Förslag remissyttrande; Regional Digital Agenda för Värmland

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Björn Kjerrulf, Datum Förslag remissyttrande; Regional Digital Agenda för Värmland Sammanfattning Länsstyrelsen i Värmland har tagit fram en regional digital agenda för Värmland med handlingsplan för åren Den har nu skickats ut för remiss till Värmlands kommuner. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Regional digital agenda för Värmland, remissversion Ärendet Den regionala digitala agendan har tagits fram av Länsstyrelsen i Värmland tillsammans med representanter från Region Värmland, Landstinget Värmland, Karlstads kommun, Compare, ALMI, studieförbund m.fl. Den digitala agendan innehåller en inventering av insatser som gjorts och en handlingsplan för åren Länsstyrelsen i Värmland har identifierat sex strategiska områden som är viktiga för att nyttja digital teknik för att främja Värmlands utveckling: - Tillgång till bredband - Digitalt innanförskap - E-tjänster/E-förvaltning - ehälsa - Näringsliv - Skola och undervisning Region Värmland har tidigare antagit en regional bredbandsstrategi. Remissversionen har tidigare behandlats av Kristinehamns kommun (Tjänsteskrivelse ). Bredbandsstrategin ligger till grund för området Tillgång till bredband i den digitala agendan. Kristinehamns kommun E-post kommunen@kristinehamn.se Postadress 1. Kommunledningsförvaltningen Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

2 2 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås lämna följande remissvar: Kristinehamns kommun ställer sig bakom den föreslagna regionala digitala agendan. I kommunen pågår arbete inom de flesta områden som beskrivs i den digitala agendan. I övrigt har Kristinehamns kommun inget att tillägga. Anders Dahlén Stellan Sjögren Björn Kjerrulf Kommunchef IT-chef Bredbandssamordnare

3 Regional digital agenda för Värmland Handlingsplan

4 1 Förord Skrivs efter remissen

5 2 Sammanfattning Värmland står, precis som Sverige inför liknande utmaningar: att bibehålla våra företags konkurrensförmåga i en allt mer globaliserad värld, en åldrande befolkning och utflyttning från landsbygden, negativ miljöpåverkan med mera. Hur kan vi då i Värmland använda digital teknik för att bidra till att utveckla länet? Syftet med en Regional Digital Agenda för Värmland (RDAV) är att i bred samverkan arbeta för att ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen erbjuder människor och företag i Värmland. Målet med denna handlingsplan är att ta ett helhetsgrepp över den digitala samhällsutvecklingen i Värmland under perioden inom sex strategiskt utvalda områden. En viktig del i detta helhetsgrepp är att inventera och beskriva redan genomförda åtgärder. För att implementera och realisera RDAV bör sedan varje organisation ta fram sin egen interna handlingsplan/strategi för hur målen i RDAV ska uppfyllas. Detta för att arbetet med den digitala agendan måste anpassas till varje organisations verksamhet och förutsättningar. De strategiska områden som gemensamt tagits fram för att ingå i handlingsplanen för RDAV är: Tillgång till bredband, Digitalt innanförskap, E tjänster/e förvaltning, ehälsa, Näringsliv, entreprenörskap och innovation, samt Skola och undervisning. Varje område har ett eget kapitel med nationella mål, inriktningsmål för Värmland, genomförda regionala åtgärder, framtida regionala åtgärder, regionala etappmål för åren , samt målbild för Tillgång till bredband En digital infrastruktur, som ger hushåll och företag tillgång till bredband, ses som en förutsättning att man ska kunna nyttja fördelarna med en digitalisering och för utveckling av nya tjänster och produkter. Tillgång till bredband är därför en förutsättning för att en regional digital agenda ska få en verklig genomslagskraft. Värmland ligger efter när det gäller utbyggnad av fiber om man jämför med övriga svenska län. Region Värmland har i bredbandsstrategin för Värmland avsatt 50 miljoner kronor för bredbandsutbyggnad i länet under en femårsperiod , det vill säga 10 miljoner kronor per år, som kommunerna får ansöka om och motfinansiera med lika mycket. Detta innebär att satsningen är värd minst 100 miljoner kronor. Förhoppningen är att dessa medel också ska kunna växlas upp med EUs strukturfondsmedel. Länsstyrelsen Värmland administrerar de medel som Jordbruksverket avsätter för att stödja bredbandsutbyggnaden och har ett strategiskt ansvar för att i första hand stötta de lokala fiberföreningarna genom så kallat kanalisationsstöd. De medel Länsstyrelsen Värmland har att fördela är främst EU stöd för landsbygdsutveckling. I och med detta ansvar får Länsstyrelsen också en roll som en stödfunktion för såväl fiberföreningar som kommuner. Länsstyrelsen har även fått i uppdrag att främja mobilnätsutbyggnaden i Värmland.

6 3 Målbild 2020: Den övergripande målbilden för 2020 är att alla permanenta hushåll och företag i Värmland har tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. För att uppnå detta mål har kommunerna ett stort ansvar för att långsiktigt säkra att ett stamnät av fiber byggs ut i de fall inte marknaden gör det. Region Värmland sätter av medel för att stödja kommunernas bredbandsutbyggnad och Länsstyrelsen Värmland hoppas kunna fortsätta att ta emot ansökningar för kanalisationsstöd. En stor del av fiberutbyggnaden i Värmland kommer att ske på ideell basis genom att fiberföreningar och privatpersoner bygger sina egna lokala fibernät som i sin tur kopplas upp mot de kommersiella eller kommunala stamnäten. Ansvar och uppföljning: Kommunerna, Region Värmland och Länsstyrelsen har ett gemensamt ansvar att samordna sina insatser och hjälpas åt för att utveckla den gemensamma kompetensen i länet samt stödja, underlätta och uppmuntra i alla led. Kommunerna har ett stort ansvar för att långsiktigt säkra att ett stamnät av fiber byggs ut i de fall inte marknaden gör det. Uppföljningsansvar för mål och delmål gällande tillgång till bredband i RDAV har Region Värmland och Länsstyrelsen Värmland. 2. Digitalt innanförskap För att nå målsättningen att Sverige ska vara bäst i världen på att använda sig av digitaliseringens möjligheter så krävs att alltfler är digitalt delaktiga samt en högre grad av digital kompetens. Digitalt innanförskap handlar om att alla som vill ska ha möjlighet, oavsett förutsättning, att kunna ta del i alla delar av samhällslivet. Enligt undersökningen Svenskarna och Internet 2013, uppger 14,2 % av Sveriges befolkning att de aldrig eller mycket sällan använder Internet. De flesta av de som inte använder Internet anger ointresse som främsta skäl. För att nå dessa människor med information som gör att de lättare kan ta ställning och hjälp att komma igång, bör information och utbildning ges där man befinner sig, i bibliotek, bygdegårdar och andra arenor. En ny bibliotekslag har antagits vilken syftar till att ge biblioteken ett utvidgat uppdrag när det gäller digital media och digital delaktighet i samhället. Biblioteken har, tillsammans med bl a studieförbunden, redan sedan tidigare en viktig roll när det gäller folkbildning. Länsbiblioteket Värmland har under tre år drivit ett kompetensutvecklingsprojekt, KUB, med syftet att utbilda bibliotekspersonal inom olika områden för att möta morgondagens besökare. Samtliga kommunbibliotek har deltagit i projektet. IT har varit ett av de områden där den största insatsen har gjorts. Som ett resultat av KUB projektet har många bibliotek startat upp en verksamhet som jobbar med ett digitalt innanförskap mot kommuninvånarna. En tydlig roll för digitalt innanförskap har även SeniorNet, där medborgarna i Värmland kan få hjälp att lära sig att använda datorer och Internet. Målbild 2020: År 2020 är många fler värmlänningar är digitalt delaktiga jämfört med hur det ser ut idag då det uppskattas att ca värmlänningar står utanför den digitala världen. Nya SeniorNetklubbar har startats i ytterligare fem kommuner i Värmland, utöver Karlstad. Det finns en etablerad samverkan mellan till exempel studieförbund, bibliotek och SeniorNet och alla bibliotek i Värmland erbjuder hjälp/kurser i dator och internetanvändning. Ansvar och uppföljning: När det handlar om digitalt innanförskap måste alla aktörer ta ett gemensamt ansvar för att stötta, uppmuntra och utbilda de som av olika anledningar inte är digitalt

7 4 delaktiga, men alla invånare i Värmland har naturligtvis också ett eget ansvar för sitt digitala innanförskap. 3. E tjänster E tjänster som skapar nytta, ger en högre grad av effektivitet samt förenklar vardagen för både privatpersoner och företag är målet med den offentliga förvaltningens e tjänster. Ett bra utbud av digitala tjänster leder till effektivare verksamheter och en övergång till ett högre nyttjande av de digitala kanalerna än de traditionella. Huvudfokus i detta kapitel ligger på kommunala e tjänster som tillhandahålls av den gemensamma drifts och servicenämnden i Karlstads kommun samt på Landstinget Värmlands satsning på invånartjänster. Samtliga kommuner i Värmland har antagit den nationella Strategin för e Samhället. Inriktningsmålen för Värmland följer därmed de nationella övergripande målen för utveckling av e samhället enklare vardag för privatpersoner och företag, smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet samt högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Med en gemensam nämnd och e plattform kan Värmland utveckla e förvaltning och e tjänster på ett smidigt sätt och till en lägre kostnad. I dag har invånarna i Värmlands kommuner tillgång till totalt hundra e tjänster, men med den gemensamma e plattformen är tanken att utbudet av e tjänster hela tiden ska breddas, inom nya områden och kategorier, för både medborgare, företag och föreningar. Landstinget i Värmland har sedan flera år tillbaka lokalt utvecklat och förvaltat de olika kanalerna som ingår i bland invånartjänster inom Nationell ehälsa och sedan dess har innehållet som är specifikt för Värmland ständigt utökats. Alla olika aktörer inom vård och omsorg (t ex kommuner, landsting, privata vårdgivare, försäkringskassan) samarbetar och verkar för att invånarna i Värmland har tillgång till kvalitetssäkrad information om hälso och sjukvård på ett gemensamt ställe. Målbild 2020: Det övergripande målet för utveckling av e samhället i Värmland är att det ska bli bättre att vara medborgare i Värmland. Målbilden fram till 2020 är att Drifts och servicenämndens erbjudande om e tjänster som kommunerna kan införa täcker 100 procent av SKLs rekommenderade tjänster och nyttjandegraden av regionens e tjänster har ökat. Alla ärenden inom länet kan utföras digitalt och medborgare och företag väljer digitala kanaler framför de traditionella. Alla invånartjänster inom Nationell ehälsa är väl etablerade i Värmland och är ett naturligt val i kontakten med hälso och sjukvård. Ansvar och uppföljning: Den gemensamma Drifts och Servicenämnden i Värmland verkar för att skapa samordning kring drift och servicefrågor och har därmed också ett uppföljningsansvar. Landstinget i Värmlands län ansvarar för uppföljning av sina mål gällande e tjänster inom hälso och sjukvård. 4. ehälsa ehälsa är ett samlingsnamn på insatser, verktyg och processer som syftar till att rätt person ska ha rätt information vid rätt tillfälle och skapa nytta för invånare, personal och beslutsfattare. ehälsa är ett område som knyter ihop olika kompetenser och satsningen syftar även till att öka samarbetet mellan och inom regioner, landsting, kommuner, privata och ideella utförare.

8 5 Förändringar i vård och omsorgsverksamhet är ett krav då behoven på vård och omsorg kommer att öka i takt med en åldrande befolkning och de ökade kostnader som detta innebär. Målsättningen med det nationella arbetet med ehälsa inom hälso och sjukvård och socialtjänst är att skapa konkreta förbättringar för tre målgrupper individen, vård och omsorgspersonal, samt beslutsfattare inom hälso sjukvården och socialtjänst. Landstinget i Värmland följer den nationella handlingsplan som CeHis (Center för e Hälsa i samverkan) har tagit fram för utvecklingen av tjänster inom Nationell ehälsa. Landstinget i Värmland ska bidra till att uppfylla de uppsatta nationella målen. I Värmland har samtliga kommuner beslutat att arbeta med fem områden inom kommunal ehälsa. Dessa områden är: ökat antal e tjänster, säker roll och behörighetsidentifikation för digital informationsåtkomst, möjlighet att dokumentera och komma åt information via mobil teknik (smartphones, surfplattor och smarta datorer) för berörd personal, nationell patientöversikt samt byte till digitala trygghetslarm. ehälsa i kommunerna ska göra socialtjänsten effektivare, säkrare och mer tillgänglig oavsett om man är invånare, patient, anhörig eller medarbetare. Samtliga 16 kommuner kommer att bli konsumenter (användare) av NPÖ (Nationell patientöversikt) under Relevant och uppdaterad hälso och sjukvårdsinformation blir tillgänglig för alla. Samtliga kommuner i länet har fattat ett beslut i relevant nämnd eller styrelse att införa konceptet trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik. ehälsa kommer att vara en given del av den gemensamma IT strategin hos varje huvudman. Målbild 2020: Den övergripande målbilden för 2020, när det handlar om ehälsa, är att alla Värmlands invånare kan ta del av vårdinformation via ny teknik, som till exempel appar för smartphones och läsplattor, samt ta del av kvaliteten på enheternas arbete. Tjänster finns för att utveckla vården. Det går att jämföra privata vårdaktörer med landstinget och kommuner på ett likvärdigt sätt. Ansvar och uppföljning: Initieringsfasen för ehälsa i Värmland drivs av Landstinget i Värmland, som också kommer att följa upp målen i RDAV Uppföljningsansvar för målen gällande kommunal ehälsa har Region Värmland. 5. Näringsliv, entreprenörskap och innovation Regeringens digitala agenda för Sverige framhåller att IT:s potential ska tillvaratas för att öka företagens tillväxt, konkurrenskraft och handel. IT har en central roll i de allra flesta företag, för att förenkla och effektivisera verksamheten samt göra den mer öppen och tillgänglig för kunder och leverantörer. Dessutom kan IT fungera som motor för att utveckla nya processer, produkter och tjänster. Olika digitala tjänster som ger information och vägledning kan underlätta att starta och driva företag. I Värmland samverkar näringslivet, det offentliga, klustren, Karlstads universitet och flera andra utbildningsanordnare för att skapa fler nya företag och få befintliga att växa. Trots olika satsningar mot näringsliv, och entreprenörskap så ser många IT företagare i regionen med oro på en tilltagande kompetensbrist som kan få allvarliga konsekvenser för Värmlands tillväxtmöjligheter. Därför är det viktigt att offentliga aktörer i Värmland i allmänhet och Karlstads universitet och IT stiftelsen

9 6 Compare i synnerhet, tar initiativet till en bred, gemensam och kraftfull satsning på att profilera Digitala Värmland dels för att locka kompetens, dels för att få ungdomar i regionen att satsa på tekniska utbildningar som leder till jobb. Goda exempel på vad som redan gjorts i Värmland är Stiftelsen Compares Norgesamarbeten och Compare Business Innovation Centre som nu drivs och utvecklats vidare tillsammans med Landstinget Värmland i satsningen Nordic MedTest. Det pågår också projekt gällande Samverkan mellan näringsliv och IT studenter (SNITS), Almis satsning i projektet Det företagsamma Värmland och webbplatsen verksamt.se/varmland samt Karlstads kommuns och Länsstyrelsens arbete med öppen data och vidareutnyttjande av information. Under åren framöver vill Stiftelsen Compare vara en aktiv aktör i förverkligandet av digitaliseringen av samhället. Med över 100 IT och telekomföretag som intressenter i stiftelsen representerar Compare den bredd och djup i kompetens som krävs för att bidra till denna digitalisering. Satsningen på Nordic MedTest är tänkt att bidra till att lösa en av vårdens största utmaningar för framtiden: Att skapa mer vårdnytta med hjälp av nya och innovativa, säkra och användbara ITtjänster. Nordic MedTest ska också bidra till att stärka Sverige som IT nation på en global marknad. Karlstads universitet satsar på förstärkt IKT samverkan mellan forskning och näringsliv i Värmland under de kommande sex åren och vill också fortsätta med aktiviteterna inom den samverkan som finns mellan IT studenter och näringsliv. Den nya satsningen Karlstad Innovation Park är tänkt att bli ett attraktivt etableringsområde för företag och intressenter som vill finnas i nära anslutning till den kreativa miljön i Karlstad Innovation Park, innovationssystemet och Karlstads Universitet och som ser tjänsteutveckling/tjänsteinnovation som ett starkt konkurrensmedel för företagets utveckling. Projektet Det företagsamma Värmland ska arbeta vidare med att utveckla regionsidan verksamt.se/varmland samt med en webbaserad process med personlig och lokal rådgivning för personer som vill starta företag i Värmland. Målbild 2020: Det övergripande målet för 2020 när det handlar om området näringsliv, entreprenörskap och Innovation följer Värmlandsstrategins övergripande mål mot 2020 för området fler och starkare företag. Detta innebär att: antalet nystartade företag ska närma sig riksgenomsnittet, andelen som vill vara företagare ska öka, det privata näringslivets investeringar i forskning och utveckling ska öka till samma nivå som riket (exklusive storstadslänen) samt slutligen en ökad innovationskraft så att Värmland närmar sig riket (exklusive storstadslänen). Ansvar och uppföljning: När det handlar om området Näringsliv, entreprenörskap och innovation ligger ansvaret för att målen uppfylls på flera olika aktörer, såsom Almi, Compare, Karlstads universitet och Landstinget. Uppföljning kommer att göras av Länsstyrelsen Värmland och Region Värmland. 6. Skola och undervisning Att hantera skolans uppdrag parallellt med IT utvecklingens förändringar är en utmaning. För att klara detta krävs att rätt frågor prioriteras, att resurser samordnas och riktas mot målen samt att tekniska förutsättningar finns.

10 7 Att utveckla digital kompetens är ett nationellt mål för förskola och skola. Alla barn och elever ska ges möjligheter att utveckla sin digitala kompetens. Rätt använt blir IT ett värdefullt redskap i varje enskild barns/elevs lärande, i det lokala utvecklingsarbete som sker på varje förskola och skola, samt i det kommungemensamma utvecklingsarbetet. Inriktningen för arbetet med den regionala digitala agendan för Värmland fokuserar uteslutande på skolans verksamhetsområde. Förskolans behov av IT stöd kan behandlas parallellt i tillämpliga delar men får då ske inom respektive kommuns initiativ och ansvar. De senaste åren är det framförallt två kategorier av IT satsningar som har dominerat skolans värld. Dels har många kommuner satsat på lärplattformar, som kan liknas vid ett slags affärssystem för utbildning. Dels har det gjorts ett stort antal så kallade En till En satsningar, det vill säga en elev en dator (eller surfplatta). En god digital kompetens, gällande kommunikation och informationshantering, är en viktig förutsättning för alla; det är därför som värmländska skolors fokus för de närmaste sex åren blir på kommunikation (Kunskapsdelning och spridning) och infrastruktur (IT stöd för lärande och dokumentation). Målbild 2020: Den övergripande målbilden för 2020 inom området skola och undervisning är att alla kommuner i Värmland är delaktiga i webbplatsen Pedagog Värmland, inte bara som konsumenter utan också som producenter. Kommunerna i Värmland har också deltagit i WETT dagarna (Wermland Educational Training and Technology) och är därför väl medvetna om hur digitala resurser kan stödja och utveckla lärprocesser. Upphandling och implementation kring lärandesystem och system för dokumentation är utfört i alla Värmlands kommuner. Grundskolor och gymnasieskolor i alla Värmlands kommuner kan fullt ut nyttja de nya systemen för lärande och dokumentation som hjälpmedel i sin vardag. Ansvar och uppföljning: Karlstads kommun tar initiativet till att starta upp projektgrupper för Pedagog Värmland och WETT. Projektgrupperna arbetar sedan vidare med en gemensam plan. Karlstads kommun ansvarar också för utredning, behovskartläggning samt kravspecifikation gällande system för lärande och system för dokumentation.

11 8 Innehållsförteckning Förord... 1 Sammanfattning... 2 Regional digital agenda för Värmland Inledning Bakgrund EUROPA 2020 En digital agenda för Europa It i människans tjänst En digital agenda för Sverige Sex regionala strategiska områden för Värmland Hur Regional digital agenda för Värmland tagits fram Hur ska RDAV användas Styrdokument Läsanvisning och struktur Handlingsplan för Värmland Tillgång till bredband Nationella mål Beslutade insatser Nationella åtgärder Inriktningsmål för Värmland Bredbandsstrategi Nulägesbeskrivning Genomförda regionala åtgärder Kommunsammanbindande nät Stadsnät Stöd till fiberföreningar Kartläggning av Värmlands fibernoder Framtida regionala åtgärder Gemensamt ansvar för bredbandsutbyggnad Region Värmlands roll i bredbandsutbyggnaden Länsstyrelsens roll i bredbandsutbyggnaden Värmlands kommuners strategiska roll och ansvar Fiberföreningarnas roll och ansvar Regionala etappmål... 24

12 Målbild för Målbild för Övergripande mål Ansvar och uppföljning Digitalt innanförskap Nationella mål Beslutade insatser med hänvisning till strategi och styrdokument Nationella åtgärder Inriktningsmål för Värmland Nulägesbeskrivning Genomförda regionala åtgärder Studieförbunden Biblioteken SeniorNet Undersökning av digitala servicelösningar Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Framtida regionala åtgärder Kursverksamhet på biblioteken Plan för att bilda fler SeniorNet klubbar Digitala servicelösningar för alla Regionala etappmål Målbild för Målbild för Målbild för Övergripande mål Ansvar och uppföljning e Tjänster Nationella mål Beslutade insatser med hänvisning till strategi och styrdokument Nationella åtgärder Inriktningsmål för Värmland Nulägesbeskrivning Genomförda regionala åtgärder Gemensam IT nämnd för Värmlands 16 kommuner Landstingets e tjänster Länsstyrelsens e förvaltningsarbete... 35

13 Gemensamt biblioteksdatasystem för Värmlands 16 kommunbibliotek Tillgänglighet för funktionshindrade Fritt Wifi på offentliga platser Framtida regionala åtgärder Utmaningar för e Samhället Regionala etappmål Målbild för Målbild för Målbild för Övergripande mål Ansvar och uppföljning ehälsa Nationella mål Beslutade insatser med hänvisning till strategi och styrdokument Nationella åtgärder Möjliga åtgärder Inriktningsmål för Värmland Kommunal ehälsa Invånartjänster Vårdtjänster Infrastrukturtjänster Nulägesbeskrivning Genomförda regionala åtgärder Kommunal ehälsa Invånartjänster Vårdtjänster Infrastrukturtjänster Nordic MedTest Framtida regionala åtgärder Regionala etappmål Målbild för Målbild för Målbild för Övergripande mål Ansvar och uppföljning... 49

14 11 5. Näringsliv, entreprenörskap och innovation Nationella mål Innovation och entreprenörskap Utmaningar Beslutade insatser med hänvisning till strategi och styrdokument Möjliga nationella åtgärder Inriktningsmål för Värmland Nulägesbeskrivning Genomförda regionala åtgärder Samverkan och satsningar på IT och innovation i Värmland IT klustret i Värmland Stiftelsen Compare Nordic MedTest Samverkan Näringsliv och IT studenter Det företagsamma Värmland Portalen Handelsplats Wermland Vidareutnyttjande av information Opening Up Öppna data Framtida regionala åtgärder Stiftelsen Compare Förstärkt IKT samverkan mellan forskning och näringsliv Samverkan Näringsliv och IT studenter Nordic MedTest Det företagsamma Värmland Innovation Park Vidareutnyttjande av information/öppna data Regionala etappmål Målbild för Målbild för Målbild för Målbild för Övergripande mål Ansvar och uppföljning Skola och undervisning Nationella mål Utmaningar... 66

15 Beslutade insatser med hänvisning till strategi och styrdokument Nationella åtgärder Initiativ och förväntat läge Inriktningsmål för Värmland Nulägesbeskrivning Genomförda regionala åtgärder Kommunikation Kunskapsdelning och spridning Infrastruktur IT stöd för lärande och dokumentation Framtida regionala åtgärder Regionala etappmål : Målbild för Målbild för Målbild för Målbild för Målbild för Målbild för Övergripande mål Ansvar och uppföljning Bilaga 1. Kontaktuppgifter... 74

16 13 Regional digital agenda för Värmland Inledning Värmland står, precis som Sverige inför liknande utmaningar; att bibehålla våra företags konkurrensförmåga i en allt mer globaliserad värld, en åldrande befolkning och utflyttning från landsbygden, större krav på tillgänglighet med mera. Hur kan vi då i Värmland använda digital teknik för att bidra till att utveckla länet? Värmland finns geografiskt sett mitt emellan storstäderna Stockholm, Göteborg och Oslo. I länet bor drygt personer på en yta av kvadratkilometer. Här kan digitaliseringen bidra till att möta den demografiska utmaningen. Det ger till exempel möjlighet att underlätta för tjänsteföretag att bedriva verksamhet var som helst eller minska resor till möten, vilket är både ekonomiskt och miljömässigt hållbart. Ett annat exempel på digitaliseringens möjligheter är att skapa en enklare vardag för människor genom e tjänster, och till och med rädda liv genom att använda IT inom vården. Länsstyrelsen Värmland har i samråd med Region Värmland, Landstinget i Värmlands län och Karlstads kommun signerat regeringens avsiktsförklaring gällande framtagandet av en regional digital agenda för Värmland i bred samverkan med olika aktörer i länet. Detta gjordes den 20 februari Signatärskapet visar att Länsstyrelsen Värmland, Region Värmland, Landstinget i Värmlands län och Drifts och Servicenämnden i Karlstads kommun delar ambitionen att Sverige på bästa sätt ska ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen ger och att vi avser att beskriva på vilket sätt vi själva kan bidra till genomförandet av agendan, genom att ta fram en regional digital agenda för Värmland. Då samverkan är en ledstjärna i arbetet med att ta fram en regional digital agenda för Värmland upprättades en styrgrupp i samband med att regeringens avsiktsförklaring blev signerad. Denna styrgrupp består av högsta tjänsteman för Länsstyrelsen Värmland, Region Värmland, Landstinget och Drifts och servicenämnden i Karlstads kommun. Styrgruppens roll är att verka för att den digitala agendan genomförs i Värmland vilket också innebär ett ansvar för uppföljning av de mål som tagits fram för de olika områdena i denna RDAV. Styrgruppens första uppdrag blev att utse en beredningsgrupp bestående av representanter från de fyra olika organisationerna, som i sin tur tog fram förslag på organisation gällande ämnesområden, beredningsgrupp, projektsamordnare, arbetsgruppsledare och referensgrupp för arbetet med att ta fram en gemensam regional digital agenda för Värmland. Organisationen för RDAV godkändes av styrgruppen den 26 september Syftet med RDAV är att i bred samverkan arbeta för att ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen erbjuder människor och företag. En regional digital agenda ger oss ett helhetsgrepp över den digitala utvecklingen i Värmland. Målet med denna RDAV har varit att i samverkan inventera redan genomförda åtgärder, kartlägga behov och brister för att få ett helhetsgrepp av den digitala samhällsutvecklingen i Värmland, samt ta fram en handlingsplan för den digitala utvecklingen i Värmland under perioden

17 14 Bakgrund EUROPA 2020 En digital agenda för Europa EU kommissionens förslag till ny ekonomisk strategi, Europa 2020, lanserades i mars Den digitala agendan för Europa 1 är ett av sju huvudinitiativ inom ramen för denna strategi. Det övergripande syftet med den digitala agendan för Europa är att uppnå varaktiga ekonomiska och sociala vinster från en digital inre marknad, baserat på snabbt och ultrasnabbt Internet och interoperabla tillämpningar. It i människans tjänst En digital agenda för Sverige I den digitala agendan för Sverige 2 presenteras regeringens ambitioner inom det digitala området samt förslag på insatser och åtgärder som ska bidra till att nå det IT politiska målet. Agendan påvisar behov av insatser inom fyra strategiska områden som har sin utgångspunkt i användarperspektivet; lätt och säkert att använda, tjänster som skapar nytta, digital infrastruktur och IT:s roll för samhällsutvecklingen. För att regeringens politik ska förverkligas och få verklig genomslagskraft behöver den nationella digitala agendan omskapas till regionala digitala agendor. Regeringen pekar ut fyra områden som särskilt viktiga för det regionala arbetet: e förvaltning skola bredband digital delaktighet. I regeringens e förvaltningsstrategi Med medborgaren i centrum För en digitalt samverkande stadsförvaltning 3 är de övergripande målen: enkelhet och öppenhet för alla öppenhet som bland annat gynnar innovationskraft och företagande högre kvalitet i den offentliga verksamheten. Sex regionala strategiska områden för Värmland De strategiska områden som gemensamt tagits fram för att ingå i handlingsplanen för RDAV är: 1. Tillgång till bredband 2. Digitalt innanförskap 3. E tjänster/e förvaltning 1 EU 2020 Den digitala agendan för Europa 2 IT i människans tjänst En digital agenda för Sverige (dnr 2011/342/ITP) 3 Med medborgaren i centrum För en digitalt samverkande statsförvaltning (2012)

18 15 4. ehälsa 5. Näringsliv, entreprenörskap och innovation 6. Skola och undervisning Hur Regional digital agenda för Värmland tagits fram Den regionala digitala agendan för Värmland RDAV har utarbetats i samverkan mellan Länsstyrelsen Värmland, Region Värmland, Landstinget i Värmland, samt Drifts och servicenämnden i Karlstads kommun. Samtliga kommunchefer i Värmland har varit involverade i form av referensgrupp till den tillsatta beredningsgrupp som under hösten 2013 och våren 2014 arbetat med denna handlingsplan för RDAV. Processen att ta fram RDAV har skett i bred dialog mellan ovan nämnda aktörer. Sex tematiskt ansvariga skribenter inriktade på Tillgång till bredband, Digitalt innanförskap, E tjänster, ehälsa, Näringsliv, entreprenörskap och innovation samt Skola och undervisning, har utgjort kärnan i arbetet. Skribenterna har arbetat utifrån nationella och regionala styrdokument och utgått från en nulägesanalys av länet. Föreslagna mål för etappmål samt mål för 2020 har diskuterats i beredningsgruppen och godkänts av styrgrupp och referensgrupp. Under arbetsprocessen har förankring även skett med olika berörda externa parter. Sammanlagt har närmare 30 olika organisationer varit representerade i processen. Även ansvar och uppföljning har diskuterats och där det varit möjligt har ansvariga för att mål och delmål uppfylls pekats ut. Annars bör målen ses som inriktningsmål som även de kommer att följas upp. RDAV kommer att revideras vid några tillfällen fram till 2020 i samband med att etappmålen följs upp. Detta innebär att de uppsatta målen kan komma att ändras. Hur ska RDAV användas Tanken med RDAV är att den ska vara ett övergripande dokument som visar status inom varje strategiskt område, dels genom de redan genomförda åtgärder som finns beskrivna i respektive kapitel och som visar vilken inriktning som är planerad för länet, dels genom de delmål och den målbild för 2020 som är framtagen för Värmland. Nästa steg i arbetet med att implementera den digitala agendan är att varje organisation tar fram sin egen interna handlingsplan/strategi för att målen i RDAV ska kunna uppfyllas. Detta för att arbetet med den digitala agendan ska anpassas till varje organisations verksamhet och förutsättningar. Styrdokument Målformuleringarna i RDAV tar avstamp i EU2020: En digital agenda för Europa 4, den nationella digitala agendan IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige 5, Regeringens e 4 EU 2020 Den digitala agendan för Europa 5 IT i människans tjänst En digital agenda för Sverige

19 16 förvaltningsstrategi Med medborgaren i centrum För en digitalt samverkande statsförvaltning 6, Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Strategi 7 och handlingsplan 8 för esamhället. Regionala styrdokument, som till exempel Värmlandsstrategin ligger också till grund för målformuleringarna i RDAV. Målsättningarna omfattar hela Värmlands län. Läsanvisning och struktur Handlingsplanen innehåller sex utvalda arbetsområden, där vart och ett av områdena har ett eget kapitel med övergripande inriktningsmål och konkreta etappmål för åren Respektive arbetsområde inleds med nationella mål, beslutade insatser och åtgärder och avslutas med en beskrivning av både genomförda och framtida regionala åtgärder för Värmland, samt målbild för Inom varje arbetsområde finns ett eller flera etappmål angivna för respektive år. Där beskrivs även vilka åtgärder som krävs för att nå målen samt ansvar och uppföljning. Där det varit möjligt är målen mätbara. De utvalda områdena för RDAV överlappar till viss del varandra. Därmed kan samma information förekomma på mer än ett ställe. 6 Med medborgaren i centrum För en digitalt samverkande statsförvaltning (2012) 7 SKL Strategi för esamhället 8 SKL Handlingsplan för esamhället

20 17 Handlingsplan för Värmland Tillgång till bredband 1.1 Nationella mål En digital infrastruktur, som ger hushåll och företag tillgång till bredband, är en förutsättning för att man ska kunna utnyttja fördelarna med en digitalisering och för utveckling av nya tjänster och produkter. Tillgång till bredband är därför en förutsättning för att en regional digital agenda ska få genomslagskraft. I IT i människans tjänst digital agenda för Sverige 9 betonas vikten av en robust, driftsäkert infrastruktur i takt med den ökande användningen av internet och kommunikationstjänster och att informationen som skickas över nätet behandlas på ett säkert och tillförlitligt sätt. Alla hushåll och företag bör också ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband och allteftersom fler tjänster i samhället blir digitala måste alla ges möjlighet att koppla upp sig. Det är i grunden en demokrati och rättighetsfråga. Målet för Sverige är att ha ett bredband i världsklass med en överföringshastighet på 100 Mbit/s för 90 % av hushållen år Utmaningen ligger inte enbart i att skapa en digital infrastruktur utan också i att öka kunskapen om fördelen med en utbyggd digital infrastruktur på lokal nivå samt att säkerställa att det finns en tillräcklig mängd frekvensutrymme för att möta den ökade efterfrågan på bredband och mobila tjänster. Den digitala agendan för Europa betonar även att mer måste göras för att garantera utbyggnaden och användningen av bredband för alla, med högre hastigheter och med både fast och trådlös teknik. Man måste också främja investeringar i de nya mycket snabba och konkurrenskraftiga nät som kommer att vara ryggraden i framtidens ekonomi. Vi måste inrikta våra åtgärder på att skapa incitament som främjar privata investeringar. Detta bör kompletteras av noggrant målinriktade offentliga investeringar, som dock inte får leda till en monopolisering av våra nät. 1.2 Beslutade insatser I den nationella bredbandsstrategin Bredbandsstrategin för Sverige finns förslag på åtgärder med insatser inom fem insatsområden: fungerande konkurrens, offentliga aktörer på marknaden, frekvensanvändning, driftsäkra elektroniska kommunikationsnät samt bredband i hela landet IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige 10 IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige (s.46) 11 Bredbandsstrategi för Sverige (2009)