Attraktiv kommun Trygghet och kunskap Hållbar utveckling Finansiellt perspektiv Medarbetar- och arbetsgivarperspektiv...

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Fakta om Forshaga kommun... 3 Budget 2017 flerårsplan Resultatplan Noter till resultatplan Balansbudget Skatter och utjämning Driftplan Investeringsbudget Organisation Kvalitets- och styrmodell Strategisk plan Attraktiv kommun Trygghet och kunskap Hållbar utveckling Finansiellt perspektiv Medarbetar- och arbetsgivarperspektiv Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen Kommunledningsstab Kultur, fritid och näringsliv Kommunteknik och service Barn- och utbildningsnämnden Miljö- och byggnämnden Vård- och omsorgsnämnden Lärande och arbetsnämnden Överförmyndarnämnden Reglementen och riktlinjer Kommunfullmäktige beslut Budget (35)

3 Inledning Forshaga kommun har ett långsiktigt tänkande i den kommunala budgeten. En stark ekonomi behövs för att kunna möta upp de behov vi har idag och såväl de behov vi har i framtiden. Våra inkomster ska under 2017 skapa möjligheter för verksamheterna att nå uppsatta politiska mål och verka för en fortsatt god kvalitet. Det är också av yttersta vikt att våra nämnder och styrelser klarar av sina budgetar och att vi gör överskott så att vi har råd med nödvändiga investeringar. Det viktigaste styrinstrumentet vi har för kommunens verksamhet är budgeten. I den återfinns vilka områden som vi prioriterar för att nå våra tre övergripande målsättningar: Attraktiv kommun, trygghet & kunskap och hållbar utveckling. Vår ambition är att vår kommun ska växa invånarantalsmässigt under de närmsta åren. Detta ställer krav på utökad samhällsservice, fler bostäder och investeringar i olika former. Under 2017 kommer vårt fastighetsbolag FABO att färdigställa 32 nya moderna lägenheter i centrala Forshaga. Dessa lägenheter möjliggör för fler att få ett annat boende och därmed öppnas dörren för ökad inflyttning till vår kommun. Vi kommer också öka våra insatser inom samhällsplaneringen för att få fram fler tomter och mer byggande. Vi gör också betydande satsningar på ett ökat underhåll och investeringar i våra fastigheter, vägar och vatten/avloppsnät. Det är viktigt att vi vårdar det vi har, så att vi inte skjuter upp kostnader på framtiden. Vårt fiberbolag FFAB fortsätter under året med att binda ihop hela kommunens hushåll med fiber av god kvalitet och prestanda. Under 2017 kommer vi också att jobba mer med våra planer för näringsliv och landsbygdsutveckling. Kommunen har idag 600 företag som bidrar till arbeten och tillväxt i vår kommun. Vi ser också att intresset för att etablera sig i vårt nya industriområde på Kvarntorp ökar, och vi får kanske ännu fler arbetstillfällen till vår kommun. Vi fortsätter också våra insatser för en utvecklad arbetsmarknad där vi via praktikplatser och anställningar vill skapa jobb för de som står en bit ifrån den ordinarie arbetsmarknaden. Under 2017 fortsätter också vårt integrationsarbete på olika plan så att alla nya känner sig välkomna, kan studera, får jobb och kommer in i vårt samhälle. Vi påbörjar också under året en förprojektering för vårt framtida behov av vårdboenden. Framtidens äldrevård kommer självfallet att ställa annorlunda krav än dagens, ett faktum som vi får ta med oss i vår planering. Våra skolor Lärcenter, Skived och Deje har nu genomgått renoveringar/nybyggnationer och nu behöver Grossbolsskolan större matsal och något utökade lokaler för att motsvara behoven. Under året kommer vi också satsa på en ny utemiljö vid Dejeskolan i form av en multisportarena. Det mesta vi lägger våra pengar på är dock våra kärnverksamheter som gått med underskott under några år. Främst lägger vi en större ram i driftsbudgeten till äldrevården. Volymökningarna har varit stora och vi behöver kompensera för att våra äldre blir äldre. Äldreomsorgen är idag en av kommunens största budgetposter och vi ska vara glada för att så många yngre människor söker sig till vårt land och vår kommun så att vi klarar av att möta våra demografiska utmaningar. Vidare tar vi ett fortsatt stort ansvar för kultur och fritidsbudgeten. Kultur, natur och föreningslivet är viktigt för vår trivsel och utveckling på många olika sätt. Vår personal kommer under 2017 att succesivt märka vårt mål att bli en bättre och attraktiv arbetsgivare. Det kommer ske genom att våra anställda har ett harmoniskt och utvecklande arbete där det egna medinflytandet och ett gott ledarskap är grundläggande värderingar som ska genomsyra verksamheten. Vi vet att vår kommun utvecklas när vi gör det tillsammans. Det är också därför vi bor här. För vi tror på framtiden. Per Lawén Kommunstyrelsens ordförande Budget (35)

4 Fakta om Forshaga kommun Skattesats Forshaga Landsting 11,20 Kommun 22,35 TOTALT 33,55 Mandat i kommunfullmäktige Arbetarpartiet socialdemokraterna 19 Moderata samlingspartiet 6 Centerpartiet 5 Folkpartiet liberalerna 1 Vänsterpartiet 2 Sverigedemokraterna 4 Kristdemokraterna 1 Miljöpartiet de gröna 2 Kommunens Bästa 1 Totalt 41 Budget (35)

5 Budget 2017 flerårsplan Planeringsförutsättningar Kommunstyrelsen fattade i februari beslut om förslag till planerings- och budgetförutsättningar för budget 2017 och flerårsplan Kommunstyrelsen uppdrog till kommunens förvaltningschefer att upprätta förslag till budgetramar för år 2017 och förslag till investeringsbudget. Budgetberedningen tog i maj inför kommunstyrelsen fram ett slutligt förslag till budget. Kommunfullmäktige beslutade om budget 2017 och flerårsplan den 21 juni Förändringar i ramar framgår under rubriken ekonomiska ramar. Ett av kommunens övergripande mål är att kommunen växer med genomsnittligen 50 personer årligen. Kommunens totala skatteintäkter inklusive skatteutjämning är beroende av folkmängdsutvecklingen och av hur sysselsättning och antalet arbetade timmar utvecklas. Antalet invånare är i prognosen för år , så att viss buffert finns beroende på folkmängdsutvecklingen. Som övergripande finansiella mål gäller: Vi har god ekonomisk hushållning och positiva resultat Kommunens mål i övriga perspektiv är också mål sett ur perspektivet god ekonomisk hushållning. : Resultat 2 % av skatt över femårsperiod. Våra faktiska kostnader överstiger ej standardkostnader (Standardkostnaden är, utifrån strukturella förutsättningar, fastställd enligt skatteutjämningssystemet). Uppfyllnadsgrad utifrån mått kopplade till alla mål inom externa och interna perspektiv. Vi finansierar våra investeringar med egna medel : Enbart låna till avgiftsfinansierade verksamheter. Soliditeten ska långsiktigt uppgå till minst 60%. Inräknat hela pensionsåtagandet ska kommunens soliditet årligen vara positiv. Våra fastigheter, anläggningar och inventarier är i gott skick : Planerat underhåll i förhållande till underhållsplaner. 1.1 Ekonomiska ramar De ekonomiska ramarna, så som de anges i flerårsplanen ska gälla. Utgångspunkten för budgeten 2017 är den ekonomiska flerårsplan som fastställdes i budgeten för år Kommunstyrelse mnkr Ingångsvärde flerårsplan ,9 Kapitalkostnad 2,6 Budgetkompensation för nya löner 2016 och 2017 tillkommer Komponentavskrivning -2,0 Samhällsplanerare och controller 1,2 Kommunteknik indexuppräkning 0,9 Budgetram ,6 Kollektivtrafik mnkr Ingångsvärde flerårsplan ,0 Uppräkning ,5 Budgetram ,5 Budget (35)

6 Räddningstjänst mnkr Ingångsvärde flerårsplan ,2 Uppräkning ,2 Budgetram ,4 Valnämnd mnkr Ingångsvärde flerårsplan ,015 Budgetram ,015 Överförmyndarnämnd mnkr Ingångsvärde flerårsplan ,6 Budgetkompensation för nya löner 2016 och 2017 tillkommer Budgetram ,6 Barn- och utbildningsnämnd mnkr Ingångsvärde flerårsplan ,9 Budgetkompensation för nya löner 2016 och 2017 tillkommer Budgetförstärkning förskola- skolbarnomsorg ,5 Tillskott förskola - skolbarnomsorg 1,4 Tillskott skyddskläder förskolan ,2 Budgetram ,0 Nämnden för lärande och arbete mnkr Ingångsvärde flerårsplan ,3 Budgetkompensation för nya löner 2016 och 2017 tillkommer Tillskott arbetsmarknadsåtgärder 1,0 Tillskott missbruk 0,4 Samordnare migration 0,6 Budgetram ,3 Budget (35)

7 Vård och omsorgsnämnd mnkr Ingångsvärde flerårsplan ,9 Kapitalkostnad 0,1 Budgetkompensation för nya löner 2016 och 2017 tillkommer Budgetförstärkning äldreomsorg ,0 Tillskott äldreomsorg 5,0 Budgetram ,0 Miljö- och byggnämnden Mnkr Ingångsvärde flerårsplan ,8 KF april 2016, ansvarsfördelning mygg -0,5 Budgetkompensation för nya löner 2016 och 2017 tillkommer Budgetram ,3 2. Budgetmodell och grundläggande principer Forshaga kommuns budgetmodell bygger på treåriga rullande budgetar. Treårsbudgeten revideras varje år. Beslut om budget inkl. skattesats ska tas av kommunfullmäktige senast i juni månad. Om de politiska, finansiella eller verksamhetsmässiga förutsättningarna förändrats väsentligt kan justeringar ske under hösten genom att ett nytt fullmäktigebeslut tas. Något höstbeslut behöver dock inte tas. Över- och underskott ska i normalfallet föras med till nästkommande år. Om förutsättningarna för anslagen förändrats väsentligt eller om verksamheten inte genomförts i enligt med mål och planer ska över- och underskott revideras. Förändrade förutsättningar som medför att en nämnd bedömer att man inte klarar av att hålla sig inom givna anslag ska så fort som möjligt redovisas till kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige fastställer senast i juni månad en reviderad budget, som bygger på överförda budgetavvikelser samt uppdaterade prognoser över skatteintäkter och övriga finansiella poster. Det är mot den reviderade budgeten som uppföljning sker. Driftbudget bygger i normalfallet på ramanslag per nämnd. I den mån anslag riktas till särskild verksamhet ska detta klart framgå av kommunfullmäktiges budgetbeslut. Investeringsanslag kan antingen vara knutna till enskilda objekt eller på nämnd och förvaltning som ramanslag. 3. Uppföljning och rapportering Samlad rapportering till kommunfullmäktige om kommunkoncernens verksamhetsmässiga och ekonomiska utfall sker löpande under året och i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen kan besluta om särskilda verksamhets- och ekonomiuppföljningar för en eller flera nämnder eller styrelser. De helägda bolagens styrelser är på samma vis som kommunens nämnder skyldiga att rapportera avvikelser till ägaren kommunen. Styrningen av bolagen regleras närmare i kommunens bolagsordningar och ägardirektiv. Budget (35)

8 4. Ekonomisk utveckling Hur kommunens ekonomi utvecklats under perioden framgår av nedanstående tabell: Bokslut Bokslut Bokslut Prognos Budget Skattesats ,35 Finansnetto Resultat e. skatt och finansnetto, förändring av eget kapital Nettokostn. exkl. avskrivningar, täckningsgrad ,1% 95% 95,1% 94,6 93,0 Nettoinvesteringar tkr Anläggningstillgångar kr/inv Total skuld kr/inv Ansvarsförbindelser kr/inv Eget kapital kr/inv Soliditet 62% 60% 56% 56% 57% 5. Resultatplan Verksamhetens nettokostnader som beräknas i löpande priser ökar med 18,1 mnkr jämfört med prognosen för år Pensioner Kostnaden för pensioner är beräknad till 37,7 mnkr Den gamla pensionsskulden, som avser pensioner intjänade före 1998, och som i balansräkningen klassas som ansvarsförbindelse beräknas år 2017 uppgå till 286 mnkr. Vid beräkningen av pensionsskulden så har förändringar av kalkylränta stor betydelse. Stora förändringar i marknadsräntenivåer (upp eller ned) över en femårsperiod innebär justeringar av kalkylräntan. 5.2 Skatteintäkter och statsbidrag För 2017 är skatteintäkterna beräknade enligt Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognoser och befolkningen är beräknad till för år Den slutliga uppgiften om folkmängden per 1 november vet vi först i slutet av 2016, senaste aktuella uppgift om folkmängd från Statistiska centralbyrån är Skatteintäkterna beräknas öka med 23,8 mnkr och det generella statsbidraget och utjämningen minskar med 4,8 mnkr, därutöver tillkommer en nivåhöjning enligt preliminär fördelning med 8,8 mnkr. Utvecklingen av skatteintäkterna kommer att vara mycket beroende av utvecklingen i vår omvärld. Sverige är ett exportberoende land och minskad efterfrågan påverkar, men hushållens konsumtion och nivåer på investeringar har också betydelse. Prognosen för 2016 års nettokostnader är budgetöverskridanden på -15,6 mnkr, före förslag till budgetjusteringar på +9,0 mnkr. En god ekonomisk hushållning kräver att nettokostnaderna inte ökar mer än skatteintäkterna. 5.3 Eget kapital Balanskrav I kommunallagen finns ett krav om en budget i balans. Med balans menas att förändringen av eget kapital måste vara positiv. Skulle resultatet bli att kommunen inte klarar kravet måste underskottet täckas inom tre år. Budget för år 2017 är en budget med ett resultat på 13,2 mnkr (2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning) och en stark budgetdisciplin krävs för att också få en redovisning i balans. Den långsiktiga målsättningen för Forshaga kommun är att nå ett resultat motsvarande 2% av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. Budget (35)

9 6. Redovisning av kassaflöden Kassaflödesbudgeten visar hur kommunen klarar att finansiera föreslagna investeringar och amorteringar. Avskrivningsmedel och det beräknade resultatet kan användas till nya investeringar, amorteringar och kapitalbildning. I budget 2017 finns investeringar för 46,9 mnkr som i huvudsak finansieras enligt ovanstående. 7. Rörelsekapital och likviditet Budget för 2017 är ett negativt rörelsekapital på ca -74 mnkr. Någon brist på likviditet kommer inte att uppstå då checkkrediten är beviljad till högre belopp än kommunen avser att utnyttja. Tillgång till FABO:s likviditet via koncernkonto används i första hand. 8. Budget 2017 och flerårsplan Stora demografiska förändringar åren innebär en stor påfrestning för kommuner och landsting, såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Antalet invånare i Sverige väntas öka med cirka , varav utlandsfödda svarar för 70%. Samtidigt sker en snabb ökning av antalet äldre och antalet barn i skolåldern. Kostnadstrycket väntas därför vara påfallande starkt under perioden och skatteunderlaget räcker inte för att möta det här. Om stora skattehöjningar ska undvikas behöver kommunerna fortsätta att effektivisera sina verksamheter, förändra arbetssätt och tillämpa ny kunskap och teknik. Konjunkturutveckling och statliga tillskottet till kommuner och landsting ger en lindring i ekonomin 2016 och 2017, men bedömningen är att tillväxten blir lägre Utvecklingen på arbetsmarknaden har stor betydelse för kommunernas skatteunderlag och de intäkter som underlaget genererar. Skatteintäkter och statsbidrag är beräknade enligt Sveriges Kommuner och Landstings prognoser. Av stor betydelse för Forshaga kommun är antalet invånare som beräknats för , 100 personer motsvarar ca 5,0 mnkr i skatteintäkter och skatteutjämning för Forshaga kommun. 9. Uppföljning och delårsrapport Utifrån ovanstående så kommer det under 2017 bli extra viktigt med uppföljning av verksamhet och ekonomi. Det åligger samtliga budgetansvariga att noga följa utvecklingen och att vidta erforderliga åtgärder för att hålla givna ramar. Flerårsplan åren Budgetanvisningarna avsåg även flerårsplan för åren Samtliga verksamheter i flerårsplanen är teoretiskt framräknade utifrån nuvarande verksamhet enligt driftredovisningen. Budget (35)

10 Resultatplan Resultatplan Bokslut Prognos Plan Plan Plan År Folkmängd 1/11 året innan Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkt Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostn Skatteintäkter Generella statsbidrag och utj. Preliminär fördelning nivåhöjning Kommunal fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader Räntekostnader på pensioner Förändring av e kap.=årets resultat Budget (35)

11 Redovisning av kassaflöden År Bokslut Prognos delår Plan Plan Plan DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Beräknat resultat Av- och nedskrivningar Förändrad pensionsavsättning Övriga ej likv påv poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning(- )/minskning(+)kortfr fordringar Ökning(- )/minskning(+)förråd o varulager Ökning(+)/minskning(- )kortfr skulder Medel från den löpande verksamh INVESTERINGS- VERKSAMHETEN Bruttoinvestering i mat anl tillg ombudgetering från förväntad ombudgetering från 2017 Investeringsbidrag o övr inv ink Anslutningsavgifter VA (kort skuld) Förs/inköp av materiella anl tillg Försäljn/Inv finansiella anl tillg Medel från investeringsverksamhe t FINANSIERINGS- VERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Långfristig skuld avs anslutn avg Ökning/minskning av långfr fordringar Medel från finansieringsverksamh Budget (35)

12 Redovisning av kassaflöden ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Budget (35)

13 Noter till resultatplan Noter till resultatplan Belopp i tkr Bokslut Progn delår Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter Ers förs kassa sjuklönekostn Interna fördeln. hyror mm Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kapitalkostnader Kalkylerade personalomkostnader Kalkylerade personalomk. löneökningar Faktiska personalomkostnader Pensionskostnader inkl. löneskatt Interna fördeln. lokalvård och hyror Skatt Inlösta borgensåtagande Till förfogande, personalkostnader mm Verksamhetens kostnader Kapitalkostnaderna är beräknade enligt nominell metod, omräknas i januari varje år Pensioner Kostnad inklusive löneskatt Summa pensionskostnad Budget (35)

14 Balansbudget Balansbudget Belopp i mnkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättning till pensioner Långa skulder Korta skulder Summa skulder Summa eget kapial, avs o skulder Ansvarsförbindelser, pensioner Borgensåtaganden Budget (35)

15 Skatter och utjämning Från 2017 tillkommer nivåhöjning enligt preliminär fördelning med tkr Budget (35)

16 Driftplan Driftplan belopp i tkr Bokslut 2015 Prognos 2016 Budget 2017 netto netto netto Kommunstyrelse Kollektivtrafik Räddningstjänst Överförmyndarnämnd Valnämnd Barn- och utbildningsnämnd Nämnden för lärande och arbete Vård- och omsorgsnämnd Miljö- och byggnämnd Till förfogande, personalkostnader mm Totalt Budget (35)

17 Investeringsbudget INVESTERINGSBUDGET 2017, , TOTALSAMMANSTÄLLNING ALLA NÄMNDER KommunTeknik Grossbolshallen, energibesparande åtgärder Solskydd Dejeskolan 500 Fastighetsavd. CAD (ritningar) 200 Styr- och reglerutrustning Deje simhall, renovering Lekplatser förskolor 150 Kommunförrådet Deje 400 Grossbolsskolan skolsköterska, matsal Köp av fastighet brandstation/fridhem Infrastruktur nybyggnation Övriga investeringar fastigheter Vårdboenden Förskola etableringskostnad Byte fyra ventilationsaggregat Skivedskolan Multisportarena Deje Asfalt Laddstolpar 200 Bulleråtgärder 250 Vatten och avloppsnät Servisledningar Servisledningar Utsmyckning ÅVC 80 Upprustning lekplatser/friidrottsarena Friluftsanläggningar Upprustning kommunala enskilda vägar Broreparationer Cykelbana Dömlevägen + TS-åtg. Grossbolst Cykelbana Lyckan-Dyvelsten asfalt+belysning Nya arbetsfordon, tekniska Utbyte gatubelysningsarmaturer LED Energisnålare pumpstationer Utbyggnad vassbäddar 750 Reservvattentäkt Utbyte datastyrning vattenverk + avloppsverk 500 Summa KommunTeknik Budget (35)

18 INVESTERINGSBUDGET 2017, , TOTALSAMMANSTÄLLNING ALLA NÄMNDER Näringsliv och fritid Infrastruktursatsningar Summa Näringsliv Till kommunstyrelsens förfogande investeringar Barn- o utbildningsnämnden Summa Barn- o utbildningsnämnd Investering LAN Summa lärande o arbetsnämnd Vård- och omsorgsnämnd Investeringar VON Summa Vård- o omsorgsnämnd Miljö- och byggnämnd Uppdatering IT-system 300 Totalt investeringar Budget (35)

19 Organisation Budget (35)

20 Kvalitets- och styrmodell Kvalitets och styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Den beskriver vilka ramar som kommunens verksamheter har att förhålla sig till. Syftet är att vi ska nå de mål som kommunfullmäktige satt upp. De viktigaste delarna är vår vision, vår värdegrund och den strategiska planen. Styrningen ska samlas i verktyget Stratsys och ansvaret för kunskapsspridningen har chefer och förtroendevalda. Styrmodell Vision Forshaga barnkommun I våra barn finns framtiden och vi bygger ett samhälle för nuvarande och kommande generationer. Genom hållbara, långsiktiga och ansvarstagande lösningar får vi en attraktiv och trygg kommun även i framtiden. Strategisk plan - målområden och övergripande mål: Externt perspektiv Attraktiv kommun Trygghet och kunskap Hållbar utveckling Internt perspektiv Finansiellt perspektiv Medarbetar-/arbetsgivarperspektiv Värdegrund Vi är till för invånarna i Forshaga kommun. Forshaga kommun ska vara en bra plats att bo, leva och verka på. Vår roll är att skapa bästa möjliga förutsättningar för det. Ansvar och uppföljning Kommunfullmäktige Fullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och är de som styr kommunen, fullmäktigeledamöterna är direktvalda av Forshagaborna för att representera dem. Fullmäktige beslutar om övergripande mål, åtaganden, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. Fullmäktige beslutar även om vilka nämnder och bolag som ska finnas. Med hjälp av revisorerna kontrollerar fullmäktige att verksamheterna drivs på rätt sätt. Reglemente och bolagsordningar Kommunstyrelsens och nämndernas ansvarsområden styrs av kommunallagen och det reglemente som kommunfullmäktige beslutat om. Bolagen styrs på motsvarande sätt av aktiebolagslagen samt bolagsordning och ägardirektiv som fullmäktige beslutat om. Kommunstyrelsens roll Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorganisation och har ansvar för hela kommunens utveckling. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamhet samt leder arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen övervakar att de av fullmäktige fastställda mål, planer och ekonomiska ramar efterlevs genom att följa upp och rapportera till fullmäktige hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen utvecklas under året. Kommunstyrelsen ska även ha uppsikt över verksamheten i de företag eller andra organisationer som kommunen äger eller har intressen i. Kommunstyrelsen är också egen nämnd för den tekniska förvaltningen, kultur-, fritid- och näringsförvaltningen samt kommunledningsstaben. Kommunstyrelsen arbetar dels som en egen nämnd och dels som kommunfullmäktiges förlängda arm. Detta är viktigt att hålla isär i Stratsys och som organisationen är uppbyggd idag placeras det som är centralt på "Kommunfullmäktige". Nämnder och bolagsstyrelser Nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för att genomföra och utveckla sin verksamhet så att de kommunövergripande målen uppnås inom givna ekonomiska ramar och de lagar och regler som styr verksamheten. Nämnderna svarar också för den interna kontrollen inom sitt område och att eventuella avvikelser analyseras och åtgärdas. De rapporterar kontinuerligt till kommunstyrelsen enligt fastställd tidplan och i övrigt när kommunstyrelsen så beslutar. Nämnden formulerar mått för de övergripande mål som berör nämndens verksamhet. Utöver de åtagande som fullmäktige beslutat om för nämndens verksamhetsområde kan nämnden besluta om egna åtaganden för sin och för sina enheters verksamhet. Övergripande mål och åtagande följs upp i delårsrapport och årsredovisning. Nämndens egna åtaganden följs upp enligt den tidplan som nämnden beslutat, lämpligen samtidigt som de övergripande målen och redovisas till den egna nämnden. Förvaltningens verksamhetsplan ska beskriva hur verksamheten bidrar till att de övergripande målen nås. Budget (35)

21 Förvaltningen formulerar mått som är relevanta för att beskriva hur verksamheten bidrar till de övergripande målen, minst ett inom varje målområde. Förvaltningar och bolag Förvaltningar och bolag ansvarar för att planera, genomföra, följa upp, analysera och utveckla sin verksamhet så att övergripande mål och åtaganden uppnås och gällande lagar och regler efterlevs. De policydokument som kommunfullmäktige beslutar om gäller hela kommunkoncernen, såväl förvaltningar som bolag. Till stöd finns de gemensamma styrdokument som kommunfullmäktige, kommunstyrelse och respektive nämnd/bolagsstyrelse beslutat om. Hur detta går till ska sammanfattas i en verksamhetsplan för förvaltningen. Beskrivning av verksamhetsplanens struktur. Förvaltningen har ansvar för att de enheter som finns inom förvaltningen på motsvarande sätt upprättar en verksamhetsplan för sin verksamhet. Enhetens roll - Sanningens ögonblick På enhetsnivå genomförs vår operativa verksamhet. Det är här vi utför våra tjänster och möter brukaren/medborgaren. Det är i detta möte Sanningens ögonblick som det avgörs om vi lever upp till våra mål. Enhetens verksamhetsplan ska enkelt uttryckt beskriva: Vem är vi till för? Vad är vårt uppdrag? Hur vet vi att vi är framgångsrika? Den ska beskriva hur verksamheten bidrar till att de övergripande målen nås. Verksamheten formulerar mått som är relevanta för att beskriva hur verksamheten bidrar till de övergripande målen, minst ett per målområde. en är indikatorer med fokus på resultat utifrån brukarens eller den specifika målgruppens synvinkel. För att styra kan vi också behöva mått för volymer, aktiviteter och processer. en följs med fördel upp månadsvis men också per kvartal eller mer sällan. Verksamheten kan också formulera egna åtaganden eller ha åtaganden från fullmäktige eller nämnd som gäller för enhetens verksamhet. Uppföljningen sker på arbetsplatsträffar. I enhetens verksamhetsplan bör finnas en förteckning (länkar) till de viktigaste lagar och regler, riktlinjer och rutiner som styr verksamheten (kvalitetsledningssystem). Budget och uppföljning Det är viktigt att kontinuerligt följa upp verksamheten för att se till att vi når de mål som är uppsatta och att effekten blir den vi tänkt oss. Uppföljningen sker med lite olika intervall beroende på nivå i organisationen. Övergripande beslutar fullmäktige om strategisk plan (övergripande mål) och budget i juni månad för nästkommande år. Under hösten arbetar nämnder och bolag fram verksamhetsplaner ner till enhetsnivå där åtaganden från fullmäktige och egna åtaganden från nämnden arbetats in. Under året följs verksamheten upp löpande. Ekonomiska rapporter lämnas till fullmäktige vid varje sammanträde och till kommunstyrelse och nämnd månadsvis. Efter 8 månader görs ett delårsbokslut där även måluppfyllelsen enligt den strategiska planen följs upp. När året är slut följs budget och den strategiska planen i bokslutet som redovisas till kommunfullmäktige samt nämnder och styrelser. en på övergripande nivå redovisas helårsvis eller i undantagsfall mer sällan. en på enhetsnivå följs med fördel upp månadsvis men också per kvartal eller mer sällan. På enhetsnivå redovisas måluppfyllelse och ekonomiskt utfall månadsvis vid arbetsplatsträffar. Det är viktigt att måluppfyllelsen på enhetsnivå kan följas nära i tid för att målen ska bli styrande för verksamheten. Bilden nedan är en schematisk beskrivning av budgetprocess och uppföljning. Budget (35)

22 Budget (35)

23 Strategisk plan Attraktiv kommun Våra invånare trivs och är stolta över sin plats Bygga upp en samordningsfunktion kring integration i form av olika kompetenser (Ansvar: LAN) Invånarnas syn på kommunen som plats att bo och leva på. Invånarnas rekommendation att flytta till kommunen. Våra invånare är delaktiga genom information och öppen dialog. Ta fram en övergripande servicegaranti om tillgänglighet (Ansvar: KS) Invånarnas upplevda insyn och inflytande över kommunens verksamhet. Invånarnas upplevda möjlighet att påverka kommunala verksamheter och politiska beslut. Våra invånare har en god hälsa. Ta fram en hållbarhetsstrategi för Folkhälsa (Ansvar: KS) Sjukpenningtalet ska inte överstiga länssnittet. Våra invånare har tillgång till natur, kultur och idrott Invånarnas upplevda tillgång till fritidsmöjligheter. Trygghet och kunskap Våra barn har en bra start i livet Andel av barnen i förskoleklass som mår bra varje dag/ofta. Andel av barnen i åk 4 som mår bra och är nöjda med sig själva varje dag/ofta. Alla ungdomar inom kommunalt aktivitetsansvar har en individuell plan. Våra invånare känner sig trygga och säkra. Invånarnas upplevda trygghet. Andel äldre som känner att det är ganska/mycket tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten alternativt att bo på sitt äldreboende. Budget (35)

24 Våra invånare har ett livslångt lärande Kommuninvånarnas utbildningsnivå följer riksgenomsnittet Andel elever som fullföljer gymnasieprogram inkl. IV-program inom 4 år. Meritvärde efter fullgjord gymnasieskola, ranking 150 eller bättre av landets 290 kommuner. Arbetslösheten är lägre än länssnittet. Våra elever har en positiv syn på skolan och undervisningen Andel positiva svar i enkät om elevers syn på skolan och undervisningen i åk 5 och 8. Andel elever inom vuxenutbildningen som upplever trygghet, inflytande, kunskap om målen, stöd och hjälp, återkoppling och höga förväntningar. Våra äldre är nöjda med våra tjänster Andel av brukarna inom särskilt boende som är ganska/mycket nöjda. Andel av brukarna inom hemtjänsten som är ganska/mycket nöjda. Hållbar utveckling Vår kommun växer Ta fram en hållbarhetsstrategi för Tillväxt där handlingsplaner för näringslivsutveckling och landsbygdsutveckling ingår. (Ansvar: KS) Vi växer med i genomsnitt 50 personer årligen. Antal nystartade företag per 1000 invånare. Vi har ett bra företagsklimat Invånarnas syn på kommunernas service vid myndighetsutövning. Ett av de 100 bästa företagsklimaten i Sverige år Vi erbjuder attraktiva, hållbara bostäder och mark för etablering Ta fram en plan för marknadsföring av mark och bostäder (Ansvar: KS) Revidera översiktsplan under (Ansvar: KS) Antal nyproducerade bostäder per år under en femårsperiod. Energiprestanda i kommunens nyproducerade lokaler och bostäder. Budget (35)

25 Vi är klimatneutrala år 2030 Ta fram en hållbarhetsstrategi för miljö och klimat (Ansvar: MB) Utbyggnad av laddningsstolpar för elbilar (Ansvar: MB) Utsläpp av växthusgaser. En av de 75 bästa i Miljöaktuellts ranking år Vi har ren luft, rent vatten och biologisk mångfald Andel skyddad skog (kommunägd och totalt) inkl. skolskogar följer riksgenomsnittet. Finansiellt perspektiv Vi har god ekonomisk hushållning och positiva resultat. Resultat 2 % av skatt över femårsperiod. Våra faktiska kostnader överstiger ej standardkostnader. Uppfyllnadsgrad utifrån mått kopplade till alla mål inom externa och interna perspektiv Vi finansierar våra investeringar med egna medel Enbart låna till avgiftsfinansierade verksamheter. Soliditeten ska långsiktigt uppgå till minst 60 %. Inräknat hela pensionsåtagandet ska kommunens soliditet årligen vara positiv. Våra fastigheter, anläggningar och inventarier är i gott skick. Ta fram en kemikalieplan, där handlingsplan för giftfri förskola ingår (Ansvar: MB) Ta fram underhållsplaner för fastigheter och VA-nät (Ansvar: KS) Planerat underhåll i förhållande till underhållsplaner. Medarbetar- och arbetsgivarperspektiv Våra medarbetare har god förståelse och kompetens för sitt uppdrag Invånarnas syn på vårt bemötande och vår tillgänglighet. Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar. Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga. Svarsfrekvens medarbetarundersökning. Medarbetarnas kännedom om arbetsplatsens mål och förväntningar. Budget (35)

26 Våra medarbetare har tillgång till ett nära ledarskap Antal medarbetare per chef. Vi är en attraktiv arbetsgivare Ta fram en handlingsplan för att bli en attraktiv arbetsgivare (Ansvar: KS) Attraktiv arbetsgivarindex förbättras och ligger på median för kommuner år Medelvärdet för stolta medarbetare ligger på 4,7 på skalan 1-6. Våra medarbetare har en god hälsa Andel sjukfrånvaro under 4%. Vår jämställdhet och mångfald ökar Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Jämställdhetsindex ligger över median för kommuner. Syfte och mål Överordnade syften Forshaga kommun ska ha verksamhet och ekonomi i gott skick. Det förutsätter ett långsiktigt tänkande. För att säkerställa detta krävs att varje generation står för de kostnader de ger upphov till. I annat fall kommer morgondagens medborgare att få betala inte bara för den verksamhet de själva konsumerar utan även för den som tidigare generationer konsumerat. En annan viktig hörnpelare för att uppnå en verksamhet och ekonomi i gott skick är att kommunen som ansvarig för förvaltningen av medborgarnas skattepengar alltid strävar efter att dessa används på effektivast möjligaste sätt. Dessa riktlinjer avser i huvudsak den kommunalt skattefinansierade verksamheten. För VA- och renhållningsverksamheten gäller att den fullt ut ska finansieras via konsumtionsavgifter. För den verksamhet som drivs i företagsform sker styrningen i huvudsak genom kommunens bolagsordningar och ägardirektiv. Utgångspunkten för dessa styrdokument ska också vara långsiktigt god ekonomisk hushållning. Finansiellt perspektiv - övergripande ekonomiska mål Kommunens mål i övriga perspektiv är också mål sett ur perspektivet god ekonomisk hushållning. Vi har god ekonomisk hushållning och positiva resultat. : Resultat 2% av skatt över femårsperiod. Våra faktiska kostnader överstiger ej standardkostnader (Standardkostnaden är, utifrån strukturella förutsättningar, fastställd enligt skatteutjämningssystemet). Uppfyllnadsgrad utifrån mått kopplade till alla mål inom externa och interna perspektiv. Vi finansierar våra investeringar med egna medel. : Enbart låna till avgiftsfinansierade verksamheter. Soliditeten ska långsiktigt uppgå till minst 60%. Inräknat hela pensionsåtagandet ska kommunens soliditet årligen vara positiv. Våra fastigheter, anläggningar och inventarier är i gott skick. : Planerat underhåll i förhållande till underhållsplaner. Budget (35)

27 Avstämningen av de ekonomiska målen ska göras av kommunfullmäktige i samband med hantering av budget, reviderad budget, delårsbokslut och årsredovisning. Ekonomisk planering och uppföljning Budgetmodell och grundläggande principer Forshaga kommuns budgetmodell bygger på treåriga rullande budgetar. Treårsbudgeten revideras varje år. Beslut om budget inkl. skattesats ska tas av kommunfullmäktige senast i juni månad. Om de politiska, finansiella eller verksamhetsmässiga förutsättningarna förändrats väsentligt kan justeringar ske under hösten genom att ett nytt fullmäktigebeslut tas. Något höstbeslut behöver dock inte tas. Över- och underskott ska i normalfallet föras med till nästkommande år. Om förutsättningarna för anslagen förändrats väsentligt eller om verksamheten inte genomförts i enligt med mål och planer ska över- och underskott revideras. Förändrade förutsättningar som medför att en nämnd bedömer att man inte klarar av att hålla sig inom givna anslag ska så fort som möjligt redovisas till kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige fastställer senast i juni månad en reviderad budget, som bygger på överförda budgetavvikelser samt uppdaterade prognoser över skatteintäkter och övriga finansiella poster. Det är mot den reviderade budgeten som uppföljning sker. Driftbudget bygger i normalfallet på ramanslag per nämnd. I den mån anslag riktas till särskild verksamhet ska detta klart framgå av kommunfullmäktiges budgetbeslut. Investeringsanslag kan antingen vara knutna till enskilda objekt eller på nämnd och förvaltning som ramanslag. Uppföljning och rapportering Samlad rapportering till kommunfullmäktige om kommunkoncernens verksamhetsmässiga och ekonomiska utfall sker löpande under året och i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen kan besluta om särskilda verksamhets- och ekonomiuppföljningar för en eller flera nämnder eller styrelser. De helägda bolagens styrelser är på samma vis som kommunens nämnder skyldiga att rapportera avvikelser till ägaren kommunen. Styrningen av bolagen regleras närmare i kommunens bolagsordningar och ägardirektiv. Roll- och ansvarsfördelning Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer kommunens mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Alla ändringar och eventuella avvikelser från målen eller riktlinjerna ska godkännas av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har det löpande ansvaret för uppsikten över kommunkoncernens samlade verksamhet och ekonomi. Kommunstyrelsen övervakar att kommunfullmäktiges beslut om mål och riktlinjer efterlevs. Vidare samordnar och leder kommunstyrelsen arbetet med budget, uppföljning och årsredovisning. Kommunstyrelsen fastställer inom ramarna för dessa riktlinjer hur arbetet ska bedrivas. Nämnder och styrelser Nämnderna ansvarar för att fullmäktiges beslut om mål och ekonomi för den egna verksamheten följs. Nämnderna ska kontinuerligt följa anslagsförbrukning samt utvecklingen av kvalitet och kvantitet i sin verksamhet. Befaras större avvikelser ska detta rapporteras till kommunstyrelsen. Nämnderna ska vidta de åtgärder som krävs för att hålla sig inom beviljade anslag. Kommunrevisionen Revisorerna är fullmäktiges instrument för den demokratiska kontrollen med uppdrag att granska och ytterst ge fullmäktige underlag till prövning och beslut om ansvarsfrihet och måluppfyllelse. Särskilt viktig är naturligtvis denna roll innan beslut kring långsiktig verksamhetsmässig och ekonomisk planering och rapportering tas. Det är därför viktigt att kommunstyrelsen tillsammans med kommunrevisorerna ständigt utvecklar arbetsformer och processer så att kommunrevisionen ges bästa möjliga förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Budget (35)

28 Kommunstyrelsen Kommunledningsstab Nuläge Rekrytering av personalchef och controller. Fortsatt utveckling av styrmodell, budgetfördelning, hantering av över- och underskott. Fokus på stöd till och utveckling inom vård- och omsorgsnämndens budgetområde. En delredovisning av den organisationsöversyn som inleddes under hösten 2015 har lämnats till kommunfullmäktige under våren. Kommunstyrelsen återkommer under hösten 2016 med direktiv för det fortsatta arbetet. Framtida utmaningar Stärka upp arbetet runt samhällsplaneringsfrågor och förstärka controllerfunktionen. Kommunledningsstaben arbetar vidare med uppdraget från kommunstyrelsens arbetsutskott om att utreda möjligheten av en centralisering av ledningsfunktionerna mellan kommunledning, personal- och ekonomikontor av möjligheter att hantera delar av ekonomi- och personalfunktionens administration på annat sätt. Samtal förs med övriga värmlandskommuner. Minskar sårbarhet och ger möjligheter till utveckling. Utveckling och upphandling av personalsystem, ekonomisystem och e-handelssystem. Kultur, fritid och näringsliv Nuläge Förvaltningen jobbar med att erbjuda en rik och utvecklande fritid för invånarna bestående av kultur, idrott, friluftsliv, trygghet och folkhälsa. Vidare verkar förvaltningen för tillväxt i kommunen genom ett fokuserat arbete tillsammans med andra förvaltningar och näringslivet för att utveckla företagsklimatet. Framtida utmaningar Chefer och administrativ personal i förvaltningen är hårt belastade därför blir det viktigare och viktigare att göra rätt prioriteringar. För att klara de framtida utmaningarna är den viktigaste resursen förvaltningens personal. Det är därför av stor vikt att bibehålla personalstyrkan och fortsätta att utveckla deras kompetens samt ges möjligheter att göra rekryteringar på vakanta tjänster. Framtagande av strategier och handlingsplaner ligger i närtid. Ett arbete som har stor betydelse för att göra rätt prioriteringar men som också kräver resurser under framtagandet. Kommunteknik och service Nuläge Förvaltningen är en serviceenhet till andra förvaltningar och inte minst för våra invånare. Den yttre miljön är något som berör alla i samhället och ger också intryck i ett samhälle. Nuläget är att många av kommunens fastigheter är i behov av ett ökat planerat underhåll samt att gator och VA-ledningar måste rustas upp i en snabbare takt. Kostenheten arbetar för att uppnå ett första delmål med ekologisk andel 25 % av serverad mat. Vi står för ett vägskäl där satsningar bör göras för att inte våra anläggningstillgångar ska raseras. Det positiva är främst den stora satsningen på en ny Återvinningscentral Framtida utmaningar Framtida utmaningar är att upprätta underhållsplaner för fastigheter, gator och VA-ledningar. Något som hittills inte funnits fullt ut pga obefintlig budget inom underhåll. Med en uppräkning enligt nya "komponentavskrivningsmetoden" kan budget tillföras i investeringsbudgeten. En utmaning är också att leva upp till de ökade krav på arbetsmiljöfrågor, ev. kemikaleplaner, skatteverkets nya regler för daglig stämpling av entreprenörer på arbetsplatser mm. Ledningspersonal samt administrativ personal är redan hårt belastade och ytterligare uppgifter är påfrestande. Information och dialog med medborgarna genom sociala medier kräver resurser. Marknaden erbjuder också konkurrens om personalen och rekrytering är svår inom vissa grupper pga löneläge mm. Budget (35)

29 Barn- och utbildningsnämnden Nuläge Budgetramarna hålls efter reviderad budget Barn och familj har en ny organisation med en förste socialsekreterare och ett fokus på hemmaplanslösningar - intensivinsatser tillsammans genom förvaltningsövergripande arbete. Socialsekreterare är dock fortsatt pressade av hög arbetsbelastning, den stora andelen ensamkommande under hösten är ännu ej ikappjobbad. Arbetsåret går mot sitt slut inom skolan. Analyser och utvärdering av läsårets resultat ska färdig- och sammanställas. Förskolan och fritidshemmen arbetar med BRUK som är skolverkets systematiska kvalitetsverktyg. Många barn är i behov av särskilt stöd som kräver insatser för att klara måluppfyllelse och arbetsro. En hög andel sjukfrånvaro bland personal på förskolan. En arbetsgrupp har tillsatts för att utreda vad som behöver göras för att få ökad frisknärvaro (förskolan i fokus). En ny IFO-organisation ska byggas upp och byta nämnd. Viktigt att behålla och utveckla samarbetet mellan förskola-skola och socialtjänst. En lokalförsörjningsgrupp har även tillsatts för att kartlägga nuläge och utreda framtida behov. Framtida utmaningar Svårigheter att rekrytera och behålla personal i alla våra verksamheter. Viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare Flyktingsituationen är den stora förändringen. Långsiktig planering är också svårt med tanke på att det kan förändras från en dag till en annan. Hedersrelaterat våld ökar. En ökad andel barn och elever som är i behov av särskilt stöd, kräver ökade insatser. Gymnasiekostnaderna är en utmaning att beräkna. Att anpassa lokaler till verksamhetens krav. Rekrytera familjehem. Miljö- och byggnämnden Nuläge Budgetramarna följs och det är också den långsiktiga prognosen. Åtgärder har vidtagits för att uppnå detta inför året så som reviderad delegationsordning, utvidgat arbetsansvar - mer arbetsuppgifter till befintlig personal, utökad uppföljning av budgeten samt översyn av taxor och avgifter. Av stor vikt är också kompetensutvecklingen av personalen, tjänstebeskrivningar med långtgående ansvar och befogenheter, dokumenterade arbetsrutiner, praktiktjänster som ges stort ansvar och att personalens kompetens och intresse utnyttjas maximalt genom arbetsrotation. Framtida utmaningar Det finns ett behov att på olika sätt långsiktigt öka intäkterna via projektbidrag, taxor eller andra avgifter. Utökat behov av planarbete innebär också utökade kostnader samt ett behov av en samhällsplanerartjänst. Bostadsanpassningskostnaderna har en tendens att successivt öka via stigande hantverkskostnader och materialkostnader varför det anslaget kommer att behöva öka. Ärendehanteringssystemet Ecos är föråldrat och behöver ersättas med en ny version eller ett annat system. För att klara de framtida utmaningarna är den viktigaste resursen förvaltningens personal. Det är därför av stor vikt att bibehålla personalstyrkan och fortsätta att utveckla deras kompetens. Samhällsförändringar så som klimatförändringar och flyktingfrågan kommer att påverka arbetet framöver. Det kommer att vara ett ökande behov av samhällsplanering. Viktigt kommer även vårt deltagande i KBR att vara. Framtagandet av en miljö- och klimatstrategi kommer vara av stor vikt liksom att arbeta mot de nationella övergripande målen, åtaganden och nyckeltalen. Vård- och omsorgsnämnden Nuläge Vård - och omsorgsnämnden ansvarar för kommunens äldreomsorg (med HSL insatser), LSS insatser samt socialpsykiatrin. Alla dessa områden kräver individuellt anpassad verksamhet som håller hög kvalitet med kompetent personal. Vård - och omsorgs verksamhet gör ett stort arbete för att nå budget i balans med flera grundläggande förändringar, b.la. verksamhetsnära ledarskap, tydligare ekonomisk kontroll, smarta lösningar i personalplanering, omorganisation av verksamhetsområden samt regelbundna uppföljningar. Övertidskostnader och sjuklönekostnader ska minska. Vård - och omsorgs förvaltning har arbetat med omorganisation av det övergripande, strategiska ledarskapet. En verksamhetschef har tillsatts och funktionen har det operativa ansvaret för verksamhet. Förvaltningen har även infört övergripande verksamhetsutvecklartjänst för att kunna driva utvecklingsfrågor och kompetensutveckling hos alla medarbetare inför de stora utmaningarna som framtiden kommer med. Budget (35)

30 Framtida utmaningar Hela Sverige står inför en äldreutmaning när det gäller personer över 80 år. De blir flera och hela äldrebefolkningen (67 år och uppåt) ökar markant under nästa treårs period (enligt SCBs prognos), så även i Forshaga. Detta innebär ändrade behov kring boende, service, sjukvårdsinsatser och kommunikation än vad vi har att erbjuda idag. Det kommer att krävas flexibla lösningar och införande av ny teknik i vår verksamhet i större omfattning än idag. Även inom LSS och socialpsykiatrin kommer det att behövas andra boendelösningar och mycket större dialog med brukare (för att få fram brukarperspektivet i verksamheten) än idag. Att finansiera verksamheten är en stor utmaning, att prioritera rätt i verksamheten och att verkställa med respekt för individen kommer också att bli en utmaning. Utbildningsinsatser och kompetenshöjning hos personalen (salutogent arbetssätt) blir ett led i att kunna bemöta framtiden. Arbetet med att implementera ett nytt sätt att arbeta med medskapande medarbetare och ständiga förbättringar med smarta lösningar kan vara en av nycklarna. Lärande och arbetsnämnden Nuläge Lärande och arbetsnämnden ansvarar för Integration, Vuxenutbildning, Yrkeshögskola, Socialtjänst med inriktning vuxna samt missbruk. Ansvaret omfattar även arbetsmarknadsåtgärder och Kommunalt aktivitetsansvar. Forshaga Lärcenter är med alla verksamheter och all samlad kompetens en avgörande viktig arena för integration och mångfald. Framgångsfaktorer, för såväl integration som arbetslöshet, är att i samverkan hitta förutsättningar för boende, praktik och språkutveckling. Om kommunen inte lyckas hitta befintliga boenden inför 2017 uppstår behov av att etablera fler tillfälliga modulboenden i kommunen. Arbetslöshetssiffrorna har förbättrats under året samtidigt som oroväckande många ändå befinner sig långt från arbete och arbetsmarknad. Det finns en risk för att såväl missbruksvård som behov av försörjningsstöd kommer att öka om inte förebyggandearbetet intensifieras. Kommunens åtgärder för en kompletterande arbetsmarknad kommer att vara avgörande viktig för alla nysvenskar som lämnar etableringstiden utan att vara självförsörjande. Organisatoriskt görs förberedelser för en samlad Individ och familjeomsorg från Organisationen för integration och arbetsmarknadsåtgärder ses också över. Framtida utmaningar Kostnadsmässigt ligger de största riskerna i att kommunen tvingas till dyra boenden i vårt flyktingmottagande. Det finns även risk för att såväl missbruksvård som behov av försörjningsstöd kommer att öka då antalet medborgare i riskzonen ökar. Höga placeringskostnader kan minimeras genom tidiga insatser i form av utvecklade resurser och stöd i kommunen. Tillgång till de kompetenser som krävs för myndighetsutövning, integration och utbildning kommer att vara avgörande för kommunens möjligheter att lösa förelagda uppgifter. Det finns redan idag tecken på att vissa kompetenser är mycket svåra att rekrytera. Landets flyktingmottagande förändras. Från 2017 kommer efterfrågan på allt större boenden då allt fler familjer ansluter till tidigare mottagna familjemedlemmar. Överförmyndarnämnden Nuläge Överförmyndarnämnden kommer utifrån de prognoser som finns att hålla budget för år Överförmyndarkontoret har gjort en tilläggsbudget för det gemensamma kontoret på 450 tkr pga utökad tjänst detta med anledning av en kraftig ökning av ensamkommande barn. Tilläggsbudgeten är förankrad i respektive medlemskommun. Av den utökade budgeten för kontoret på 450 tkr är Forshaga kommuns del ca 1/5. Hur mycket av kostnaden för kontoret som ska belastas av Forshaga kommun beräknas utifrån den beräkningsmodell som de fem medlemskommunerna har kommit överens om ska gälla. Den utökade tjänsten ska finansieras för Forshaga kommun för år 2016 genom ett tillskott från Lärande- och arbetsnämnden. Lärande- och arbetsnämnden har redan beslutat om 45 tkr för år Överförmyndarkontoret har det senaste året haft stor personalomsättning vilket ger ökade kostnader för utbildning. Framtida utmaningar En ökning av antal ensamkommande barn kan inte uteslutas även om Migrationsverkets prognos visar att antalet ensamkommande barn kommer minskas avsevärt framöver med tanke på de gränskontroller som gäller för inresa till Sverige. Beroende på hur stor en eventuell ökning kan tänkas bli, kan en utökning av personalstyrkan bli aktuell. Överförmyndarkontoret arbetar med att utöka den gemensamma överförmyndarnämnden från fem till sex kommuner. Detta kan resultera i minskade kostnader för samtliga medlemskommuner. Om antal vuxna ärenden ökar under år 2016 kan det leda till ökade arvodeskostnader under år Detta med anledning av att Forshaga kommun enligt flerårig statistik står för cirka 2/3 av huvudmännens arvodeskostnader. Lagändringar från och med kan ge överförmyndarkontoret fler arbetsuppgifter. Det kan leda till att nuvarande personalresurser inte är tillräckliga. Utökning av personalstyrkan kan därmed inte uteslutas. Budget (35)