:D A. Regional digital agenda Dalarna, Hedmark och Värmland DHV. En gemensam sammanställning. Regional Digital Agenda Dalarna Hedmark Värmland

Transkript

1 :D A DHV Regional Digital Agenda Dalarna Hedmark Värmland En gemensam sammanställning Regional digital agenda Dalarna, Hedmark och Värmland EUROPEAN UNION European Regional Development Fund

2

3 Förord I EU:s övergripande strategi för tillväxt, EU2020, pekas den Digitala agendan för Europa ut som ett av sju flaggskeppsinitiativ. Digitala agendan har som huvudsakligt mål att utveckla en digital inre marknad för att styra Europa mot en smart och hållbar tillväxt för alla. I Sverige fattade regeringen beslut 2011 att implementera It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige. Norge antog den Digitala agendan 2013 och fattade därmed beslut att implementera Digital agenda for Norge: IKT-politikk for vekst og verdiskaping. För att Digitala agendan ska få önskat genomslag krävs att den vidareutvecklas och anpassas till regionala och lokala förutsättningar. Länsstyrelsen Dalarna, Region Dalarna, Hedmark Fylkeskommune, Länsstyrelsen Värmland och Region Värmland deltar i en förstudie finansierad av Interreg Sverige-Norge programmet med syftet att i samverkan ta fram underlag till regionala digitala agendor samt att genomföra en gemensam gränsöverskridande förstudie för implementering av den digitala agendan på regional nivå. Att bo och leva i en region som är i framkant av formandet av det nya digitala samhället är inte bara attraktivt för dem som bor där idag, utan har också potential att locka nya invånare, företag och besökare i framtiden. Ett ökat utbud av digitala tjänster och samverkan leder till stads- och byutveckling samt förbättrad samhällsservice i Dalarna, Hedmark och Värmland. Presentation av regionala digitala agendor I denna sammanställning presenteras kortfattat de tre länens/fylkets utkast till regionala digitala agendor. Eftersom man kommit olika långt i detta arbete ser de tre utkasten ganska olika ut. Syftet med denna sammanställning är att ge en överblick över de planer Dalarna, Hedmark och Värmland har för sin regionala digitala utveckling för att på så vis kunna hitta synergier och gemensamma områden som lämpar sig för framtida samverkan. En samverkan inom det digitala området innebär, förutom erfarenhetsutbyte, att Dalarna, Hedmark och Värmland kan hitta gemensamma lösningar på gemensamma utmaningar.

4

5 Innehåll Framtida samarbete för Dalarna, Hedmark och Värmland...7 Regional digital agenda för Dalarna...9 Digital agenda i Dalarna ett arbete kopplat till Dalarnas utvecklingsstrategi och bredbandsstrategi...10 Tillgång till bredband...11 Digitalt innanförskap digital delaktighet...12 e-tjänster och E-förvaltning...13 E-hälsa...14 e-företagande...16 Skola och utbildning...17 Regional digital agenda for Hedmark...19 Status...20 Definisjoner av målsetninger...21 Målsetning...21 Roller...22 Strategiske val...23 Regional digital agenda för Värmland...25 Sammanfattning...27 Tillgång till bredband...28 Digitalt innanförskap...29 Etjänster...30 ehälsa...31 Näringsliv, entreprenörskap och innovation...32 Skola och undervisning...33

6

7 Framtida samarbete mellan Dalarna, Hedmark och Värmland Under förstudieprojektet Regional digital agenda Dalarna, Hedmark och Värmland har ett av målen varit att försöka komma fram till vilka områden inom de tre regionala digitala agendorna som länen/fylket skulle kunna tänka sig att samarbeta kring i ett potentiellt framtida projekt. Alla tre län/fylket har kommit olika långt i framtagandet av sina regionala digitala agendor, vilket har gjort arbetet mer komplicerat. Värmland är redo att anta sin regionala digital agenda redan i höst, Dalarna har precis valt ut de prioriterade områdena för länets regionala digitala agenda medan Hedmark är i uppstartsfasen att få den regionala digitala agendan som prioriterat område på den politiska agendan. Trots detta har alla tre länen/fylket mycket att vinna på ett samarbete gällande utvecklingen av morgondagens digitala samhälle. Under projektets gång har flera idéer kring framtida samarbete diskuterats mellan projektpartnerna i de tre länen/fylket. Det har resulterat i att partnerna enats om att de områden som verkar ha störst potential för ett framtida samarbete är områdena bredband, innovation och innovativa miljöer samt digitalt innanförskap. Bredband Alla tre länen/fylket har lyft vikten av att ha ett redundant stamnät. Här finns det potential för att samverka mellan länen för att göra bredbandsutbyggnaden ännu säkrare. Diskussioner har förts om ett gränsregionalt bredbandsforum där fokus skulle kunna vara på erfarenhetsutbyte, samt att identifiera problem som vi kan lösa tillsammans. Här skulle man kunna lära av varandra istället för att uppfinna hjulet igen. Dalarnas fjällpaket är ett gott exempel på ett arbetssätt som man skulle kunna ta lärdom ifrån. Innovation och innovativa miljöer Kan man hitta en gemensam metod för att samla rätt aktörer till digital innovation? Skulle man kunna nyttja kunskapen och erfarenheten i olika branschorganisationer och föra samman dessa i de tre länen för att samtidigt byta erfarenheter? Ett område med stor utvecklingspotential som det också finns mycket att lära inom. Digitalt innanförskap Digitalt innanförskap är ett viktigt område som inte finns så mycket erfarenheter kring i de tre länen/fylket. Här skulle länen kunna samarbeta kring goda exempel och metoder för att komma igång med t ex kartläggning av det digitala utanförskapet i de tre länen/fylket, samt idéer om hur man kan få fler invånare digitalt delaktiga. Övergripande samarbete Ett övergripande område som diskuterats är att fortsätta att utveckla projektet genom att skapa en digital arena för de tre länen (där även fylkena Östfold och Lilleström skulle kunna inkluderas). En digital arena skulle kunna fungera som en möjliggörare för rätt digitala aktörer att mötas över länsgränserna. Något som både leder till erfarenhetsutbyte, kunskapshöjande och förhoppningsvis nya marknader för SMEs. Ett sådant samarbete skulle fortsatt kunna drivas i projektform. Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns goda möjligheter för en fortsatt samverkan trots att länen/fylket kommit olika långt i sitt digitala arbete. Att ha en gränsöverskridande samverkan kring de regionala digitala agendorna, bidrar på sikt till att öka regionens attraktionskraft. Att bo och leva i en region som är i framkant av formandet av det nya digitala samhället är inte bara attraktivt för dem som bor där idag utan har också potential att locka nya invånare, företag och besökare i framtiden. 7

8 8

9 Regional digital agenda för Dalarna

10 Digital agenda i Dalarna - ett arbete kopplat till Dalarnas utvecklingsstrategi och bredbandsstrategi Dalarna har påbörjat arbetet med att ta fram en Digital agenda i syfte att ge en riktning med syfte att förverkliga nya möjligheter som ny teknik och snabbare nät innebär. En arbetsgrupp bestående av Region Dalarna, Högskolan Dalarna, Länsstyrelsen, GYsamnet, Leksands kommun och Företagarna har bjudit in det offentliga Dalarna samt ett flertal intressegrupper för att ta fram en bild av vilka områden som är viktigast att påbörja arbetet inom. Dalarnas Digitala agendan är för oss i Dalarna en levande process (inget är statiskt i den tidsålder vi lever i), så den Digitala agendan kommer att utvecklas och justeras löpande för att fokusera på det som är mest aktuellt. Digital agenda vad är det? Vi har delat upp arbetet i ett antal delar och så här långt är uppdelningen gjord på följande sätt och med dessa rubriker: Dalarna behöver bredband Digitalt innanförskap digital delaktighet E-förvaltning ehälsa e - Företagande Skola och utbildning Under respektive rubrik har olika grupper påbörjat arbete med dels att se hur ett önskeläge kan se ut men framförallt börjat skissa på aktiviteter som bör göras för att nå dit. Under hösten kommer arbetet fortsätta i grupperna och arbetet sammanställas till en Digital agenda för Dalarna. Denna kommer därefter att remissas till de organisationer som visat intresse för arbetet för att slutligen fastställas i Region Dalarna och Länsstyrelsen. 10

11 Tillgång till bredband Affärsmodeller Det finns behov av olika fungerande affärsmodeller i dagsläget. Förutsättningarna i kommunerna är så pass olika. Detsamma gäller på kundnivå. Olika finansiella upplägg bör tydliggöras för att passa olika typer av kunder. Jfr mobiltelefon för 1 kr -modellen som uppskattas av vissa marknadssegment. Inspel i gruppen handlade även om att man bör vara öppen för alternativa mindre ortodoxa affärsmodeller, där man rent av laborerar med öppenheten i nätet för att få ner kostnaden (uppnå momspliktighet). Effektivare marknadsföring Knutet till viktigaste framgångsfaktorn för fiberutbyggnaden, d v s efterfrågan. Strategiskt rätt att ta fram åtgärder som stimulerar denna. Utbyggnadskartläggning Handlar i första hand om att på ortsnivå kartlägga vart någonstans i länet som fiberutbyggnad behövs. Detta utgör en grundstomme för plan/underlag för utbyggnad. Hänger ihop med kommunicerbar utbyggnadsplanering (se ovan). Genomförs dels på länsnivå, dels på kommunnivå. Är i praktiken en grovprojektering. På länsnivå består den av: a) Identifierade orter i behov av stomnät (ortssammanbindande nät). Saknar fiber idag. b) Avstånd till existerande fiber. Ger tillsammans med schablonkostnad/meter en uppskattad utbyggnadskostnad. På kommunnivå görs grovprojekteringen på bynätsnivå. Det sammantagna underlaget kan sedan användas för en rad intressanta ändamål. Exempel: utgöra en tydlighet gentemot intresserade slutkunder (identifierat behov ovan), kommunicera med tänkbara nätägare/operatörer rörande kommersiell utbyggnad, underlag för intresserade byföreningar, underlag för sammanhållna/gemensamma/kommunöverskridande utbyggnadsprojekt och inte minst som potentiellt underlag för att allokera knappa stödresurser dit de gör störst nytta. 11

12 Digitalt innanförskap digital delaktighet Nuläge med möjligheter och utmaningar Det finns flera olika grupper som inte går att enkelt definiera och det är ingen grupp som kan avgränsas geografiskt utan det är mer personer som finns på alla ställen. Svårt att våga fråga och vem frågar man? Diskussion äldre förväntas inte kunna och därför är det enklare och mer accepterat att äldre frågar. Yngre förväntas kunna och därmed blir det svårt att fråga för att man vill inte visa okunnighet! Hur möter vi digital dyslexi? Hur kommunicera med offentliga organ (och vise versa) Rutiner och nya media! Det kommersiella intresset bakom sociala medier. Ser man till användande och service? Troligare att det handlar om volymer och som innebär ekonomisk vinst. Spretighet och många varianter på betallösningar etc. Gör det svårt att veta/kunna använda betallösningar. Nya former av risker för omjämlikhet och ickedemokratisk i samhället. Åtgärder och aktiviteter DIGIDEL digital delaktighet med fortsättning och intensifiering i Dalarna. Jobba med målgrupper lära av privata näringslivet. Samverkan inom folkbildningen livslångt lärande. Grundläggande IT kunskap integreras i skolarbetet från start. Öppen data för mer innehåll. Bra tjänster från myndigheter. Nationell satsning för jämlikhet. E-verkstäder (bibliotek eller andra neutrala punkter/funktioner). En reflektion är att det digitala utanförskapet inte kommer att försvinna och att det krävs ett horisontellt angreppssätt dvs. områden av teknisk karaktär utbildningsväsendet etc. måste ha detta högt på agendan. Specifikt arbete kommer att behövas och även strukturer eller funktioner måste finnas och med en långsiktig hantering och finansiering. Bildningsförbund och bibliotek bör ses som viktiga aktörer i att stödja personer som av olika anledningar inte är digitaliserade men som har behov v att kunna hantera vardagen i from av att betala räkningar beställa varor tjänster via nätet. Inom Dalarnas regionala serviceprogram kommer denna fråga att vara prioriterad eftersom ny teknik givetvis ska användas men för att underlätta och inte försvåra. 12

13 e-tjänster och E-förvaltning Möjligheter Kundcenterprojekt. Flera kommuner är på gång med detta och projektet i sig kräver en fungerande kommunal e-förvaltning. Medborgarpåverkan. Det är viktigt att utnyttja den potential som finns hos våra kunder så att dessa får/kan var med och påverka den kommunala verksamheten för både e-demokrati och e-tjänster. Ärendehanteringssystem. En gemensam plattform för de ärenden som hanteras inom hela den kommunala verksamheten. Nyttokalkyler. En viktig framgångsfaktor är att redovisa på realistiska nyttokalkyler. IT som påverkare. IT-organisationerna ute i kommunerna kan fungera som katalysatorer åt verksamheterna och därvid stödja och visa på e-utvecklings exempel. Utmaningar Digitaliseringsgrupp. Få till olika e-råd digitaliseringsgrupper ute i verksamheterna som har mandat och kunnande för ett införande av e-förvaltning. Få med politiken. Svårt att få med verksamheten. Det handlar om att få verksamheten att förstå att e-förvaltning handlar om verksamhetsutveckling och att det inte är en IT-fråga. Åtgärder och aktiviteter Samverkan, kartlägga hur och vad vi skall göra. Upphandling, med hänsyn till e-förvaltning. Gemensamma checklistor, kravspecifikationer t.ex. e-demokrati, ta fram lämpliga appar. E-blomlådan, använda denna för att få förståelse om e-förvaltning ute i verksamheterna. E-Arkiv, skarpt projekt som dras igång snarast. Kommunchefer, stämma av önskat läge, åtgärder och aktiviteter med kommunchefer. Gemensamt E-förvaltningsprojekt, ta fram lämpliga direktiv för ett samverkansprojekt samt äska medel för detta. 13

14 E-hälsa Nuläge med möjligheter och utmaningar I dagsläget finns ett fåtal e-tjänster i drift. Under året och tiden fram till 2015 kommer dessa att kvalitetssäkras samt kompletteras med nya e-tjänster i samverkan med Region Dalarna. Starta ett projekt kring att fortsätta utvecklingen av och användningen av e-tjänster i hela regionen. Att den enskilde och dennes anhöriga får del av information som rör den egna personen. Testa olika tekniska hjälpmedel för att underlätta kommunikation mellan vårdtagare och personal samt för att öka tryggheten för den enskilde. Involvera brukar- pensionärs- och anhörigorganisationer, privata vårdgivare i utvecklingsarbetet och informationsspridningen. Pilotprojekt kring nattfrid med kameror planeras. Starta ett projekt kring att fortsätta öka andelen personal som har tillgång till säker roll och behörighetsidentifikation inom hela socialtjänsten i hela regionen men även andra kategorier. Se över möjligheterna för automatiserad administration av personuppgifter och behörigheter i HSA visavi kommunens personalsystem. Öka kvaliteten på kunskapen hos de lokalt ansvariga personerna för korthanteringen genom förbättrad utbildning. Mobilitet i hemtjänsten. Fortsätta inventera nuläge samt möjliggöra för mobil åtkomst i några system. Inventera de tekniska och säkerhetsmässiga möjligheterna för att använda mobila lösningar. Starta projekt kring kartläggning av relevanta dokumentationssystem och lämplig mobil utrustning i hela regionen med kommunerna och landsting. Verka för informationsspridning av vunna erfarenheter. Genomföra ett pilotprojekt hos någon/några. En del kommuner använder eller har påbörjat migrationen till digitala trygghetslarm. Fortsätta förstudie kring trygghetslarmen i hela regionen. Under perioden fram till 2014 års slut säkerställa att de digitala larm som beviljats fungerar som avsett. Införa digitala trygghetslarm där det inte finns ännu. Med detta innebär det också en ökning av digitala larm. Följa upp beviljade och säkerställa att larmmottagning fungerar. Kvalitetssäkra kommunernas rutiner och processer kring larm och larmutrustning. Verka för informationsspridning av vunna erfarenheter. Gemensam Informationsstruktur ICF. 14 Driva ett regionalt projekt kring ICF där man ska titta på hela socialtjänstens process alltså både SOL, HSL och LSS.

15 Möjligheter Om vi kan få till rätt informationsstruktur i botten så ger det bättre förutsättningar för en framtida utveckling av olika tjänster. Dessutom underlättar det när personal byter arbetsplatser och det är också lättare att låna personal mellan varandra då det ser mera lika ut. Mindre tid går åt till inskolning. Spar både tid och pengar. Vidgade kontaktmöjligheter (ex via skype, video, kameror osv). Med teknikens hjälp kan vi lättare kommunicera med vararandra utan att behöva resa till varandra. Kan utnyttjas av både personal, politiker, brukare och anhöriga. Samverkan mellan olika aktörer behövs för att det ska fungera. Idag jobbar man för mycket i olika stuprör och den ena vet inte vad den andra gör. Genererar dubbelarbete och förlust av tid kunnat användas till annat positivt. som Riktmärke NPÖ för tekniken. Det behöver hittas ett riktmärke för tekniken när det gäller tjänster. Idag påverkas många nationella tjänster negativt av andra tjänster. Svårt med felsökning osv. Bevaka andra områdens innovationer för att få annan input. Vi behöver kanske titta på andra slags innovationer och inom andra områden också för att få ytterligare tips och idéer på vad som är möjligt. Utmaningar Gemensam informationsstruktur + HSA struktur. Att få till detta är en utmaning då många kommuner vill ha det på sitt sätt och har svårt acceptera att man kanske måste ändra sitt arbetssätt för att få det att bli bra. Svårt inse att man kan spara tid på detta och vad positivt det kan föra med sig. Krav på leverantörer upp till SKL. Idag är det svårt för kommunerna ensamma att driva på leverantörerna i olika frågor. Mer ansvar borde ligga hos SKL att driva på detta som hjälp till kommunerna. Förståelse för tekniken hos den äldre befolkningen. Vi behöver bli ännu bättre på att sprida och informera de äldre kring vad som finns inom e-hälsoområdet som möjligt att erhålla som hjälpmedel. De måste få prova och se för att inte vara rädd för tekniken. Samtidigt finns många äldre som inte är det och dessa bör utnyttjas som sporre till andra. Ytterligare samverkan mellan olika aktörer. Vi behöver helt enkelt bli ännu bättre på att samverka inom alla olika områden så vi inte dubbelarbetar. Åtgärder och aktiviteter Regional e-hälsosamordnare förespråkar/tar med gemensam strategi/organisation till styrgrupp e-hälsa. Skapa större förståelse hos politiker och chefer för e-hälsa. Experthjälp nationellt och via SKL. Regionalt mera stöd och om inte fungerar upp till nationell nivå. 15

16 e-företagande Vi måste erbjuda bredband till företagen i Dalarna. Företagaren förväntar sig att det ska finnas bra bredband som en naturlig hygienfaktor där företget är etablerat. Det finns också en växande medvetenhet att det synliggöra behovet, då posten och annan välfärdsservice tenderar att läggas ned. I dag är det självklart att ta betalt, göra bokningar och beställningar, kommunicera med kunder, marknadsföra, deklarera, administrera ja allt men gör i ett företag görs på nätet. Reklamationer och kritik kommunicera, sociala medier, fb företagarens kommunikativa förmåga blir allt viktigare. Det är också självklart att om man inte finns på nätet (har hemsida eller är bokningsbar) så finns man inte. För produktionsprocesser industrin och i annan företagsamhet är automation och effektivisering viktig för att kapa kostnader, lager och annat. Kunden blir allt mer involverad i produktionen av varor och tjänster. För att kunna vara en konkurrenskraftig underleverantör måste ex vis verkstadsföretagen följa utvecklingen inom de stora företagen (dragarna). Att vara uppkopplad och driva ett modernt företag är fundamentalt för att vara en attraktiv arbetsgivare och kunna rekrytera personal och nyckel kompetenser Men medvetenheten bland företagaren måste stärkas. Det finns en låg förståelse om teknikens möjlighet: Omvärdbevakning Nya komptenser för utveckling, digitalisering och gameifiering Big data en del i att utveckla nya tjänster Åtgärder och aktiviteter Ett grundligt visionsarbete Synliggöra - vad om faktiskt pågår i Dalarna kanske en spridningskonferens? Digitalisering som ett horisontellt mål Samverkan för tjänsteutveckling (smart specialisering) Do-tank (eller något liknade uttryck) innovationsmiljö för att utveckla nya tjänster. Korsbefrukta verksamheter, it-utvecklare, innovation. Ramverk (vem äger, finansiärer, innovationsprocessen, etc). 16

17 Skola och utbildning Tillgången till datorer har på senare år ökat för såväl elever som lärare genom att skolor och kommuner har satsat på en till en, d v s en dator per elev. Däremot används inte IT i tillräcklig utsträckning i undervisningen som pedagogiskt verktyg, och den IT-pedagogiska kompetensen är otillfredsställande som helhet i förskola och skola. Samtidigt som det finns enskilda lärare och rektorer som ligger långt framme i dessa avseenden. När det gäller tillgången till datorer för elever inom länets skolor varierar det både mellan skolor i en och samma kommun och mellan kommunerna. En kartläggning som gjordes hösten 2011 av Embretsen och Svärdhagen, Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna (PUD) vid Högskolan Dalarna kunde styrka detta. Sammantaget skapar detta en situation där likvärdighet mellan olika skolor i en kommun och mellan kommuner i länet saknas, liksom i landet i övrigt enligt undersökningar av bland annat Skolverket. En sammanhållen strategi för förskola, grundskola och gymnasieskola kräver att rätt frågor prioriteras, att resurser samordnas och riktas mot målen samt att tekniska förutsättningar finns. Vid Högskolan Dalarna finns ett centrum för nästa generations lärande (NGL) som kontinuerligt arbetar både med utveckling av Högskolans nätbaserade undervisning och att öka lärarnas digitala kompetens. Pedagogiskt Uvecklingscentrum Dalarna (PUD) vid Högskolan Dalarna arbetar i nära kontakt regionens skolhuvudmän och ett av de prioriterade områdena är för närvarande hela skolväsendets digitalisering. PUD har byggt upp en portal för skolväsendet i länet som heter Pedagog Dalarna som ska underlätta vardagen både pedagogiskt och tekniskt samt tjäna som en inspirations- och samarbetskanal. Därutöver finns bland annat ett antal korta kurser för verksamma i förskola och skola. (se pedagogdalarna.se samt pudutbildning.se). På gymnasiesidan har 11 av Dalarnas 15 kommuner gått samman i GYSAM. Den politiska visionen är: Tillsammans skapar vi attraktiva och framgångsrika gymnasie-utbildningar/skolor. Generellt ska Gysam ses som en motor i utvecklingsarbete och syftet är att stärka regionens attraktionskraft. GysamNet är ett projekt vars syfte är att utveckla metoder kring nätbaserad undervisning inom samverkansområdet. Läsåret 2013/2014 studerade 191 elever 8 språk samt svenska och sociologi. Inför 2015 söker man finansiering för att utveckla nätbaserad studiehandledning på modersmål samt bygga upp ett ikt-pedagogiskt nav. Åtgärder och aktiviteter Alla verksamma inom utbildning i Dalarna, oavsett skolform, har tillgång till tillräcklig kompetensutveckling, infrastruktur och teknik för att fokus ska kunna ligga på pedagogisk användning av digital hårdvara och mjukvara. Det finns ett tydligt ledarskap med ett tydligt ansvarstagande för skolans digitala utveckling, där politiker och skolledare är både insatta och involverade i utvecklingsarbetet. Verksamma inom utbildning i Dalarna är delaktiga i (såsom) webbplatsen Pedagog Dalarna, inte bara som konsumenter utan också som producenter. 17

18 18

19 Regional digital agenda for Hedmark

20 Status I en undersøkelse utført av Nexia på oppdrag for Regjeringen fra september 2013, vises det at Hedmark kommer veldig dårlig ut i forhold til dekning av akseptable hastigheter. Fylket har en høy dekningsprosent inkludert radio og satellitt løsninger, men lav dekning på kablet høyhastighets bredbånd. Hedmark fylke er et spredt bebygget fylke med noe sentralisering rundt de store byene, men meget spredt bebyggelse ellers. Dette vanskeliggjør muligheten til å gi full dekning av høyhastighet bredbånd til alle innbyggere. Utbyggere fokuserer i stor grad om de sentrale delene der innbyggerne i hovedsak bor, noe som har sin bakgrunn i økonomiske grunner for de enkelte utbyggere. Dette er forståelig men samtidig så gjør det at det offentlige må da bistå for å sørge for en tilstrekkelig utbygging også til de mindre befolkede områdene. Med tilstrekkelig utbygging vil si at innbyggerne har mulighet og tilgang til et bredbåndstilbud som dekker et minimum, for å benytte tjenestetilbudet som er via internettilgang. Dette gjelder offentlig og privat tilbud. I regjeringen sin uttalelse i forbindelse med stortingsmelding 23. sier de at Norge skal være «Blant de beste i Europa». Dette gjør at en målsetning vedrørende bredbånd ikke kan omhandle kun minimumsstandarder, der definisjonen av tilstrekkelig dekning ligger langt under et akseptabelt tilbud. Dette medfører en offensiv og fremtidsrettet målsetning for utbyggingen, og Hedmark fylke ønsker å sette seg mål som gjør dem til en av de beste i landet. I følge statistikker og dekningsundersøkelser som er utført for regjeringen, så ligger Hedmark i dag blant landets dårligste når det gjelder tilbud og dekning. Målsetningen er å løfte Hedmark til å bli blant landets beste på området. 20

21 Definisjoner av målsetninger Helt markante føringer for hvilke teknologier og utbyggere som skal benyttes legges ikke, men vi ønsker at teknologi er fremtidsrettet og skalerbar. Dette med utgangspunkt i regjeringens uttalelse om at vi skal bli blant de beste i Europa, samt fokuset på en helhetlig digital strategi både offentlig og privat. Statlige minimumskrav til bredbånd pr i dag er av en slik størrelsesorden at det ikke er tilrettelagt for den eksplosjonen av nettavhengige tjenester som har kommet det siste, og samtidig vil fortsette å utvikle seg. Det må legges opp til en strategi for bredbånd som gir rom for å benytte tjenester som eksisterer i dag og som kommer fremover, dette gjelder eksempelvis: Internett surf, mail, altinn, skatteetaten, nyheter Kommunale og fylkeskommunale tjenester Tv-signaler Radiosignaler Jobbrelaterte tjenester Kjøp/Salg av varer og tjenester Filmleie og streaming tjenester Strømtjenester Alarmtjenester og varslingstjenester Oppdateringer av gjenstander i husholdets eie (bil, apparater, feilavlesninger etc.) Med bakgrunn i dette må vi satse mot et fremtidsrettet og skalerbart tilbud, som dekker dagens behov sammen med å ta høyde for behov i nær fremtid. Dette sammen med muligheten til å øke kapasitet og tilbud når behovet for det er tilstede. Målsetning Tilgang til >= 30 Mbit/s for majoriteten av folket Ny utbygging skal skje med FTTH, HFC eller VDSL teknologi Tjenester i samsvar med stortingsmelding 23 digital agenda 21

22 Roller I en slik utbyggingsstrategi er det mange forskjellige parter, og en rolledeling mellom partene er nødvendig. De viktigste aktører er fylkeskommunen, kommunen, regionråd, næringsliv, innbyggerne, post og teletilsynet og utbyggerne. Fylkeskommunen Fylkeskommunen skal fungere som en rådgiver, koordinator, prosjektleder og pådriver for en helhetlig bredbåndsdekning av Hedmark fylke. Herunder kan det inngå oppgaver som kartlegging, planlegging, utlysninger, prosjektgjennomføring og lignende. Det er viktig at fylket fungerer som en pådriver for å gjennomføre dekningsløftet i fylket, samtidig som fylket er den instansen med et helhetlig blikk over hele fylket. Kommunene Det er veldig viktig at kommunene tar et ansvar og initiativ for bredbåndsdekningen i sin kommune, og stiller med resurser og eventuelt økonomi når det er påkrevd. Det viktigste bidraget er resurser og kompetanse i kommunen til å bistå i både kartlegging og gjennomføring. Det er ønskelig med en resurs fra kommunen som kan knyttes opp mot resurs i fylket for sammen kjøring. Regionråd Regionrådene har ansvar for å holde sammen en ressursgruppe fra de enkelte kommunen og sørge for et samarbeid over kommunegrensene i de enkelte regioner, slik at man får dratt nytte av utbygging som grenser til hverandre. Dette for å sikre en økonomisk best mulig utbygging. Næringsliv Det lokale næringsliv er en viktig pådriver for effektiv utbygging, samt at de har helt klare økonomiske insentiver for å ønske en utbygging. Det vil også medføre at de kan være en aktuell med finansieringspart i utbyggingen. Innbyggere Innbyggere er foruten næringslivet den mest aktive parten som ønsker en utbygging, dette i tillegg til at bredbåndstilgang er viktig for Hedmark fylke for å kunne nå sitt mål om innbyggere. I dagens samfunn krever innbyggere tjenester og tilgang på nett. Bredbånd er i kategori med strøm, vann og kloakk, har man bolig skal man ha nettilgang. Post og Teletilsynet Post og Teletilsynet er utpekt til å forvalte støtteordningen for bredbåndsutbygging, og utlyser disse midler en gang pr år som kommuner og fylkeskommuner kan søke på. Utbyggere Utbyggere må også være en partner i finansieringen av utbyggingen, men kan trenge ekstra støtte i områder som er lite hensiktsmessig å bygge ut for utbyggere i dag. Dette sett ut fra et økonomisk synspunkt. Det er også disse som skal komme med tjenestetilbudet som gir innbyggerne adgang til de digitale tjenester. 22

23 Strategiske valg I forbindelse med bredbåndsutbygging i Hedmark må det tas noen strategiske valg, valg som kan være utradisjonelle i Norsk sammenheng men har blitt gjennomført med suksess i eksempelvis Sverige. Stamnett I Sverige har de en løsning for Stamnett, som sikrer en god utbygging og tilgang for tilbydere til å legge aksess inn til husstandene. Dette har muliggjort en omfattende utbygging og samkjøring av forskjellige områder, og et helt annet nivå av planlegging. I Norge bygger gjerne flere utbyggere ut samme område, hvor de legger fremføring ved siden av hverandre i bakken. Det er ingen teknisk begrensning i å kunne benytte samme fiberkabel for flere tilbydere. Fordel Fordel med en stamnett tankegang er jo at fylket og kommunene i større grad kan styre utbyggingen og hvor et stamnett skal ligge, avhengig av organiseringen og eierskapet til stamnett. Dette sett utfra en totaloversikt over hvor bredbåndstilgangen skal nå. Et stamnett kan legges ut på anbud for drift over lengre perioder av utbyggere, alternativt kan de leie seg inn på stamnettet. I prinsippet legges det da ut en «mørk» fiber hvor tjenestetilbudet legges på i etterkant. Bakdel Det er utfordringer rundt eierskap og drift av et slikt stamnett, som ikke er avklart på det nåværende tidspunkt. I tillegg har ikke bransjen hos utbyggere tradisjon for en slik tankegang, da de i dag i stor grad kun tilbyr tjenester på «egen» fiber. Det er allikevel lite trolig at de vil nekte å være med på en slik løsning, da det er markedskreftene og økonomien som rår der også. Dette er allikevel elementer som må undersøkes. 23