: D. Regional digital. agenda för. Värmland. Handlingsplan Tillgång till bredband. Digitalt innanförskap. E-tjänster och e-förvaltning

Transkript

1 Paul SchietekatD Tillgång till bredband Regional digital Digitalt innanförskap : D agenda för : ehälsa E-tjänster och e-förvaltning : D Värmland Handlingsplan : D Näringsliv, entreprenörskap och innovation Skola och undervisning

2 D Utgiven av: Länsstyrelsen Värmland Foto: Mostphotos Tryckår: 2015 Publ.Nr: 2015:19 ISSN:

3 Förord Den digitala omställningen påverkar alla och skär rakt igenom samhället. Om 20 år väntas mer än hälften av alla yrken ha ersatts med digital teknik. Samtidigt öppnas nya möjligheter för att leva, bo och verka i hela Värmland. Den pågående digitaliseringen har stor betydelse för tillväxt och konkurrenskraft - globalt, nationellt och därmed också regionalt. Digitaliseringen är en pågående process som medför stora möjligheter - affärsmöjligheter för företag, nya digitala samhällstjänster för offentligheten liksom nya utbildnings- och forskningsmöjligheter för skola och universitet. Men för att lyckas i denna omställning krävs både djup och bred kompetens och därför behövs också en nära samverkan mellan användare och leverantörer av digitala lösningar - det vill säga en bred regional kraftsamling kring den digitala omställningen. Värmland är i många fall en föregångare för regional samverkan och gemensam utveckling av det digitala samhället: Genom arbetet med en regional digital agenda för Värmland har en bra grund lagts för en bredare samverkan kring den digitala omställningen. Värmlands 16 kommuner var först i Sverige med att bilda en gemensam IT-nämnd för att skapa samordning inom länet kring drift- och servicefrågor. Landstinget i Värmland satsar på den digitala omställningen inom vården med allt fler ehälso-tjänster. Karlstads skolor satsar på den digitala omställningen i sin undervisning och datavetenskapen vid Karlstads universitet har utsetts till excellent forskargrupp. IT-stiftelsen Compare har genom samverkan, samordning och samsyn kring IT-näringen i regionen bidragit till att Värmland har starka och konkurrenskraftiga IT-företag. Sammantaget har Värmland de bästa förutsättningarna för att tillsammans - både användare och leverantörer av digitala lösningar i företag, kommuner, landsting, universitet och andra verksamheter - möta den digitala omställningen. Vi har en regional digital agenda för Värmland som ger oss en gemensam handlingsplan för digitaliseringen fram till år Ytterst har vi alla ett gemensamt mål - att genom bred samverkan utveckla Värmland med hjälp av digitalisering.

4

5 Innehåll Inledning... 7 Tillgång till bredband... 8 Digitalt innanförskap E-tjänster ehälsa Näringsliv, entreprenörskap och innovation Skola och undervisning Samlad målbild Vill du veta mer?... 23

6

7 Inledning Värmland står, precis som hela Sverige inför liknande utmaningar: att bibehålla våra företags konkurrensförmåga i en allt mer globaliserad värld, en åldrande befolkning, utflyttning från landsbygden, negativ miljöpåverkan med mera. Hur kan vi då i Värmland använda digital teknik för att bidra till att utveckla länet? Syftet med en Regional Digital Agenda för Värmland (RDAV) är att i bred samverkan arbeta för att ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen erbjuder människor och företag i Värmland. Målet med denna handlingsplan är att ta ett helhetsgrepp över den digitala samhällsutvecklingen i Värmland under perioden inom sex strategiskt utvalda områden. En viktig del i detta helhetsgrepp är att inventera och beskriva redan genomförda åtgärder. För att implementera och realisera RDAV bör sedan varje organisation ta fram sin egen interna handlingsplan/strategi för hur målen i RDAV ska uppfyllas. Detta för att arbetet med den digitala agendan måste anpassas till varje organisations verksamhet och förutsättningar. De strategiska områden som gemensamt tagits fram för att ingå i handlingsplanen för RDAV är: Tillgång till bredband, Digitalt innanförskap, E-tjänster/E-förvaltning, ehälsa, Näringsliv, entreprenörskap och innovation, samt Skola och undervisning. Varje område har ett eget kapitel med nationella mål, inriktningsmål för Värmland, genomförda regionala åtgärder, framtida regionala åtgärder, regionala etappmål för åren , samt målbild för

8 Tillgång till bredband En digital infrastruktur, som ger hushåll och företag tillgång till bredband, ses som en förutsättning att man ska kunna nyttja fördelarna med en digitalisering och för utveckling av nya tjänster och produkter. Tillgång till bredband är därför en förutsättning för att en regional digital agenda ska få en verklig genomslagskraft. Värmland ligger efter när det gäller utbyggnad av fiber om man jämför med övriga svenska län. Region Värmland har i bredbandsstrategin för Värmland avsatt 50 miljoner kronor för bredbandsutbyggnad i länet under en femårsperiod , det vill säga 10 miljoner kronor per år, som kommunerna får ansöka om och motfinansiera med lika mycket. Detta innebär att satsningen är värd minst 100 miljoner kronor. Förhoppningen är att dessa medel också ska kunna växlas upp med EUs strukturfondsmedel. Länsstyrelsen Värmland administrerar de medel som Jordbruksverket avsätter för att stödja bredbandsutbyggnaden och har ett strategiskt ansvar för att i första hand stötta de lokala fiberföreningarna genom så kallat kanalisationsstöd. De medel Länsstyrelsen Värmland har att fördela är främst EU-stöd för landsbygdsutveckling. I och med detta ansvar får Länsstyrelsen också en roll som en stödfunktion för såväl fiberföreningar som kommuner. Länsstyrelsen har även fått i uppdrag att främja mobilnätsutbyggnaden i Värmland. 8

9 Målbild 2020 Den övergripande målbilden för 2020 är att alla permanenta hushåll och företag i Värmland har tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. För att uppnå detta mål har kommunerna ett stort ansvar för att långsiktigt säkra att ett stamnät av fiber byggs ut i de fall inte marknaden gör det. Region Värmland sätter av medel för att stödja kommunernas bredbandsutbyggnad och Länsstyrelsen Värmland hoppas kunna fortsätta att ta emot ansökningar för kanalisationsstöd. En stor del av fiberutbyggnaden i Värmland kommer att ske på ideell basis genom att fiberföreningar och privatpersoner bygger sina egna lokala fibernät som i sin tur kopplas upp mot de kommersiella eller kommunala stamnäten. Ansvar och uppföljning Kommunerna, Region Värmland och Länsstyrelsen har ett gemensamt ansvar att samordna sina insatser och hjälpas åt för att utveckla den gemensamma kompetensen i länet samt stödja, underlätta och uppmuntra i alla led. Kommunerna har ett stort ansvar för att långsiktigt säkra att ett stamnät av fiber byggs ut i de fall inte marknaden gör det. Uppföljningsansvar för mål och delmål gällande tillgång till bredband i RDAV har Region Värmland och Länsstyrelsen Värmland. 9 7

10 Digitalt innanförskap För att nå målsättningen att Sverige ska vara bäst i världen på att använda sig av digitaliseringens möjligheter så krävs att alltfler är digitalt delaktiga samt en högre grad av digital kompetens. Digitalt innanförskap handlar om att alla som vill ska ha möjlighet, oavsett förutsättning, att kunna ta del i alla delar av samhällslivet. Enligt undersökningen Svenskarna och Internet 2013, uppger 14,2 % av Sveriges befolkning att de aldrig eller mycket sällan använder Internet. De flesta av de som inte använder Internet anger ointresse som främsta skäl. För att nå dessa människor med information som gör att de lättare kan ta ställning och hjälp att komma igång, bör information och utbildning ges där man befinner sig, i bibliotek, bygdegårdar och andra arenor. En ny bibliotekslag har antagits vilken syftar till att ge biblioteken ett utvidgat uppdrag när det gäller digital media och digital delaktighet i samhället. Biblioteken har, tillsammans med bl a studieförbunden, redan sedan tidigare en viktig roll när det gäller folkbildning. Länsbiblioteket Värmland har under tre år drivit ett kompetensutvecklingsprojekt, KUB, med syftet att utbilda bibliotekspersonal inom olika områden för att möta morgondagens besökare. Samtliga kommunbibliotek har deltagit i projektet. IT har varit ett av de områden där den största insatsen har gjorts. Som ett resultat av KUB-projektet har många bibliotek startat upp en verksamhet som jobbar med ett digitalt innanförskap mot kommuninvånarna. En tydlig roll för digitalt innanförskap har även SeniorNet, där medborgarna i Värmland kan få hjälp att lära sig att använda datorer och Internet. 10

11 Målbild 2020 År 2020 är många fler värmlänningar är digitalt delaktiga jämfört med hur det ser ut idag då det uppskattas att ca värmlänningar står utanför den digitala världen. Nya SeniorNet-klubbar har startats i ytterligare fem kommuner i Värmland, utöver Karlstad. Det finns en etablerad samverkan mellan till exempel studieförbund, bibliotek och SeniorNet och alla bibliotek i Värmland erbjuder hjälp/kurser i dator- och internetanvändning. Ansvar och uppföljning När det handlar om digitalt innanförskap måste alla aktörer ta ett gemensamt ansvar för att stötta, uppmuntra och utbilda de som av olika anledningar inte är digitalt delaktiga, men alla invånare i Värmland har naturligtvis också ett eget ansvar för sitt digitala innanförskap. Länsstyrelsen Värmland och Region Värmland har ansvar för att följa upp målen för digitalt innanförskap, RDAV. 11

12 E-tjänster E-tjänster som skapar nytta, ger en högre grad av effektivitet samt förenklar vardagen för både privatpersoner och företag är målet med den offentliga förvaltningens e-tjänster. Ett bra utbud av digitala tjänster leder till effektivare verksamheter och en övergång till ett högre nyttjande av de digitala kanalerna än de traditionella. Huvudfokus i detta kapitel ligger på kommunala e-tjänster som tillhandahålls av den gemensamma drifts-och servicenämnden i Karlstads kommun samt på Landstinget Värmlands satsning på invånartjänster. Värmland var först i Sverige med att bilda en gemensam IT-nämnd för ett län, den 14 april Syftet med nämnden, där Karlstad är värdkommun, är att skapa nya möjligheter för samordning kring drift- och servicefrågor, vilket gör att de 16 Värmlandskommunerna kan använda sina ekonomiska resurser på ett mer effektivt sätt. Lösningen med en gemensam e-plattform för hela Värmland är ett beslut som har tagits i nämnden där politiker från hela Värmland finns representerade. På dagordningen finns frågor av principiell betydelse för Värmlands utveckling och gemensam drift av enskilda lösningar. Samtliga kommuner i Värmland har antagit den nationella Strategin för e-samhället. Inriktningsmålen för Värmland följer därmed de nationella övergripande målen för utveckling av e-samhället - enklare vardag för privatpersoner och företag, smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet samt högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Med en gemensam nämnd och e-plattform kan Värmland utveckla e-för- 12

13 valtning och e-tjänster på ett smidigt sätt och till en lägre kostnad. I dag har invånarna i Värmlands kommuner tillgång till totalt hundra e-tjänster, men med den gemensamma e-plattformen är tanken att utbudet av e-tjänster hela tiden ska breddas, inom nya områden och kategorier, för både medborgare, företag och föreningar. Målbild 2020 Det övergripande målet för utveckling av e-samhället i Värmland är att det ska bli bättre att vara medborgare i Värmland. Målbilden fram till 2020 är att Drifts- och servicenämndens erbjudande om e-tjänster som kommunerna kan införa täcker 100 procent av SKLs rekommenderade tjänster och nyttjandegraden av regionens e-tjänster har ökat. Alla ärenden inom länet kan utföras digitalt och medborgare och företag väljer digitala kanaler framför de traditionella. Ansvar och uppföljning Den gemensamma Drifts- och Servicenämnden i Värmland verkar för att skapa samordning kring drift- och servicefrågor och har därmed också ett uppföljningsansvar. I nämnden finns samtliga 16 kommuner representerade. 13

14 ehälsa Begreppet ehälsa används för digital kommunikation inom vård och omsorg och mellan invånare och utförare. Inbegriper även digital teknik i hemmet, för att personer ska kunna bo kvar hemma. Används mest för att förebygga och/eller komplettera vård- och omsorgsbehov. ehälsa är ett område som knyter ihop olika kompetenser och satsningen syftar även till att öka samarbetet mellan och inom regioner, landsting, kommuner, privata och ideella utförare. 14 Förändringar i vård och omsorgsverksamhet är ett krav då behoven på vård och omsorg kommer att öka i takt med en åldrande befolkning och de ökade kostnader som detta innebär. Målsättningen med det nationella arbetet med ehälsa inom hälso- och sjukvård och socialtjänst är att skapa konkreta förbättringar för tre målgrupper individen, vård och omsorgspersonal, samt beslutsfattare inom hälso-sjukvården och socialtjänst. Landstinget i Värmland följer den nationella handlingsplan som CeHis (Center för e-hälsa i samverkan) har tagit fram för utvecklingen av tjänster inom Nationell ehälsa. Landstinget i Värmland ska bidra till att uppfylla de uppsatta nationella målen. Landstinget i Värmland har sedan flera år tillbaka lokalt utvecklat och förvaltat de olika kanalerna som ingår i bland invånartjänster inom Nationell ehälsa och sedan dess har innehållet som är specifikt för Värmland ständigt utökats. Alla olika aktörer inom vård och omsorg (t ex kommuner, landsting, privata vårdgivare, försäkringskassan) samarbetar och verkar för att invånarna i Värmland har tillgång till kvalitetssäkrad information om hälso- och sjukvård på ett gemensamt ställe.

15 I Värmland har samtliga kommuner beslutat att arbeta med fem områden inom kommunal ehälsa. Dessa områden är: ökat antal e-tjänster, säker rolloch behörighetsidentifikation för digital informationsåtkomst, möjlighet att dokumentera och komma åt information via mobil teknik (smartphones, surfplattor och smarta datorer) för berörd personal, nationell patientöversikt samt byte till digitala trygghetslarm. ehälsa i kommunerna ska göra socialtjänsten effektivare, säkrare och mer tillgänglig oavsett om man är invånare, patient, anhörig eller medarbetare. Samtliga 16 kommuner blev konsumenter (användare) av NPÖ (Nationell patientöversikt) under Relevant och uppdaterad hälso- och sjukvårdsinformation blir tillgänglig för alla. Samtliga kommuner i länet har fattat ett beslut i relevant nämnd eller styrelse att införa konceptet trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik. ehälsa kommer att vara en given del av den gemensamma IT-strategin hos varje huvudman. Målbild 2020 Den övergripande målbilden för 2020, när det handlar om ehälsa, är att alla Värmlands invånare kan ta del av vårdinformation via ny teknik samt ta del av kvaliteten på enheternas arbete. Tjänster finns för att utveckla vården. Det går att jämföra privata vårdaktörer med landstinget och kommuner på ett likvärdigt sätt. Alla invånartjänster inom Nationell ehälsa är väl etablerade i Värmland och är ett naturligt val i kontakten med hälso- och sjukvård. Ansvar och uppföljning Uppföljningsansvar för målen inom området ehälsa i RDAV har Region Värmland. 15

16 Näringsliv, entreprenörskap och innovation Regeringens digitala agenda för Sverige framhåller att IT:s potential ska tillvaratas för att öka företagens tillväxt, konkurrenskraft och handel. IT har en central roll i de allra flesta företag, för att förenkla och effektivisera verksamheten samt göra den mer öppen och tillgänglig för kunder och leverantörer. Dessutom kan IT fungera som motor för att utveckla nya processer, produkter och tjänster. Olika digitala tjänster som ger information och vägledning kan underlätta att starta och driva företag. I Värmland samverkar näringslivet, det offentliga, klustren, Karlstads universitet och flera andra utbildningsanordnare för att skapa fler nya företag och få be fintliga att växa. Trots olika satsningar mot näringsliv, och entreprenörskap så ser många IT-företagare i regionen med oro på en tilltagande kompetensbrist som kan få allvarliga konsekvenser för Värmlands tillväxtmöjligheter. Därför är det viktigt att offentliga aktörer i Värmland i allmänhet och Karlstads universitet och IT-stiftelsen Compare i synnerhet, tar initiativet till en bred, gemensam och kraftfull satsning på att profilera Digitala Värmland dels för att locka kompetens, dels för att få ungdomar i regionen att satsa på tekniska utbildningar som leder till jobb. Goda exempel på vad som redan gjorts i Värmland är Stiftelsen Compares Norgesamarbeten och Compare Business Innovation Centre som nu drivs och utvecklats vidare tillsammans med Landstinget Värmland i satsningen Nordic MedTest. Det pågår också projekt gällande Samverkan mellan näringsliv och IT-studenter (SNITS), Almis satsning i projektet Det företagsamma Värmland 16

17 och webbplatsen verksamt.se/varmland samt Karlstads kommuns och Länsstyrelsens arbete med öppen data och vidareutnyttjande av information. Under åren framöver vill Stiftelsen Compare vara en aktiv aktör i förverkligandet av digitaliseringen av samhället. Med över 100 IT- och telekomföretag som intressenter i stiftelsen representerar Compare den bredd och djup i kompetens som krävs för att bidra till denna digitalisering. Satsningen på Nordic MedTest är tänkt att bidra till att lösa en av vårdens största utmaningar för framtiden: Att skapa mer vårdnytta med hjälp av nya och innovativa, säkra och användbara IT-tjänster. Nordic MedTest ska också bidra till att stärka Sverige som IT-nation på en global marknad. Karlstads universitet satsar på förstärkt IKT-samverkan mellan forskning och näringsliv i Värmland under de kommande sex åren och vill också fortsätta med aktiviteterna inom den samverkan som finns mellan IT-studenter och näringsliv. Den nya satsningen Karlstad Innovation Park är tänkt att bli ett attraktivt etableringsområde för företag och intressenter som vill finnas i nära anslutning till den kreativa miljön i Karlstad Innovation Park, innovationssystemet och Karlstads Universitet och som ser tjänsteutveckling/ tjänsteinnovation som ett starkt konkurrensmedel för företagets utveckling. Projektet Det företagsamma Värmland ska arbeta vidare med att utveckla regionsidan verksamt.se/varmland samt med en webbaserad process med personlig och lokal rådgivning för personer som vill starta företag i Värmland. Målbild 2020 Det övergripande målet för 2020 när det handlar om området näringsliv, entreprenörskap och Innovation följer Värmlandsstrategins övergripande mål mot 2020 för området fler och starkare företag. Detta innebär att: antalet nystartade företag ska närma sig riksgenomsnittet, andelen som vill vara företagare ska öka, det privata näringslivets investeringar i forskning och utveckling ska öka till samma nivå som riket (exklusive storstadslänen) samt slutligen en ökad innovationskraft så att Värmland närmar sig riket (exklusive storstadslänen). Ansvar och uppföljning När det handlar om området Näringsliv, entreprenörskap och innovation ligger ansvaret för att målen uppfylls på flera olika aktörer, såsom Almi, Compare, Karlstads universitet och Landstinget. Uppföljning kommer att göras av Länsstyrelsen Värmland, Region Värmland och Landstinget i Värmlands län. 17

18 Skola och undervisning Att hantera skolans uppdrag parallellt med IT-utvecklingens förändringar är en utmaning. För att klara detta krävs att rätt frågor prioriteras, att resurser samordnas och riktas mot målen samt att tekniska förutsättningar finns. 18 Att utveckla digital kompetens är ett nationellt mål för förskola och skola. Alla barn och elever ska ges möjligheter att utveckla sin digitala kompetens. Rätt använt blir IT ett värdefullt redskap i varje enskild barns/elevs lärande, i det lokala utveck lingsarbete som sker på varje förskola och skola, samt i det kommungemensamma utvecklingsarbetet. Inriktningen för arbetet med den regionala digitala agendan för Värmland fokuserar uteslutande på skolans verksamhetsområde. Förskolans behov av IT-stöd kan behandlas parallellt i tillämpliga delar men får då ske inom respektive kommuns initiativ och ansvar. De senaste åren är det framförallt två kategorier av IT-satsningar som har dominerat skolans värld. Dels har många kommuner satsat på lärplattformar, som kan liknas vid ett slags affärssystem för utbildning. Dels har det gjorts ett stort antal så kallade En-till-En-satsningar, det vill säga en elev en dator (eller surfplatta). En god digital kompetens, gällande kommunikation och informationshantering, är en viktig förutsättning för alla; det är därför som värmländska skolors fokus för de närmaste sex åren blir på kommunikation (Kunskapsdelning och spridning) och infrastruktur (IT-stöd för lärande och dokumentation).

19 Målbild 2020 Den övergripande målbilden för 2020 inom området skola och undervisning är att alla kommuner i Värmland är delaktiga i webbplatsen Pedagog Värmland, inte bara som konsumenter utan också som producenter. Kommunerna i Värmland har också deltagit i WETT dagarna (Wermland Educational Training and Technology) och är därför väl medvetna om hur digitala resurser kan stödja och utveckla lärprocesser. Upphandling och implementation kring lärandesystem och system för dokumentation är utfört i alla Värmlands kommuner. Grundskolor och gymnasieskolor i alla Värmlands kommuner kan fullt ut nyttja de nya systemen för lärande och dokumentation som hjälpmedel i sin vardag. Ansvar och uppföljning Karlstads kommun tar initiativet till att starta upp projektgrupper för Pedagog Värmland och WETT. Projektgrupperna arbetar sedan vidare med en gemensam plan. Karlstads kommun ansvarar också för utredning, behovskartläggning samt kravspecifikation gällande system för lärande och system för dokumentation. Uppföljning av målen i RDAV görs av Region Värmland och Länsstyrelsen Värmland. 19

20 Samlad målbild 2020 Tillgång till bredband Alla permanenta hushåll och företag i Värmland har tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Digitalt innanförskap Många fler värmlänningar är digitalt delaktiga jämfört med hur det ser ut idag då det uppskattas att ca värmlänningar står utanför den digitala världen. Nya SeniorNet-klubbar har startats i ytterligare fem kommuner i Värmland, utöver Karlstad. Det finns en etablerad samverkan mellan till exempel studieförbund, bibliotek och SeniorNet. Alla bibliotek i Värmland erbjuder hjälp/kurser i dator- och internetanvändning. E-tjänster Det övergripande målet för utveckling av e-samhället i Värmland är att det ska bli bättre att vara medborgare i Värmland. Drifts- och servicenämndens erbjudande om e-tjänster som kommunerna kan införa täcker 100 procent av SKLs rekommenderade tjänster. Nyttjandegraden av regionens e-tjänster har ökat. Alla ärenden inom länet kan utföras digitalt och medborgare och företag väljer digitala kanaler framför de traditionella. 20

21 ehälsa Alla Värmlands invånare kan ta del av vårdinformation via ny teknik, samt ta del av kvaliteten på enheternas arbete. Tjänster finns för att utveckla vården. Det går att jämföra privata vårdaktörer med landstinget och kommuner på ett likvärdigt sätt. Alla invånartjänster inom Nationell ehälsa är väl etablerade i Värmland och är ett naturligt val i kontakten med hälso- och sjukvård. Näringsliv, entreprenörskap och innovation Det övergripande målet följer Värmlandsstrategins övergripande mål mot 2020 för området fler och starkare företag. Detta innebär att: Antalet nystartade företag ska närma sig riksgenomsnittet. Andelen som vill vara företagare ska öka. Det privata näringslivets investeringar i forskning och utveckling ska öka till samma nivå som riket (exklusive storstadslänen). En ökad innovationskraft så att Värmland närmar sig riket (exklusive storstadslänen). Skola och undervisning Den övergripande målbilden inom området skola och undervisning är att alla kommuner i Värmland är delaktiga i webbplatsen Pedagog Värmland, inte bara som konsumenter utan också som producenter. Kommunerna i Värmland har deltagit i WETT dagarna (Wermland Educational Training and Technology) och är därför väl medvetna om hur digitala resurser kan stödja och utveckla lärprocesser. Upphandling och implementation kring lärandesystem och system för dokumentation är utfört i alla Värmlands kommuner. Grundskolor och gymnasieskolor i alla Värmlands kommuner kan fullt ut nyttja de nya systemen för lärande och dokumentation som hjälpmedel i sin vardag. 21

22 22

23 Vill du veta mer? Du finner Regional digital agenda för Värmland Handlingsplan i sin helthet på Länsstyrelsen Värmlands webbplats: Kontakt Katarina Nordmark, Samordnare för Regional digital agenda för Värmland, Länsstyrelsen Värmland E-post: katarina.nordmark@lansstyrelsen.se Sara Johansson, Samhällsplanerare, Region Värmland E-post: sara.johansson@regionvarmland.se Inge Hansson, IT-chef, Karlstads kommun E-post: inge.hansson@karlstad.se Päivi Laritz, Verksamhetsutvecklare ehälsa, Landstinget Värmland/Region Värmland E-post: paivi.laritz@regionvarmland.se Handlingsplanen är framtagen av Länsstyrelsen Värmland, Region Värmland, Landstinget i Värmland och Drifts- och Servicenämnden i Karlstads kommun och är sammanställd av Katarina Nordmark, Länsstyrelsen Värmland, samordnare för Regional digital agenda för Värmland. 23

24 D igitala VÄRMLAND