god elsäkerhet i våra kommuner

Transkript

1 aktuellt # avslutade tillsynsprojekt» sid 4-5 ha koll på din elanläggning» sid 11 god elsäkerhet i våra kommuner» sid 9

2 GD har ordet Ett år med nya utmaningar Som tillförordnad myndighetschef sedan den 1 februari har turen kommit till mig att skriva min första krönika till Aktuellt. Magnus Olofsson har gått vidare till ett uppdrag som verkställande direktör för Elforsk AB. Under den tid som regeringen re kryterar en ny generaldirektör har jag fått för tro en det att leda verk samheten. Min tidigare erfarenhet kommer från verksamheter inom den lands tingskommunala sektorn. De senaste 13 åren arbetade jag med personal- och ekono miadministrativa frågor bland annat som administrativ chef i Kristine hamns kommun. Under 2009 sökte Elsäkerhetsverket en ny administrativ chef och då såg jag möjligheten till utveckling och en ny utmaning. Nu har jag arbetat drygt ett år vid Elsäkerhetsverket och har under det året lärt känna en myndighet där det finns mycket kompetens i organisationen både när det gäller kärnverksamheten och stödfunktionerna. Utgångspunkten för mitt ledarskap under vakanstiden är att använda mig av den kompetens som finns i myn digheten för de beslut jag kommer att ta och de vägval som måste göras under denna period. Jag litar på att den spetskompetens som finns inom el säker het och juridik kombinerat med min erfarenhet av ekonomi- och personal frågor samt ledning och styrning av verk samhet är en bra grund att bygga på. Min ambition och inriktning är att vi tillsammans ska göra allt vi kan för att bedriva den verksamhet och nå de mål som är beslutade i verksamhetsplanen för Verket ska även arbeta med de särskilda regeringsuppdrag som vi fått för Målet är att allt detta ska genomföras med god kvalitet. Verk samhetsplanen finns att ta del av via elsakerhetsverket.se för den som vill fördjupa sig. Som vanligt är året fyllt av många spännande uppgifter. Först ut är bland annat det förslag till ny kurs plan för påbyggnadsutbildningen Elin stal lation allmän behörighet, som El säkerhets verket varit med och arbetat fram. I detta nummer av Aktuellt blir det också extra fokus på tillsyn av elanläggningar i olika form. Elsäkerhetsverket har fått ett nytt uppdrag från regeringen som innebär att myndigheten, efter överenskommelse med Energimarknadsinspektionen, ska ut öva fysisk tillsyn av träd säkring av kraft ledningar. Regeringen har inte ökat anslaget med anledning av det utökade uppdraget och Energi marknadsinspektionen har ännu inte meddelat omfattningen av verksamheten. Elsäkerhetsverket kommer under 2011 att göra en analys av vilka konsekvenser som den nya till synen medför och vilka resurser som krävs för att genom föra uppdraget. Ingrid Öhlén tf myndighetschef A K T U E L LT E L S Ä K E R H E T S V E R K E T S N Y H E T S B R E V # TEL REGISTRATOR@elsakerhetsverket.se REDAKTÖR Ann-Charlotte Carlqvist ann-charlotte.carlqvist@elsakerhetsverket.se ANSVARIG UTGIVARE Ingrid Öhlén ingrid.ohlen@elsakerhetsverket.se LAYOUT & PRODUKTION Blueprint

3 Störande produkter trots CE-märkning Elsäkerhetsverket får ibland frågor om apparater som orsakar EMC-problem, trots att de är CE-märkta. Henrik Olsson, elinspektör vid Elsäkerhetsverket berättar bland annat om en person som köpte CE-märkta lågenergilampor. Lamporna lyste som de skulle men så länge de var tända kunde personen inte öppna sin bil med det fjärrstyrda centrallåset. Det här är ett typiskt exempel på bristande EMC där en störning från en elektrisk apparat medför att en annan inte fungerar, säger Henrik. En orsak till problemet kan, enligt honom, vara att lamporna lämnar ifrån sig oavsiktliga radiostörningar på grund av bristande konstruktion. En annan förklaring kan vara att lam porna är placerade alldeles för nära bilens system. Att en apparat är CE-märkt innebär inte per auto matik att den alltid fungerar som det är tänkt. För att minska risken för EMC-störningar måste apparaten också användas enligt den medföljande bruks anvisningen. EMC-kraven kan anses garantera funktion i de flesta normala miljöer som produkten är avsedd för, fortsätter Henrik. Men används apparaten på ett avvikande sätt, eller i olämplig miljö så kan inte tillverkaren garantera apparatens funktion. text sophia hedmark Följ oss på Facebook Elsäkerhetsverket finns nu på Facebook. Du behöver inte ha ett konto på Facebook för att se vad vi skriver. Har du ett konto och vill följa oss tryck på gilla -knappen. På Facebook hittar du nyheter, försäljningsförbud och pressmeddelanden från Elsäkerhetsverket. a k t u e l l t # 1 m a r s

4 avslutade tillsynsprojekt Vid Avdelningen för elektrisk materiel genomfördes under 2010 fem olika projekt som avslutats i rapportform. Avslutade tillsynsprojekt elektrisk materiel I juni 2010 fick Elsäkerhetsverket ett regeringsuppdrag som innebar att verket skulle undersöka möjligheterna att använda starkare elstängselaggregat i syfte att skydda tamdjur från rovdjur. Slutsatsen är att de elstängselaggregat som uppfyller kraven i standarden, SS-EN , klarar att hålla tamdjur innanför stängslet och vilda djur utan för. Funktionaliteten och effektiviteten i ett elstängsel beror inte bara på hur starkt aggregatet är. För att stäng slet ska fun gera krävs också att det under hålls på rätt sätt. BATTERIER I BÄRBARA DATORER Batteri i bärbara datorer var ett projekt som genomfördes med anledning av att batterier i datorer överhettats och startat flera bränder. Syftet med projektet var att utreda om det var möjligt att genomföra marknadskontroll av bärbara datorer till en rimlig kostnad. Slutsatsen är att provning av datorer kan göras inom ramen för marknadskontroll. Vidare föreslår projektet att Elsäker hets verket ska genomföra en marknadskontroll av de aktuella datorerna. ÅNGDUSCHAR Efter att konsumenter uppmärk sam mat El säkerhetsverket på att det kan förekomma brister i ång duschar har des sa granskats i ett tillsyns projekt. De ångduschar som provats har alla brister i el säkerheten och har fått försälj nings förbud. Provningsrapporterna visar på flera brister som enkelt kan upptäckas utan att produkten behöver skruvas sönder. Pro jektet föreslår att verkets fortsatta marknadskontroll av ångduschar genomförs med de frågeställningar som hittats med stöd av testlaboratoriernas resultat. ELMÄTARE Projektet elmätare startade 2009 och bak grunden var klagomål på höga elräkningar. Målet för projektet var att i samråd med flera aktörer klargöra vilka problemen är och i vilken omfattning de förekommer samt hur de drabbar tredje part. Elsäkerhetsverket har samlat in material från andra aktörer, främst Svensk Energi, och drar slutsatsen att el mätare är känsliga för störningar och signa lering på elnätet. Projektet föreslår att verket genomför marknadskontroll av elmätare för att bland annat få bättre uppfattning om vilka apparater som inte uppfyller skyddskraven. PRODUKTER I EXPLOSIONSFARLIG MILJÖ Projektet startades för att undersöka och förstå hur tillverkande industri med explosionsklassade anläggningar ser på lagar, regler och standarder inom ATEXområdet. Projektet visar att majoriteten av de besökta anläggningarna har god kunskap och förståelse för lagar, regler och standarder. Anlägg nings inne ha varna insåg också vikten av att ha en bra organisation och att hålla sig upp daterade med vad som gäller för att hålla en god elsäkerhet på arbetsplatsen. text Ann-Charlotte Carlqvist a k t u e l l t # 1 m a r s

5 avslutade tillsynsprojekt Avslutade tillsynsprojekt elanläggning Under 2010 genomförde Elsäkerhetsverket en rad olika tillsynsprojekt. Ett av dem var Elinstallatörskontroll, som påbörjades redan Elinstallatörskontrollen har bestått av tillsyn av elanläggningar som en viss elinstallatör installerat samt systemtillsyn av elinstallatören. Urvalet har skett slumpvis och resulta tet grundar sig på dokumentation från 100 elanläggningar och 97 elinstallatörer. Projektet visar att 74 procent av el anläggningarna och 67 procent av elinstallatörerna hade brister. Den mest förekommande bristen hos elinstallatörerna var brister gällande den egna samt yrkesmännens fortbildning. En annan brist gällde kontroll före drifttagning. Småskalig vind- och solel samt laddinfrastruktur för vägfordon har också tilldragit sig verkets intresse. Avsikten med projektet var att kartlägga hur småskalig generering är utförd samt att kartlägga innehavarnas medvetenhet om skötsel och elsäkerhet vid elektriskt arbete. Resultatet från pro jek tet visar att entrepre nörer anlitades vid upp förandet och in stalla tion av små skalig gene rering i 85 pro cent av de besökta anläg gningarna. Cirka 80 pro cent av inne ha varna utför själva skötsel av anlägg ningarna och 20 procent anlitar en extern entreprenör. Några problem med bristande elektromagnetisk kompatibilitet har inte påträffats. En förstudie gällande EMC i fasta installationer genomfördes också under Syftet var att undersöka om det var möj ligt att sammanföra tillsynen av anläggningar och EMC. Där föreslås att verket i delar av den ordinarie elanlägg ningstillsynen även ska kontrollera att anläggningen uppfyller EMCkraven. I projektet mindre vattenkraftstationer var målet att under söka statusen och särskilt fokusera på oönskad ö-drift. Resul tatet från projektet visar att elanläggningar i flera fall är i behov av reinvesteringar för att öka personsäkerheten. text Ann-Charlotte Carlqvist a k t u e l l t # 1 m a r s

6 Många skolor saknar petskydd Vid återkommande tillsyn i kommuner runt om i Sverige har Elsäkerhetsverket uppmärksammat att det förekommer eluttag i skolor som inte är försedda med petskydd. Ofta finns dessa eluttag i slöjdsalar och installationerna är gjorda med hängande uttag. Flera olycksfall där elever har petat in metallföremål i uttagen och drabbats av elchock har inträffat, säger elinspektör Lars Melchert. Enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2008:1, senast ändrade genom ELSÄK-FS 2010:1, ska nätanslutna uttag ha petskydd eller vara placerade så att risken för barnolycksfall begränsas. Dessa föreskrifter gäller inte för anläggningar som tagits i bruk före ikraftträdandet. I ELSÄK-FS 2008:1 står även att befintliga anläggningar ska uppfylla kraven som gällde då anläggningen ut fördes. Om en sådan anläggnings användning eller förutsättningar ändras på ett sätt som har väsentlig betydelse för elsäkerheten ska dock de nya be stämmelserna tillämpas. Vid ombyggnad eller utvidgning av en anläggning ska, oavsett när anläggningen ursprungligen togs i bruk, de nya bestämmelserna tillämpas på ombyggnaden eller utvidgningen. Elsäkerhetsverket rekommenderar att uttag som saknar petskydd byts ut samt att anläggningen förses med jord felsbrytare så att risken för barn olycks fall begränsas. Elsäkerhetsverket vill också påminna om att grenuttag, skarvsladdar och dylikt endast är avsedda att användas för tillfälligt bruk. Finns det behov av fler uttag så bör en elinstallatör installera kompletterande, fast installerade uttag. För mer information besök: text sophia hedmark foto Lars Melchert Den 1 januari 2011 trädde stora delar av ändringsföreskrifterna, ELSÄK-FS 2010:4, till Elsäkerhetsverkets föreskrifter (ELSÄK-FS 2007:2) om behörigheter för elinstallatörer i kraft. Verket har i samband med ändringsföreskrifterna tagit bort hänvisningen till utbildningar som tidigare varit godkända av verket. Nytt om tillämpningen av Elsäkerhetsverkets ändringsföreskrifter 2010:4 Verket kommer även i fortsätt ningen att acceptera tidigare god kända utbildningar fram till dess att Myn digheten för yrkeshögskolan har utfärdat föreskrifter om en kursplan som ersätter den nuvarande kursen Elinstallation allmän behörighet (PUN001) som regle ras i Skolverkets föreskrifter, SKOLFS 2006:14. I 7-8 p 4 anges följande krav på teoretisk utbildning. Yrkeshög skole examen eller kvalificerad yrkes hög skoleexamen. Myndigheten för yrkeshög skolan har informerat Elsäker hets verket om att den aktuella efter gymnasiala kursen inte kommer att be nämnas yrkesexamen eller kvalificerad yrkesexamen. Kursen kommer istället att kallas yrkeshögskoleutbildning. Verket kommer med anledning av det att godta betyg från sådana utbildningar vid en ansökan om behörighet. text Carina Larsson Kort om ELSÄK-FS 2010:4 Ändringsföreskrifterna innebär bland annat att behörigheterna ABH och BB2 tas bort. En annan förändring är att kravet på att göra för- och färdiganmälan tagits bort. För- och färdiganmälan regleras numera i de allmänna avtalsvillkoren för elabonnenterna. Ladda ner/beställ ELSÄK-FS 2010:4 I Elsäkerhetsverkets publikationsshop kan du ladda ner eller beställa ett exemplar av de nya ändringsföreskrifterna. a k t u e l l t # 1 m a r s

7 Elsäkerhetsverkets projektstyrda tillsyn fortsätter även under tillsynsprojekt 2011 Elinstallatörskontrollen, som genomförts de senaste åren, kom mer att fortsätta även under året i en något modifierad form. Den kommer nu att ingå i den fortlöpande till syns verksamheten där varje projekt löper över två år. En halvtidspromemoria kommer att redovisas av det första årets till syner. Ett annat av årets projekt handlar om säkrare arbete på järnvägs anläggningar. I en första etapp kommer verket att fördjupa sig i tio elolyckor som inträffat de senaste fem till tio åren. Resultatet blir en rapport som sammanställer slutsatserna och ger för slag på åtgärder. I projektet EMC som en del i tillsynen av elektriska anläggningar, ska det tas fram en skriftlig vägledning för tillämpning av EMC-tillsyn på apparater i bruk och fasta installationer samt förslag om internutbildning. Elsäkerhetsverket har fått ett regerings uppdrag angående leverans säkerhet och med anledning av detta kommer det att genomföras ett projekt som ska presentera hur myndigheten ska genom föra fysisk tillsyn av trädsäkring av kraft ledningar. Två förstudier kommer också att genomföras. Det gäller äldre fastig heter där verket ska undersöka om och hur an vändandet av åldrad installa tionsmateriel och metoder kan påverka risken för brand. Den andra förstudien, arbete med spänning, ska bedöma om och i så fall hur arbetsmetoden ska omfattas av myndighetens tillsyn. Avdelningen för elektrisk materiel ska också genomföra ett antal projekt under året. Ett projekt, Elmätare och EMC, delredovisades under Den del som handlar om problem relaterade till överföring av mätvärden kommer att avslutas under Uppföljning av arbetet för säkrare jord felsbrytare kommer också att genom föras som ett projekt under året. Pro jektet elstängsel i jordbruksmiljö ska prova elstängsel i jordbruksmiljö för att i första hand utreda dess pulsegenskaper. Solpaneler kommer att granskas särskilt, från teknisk funktion, dokumen tationskontroll, kontroll av EU-försäkran samt att produkten uppfyller standard. Åtgärder vid brister sker på samma sätt som inom ramen för ordinarie mark nadskontroll. text Ann-Charlotte Carlqvist FAKTA I ett tillsynsprojekt genomför myndigheten tillsyn av speciella tillsynsobjekt eller speciella frågeställningar. Det samlade resultatet av dessa tillsyner samlas i en rapport. Elsäkerhetsverket tillsynsmyndighet för leksaker Den 20 juli 2011 träder det nya leksaksdirektivet 2009/48/EG i kraft. I Sverige implementeras föreskriften genom en ny lag om leksaker som Elsäkerhetsverket tillsammans med Konsumentverket och Kemikalieinspektionen blir tillsynsmyndigheter för. Vi ser fram emot vårt nya uppdrag, säger Katarina Olofsson vid Elsäkerhetsverket. Sedan många år har verket ett framgångsrikt koncept för att hitta farliga elprodukter på marknaden. Nu har vi mandat för att även kontrollera elektriska lek saker och kan intensifiera arbetet med att göra Sverige mer elsäkert. Elsäkerhetsverket har påbörjat arbetet med att ta fram en föreskrift för elektriska leksaker. Föreskriften beräknas vara klar under sommaren a k t u e l l t # 1 m a r s

8 Nytt framtida behörighetssystem Fredagen den 3 december sändes Elsäkerhetsverkets förslag till nytt framtida behörighetssystem ut på remiss till berörda aktörer. Remisstiden är satt till den 26 mars och Elsäkerhetsverket planerar att lämna in sitt förslag till nytt framtida behörighetssystem till regeringen i april Förslaget innebär i korthet att det på samma sätt som idag ska finnas ett statligt kontrollerat och individuellt behörighetssystem. Alla som vill utföra elinstallationsarbete på elektriska anläggningar för lågspänning ska ha elinstallationsbehörighet. Den som även vill utföra elinstallationsarbete på elektriska anläggningar för högspänning ska ha fullständig elinstallatörsbehörighet. Elinstallationsbehörighet ska meddelas den som avlagt godkänt elinstallatörsprov. Elsäkerhetsverket ska fatta beslut om att meddela behörighet på grundval av bevis om godkänt provresultat och i förekommande fall intyg om praktik på högspänningsanläggningar. Yrkesmannainstitutet föreslås upphöra och därmed också kravet på att en yrkesman och den installatör som har överinseende över yrkesmannens arbete ska vara anställda i samma företag. Övergången från dagens system till det nya föreslås ske under relativt lång tid så att branschen inte störs och för att undvika problem för dem som innehar behörighet eller arbetar som yrkesman enligt dagens bestämmelser. text carina larsson Fortsatt arbete för säkrare jordfelsbrytare För drygt ett år sedan offent liggjordes en dansk undersökning som visade att många installerade jord felsbrytare inte höll måttet. Bland annat löste de inte ut när testknappen trycktes in. Eftersom det finns anledning att tro att det kan finnas motsvarande brister i Sverige initierade Elsäkerhetsverket under 2010 en dialog med tillverkare av jordfelsbrytare. Elleverantörernas förening, EL, har nu beslutat att genomföra en informationskampanj riktad både till bransch och allmänhet där de uppmanar anläggningsinnehavare att byta ut äldre jordfelsbrytare samt att motionera jordfelsbrytarna enligt tillverkarnas in struktioner. Verket ser mycket positivt på att bran schen tar sitt ansvar även om det vore att föredra att jordfelsbrytarna inte skulle behöva motioneras alls för att säker ställa funktionen, säger avdel ningschef Karl-Hugo Hult. För att kunna påverka kraven, som verket anser att tillverkarna ska skärpa, har Elsäkerhetsverket gått med i den in ternationella standar dise rings kom mit tén för jordfelsbrytare. Vidare kom mer verket också att genomföra ett till synsprojekt som går ut på att kon trollera jordfelsbrytare i utsatta miljöer, som till exempel eluttag vid parkerings- och campingplatser. Vårt mål är att genomföra minst 200 kontroller av jordfelsbrytare i utsatta miljöer. Projektet ska genomföras under året och slutredovisas i november fortsätter Karl-Hugo Hult. text Ann-Charlotte Carlqvist a k t u e l l t # 1 m a r s

9 En vanlig arbetsdag för en elinspektör vid ett av verkets fyra regionkontor kan bestå av en systemtillsyn i någon av landets 290 kommuner. Elinspektör Lars Melchert har upptäckt en felmonterad stickpropp. God elsäkerhet i våra kommuner Varje år genomför Elsäkerhetsverket cirka åttio åter kommande systemtillsyner i kommuner och landsting. Enligt Ellagen (1997:857) och Lagen om elektromagnetisk kompatibilitet (1992:1512), är Elsäkerhetsverket tillsynsmyndighet för elektriska anläggningar och personer med behörighet att utföra elinstallationer. Det innebär i praktiken att myndigheten kan utföra tillsyner i alla elanläggningar förutom i privata bostäder. Aktuellt har följt med till Eda kommun, en liten kommun i västra Värmland som gränsar till Norge. Sist kommunen fick besök från Elsäkerhetsverket var Normalt sett har vi ett besöksintervall mellan fyra till sex år för kommuner, berättar elinspektör Lars Melchert. På grund av verkets omlokalisering har det dock i vissa fall gått något längre tid mellan våra besök. I god tid innan besöket har kommunledningen fått ett brev med förslag på tider för tillsynsbesöket samt en agenda med syftet för besöket och vilka frågeställningar som Elsäkerhetsverket vill ha svar på. Vid de flesta kommunbesök, i alla fall i de mindre kommunerna, ber verket även att få träffa representanter från kommunala bolag som till exempel bostadsbolag. Bolagen har ofta förvaltningsansvar för hela eller delar av kommunernas anläggningar. Vid besöket i Eda har kommunen samlat sju personer från fastighets- och vägsidan, behörig elinstallatör samt Eda Bostads AB. Det verket är intresserad av vid besöket är hur anläggningsinnehavaren arbetar med elsäkerhet så att gällande lagstiftning följs. Detta ska redovisas genom olika dokument och handlingar. Elsäkerhetsarbetet delas in i de olika ansvarsområdena; personsäkerhetsansvar, anläggningsansvar och behörighetsansvar. Lars Melchert, som arbetat vid Elsäkerhetsverket sedan 2006, inleder besöket med att ställa en rad frågor kring organisation, vem som utför elarbeten, utbildning, kompetens samt i vilken utsträckning kompetens köps in. I vissa fall tar inspektörerna även del av viss dokumentation. Kommunens representanter har också ett ypperligt tillfälle att ställa frågor till Elsäkerhetsverket. Vid detta besök tog Eda Bostads AB upp dilemmat när enskilda hyresgäster vill ha tillträde till centrala elmätarskåp för att kunna läsa av sin elförbrukning. Svaret från myndigheten var att det är anläggningsinnehavaren som får bestämma i denna fråga och att det inte är självklart att det ska vara fritt tillträde. forts sid 10 a k t u e l l t # 1 m a r s

10 forts från s 9 Anläggningsinnehavarna är för det mesta positiva till Elsäkerhetsverkets tillsyner, det gäller oavsett vilken typ av elanläggning som det gäller. Efter ett par timmars genomgång av rutiner och dokumentation vill Lars Melchert även besöka någon kommunal anläggning. Först ut är den nybyggda skolan i tätorten Charlottenberg. Eftersom skolan bara är några år gammal finns inte mycket att anmärka på. Det som är vanligt i skolor är annars att elluttag saknar petskydd. Ofta finns eluttagen i slöjdsalar och installationerna är gjorda med hängande uttag. Det har hänt olycksfall där elever har petat in metallföremål i uttagen och drabbats av elchock, berättar Lars Melchert. Vid en förskola i kommunen upptäcktes dock en brist en fönsterlampa. Någon hade bytt stickproppen och skarvat sladden genom att tvinna ihop ledarna. Om olyckan skulle vara framme och att någon, i värsta fall ett litet barn, skulle dra i sladden kunde det innebära att personen fick en stöt. Sådana här förändringar i materielen är inte ovanlig att vi hittar. Jag uppmanar alla att se över så att inte den här typen av installationer förekommer, fortsätter Lars. Tillsynsbesöket avslutas vid det kommunala vattenverket. Inte heller här finns några större anmärkningar. Det enda som Lars rekommenderar är att byta anslutning till två elmotorer för omrörare i några blandningstankar. Sammanfattningsvis fanns inga större brister i kommunen som helhet. Jag tycker de regelbundna tillsynerna är bra. Det gör oss mer uppmärksamma på ansvarsbiten, säger Mattias Persson vid Eda kommuns fastighetssektion. Upptäckten av den skarvade sladden visar ju också att tillsyner och kontroller behövs. När elinspektören, i det här fallet Lars, kommer tillbaka till kontoret sammanfattar han besöket och skriver en rapport som även anläggningsinnehavaren får ett exemplar av. Finns det brister i anläggningen, som måste åtgärdas, får an läggningsinnehavaren en viss tid på sig att rätta till bristerna. Tack vara den regelbundna tillsynen i kommuner och landsting är elsäkerheten överlag god i landet. text & foto Ann-Charlotte Carlqvist Läs mer om Elsäkerhetsverkets tillsyn på vår webbplats: Lampsladden i bilden till vänster hade skarvats med ihoptvinnade ledare. Lars rekommen derar att man byter anslutningen till två elmotorer vid vattenverket. a k t u e l l t # 1 m a r s

11 Tomas Åberg, elinspektör vid Regionkontor Nord reflekterar över statusen på elektriska anläggningar. Ha koll på din elanläggning annars kan det bli dyrt Vid åter kom mande tillsyn av större industriföretag är en av de tyngre frågorna hur anlägg nings innehavaren upp fyller ellagstift ningen beträffande kon troll av den egna elanläggningen. Före tagen, och i för längningen deras utsedda anlägg nings innehavare, har inte alltid full kontroll på dessa krav. Anläggningsinnehavarna har oftast rutiner för hur de hanterar grund läggande fortlöpande kontroll och kan ofta enkelt visa en fungerande koppling till företagets underhållsrutiner. Där emot brukar kunskapen om särskild kontroll vara mer bristfällig. De sär skilda kontrollerna och tidsintervallet mellan dem ska styras av innehavaren och dennes bedömning av om de aktuella anläggningsdelarna har; stora påfrestningar, om det finns många människor där, om de representerar stora värden samt om de vistas i brand- eller explosionsfarlig miljö. Olika delar kan ha olika tidsintervaller och kontrollmetoder. En av de vanligaste metoderna är att genomföra elrevisionsbesiktningar via Elektriska Nämnden, men även kontroll med egen personal som är förtrogen med anläggningarna är ett alternativ. Ett exempel på när kontrollen brustit är när Elsäkerhetsverket besökte en pro ducent av metallråprodukter efter anmälan om tillbud i elanläggningen. Den nyligen ombyggda kraftförsörjningen för smältugnar i en del av fabriken skulle nödstoppas. Något gick fel och inget hände då nödstoppen trycktes in. Matande transformator och tillhörande lik riktare fortsatte att leverera strömmar upp till A. Detta medförde att den berörda ugnen fortsatte att misstända som ett kraftigt fyrverkeri tills anod hängarna i ugnen var slut och ström styrkan kunde minskas manuellt. Bristen var mycket tydlig, kontrollen innan anläggningsdelen togs i bruk var inte genomförd på ett tillfredställande sätt. Detta var känt av företaget och då anläggningsinnehavaren samtidigt valde att köra igång produktionen i samma fabriksdel blev bristen fullständig. Ett föreläggande, med ett vite på kronor har i detta fall del givits företaget. Vitet kräver även att elanläggningen upp fyller de krav som ställs i Ellagen och Stark strömsförordningen om betryg gan de säkerhet mot personeller sak skada. Förutom produktionsbortfall och repa rationskostnader kan alltså även vite dömas ut. Det kan därmed bli dyrt att inte ha kontroll! text & foto Tomas Åberg Utdrag ur gällande regelverk 4 Starkströmsförordningen (2009:22) Innehavaren av en starkströmsanläggning ska fortlöpande kontrollera att anläggningen eller anordningen ger betryggande säkerhet mot person- eller sakskada Utdrag ur 9 kap 1 Ellagen (1997:857) Elektriska anläggningar, skall vara så beskaffade och placerade samt brukas på sådant sätt att betryggande säkerhet ges mot person- eller sakskada Föreskriften ELSÄK-FS 2008:3 reglerar krav på innehavarens ansvar och vilka övergripande kontroller som ingår i ansvaret. Även vissa detaljkrav avseende till exempel tidsintervaller mellan kontrollerna samt när upptäckta fel rimligen ska vara åtgärdade finns med. Att utföra en riskbedömd och för elanläggningen anpassad kontroll före ibruktagandet av densamma är elinstallatörens uppgift i enlighet med 7 Elinstallatörsförordningen (1990:806). a k t u e l l t # 1 m a r s

12 Enligt 12 kapitlet, 5 i Ellagen (1997:857) har Elsäkerhetsverket rätt till att göra tillsynsbesök överallt förutom hos privatpersoner. Utöver rutinmässig återkommande tillsyn gör Elsäkerhetsverket även oanmälda besök. Oanmäld tillsyn De flesta fall av oanmäld tillsyn sker efter att vi fått in en indikation på tvivelaktig elsäkerhet, säger Magnus Karlsson, inspektör vid Elsäkerhetsverket. Då åker vi ut till anläggningen för att själva bilda oss en uppfattning. Vid tillsynen kontrolleras bland annat att yrkesmännen arbetar under en behörig elinstallatör och att det finns rutiner för kontroll innan anläggningen tas i bruk. Vidare sker en okulär besiktning av elinstallationerna som även kan innefatta den tillfälliga elanläggningen (byggströmmen). Om verkets inspektörer hittar allvarliga brister som till exempel att elinstallationen i elanläggningen är felaktigt utförd kan verket vidta åtgärder mot elinstallatören eller innehavaren. Åtgärderna kan till exempel innebära en varning eller att den behöriga elinstallatören får sin behörighet återkallad, säger Magnus Karlsson. En vanlig åtgärd för en innehavare är ett förläggande om att åtgärda felen. Allvar ligare brister kan även förenas med ett vite och ibland måste anläggningen göras spänningslös till dess att de nödvändiga åtgärderna är utförda. text & foto sophia hedmark a k t u e l l t # 1 m a r s

13 till sist... Förslag till ny kursplan Elsäkerhetsverket har fått i uppdrag av Myndigheten för yrkeshög skolan, Yh-myndigheten, att ta fram en ny kursplan för utbildning som uppfyller det teo retiska kravet för allmän behörighet som elinstallatör. Arbetet startade i slutet av december 2010 och ska vara klart i slutet av mars Anledningen till att en ny kursplan ska tas fram är att Regeringen fastslagit att påbyggnadsutbildningar som leder till en ny nivå inom respektive yrke inte längre ska lyda under Skolverkets tillsyn utan flyttas över till Yh-myndigheten. Kursplanen ska ligga till grund för Elsäkerhetsverkets bedömning av det teoretiska kravet för allmän behörighet och ska underlätta både för utbildare, elever och berörda myndigheter. Yrkeshögskolan ska också använda kursplanen vid sin tillsyn av utbildningsanordnare. Så som förslaget ser ut så innehåller den nya kursplanen mer fokus på elsäkerhet och hur man ska kontrollera att installationen är riktigt utförd, säger Klas-Göran Sundvall vid Elsäkerhetsverket. En utbildare som vill arrangera en utbildning för allmän behörigt har bara en kursplan att rätta sig efter. Beslut om innehållet i en ny kursplan tas av Yh-myndigheten. text Ann-Charlotte Carlqvist NYTT FÖRSLAG I KORTHET SÅ FUNGERAR DET I DAG Kursinnehållet förnyas och aktualiseras, större fokus läggs på elsäkerhet och kontroll att installationen är rätt utförd. Mindre fokus läggs på miljö och entreprenörskap. Högspänning föreslås bli en egen kurs, detta då påbyggnadsutbildningen ger kompetens för att söka behörighet såväl inom lågspänning som högspänning. Även utökade krav på praktiska övningar föreslås. Det är tänkt att dessa laborationer ska ge eleven möjlighet att praktiskt verifiera de teoretiska kunskaperna. Ansvarig myndighet Yh-myndigheten, godkänner utbildningen och blir tillsynsmyndighet för utbildningarna. Det finns i dag en gammal kursplan som Elsäker hets verket har godkänt. De flesta utbildare an vän der den. Ansvaret för denna kursplan flyttades under 2010 över från Skolverket till Yh-myndig heten. Den som söker om en allmän behörighet idag skickar in betyg och praktikintyg till Elsäkerhets verket som gör en individuell prövning av ansök ningen utifrån de krav som ställs. Avhornare Elsäkerhetsverket har under 2010 tagit ett par försäljningsförbud där verket förbjudit återförsäljare att sälja lödkolvar som de salufört som avhornare. För ett ovant öga kan en avhornare och en lödkolv se likadana ut, säger Martin Gustafsson vid El säkerhetsverket. Men de har helt olika användningsområden och därmed även olika säkerhetsskydd. En av anledningarna till att det är farligt att använda lödkolvar om avhornare är att lödkolvar är gjorda för att användas inomhus i torra utrymmen. Att använda en lödkolv i fuktiga miljöer kan få all var liga konsekvenser. Bland annat har flera veterinärer fått elstötar och flera nötkreatur har dött när avhorning skett med lödkolv. Titta på stickproppen. En avhornare ska aldrig ha en jordad stickpropp utan den ska antingen vara dubbelisolerad eller försedd med transformator så att spänningen till avhornaren blir lägre, fortsätter Martin Gustafsson. Innan du köper en produkt bör du läsa igenom bruksanvisningen som ska vara på svenska. Där ska det tydligt framgå om produkten är en lödkolv eller avhornare. Du kan även ta en titt på produktens sladd. En lödkolv har en sladd på två meter medan en avhornare ska ha en sladd på minst sex meter. Är avhornaren för sedd med en transformator ska sladden till avhornaren vara minst fyra meter. Kontrollera även avhornarens IP-klass som ska vara lägst IP X4. text Sophia Hedmark Nästa nummer av Aktuellt kommer i juni. a k t u e l l t # 1 m a r s