upplevelser och kunskap om rasism 1 inlagan AiV.indd :21:24

2 alla alla o l i k a l i k a Cecilia Englund Projektledare/utredare Ungdom Mot Rasism inlagan AiV.indd :21:25

3 Innehållsförteckning Förord 5 Sammanfattning 6 Inledning 9 Definitioner 11 Metod 15 Tidigare studier 19 Resultatdel 29 Enkätundersökning 29 Fokusgruppstudie 49 Anmälningar om etnisk diskriminering i gymnasieskolan Sammanfattande analys 77 Litteraturförteckning 83 Bilagor 86 Enkät 86 Statistik 90 3 inlagan AiV.indd :21:25

4 4 inlagan AiV.indd :21:25

5 Förord I denna rapport redovisas resultatet från skuggutredningen Ungas upplevelser av rasism i skolan och på fritiden. Skuggutredningen är en del av Ungdom Mot Rasisms projekt Antirasism i vardagen som genomförs under En datainsamling bestående av enkäter och fokusgruppsintervjuer har genomförts under våren Preliminära data redovisades vid Ungdom Mot Rasisms seminarium i Almedalen juli Skuggutredningen planerades inledningsvis av Ungdom Mot Rasisms styrelse tillsammans med statsvetaren Christian Björkdahl. Därefter har projektledaren och utredaren Cecilia Englund tagit över ansvaret för projektets genomförande i alla delar. Cecilia Englund har också skrivit rapporten, förutom den del av rapporten som består av en genomgång av Diskrimineringsombudsmannens ärenden. Den delen har Ungdom Mot Rasisms ordförande Anton Landehag skrivit. Under våren 2012 togs en enkät fram i samråd med en referensgrupp och andra experter, bland annat tjänstemän vid Diskrimineringsombudsmannen. Vi har under skuggutredningen även haft en kontinuerlig kontakt med Bengt Westerberg, regeringens utredare när det gäller rasism och främlingsfientlighet. En referensgrupp bestående av personer från olika universitet och högskolor har fungerat som stöd och bollplank samt även vid kvalitetsgranskningen. I referensgruppen har följande personer ingått: Emma Arneback, fil. dr. i pedagogik vid Örebro universitet, Laid Bouakaz, fil. dr. i pedagogik vid Malmö högskola, Ulla Ekström von Essen, fil. dr. i idéhistoria vid Södertörns högskola, Mikael Hjerm, professor i sociologi vid Umeå universitet, Masoud Kamali, professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet och Diana Mulinari, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet. I datainsamlingen har framför allt Ungdom Mot Rasisms egna medlemmar på olika orter i landet varit behjälpliga, vilket även kommunala tjänstemän, rektorer och lärare har varit. I den statistiska databearbetningen har även Ungdom Mot Rasisms styrelseledamot Ellen Rue deltagit. Vi vill speciellt tacka Heidemarie Brandt, Olof Ivarsson, Linn Lidberg, Anders Lindh, Leif Lövstrand, Gustavo Nazar, Elisabeth Siegfelt och Maria Zahir som varit till stor hjälp vid datainsamlingen. Ett stort tack också till referensgruppen, regeringens utredare Bengt Westerberg, och sist men inte minst alla otroliga UMR:are som ställt upp i de olika leden av projektet. 5 inlagan AiV.indd :21:25

6 Sammanfattning Ungdom Mot Rasisms skuggutredning Ungas upplevelser av rasism i skolan och på fritiden genomfördes under våren och hösten Många av de gymnasieungdomar som deltagit i studien upplever rasism i sina skolor, framför allt utrikesfödda elever och elever födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar. Studien tar också temperaturen på elevernas kunskaper och kännedom om rasismen i skolan. Slutsatsen är att en alltför liten del av eleverna känner till skolornas likabehandlingsplaner och eventuella antirasistiska arbete. Resultatet i skuggutredningen tyder på att det finns en klyfta mellan elever av olika bakgrund. En klyfta som antyder att den svenska skolan inte är en skola för alla. Skuggutredningen är en del av projektet Antirasism i vardagen, som initierats som ett svar på regeringens utredning om rasism och främlingsfientlighet. Under maj 2012 samlades 1490 enkäter in och fem fokusgruppsintervjuer genomfördes i 17 gymnasieskolor från Malmö i syd till Älvsbyn i norr. Skuggutredningen innehåller även en genomgång av Diskrimineringsombudsmannens anmälningar gällande etnisk diskriminering i gymnasieskolan Stora skillnader i upplevelser av rasism och kunskaper om rasism Enkätundersökningen visar att det finns stora skillnader mellan eleverna när det gällerupplevelser av rasism. Det finns också stora skillnader beträffande elevernas kunskap och kännedom om rasism. Skillnaderna är relaterade till elevernas bakgrund, kön, årskurs och om skolan ligger i en större eller mindre ort. De som är mest utsatta för rasism är de utrikesfödda eleverna, nästan hälften av dem, 48 procent, uppgav i undersökningen att de hade upplevt rasism i sin vardag. 34 procent av eleverna födda i Sverige med två utrikesfödda elever hade utsatts för rasism. För hela populationen var det 16 procent som uppgav att de utsatts för rasism. Undersökningen visar att pojkar är mer utsatta än flickor. Elever i storstäderna var också i högre utsträckning utsatta för rasism än elever som gick i skolor på mindre orter. 42 procent av eleverna som svarade på frågan om var de utsatts för rasism uppgav att det hade skett på fritiden. Något färre, 40 procent, hade utsatts i skolan och för 18 procent av eleverna hade det skett på Internet. Utrikesfödda elever och elever födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar 6 inlagan AiV.indd :21:25

7 svarade i högre utsträckning än andra elever att de varit utsatta för rasism i skolan. Studien visade att det var vanligare att utsättas för trakasserier och sämre behandling än hot och våld. Oftast var förövaren okänd, därefter var det vanligast att det var en annan elev som utsatt dem och som tredje mest förekommande svarsalternativ svarade eleverna en kompis. 28 procent, av eleverna ansåg att det fanns rasism på deras skolor. Även här var det en större andel utrikesfödda elever som ansåg att rasism förekom på deras skolor, 41 procent. En fjärdedel, 24 procent, av alla eleverna kände till en rasistisk händelse som skett på deras skola. En dryg tredjedel av utrikesfödda elever och elever födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar kände till en rasistisk händelse medan 21 procent av de svenskfödda eleverna med två svenskfödda föräldrar gjorde det.. Låg kunskap om rasism och likabehandling Enkätundersökningen tog också temperaturen på kunskapsnivån när det gäller rasism. Överlag visade studien att eleverna inte kände till särskilt mycket om rasism och det arbete som sker mot rasism och för likabehandling. Mindre än hälften av alla elever kände till sina skolors likabehandlingsplaner, 41 procent. När det gällde frågor som rörde skolans arbete mot rasism svarade majoriteten av eleverna att de inte visste. Även resultatet för fokusgruppsintervjuerna visade på stora skillnader när det gällde likabehandlingsplanerna. Många intervjudeltagare kände inte till sina skolors planer. Av de intervjudeltagare som gjorde det uppgav flera att deras lärare hade varit aktiva i arbetet med likabehandlingsplanerna. Variationerna var alltså stora även inom skolorna, vilket tyder på attaktiva och kompetenta lärare behövs för att uppnå ett fruktbart likabehandlingsarbete. Samtalen om rasism på fritiden och i skolan kom att bli livliga i många grupper. Här varierade också kunskap och kännedom om fenomenet mellan de olika intervjudeltagarna, oftast kopplat till egna erfarenheter och bakgrund. Fokusgruppsintervjuerna kom i stor utsträckning att präglas av svårigheterna att prata om rasism och att hur svårt det är att upptäcka den rasism som kommer till uttryck i närmiljön. Även i de fall intervjudeltagarnas berättelser kunde uppfattas som klara exempel av olika slags rasistiska yttranden var det inte alltid som intervjudeltagarna själva uppfattade det så. I en klass framkom det att eleverna med svensk bakgrund skämtade med eleverna med utländsk bakgrund på ett särskilt sätt: 7 inlagan AiV.indd :21:25

8 I vår klass skojar man på rasistiskt sätt. Men man skämtar. Dra tillbaka till ert eget land. Vi har gått med dem i tre år nu så det är mer på skoj. Vi tar inte illa upp. Var gränserna gick för vad som skulle betraktas som rasistiska yttranden visade sig i fokusgruppsintervjuerna inte vara särskilt enkelt att förhålla sig till. Många avfärdade rasistiska skällsord som jargong och skämt om det skedde kompisar emellan. Det handlade mycket om vem, vad och när det skedde. Flera av samtalen handlade också om den vardagsrasism många upplever, som framför allt handlade om främlingars blickar och andra diskriminerande handlingar. Skuggutredningen visar på olika sätt hur svårt det är att förhålla sig till rasism. Det kan bero på att det är svårt för eleverna att se sig själva som del av olika strukturer. I enkätstudien tydliggjordes det genom att det i flera frågor var svårt för eleverna att ta ställning i de frågor som rörde rasism och antirasistiskt arbete. I fokusgruppsintervjuerna hamnade deltagarna ibland i vi och dem fällan. I de grupper där de flesta hade svensk bakgrund blev det synligt genom att deltagarna förhöll sig till rasism med en viss distans, då rasismen drabbade de andra eller dem. I någon grupp där de flesta hade utländsk bakgrund förhöll man sig på ett liknande sätt till svenskar eller personer som upplevdes vara svenska. De olika studierna i skuggutredningen visar att det finns mycket att arbeta med om det ska vara nolltolerans mot rasism i skolan. Som en deltagare i en fokusgrupp sa: Skolan fokuserar mer på att det inte ska skräpas ner mer än på hur vi mår och känner oss. Där missar de mycket. 8 inlagan AiV.indd :21:25

9 Inledning Unga exponeras dagligen för rasism i sin vardag. Det handlar om allt från rasistiska attityder och propaganda som klotter och klistermärken som sätts upp i ungdomarnas närmiljö, bloggar och inlägg på Internet, till rasistiska handlingar som trakasserier, hot och våld. Rasism uttrycks även i form av exkludering. En stor del av ungas vardag är förlagd till skolmiljön. I skolan har det hänt en del när det gäller arbetet med likabehandling de senaste åren. Sedan några år tillbaka är skolorna tvungna att aktivt arbeta med dessa frågor. Även på Internet utsätts ungdomar för en stor del av det rasistiska och främlingsfientliga hatet, då handlar det ofta om sociala medier. Sociala medier drar till sig många unga användare. Ungdomars egna ställningstaganden och attityder har undersökts i flera studier. Däremot glöms ofta ungdomarnas egna upplevelser av rasism och främlingsfientlighet bort när vi pratar om rasism. Det är som om samhället väljer att blunda för att omfattningen är för svår att se och framför allt motverka. Ungdom mot Rasisms projekt Antirasism i vardagen har sin utgångspunkt i regeringens utredning om främlingsfientlighet och rasism. 1 Regeringens utredning inkluderar flera aspekter av rasism och intolerans, däribland en kunskapssammanställning om rasism i skolan och hur rasism kan bemötas där. Som tidigare studier har även regeringens utredning ett specifikt fokus på attityder, det saknas däremot ett specifikt upplevelseperspektiv. Mot bakgrund av dessa direktiv formulerades projektet Antirasism i vardagen och framför allt den skuggutredning Ungas upplevelser i skolan och i sin vardag - vars resultat presenteras i den här rapporten. Det huvudsakliga syftet med skuggutredningen var att utreda ungas egna upplevelser av rasism och främlingsfientlighet i sin vardag. Undersökningen syftar även till att undersöka ungdomars kunskaper generellt när det gäller rasism men även deras kännedom om hur skolorna arbetar mot rasism och för likabehandling. Hur bra är skolorna egentligen tycker eleverna? Därför har en enkätundersökning genomförts i 17 gymnasieskolor och fem fokusgruppsintervjuer hållits från Malmö i syd till Älvsbyn i norr. 1- Kommittédirektiv 2011:39 Ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans 9 inlagan AiV.indd :21:25

10 Rapporten är uppdelad i följande delar. Den inleds med en bakgrund bestående av definitioner och beskrivning av studiens metoder. Därefter presenteras en sammanställning över tidigare studier i ämnet och angränsade områden. Huvuddelen av rapporten består av en resultatdel, där tre studier presenteras. Först, en enkätstudie, därefter en fokusgruppsstudie och slutligen en genomgång av diskrimineringsärenden gällande skolområdet som inkommit till Diskrimineringsombudsmannen. Rapporten avslutas med en sammanfattande analys där resultatet knyts samman med teori och tidigare studier. Enkät och den sammanställda statistiken ligger i en bilaga till rapporten. 10 inlagan AiV.indd :21:25

11 Definitioner Vad är rasism? I både den här rapporten och arbetet med skuggutredningen har begreppsmässig utgångspunkt varit Ungdom Mot Rasisms egen definition av rasism: Rasism som fenomen är enligt Ungdom mot Rasism ett medvetet eller omedvetet, socialt konstruerat uttryck för makt som innefattar kategoriseringar och generaliseringar av grupper av människor, rasifierade grupper, utifrån deras fysiska och/eller kulturella egenskaper samt en uppfattning om mänsklig över- och underordning. (Ungdom Mot Rasism, 2011) 2 Rasism inkluderar i denna studie rasistiska handlingar riktade till person på grund av deras utseende och/eller etniska/kulturella/religiösa bakgrund. Den gängse definition av rasism, som används i vårt samhälle, utgår till stor del från FN:s internationella konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering och enligt den innebär begreppet rasdiskriminering: varje skillnad, undantag, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg, härkomst eller nationellt eller etniskt ursprung som har till syfte eller verkan att omintetgöra eller inskränka erkännande, åtnjutande eller utövande på lika villkor av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden av det offentliga livet. I den här studien väljer vi att diskutera rasism utifrån samhällets strukturer och den rådande maktordningen. Sålunda tar vi hänsyn till att det är samhällets rådande normer och föreställningar som bidrar till skapandet och återskapandet av exkluderande mekanismer som ligger bakom den strukturella rasismen (se också SOU 2005:56). Ett sätt att förhålla sig till de osynliga regler normer som är så viktiga för att upprätthålla ojämlika strukturer är genom ett normkritiskt perspektiv, vilket innebär att problematisera och reflektera 2- I enkäten användes en förenklad definition baserad på Ungdom Mot Rasisms definition och den lyder så här: Rasism är ett negativt beteende i form av attityder och handlingar riktade mot en person eller flera på grund av ursprung/religion/hudfärg. Rasism kan ske både medvetet och omedvetet. Rasism kan både vara en individs handlingar och/eller uttryckas genom orättvisor riktade mot en hel grupp 11 inlagan AiV.indd :21:25

12 över vilka normer som råder och hur du som person är aktivt delaktig i återskapandet av dessa (Förbundet Vi Unga, 2010). Ytterligare en annan aspekt att se på förtryck fås genom det intersektionella perspektivet, vilket innebär att se hur olika slags förtryck kan samverka: Ett intersektionellt perspektiv ställer frågor om hur makt och ojämlikhet vävs in i uppfattningen om vithet, manlighet, könstillhörighet, klasstillhörighet m.m. genom ett ständigt återskapande av nya markörer som gör skillnaden mellan vi och dem till meningsfulla sociala koder (de los Reyes & Mulinari, 2005, s. 99). I en analys av Sverigedemokraterna väljer sociologerna Diana Mulinari och Anders Neergaard att se rasism i två olika perspektiv; den exkluderande och den exploaterande rasismen (Mulinari & Neergaard, 2010, s ). 3 Den exkluderande rasismen som de också kallar förlorarnas rasism handlar om hur högerextrema partier verkar för särskiljning, exkludering och slutligen en utradering av de andra. Enligt artikelförfattarna försöker dagens högerextrema partier att aktivt distansera sig från denna typ av rasism. De ser också det exkluderande perspektivet som centralt för rekrytering till dessa grupper. Den exploaterande rasismen ser Mulinari och Neergaard däremot som vinnarnas rasism i och med att den är produktiv och en del av kapitalismens globala reproduktion. De anser att den också är fundamentet för att förstå den geopolitiska och ekonomiska världsordningen. Den exploaterande rasismen skiljer sig även åt från den exkluderande rasismen genom att de andra måste vara närvarande för att utövarna av denna slags rasism ska kunna dominera och exploatera dem. Segregation är ett exempel. Vardagsrasism är ett begrepp som ofta används men ändå inte riktigt slagit igenom i begreppsfloran kring rasism och främlingsfientlighet. Vardagsrasism kan enligt Philomena Essed ses som en process som kännetecknas av praktiska handlingar med inslag av rasism, skiljer sig från rasism eftersom det inte handlar om extrema företeelser utan snarare mer konkreta och ibland triviala handlingar (Essed, 2005). Utsätts en person för dem dagligen kan dessa leda till kroniska skador. Vardagsrasism kan enligt Essed reduceras till tre perspektiv; marginalisering, där den utsatta identifieras som rasmässigt eller utseendemässigt annorlunda; problematisering av andra kulturer och identiteter; 3 Mulinari och Neergaard använder i sin analys Pierre-André Taguieffs uppdelning av rasism som exkluderande och exploaterande (Taguieff, 2001). Se även Emma Arnebacks analys av rasism (Arneback, 2012). 12 inlagan AiV.indd :21:25

13 och repression av motstånd som kan ske genom förödmjukelse eller våld (Essed, 2005, s. 79). Även sociologen Ulrika Schmauch diskuterar vardagsrasism i sin avhandling om upplevelser av rasism och diskriminering bland personer med afrikansk bakgrund (se under avsnittet om tidigare studier i den här rapporten) (Schmauch, 2006). Upplevelser av rasism och diskriminering Att mäta upplevelser av rasism och diskriminering är inte enkelt. Det finns statistik att tillgå genom till exempel anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen (DO) och hatbrottstatistiken, som Brottsförebyggande rådet sammanställer årligen. Vi vet också att anmälningsfrekvensen är låg (se till exempel Englund, 2006; Kalonaityté, 2007; Kawesa, 2011). Det beror på en rad olika faktorer som till exempel låg kunskap om rättigheter, misstänksamhet mot myndigheter eller att man inte tror att en anmälan leder någonstans. Anders Lange anser att upplevelseperspektivet är svårt att undersöka i och med att upplevelsen inte är objektiv utan subjektiv, vilket innebär att en person kan uppleva diskriminering trots att det inte handlar om objektiv diskriminering eller att en person som är utsatt för objektiv diskriminering inte kanske upplever det så (Lange, 2000). Lange menar att det finns andra aspekter som påverkar en persons upplevelser, som till exempel kunskaper i svenska. 13 inlagan AiV.indd :21:25

14 14 inlagan AiV.indd :21:25

15 Metod För att få ett så omfattande och nyanserat resultat har både kvantitativa och kvalitativa metoder använts i utredningen. Omfattningen av ungas upplevelser har vi valt att undersöka med en enkätundersökning och nyanserna av ungas upplevelser med fokusgruppsintervjuer. Enkätundersökning Enkäten som i den slutgiltiga versionen innehåller 22 frågor togs fram i samråd med referensgrupp och andra experter. Enkäten testades därefter i en gymnasieskola, vilket ledde till vissa förändringar i den ursprungliga versionen. 4 Urvalet av de 17 gymnasieskolor som deltagit i undersökningen har skett på olika sätt. På de större orterna har olika slags gymnasieskolor deltagit, olika med tanke på blandningen av elevernas bakgrund utifrån ett socioekonomiskt/etniskt/religiöst perspektiv och både kommunala och fristående gymnasieskolor har deltagit. Huvuddelen av de gymnasieskolor som deltagit i studien är kommunala. Framför allt har rekryteringen skett genom direkta kontakter med skolor, kontakter i kommunerna med tjänstemän och Ungdom Mot Rasisms egna medlemmar. En förfrågan riktad till Ungdom Mot Rasisms medlemmar om tips på kommuner eller skolor att kontakta skickades ut genom organisationens olika kanaler, till exempel ett nyhetsbrev. I de fall där kommunala tjänstemän var kontaktpersoner deltog de i urvalsprocessen genom att föreslå olika gymnasieskolor på orten. I de fall där inga kontakter funnits med skolorna har rektorer kontaktats per telefon. Ett fåtal skolor har tillkommit på det sättet. Den ursprungliga tanken var att få med olika slags orter orter i glesbygdsmiljö likväl som mellanstora tätorter och stora tätorter och städer jämnt fördelade över landet. Därefter har enkäterna skickats ut och någon på skolan eller i kommunen har samlat in de ifyllda enkäterna alternativt att någon från organisationen besökt skolorna för att samla in enkäterna. 5 I alla 17 skolor har flera klasser deltagit i studien, ungefär sex klasser per skola har valts ut. I några skolor har 4- Enkäten ligger som bilaga till rapporten. 5- I den här rapporten redovisas enbart antalet insamlade enkäter och inte bortfall även om det naturligtvis finns ett bortfall. I flera fall har fler enkäter skickats ut till skolor och kommuner än de som sedan kommit tillbaka ifyllda. I något fall har hundratals enkäter skickats till en ort och därefter har de kommit bort för att sedan hittas för sent, d v s när undersökningsperioden varit avslutad. 15 inlagan AiV.indd :21:25

16 färre klasser tagit del av studien och inte i något fall har en hel skola deltagit. Enkäterna delades främst ut till elever som gick praktiska och teoretiska program. På några skolor delades den även ut till elever på det individuella programmet. 6 Då de flesta enkäterna har samlats in klassvis i de olika skolorna, innebär det att bortfallet bedöms som lågt, eftersom alla elever förväntas att lämna in en ifylld enkät. Det kan ha förekommit att elever vägrat medverka i undersökningen men det är inte redovisat. I en skola där vi inte fått dela ut enkäter i klasserna, har enkäterna samlats in i samband med aktiviteter riktade till gymnasieungdomar. Därefter har de insamlade enkäterna kodats i Excel för att senare bearbetas i statistikprogrammet R. Materialet har också bearbetats manuellt. Valet av urvalsmetod innebär att det inte går att dra några generella slutsatser utifrån resultatet däremot kan vi med detta material säga hur det ser ut på de skolor som deltar i studien. Vi har i bearbetningen av det statistiska materialet valt att dela upp populationen efter född i Sverige/utrikesfödd, kön, årskurs, praktiskt/teoretiskt program och om orten skolan ligger i är stor eller liten. Vi ansåg att det var viktigt för studiens resultat om vi visste om eleverna var födda i Sverige eller inte och om deras föräldrar var det. I analysfasen har vi därför delat in eleverna efter kategorierna; utrikesfödda elever, elever födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar, elever födda i Sverige med en utrikesfödd förälder och en förälder född i Sverige samt elever födda i Sverige med två föräldrar födda i Sverige. Beträffande kön hade vi initialt en diskussion om att ha tre alternativ; tjej, kille och hen. Därefter kom vi fram till att juridiskt kön, dvs. det kön som är registrerat i folkbokföringen, var det bästa alternativet, eftersom vi trodde att en del elever skulle kunna fylla i hen alternativet för att det var roligt. Vi har också valt att dela upp materialet efter program och årskurser, eftersom det enligt tidigare studier om rasism visat sig finnas skillnader mellan elever som går olika program och i olika årskurser. Slutligen har vi valt att analysera materialet med hänsyn till vilken storlek på ort skolan ligger. Det handlar alltså inte om regionala skillnader, utan vi ville här se om det fanns skillnader mellan elever som gick på skolor i storstäder, mindre städer och mindre tätorter. 6- Siffror för elever som går det individuella programmet kommer dock inte att redovisas på grund av att antalet är för lågt. 16 inlagan AiV.indd :21:25

17 Fokusgruppsintervjuer Fokusgrupper är en kvalitativ forskningsmetod där deltagarna får diskutera en specifik frågeställning i grupp (Tillgren & Wallin, 1999). Intervjudeltagarna är särskilt rekryterade för detta specifika syfte. Fokusgrupper har visat sig vara speciellt bra vid studier av erfarenheter, uppfattningar och hur personer formar och uttrycker olika ståndpunkter. Resultaten av fokusgrupperna är knutna till situation och sammanhang, då en intervjuperson kan uttrycka en åsikt i en djupintervju och en annan i en fokusgruppsintervju (Barbour & Kitzinger, 1999). Fokusgruppsmetoden har dessutom visat sig vara bra i kombination med kvantitativa metoder. Fem fokusgruppsintervjuer har hållits i fyra gymnasieskolor på olika orter i Sverige. Två har hållits i två olika storstäder och två i mindre samhällen. På en skola har två fokusgruppsintervjuer hållits. Deltagarna till fokusgrupperna är rekryterade från gymnasieskolor som deltagit i enkätundersökningen. Deltagarantalet har varierat, i den största gruppintervjun deltog åtta personer. I den minsta kom tre deltagare. Det har således både varit svårt och enkelt att rekrytera deltagare. Dessutom har flera av fokusgruppsintervjuerna hållits efter skoltid, vilket innebär att det varit frivilligt att delta, något som förmodligen även påverkat resultatet. Till den fokusgruppsintervju som hade flest deltagare var det även flera som kom och gick under intervjuns gång, i slutet av intervjun var det svårt att se hur många deltagare som varit aktiva. I den skolan fanns ett intresse för frågorna och nyfikenhet på intervjun. Till den fokusgruppsintervju som hade minst deltagare fungerade inte logistiken då många elever var beroende av buss för att komma hem och den gick precis när intervjun skulle börja. Rekryteringen till fokusgruppsintervjun har gått till på olika sätt, men ett sätt har dominerat, och det är att vi genom kontaktpersoner direkt knutna till gymnasieskolorna har rekryterat deltagare. På någon ort har medlemmar i Ungdom Mot Rasism rekryterat deltagare till intervjun i skolan. Sammansättningen har sett olika ut, i flera fall har deltagarna känt varandra, gått i samma klass och varit kompisar och i något fall har fokusgruppen varit blandad och bestått av personer från olika klasser som inte känt varandra sedan tidigare. Ibland har eleverna valts ut av kontaktpersonen, i något fall har eleverna själva fått anmäla intresse. 17 Fokusgruppsintervjuerna har varierat i tid, från drygt 30 minuter till 1 timme och 40 minuter. Intervjuernas längd kan kopplas till gruppens sammansättinlagan AiV.indd :21:25

18 ning och hur mycket kunskap intervjupersonerna har haft om rasism. I något fall där gruppdeltagare inte känt varandra och inte heller haft mycket att säga om rasism och sina upplevelser av rasism har intervjun blivit mycket kort. En intervju som sker i grupp hänger mycket ihop med gruppens dynamik och hur deltagarna interagerar, exempelvis om de känner sig trygga och vågar delta eller inte. Fokusgruppsintervjuerna har bandats och en bisittare har suttit med och fört anteckningar. En frågeguide liknande de frågor som ställdes i enkäterna användes. Följdfrågorna varierade från intervju till intervju lite beroende på deltagare och vilken ort intervjun skedde på. De inspelade intervjuerna har i en analysfas lyssnats igenom och delar av intervjuerna har sedan transkriberats ord för ord. Därefter har materialet strukturerats upp i olika teman som relaterat till de olika frågorna men också tillkommit vid genomlyssning av intervjuerna. 18 inlagan AiV.indd :21:25

19 Tidigare studier Rasism i skolan 2010 genomförde Ungdom Mot Rasism en studie om rasism i skolan, Rasismen i skolan Elevers syn på rasism och likabehandling (Ungdom Mot Rasism, 2010). 675 elever från Malmö i södra Sverige till Umeå i norr deltog i undersökningen. Studien visade att arbetet med värdegrundsfrågor i skolorna var eftersatt. Framför allt visade studien på brister i skolornas likabehandlingsarbete. Många av de tillfrågade eleverna visste inte vad likabehandlingsarbete var för något. Ännu färre hade läst skolans likabehandlingsplan och ännu färre av dem förstod vad som stod i planen. Resultatet visar dessutom att skolorna brustit i att erbjuda möjligheterna till delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen. Det är framför allt viktigt, enligt rapporten, att inbjuda eleverna att delta i både framtagande och implementerande av likabehandlingsplanerna. Eleverna uppgav också att skolorna inte arbetade särskilt mycket med likabehandling utöver planerna. 62 procent av eleverna uppgav i studien att de mött rasism i sin vardag. De mötte rasismen i skolan, i diskussioner, genom medierna och rasistiskt klotter. 35 procent av eleverna hade inte stött på rasism överhuvudtaget. 47 procent hade använt rasistiska uttryck som skällsord, 49 procent hade inte gjort det. 39 procent uppgav att antingen de själva eller någon annan i deras omgivning hade utsatts för rasism, medan 37 procent inte hade det. 60 procent av eleverna hade sett nazistiska symboler någonstans på skolan eller i omgivningen. Ungas attityder Forum för levande historia har vid flera tillfällen undersökt gymnasieungdomars intolerans (Forum för Levande Historia och Brottsförebyggande rådet, 2004; Forum för Levande Historia, 2010). Den senaste undersökningen från 2010 visar att mer än hälften av alla elever hade en positiv inställning till homosexuella, medan endast en fjärdedel var positivt inställda till romer (Forum för Levande Historia, 2010). Nästan en femtedel av respondenterna var negativt inställda till såväl invandrare, muslimer, judar som till homosexuella. En fjärdedel av eleverna var dock negativt inställda till romer. Som även tidigare studier visat spelade kön roll när det gäller utfallet, flickorna var mer positiva till de fem grupperna än pojkarna. Ålder spelade också in, då 19 inlagan AiV.indd :21:25

20 de äldre av eleverna, de som gick i årskurs 3 var mer positiva än de som gick i årskurs 1. Studien visade att elever i skolor med höga betygssnitt och hög andel behöriga lärare, liksom elever i skolor med höga andelar av välutbildade och välsituerade boende, var mer positivt inställda än elever från skolor med låga betygssnitt. Ju lägre betygssnitt skolan hade desto mer negativa attityder. Samma sak gäller föräldrarnas utbildningsbakgrund och vilken typ av program som eleverna går på. Elever med högutbildade föräldrar och elever som går på de studieförberedande/teoretiska programmen har i högre grad positiva attityder, visade undersökningen. När eleverna jämfördes med avseende på nationell tillhörighet och religionstillhörighet visade det att eleverna med utländsk bakgrund var mer positiva till invandrare och muslimer, även om det var färre i den gruppen som var positiva till muslimer än till invandrare, vilket kan hänga ihop med att en del av eleverna med utländsk bakgrund var kristna. När det gällde positiva attityder till homosexuella var det fler med svensk bakgrund som hade det jämfört med de med utländsk bakgrund, där inställningen fördelade sig jämnt mellan positiv, ambivalent och negativ. Bland de som hade en hög andel ambivalenta attityder till muslimer fanns personer med svensk bakgrund, personer som tillhörde olika kristna församlingar och personer som uppgav att de inte hade någon religionstillhörighet överhuvudtaget. De med svensk bakgrund var också i hög utsträckning ambivalenta i sin inställning till judar och romer. Drygt hälften av de med muslimsk tro var negativt inställda till judar medan drygt hälften av de med svensk bakgrund som tillhörde svenska kyrkan eller utan religion var ambivalent inställda till judar. Upplevelser av rasism och vardagsrasism I 2004 års Intoleransundersökning från Brottsförebyggande rådet och Forum för Levande Historia undersöks även de ungas utsatthet (Brottsförebyggande rådet och Forum för Levande Historia, 2004, ss ). Undersökningen visar att det är relativt ovanligt att utsättas för våld på grund av sitt ursprung 7 även om det förekommer. 2,6 procent av de som deltog uppgav att de blivit utsatta för misshandel på grund av sitt ursprung. Pojkarna var mer utsatta än flickorna, 3,4 procent jämfört med 1,9 procent. En högre andel av eleverna hade utsatts för hot på grund av sitt ursprung, nämligen 6,5 procent. Även här var pojkar mer utsatta än flickor, 8,6 procent jämfört med 4,5 procent. För elever med utländsk bakgrund var 15 procent utsatta jämfört med 5,3 7 Både svenskt och utländskt ursprung omfattas av frågan. 20 inlagan AiV.indd :21:25

21 procent för personer med helsvensk bakgrund (elev och båda föräldrar födda i Sverige). Undersökningen tog även upp mer subtila kränkningar som t ex att bli orättvist behandlad. 15 procent av eleverna uppgav att de hade upplevt detta minst en gång de senaste tolv månaderna. 11 procent av dem hade upplevt det i anknytning till skolan, vanligast av en elev eller lärare. 4 procent hade upplevt det av en person i myndighetsställning. Få av eleverna uppgav att de utsatts för våld på grund av religionstillhörighet, 0,5 procent. Något fler, 0,9 procent, hade blivit utsatta för hot på grund av religionstillhörigheten. Det var mer vanligt förekommande att de som upplevde kränkningar på grund av sin religionstillhörighet hade utsatts för verbala kränkningar, 4,2 procent av eleverna uppgav det. Flera studier har de senaste åren tagit upp rasism och diskriminering av personer med afrikansk bakgrund. I Diskrimineringsombudsmannens (DO) rapport Att färgas av Sverige framkommer att alla intervjuade ungdomar hade erfarenhet av rasism och diskriminering (Kalonaityté, 2007). Deras upplevelser handlar om olika slags diskriminerande behandling och vardagsrasism, som till exempel rasistiskt språkbruk och negativa Afrikametaforer, integritetskränkningar, uteslutning och undvikande, kriminalisering samt våldshandlingar. Både de intervjuade männen och kvinnorna är utsatta för våldshandlingar, även om männen är överrepresenterade. De intervjuade kvinnornas berättelser handlar mer om sexuella övergrepp. Resultatet i studien visar hur ungdomarnas erfarenheter av rasism och diskriminering inskränker deras möjligheter att delta i samhällslivet, inom alla samhälleliga arenor, som arbetslivet, utbildning och boende. DO:s rapport tar också upp de olika strategier ungdomarna utvecklar för att hantera den rasism och diskriminering de utsätts för och det handlar om individuella, sociala/interpersonella och rättsliga strategier. Ulrika Schmauch drar liknande slutsatser i sin avhandling om unga med afrikansk bakgrunds syn på rasism och diskriminering (Schmauch, 2006). Liksom i den tidigare nämnda DO-rapporten beskrivs de intervjuades erfarenheter i termer av den vardagligt inskränkande och tärande vardagsrasismen som tar sig uttryck i olika typer av handlingar och kan handla om allt från diffusa känslor av utanförskap till rädsla för att utsättas för rasistiskt våld eller rasistiska kommentarer. Även krav på anpassningar tas upp som ett exempel. Schmauch beskriver i sin avhandling hur vardagsrasismen leder till att de intervjuade känner sig osäkra och frustrerade men också hur deras upplevelser väcker sorg, ilska och förnedring. 21 inlagan AiV.indd :21:25

22 För att hantera vardagsrasismen utvecklas olika strategier, både på ett medvetet och på ett omedvetet plan. Schmauch finner tre olika sätt att hantera det: Den första strategin handlar om att man antingen håller med om den gängse synen på rasism i Sverige, medan den andra innebär att man vänder sig mot Sverige och allt vad det står för. Den tredje strategin innefattar en dekonstruktion av den position man befinner sig i samt försök att göra motstånd mot den (Schmauch, 2006, s. 182). I studien Vart tog Rättigheterna vägen beskrivs hur personer med somalisk bakgrund utsätts för en kombination av afrofobi och islamofobi (Kawesa m fl., 2011). De flesta informanterna i studien har upplevt nedsättande kommentarer om hudfärg, religion och/eller sin somaliska bakgrund. De har upplevt den kränkande behandlingen både i skolan och i arbetslivet. De upplever sig också särbehandlade i kontakt med svenska myndigheter som till exempel Migrationsverket, polisen, socialtjänsten och sjukvården. Studien visar också att den multipla diskriminering de utsätts för samspelar med kön, då t ex somaliska kvinnor utsätts för gynekologiska tvångsundersökningar eller utpekas på grund av sin hijab medan männen pekas ut som potentiella islamistiska terrorister. Informanternas upplevelser av rasistisk och diskriminerande särbehandling handlar också om kommentarer som har sin grund i stereotypa föreställningar om somalier som bidragsberoende. Även Sabine Gruber använder sig av begreppet vardagsrasism när hon beskriver hur lärarna i den skola som hon gör sitt fältarbete i särskiljer eleverna på olika sätt och hur det får betydelse för hur eleverna tillåts och uppfattas vara och hur de bemöts. Gruber menar vidare att detta ofta relateras till kulturella eller nationella skillnader och ibland också kroppsliga skillnader (Gruber, 2007, s. 201). De skillnadskonstruktioner Gruber finner i sitt material kan tolkas som vardagsrasism. Exempel som hon lyfter fram i sitt material är hur romska elevers svårigheter i skolan reduceras till deras kultur eller hur invandrarelever ses som genuina eller invandrarkillar ses som macho. Lärarna tillskriver sålunda eleverna en annorlundahet som uppfattas som ett arv som de bär med sig resten av sina liv. 22 I en intervjustudie finner Diana Mulinari och Anders Neergaard olika slags mönster för hur klass och etnicitet samverkar inte bara för att definiera olika positioner men också variationer mellan olika skolor (Mulinari & Neergaard, 2010:150). I stadsskolor med liten andel elever med utländsk bakgrund är rainlagan AiV.indd :21:25

23 sismen kopplad till andra platser och andra personer, där sker det en de-rasifiering som är baserad på klassprivilegier och elever med utländsk bakgrund identifierar sig i låg utsträckning med sin etniska tillhörighet. Stadsskolorna med hög andel elever med etnisk bakgrund kännetecknas av trygghet, där inga uttryck för rasism förekommer, klassheterogenitet bland elever med utländsk bakgrund och kollektiv rasifiering. Landsbygdskolor/skolor i mindre städer med låg andel elever med utländsk bakgrund kännetecknas av otrygghet där elever med utländsk bakgrund upplever direkt rasism som är konfronterande och rasifiering och stigmateriseringsprocesser som påverkar eleverna individuellt. Landsbygdsskolor/skolor i mindre städer med en hög andel elever med utländsk bakgrund kännetecknas däremot av trygghet, klasshomogenitet för både elever med utländsk och svensk bakgrund, rasifieringsprocesser som är grundade i klass och etniska identiteter som grundas i individuella etniska grupper. Rasistiska brott i statistiken Hatbrott regleras inte i lagen och det finns inte heller någon specifik brottskod för hatbrott utan den sammanställning som Brottsförebyggande rådet årligen redovisar är resultatet av en selektionsprocess som beror på om ett brottsoffer anmäler till polisen att han eller hon utsatts för ett hatbrott. För att brottet därefter ska registreras som ett hatbrott krävs att antingen polisen eller Brottsförebyggande rådet uppfattar det som att ett hatbrott är begånget. Under 2010 uppgick det totala antalet anmälningar som identifierats som hatbrott till knappt 5 140, vilket är en minskning med 660 anmälningar från föregående år (Brottsförebyggande rådet, 2011). Av dessa bedömdes 74 procent (knappt 3 800) ha främlingsfientliga/rasistiska motiv och 11 procent (drygt 550) ha antireligiösa (islamofobiska, antisemitiska och övrigt antireligiösa) motiv. Den övervägande andelen hatbrott handlar om olaga hot och ofredande, 40 procent av de anmälda hatbrotten. Våldsbrott och ärekränkning utgör 19 procent vardera och hets mot folkgrupp, 10 procent. Brottsförebyggande rådet redovisar i sin årliga rapport om hatbrott även statistik från den årliga Nationella Trygghetsundersökningen som handlar om hatbrott. Statistiken från 2009 visar en liknande struktur som sammanställning över 2010 års begångna hatbrott, d v s att de som anmäler främlingsfientliga brott är fem gånger fler än de som anmäler att de utsatts för homofobiska brott. 23 inlagan AiV.indd :21:25

24 Värdegrundsarbetet i skolan Inte förrän 2006 hände det något konkret när det handlar om skolans värld och den kränkande behandling som elever kan utsättas för i skolan. Då infördes lagen (SFS 2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever när det gäller utbildning för både barn och vuxna. Denna lag innebar att skolorna var tvungna att vidta åtgärder mot diskriminering och andra slags kränkningar. Ett led i detta arbete var att varje skola måste ha en likabehandlingsplan ersattes denna lag med Diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Skolverket och Skolinspektionens granskningar visar att skolorna på flera punkter inte riktigt klarat av detta uppdrag (Skolverket, Rapport 326, 2009 och Skolinspektionen, 2010). Sabine Gruber visar i sin forskning hur skolorna arbetar med värdegrundsfrågor och frågor som rör tolerans och icketolerans. Hennes slutsatser handlar om hur lärarna ytterligare distanserar sig själva genom att plocka från det mångkulturella smörgåsbordet utan varken inblick eller reflektion (Gruber, 2007). På så sätt handlar lärarnas beteende mer om att lyfta fram olikheter än likheter. Toleransarbetet handlar då om att majoriteten ska lära sig att tolerera minoriteterna. Det reflekteras inte heller mycket om de egna normproducerande processerna som lärarna själva är delaktiga i (Skolverket, Rapport 326, 2009; Skolverket, Rapport 327, 2009 och Skolinspektionen, 2010). En liknande analys gör Lena Granstedt när hon analyserar lärarnas tolkningsrepertoarer när de pratar om elever med utländsk bakgrund (Granstedt, 2006). De tolkningsrepertoarer hon fann var följande: Eleven som problem Eleven som del av skolans mångkulturella projekt Eleven som överkänslig Eleven som den andra Eleven som den som utnyttjar situationen Eleven som barn är mest Eleven som gisslan Föräldrar som bristfälliga Föräldrar som kunniga 24 inlagan AiV.indd :21:25

25 Lärarna är de som har tolkningsföreträdet i skolan. På så sätt läggs fokus på hur eleverna agerar och inte på lärarnas beteende. Lärarna granskar därmed inte sig själva utifrån ett normkritiskt perspektiv. Granstedt menar att därför tar inte heller lärarna upp frågor som rasism och främlingsfientlighet. Lärarnas användande av de tolkningsrepertoarer Granstedt fann i materialet visar hur lärarna på ett oreflekterat sätt distanserar sig från eleverna med utländsk bakgrund genom att tillskriva dem epitet som annorlunda och avvikande från de normer lärarna skapar och återskapar. Skolinspektionens granskning från 2010 om hur skolor arbetar när det gäller trakasserier och kränkande behandling visar att det i flera av de granskade skolorna, varav flera tidigare kritiserats för sitt bristande värdegrundsarbete, förekommer kränkningar mellan elever men också mellan personal och elever. Detta är särskilt oroande i och med att eleverna är i beroendeställning gentemot lärarna (Skolinspektionen, 2010). Granskningen visar också att vuxennärvaron var låg i flera av de besökta skolorna, vilket innebär att vuxna ofta saknas vid raster, i lunchmatsalen, i omklädningsrummen, på platser där elever uppger att problem kan uppstå. Eleverna hade ibland lågt förtroende för de vuxna på skolan och deras förmåga att lösa problem med trakasserier och kränkningar, vilket kunde leda till att eleverna själva försöker lösa problemen. Eleverna var också, enligt granskningen, rädda för repressalier från andra elever om de anmäler trakasserier och kränkningar till personalen. De uppgav att de inte alltid litade på att personalen skulle göra något bestående om de skulle anmäla. Granskningen visar även att konflikthanteringen ibland kan ta för lång tid om eleverna blandar in personalen. Flera skolor kartlägger inte heller trakasserier och kränkningar. Det finns dock skolor som, enligt granskningen, gör det på ett bra sätt men ibland saknas elevernas medverkan. De flesta skolor har rutiner, men skolorna följer inte dem. Dessutom visar granskningen att personalen sällan reflekterar över förhållningssätt och normer. Skolinspektionen visar i en senare granskning att även skolornas arbete med demokrati och värdegrundsarbete behöver förbättras (Skolinspektionen, 2012). Ett av de områden som tas upp i granskningen är att eleverna behöver ges ökat inflytande för att kunna vara delaktiga och komma till tals, på så sätt ges de även en praktisk träning i demokrati. I detta arbeta måste lärarna se till att alla elever får utrymme och får möjlighet att uttrycka åsikter och tankar. Dessutom visar granskningen att det på 13 av de 17 granskade skolorna saknas en helhetssyn på demokrati- och värdegrundsuppdraget. I skolorna kommer detta till uttryck genom att det finns variationer som framför allt 25 inlagan AiV.indd :21:25

26 beror på lärarnas olika kompetenser och tolkningar. Här ser Skolinspektionen faran i att detta leder till en bristande likvärdighet. Skolverkets uppföljning av skolors tillämpning av barn- och elevskyddslagen visar däremot att man har kommit en bit på vägen när det gäller att leva upp till lagen (Skolverket, 2009). Majoriteten av verksamheterna, nio av tio, har en likabehandlingsplan. Däremot visar uppföljningen att eleverna i hög utsträckning inte är med i arbetet. Likabehandlingsplanerna är inte heller baserade på kartläggningar av situationen. Därutöver är inte likabehandlingsplanerna kopplade till de olika diskrimineringsgrunderna (se även Emma Arnebacks analys nedan). Ett flertal studier av svensk skollitteratur har genomförts under de senaste åren (se till exempel Ajagán-Lester, 2000). I Masoud Kamalis analys av religions- och historieböcker för gymnasieskolan framkommer att de skolböcker Kamali granskat reproducerar ett vi och dem genom det sätt böckerna framställer ett oss som är bättre och överlägset de andra (Kamali, 2006). Samtliga analyserade böcker genomsyras av ett vi och dem perspektiv. Religionsböckerna är präglade av ett förhållningssätt som är kristocentriskt i förhållande till andra religioner. I historieböckerna presenteras ett selektivt och västcentriskt perspektiv av världshistorien. I religionsböckerna utgör kristendomen normen, medan de som skrivit historieböckerna utgår från ett majoritetssvenskt perspektiv. Emma Arneback analyserar i sin avhandling handlingsinriktningar i ett stort antal likabehandlingsplaner från gymnasieskolor i hela Sverige. Arnebacks slutsatser är att de flesta handlingsinriktningarna är generellt hållna, vilket innebär att planerna oftast handlar om flera olika slags kränkningar som t ex homofobi, genusnormer, främlingsfientlighet och mobbning (Arneback, 2012). Det är, enligt Arneback, både positivt och negativt. Det positiva är att det inte utesluter någon slags kränkning medan det negativa är att det kan negligera olikheter, då olika slags kränkningar kan se annorlunda ut. Gymnasieskolornas handlingsplaner utgår ofta från kränkningsprincipen, d v s att förhindra att kränkande behandling sker. Det innebär att alternativa synsätt på hur personalen bör handla för att motverka, förebygga och åtgärda kränkningar enbart kan få existera i den mån att ingen kränks. Det får konsekvenser för den kommunikativa inriktningen. Kommunikation ses som en viktig handlingsinriktning i både det förebyggande och åtgärdande arbetet. Men med kommunikationen avses det sällan att skapa positiva effekter utan snarare att motverka negativa processer, enligt Arneback (s ). Om 26 inlagan AiV.indd :21:25

27 kommunikation användes för att skapa positiva processer skulle det kunna innebära en positiv korsbefruktning som ledde till att åtgärda orsakerna till kränkningen. På samma sätt byggs moraliska principer upp som begränsar handlingsutrymmet i både motverkandet och åtgärdandet. På så sätt minskar till exempel utrymmet för politiska diskussioner om kontroversiella frågor, i och med att saker som anses känsliga inte får tas upp med risk för att någon kränks. I handlingsplanerna finner Arneback även att anammandet av kränkningsprincipen gynnar en individualiserad syn på främlingsfientlighet. Det innebär att de insatser som nämns i planerna ofta handlar om att bemöta individer som är främlingsfientliga, oftast elever, i några fall även personal. I endast ett fåtal fall hittar Arneback planer som strävar att hitta strukturell främlingsfientlighet än mindre att förändra det (s ). För de främlingsfientliga individerna planeras insatser som handlar om att dessa individer ska utvecklas och på så sätt elimineras de främlingsfientliga attityderna och beteendet. Det sker oftast genom en assymmetrisk relation där den främlingsfientliga eleven får genomgå förmanande samtal, omsorg och disciplinering. I de fall där även personal inkluderas sker behandling mer jämbördigt. När det gäller normkritiskt tänkande finns det få planer som innehåller det. Mot slutet av avhandlingen tar Arneback upp att skolorna inte erkänner de strukturer som reproducerar över- och underordning. 27 inlagan AiV.indd :21:26

28 28 inlagan AiV.indd :21:26

29 Resultatdel I den här delen av rapporten redovisas tre studier som ingår i utredningen. Först presenteras resultatet från en enkätstudie. Därefter kommer en redovisning av fokusgruppsintervjuer. Den tredje studien som presenteras beskriver de ärenden som inkommit till Diskrimineringsombudsmannen inom området skola och etnisk diskriminering. Enkätundersökningen 1490 enkäter samlades in under maj månad 2012 i 17 gymnasieskolor på 12 orter från Malmö i syd till Älvsbyn i norr. I den här delen redovisas elevernas svar på frågorna i enkäten fråga för fråga. 8 Populationen 1463 elever har besvarat frågan om var de och deras föräldrar är födda. 8 procent av dem är födda utanför Sverige. 72 procent av dem är födda i Sverige med svenskfödda föräldrar och 10 procent av eleverna är födda i Sverige med en svenskfödd och en utrikesfödd förälder och 10 procent är födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar. 9 Av de elever som besvarat enkäten är 58 procent flickor och 42 procent pojkar. 41 procent av eleverna går i första årskursen på gymnasiet, 34 procent i den andra årskursen och 25 procent går den tredje årskursen i gymnasiet. När det gäller elevernas fördelning på program; 27 procent av eleverna går praktiska/yrkesförberedande program och 72 procent teoretiska/studieförberedande program, 1 procent går det individuella programmet. 10 Studiens population är fördelad på storstad, mindre stad och mindre tätort Svarsfrekvensen per fråga har varierat mellan 94 och 100 procent. Svarsfrekvensen kommer inte att analyseras, eftersom undersökningen inte är representativ på grund av sitt urval. Däremot redovisas svarsfrekvenserna för varje fråga i bilagan. 9- Det motsvarar nästan rikspopulationen när det gäller personer i ålderspannet år, 12 procent är utrikesfödda, 7 procent är födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar, 10 procent är födda i Sverige med en svenskfödd och en utrikesfödd förälder, 71 procent är födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar. 10- Enkäten samlades in bland elever på främst praktiska och teoretiska program. 11- I rapporten kategoriseras de olika orterna på följande sätt; Storstad: Stockholms län (inklusive några förortskommuner), Malmö stad. Mindre stad: Nyköping, Västerås, Västervik, Borås, Härnösand. Mindre tätort: Älvsbyn, Gislaved, Älmhult. 29 inlagan AiV.indd :21:26