Transkript

1 Detta bildspel och bilderna däri är licensierade under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia av denna licens, besök This slide-show and the pictures therein are licensed under a Creative Commons Attribution-Noncommercial-No Derivative Works 3.0 Unported license. To see a copy of this license, please visit When using or distributing pictures from this work, www. should be acknowledged as the source of origin.

2 FYSIK, FILOSOFI ELLER FLUM? om arvet efter David Bohm eller Resan till Pari

3

4

5 Rumslighet, tidlighet lokalitet

6 Rumslighet, tidlighet lokalitet

7 Rumslighet, tidlighet lokalitet rum- och tidsavstånd

8 Skilda ting enligt sunt förnuft Om A inte sammanfaller med B i rum och tid så är A och B skildating. A är inte identiskt med B.

9 Skilda ting enligt sunt förnuft Om A inte sammanfaller med B i rum och tid så är A och B skildating. A är inte identiskt med B. Om A ska påverka B så måste ett avstånd i rum och tid överbryggas.

10 Skilda ting enligt sunt förnuft Om A inte sammanfaller med B i rum och tid så är A och B skildating. A är inte identiskt med B. Om A ska påverka B så måste ett avstånd i rum och tid överbryggas. Tämligen självklart, men

11 Ett betydelsefullt experiment med variationer Detektor elektron el. foton elektron el. foton Detektor Mätningsutfall A Mätningsutfall B

12 Ett betydelsefullt experiment med variationer Detektor elektron el. foton elektron el. foton Detektor Mätningsutfall A Mätningsutfall B 1. När ännu ingen mätning är gjord, kan utfallet A (eller B) bara förutsägas med viss sannolikhet

13 Ett betydelsefullt experiment med variationer Detektor elektron el. foton elektron el. foton Detektor Mätningsutfall A Mätningsutfall B 1. När ännu ingen mätning är gjord, kan utfallet A (eller B) bara förutsägas med viss sannolikhet 2. Efter mätning av A (eller B) kan utfallet B (eller A) förutsägas med bestämdhet

14 Ett betydelsefullt experiment med variationer Detektor elektron el. foton elektron el. foton Detektor Mätningsutfall A Mätningsutfall B 1. När ännu ingen mätning är gjord, kan utfallet A (eller B) bara förutsägas med viss sannolikhet 2. Efter mätning av A (eller B) kan utfallet B (eller A) förutsägas med bestämdhet 3. Detta gäller även om man påverkar den ena elektronen före första mätningen

15 Einstein, Podolsky, Rosen 1935 Tankeexperiment i syfte att visa att kvantteorin är ofullständig.

16 Einstein, Podolsky, Rosen 1935 Tankeexperiment i syfte att visa att kvantteorin är ofullständig. EPR tänkte sig att de båda elektronerna har bestämda egenskaper från början. Att man kan förutsäga mätningsutfallet B med bestämdhet efter att ha iakttagit mätningsutfallet A, innebär att det finns ett samband mellan de båda elektronerna. Det måste, menade EPR, finnas dolda variabler som kvantteorin inte redovisar och därför är teorin i bästa fall ofullständig, eventuellt helt felaktig.

17 Einstein, Podolsky, Rosen 1935 Tankeexperiment i syfte att visa att kvantteorin är ofullständig. EPR tänkte sig att de båda elektronerna har bestämda egenskaper från början. Att man kan förutsäga mätningsutfallet B med bestämdhet efter att ha iakttagit mätningsutfallet A, innebär att det finns ett samband mellan de båda elektronerna. Det måste, menade EPR, finnas dolda variabler som kvantteorin inte redovisar och därför är teorin i bästa fall ofullständig, eventuellt helt felaktig. Bohr svarade: elektronerna har inga verkliga preciserade egenskaper före mätningarna. De korrelerade elektronerna har ingen common senserealitet oberoende av varandra och av mätningarna!

18 Milstolpar på vägen mot en ny ontologi Einstein, Podolsky, Rosen, Tankeexperiment för att visa att kvantteorin är ofullständig ( EPR-paradoxen ).

19 Milstolpar på vägen mot en ny ontologi Einstein, Podolsky, Rosen, Tankeexperiment för att visa att kvantteorin är ofullständig ( EPR-paradoxen ). Bohm, Formulering av EPR-paradoxen i termer av elektronspin. Bohm accepterar officiellt Bohrs tolkning gentemot EPR.

20 Milstolpar på vägen mot en ny ontologi Einstein, Podolsky, Rosen, Tankeexperiment för att visa att kvantteorin är ofullständig ( EPR-paradoxen ). Bohm, Formulering av EPR-paradoxen i termer av elektronspin. Bohm accepterar officiellt Bohrs tolkning gentemot EPR. Bell, Bells teorem : teoretisk förutsägelse och förslag till experimentdesign för att realisera EPR-Bohms tankeexperiment

21 BELLS TEOREM Bells olikhet är en logisk-matematisk sanning för mätvärden (egenskaper) av alla slag, inte bara kvantfenomen: Antal(A, icke-b) + Antal (B, C) Antal(A, C) N(kvinnor utan glasögon) + N(blonda glasögonbärare) N(blonda kvinnor)

22 BELLS TEOREM Bells olikhet är en logisk-matematisk sanning för mätvärden (egenskaper) av alla slag, inte bara kvantfenomen: Antal(A, icke-b) + Antal (B, C) Antal(A, C) N(kvinnor utan glasögon) + N(blonda glasögonbärare) N(blonda kvinnor) Tillämpad på korrelerade elektroners spin (eller fotoners polarisation) förutsäger Bells olikhet ett visst resultat. Detta under förutsättning att mätning på den ena medlemmen i ett korrelerat par inte påverkar den andra.

23 BELLS TEOREM Bells olikhet är en logisk-matematisk sanning för mätvärden (egenskaper) av alla slag, inte bara kvantfenomen: Antal(A, icke-b) + Antal (B, C) Antal(A, C) N(kvinnor utan glasögon) + N(blonda glasögonbärare) N(blonda kvinnor) Tillämpad på korrelerade elektroners spin (eller fotoners polarisation) förutsäger Bells olikhet ett visst resultat. Detta under förutsättning att mätning på den ena medlemmen i ett korrelerat par inte påverkar den andra. Experimentella mätningar stämmer inte med Bells teorem!

24 BELLS TEOREM Bells olikhet är en logisk-matematisk sanning för mätvärden (egenskaper) av alla slag, inte bara kvantfenomen: Antal(A, icke-b) + Antal (B, C) Antal(A, C) N(kvinnor utan glasögon) + N(blonda glasögonbärare) N(blonda kvinnor) Tillämpad på korrelerade elektroners spin (eller fotoners polarisation) förutsäger Bells olikhet ett visst resultat. Detta under förutsättning att mätning på den ena medlemmen i ett korrelerat par inte påverkar den andra. Experimentella mätningar stämmer inte med Bells teorem! Experimenten har designats så att elektronerna (fotonerna) inte hinner signalera till varandra, d v s avståndet är för stort för den tid som står till buds (ljusets hastighet = 3 dm/ns). Ändå överbryggas avståndet.

25 BELLS TEOREM Bells olikhet är en logisk-matematisk sanning för mätvärden (egenskaper) av alla slag, inte bara kvantfenomen: Antal(A, icke-b) + Antal (B, C) Antal(A, C) N(kvinnor utan glasögon) + N(blonda glasögonbärare) N(blonda kvinnor) Tillämpad på korrelerade elektroners spin (eller fotoners polarisation) förutsäger Bells olikhet ett visst resultat. Detta under förutsättning att mätning på den ena medlemmen i ett korrelerat par inte påverkar den andra. Experimentella mätningar stämmer inte med Bells teorem! Experimenten har designats så att elektronerna (fotonerna) inte hinner signalera till varandra, d v s avståndet är för stort för den tid som står till buds (ljusets hastighet = 3 dm/ns). Ändå överbryggas avståndet. Slutsats: icke-lokalitet är en realitet. Olika platser i rummet tycks kunna sammanfalla, alt. ett ting finnas på två ställen samtidigt!

26 Milstolpar på vägen mot en ny ontologi Einstein, Podolsky, Rosen, Tankeexperiment för att visa att kvantteorin är ofullständig. Dolda variabler tycks krävas för att fixera elektroners läge och moment så att principen om rumslig lokalitet bevaras ( EPR-paradoxen ). Bohm, Omformulering (skärpning) av EPR-paradoxen i termer av elektronspin. Bell, Teoretisk förutsägelse och förslag till experimentdesign för att realisera EPR-Bohms tankeexperiment ( Bells teorem ). Clauser et al., 1969; Aspect et al., 1982, m fl. Verkliga experiment (främst med polariserade fotoner) som numera anses bevisa att EPR-paradoxen är verklig, d v s att icke-lokalitet är en reell egenskap hos den fysiska verkligheten.

27 Aspect et al. 1982

28 Står alltså käpparna på samma plats, trots att det inte ser ut så? rum- och tidsavstånd

29 So what? Spelar det någon roll för oss, om icke-lokalitet är en realitet? Vardagslivet berörs ju inte?

30 Vanliga vardagsattityder i metafysiken Common sense-immanens. Världen är sådan som den ter sig för oss (utan hjälp av instrument eller matematik) i tid och rum.

31 Vanliga vardagsattityder i metafysiken Common sense-immanens. Världen är sådan som den ter sig för oss (utan hjälp av instrument eller matematik) i tid och rum. Utvidgad common sense-immanens. Världen är sådan som den ter sig för oss med hjälp av apparater, t.ex. mikroskop, i tid och rum. kvantteorins obestämbarhetsprincip definierar en nedre gräns för hur exakt som något kan registreras och därmed vetas obestämbarhetsprincipen sätter en gräns för vad som meningsfullt kan tänkas obestämbarhetsprincipen sätter en gräns för vad som kan finnas

32 Vanliga vardagsattityder i metafysiken Common sense-immanens. Världen är sådan som den ter sig för oss (utan hjälp av instrument eller matematik) i tid och rum. Utvidgad common sense-immanens. Världen är sådan som den ter sig för oss med hjälp av apparater, t.ex. mikroskop, i tid och rum. kvantteorins obestämbarhetsprincip definierar en nedre gräns för hur exakt som något kan registreras och därmed vetas obestämbarhetsprincipen sätter en gräns för vad som meningsfullt kan tänkas obestämbarhetsprincipen sätter en gräns för vad som kan finnas Transcendens. Världen är större än vad som ryms inom tid och rum. Religiöst mytologiska föreställningar, vanligen antropomorfa omgestaltningar av common sense-immanenta begrepp: Valhall, staden med gator av guld Kant: das Ding an sich. Rummet (och tiden) är nödvändiga former för vår erfarenhet men tillhör inte den yttersta verkligheten.

33 Icke-lokalitet, ett utmanande fenomen

34 Icke-lokalitet, ett utmanande fenomen Att verkligheten kanske är mycket annorlunda än vi vanligen tror kan ignoreras så länge det inte stör vår vanliga rumsuppfattning (i den mänskliga skalan ). Exempelvis oroas vi knappast av mikroskopiska bilder eller atommodeller.

35 Icke-lokalitet, ett utmanande fenomen Att verkligheten kanske är mycket annorlunda än vi vanligen tror kan ignoreras så länge det inte stör vår vanliga rumsuppfattning (i den mänskliga skalan ). Exempelvis oroas vi knappast av mikroskopiska bilder eller atommodeller. Bevisad icke-lokalitet på stora avstånd i rummet är mer omskakande, just därför att det tydligt ifrågasätter vår vanliga bild av rummets natur. Finns das Ding an sich på riktigt?

36 So what? Spelar det någon roll för oss, om icke-lokalitet är en realitet? Vardagslivet berörs ju inte?

37 So what? Spelar det någon roll för oss, om icke-lokalitet är en realitet? Vardagslivet berörs ju inte? Motfråga: spelade det någon roll för bonden på 1500-talet att Kopernikus ersatte den geocentriska världsbilden med den heliocentriska?...

38 Klaudios Ptolemaios c Nicolaus Copernicus ( ) De Revolutionibus Orbium Coelestium (1543)

39 Pieter Breugel d ä, Bondedans, 1568

40

41 Pieter Breugel d ä, Bondedans, 1568

42 Vad kan en vanlig människa förstå av verklighetens natur? Ingenting eftersom inte ens fysikerna förstår den

43 Vad kan en vanlig människa förstå av verklighetens natur?

44 Vad kan en vanlig människa förstå av verklighetens natur? Ingenting eftersom inte ens fysikerna förstår den Ingenting Matematiken är alltför svår för oss som inte är avancerade fysiker. Bara skenbar förståelse, d v s ingen förståelse, är möjlig.

45 Vad kan en vanlig människa förstå av verklighetens natur? Ingenting eftersom inte ens fysikerna förstår den Ingenting Matematiken är alltför svår för oss som inte är avancerade fysiker. Bara skenbar förståelse, d v s ingen förståelse, är möjlig. Övergripande principer! Jämför den kopernikanska revolutionen och Newtons mekanik. Även den som inte kan använda differentialekvationer kan ha en meningsfull uppfattning av planetsystemets struktur.

46 Grunder som tycks lätt förstådda Energi överföres som diskontinuerliga kvanta ( energipaket ); E = hν Det finns en nedre gräns för hur exakt världens tillstånd i dess minsta beståndsdelar kan bestämmas genom iakttagelser ( osäkerhets - eller obestämbarhetsprincipen): Δ(mv)Δx ~ h

47 Grunder som tycks något mer svårbegripliga för common sense Energi uppträder med materiell kroppslighet och som vågrörelser i kontinuerliga fält samtidigt ( Ljusets dubbla natur i två-spalt-experiment, elektronmikroskopet m m). (Är verkligheten djupast sett strålning eller partiklar, både och, eller ingetdera?)

48 Grunder som tycks något mer svårbegripliga för common sense Energi uppträder med materiell kroppslighet och som vågrörelser i kontinuerliga fält samtidigt ( Ljusets dubbla natur i två-spalt-experiment, elektronmikroskopet m m). (Är verkligheten djupast sett strålning eller partiklar, både och, eller ingetdera?) Mätningar på kvantfenomen har en statistisk förutsägbarhet som uttrycks av Schrödingers vågfunktion eller utvecklingar av denna. (När mätningen påvisar en partikel, kollapsar vågfunktionen till en punkt.)

49 Två till synes totalt dunkla frågor

50 Två till synes totalt dunkla frågor Hur ska man förstå att icke-lokalitet förefaller att vara en påvisbar egenskap i det makroskopiska rummet? Hänger allting tätare ihop än vi vanligen ser och inser?

51 Två till synes totalt dunkla frågor Hur ska man förstå att icke-lokalitet förefaller att vara en påvisbar egenskap i det makroskopiska rummet? Hänger allting tätare ihop än vi vanligen ser och inser? Är världen trots allt determinerad (förutbestämd) och kvantfenomenens slumpkaraktär endast skenbar?

52

53 David Bohm ( ) & Basil Hiley (1943- ): The Undivided Universe. An ontological interpretation of quantum theory (1993)

54 Fyra olika tolkningar av vad vågfunktionen beskriver

55 Fyra olika tolkningar av vad vågfunktionen beskriver 1. Elektronens laddningstäthet i rummet (Schrödingers ursrpungliga realistiska idé)

56 Fyra olika tolkningar av vad vågfunktionen beskriver 1. Elektronens laddningstäthet i rummet (Schrödingers ursrpungliga realistiska idé) 2. Sannolikheten för elektronens läge i rummet (Borns realistiska modifikation)

57 Fyra olika tolkningar av vad vågfunktionen beskriver 1. Elektronens laddningstäthet i rummet (Schrödingers ursrpungliga realistiska idé) 2. Sannolikheten för elektronens läge i rummet (Borns realistiska modifikation) 3. Sannolikheten för ett visst makroskopiskt utfall av en mätning av elektronens (partikelns) interaktion med mätinstrumentet (Bohrs instrumentalistiska idé)

58 Bohms realistiska, kausala tolkning av våg-partikeldualismen (1957)

59 Bohms realistiska, kausala tolkning av våg-partikeldualismen (1957) 1. Elektronen är en verklig partikel, oavsett om man mäter på den eller ej..

60 Bohms realistiska, kausala tolkning av våg-partikeldualismen (1957) 1. Elektronen är en verklig partikel, oavsett om man mäter på den eller ej. 2. Att elektroner sprids i rummet som en vågrörelse beror på att de är kausalt styrda av ett hypotetiskt fält av ny typ, kvantpotentialen.

61 Bohms realistiska, kausala tolkning av våg-partikeldualismen (1957) 1. Elektronen är en verklig partikel, oavsett om man mäter på den eller ej. 2. Att elektroner sprids i rummet som en vågrörelse beror på att de är kausalt styrda av ett hypotetiskt fält av ny typ, kvantpotentialen. 3. Varje elektron känner av vågor och interferensmönster i kvantpotentialens fält och leds i rummet av mönstrets form.

62 Bohms realistiska, kausala tolkning av våg-partikeldualismen (1957) 1. Elektronen är en verklig partikel, oavsett om man mäter på den eller ej. 2. Att elektroner sprids i rummet som en vågrörelse beror på att de är kausalt styrda av ett hypotetiskt fält av ny typ, kvantpotentialen. 3. Varje elektron känner av vågor och interferensmönster i kvantpotentialens fält och leds i rummet av mönstrets form. 4. Kvantpotentialen utbreder sig över hela universum, vilket förklarar fenomenet icke-lokalitet.

63 Bohms realistiska, kausala tolkning av våg-partikeldualismen (1957) 1. Elektronen är en verklig partikel, oavsett om man mäter på den eller ej. 2. Att elektroner sprids i rummet som en vågrörelse beror på att de är kausalt styrda av ett hypotetiskt fält av ny typ, kvantpotentialen. 3. Varje elektron känner av vågor och interferensmönster i kvantpotentialens fält och leds i rummet av mönstrets form. 4. Kvantpotentialen utbreder sig över hela universum, vilket förklarar fenomenet icke-lokalitet. 5. En liknande idé om vägledande pilotvågor hade föreslagits av de Broglie redan 1927 men förkastats efter kritik från Pauli.

64 Interferens i dubbel-spalt-experiment A) Ljus B) Elektroner C) Datorsimulering av kvantpotentialen

65 Bohms realistiska, kausala tolkning av våg-partikeldualismen (1957) 6. Bohms modell ger samma resultat som den etablerade kvantteorin (Bohr) för alla experiment som dittills gjorts.

66 Bohms realistiska, kausala tolkning av våg-partikeldualismen (1957) 6. Bohms modell ger samma resultat som den etablerade kvantteorin (Bohr) för alla experiment som dittills gjorts. 7. Den främsta poängen, enligt Bohm, är att modellen visar att man inte måste tolka kvantteorien instrumentalistiskt. Kausalitet är OK.

67 Bohms realistiska, kausala tolkning av våg-partikeldualismen (1957) 6. Bohms modell ger samma resultat som den etablerade kvantteorin (Bohr) för alla experiment som dittills gjorts. 7. Den främsta poängen, enligt Bohm, är att modellen visar att man inte måste tolka kvantteorien instrumentalistiskt. Kausalitet är OK. 8. En annan viktig poäng är att modellen kan fungera som utgångspunkt för mer utvecklade kausala alternativ.

68 Bohms realistiska, kausala tolkning av våg-partikeldualismen (1957) 6. Bohms modell ger samma resultat som den etablerade kvantteorin (Bohr) för alla experiment som dittills gjorts. 7. Den främsta poängen, enligt Bohm, är att modellen visar att man inte måste tolka kvantteorien instrumentalistiskt. Kausalitet är OK. 8. En annan viktig poäng är att modellen kan fungera som utgångspunkt för mer utvecklade kausala alternativ. 9. Men är Bohms modell vetenskaplig eller bara metafysik?

69 Bohms realistiska, kausala tolkning av våg-partikeldualismen (1957) 6. Bohms modell ger samma resultat som den etablerade kvantteorin (Bohr) för alla experiment som dittills gjorts. 7. Den främsta poängen, enligt Bohm, är att modellen visar att man inte måste tolka kvantteorien instrumentalistiskt. Kausalitet är OK. 8. En annan viktig poäng är att modellen kan fungera som utgångspunkt för mer utvecklade kausala alternativ. 9. Men är Bohms modell vetenskaplig eller bara metafysik? 10.Bohm anser att den i princip kan vara testbar gentemot Bohrs modell i framtida experiment. Prediktion: mindre slump än i Bohrs modell vid mycket korta tidsintervall mellan upprepade observationer.

70 Varför denna testprediktion?

71 Varför denna testprediktion? 1. Bohms antar att slumpeffekterna på kvantfenomens nivå är i grunden skenbara.

72 Varför denna testprediktion? 1. Bohms antar att slumpeffekterna på kvantfenomens nivå är i grunden skenbara. 2. Samtidigt som elektronens bana är styrd (kausalt determinerad) av kvantpotentialen, är elektronen också utsatt för påverkan av faktorer som ligger under kvantfenomenens nivå, en påverkan som tenderar att skapa ett slumpliknande utfall på kvantnivån..

73 Varför denna testprediktion? 1. Bohms antar att slumpeffekterna på kvantfenomens nivå är i grunden skenbara. 2. Samtidigt som elektronens bana är styrd (kausalt determinerad) av kvantpotentialen, är elektronen också utsatt för påverkan av faktorer som ligger under kvantfenomenens nivå, en påverkan som tenderar att skapa ett slumpliknande utfall på kvantnivån. 3. Det tar viss tid för dessa underliggande slumpfaktorer att komma till uttryck på kvantfenomenens nivå. Två mätningar på elektronen i mycket snabb följd skulle därför kunna visa sig vara korrelerade, vilket Bohrs modell inte tillåter.

74 Varför denna testprediktion? 1. Bohms antar att slumpeffekterna på kvantfenomens nivå är i grunden skenbara. 2. Samtidigt som elektronens bana är styrd (kausalt determinerad) av kvantpotentialen, är elektronen också utsatt för påverkan av faktorer som ligger under kvantfenomenens nivå, en påverkan som tenderar att skapa ett slumpliknande utfall på kvantnivån. 3. Det tar viss tid för dessa underliggande slumpfaktorer att komma till uttryck på kvantfenomenens nivå. Två mätningar på elektronen i mycket snabb följd skulle därför kunna visa sig vara korrelerade, vilket Bohrs modell inte tillåter. 4. Prediktionen har ännu intet kunnat testas.

75 Är då slumpfaktorerna på den underliggande nivån verkligt slumpartade?

76 Är då slumpfaktorerna på den underliggande nivån verkligt slumpartade? 1. Nej, Bohm utvecklar senare tanken att det finns ett oändligt antal nivåer som relaterar till varandra som verklighetsskikt för omväxlande determinerade respektive slumpmässiga beskrivningar av fenomenen.

77 Är då slumpfaktorerna på den underliggande nivån verkligt slumpartade? 1. Nej, Bohm utvecklar senare tanken att det finns ett oändligt antal nivåer som relaterar till varandra som verklighetsskikt för omväxlande determinerade respektive slumpmässiga beskrivningar av fenomenen. 2. Världen blir på detta sätt outtömlig oändlig till sitt innehåll av ting, relationer och nivåer och det är omöjligt att säga att den är antingen determinerad eller slumpmässig. Frågan om determinism eller slump blir en fråga om kunskapsmässigt perspektiv. Världens egentliga natur är i detta avseende dualistisk. En fullständig beskrivning av världen är både praktiskt och principiellt ouppnåelig.

78 Är då slumpfaktorerna på den underliggande nivån verkligt slumpartade? 1. Nej, Bohm utvecklar senare tanken att det finns ett oändligt antal nivåer som relaterar till varandra som verklighetsskikt för omväxlande determinerade respektive slumpmässiga beskrivningar av fenomenen. 2. Världen blir på detta sätt outtömlig oändlig till sitt innehåll av ting, relationer och nivåer och det är omöjligt att säga att den är antingen determinerad eller slumpmässig. Frågan om determinism eller slump blir en fråga om kunskapsmässigt perspektiv. Världens egentliga natur är i detta avseende dualistisk. En fullständig beskrivning av världen är både praktiskt och principiellt ouppnåelig. 3. Denna teori tycks mig rent metafysisk och utan vetenskaplig karaktär eftersom testprediktioner helt saknas. Men vad ansåg Bohm?

79 (1971)

80 Bohms vetenskapssyn och övergripande metafysik

81 Bohms vetenskapssyn och övergripande metafysik 1. Vanligen anses falsifierbarhet (Popper) eller verifierbarhet (logisk positivism), d v s testbarhet, som kriterium på vetenskaplighet.

82 Bohms vetenskapssyn och övergripande metafysik 1. Vanligen anses falsifierbarhet (Popper) eller verifierbarhet (logisk positivism), d v s testbarhet, som kriterium på vetenskaplighet. 2. Bohm ansåg att testbarhet är ett för snävt kriterium. Historiskt har viktiga idéer föreslagits långt innan de kunnat prövas empiriskt, t. ex. föreställningen att det finns atomer.

83 Bohms vetenskapssyn och övergripande metafysik 1. Vanligen anses falsifierbarhet (Popper) eller verifierbarhet (logisk positivism), d v s testbarhet, som kriterium på vetenskaplighet. 2. Bohm ansåg att testbarhet är ett för snävt kriterium. Historiskt har viktiga idéer föreslagits långt innan de kunnat prövas empiriskt, t. ex. föreställningen att det finns atomer. 3. Bohm ansåg dessutom att vetenskap är en begränsad väg till insikt om verkligheten. Konst, religion (bejakande av transcendens) och socialt engagemang var också viktiga kunskapsvägar för honom.

84 Bohms vetenskapssyn och övergripande metafysik 1. Vanligen anses falsifierbarhet (Popper) eller verifierbarhet (logisk positivism), d v s testbarhet, som kriterium på vetenskaplighet. 2. Bohm ansåg att testbarhet är ett för snävt kriterium. Historiskt har viktiga idéer föreslagits långt innan de kunnat prövas empiriskt, t. ex. föreställningen att det finns atomer. 3. Bohm ansåg dessutom att vetenskap är en begränsad väg till insikt om verkligheten. Konst, religion (bejakande av transcendens) och socialt engagemang var också viktiga kunskapsvägar för honom. 4. En fullständig teori om verkligheten måste integrera medvetandet med materien..

85 Bohms vetenskapssyn och övergripande metafysik 1. Vanligen anses falsifierbarhet (Popper) eller verifierbarhet (logisk positivism), d v s testbarhet, som kriterium på vetenskaplighet. 2. Bohm ansåg att testbarhet är ett för snävt kriterium. Historiskt har viktiga idéer föreslagits långt innan de kunnat prövas empiriskt, t. ex. föreställningen att det finns atomer. 3. Bohm ansåg dessutom att vetenskap är en begränsad väg till insikt om verkligheten. Konst, religion (bejakande av transcendens) och socialt engagemang var också viktiga kunskapsvägar för honom. 4. En fullständig teori om verkligheten måste integrera medvetandet med materien. 5. Slutresultatet av Bohms spekulationer blev idén om den implikata ordningen och holorörelsen, mycket långt från aktuell testbarhet. Fantasieggande och stimulerande för många, frånstötande för andra.

86 D. Bohm & F. D. Peat: Science, Order, and Creativity (Bantam Books,1987) Svensk översättning : Ordning & kreativitet i liv och vetenskap (Bokförlaget Korpen, 1990)

87 Holorörelsen och den implikata ordningen.

88 Holorörelsen och den implikata ordningen 1. Holorörelsen är en ständig ström av vågrörelser i fält på alla nivåer, vilket tar sig uttryck i att energi oupphörligt koncentreras (t. ex. till partiklar på kvantfenomenens nivå) och upplöses.

89 Holorörelsen och den implikata ordningen 1. Holorörelsen är en ständig ström av vågrörelser i fält på alla nivåer, vilket tar sig uttryck i att energi oupphörligt koncentreras (t. ex. till partiklar på kvantfenomenens nivå) och upplöses. 2. Den implikata (och superimplikata ) ordningen är den transcendenta, icke direkt observerbara ordning som partiellt kan vika ut sig och synliggöras för att åter vika in sig och låta andra delar av den implikata ordningen gestaltas explicit.

90 Holorörelsen och den implikata ordningen 1. Holorörelsen är en ständig ström av vågrörelser i fält på alla nivåer, vilket tar sig uttryck i att energi oupphörligt koncentreras (t. ex. till partiklar på kvantfenomenens nivå) och upplöses. 2. Den implikata (och superimplikata ) ordningen är den transcendenta, icke direkt observerbara ordning som partiellt kan vika ut sig och synliggöras för att åter vika in sig och låta andra delar av den implikata ordningen gestaltas explicit. 3. Två metaforer för den implikata ordningen är uppträdandet av bläckdroppar i roterande glycerin, respektive fotografiska hologram. Bohm eftersträvade dock en strikt matematisk formulering för hur delar och helheter impliceras i varandra.

91 Bläckdroppe-i-glycerin-metaforen

92 Varför hologram som metafor?

93 Varför hologram som metafor? Varje del av ett hologram representerar (kodar för) helheten.

94 Varför hologram som metafor? Varje del av ett hologram representerar (kodar för) helheten. I allt vi ser i ett vardagsrum, från avlägsna galaxer finns strukturen invikt i vår näthinna och hjärna, var vi än befinner oss i rummet. Helheten tycks invikt i alla delar av rummet, i alla delar av sig själv.

95 Holorörelsen och den implikata ordningen 1. Holorörelsen är en ständig ström av vågrörelser i fält på alla nivåer, vilket tar sig uttryck i att energi oupphörligt koncentreras (t. ex. till partiklar på kvantfenomenens nivå) och upplöses. 2. Den implikata (och superimplikata ) ordningen är den transcendenta, icke direkt observerbara ordning som partiellt kan vika ut sig och synliggöras för att åter vika in sig och låta andra delar av den implikata ordningen gestaltas explicit. 3. Två metaforer för den implikata ordningen är uppträdandet av bläckdroppar i roterande glycerin, respektive fotografiska hologram. Bohm eftersträvade dock en strikt matematisk formulering för hur delar och helheter impliceras i varandra.

96 (1993)

97 Delarnas och helhetens beroende av varandra är ett genomgående tema hos Bohm

98 Delarnas och helhetens beroende av varandra är ett genomgående tema hos Bohm 1. Bohms tidiga, och väl mottagna, forskning över plasma och metaller suggererade idén att enskilda partiklar och den stora massan av elektroner samverkar i något som liknar ett levande väsen.

99 Delarnas och helhetens beroende av varandra är ett genomgående tema hos Bohm 1. Bohms tidiga, och väl mottagna, forskning över plasma och metaller suggererade idén att enskilda partiklar och den stora massan av elektroner samverkar i något som liknar ett levande väsen. 2. Hans marxism såg individen som en funktion av massan och vice versa. Isolerade individer är ingenting.

100 Delarnas och helhetens beroende av varandra är ett genomgående tema hos Bohm 1. Bohms tidiga, och väl mottagna, forskning över plasma och metaller suggererade idén att enskilda partiklar och den stora massan av elektroner samverkar i något som liknar ett levande väsen. 2. Hans marxism såg individen som en funktion av massan och vice versa. Isolerade individer är ingenting. 3. I den implikata världsordningen är de individuella tingen endast tillfälligt, och skenbart, isolerade från allt annat.

101 Delarnas och helhetens beroende av varandra är ett genomgående tema hos Bohm 1. Bohms tidiga, och väl mottagna, forskning över plasma och metaller suggererade idén att enskilda partiklar och den stora massan av elektroner samverkar i något som liknar ett levande väsen. 2. Hans marxism såg individen som en funktion av massan och vice versa. Isolerade individer är ingenting. 3. I den implikata världsordningen är de individuella tingen endast tillfälligt, och skenbart, isolerade från allt annat. 4. Mentaliteten kan ses på liknande sätt, t.ex. Jungs kollektiva omedvetna. Genom att vårt själsliv är integrerat i världsmodellen ( holorörelsen ) får Bohm svårt att dra gränsen mellan kunskap om verkligheten och verkligheten själv (epistemologi och ontologi flyter ihop).

102 Experiment med medvetandets transformationer

103 Experiment med medvetandets transformationer 1. Genom sin hustru Saral hittar Bohm 1961 Jiddu Krishamurtis bok The first and last freedom och fascineras: the observer is the observed

104 Experiment med medvetandets transformationer 1. Genom sin hustru Saral hittar Bohm 1961 Jiddu Krishamurtis bok The first and last freedom och fascineras: the observer is the observed engagerar han sig som trustee i Krishnamurtis skolprojekt utanför London och inleder en mångårig dialog med gurun. Bohm överväger t o m att lämna fysiken för att söka Krishnamurtis väg ut ur medvetandets omedvetna betingning.

105 Experiment med medvetandets transformationer 1. Genom sin hustru Saral hittar Bohm 1961 Jiddu Krishamurtis bok The first and last freedom och fascineras: the observer is the observed engagerar han sig som trustee i Krishnamurtis skolprojekt utanför London och inleder en mångårig dialog med gurun. Bohm överväger t o m att lämna fysiken för att söka Krishnamurtis väg ut ur medvetandets omedvetna betingning. 3. En del av Bohms dialoger med Krishnamurti publiceras 1985, The ending of time.

106 Annie Besant and Krishnamurti

107 Experiment med medvetandets transformationer 1. Genom sin hustru Saral hittar Bohm 1961 Jiddu Krishamurtis bok The first and last freedom och fascineras: the observer is the observed engagerar han sig som trustee i Krishnamurtis skolprojekt utanför London och inleder en mångårig dialog med gurun. Bohm överväger t o m att lämna fysiken för att söka Krishnamurtis väg ut ur medvetandets omedvetna betingning. 3. En del av Bohms dialoger med Krishnamurti publiceras 1985, The ending of time. 3. Bohm blir dock så småningom mer kritisk och 1984 kommer det till en brytning. Bohm är då i kris och börjar behandling hos psykoanalytiker.

108 Fysik, filosofi eller flum?

109 Fysik, filosofi eller flum? 1. Bland fackfysiker har Bohm otvivelaktigt ett högt rankat anseende för vissa av sina strängt vetenskapliga insatser.

110 Fysik, filosofi eller flum? 1. Bland fackfysiker har Bohm otvivelaktigt ett högt rankat anseende för vissa av sina strängt vetenskapliga insatser. 2. Hans vetenskapsteoretiska, och kanske också hans ontologiska, idéer kan räknas till filosofi, och han är dessutom föremål för filosofisk forskning (bl.a. av Paavo Pylkkänen på Högskolan i Skövde).

111 Fysik, filosofi eller flum? 1. Bland fackfysiker har Bohm otvivelaktigt ett högt rankat anseende för vissa av sina strängt vetenskapliga insatser. 2. Hans vetenskapsteoretiska, och kanske också hans ontologiska, idéer kan räknas till filosofi, och han är dessutom föremål för filosofisk forskning (bl.a. av Paavo Pylkkänen på Högskolan i Skövde). 3. En del av hans idéer, inte minst i relationen med Krishnamurti, förefaller dock väl vidlyftiga.

112 Fysik, filosofi eller flum? 1. Bland fackfysiker har Bohm otvivelaktigt ett högt rankat anseende för vissa av sina strängt vetenskapliga insatser. 2. Hans vetenskapsteoretiska, och kanske också hans ontologiska, idéer kan räknas till filosofi, och han är dessutom föremål för filosofisk forskning (bl.a. av Paavo Pylkkänen på Högskolan i Skövde). 3. En del av hans idéer, inte minst i relationen med Krishnamurti, förefaller dock väl vidlyftiga. 4. Kan Bohms intellektuella gränslöshet ha legat honom i fatet som Nobelpriskandidat?

113 Men, bortsett från det flummiga, hur tänkte fysikern Bohm faktiskt om lokalitet och determinism?

114 Arvet efter David Bohm The Pari Center for New Learning

115

116

117

118

119