:D A. Regional digital agenda Dalarna, Hedmark och Värmland DHV. En gemensam sammanställning. Regional Digital Agenda Dalarna Hedmark Värmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ":D A. Regional digital agenda Dalarna, Hedmark och Värmland DHV. En gemensam sammanställning. Regional Digital Agenda Dalarna Hedmark Värmland"

Transkript

1 :D A DHV Regional Digital Agenda Dalarna Hedmark Värmland En gemensam sammanställning Regional digital agenda Dalarna, Hedmark och Värmland EUROPEAN UNION European Regional Development Fund

2

3 Förord I EU:s övergripande strategi för tillväxt, EU2020, pekas den Digitala agendan för Europa ut som ett av sju flaggskeppsinitiativ. Digitala agendan har som huvudsakligt mål att utveckla en digital inre marknad för att styra Europa mot en smart och hållbar tillväxt för alla. I Sverige fattade regeringen beslut 2011 att implementera It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige. Norge antog den Digitala agendan 2013 och fattade därmed beslut att implementera Digital agenda for Norge: IKT-politikk for vekst og verdiskaping. För att Digitala agendan ska få önskat genomslag krävs att den vidareutvecklas och anpassas till regionala och lokala förutsättningar. Länsstyrelsen Dalarna, Region Dalarna, Hedmark Fylkeskommune, Länsstyrelsen Värmland och Region Värmland deltar i en förstudie finansierad av Interreg Sverige-Norge programmet med syftet att i samverkan ta fram underlag till regionala digitala agendor samt att genomföra en gemensam gränsöverskridande förstudie för implementering av den digitala agendan på regional nivå. Att bo och leva i en region som är i framkant av formandet av det nya digitala samhället är inte bara attraktivt för dem som bor där idag, utan har också potential att locka nya invånare, företag och besökare i framtiden. Ett ökat utbud av digitala tjänster och samverkan leder till stads- och byutveckling samt förbättrad samhällsservice i Dalarna, Hedmark och Värmland. Presentation av regionala digitala agendor I denna sammanställning presenteras kortfattat de tre länens/fylkets utkast till regionala digitala agendor. Eftersom man kommit olika långt i detta arbete ser de tre utkasten ganska olika ut. Syftet med denna sammanställning är att ge en överblick över de planer Dalarna, Hedmark och Värmland har för sin regionala digitala utveckling för att på så vis kunna hitta synergier och gemensamma områden som lämpar sig för framtida samverkan. En samverkan inom det digitala området innebär, förutom erfarenhetsutbyte, att Dalarna, Hedmark och Värmland kan hitta gemensamma lösningar på gemensamma utmaningar.

4

5 Innehåll Framtida samarbete för Dalarna, Hedmark och Värmland...7 Regional digital agenda för Dalarna...9 Digital agenda i Dalarna ett arbete kopplat till Dalarnas utvecklingsstrategi och bredbandsstrategi...10 Tillgång till bredband...11 Digitalt innanförskap digital delaktighet...12 e-tjänster och E-förvaltning...13 E-hälsa...14 e-företagande...16 Skola och utbildning...17 Regional digital agenda for Hedmark...19 Status...20 Definisjoner av målsetninger...21 Målsetning...21 Roller...22 Strategiske val...23 Regional digital agenda för Värmland...25 Sammanfattning...27 Tillgång till bredband...28 Digitalt innanförskap...29 Etjänster...30 ehälsa...31 Näringsliv, entreprenörskap och innovation...32 Skola och undervisning...33

6

7 Framtida samarbete mellan Dalarna, Hedmark och Värmland Under förstudieprojektet Regional digital agenda Dalarna, Hedmark och Värmland har ett av målen varit att försöka komma fram till vilka områden inom de tre regionala digitala agendorna som länen/fylket skulle kunna tänka sig att samarbeta kring i ett potentiellt framtida projekt. Alla tre län/fylket har kommit olika långt i framtagandet av sina regionala digitala agendor, vilket har gjort arbetet mer komplicerat. Värmland är redo att anta sin regionala digital agenda redan i höst, Dalarna har precis valt ut de prioriterade områdena för länets regionala digitala agenda medan Hedmark är i uppstartsfasen att få den regionala digitala agendan som prioriterat område på den politiska agendan. Trots detta har alla tre länen/fylket mycket att vinna på ett samarbete gällande utvecklingen av morgondagens digitala samhälle. Under projektets gång har flera idéer kring framtida samarbete diskuterats mellan projektpartnerna i de tre länen/fylket. Det har resulterat i att partnerna enats om att de områden som verkar ha störst potential för ett framtida samarbete är områdena bredband, innovation och innovativa miljöer samt digitalt innanförskap. Bredband Alla tre länen/fylket har lyft vikten av att ha ett redundant stamnät. Här finns det potential för att samverka mellan länen för att göra bredbandsutbyggnaden ännu säkrare. Diskussioner har förts om ett gränsregionalt bredbandsforum där fokus skulle kunna vara på erfarenhetsutbyte, samt att identifiera problem som vi kan lösa tillsammans. Här skulle man kunna lära av varandra istället för att uppfinna hjulet igen. Dalarnas fjällpaket är ett gott exempel på ett arbetssätt som man skulle kunna ta lärdom ifrån. Innovation och innovativa miljöer Kan man hitta en gemensam metod för att samla rätt aktörer till digital innovation? Skulle man kunna nyttja kunskapen och erfarenheten i olika branschorganisationer och föra samman dessa i de tre länen för att samtidigt byta erfarenheter? Ett område med stor utvecklingspotential som det också finns mycket att lära inom. Digitalt innanförskap Digitalt innanförskap är ett viktigt område som inte finns så mycket erfarenheter kring i de tre länen/fylket. Här skulle länen kunna samarbeta kring goda exempel och metoder för att komma igång med t ex kartläggning av det digitala utanförskapet i de tre länen/fylket, samt idéer om hur man kan få fler invånare digitalt delaktiga. Övergripande samarbete Ett övergripande område som diskuterats är att fortsätta att utveckla projektet genom att skapa en digital arena för de tre länen (där även fylkena Östfold och Lilleström skulle kunna inkluderas). En digital arena skulle kunna fungera som en möjliggörare för rätt digitala aktörer att mötas över länsgränserna. Något som både leder till erfarenhetsutbyte, kunskapshöjande och förhoppningsvis nya marknader för SMEs. Ett sådant samarbete skulle fortsatt kunna drivas i projektform. Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns goda möjligheter för en fortsatt samverkan trots att länen/fylket kommit olika långt i sitt digitala arbete. Att ha en gränsöverskridande samverkan kring de regionala digitala agendorna, bidrar på sikt till att öka regionens attraktionskraft. Att bo och leva i en region som är i framkant av formandet av det nya digitala samhället är inte bara attraktivt för dem som bor där idag utan har också potential att locka nya invånare, företag och besökare i framtiden. 7

8 8

9 Regional digital agenda för Dalarna

10 Digital agenda i Dalarna - ett arbete kopplat till Dalarnas utvecklingsstrategi och bredbandsstrategi Dalarna har påbörjat arbetet med att ta fram en Digital agenda i syfte att ge en riktning med syfte att förverkliga nya möjligheter som ny teknik och snabbare nät innebär. En arbetsgrupp bestående av Region Dalarna, Högskolan Dalarna, Länsstyrelsen, GYsamnet, Leksands kommun och Företagarna har bjudit in det offentliga Dalarna samt ett flertal intressegrupper för att ta fram en bild av vilka områden som är viktigast att påbörja arbetet inom. Dalarnas Digitala agendan är för oss i Dalarna en levande process (inget är statiskt i den tidsålder vi lever i), så den Digitala agendan kommer att utvecklas och justeras löpande för att fokusera på det som är mest aktuellt. Digital agenda vad är det? Vi har delat upp arbetet i ett antal delar och så här långt är uppdelningen gjord på följande sätt och med dessa rubriker: Dalarna behöver bredband Digitalt innanförskap digital delaktighet E-förvaltning ehälsa e - Företagande Skola och utbildning Under respektive rubrik har olika grupper påbörjat arbete med dels att se hur ett önskeläge kan se ut men framförallt börjat skissa på aktiviteter som bör göras för att nå dit. Under hösten kommer arbetet fortsätta i grupperna och arbetet sammanställas till en Digital agenda för Dalarna. Denna kommer därefter att remissas till de organisationer som visat intresse för arbetet för att slutligen fastställas i Region Dalarna och Länsstyrelsen. 10

11 Tillgång till bredband Affärsmodeller Det finns behov av olika fungerande affärsmodeller i dagsläget. Förutsättningarna i kommunerna är så pass olika. Detsamma gäller på kundnivå. Olika finansiella upplägg bör tydliggöras för att passa olika typer av kunder. Jfr mobiltelefon för 1 kr -modellen som uppskattas av vissa marknadssegment. Inspel i gruppen handlade även om att man bör vara öppen för alternativa mindre ortodoxa affärsmodeller, där man rent av laborerar med öppenheten i nätet för att få ner kostnaden (uppnå momspliktighet). Effektivare marknadsföring Knutet till viktigaste framgångsfaktorn för fiberutbyggnaden, d v s efterfrågan. Strategiskt rätt att ta fram åtgärder som stimulerar denna. Utbyggnadskartläggning Handlar i första hand om att på ortsnivå kartlägga vart någonstans i länet som fiberutbyggnad behövs. Detta utgör en grundstomme för plan/underlag för utbyggnad. Hänger ihop med kommunicerbar utbyggnadsplanering (se ovan). Genomförs dels på länsnivå, dels på kommunnivå. Är i praktiken en grovprojektering. På länsnivå består den av: a) Identifierade orter i behov av stomnät (ortssammanbindande nät). Saknar fiber idag. b) Avstånd till existerande fiber. Ger tillsammans med schablonkostnad/meter en uppskattad utbyggnadskostnad. På kommunnivå görs grovprojekteringen på bynätsnivå. Det sammantagna underlaget kan sedan användas för en rad intressanta ändamål. Exempel: utgöra en tydlighet gentemot intresserade slutkunder (identifierat behov ovan), kommunicera med tänkbara nätägare/operatörer rörande kommersiell utbyggnad, underlag för intresserade byföreningar, underlag för sammanhållna/gemensamma/kommunöverskridande utbyggnadsprojekt och inte minst som potentiellt underlag för att allokera knappa stödresurser dit de gör störst nytta. 11

12 Digitalt innanförskap digital delaktighet Nuläge med möjligheter och utmaningar Det finns flera olika grupper som inte går att enkelt definiera och det är ingen grupp som kan avgränsas geografiskt utan det är mer personer som finns på alla ställen. Svårt att våga fråga och vem frågar man? Diskussion äldre förväntas inte kunna och därför är det enklare och mer accepterat att äldre frågar. Yngre förväntas kunna och därmed blir det svårt att fråga för att man vill inte visa okunnighet! Hur möter vi digital dyslexi? Hur kommunicera med offentliga organ (och vise versa) Rutiner och nya media! Det kommersiella intresset bakom sociala medier. Ser man till användande och service? Troligare att det handlar om volymer och som innebär ekonomisk vinst. Spretighet och många varianter på betallösningar etc. Gör det svårt att veta/kunna använda betallösningar. Nya former av risker för omjämlikhet och ickedemokratisk i samhället. Åtgärder och aktiviteter DIGIDEL digital delaktighet med fortsättning och intensifiering i Dalarna. Jobba med målgrupper lära av privata näringslivet. Samverkan inom folkbildningen livslångt lärande. Grundläggande IT kunskap integreras i skolarbetet från start. Öppen data för mer innehåll. Bra tjänster från myndigheter. Nationell satsning för jämlikhet. E-verkstäder (bibliotek eller andra neutrala punkter/funktioner). En reflektion är att det digitala utanförskapet inte kommer att försvinna och att det krävs ett horisontellt angreppssätt dvs. områden av teknisk karaktär utbildningsväsendet etc. måste ha detta högt på agendan. Specifikt arbete kommer att behövas och även strukturer eller funktioner måste finnas och med en långsiktig hantering och finansiering. Bildningsförbund och bibliotek bör ses som viktiga aktörer i att stödja personer som av olika anledningar inte är digitaliserade men som har behov v att kunna hantera vardagen i from av att betala räkningar beställa varor tjänster via nätet. Inom Dalarnas regionala serviceprogram kommer denna fråga att vara prioriterad eftersom ny teknik givetvis ska användas men för att underlätta och inte försvåra. 12

13 e-tjänster och E-förvaltning Möjligheter Kundcenterprojekt. Flera kommuner är på gång med detta och projektet i sig kräver en fungerande kommunal e-förvaltning. Medborgarpåverkan. Det är viktigt att utnyttja den potential som finns hos våra kunder så att dessa får/kan var med och påverka den kommunala verksamheten för både e-demokrati och e-tjänster. Ärendehanteringssystem. En gemensam plattform för de ärenden som hanteras inom hela den kommunala verksamheten. Nyttokalkyler. En viktig framgångsfaktor är att redovisa på realistiska nyttokalkyler. IT som påverkare. IT-organisationerna ute i kommunerna kan fungera som katalysatorer åt verksamheterna och därvid stödja och visa på e-utvecklings exempel. Utmaningar Digitaliseringsgrupp. Få till olika e-råd digitaliseringsgrupper ute i verksamheterna som har mandat och kunnande för ett införande av e-förvaltning. Få med politiken. Svårt att få med verksamheten. Det handlar om att få verksamheten att förstå att e-förvaltning handlar om verksamhetsutveckling och att det inte är en IT-fråga. Åtgärder och aktiviteter Samverkan, kartlägga hur och vad vi skall göra. Upphandling, med hänsyn till e-förvaltning. Gemensamma checklistor, kravspecifikationer t.ex. e-demokrati, ta fram lämpliga appar. E-blomlådan, använda denna för att få förståelse om e-förvaltning ute i verksamheterna. E-Arkiv, skarpt projekt som dras igång snarast. Kommunchefer, stämma av önskat läge, åtgärder och aktiviteter med kommunchefer. Gemensamt E-förvaltningsprojekt, ta fram lämpliga direktiv för ett samverkansprojekt samt äska medel för detta. 13

14 E-hälsa Nuläge med möjligheter och utmaningar I dagsläget finns ett fåtal e-tjänster i drift. Under året och tiden fram till 2015 kommer dessa att kvalitetssäkras samt kompletteras med nya e-tjänster i samverkan med Region Dalarna. Starta ett projekt kring att fortsätta utvecklingen av och användningen av e-tjänster i hela regionen. Att den enskilde och dennes anhöriga får del av information som rör den egna personen. Testa olika tekniska hjälpmedel för att underlätta kommunikation mellan vårdtagare och personal samt för att öka tryggheten för den enskilde. Involvera brukar- pensionärs- och anhörigorganisationer, privata vårdgivare i utvecklingsarbetet och informationsspridningen. Pilotprojekt kring nattfrid med kameror planeras. Starta ett projekt kring att fortsätta öka andelen personal som har tillgång till säker roll och behörighetsidentifikation inom hela socialtjänsten i hela regionen men även andra kategorier. Se över möjligheterna för automatiserad administration av personuppgifter och behörigheter i HSA visavi kommunens personalsystem. Öka kvaliteten på kunskapen hos de lokalt ansvariga personerna för korthanteringen genom förbättrad utbildning. Mobilitet i hemtjänsten. Fortsätta inventera nuläge samt möjliggöra för mobil åtkomst i några system. Inventera de tekniska och säkerhetsmässiga möjligheterna för att använda mobila lösningar. Starta projekt kring kartläggning av relevanta dokumentationssystem och lämplig mobil utrustning i hela regionen med kommunerna och landsting. Verka för informationsspridning av vunna erfarenheter. Genomföra ett pilotprojekt hos någon/några. En del kommuner använder eller har påbörjat migrationen till digitala trygghetslarm. Fortsätta förstudie kring trygghetslarmen i hela regionen. Under perioden fram till 2014 års slut säkerställa att de digitala larm som beviljats fungerar som avsett. Införa digitala trygghetslarm där det inte finns ännu. Med detta innebär det också en ökning av digitala larm. Följa upp beviljade och säkerställa att larmmottagning fungerar. Kvalitetssäkra kommunernas rutiner och processer kring larm och larmutrustning. Verka för informationsspridning av vunna erfarenheter. Gemensam Informationsstruktur ICF. 14 Driva ett regionalt projekt kring ICF där man ska titta på hela socialtjänstens process alltså både SOL, HSL och LSS.

15 Möjligheter Om vi kan få till rätt informationsstruktur i botten så ger det bättre förutsättningar för en framtida utveckling av olika tjänster. Dessutom underlättar det när personal byter arbetsplatser och det är också lättare att låna personal mellan varandra då det ser mera lika ut. Mindre tid går åt till inskolning. Spar både tid och pengar. Vidgade kontaktmöjligheter (ex via skype, video, kameror osv). Med teknikens hjälp kan vi lättare kommunicera med vararandra utan att behöva resa till varandra. Kan utnyttjas av både personal, politiker, brukare och anhöriga. Samverkan mellan olika aktörer behövs för att det ska fungera. Idag jobbar man för mycket i olika stuprör och den ena vet inte vad den andra gör. Genererar dubbelarbete och förlust av tid kunnat användas till annat positivt. som Riktmärke NPÖ för tekniken. Det behöver hittas ett riktmärke för tekniken när det gäller tjänster. Idag påverkas många nationella tjänster negativt av andra tjänster. Svårt med felsökning osv. Bevaka andra områdens innovationer för att få annan input. Vi behöver kanske titta på andra slags innovationer och inom andra områden också för att få ytterligare tips och idéer på vad som är möjligt. Utmaningar Gemensam informationsstruktur + HSA struktur. Att få till detta är en utmaning då många kommuner vill ha det på sitt sätt och har svårt acceptera att man kanske måste ändra sitt arbetssätt för att få det att bli bra. Svårt inse att man kan spara tid på detta och vad positivt det kan föra med sig. Krav på leverantörer upp till SKL. Idag är det svårt för kommunerna ensamma att driva på leverantörerna i olika frågor. Mer ansvar borde ligga hos SKL att driva på detta som hjälp till kommunerna. Förståelse för tekniken hos den äldre befolkningen. Vi behöver bli ännu bättre på att sprida och informera de äldre kring vad som finns inom e-hälsoområdet som möjligt att erhålla som hjälpmedel. De måste få prova och se för att inte vara rädd för tekniken. Samtidigt finns många äldre som inte är det och dessa bör utnyttjas som sporre till andra. Ytterligare samverkan mellan olika aktörer. Vi behöver helt enkelt bli ännu bättre på att samverka inom alla olika områden så vi inte dubbelarbetar. Åtgärder och aktiviteter Regional e-hälsosamordnare förespråkar/tar med gemensam strategi/organisation till styrgrupp e-hälsa. Skapa större förståelse hos politiker och chefer för e-hälsa. Experthjälp nationellt och via SKL. Regionalt mera stöd och om inte fungerar upp till nationell nivå. 15

16 e-företagande Vi måste erbjuda bredband till företagen i Dalarna. Företagaren förväntar sig att det ska finnas bra bredband som en naturlig hygienfaktor där företget är etablerat. Det finns också en växande medvetenhet att det synliggöra behovet, då posten och annan välfärdsservice tenderar att läggas ned. I dag är det självklart att ta betalt, göra bokningar och beställningar, kommunicera med kunder, marknadsföra, deklarera, administrera ja allt men gör i ett företag görs på nätet. Reklamationer och kritik kommunicera, sociala medier, fb företagarens kommunikativa förmåga blir allt viktigare. Det är också självklart att om man inte finns på nätet (har hemsida eller är bokningsbar) så finns man inte. För produktionsprocesser industrin och i annan företagsamhet är automation och effektivisering viktig för att kapa kostnader, lager och annat. Kunden blir allt mer involverad i produktionen av varor och tjänster. För att kunna vara en konkurrenskraftig underleverantör måste ex vis verkstadsföretagen följa utvecklingen inom de stora företagen (dragarna). Att vara uppkopplad och driva ett modernt företag är fundamentalt för att vara en attraktiv arbetsgivare och kunna rekrytera personal och nyckel kompetenser Men medvetenheten bland företagaren måste stärkas. Det finns en låg förståelse om teknikens möjlighet: Omvärdbevakning Nya komptenser för utveckling, digitalisering och gameifiering Big data en del i att utveckla nya tjänster Åtgärder och aktiviteter Ett grundligt visionsarbete Synliggöra - vad om faktiskt pågår i Dalarna kanske en spridningskonferens? Digitalisering som ett horisontellt mål Samverkan för tjänsteutveckling (smart specialisering) Do-tank (eller något liknade uttryck) innovationsmiljö för att utveckla nya tjänster. Korsbefrukta verksamheter, it-utvecklare, innovation. Ramverk (vem äger, finansiärer, innovationsprocessen, etc). 16

17 Skola och utbildning Tillgången till datorer har på senare år ökat för såväl elever som lärare genom att skolor och kommuner har satsat på en till en, d v s en dator per elev. Däremot används inte IT i tillräcklig utsträckning i undervisningen som pedagogiskt verktyg, och den IT-pedagogiska kompetensen är otillfredsställande som helhet i förskola och skola. Samtidigt som det finns enskilda lärare och rektorer som ligger långt framme i dessa avseenden. När det gäller tillgången till datorer för elever inom länets skolor varierar det både mellan skolor i en och samma kommun och mellan kommunerna. En kartläggning som gjordes hösten 2011 av Embretsen och Svärdhagen, Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna (PUD) vid Högskolan Dalarna kunde styrka detta. Sammantaget skapar detta en situation där likvärdighet mellan olika skolor i en kommun och mellan kommuner i länet saknas, liksom i landet i övrigt enligt undersökningar av bland annat Skolverket. En sammanhållen strategi för förskola, grundskola och gymnasieskola kräver att rätt frågor prioriteras, att resurser samordnas och riktas mot målen samt att tekniska förutsättningar finns. Vid Högskolan Dalarna finns ett centrum för nästa generations lärande (NGL) som kontinuerligt arbetar både med utveckling av Högskolans nätbaserade undervisning och att öka lärarnas digitala kompetens. Pedagogiskt Uvecklingscentrum Dalarna (PUD) vid Högskolan Dalarna arbetar i nära kontakt regionens skolhuvudmän och ett av de prioriterade områdena är för närvarande hela skolväsendets digitalisering. PUD har byggt upp en portal för skolväsendet i länet som heter Pedagog Dalarna som ska underlätta vardagen både pedagogiskt och tekniskt samt tjäna som en inspirations- och samarbetskanal. Därutöver finns bland annat ett antal korta kurser för verksamma i förskola och skola. (se pedagogdalarna.se samt pudutbildning.se). På gymnasiesidan har 11 av Dalarnas 15 kommuner gått samman i GYSAM. Den politiska visionen är: Tillsammans skapar vi attraktiva och framgångsrika gymnasie-utbildningar/skolor. Generellt ska Gysam ses som en motor i utvecklingsarbete och syftet är att stärka regionens attraktionskraft. GysamNet är ett projekt vars syfte är att utveckla metoder kring nätbaserad undervisning inom samverkansområdet. Läsåret 2013/2014 studerade 191 elever 8 språk samt svenska och sociologi. Inför 2015 söker man finansiering för att utveckla nätbaserad studiehandledning på modersmål samt bygga upp ett ikt-pedagogiskt nav. Åtgärder och aktiviteter Alla verksamma inom utbildning i Dalarna, oavsett skolform, har tillgång till tillräcklig kompetensutveckling, infrastruktur och teknik för att fokus ska kunna ligga på pedagogisk användning av digital hårdvara och mjukvara. Det finns ett tydligt ledarskap med ett tydligt ansvarstagande för skolans digitala utveckling, där politiker och skolledare är både insatta och involverade i utvecklingsarbetet. Verksamma inom utbildning i Dalarna är delaktiga i (såsom) webbplatsen Pedagog Dalarna, inte bara som konsumenter utan också som producenter. 17

18 18

19 Regional digital agenda for Hedmark

20 Status I en undersøkelse utført av Nexia på oppdrag for Regjeringen fra september 2013, vises det at Hedmark kommer veldig dårlig ut i forhold til dekning av akseptable hastigheter. Fylket har en høy dekningsprosent inkludert radio og satellitt løsninger, men lav dekning på kablet høyhastighets bredbånd. Hedmark fylke er et spredt bebygget fylke med noe sentralisering rundt de store byene, men meget spredt bebyggelse ellers. Dette vanskeliggjør muligheten til å gi full dekning av høyhastighet bredbånd til alle innbyggere. Utbyggere fokuserer i stor grad om de sentrale delene der innbyggerne i hovedsak bor, noe som har sin bakgrunn i økonomiske grunner for de enkelte utbyggere. Dette er forståelig men samtidig så gjør det at det offentlige må da bistå for å sørge for en tilstrekkelig utbygging også til de mindre befolkede områdene. Med tilstrekkelig utbygging vil si at innbyggerne har mulighet og tilgang til et bredbåndstilbud som dekker et minimum, for å benytte tjenestetilbudet som er via internettilgang. Dette gjelder offentlig og privat tilbud. I regjeringen sin uttalelse i forbindelse med stortingsmelding 23. sier de at Norge skal være «Blant de beste i Europa». Dette gjør at en målsetning vedrørende bredbånd ikke kan omhandle kun minimumsstandarder, der definisjonen av tilstrekkelig dekning ligger langt under et akseptabelt tilbud. Dette medfører en offensiv og fremtidsrettet målsetning for utbyggingen, og Hedmark fylke ønsker å sette seg mål som gjør dem til en av de beste i landet. I følge statistikker og dekningsundersøkelser som er utført for regjeringen, så ligger Hedmark i dag blant landets dårligste når det gjelder tilbud og dekning. Målsetningen er å løfte Hedmark til å bli blant landets beste på området. 20

21 Definisjoner av målsetninger Helt markante føringer for hvilke teknologier og utbyggere som skal benyttes legges ikke, men vi ønsker at teknologi er fremtidsrettet og skalerbar. Dette med utgangspunkt i regjeringens uttalelse om at vi skal bli blant de beste i Europa, samt fokuset på en helhetlig digital strategi både offentlig og privat. Statlige minimumskrav til bredbånd pr i dag er av en slik størrelsesorden at det ikke er tilrettelagt for den eksplosjonen av nettavhengige tjenester som har kommet det siste, og samtidig vil fortsette å utvikle seg. Det må legges opp til en strategi for bredbånd som gir rom for å benytte tjenester som eksisterer i dag og som kommer fremover, dette gjelder eksempelvis: Internett surf, mail, altinn, skatteetaten, nyheter Kommunale og fylkeskommunale tjenester Tv-signaler Radiosignaler Jobbrelaterte tjenester Kjøp/Salg av varer og tjenester Filmleie og streaming tjenester Strømtjenester Alarmtjenester og varslingstjenester Oppdateringer av gjenstander i husholdets eie (bil, apparater, feilavlesninger etc.) Med bakgrunn i dette må vi satse mot et fremtidsrettet og skalerbart tilbud, som dekker dagens behov sammen med å ta høyde for behov i nær fremtid. Dette sammen med muligheten til å øke kapasitet og tilbud når behovet for det er tilstede. Målsetning Tilgang til >= 30 Mbit/s for majoriteten av folket Ny utbygging skal skje med FTTH, HFC eller VDSL teknologi Tjenester i samsvar med stortingsmelding 23 digital agenda 21

22 Roller I en slik utbyggingsstrategi er det mange forskjellige parter, og en rolledeling mellom partene er nødvendig. De viktigste aktører er fylkeskommunen, kommunen, regionråd, næringsliv, innbyggerne, post og teletilsynet og utbyggerne. Fylkeskommunen Fylkeskommunen skal fungere som en rådgiver, koordinator, prosjektleder og pådriver for en helhetlig bredbåndsdekning av Hedmark fylke. Herunder kan det inngå oppgaver som kartlegging, planlegging, utlysninger, prosjektgjennomføring og lignende. Det er viktig at fylket fungerer som en pådriver for å gjennomføre dekningsløftet i fylket, samtidig som fylket er den instansen med et helhetlig blikk over hele fylket. Kommunene Det er veldig viktig at kommunene tar et ansvar og initiativ for bredbåndsdekningen i sin kommune, og stiller med resurser og eventuelt økonomi når det er påkrevd. Det viktigste bidraget er resurser og kompetanse i kommunen til å bistå i både kartlegging og gjennomføring. Det er ønskelig med en resurs fra kommunen som kan knyttes opp mot resurs i fylket for sammen kjøring. Regionråd Regionrådene har ansvar for å holde sammen en ressursgruppe fra de enkelte kommunen og sørge for et samarbeid over kommunegrensene i de enkelte regioner, slik at man får dratt nytte av utbygging som grenser til hverandre. Dette for å sikre en økonomisk best mulig utbygging. Næringsliv Det lokale næringsliv er en viktig pådriver for effektiv utbygging, samt at de har helt klare økonomiske insentiver for å ønske en utbygging. Det vil også medføre at de kan være en aktuell med finansieringspart i utbyggingen. Innbyggere Innbyggere er foruten næringslivet den mest aktive parten som ønsker en utbygging, dette i tillegg til at bredbåndstilgang er viktig for Hedmark fylke for å kunne nå sitt mål om innbyggere. I dagens samfunn krever innbyggere tjenester og tilgang på nett. Bredbånd er i kategori med strøm, vann og kloakk, har man bolig skal man ha nettilgang. Post og Teletilsynet Post og Teletilsynet er utpekt til å forvalte støtteordningen for bredbåndsutbygging, og utlyser disse midler en gang pr år som kommuner og fylkeskommuner kan søke på. Utbyggere Utbyggere må også være en partner i finansieringen av utbyggingen, men kan trenge ekstra støtte i områder som er lite hensiktsmessig å bygge ut for utbyggere i dag. Dette sett ut fra et økonomisk synspunkt. Det er også disse som skal komme med tjenestetilbudet som gir innbyggerne adgang til de digitale tjenester. 22

23 Strategiske valg I forbindelse med bredbåndsutbygging i Hedmark må det tas noen strategiske valg, valg som kan være utradisjonelle i Norsk sammenheng men har blitt gjennomført med suksess i eksempelvis Sverige. Stamnett I Sverige har de en løsning for Stamnett, som sikrer en god utbygging og tilgang for tilbydere til å legge aksess inn til husstandene. Dette har muliggjort en omfattende utbygging og samkjøring av forskjellige områder, og et helt annet nivå av planlegging. I Norge bygger gjerne flere utbyggere ut samme område, hvor de legger fremføring ved siden av hverandre i bakken. Det er ingen teknisk begrensning i å kunne benytte samme fiberkabel for flere tilbydere. Fordel Fordel med en stamnett tankegang er jo at fylket og kommunene i større grad kan styre utbyggingen og hvor et stamnett skal ligge, avhengig av organiseringen og eierskapet til stamnett. Dette sett utfra en totaloversikt over hvor bredbåndstilgangen skal nå. Et stamnett kan legges ut på anbud for drift over lengre perioder av utbyggere, alternativt kan de leie seg inn på stamnettet. I prinsippet legges det da ut en «mørk» fiber hvor tjenestetilbudet legges på i etterkant. Bakdel Det er utfordringer rundt eierskap og drift av et slikt stamnett, som ikke er avklart på det nåværende tidspunkt. I tillegg har ikke bransjen hos utbyggere tradisjon for en slik tankegang, da de i dag i stor grad kun tilbyr tjenester på «egen» fiber. Det er allikevel lite trolig at de vil nekte å være med på en slik løsning, da det er markedskreftene og økonomien som rår der også. Dette er allikevel elementer som må undersøkes. 23

: D. Regional digital. agenda för. Värmland. Handlingsplan 2014-2020. Tillgång till bredband. Digitalt innanförskap. E-tjänster och e-förvaltning

: D. Regional digital. agenda för. Värmland. Handlingsplan 2014-2020. Tillgång till bredband. Digitalt innanförskap. E-tjänster och e-förvaltning Paul SchietekatD Tillgång till bredband Regional digital Digitalt innanförskap : D agenda för : ehälsa E-tjänster och e-förvaltning : D Värmland Handlingsplan 2014-2020 : D Näringsliv, entreprenörskap

Läs mer

Regional Digital Agenda för Värmland

Regional Digital Agenda för Värmland Regional Digital Agenda för Värmland Internationellt samarbete 2013 Digitala Agendan för Europa ett av sju huvudinitiativ i EU 2020 Syfte - att maximera informations- och kommunikationsteknikens sociala

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13 Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad Att förankra frågorna i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet. Samordning

Läs mer

: D. Regional digital. agenda för Värmland. Handlingsplan 2014-2020. Tillgång till bredband. Digitalt innanförskap. E-tjänster och e-förvaltning

: D. Regional digital. agenda för Värmland. Handlingsplan 2014-2020. Tillgång till bredband. Digitalt innanförskap. E-tjänster och e-förvaltning Paul SchietekatD Tillgång till bredband Digitalt innanförskap : D Regional digital : ehälsa E-tjänster och e-förvaltning : D agenda för Värmland : D Näringsliv, entreprenörskap och innovation Handlingsplan

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Förslag remissyttrande; Regional Digital Agenda för Värmland

Förslag remissyttrande; Regional Digital Agenda för Värmland TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Björn Kjerrulf, 0550-880 36 bjorn.kjerrulf@kristinehamn.se Datum 2014-05-02 Förslag remissyttrande; Regional Digital Agenda för Värmland Sammanfattning

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Jönköpings län ska bli en region som präglas av högt IT-användande som gynnar en hållbar utveckling. Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen i Jönköpings län

Läs mer

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Regional och kommunal guide för e-utveckling Regional och kommunal guide för e-utveckling Jan Pihl, Regionförbundet Bertil Thunberg, Knowit 2013-11-07 E-utvecklingsrådet bildades 2011 med länets 13 kommuner och landstinget. Fr o m oktober 2013 ingår

Läs mer

MÅLDOKUMENT Regional utveckling av esamhället i Västra Götaland

MÅLDOKUMENT Regional utveckling av esamhället i Västra Götaland MÅLDOKUMENT Regional utveckling av esamhället i Västra Götaland Inledning/bakgrund Den länsgemensamma samverkan för verksamhetsutveckling med stöd av IT har verkat för effektivisering genom gemensamma

Läs mer

Utveckling av e-samhället i Stockholms län. IT-forums verksamhetsplan 2014

Utveckling av e-samhället i Stockholms län. IT-forums verksamhetsplan 2014 Utveckling av e-samhället i Stockholms län IT-forums verksamhetsplan 2014 Innehåll Inledning... 2 E-Förvaltning... 3 Framtida regional samverkan kring e-utvecklingsfrågor 4 Regional digital agenda 4 Öppna

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

En digital agenda för Värmland

En digital agenda för Värmland Fakta i korthet Nr. 5 2012 En digital agenda för Värmland Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Landstinget i Värmland och Karlstads kommun ser just nu över förutsättningarna för att ta fram en skräddarsydd

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Compare-lunch 10 april 2015: "DigIT Värmland - en kickoff för Digitala Värmland Sven Carlsson

Compare-lunch 10 april 2015: DigIT Värmland - en kickoff för Digitala Värmland Sven Carlsson Compare-lunch 10 april 2015: "DigIT Värmland - en kickoff för Digitala Värmland Sven Carlsson Den digitala omställningen påverkar alla och skär rakt igenom samhället. Om 20 år väntas mer än hälften av

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Vision Västra Götaland det goda livet Gemensam vision för utvecklingen i Västra Götaland. Har tagits fram i samarbete med bland andra kommunerna i

Läs mer

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor IT-strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att......barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till modern, pålitlig och säker IT varje dag....alla barn

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster Syfte och mål med CeSams verksamhet CeSams verksamhet ska bidra till att uppnå målsättningarna i SKL:s strategi för esamhället:

Läs mer

Regional digital utveckling

Regional digital utveckling www.regionvasterbotten.se Regional digital utveckling Kommunförbundet Skåne Umeå, 26 juni 2014 Västerbotten 15 kommuner. 2 stora och 13 små. 259 000 invånare 72% av invånarna är bosa

Läs mer

Regionalt program för ehälsa 2014-2018

Regionalt program för ehälsa 2014-2018 Regionalt program för ehälsa 2014-2018 Maj 2014 Margareta Hansson Ulrika Landström 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund... 4 Nationell strategi... 4 Individen... 4 Vård- och omsorgspersonal...

Läs mer

Fler e-tjänster. Åsa Zetterberg SKL

Fler e-tjänster. Åsa Zetterberg SKL Fler e-tjänster Åsa Zetterberg SKL Vi ser den nationella IT-strategin och förslagen om e-förvaltning som en av de största utmaningarna den offentliga förvaltningen någonsin ställts inför Det handlar om

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Vo0.201I.030Ö. I Anna Fremner Myndighetschef ESLÖVS KOMMUN. Yttrande angående remiss om bredbandsstrategi kommun

Vo0.201I.030Ö. I Anna Fremner Myndighetschef ESLÖVS KOMMUN. Yttrande angående remiss om bredbandsstrategi kommun Vo0.201I.030Ö ESLÖVS KOMMUN Eva Aström 0413-627 48 Utlåtande 2011-12-06 Vård- och omsorgsnämnden 4.(0 INVESTOR IN PEOPLE Yttrande angående remiss om bredbandsstrategi kommun för Eslövs Förslag till beslut

Läs mer

Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur

Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur Sida 1(4) Datum 2015-06-26 Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur Behovskartläggningens syfte och

Läs mer

ehälsa Sidan 0 av 20

ehälsa Sidan 0 av 20 ehälsa? Sidan 0 av 20 Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person i rätt tid! Tillgänglighet Hälsokonto/journal på nätet Kunna följa sitt ärende Invånaren Medarbetaren Verksamhetsansvariga Säkerhet

Läs mer

Sverige ligger bra till i internationella jämförelser

Sverige ligger bra till i internationella jämförelser Sverige ligger bra till i internationella jämförelser men inte när det gäller offentliga tjänster på nätet Flera utmaningar Framtidens medborgare har förväntningar på digitala välfärdstjänster Ett digitalt

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Arbetsunderlag till handlingsplan

Arbetsunderlag till handlingsplan Arbetsunderlag till handlingsplan Digital delaktighet och kompetens Stärka och utveckla samverkansformer för a4 öka den digitala delak+gheten i länet. Planera och genomföra målgruppsanpassade åtgärder

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

En digital agenda för Sverige

En digital agenda för Sverige En digital agenda för Sverige Norrköping 14 november 2012 IT-politik i Sverige och EU 2000 2010 2011 Ett informationssamhälle för alla Digital agenda för Europa It i människans tjänst en digital agenda

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

Digital agenda för Sverige

Digital agenda för Sverige Digital agenda för Sverige en gemensam kraftsamling för digitaliseringens möjligheter Svenskt inflytande Lars Lundqvist Utmaningar: Att omvandla Europa till det kunskapssamhälle som behövs i en globaliserad

Läs mer

Innehåll. Kristianstads kommun Ver 2.0 2015-02-11

Innehåll. Kristianstads kommun Ver 2.0 2015-02-11 Innehåll 1 Sammanfattning... 2 1.1 Övergripande mål... 2 1.2 Insatsområden... 2 2 Inledning... 4 2.1 Uppdraget... 4 2.2 Omvärld att förhålla oss till och ta tillvara... 4 3 Syfte... 5 4 Övergripande mål...

Läs mer

SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner. Anna Gillquist

SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner. Anna Gillquist SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner Anna Gillquist Gemensamma mål för offentlig sektor SKL, e-delegationen och regeringen - Enklare vardag för privatpersoner och företag. - Smartare

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda

Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 2~F: s 19 (27) Sammanträdesdatum '~l:, \DLING ~.;r? 2013-02-07 16 201:::~ 42 Dnr 2011/289 Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Inför 2015. Verksamhetsutveckling med stöd av IT

Inför 2015. Verksamhetsutveckling med stöd av IT Spridningskonferens Inför 2015 Verksamhetsutveckling med stöd av IT Kategorier - mål Gemensamma funktioner och tjänster E-hälsa E-skola/utbildning Möjlighet till stöd vid projektarbete Dialog om digitaliseringens

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

www.nordicmedtest.se 2013-09-23

www.nordicmedtest.se 2013-09-23 www.nordicmedtest.se 2013-09-23 Nordic MedTest är ett testcenter för vård-it - ett leverantörsoberoende och öppet testcenter där vårdgivare (landsting, kommuner och privata aktörer) i samverkan med leverantörer

Läs mer

Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna

Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna Jörgen Sandström- IT-strateg Tänk om fler privatpersoner och företag fick möjlighet att försörja sig och utvecklas i hela landet. Vi står i den största

Läs mer

Handlingsplan för ehälsa 2014-2015 för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik

Handlingsplan för ehälsa 2014-2015 för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik OSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7(12) Sammanträdesdatum 2014-09-30 Socialnämnden 70 Handlingsplan för ehälsa 2014-2015 för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik Dnr2014.sn0198

Läs mer

Region Värmlands bredbandsstrategi 2013-2020

Region Värmlands bredbandsstrategi 2013-2020 Bilaga 1 Enheten för Regional Tillväxt Sara Johansson Lars Christensen TJÄNSTEUTLATANDE Sida REGIONSTYRELSEN REGION VÄRMLAND 1(7) Datum 2012-10-25 Ärendenummer KARLS MMUN Kommunstyrelsen dji!miii: Region

Läs mer

DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER

DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER Erfarenheter och omvärldsanalys Rapport från Följeforskning om införande av Digital Agenda i Örebro län (FIDA) av Anders Avdic Shaji Joseph Handelshögskolan Örebro

Läs mer

Linköpings digitala agenda, handlingsplan 2015

Linköpings digitala agenda, handlingsplan 2015 Handlingsplan 1 (6) Kommunledningskontoret Fredrik Eriksson, ITstrateg Linköpings digitala agenda, handlingsplan 2015 Handlingsplanen beskriver IT och kommunikationsrelaterade insatser som kommunens verksamheter

Läs mer

Ärende 11. Örebro läns regionala digitala agenda 2014-2020

Ärende 11. Örebro läns regionala digitala agenda 2014-2020 Ärende 11 Örebro läns regionala digitala agenda 2014-2020 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-10-06 KS 2015.0311 Handläggare Thommy Andersson, IT-enheten Regional digital agenda Sammanfattning Karlskoga kommun

Läs mer

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter IP-Only bygger framtidens infrastruktur Grundat 1999, EQT ny ägare sedan 2013 IP-Only bygger, driver

Läs mer

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015 KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun Dokumenttyp Dokumentägare Kommunledningskontoret Dokumentnamn Program, IT-vision, handlingsplan och -utvecklingsplan Dokumentansvarig IT-chef Beslutad/Antaget

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vilka är med

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Välfärdsteknologi. Information vid Umeå pensionärsråd 29 maj 2015

Välfärdsteknologi. Information vid Umeå pensionärsråd 29 maj 2015 Välfärdsteknologi Information vid Umeå pensionärsråd 29 maj 2015 Vad menas med välfärdsteknologi? Kärt barn har många namn, välfärdsteknologi utgör sammanväxten mellan traditionella hjälpmedel och ny teknik.

Läs mer

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person i rätt tid! Tillgänglighet Hälsokonto/journal på nätet Kunna följa sitt ärende Medborgaren Medarbetaren Verksamhetsansvariga Ansöka om vård tidsbokning

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden

Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden Revisionsrapport Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden Karlstads kommun Maria Jäger Cert. kommunal revisor Remmi Gimborn Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning... 1 Inledning...

Läs mer

Projektplan med kommunikationsplan

Projektplan med kommunikationsplan Projektplan med kommunikationsplan Projekt E-serviceverkstad 2013-09-01 2014-08-31 Projektägare Regional samarbetspartner Genomförs i Projektbidrag Projektets syfte Regionförbundet i Kalmar län, Christer

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten.

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten. Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten. STADSNÄTEN OCH POLITIKEN LOKALT REGIONALT Yvonne Stålnacke, kommunalråd Luleå kommun Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ANTALET INVÅNARE

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Digital agenda för Åland

Digital agenda för Åland Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 1 2.1 Varför digital agenda?... 1 2.2 En vision för det åländska e-samhället... 2 2.3 Omvärlden... 3 2.3.1 Finlands digitala agenda... 3 2.3.2 Sveriges digitala

Läs mer

IT-infrastrukturplan

IT-infrastrukturplan IT-infrastrukturplan Version: 002 IT Strategiskt Centrum IT-infrastrukturplan för Lomma kommun Antagen av kommunstyrelsen 2007-10-03 IT-infrastrukturplan Peter Nisula 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3

Läs mer

Linköpings digitala agenda, handlingsplan 2014

Linköpings digitala agenda, handlingsplan 2014 Handlingsplan 1 (7) Kommunledningskontoret, Kommunikationsutvecklare Fredrik Eriksson, ITstrateg Linköpings digitala agenda, handlingsplan 2014 Handlingsplanen beskriver IT och kommunikationsrelaterade

Läs mer

Handlingsplan Bredband

Handlingsplan Bredband Handlingsplan Bredband för Trosa kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-04-09, 47 Dnr KS 2014/61 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Handlingsplan Bakgrund Sverige har som mål att 90 % av samtliga

Läs mer

Information kring det gemensamma arbetet för Verksamhetsutveckling med stöd av IT

Information kring det gemensamma arbetet för Verksamhetsutveckling med stöd av IT Information kring det gemensamma arbetet för Verksamhetsutveckling med stöd av IT 2013 09 04 Agenda Nationella initiativ Reviderad handlingsplan ambitionshöjning Möjlighet till ytterligare resursförstärkning

Läs mer

IT-policy för Växjö kommun

IT-policy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-02 IT-policy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig IT-enheten Dokumentnamn IT-policy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Vård och omsorg Skola och lärande Näringsliv och arbete Samhällsbyggnad, transport och miljö Kultur, fritid och besöksnäring Demokrati och delaktighet

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Vårdens nya makthavare. Catharina Mann Projektledare Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg

Vårdens nya makthavare. Catharina Mann Projektledare Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg Vårdens nya makthavare Parter i samverkan 290 kommuner 20 landsting, inkl regionerna Gotland, Halland, Skåne och Västra Götaland Socialdepartementet = Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person

Läs mer