Religionskunskapsundervisningen i de tidiga åren

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 10 poäng Religionskunskapsundervisningen i de tidiga åren Teaching Religious Education in the Early Years Helene Holst Lärarexamen 140p Religionsvetenskap och lärande Höstterminen 2006 Examinator: Boel Westerberg Handledare: Sven-Göran Ohlsson

2 Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att få en bild över hur några elever och lärare arbetar med ämnet religionskunskap på sin skola samt om sättet att arbeta på spelar någon roll i hur eleverna upplever ämnet. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa enkäter och intervjuer där elever och lärare fick sätta ord på sina tankar och funderingar kring religionskunskapen i skolan. I resultatet kan vi sedan ta del av olika synpunkter som elever och lärare har när det gäller undervisningen i religionskunskap. Något som kommer att diskuteras i uppsatsen är den osäkerhet som kan uppstå när lärare ska undervisa i ämnet religionskunskap och varför lärarna känner denna osäkerhet. Nyckelord: religionskunskap, religionskunskapsundervisning, undervisningsmetoder och religionskunskap i de tidiga åren

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Teoretisk bakgrund Metod Urval Datainsamling Kvalitativ forskningsmetod Validitet och Reliabilitet Resultat Elevresultat Lärarresultat Diskussion och slutsatser Referenser...30

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Bakgrunden till mitt arbete är mitt intresse för hur synen på religionskunskap är bland elever och lärare ute på min partnerskola. Mitt intresse handlar bland annat om hur lärarna vill väcka elevernas intresse och nyfikenhet för ämnet religionskunskap och hur de vill arbeta tillsammans med sina elever. Min nyfikenhet kring ämnet har även handlat om hur eleverna uppfattar religionskunskapen i skolan. Jag har varit intresserad av detta under stora delar av min utbildning till lärare och det har hela tiden funnits i mitt huvud någonstans att någon gång skriva om detta ämne. När jag nu i slutet av min lärarutbildning skall skriva en c-uppsats blev det ett naturligt val för mig att välja just detta att skriva om. Under min verksamhetsförlagda tid har jag varit knuten till en skola i en stor stad i en stadsdel med hög invandrartäthet. Enligt skolledningen består skolan av 97 % invandrare, alltså där minst en av elevernas föräldrar har utländsk bakgrund. Det har varit en bra partnerskola för mig att få ta del av hur några lärare arbetar och undervisar och jag har framför allt fått möjligheten att själv ta ansvar för undervisningen i religionskunskap för en årskurs 5. Mitt arbete på denna skola har även gjort mig mer nyfiken på hur lärare och elever ser på ämnet religionskunskap. För mig som har Religionsvetenskap och lärande som huvudämne i min lärarutbildning, är det en viktig fråga att ställa hur mina blivande kolleger och elever uppfattar och upplever arbetet med religionskunskap i skolan. Detta kan naturligtvis hjälpa mig som blivande lärare att bättre förstå och kunna sätta mig in i hur lärare och elever uppfattar mitt ämne. Jag har alltid sett fram emot att undervisa i religionskunskap men då jag inte alltid har mötts av entusiasm vid introduktion av ämnet från elevernas sida skulle jag vilja försöka ta reda på mer om vad de egentligen tycker om ämnet och hur lärarna idag arbetar med religionskunskap. 4

5 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med mitt arbete är att jag vill försöka ta reda på hur några lärare och elever på en skola i en stor stad i Sverige ser på och arbetar med ämnet religionskunskap. Jag är intresserad av att ta reda på om själva arbetsmetoderna spelar någon roll i deras arbete med ämnet. I min undersökning kommer jag även att försöka ta reda på om lärarna bedömer att deras elever uppnår de mål de i slutet av år fem ska klara av, detta enligt kursplanen i religionskunskap, och hur de i så fall tar reda på detta. De frågor och funderingar jag haft inför detta arbete har jag nu begränsat till följande frågeställningar; Hur arbetar några lärare med ämnet religionskunskap på sin skola? Spelar arbetssättet någon roll för hur elever och lärare upplever ämnet religionskunskap? Hur tar några lärare på skolan reda på att eleverna uppnår målen i religionskunskap i slutet av femte skolåret? 5

6 2 Teoretisk bakgrund Jag har inte funnit några tidigare examensarbeten inom detta område som direkt anknyter till mina frågeställningar. Jag har därför utgått från litteratur som knyter an till ämnet. En del av litteraturen följer Lgr 80 s läroplaner men jag kommer att försöka knyta det till vad det står i dagens läroplaner, Lpo94. För att arbeta med denna uppsats har jag läst igenom vad det står i kursplanen för religionskunskap. I Birgit Lendahls bok Religion i skolan, men hur? kan vi läsa om hur lärare tycker det är att undervisa i ämnet religionskunskap och om att många lärare kan tycka att det är svårt att undervisa i ett ämne som religionskunskap, där man som lärare vill att vi ska ta ställning och kanske undervisa i något som för många känns både främmande och skrämmande. Boken vänder sig främst till dem som undervisar på mellanstadiet och detta är anledningen till att jag kommer att använda mig av den. Den ger mig även en bild av hur lärare förr såg på religionsundervisningen och det kan jag utgå ifrån när jag sammanställer och analyserar mina intervjuer med lärarna. I boken Livstolkning - om religion, livsåskådning och etik i skolan i ett didaktiskt perspektiv av Sven-Åke Selander, kan vi ta del av vikten av förhållandet mellan innehåll och undervisningsmetoder, som enligt Selander är viktigt när man sedan analyserar sina undervisningssituationer. Följande fem punkter kan utgöra utgångspunkter för att beskriva religionskunskapen inom skolan, detta enligt bokens författare: människa, mognad, manifestationer, möten och metoder. Kortfattat kan beskrivas att det är människans situation, människors livsfrågor och barns upplevelser av sin omvärld som är utgångspunkten för studierna. Att elever och lärare har de mognadsmässiga förutsättningarna för undervisningen. Innehållet i livstolkningsprocessen bestäms av vilka manifestationer religionskunskapen och livsåskådningen har i det moderna samhället, som exempel traditionella uttrycksformer men även nyandliga rörelser. Möten visar på vikten att arbetet i religionskunskap förbereder möjligheter för eleverna att konfronteras med nya sätt 6

7 att utforma livstolkningsprocessen på än de tidigare gjort, exempel på detta är genom musiken eller i ett diskussionsforum. Metoderna markerar som jag skrev om ovan, om vikten av att man i skolan förstår förhållandet mellan innehåll och undervisningsmetoderna. I Evald Aspengrens bok Så tänker jag om tro och liv i andra länder Barns tankar om andra kulturer i ett didaktiskt perspektiv kan jag läsa om att ämnet religionskunskap har en mängd faktiska kunskaper att erbjuda eleverna, såväl livsåskådningar och trosföreställningar, som kunskap om siffror över antalet trosbekännelser men även en moralisk och etisk fostran. Alltså är det viktigt för den som undervisar i religionskunskap att veta vad det är han eller hon gör. För att lättare kunna förstå undervisningen om livsfrågor och etiska ställningstaganden i skolan har jag tagit del av boken Livstolkning och värdegrund Att undervisa om religion, livsfrågor och etik i skolan av Edgar Almén, Ragnar Furenhed, Sven G. Hartman och Björn Skogar. Här kan man läsa om att etiken måste ges en mer framträdande roll i skolan och att värdegrundsfrågor måste lyftas upp men att de även måste klargöras för dem som skall arbeta med dem. Detta kan vi läsa om i kapitlet Etik i skolan av Sven G. Hartman. Jag har dessutom i boken under kapitlet Undervisning och förståelse- exemplet religionskunskap av Ragnar Furenhed tagit del av det författaren skriver om den brittiske religionspedagogen Michael Grimmith. Grimmith nämner religionsundervisningen som två slags kunskaper och det som han vill fokusera på är religionsundervisningens övergripande mål. Att det finns ett samband mellan elevernas motivering att lära sig av religioner och den vikt och det allvar de tar på ämnet. Om detta skriver jag mer om senare i uppsatsen under rubriken diskussion och slutsatser. I Den mångkulturella skolan av Eva Stina Hultinger & Christer Wallentin, kan man läsa om hur viktigt det är att lärare berör och upprör sina elever genom sina lektioner, att kunskap är viktigt och kan förmedlas på olika sätt, att lärare tillsammans med eleverna ska kunna ge dem kunskapen så att de kan ta ställning för hur de vill bygga och leva sina liv. Det är viktigt med diskussioner i klassrummen, det är viktigt att stå för det man tror på och att vi inte är rädda för de kulturkrockar som kan uppstå i klassrummen under lektionerna, 7

8 tvärtom de kan berika eleverna och lärarna på ett positivt sätt. Kunskap är viktigt och vi som lärare måste lära eleverna undersöka verkligheten utifrån sina behov och intressen. Diskussioner i ett klassrum kan här leda till många bra och intressanta samtal mellan eleverna och läraren. En viktig aspekt som Inger Nordheden skriver om i boken Den mångkulturella skolan är att elever behöver möta människor som lever, människor som vågar tycka till och som är engagerade i något. 8

9 3 Metod Jag har använt mig av böckerna Samhällsvetenskapliga metoder av Alan Bryman, Examensarbetet i lärarutbildningen av Bo Johansson och Per Olov Svedner samt Forskningsmetodikens grunder av Runa Patel och Bo Davidson. Böckerna användes under arbetets gång och i samband med olika kapitel av min uppsats, däribland den kvalitativa metoden. 3.1 Urval Lärarna som jag intervjuade är alla tre kvinnor som arbetat på skolan i många år. De har varit lärare i 27, 31 respektive 35 år och de är alla utbildade mellanstadielärare och arbetar idag som detta. Utöver sin utbildning har en av lärarna läst 40 poäng religionsvetenskap eftersom hon tyckte detta var ett intressant ämne. En annan har läst 40 poäng pedagogik, 20 poäng svenska som andra språk och 20 poäng bilddidaktik, detta av intresse och för att utveckla sig själv. Eleverna som svarade på mina enkäter går i årskurs sex. I klassen går det 25 elever, 15 pojkar och 10 flickor men dagen då de svarade på enkäterna saknades en flicka pga. sjukdom. Eleverna kommer alla från familjer med invandrarbakgrund och majoriteten av dem är muslimer, 20 stycken. 3.2 Datainsamling Undersökningen utfördes under tre dagar i vecka 47 och 49 hösten Under dessa dagar intervjuade jag lärarna och delade ut och samlade in elevernas enkäter. På grund av tidsbrist från lärarnas sida och ett svagt intresse att deltaga i intervjuerna, medverkade endast tre lärare. Under intervjuerna hade jag tillgång till ett arbetsrum där vi fick möjligheten att samtala utan avbrott. 9

10 Jag ville med hjälp av enkäterna (se bilaga 1) till eleverna komma underfund med tankar och funderingar som de har kring ämnet religionskunskap, om vad de tycker om ämnet och hur de arbetar med religionskunskap i skolan. Jag lät därför eleverna svara på frågor där de på olika sätt fick motivera sina svar, detta för att jag skulle få ta del av deras funderingar. Sammanställningen av dessa enkäter gjordes på så sätt att jag gick igenom varje fråga för sig. På frågorna 1 och 2 fick eleverna själva ringa in flera olika alternativ som passade in på deras undervisning. I min datainsamling markerade jag sedan hur många av eleverna som svarat på de olika alternativen. På frågorna 3-5 kunde eleverna endast ringa in ett alternativ. Men bearbetningen blev densamma för mig. Jag markerade hur många elever som svarat på de olika alternativen. Elevernas egna kommentarer skrev jag ner på separat papper för bearbetning i form av nyckelord eller meningar. I resultatet har jag sedan skrivit ner vad eleverna kommenterat i enkäterna som är en sammanställning av deras svar. Detta gjorde att jag kunde få fram elevernas svar utan att lägga in egna åsikter eller tankar. Innan jag började med mina djupintervjuer med lärarna bestämde jag mig för att ta reda på hur stort intresset var för att medverka i min undersökning bland dem. Jag delade ut en enkät (se bilaga 2) till tio stycken lärare och av dem fick jag tillbaka hälften. Endast tre av dessa enkäter kommer jag att redovisa. Jag har valt att redovisa enkäterna från de tre lärare som jag dessutom fick möjlighet att göra djupintervjuer med. Första delen av min undersökning kommer att vara den där mina intervjudeltagare fick svara skriftligt på tre frågor. Andra delen av undersökningen är den djupintervju jag gjorde med tre av lärarna, där jag satt ner och samtalade med dem enskilt. Anledningen till att jag valde dessa tre lärare beror på att de var intresserade av att ställa upp på intervjun, de hade något de ville förmedla och de hade den tid jag hade utsatt för intervjun. Själva intervjuerna gjorde jag vid ett senare tillfälle då lärarna och jag bokat tid för att sitta ner och ha ett samtal tillsammans. Jag hade till detta tillfälle förberett mig genom att skriva ut de mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret, så att lärarna kunde ta del av detta under intervjun. 10

11 Målen jag skrev ut till lärarna var: Eleven skall; - kunna samtala om och göra personliga reflektioner kring livsfrågor utifrån vardagliga situationer eller med hjälp av bilder, sånger och texter från t.ex. barn- och ungdomslitteratur, - kunna samtala om etiska problem och motivera sina ställningstaganden, - kunna återge och levandegöra några grundläggande bibliska berättelser liksom berättelser från några andra religiösa traditioner och känna till vad de betyder för dem som brukar dem ( Dessutom hade jag förberett mig med att skriva ner några frågor som skulle användas i intervjun med lärarna. Dessa intervjuer spelades in på band med hjälp av en bandspelare och mikrofon. Resultatet av dessa intervjuer gjordes på så sätt att jag sammanställde den skriftliga delen och lyssnade och skrev ner vad som sades på bandet från intervjuerna. Jag sammanställde intervjuerna var för sig och kommer senare i resultatet att skriva en sammanställning av de tre intervjuerna tillsammans. När jag sammanställde intervjuerna använde jag mig av nyckelord och meningar från svaren lärarna gett mig. Sammanställningen har jag gjort utan att lägga till egna åsikter, tankar och värderingar. 3.3 Kvalitativ forskningsmetod Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning där jag med hjälp av enkäter (se bilaga 1 och 2) och djupintervjuer (se bilaga 3) ska försöka ta reda på några elevers och lärares tankar om ämnet religionskunskap. Jag bestämde mig för en kvalitativ undersökning då det för mig är mer intressant att få reda på hur lärarna och eleverna tänker och sedan tolka och skriva ner detta till ett för andra begripligt resultat. Syftet med enkäterna och intervjuerna är att upptäcka och identifiera egenskaper hos någon, t.ex. om man har någon bestämd åsikt om hur religionsundervisningen bäst kan genomföras i en klass (Patel och Davidson, 2003). En kvalitativ undersökning strävar efter en förståelse av beteenden, värderingar och åsikter i termer av den kontext i vilken undersökningen genomförs (Bryman, 2004). 11

12 När man arbetar utifrån en kvalitativ undersökning utgår vi från deltagarens perspektiv, det är alltså vad lärarna och eleverna svarar och talar om som är det viktiga och betydelsefulla, det är detta som är utgångspunkten i undersökningen, till skillnad från den kvantitativa undersökningen där det är forskaren som styr och där det är dennes intresse och frågor som strukturerar undersökningen. Skillnaden mellan de två forskningsmetoderna är att den kvantitativa forskaren inte nödvändigtvis behöver träffa sina deltagare för att kunna genomföra sin undersökning. Som kvalitativ undersökare vill jag ha en nära relation till de personer som jag vill studera just för att jag ska kunna sätta mig in i och kunna uppfatta världen på samma sätt som dessa elever och lärare gör (Bryman, 2004). Kvalitativa intervjuer kan variera stort, det finns bland annat den ostrukturerade intervjun och den semi-strukturerade intervjun. Syftet med den kvalitativa intervjun är att intervjudeltagaren ska kunna ge så uttömmande svar som möjligt (Johansson och Svedner, 2006). I den ostrukturerade intervjun kan det hända att undersökaren bara ställer en fråga till intervjupersonen som därefter får svara och associera fritt. Bara vid de punkter som verkar vara värda en följdfråga går undersökaren in och reagerar (Bryman, 2004). Jag har valt att göra en semi-strukturerad intervju där jag på förväg skrivit ner en uppsättning frågor till intervjupersonerna, i detta fall lärarna. Frågorna har jag försökt anpassa så att intervjupersonerna får möjlighet att ta upp och få med allt de har att säga om ämnet i intervjun (Johansson och Sveder, 2006). Ordningsföljden på frågorna kan variera när jag ställer dem men i stort är de ställda till lärarna som de ursprungligen var skrivna. Lärarna har möjlighet att utforma sina svar som de önskar, det finns alltså inte några på förhand givna svar på frågorna jag ställer (Bryman, 2004). Graden av standardisering har sin utgångspunkt i principer om mätning varför helt standardiserade intervjuer oftast används i sammanhang där man vill kunna jämföra och generalisera (Patel och Davidson, 2003). Jag är inte ute efter att generalisera utan ställer mina frågor i den ordningen som är lämplig och mina deltagare får även utrymme att svara med egna ord. Min undersökningsform har alltså en låg grad av standardisering. Graden av strukturering handlar om vilket svarsutrymme man ger intervjupersonerna. Är intervjuerna 12

13 helt strukturerade lämnar den mycket litet utrymme för intervjupersonen att svara och svaren kan på förhand vara förutbestämda (Patel och Davidson, 2003). I min undersökning är jag intresserad av att försöka ta reda på hur eleverna och lärarna uppfattar religionskunskapen i skolan. Jag lämnar ett stort utrymme för dem att svara och även att kommentera sina svar. Jag har därmed en låg grad av strukturering där mina intervjupersoner fått möjlighet att svara fritt. Vad gäller enkäterna är en del av svarsalternativ fasta men där har även eleverna fått möjlighet att kommentera sina svar och därmed blir det en låg grad av strukturering. 3.4 Validitet och Reliabilitet Varje kvalitativ studie är unik i någon mening, det är därför viktigt att en kvalitativ inriktad undersökare är noggrann i sin beskrivning av undersökningsprocessen så att de som tar del av resultatet själva får bilda sig en uppfattning (Patel och Davidson, 2003). När det gäller enkäterna till eleverna var det viktigt att frågorna var skrivna på ett sätt så att de inte gick att missuppfattas. Det var även viktigt för mig att jag var tydlig i min introduktion av enkäterna när jag överlämnade dem till eleverna. Detta anser jag mig ha lyckats med när jag lämnade ut enkäterna men det är först efter när enkäterna blivit besvarade och man fått tillbaka dem som man vet om de kan betraktas som trovärdiga (Patel och Davidson, 2003). Undersökningen i sig är inte tillräckligt tillförlitlig eftersom den med all sannolikhet skulle komma att se annorlunda ut om andra elever skulle ha svarat på enkäten och andra lärare intervjuats. Undersökningen gäller endast för de elever och lärare jag valt att ha med i mitt arbete. Resultatet hade med all sannolikhet blivit annorlunda om jag valt att undersöka andra deltagare på en annan skola. Jag valde att spela in djupintervjuerna på band för att öka tillförlitligheten något (Patel och Davidson, 2003). På detta sätt kunde jag gå tillbaka och lyssna på bandet för att försäkra mig om att jag uppfattat allt korrekt. 13

14 4 Resultat 4.1 Elevresultat För att få svar på mina frågeställningar lät jag bland annat elever i en årskurs sex svara på enkäter. Dessa enkäter har jag sammanställt och kommer att presentera frågorna och svaren var för sig. Eftersom eleverna skrev kommentarer till frågorna 3-5 kommer jag att ta med detta efter redovisat resultat. Dessa kommentarer har jag valt att sammanställa och skriva dem under varje tabell. 1. Vad brukar ni läsa om i religionskunskapen i skolan? (Mer än ett alternativ går att lämna) Pojkar Flickor Olika religioner (kristendom, judendom, islam, hinduism, 15 9 buddhism) Etik och moral 2 0 Livsfrågor 1 2 Bibliska berättelser 5 5 Annat 1 1 På fråga 1 var det två elever som förutom de svarsalternativ som fanns skrev att de dessutom även gjort mycket mer men att de inte riktigt kunde komma ihåg vad. 14

15 2. Hur arbetar ni med ämnet religionskunskap? Pojkar Flickor (Mer än ett alternativ går att lämna) Läsa tillsammans i faktaböcker 12 8 Läraren berättar om ämnet 6 6 Arbeta i grupp 10 9 Letar fakta på egen hand 1 5 Studiebesök 0 2 Prov 4 2 Annat 0 1 Här på fråga 2 svarade två flickor att de hade studiebesök men utöver detta svarade en tredje flicka under svarsalternativet Annat att varje torsdag fick klassen studiebesök. 3. Hur tycker du det är att arbeta med religionskunskap i Pojkar Flickor skolan? Mer intressant 3 7 Intressant 10 2 Mindre intressant 2 0 Mer intressant. Som kommentar till denna fråga har eleverna skrivit att de tycker det är intressant och bra att lära sig om olika religioner, att det är bra att känna till de religioner som finns och vad de står för. Många religioner är lika och det är viktigt att känna till. Att lära sig nya saker är roligt och spännande. Intressant att få höra om hur andra tänker och varför de tänker så. Intressant. Här skrev någon att de tyckte ämnet religionskunskap var roligt men att de ibland blev uttråkade. Det är viktigt att känna till de olika religioner som finns men det ska inte vara det första de lär sig, det är viktigare med andra ämnen. Religion är roligt och intressant och alla 15

16 är ju faktiskt ganska lika. Även om man inte är intresserad av religion så tycker en elev att man ska tycka det är intressant. Mindre intressant. Här svarade två elever att de helt enkelt inte tycker om att läsa om olika religioner, dessutom får man ju läsa så mycket. 4. Hur ni arbetar med religionskunskap i skolan, är det viktigt Pojkar Flickor för hur roligt ämnet är? Viktigt 10 9 Mindre viktigt 4 0 Inte viktigt alls 1 0 På denna fråga skulle eleverna svara på om själva arbetssättet spelade någon roll för hur roligt ämnet är. Viktigt. Eleverna skrev att om man arbetar på ett sätt som är roligt då lär man sig också mer. De förstår bättre och lär sig mer genom att arbeta på olika roliga sätt. Eleverna känner sig mer pigga om de gör något roligt. Eleverna vill ha roligt när de lär sig saker. Det är viktigt men allt är inte roligt utan man ska helt enkelt bara lära sig det fröken talar om för en. Är det roligt så kommer de att lära sig mer och de kommer ihåg det en längre tid. De lär sig mycket om lärarna är bra tycker någon elev. Mindre viktigt. Här svarade eleverna att de inte ger upp lika fort om de arbetar på ett roligt och intressant sätt. Skolarbete ska också vara roligt. Det behöver inte vara roligt för att man ska lära sig, tycker en elev. Inte viktigt alls. Pojken som svarade här tyckte helt enkelt att ämnet är tråkigt. 16

17 5. Tror du det är mer viktigt att undervisa i ämnet Pojkar Flickor religionskunskap i dagens samhälle än det var förr? Mer viktigt 8 5 Har ingen betydelse 3 4 Mindre viktigt 4 0 Fråga fem handlar om det mångkulturella samhälle vi lever i och att vi tror och lever efter olika religioner här i Sverige. Kommentarerna här nedan handlar om elevernas tankar kring om det för dem är viktigare idag med religionskunskap i skolan än det var förr i tiden? Mer viktigt. Så här svarade eleverna. Man måste lära sig om olika religioner, det är mycket viktigt att känna till varför människor tror på olika saker. Det finns fler utländska medborgare i Sverige idag och därför är det viktigare med religionskunskap i skolan idag än det var förr. Idag kan vi jämföra mer än tidigare, det är kul. Nu finns det fler religioner och det vill man ju lära ut till andra. Om man lär sig om andra religioner så kan de ju sluta kriga mot varandra. Det är viktigt att bli mer snälla mot människor med andra religioner än den man själv tillhör. Förr var det så mycket krig och det kanske kan sluta om vi vet mer och läser om andra religioner. Bra att lära sig att respektera andra religioner, detta är viktigt om man träffar någon med en annan tro än den man själv har. Har ingen betydelse. En elev tycker det är lika viktigt nu som förr. Alla har sina åsikter om religioner men det spelar ingen roll. De måste respektera varandra och vara kompisar så att de inte bråkar och detta är lika viktigt idag som det var förr i tiden. Mindre viktigt. Förr var det viktigt för att alla dödades och det var krig. Varför ska några lära sig mycket om religioner när andra bara lär sig lite? Nej, det är inte viktigt att lära sig om andras religioner, så tycker några pojkar i klassen. 17

18 4.2 Lärarresultat Här nedan redovisar jag en sammanställning av resultatet från lärarnas intervjuer. Detta utan att lägga till mina egna åsikter eller värderingar. På frågorna 1 och 2 fanns det tre svarsalternativ för lärarna att välja mellan därefter skulle de skriva en kommentar och motivera sina svar. På fråga 3 skulle de skriva ner sitt svar. Fråga 5 har jag delat upp i tre delar (Tro och tradition, Livsfrågor, Etik och moral) men svaren jag fick av lärarna blev övergripande för hela frågan. På frågorna 4-7 spelades svaren in på band. Jag kommer att kalla lärarna vid namn A, B och C. Fråga 1. Hur tycker du det är att arbeta med religionskunskap i skolan? Lärarna A och B tycker att det är mer intressant med religionskunskap i skolan medan lärare C tycker att det är intressant. Ingen svarade mindre intressant. Lärarnas motivering till sina svar är att de tycker att ämnet är jätteviktigt, att det är viktigt att hitta likheterna mellan olika religioner och att fokusera på detta. Viktigt med tanke på att de arbetar på en mångkulturell skola där religionen har ett stort inflytande och därför är kunskapen om religioner oerhört viktig. Lärare C som tyckte ämnet var intressant har motiverat sitt svar med att ämnet är intressant men hon tycker att det är lite svårt. Anser sig ha för lite kunskap att gå in på djupet t.ex. när det gäller den islamska tron. 18

19 Fråga 2. Hur upplever dina elever det är att arbeta med religionskunskap i skolan? Lärarna A och B har här svarat intressant medan lärare C svarat mer intressant. Ingen har svarat mindre intressant. Motiveringen här var att eleverna säkert har intresset men att de kanske är för unga, detta svarade läraren som just nu arbetar i en årskurs 4. Lärare C som arbetar med lite äldre barn motiverar sitt svar med att hon tror att eleverna tycker ämnet är roligt och spännande. Eleverna tycker om att jämföra olika religioner för att se likheterna. Hon menar dock att det är viktigt att vara tydlig och inte bara koncentrera sig på en religion. Fråga 3. På vilket sätt spelar arbetssättet någon roll när vi undervisar i religionskunskap? Lärarna är överens om att det krävs en hel del diskussioner. De tycker det är viktigt att alla elever kommer till tals och får berätta utifrån sina erfarenheter. Lärare B vill dessutom påpeka att det är viktigt att vara lyhörd och försiktig när man undervisar i religionskunskap. Arbetssättet måste vara respektfullt mot olika religioner och inriktningar. Barn kan vara mycket känsliga och har lätt för att känna sig kränkta. Lärarna A och C vill framhålla vikten av att variera arbetssätten. Arbeta med film som introduktion och därefter kanske par eller gruppövningar där eleverna själva får leta kunskap. Mindmaps, diskussioner och berättelser är även de tacksamma arbetssätt. Fråga 4. Hur gör du för att väcka deras nyfikenhet och deras intresse för ämnet religionskunskap? Här är alla lärarna överens om att de inte behöver väcka något intresse hos eleverna. Det finns där. Däremot måste de diskutera mycket och hålla det vid liv. Samtala om likheterna i 19

20 de olika religionerna och att respektera varandra och våra olika trosuppfattningar. Tänka på att eleverna sitter inne med mycket kunskap som de kan tillföra klassen och lärarna. Lärare A menar att nyfikenheten för religioner finns hos eleverna det handlar om hur lärarna och eleverna arbetar med dem. I hennes klass diskuterar man mycket och eleverna berättar gärna om saker de tycker har betydelse. Lärare B menar att det är viktigt att samtala utifrån vardagen, att inte vara rädd för att de tror på olika religioner utan att istället diskutera det och lära av dem. Prata om det positiva i min respektive din religion, jämföra och se likheterna i hur vi firar olika högtider. Hur gör ni och hur gör jag? I denna klass pratar de mycket och dagligen kommer de in på ämnen som har med religion att göra. Lärare B menar att man inte får vara rädd för att tala om religioner. Viktigt att som lärare inte lägga värderingar i det eleverna tar upp. En följdfråga: Kan du förstå att det finns lärare som drar sig för att undervisa i religionskunskap? Här svarade samtliga ja på frågan. Motiveringen blev för lärare A och B att de mött lärare som inte gärna undervisade i ämnet eller att de bara tog upp olika religioner. Många tycker det är svårt att undervisa i ämnet religionskunskap och lärare A menar dessutom att kanske behövs ett intresse för ämnet för att på bästa sätt kunna undervisa eleverna i religionskunskap. Lärare C som själv tycker att ämnet kan vara svårt att undervisa i tror att det handlar om bristande kunskaper från lärarens sida. Känner sig själv inte tillräckligt insatt i ämnet för att känna sig helt säker när hon undervisar. Överlåter gärna vissa delar till andra kolleger som har mer intresse och kunskaper i ämnet religionskunskap. 20

21 Fråga 5. Hur skulle du vilja arbeta med religionskunskap i skolan? Lärare A är nöjd med hur hon arbetar med religion, kan alltid förbättras men hon fortsätter gärna på samma vis. Alla tre lärarna menar att det samtalas mycket om tro och traditioner i skolan, särskilt nu i juletider. Men det talas lika mycket om det när det är ramadan. När det är olika högtider talar man om detta och de samtalar i klassen om varför och hur det firas inom olika traditioner. Det talas mycket om vad som är tradition och vad som är religion. Lärare B talar om vikten att börja i tid med religion i skolan, att det blir ett vardagsämne för alla. Att lärare runt om ska se religion för vad det är och inse dess värde. Att lärare ska prata med eleverna, göra det i diskussionsforum men att framförallt våga tala, lyfta upp och vara ärliga mot sig själva och sina elever. Lärare C menar att vi ska prata med eleverna utan att lägga någon direkt tonvikt eller värdering på det som sägs, att de som lärare ska vara objektiva. Etik och moral måste komma naturligt i deras dagliga arbete med eleverna, likaså livsfrågor. Själv arbetar hon med social kompetens och värderingsövningar och det menar hon är ett bra sätt att få in frågorna i klassen om man som lärare känner sig osäker på ämnet. Fråga 6. Når eleverna de mål de i slutet av femte skolåret skall ha uppnått? Hur tar du reda på detta? Detta är en svår fråga menar alla tre lärarna. Lärare B skäms för att hon inte på ett mer noggrant sätt tar reda på om eleverna uppnår målen. Hon säger samtidigt att ämnet hålls levande hela tiden och med de samtal hon har med eleverna menar hon att de i alla fall har fått kunskapen. Kanske skulle hon kunna ha prov, men för henne är det inte väsentligt hur många budord eleverna kan skriva utan proven skulle i så fall vara mer beskrivande och berättande. Alltså varför tänker muslimerna så eller hur tror du de kristna tänkte i den situationen osv. 21

22 Lärare A säger att hon inte mäter kunskapen i religionskunskapen med prov eller liknande. Hon talar om hur svårt vissa elever har att uttrycka sin kunskap skriftligt och att detta inte skulle vara rättvist. I klassen arbetas det mycket med ämnet och hon är säker på att de alla klarar sig fint i ämnet religionskunskap även om det inte är något enkelt ämne. Det är för henne viktigt att alla elever får tänka och tycka till och det är även viktigt att de vågar tycka och tro. Lärare C vill inte ge några prov, men däremot kan eleverna visa sina kunskaper på annat sätt, till exempel genom frågestunder, samtal och diskussioner, presentation av olika arbeten och varför inte rollspel. Det hela för lärare C handlar om att de i klassen gått igenom ämnet grundligt, då vet hon att de i alla fall fått kunskapen. Fråga 7. Med tanke på att vi i Sverige lever i ett mångkulturellt samhälle tror du religionskunskapsämnet är viktigare idag än det var förr? På denna fråga svarade alla tre lärare att det är mer viktigt idag med religionskunskap. Motiveringarna de gav är att det finns så många yttre symboler som visar på att man tror på olika religioner och det är då viktigt att prata om detta. Att de kan diskutera och samtala om att man tror på olika religioner men att de ändå är lika. Det får inte vara en vi- och ni-känsla i samhället, vi lever alla här och kommer att göra så länge. Lärare B säger att ju mer vi lär av varandra desto lättare har vi för att acceptera varandra. Enligt lärare C måste man prata mycket i klassrummet för att på så sätt öka förståelsen för varandra och detta gäller inte bara på ett håll utan inom alla religioner måste förståelsen öka. 22

23 5 Diskussion och slutsatser Mitt syfte med denna undersökning är att ta reda på hur några elever och lärare ser på undervisningen i ämnet religionskunskap i skolan. Mitt huvudämne i min lärarutbildning är Religionsvetenskap och lärande och därav mitt intresse för detta ämne. Uppsatsen och undersökningen kan kanske väcka tankar och funderingar kring hur vi i skolan kan göra för att förbättra ämnet religionskunskap och på så vis göra ämnet mer intressant för våra elever. När jag har läst i olika böcker inför undersökningen har jag stött på en del uppgifter om att lärare kan känna sig osäkra när de ska undervisa i religionskunskap. Varför är det så och påverkar detta deras sätt att undervisa? Handlar osäkerheten om att de inte riktigt vet vad de ska undervisa om, är det religionerna i sig man är osäker på eller har det med det etiska och de djupgående frågorna att göra när lärare inte vill eller känner sig osäkra i att undervisa i ämnet religionskunskap? De slutsatser jag kan dra av lärarnas resultat är att de ger sina elever de kunskaper de behöver i religionskunskap, men jag tror att sättet de arbetar på måste förändras. Eleverna uppfattar inte vad som ingår i ämnet religionskunskap, om jag ser till deras resultat och de behöver inte heller på något sätt visa på sina kunskaper mer än i olika diskussioner och samtal de har tillsammans med lärarna. Enligt min mening räcker inte detta. År 1969 ändrades läroplanen och en beteckning som kristendomskunskap togs bort och ersattes med religionskunskap. Dessutom gick man över från en stoffcentrerad undervisning till livsfrågecentrering. Den som undervisar i religionsämnet måste vara klar över vad det är man undervisar i (Aspengren, 2002). Precis som i andra SO-ämnen är det en mängd faktiska kunskaper som religionskunskapen har att erbjuda eleverna och där vi som lärare måste kunna förmedla dessa till dem. Kunskaper som livsåskådning och trosföreställningar, ren faktakunskap om de olika religionerna ingår i ämnet religionskunskap, men även frågor som har med etik och moral att göra hör dit och detta måste lärare också kunna förmedla och undervisa sina elever i. Det är här jag tror att många lärares osäkerhet ligger. En förutsättning för meningsfull undervisning är elevernas 23

24 engagemang i undervisningen och undervisningens engagemang för elevernas förkunskaper och förväntningar (Aspengren, 2002). Alla kan vi ge våra elever den faktiska kunskapen som vi lätt kan hitta i faktaböcker av olika slag, men när det kommer till livsfrågor, etik och moral där vi vill att eleverna ska ta ställning och där vi faktiskt måste gå lite djupare i ämnet, där tror jag att många lärare är osäkra och inte riktigt vet vad och framförallt hur de ska undervisa. Om lärare har svårt att tala om och undervisa i ämnen som etik och moral hur ska då våra elever kunna bemöta dessa ämnen i och utanför skolan och i sitt liv framöver? Vi har en skyldighet mot eleverna att i skolan utveckla dem till att själva kunna ta ställning och reflektera över olika etiska ställningstaganden. Vi måste kunna beröra våra elever när vi undervisar dem i religionskunskap. När jag tittar tillbaka på elevernas resultat när det gäller arbetssättet i religionskunskap tycker 19 av 24 att metoden är viktig. Eleverna skrev bland annat som kommentarer att de lärde sig mer om de arbetade på ett roligt sätt och de kom ihåg vad de lärt sig under en längre tid. Det kan jag hålla med om att visst lär man sig mer om ett ämne undervisas på ett inspirerande sätt och det får eleverna att bli nyfikna på att ta reda på mer och arbeta vidare. Vi som lärare måste ge våra elever de verktyg de behöver för att eleverna själva ska kunna bilda sina egna uppfattningar, få eleverna att själva bli delaktiga i undervisningen, så som en av lärarna jag intervjuade menade. Eleverna sitter inne med en hel del kunskaper och erfarenheter som de gärna delar med sig, detta kan vi som lärare använda oss av i vår undervisning och göra till en naturlig del av den. Det är värdefullt att åsikter och kulturer bryts mot varandra, kulturkrockar kan berika. Det finns här möjlighet för eleverna att ta ställning, göra sina åsikter hörda och dessutom påverka deras sätt att tänka och handla (Hultinger och Wallentin, 1996). I boken Den mångkulturella skolan skriver Inger Nordheden om att lärare inte ska vara rädda för att ta in personer i klassrummen som tar ställning. Detta ger eleverna mer och ämnet blir mer intressant än att en lärare som känner osäkerhet och kanske till och med lite rädda inför ämnet ska stå och undervisa. Jag håller med författaren att detta är viktigt men tror att det många gånger är en ekonomisk fråga att ta in någon utomstående till klassrummet. Men skulle en lärare känna sig osäker i en undervisning kanske det skulle kunna räcka med att ta en kollega till hjälp, en kollega som har tagit ställning och som känner ett engagemang i en 24

25 fråga så att eleverna får möta vuxna människor som vågar tycka till och som känner sig trygg i det hon eller han undervisar i. Naturligtvis ska denna person inte ta över lektionen utan tillsammans med klassen göra den till en positiv lärande situation för eleverna. När vi tittar på elevernas resultat i min undersökning visar det på att de inte talar mycket om etik, moral och livsfrågor i skolan. Endast två pojkar hade ringat in etik och moral som något de brukar läsa om i skolan. En pojke och två flickor hade ringat in livsfrågor. Vad kan detta då bero på? Är detta något man i skolan talar om men inte ser som ett ämne? Vet eleverna vad orden etik och moral betyder och att detta ingår i ämnet religionskunskap i skolan? När jag lämnade ut enkäterna till eleverna menar jag att jag var tydlig med att tala om för dem att det var viktigt att de frågade mig om det var något ord eller någon mening de inte förstod, och ville ha förklarat. Resultatet på fråga 1 från elevernas enkäter kan vara missvisande om det är så att det finns elever som inte riktigt har förstått frågan eller förstått vad orden etik, moral och livsfrågor betyder. Men detta får vi naturligtvis inte reda på här, vi kan endast spekulera. Lärarna A, B och C menar att de ofta diskuterar med sina elever och att de då talar om frågor som rör etik, moral och livsfrågor men att detta kommer naturligt i undervisningen och att de talar om detta dagligen och vid olika tillfällen. Men enligt resultatet uppfattar inte eleverna att detta ingår i ämnet religionskunskap. Däremot svarar alla att de läser om olika religioner så som kristendom, judendom och islam. Jag anser att vi borde göra våra elever mer medvetna om vad som egentligen innefattas i ämnet religionskunskap, att det inte bara handlar om religioner utan också om hur vi är som medmänniskor. Lärare ägnar undervisningen ofta åt lite mindre farliga moment, så som seder och bruk vid olika högtider eller att man talar om bibliska berättelser eller vad som kännetecknar olika religioner, som byggnader och klädsel. Det är ju detta eleverna tänker på när de hör ordet religionskunskap. Men det man undviker är det innersta, ämnets karaktär, det som finns inom oss, alltså frågorna om livet och döden, etiken och moralen (Lendahls, 1986). Det material jag använt mig av här följer Lgr 80 s läroplaner men jag menar att problematiken kvarstår idag. Det handlar om att lärarna känner sig osäkra inför undervisningen av religionskunskap i skolan. 25

26 När jag djupintervjuade mina deltagare i undersökningen kunde två av dem förstå att lärare kunde känna sig osäkra även om de själva inte var det. De var båda två mycket intresserade av ämnet och anser att ämnet är väldigt viktigt i dagens samhälle. Men de har förståelse för att det finns lärare som tycker det är svårt att undervisa i religionskunskap. Den tredje läraren tyckte personligen inte om att undervisa i religionskunskap just för att hon inte tyckte att hon behärskade ämnet tillräckligt mycket. Hon kände personligen att det var svårt att tala om och lära ut saker där hon inte var tillräckligt insatt i ämnet. Kan det hända att denna lärare är rädd för att hennes brist av kunskaper i ämnet religionskunskap ska bidra till att elevernas egna tankar och värderingar inte utmanas i mötet med andra livstolkningar och kulturer? Lärarna A och B är nöjda med hur de arbetar med religionskunskapen i sina klasser. Så som jag tolkar deras svar i resultatet tycker lärarna att de får med de viktiga bitarna i ämnet, tro och traditioner, etik och moral och livsfrågor. De talar mycket om traditioner som hör till olika högtider inom religionerna och lärarna samtalar mycket med eleverna och försöker få eleverna att lyfta fram sina åsikter. Lärare B anser att det är viktigt att börja i tid med religionskunskapen och att det görs till ett vardagsämne för alla. Som lärare i religionskunskap måste du veta vad det är du undervisar i. Att lära om religioner innebär att ge eleverna faktakunskaper om religioner. Detta blir ofta något främmande och exotiskt. Det blir något som angår andra men inte dem själva. Det spelar ingen roll om läraren försöker framställa dem som spännande för risken att fördomar bekräftas är stor. Att lära av religioner innebär att ens egna tankar och värderingar belyses och utmanas med alternativa livstolkningar. Eleverna tvingas till ett personlighetsutvecklande nytänkande. För att elever ska bli motiverade att lära sig av religioner krävs att de tar dem på allvar (Almén, Furenhed, Hartman och Skogar, 2002). Naturligtvis är det så att man måste lära sig om religioner för att kunna lära sig av dem, dessa har ett samband. Det viktiga är att vi inte utesluter något. 26

27 Jag blev väldigt intresserad av svaren som handlade huruvida eleverna nådde de mål de i slutet av det femte skolåret ska ha uppnått, och hur de tog reda på detta. Ingen av de tre lärarna tog reda på om eleverna uppnådde målen med hjälp av t.ex. prov. Men de var säkra på att eleverna skulle uppnå målen om eleverna blev testade. För en lärare handlade det inte om eleverna kan budorden utantill, utan för henne var det viktigare om de kan samtala och resonera kring frågor som rör religionskunskapen. Ett annat resonemang var att inte alla elever skulle kunna uttrycka sig skriftligt och att de därför arbetade mycket med samtal och diskussioner i klassen. På detta sätt fick alla möjlighet att delta och på så sätt visa vad de tagit till sig. Detta kan jag hålla med om, men samtidigt finns det olika sätt att ta reda på om målen uppnås av eleverna. Mål som att kunna återge och levandegöra några bibliska berättelser liksom berättelser från några andra religiösa traditioner och känna till vad de betyder för dem som brukar dem ( ger eleverna möjlighet att dramatisera sin tolkning av en berättelse. På detta sätt skulle läraren kunna bilda sig en uppfattning om huruvida eleverna uppfattat budskapet i texten. Det finns naturligtvis andra sätt att ta reda på om målen uppnås men varför gör man det inte? Lärarna menar ju själva att de på olika sätt skulle kunna testa elevernas kunskaper men varför gör de det inte? Som svar fick jag att de samtalar och diskuterar mycket i klasserna och att de i alla fall vet att eleverna fått ta del av kunskaperna men hur kan de vara säkra på att eleverna faktiskt tagit till sig denna kunskap? En av lärarna skäms till och med när frågan kommer upp, hon tycker att hon på ett mer noggrant sätt borde ta reda på om eleverna uppnår målen. Enligt mig borde det på något sätt gå att ta reda på om eleverna när målen. Som jag skrev ovan kan jag hålla med en av lärarna när hon talar om att eleverna genom diskussioner och samtal får visa vad de lärt sig. Men hennes argument om att inte alla kan uttrycka sig skriftligt håller inte enligt min mening. Vad händer med de elever som inte kan uttrycka sig genom samtal och diskussioner, för även de finns i våra klasser. Nej, jag anser att det är viktigt att lärare varierar sina undervisningsmetoder och även att sätten där vi tar reda på elevernas kunskaper varierar, så att vi fångar upp alla elever. Förhållandet mellan innehållet i det vi undervisar och undervisningsmetoderna är viktiga när vi som lärare analyserar vår undervisning (Selander, 1994). Här instämmer jag och tror än en gång att det handlar om vår osäkerhet inför ämnet, för när vi undervisar i engelska och svenska har lärare inga 27

28 problem att på olika sätt ta reda på om eleverna uppnått sina mål i slutet av det femte skolåret. Här finns det nationella prov som hjälper oss att testa våra elever på olika sätt, lässkriv- och hörförståelse för att nämna några. Borde inte lärare kunna ta detta till hjälp på något sätt? När vi ska utforma undervisningssituationer för våra elever i ämnet religionskunskap skulle vi kunna titta på de fem begreppen som Selander beskriver i boken Livstolkning - om religion, livsåskådning och etik i skolan i ett didaktiskt perspektiv. Dessa fem begrepp är, som jag skrivit om tidigare under rubriken Teoretisk bakgrund, människa, mognad, manifestationer, möten och metoder. Genom att vi följer dessa punkter och begrepp kan vi utifrån eleverna bygga upp bra och intressanta undervisningssituationer där vi även har möjlighet att följa upp elevernas kunskaper på ett bra sätt. Vi skulle exempelvis kunna ta reda på vad eleverna uppfattat inom ämnet genom rollspel, prov av olika slag, eget arbete och naturligtvis genom diskussioner som även det är mycket viktigt. När jag läser elevernas resultat tolkar jag det som att eleverna i denna klass faktiskt tycker att religionskunskap är ett viktigt och intressant ämne. Eleverna i klassen är medvetna om att det finns fler religioner som utövas i Sverige idag än det gjorde förr och några av dem menar att vi därför i skolorna måste göra eleverna mer kunniga om detta och låta dem ta del av varandras religioner. Enligt mina tolkningar av resultatet får eleverna kunskaper om olika religioner men jag menar att lärarnas undervisningsmetoder brister när de arbetar tillsammans med eleverna i frågor som rör etik och livsfrågor. Jag tror att de samtalar och diskuterar dessa ämnen med eleverna, det kan vi ju läsa om i resultatet men som jag skrivit tidigare uppfattar inte eleverna detta som en del av religionskunskapsämnet. Som Sven G. Hartman skriver om i boken Livstolkning och värdegrund Att undervisa om religion, livsfrågor och etik tror jag att frågor som rör etik, moral och livsfrågor i många avseenden måste lyftas upp mer men samtidigt att de måste förtydligas för alla som arbetar med dessa ämnen. Det är ofta lärare i en grupp som tillsammans ska tolka det som står i läroplanen vad gäller det etiska området och detta kan lätt misslyckas. Det är sen dessa lärare som skall undervisa våra elever i ett ämne som de kanske inte riktigt själv har kunnat sätta sig in i eller förstå. Nej här borde kanske dokumenten vara tydligare på vad det är vi ska undervisa våra elever i och hur vi ska arbeta med det i skolan. 28

29 I min diskussion har jag tagit upp en hel del om osäkerheten som finns bland lärare när de undervisar i ämnet. När jag tolkar resultatet från elevernas och lärarnas svar tycker jag att bristen i den undervisning eleverna beskriver beror på osäkerheten bland lärare att undervisa i frågor som rör etik, moral och livsfrågor, för mig viktiga ämnen inom religionskunskapen. 29

30 6 Referenser Almén, Edgar., Furenhed, Ragnar., Hartman, Sven G., Skogar, Björn. (2002, 2:a upplagan) Att undervisa om religion, livsfrågor och etik i skolan. Tryckeri LTAB. Linköping. Aspengren, Evald. (2002). Så tänker jag om tro och liv i andra länder UniTryck, Linköpings universitet. Bryman, Alan. (2004). Samhällsvetenskapliga metoder. InterGraf AB, Malmö. Hultinger, Eva-Stina., Wallentin, Christer. (1996). Den mångkulturella skolan. Studentlitteratur, Lund. Johansson, Bo., Svedner, Per Olov. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. X-O Graf Tryckeri AB, Uppsala. Lendahls, Birgit. (1986). Religioner i skolan men hur? EFS-förlaget, Uppsala. Patel, Runa., Davidson, Bo. (2003). Forskningsmetodikens grunder Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur, Lund. Selander, Sven-Åke. (1994). Livstolkning- Om religion, livsåskådning och etik i skolan i ett didaktiskt perspektiv. Rapporter om utbildning. Lunds universitet och Lärarhögskolan i Malmö. Kursplanen för religionskunskap. ( ). 30

31 Bilaga 1 Enkät till elever Pojke Flicka Jag går i årskurs:.. 1. Vad brukar ni läsa om i religionskunskapen i skolan? Mer än ett alternativ går att lämna. Olika religioner (kristendom, islam, judendom, hinduism, buddhism mm) Etik och moral Livsfrågor Bibliska berättelser Annat: 2. Hur arbetar ni med ämnet religionskunskap? Mer än ett alternativ går att lämna. Läsa tillsammans i faktaböcker Läraren berättar om ämnet Vi får arbeta i grupp och därefter redovisar vi våra resultat Leta fakta själv Studiebesök Prov Annat: