Ny teknik - en del av den meningsfulla dagen på särskilda boenden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ny teknik - en del av den meningsfulla dagen på särskilda boenden"

Transkript

1 Ny teknik - en del av den meningsfulla dagen på särskilda boenden Projektperiod Bodil Evertsson

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte... 1 Målsättning... 2 Upplägg av försöksverksamheten... 2 Delprojekt 1: Surfplattor med kommunikationsappar... 3 Genomförande... 3 Utvärdering... 3 Resultat... 4 Individuella utvärderingar... 4 Resultat från gruppintervjuer- workshops... 4 Brukarexempel- upplevelser av att använda surfplattan... 8 Sammanfattning av resultat- surfplattor... 9 Delprojekt 2: Jdome Bikearound- cykla i mina minnens kvarter Genomförande Utvärdering Resultat Individuella utvärderingar Resultat från gruppintervjuer-workshop Brukarexempel- upplevelser av att använda Jdome Bikearound Sammanfattning av resultat- Jdome Bikearound Alla är överrens om att JDome Bikearound kan tillföra många personer med demensdiagnos, men även andra, nya positiva upplevelser Delprojekt 3: Positioneringslarm på särskilda boenden Diskussion Tekniken - en del i den meningsfulla dagen Minskar tekniken användning av skydds- och begränsningsåtgärder? Anhöriga och den nya tekniken Implementering Hur kan ny teknik utvecklas i våra verksamheter? Bilaga 1... Bilaga 2...

3 Bakgrund I Östersunds kommun bor idag ca innevånare. Av dessa bor ca 650 personer på särskilda boenden för äldre. I kommunen finns inga specifika demensboenden varför det bor personer med demenssjukdomar på alla särskilda boenden. Det innebär att all personal som arbetar på boendena måste ha kunskap och möjligheter att kunna bidra till en meningsfull dag för dessa personer. När Socialstyrelsen upphävde föreskriften om tvångs- och skyddsåtgärder 2010 påbörjades ett arbete för att utveckla den personcentrerade vården i syfte att minska skyddsåtgärder med risk för upplevelse av begränsning. Resultatet av arbetet ledde till att en ny rutin togs fram 2011 som beskriver en metod för bedömning och förskrivning av skyddsåtgärder (Bilaga 1). Metodens syfte är att säkerställa att skyddsåtgärder och skyddsutrustning aldrig används så att de upplevs som begränsande och frihetsberövande av en person. Skyddsåtgärder kan endast förskrivs när en utredning om alternativa åtgärder genomförts. I metoden finns även beskrivet hur ett samtycke ska säkras och systematiskt följas hos en person med nedsatt beslutsförmåga, när en skyddsåtgärd bedöms motiverad. Verksamheten upplever att metoden är ett viktigt stöd och man känner sig mer trygg med att eventuella skyddsåtgärder inte upplevs vara begränsande för personen. Östersunds kommun har med stöd från Hjälpmedelsinstitutet drivit ett projekt kring positioneringslarm för personer med demenssjukdom boende i ordinärt boende. Projektet som avslutades 2012 har gett viktiga kunskaper. Vi har sett vilka möjligheter men även svårigheter som kan uppstå när ny teknik ska implementeras i den komplexa verklighet som kommunal vård och omsorg är. Grunden i arbetet för att minska skydds- och begränsningsåtgärder är att vi får mer kunskap och blir bättre på att skapa förutsättningar för att personer med demensdiagnos och nedsatt beslutsförmåga ska uppleva en känsla av meningsfullhet och delaktighet. Ny teknik, hjälpmedel och miljöanpassningar kan här bli viktiga verktyg. Vi behöver dock lära oss mer om hur vi kan ge möjligheter för personer med demensdiagnos att använda och därmed få nytta och glädje av den nya tekniken. Syfte Personer med demensdiagnoser och nedsatt beslutsförmåga, boende på särskilt boende, ska ges möjlighet att prova stödjande teknik i syfte att skapa en meningsfull dag och därmed minska användandet av begränsningsåtgärder. I projektet vill vi även prova hjälpmedel för kommunikation då kommunikativ förståelse är en förutsättning för att kunna fatta egna beslut. 1

4 Målsättning Erfarenheterna från projektet ska kunna användas för att utveckla stödprocesser för implementering av ny teknik i syfte att personer med nedsatt beslutsförmåga inte ska uppleva begränsning eller tvång i den vård och omsorg som ges. Upplägg av försöksverksamheten För att få en snabb uppstart av de olika delprojekten informerades alla chefer på kommunens särskilda boenden, såväl egen regi som privata utförare, om försöksverksamhetens syfte. Alla boenden erbjöds möjligheten att delta i projektet. Av kommunens 24 boenden valde 17 att delta i försöksverksamheten. Tanken med att erbjuda alla boenden att delta i projektet har varit att få en bred representation av boenden som därmed bättre kan spegla den verklighet som projektet syftar att påverka. Detta har medfört att vi fått viktiga kunskaper om förutsättningarna för implementering av ny teknik i flera olika personalgrupper. De olika boendena valde själva representanter (undersköterskor) som deltagit vid en workshop den 18/ Syftet med workshopen var att dels diskutera vilka orsaker och situationer som kan göra att personal och anhöriga ser ett behov av skydds- och begränsningsåtgärder, dels diskutera hur ny teknik kan bidra till en meningsfull dag och därmed minska behovet av dessa åtgärder. Utifrån diskussionerna på workshopen valde projektledningen att starta tre olika delprojekt för att prova surfplattor, JDome Bikearound samt positioneringslarm på särskilda boenden för äldre. En gemensam mailkonferens för alla ansvariga undersköterskor och chefer startades. Syftet med den var att goda idéer, tips om hemsidor, appar, mm snabbt skulle kunna delges alla i projektet. Personal från olika boenden ingick i projektet vilket innebar att det var svårare att ordna fysiska träffar. Mailkonferensen skulle därför bli en viktig kommunikationsväg för utvecklingen av projektet. 2

5 Delprojekt 1: Surfplattor med kommunikationsappar Syftet med att prova att använda surfplattor på särskilda boenden har varit att få kunskap om hur dessa kan skapa stunder av meningsfullhet och delaktighet samt underlätta kommunikation. Målgruppen har i första hand varit personer med demenssjukdom men alla personer som bor på det särskilda boendet har, om intresse funnits, kunnat använda surfplattan. Genomförande Totalt har 9 surfplattor provats på lika många särskilda boenden. Två undersköterskor har ansvarat för användning av surfplattan på varje boende. De har också ansvarat för utvärdering av användning av surfplattan. Undersköterskorna har alla haft någon form av vana att använda surfplattor eller smartphone varför vi inte haft någon särskild utbildning kring grundläggande användning. Enheterna har inte fått några extra personalresurser för att börja använda surfplattorna. Man har själva ansvarat för att på olika sätt instruera och visa övrig personal. Surfplattor med kommunikationsappen Dialog Comai har prövas på 4 särskilda boenden. De har fått en 2-timmars utbildning i att använda appen från företaget Comai. Ytterligare 5 särskilda boenden har fått prova kommunikationsappen Widgit GO SE. Ansvariga undersköterskor på dessa boenden har fått en 2-timmars introduktion i de olika funktionerna i appen. Vid utbildningstillfällena beskrev all personal att de saknade erfarenhet av att använda bilder som ett kommunikationsstöd. Alla hade varit med om situationer där man upplevt svårigheter att kommunicera med personer med demensdiagnos och man var positiv till att prova om bilder kan förtydliga kommunikationen med personer med nedsatt kommunikationsförmåga. I samband med utbildning och information om apparna har personalen själva fått diskutera och fundera över hur man skulle kunna använda kommunikationsapparna och för vilka personer och i vilka situationer. Personalen uppmuntrades även att använda surfplattan på alla sätt de själva kunde komma på ex med olika appar, YouTube mm för att se vilka effekter detta kan ha på oro, rastlöshet,apati mm. Utvärdering Ansvariga undersköterskor på varje boende har uppmanats att göra individuella utvärderingar på 3-5 brukare med demensdiagnos eller demensliknade tillstånd som provat någon av kommunikationsapparna eller någon annan funktion på surfplattan ( Bilaga 2) Utvärderingen innefattade dokumentation av: Vilket behov hos brukaren föranledde användande av surfplatta ex oro, nedstämdhet, agitation, apati? Vilken effekt gav det? Hur länge varade effekten? Vilken är personalens upplevelse? 3

6 Gruppintervjuer har genomförts med de ansvarig undersköterskorna för att få ytterligare information om vad användandet av surfplattan och kommunikationsappen gett för effekter och resultat. Resultat Individuella utvärderingar Det har kommit in individuella utvärderingar på 5 personer med sammanlagt 40 dokumenterade tillfällen där surfplattan använts. Ingen av dessa tillfällen har handlat om användning av kommunikationssapparna. Dokumenterade orsaker som föranlett användandet av surfplattan - oro - nedstämdhet - missnöje, börjat bli på dåligt humör - ledsen - socialt behov - rastlöshet Dokumenterade användningsområden av surfplattan - googlat fram bilder på djur, hembygden, fritidsintressen som hemslöjd, dockor - tittat på kartor - titta och lyssna på musikklipp på YouTube - titta på filmsnuttar - läsa tidning Dokumenterad effekt hos personen - personen blir lugn, rofylld - personen blir glad - kunde avleda ett missnöje - personen blir intresserad Varaktigheten av den dokumenterade effekten har varierat. Effekten har varat länge vid 30 av de dokumenterade tillfällena, kortare tid vid 7 av tillfällena och tillfällig effekt har dokumenterats vid 3 av tillfällena. Inga negativa effekter hos personerna finns dokumenterade. Personalen har dokumenterat att de själva vid alla dessa tillfällen upplevt det stimulerande att använda surfplattan tillsammans med personen. Resultat från gruppintervjuer- workshops Kommunikationsappar Personalen uppger att de endast använt kommunikationsapparna vid enstaka tillfällen. Det gäller för båda apparna. Några av personalen berättar att de provat att använda bilder för att förtydliga kommunikationen när man upplevt missförstånd med en person med demensdiagnos och nedsatt kommunikationsförmåga. Ingen har dock upplevt att användning av bilder underlättat kommunikationen vid dessa tillfällen. 4

7 Personalen upplever att bilder som stöd vid kommunikation med personer med lättare kommunikationssvårigheter inte känns relevant. Där försöker man istället vara mer konkret ex. visa en tandborste, tar fram olika pålägg för att personen ska kunna välja. När kommunikationssvårigheterna blir större upplever man att bilder inte stödjer kommunikationen. Bilderna kan bli svåra att tolka för personen med demenssjukdom. Man anser också att kommunikationsapparna inte känns vara anpassade för denna målgrupp. En av förväntningarna på kommunikationsapparna har från personalen varit att bilderna i dessa skulle kunna användas som stöd för samtal kring personer, händelser och intressen som är viktiga för personen. Det fanns idéer om att försöka skapa personliga mappar där bilder och ljudfiler skulle kunna läggas in utifrån personens intressen, tidigare liv och familj. Det skulle kunna bli som en form av digital levnadsberättelse som enkelt skulle kunna utvecklas när man lär känna en person mer. Tyvärr har ingen av apparna med bildstöd varit anpassad för detta och man har därför inte använt dem i den utsträckning man hade förväntat sig. Övrig användning av surfplattan Surfplattan har använts till att, - visa bildspel (använt app och kopplat upp till TV) - titta på gamla TV-program och filmer genom SVT play och SVT Öppet arkiv - tittat och lyssnat på musik och filmklipp via YouTube, utgått från levnadsberättelser om favoritmusik mm - läsa tidningar - spela memory - lyssna på gamla radioprogram - lägga enkla pussel - använda appen "Talking Tom"- där en katt härmar vad man säger - titta på bekanta miljöer via Google streetview - fota och titta direkt i surfplattan - titta på bilder av djur fotade på olika platser i Jämtland - titta på gamla bilder bla från Jamtlis (Jämtlands länsmuseum) bildarkiv - googla på bilder från hembygden - ordna spontandans med YouTube-musikklipp - titta på olika föreningars hemsidor som personen varit aktiv i - titta i släktforskningsarkiv Sammanställning av personalens synpunkter Gruppintervjun genomfördes som en workshop kring två huvudämnen, erfarenheter och framtida utveckling av användning av surfplattan. Alla synpunkter som framkommit under intervjutillfällena har kategoriserats och sammanställts i tabeller på nästa sida. 5

8 ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA SURFPLATTA POSITIVA Effekter hos individen - kommer ihåg ex.julfesten (bildspel) - känner igen sig (bildspel) - gamla minnen kommer åter - nya samtalsämnen - lugn, glad - intresserad och imponerad av tekniken - hittar gemensamma intressen med andra boende, varit på samma ställen - koncentration och närvaro Tekniken- hanterbarhet - lättillgänglig - möjligheten att använda individuellt och i grupp, i grupp oftast uppkopplat till TV Surfplattan som en del i vardagen på boendet - möjligheten att fånga stunden - det som intresserar personen just nu - gruppaktiviteter ger övrig personal mer tid för boende som inte deltar - positiva reaktioner från vissa kollegor Chef - när ledningsfunktion (gruppchef) varit ansvarig för surfplattan har det underlättat att implementera tekniken Anhöriga - uppskattat med bildspel- de ser vad som händer på boendet - uppskattar vad surfplattan ger den närstående - samtalsämnen med närstående NEGATIVA Effekter hos individen - ibland för svårt ex. korsord - ointresse hos några Tekniken-hanterbarhet - dålig trådlös uppkoppling kräver planering för att ta med det mobila nätverket - liten användning av kommunikationsappen upplevs inte anpassad för målgruppen - svårt att hantera AppleTV - för lite med endast en surfplatta på 4 våningsplan - saknar skyddande skal och hörlurar Surfplattan som en del av vardagen på boendet - få kollegor som använder surfplattan - okunskap hos kollegor om tekniken - ointresse från övrig personal - irritation från kollegor- "ni sitter med surfplattan- vad är nyttan?" - kommer i sista hand i konkurrens av matbeställning, städning tvätt mm Chef - svårt att implementera utan tydligt stöd från chef - tidsbrist- ingen förståelse från chef Anhöriga - inga 6

9 FRAMTIDA UTVECKLING AV ANVÄNDNING AV SURFPLATTOR VAD HJÄLPER? Utbildning - trygghet i användandet hos personalenteknisk support/utbildning - personligt intresse hos personalen - nätverk för användarna för erfarenhetsutbyte, fysiska möten för att tipsa varandra om appar mm Tekniken - bra trådlös uppkoppling - fler surfplattor för tillgänglighet och att kunna fånga stunden - Chromecast eller Apple TV för enkel visning på stor TV-skärm (gruppaktivitet) VAD STJÄLPER? Utbildning - att endast några i personalen har kunskap om tekniken - få användare i personalgruppen Tekniken - dålig/ingen trådlös uppkoppling - avsaknad av hörlurar- störande bakgrundsljud i gemensamma utrymmen. - avsaknad av teknik för uppkoppling till TV - få surfplattor påverkar användandet negativt Stöd från ledning - stöd från ledning, att surfplattan ses som ett viktigt verktyg för att skapa den meningsfulla dagen - ta upp på veckomöten- hur används plattan till Kalle på bästa sätt? - schema för användning/avsatt tid - underlättar att starta upp användning av surfplattan Övrigt - lägga upp mappar för olika personer så att sidor som ofta intresserar en person ska vara lättillgängliga - att tänka på att använda surfplattan som en åtgärd i BPSD - se positivt på ny teknik Stöd från ledning - avsaknad av stöd från ledning/chef Övrigt - ointresset fortsätter hos kollegor 7

10 Brukarexempel- upplevelser av att använda surfplattan o Elsa har sina barn och barnbarn på långt avstånd och de kan därför inte hälsa på så ofta. För att kunna hålla kontakten på ytterligare sätt installeras Skype i surfplattan. Elsa kan nu både höra och se sina barn. Vid ett tillfälle får Elsa och den personal som hjälper henne en runda i dotterns trädgård och får se alla vackra blommor. När barnbarnet tar examen får Elsa se honom i kostym innan han åker på balen. Det har varit till stor glädje för alla att mormor kunnat vara med på detta sätt. o Erik är ofta orolig och rastlös. Han går runt på boendet och letar bla efter öppna dörrar för att kunna komma ut och hem. Hans språkliga förmåga är mycket nedsatt. Det är svårt att ha ett samtal med honom. Eriks stora intresse är trav. Han var under många år mycket engagerad i det lokala travet. Personalen på boendet tar därför fram surfplattan och sätter sig ner med Erik och letar upp bilder på travet via Google. Erik blir mycket intresserad och koncentrerad när han tittar på bilderna.han hittar också flera ord och man kan ha ett samtal kring travet. Erik är lugn en lång stund efter att man avslutat aktiviteten. Eriks hustru blir mycket glad när hon får höra om detta och det ger upphov till samtal om andra delar av Eriks tidigare liv. Man googlar fram bilder från den by där de haft sitt sommarställe och bilder från dansbanan de så ofta besökt. Man hittar även bilder på en farbror som flyttat till USA. Personalen tycker att man lärt känna Erik på ett helt annat sätt. Man har fått flera samtalsämnen och vet vad som kan intressera Erik när han är orolig. o Karl-Åke är ofta glad och nöjd men när humöret tryter är det svårt för honom att ta sig ur det och bli glad igen. Något som får honom intresserad och på gott humör är svartvita filmer från förr. En dag börjar Karl-Åke prata om serien Hemsöborna som han gärna skulle vilja se igen. Personalen hittar serien på Öppet arkiv på SVT och tillsammans med Karl-Åke bestämmer man att se det första avsnittet samma kväll efter kvällsfikat. När man sett klart på det första avsnittet visar det sig att några boende vill sitta kvar och se på alla avsnitt samma kväll. När nattpersonalen kommer den kvällen blir de mycket förvånade att flera personer sitter uppe och tittar på TV. De brukar alla ha lagt sig vid den här tiden. o Signe har samiskt ursprung och har varit tvåspråkig under större delen av sitt liv. Efter en stroke har hon nu afasi och kan endast få fram enstaka ord. Det är inte lätt att veta vad Signe önskar och vill. Personalen är därför mycket lyhörd på hennes kroppsspråk för att förstå hur hon mår. En personal kommer en dag på att man ska spela upp ett YouTube-klipp där en samisk pojke jojkar. När Signe får höra detta lyser hon upp och blir rörd och verkar mycket nöjd. Det var länge sedan hon hörde någon jojka. o Gunnel och Birgit har alltid gillat att dansa. De tycker om att lyssna till dansbandsmusik, helst något med saxofon. En dag när Gunnel och Birgit pratar om dans och vart de har dansat, kopplar en personal surfplattan till TV:n och letar upp några filmklipp med dansbandsmusik. Nu uppstår en stund av spontan dans till Gunnel, Birgits och några andra boendes förtjusning. 8

11 o Gunnar och Anders är båda gamla jägare. De har vistats mycket i naturen. En av personalen fotar mycket i naturen och han brukar visa bilder han själv tagit på olika djur. Runt braskaminen kommer berättelser om gamla jaktminnen och andra naturupplevelser. Flera övriga boende tycker om att sitta och lyssna och ibland kommentera. Rut berättar gärna om den gången hon stötte på en björn när hon var ute och plockade bär. o Karin säger ofta att hon ska gå hem. Hon letar och öppnar dörrar och kan bli nedstämd och ledsen om ingen kan hjälpa henne. Personalen provar att visa appen Talking Tom för Karin vid ett av dessa tillfällen. Effekten kommer omedelbart. Karin skrattar hejdlöst åt den repterande katten och glömmer genast bort att hon ville gå hem. Den positiva känslan sitter kvar långt efter att hon slutat att skratta. Karin blir lika glad varje gång Talking Tom tas fram. Det spelar ingen roll att det bara gått någon timme sedan sist. Sammanfattning av resultat- surfplattor Alla boenden som fått möjlighet att prova att använda surfplattan uppger till allra största del positiva erfarenheter såväl för personer med demenssjukdom men även för övriga personer som bor på boendena. På alla boenden har man erfarenheter av att oroliga och rastlösa personer med demensdiagnoser blir lugna och intresserade en stund när man tittar eller lyssnar på något som är bekant och som man har en relation till. En personal berättar Att se glädjen i blicken hos någon som tappat språket, när man får se bilder och skyltar från sin hembygd, eller när favoritmusiken spelas upp, är en fantastisk upplevelse. De ansvariga undersköterskorna tycker att surfplattan är en relativt enkel och smidig teknik som ger möjligheter att skapa meningsfulla stunder både spontant men även för mer planerade aktiviteter. Den går att använda både individuellt och i grupp. Surfplattans alla möjligheter gör det lätt att individanpassa aktiviteter och samtalsämnen vilket skapar glädje för personen men även för personalen. De negativa erfarenheterna som framkommer handlar framför allt om brister i de trådlösa nätverken och om svårigheter att implementera nya arbetssätt. Alla framhåller att tillgången till snabba trådlösa nätverk är en förutsättning för att man ska kunna fånga stunden och jobba individuellt. Alla ansvariga undersköterskor är överrens om att användning av surfplattor på särskilda boenden bör utvecklas och spridas till alla boenden som ett utmärkt verktyg att skapa meningsfulla stunder för personer som bor på särskilda boenden. Dessa stunder kan minska oro och irritation och skapa trygghet och intresse. De hinder de ser för denna utveckling är bristande stöd från chefer och okunskap om själva tekniken hos personalen. 9

12 Delprojekt 2: Jdome Bikearound- cykla i mina minnens kvarter Jdome Bikearound är en cykel för virtuella cykelturer som tagits fram på Hälsoteknikcentrum vid Högskolan i Halmstad. Personen som cyklar sitter på en vanlig stol eller rullstol med fötterna placerade på pedaler och händerna på ett cykelstyre, och styr och trampar liknande en vanlig cykel. På en välvd projektionsduk framför sig ser personen det område som han eller hon har valt att cykla i. Genom virtuella cykelturer på välbekanta vägar eller gator, som exempelvis sin barndoms by eller ungdomskvarter, öppnas möjligheter till att minnas händelser och därmed inspirera till samtal. Förutom tillfällen till ökad kommunikation med personal, anhöriga och andra, upplevs ofta kombinationen av rörelse, fokusering och minnesbilder som stimulerande. Syftet med delprojektet har varit att se hur JDome Bikearound kan stimulera minnesfunktion och vara en meningsfull aktivitet för personer som bor på ett särskilt boende, samt hur en cykeltur tillsammans med personal eller anhörig kan skapa en samhörighet och en aktiv dialog mellan användare och personal/anhörig. Målgruppen har i första hand varit personer med demenssjukdom men alla personer som bor på det särskilda boendet har, om intresse funnits, kunnat använda Jdome Bikearound. Genomförande Planeringen var att installera Jdome Bikearound på 5 olika boenden från januari Av olika skäl har endast 4 av dessa varit installerade. Det har i första hand berott på att cykeln kräver ett visst utrymme och det har inte varit möjligt att hitta en bra placering på vissa boenden. På ett av boendena visade det sig att det inte var möjligt att få till den uppkoppling till internet som Jdome Bikearound kräver och därför kunde inte cykeln placeras där. I samband med installation av cykeln har ansvariga undersköterskor på varje boende fått utbildning i att använda Jdome Bikearound. Utvärdering Ansvariga undersköterskor på varje boende har uppmanats att göra individuella utvärderingar på 3-5 brukare med demensdiagnos eller demensliknade tillstånd som provat Jdome Bikearound utifrån samma utvärderingsblankett som för surfplattorna ( Bilaga 2). Gruppintervjuer har genomförts med de ansvarig undersköterskorna för att få ytterligare information om vad användandet av Jdome Bikearound gett för effekter och resultat. 10

13 Resultat Individuella utvärderingar Inga individuella utvärderingar har kommit in. Resultatet bygger helt på den gruppintervju/workshop som genomförts samt skriftlig dokumentation från ett boende. Resultat från gruppintervjuer-workshop Gruppintervjun genomfördes som en workshop kring två huvudämnen, erfarenheter och framtida utveckling av användning av Jdome Bikearound. Alla synpunkter som framkommit under intervjutillfällena har kategoriserats och sammanställts i tabeller på nästa sida. 11

14 ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA JDOME BIKEAROUND POSITIVA Effekter hos individen - får igång samtal - kickar igång minnet - gruppaktivitet - spännande för de som provat - en ny upplevelse - "motion" - det går att gradera motstånd i trampor - meningsfull aktivitet med anhöriga Tekniken- hanterbarhet - relativt lätt för personen som cyklar, att förstå hur man ska göra Jdome Bikearound som en del av vardagen på boendet - positiva reaktioner från kollegor när gruppaktiviteter ger övrig personal mer tid för boende som inte deltar - trevlig aktivitet för kontaktmannen och den boende - viktigt att cykeln är synlig- startar frågor från anhöriga och övriga besökare vilket ger "draghjälp Chef - när ledningsfunktion (gruppchef) varit ansvarig för cykeln har det underlättat att implementera tekniken Anhöriga - positiv upplevelse att cykla med en anhörig i gamla bekanta trakter NEGATIVA Effekter hos individen - någon brukare provat men inte verkat tillgodogöra sig bilderna - någon brukare har fått yrsel Tekniken- hanterbarhet - otillräcklig information hur Jdome Bikearound fungerar - dator gick sönder men fick den snabbt utbytt - vanlig stol fungerar inte bra- instabilt glider bakåt när man cyklar. - systemet- yrsel hos vissa brukare. - att programmet låser sig - outvecklad teknik Jdome Bikearound som en del av vardagen på boendet - fåtal i personalen är engagerade - behöver byta placering, står undanskymd - används för lite Chef - att chefen inte drivit på och uppmuntrat användning av Jdome BikeAround. - chefsbyten påverkat negativt Anhöriga - inga 12

15 FRAMTIDA UTVECKLING AV ANVÄNDNING AV JDOME BIKEAROUND VAD HJÄLPER? Utbildning - fler får utbildning och inspiration från andra användare - informationsmaterial- webb och papper - erfarenhetsutbyte, lära av varandra, fysiska möten viktigt - service, support och ev utbildning via Teknik och Service-enheten Tekniken - uppgradera systemet- mer användarvänligt (tillgängligt från augusti -14) - snabbare internetuppkoppling Stöd från ledning - tid avsätts för aktiviteten, planera användning Övrigt - specialanpassad stol bör beställas - skapa engagemang tillsammans med närstående, få med anhöriga "på tåget" - göra cyklingen till en del av en upplevelse, gärna i grupp, ex cykla i Provence som en utflykt och kanske avsluta med att dricka vin VAD STJÄLPER? Utbildning - endast några i personalen som kan hantera tekniken Tekniken - om tekniken/programmet "låser sig"- boende tappar intresset Stöd från ledning - ingen feedback från chef - inget engagemang bland ledning och kollegor - tidsbrist Övrigt - personal ser användningen av tekniken som ett måste och ser inte dess fördelar 13

16 Brukarexempel- upplevelser av att använda Jdome Bikearound o Vera har bott i Paris under flera år av sitt liv. Hon pratar ofta om att hon vill åka tillbaka dit. När Jdome Bikearound installeras på boendet där hon bor får hon frågan om hon vill cykla i Paris. Vera vill inte gärna prova själv men sitter gärna med när personalen i hennes ställe gör en tur runt Eiffeltornet. Det blir en rolig upplevelse både för Vera och personalen. Hon känner igen sig och hon kan berätta om sin tid i Paris De passar även på att göra en tur i den del av staden där hon nu bor och man cyklar även förbi huset där personalen bor vilket Vera uppskattar att se. o John har mycket svårt att göra saker på egen hand. Han behöver stöd och hjälp av personalen med det mesta av de dagliga aktiviteterna. En dag provar personalen att låta John cykla på Jdome Bikearound. Det visar sig att han inte intresserar sig för vart han cyklar men han är väldigt koncentrerad på själva cyklingen och av att styra och hålla undan för mötande bilar och människor. Det här blir en aktivitet som John kan göra helt själv och han uppskattar verkligen att få sitta och cykla en stund varje dag. o Barbro och Nils kommer från samma bygd. En dag ordnar personalen så att Barbro, Nils och några andra boende tillsammans sitter vid Jdome Bikearound och turas om att cykla i sina hemtrakter. Det blir en härlig upplevelse både för Barbro och Nils som båda känner igen och kan berätta om olika platser och minnen, men även för sina grannar som aldrig varit där men kanske hört talas om bygden. o Sven bor på boende där Jdome Bikearound finns. Hans syster Carina brukar hälsa på honom varje vecka. En dag får hon syn på cykeln som står placerad precis i entrén, och hon blir nyfiken och frågar personalen vad den kan användas till. Personalen visar henne hur cykeln fungerar och hon får själv prova. Carina får genast idén att cykla med sin bror till deras hemby där de tillbringat hela sin uppväxt. För både Per och Carina har cyklingen blivit en meningsfull och trivsam stund varje gång de träffas. Många goda minnen väcks till liv och leder till nya samtal. Sammanfattning av resultat- Jdome Bikearound Vid gruppintervju/workshop framkommer att Jdome Bikearound använts väldigt varierat på de olika boendena. Det är endast ett boende som använder cykeln mer regelbundet. Den ansvariga utföraren för det boendet har själv införskaffat Jdome Bikearound. I samband med installationen fick personalen både utbildning om hur tekniken fungerade men även information och inspiration från personal på ett boende i annan del av Sverige som redan använder Jdome Bikearound. De boenden som fått prova Jdome Bikearound via detta projekt har endast fått utbildning kring teknikanvändning. De ansvariga undersköterskorna på dessa boenden anser att detta inte är tillräckligt. Man behöver även inspiration från andra användare för att komma igång att använda helt ny teknik. All personal anser att Jdome Bikearound kräver en stategisk placering på boendet. Den ska stå lätt tillgänglig och synlig. De boenden som haft en bra placering menar själva att det påverkar 14

17 användningen positivt. Alla boendena har använt en vanlig stol att sitta på när man cyklar, vilket inte varit optimalt. Den speciella stol som finns att köpa till systemet menar man är bättre för hela upplevelsen av cykelturen. Det har visat sig att en del personer inte klarar av att cykla med JDome Bikearound. Vissa personer har fått yrsel och några verkar inte kunna uppfatta bilderna på det sätt som är tänkt. Det hela blir då enbart en upplevelse av att sitta och trampa. Den uppgraderade versionen av programmet hade inte börjat användas vid utvärderingen. När den är installerad kommer förhoppningsvis fler att kunna använda cykeln. För att få en fortsatt positiv utveckling av användning av Jdome Bikearound menar personalen att det krävs ett tydligt stöd från chef och ledning. Det går inte att implementera ny teknik om inte chefen finns med och stödjer införandet och användandet. Det kan handla om att till en början planera in tid för att komma igång och prova att använda cykeln. Det krävs även utbildning och inspiration till all personal på boendet. För att utveckla användandet behöver ansvariga personer på de olika boendena träffas och utbyta erfarenheter och inspirera varandra till nya användningsområden. Alla är överrens om att JDome Bikearound kan tillföra många personer med demensdiagnos, men även andra, nya positiva upplevelser. Delprojekt 3: Positioneringslarm på särskilda boenden Syftet med delprojektet var att få kunskap om hur positioneringslarm kan användas som ett arbetssätt på särskilda boenden i syfte att minska känslan av begränsning hos personer med demenssjukdom och nedsatt orienteringsförmåga. I projektet ville vi ta fram en metod som utgår från Östersunds kommuns Rutin för användning av skyddsåtgärd (Bilaga 1) som tydliggör när och hur en person med nedsatt orienteringsförmåga kan erbjudas ett positioneringslarm vid utevistelse samt hur anhöriga görs delaktiga i detta. Tre särskilda boenden erbjöds och tackade ja till att ingå i delprojektet. Av olika orsaker har delprojektet ännu inte kommit igång. Det har bla varit svårigheter att få tillgång till det positioneringslarm som bedömts passa bäst i projektet. Positioneringslarm till personer i ordinärt boende har tvingats prioriteras före larm till personer i projektet. Av de tre boenden som tackade ja till att vara med har endast ett boende haft någon person som kunde bli aktuell för detta projekt. Övriga boenden har inte haft några personer som varit lämpliga att ingå i projektet. De personer med nedsatt orienteringsförmåga och som själva velat gå ut, har bedömts haft stort behov av personal vid utevistelse. 15

18 Diskussion Alla människor har behov av att uppleva mening i sin vardag, att känna sammanhang. När personer med demenssjukdomar, inte känner igen sig, inte förstår eller upplever sammanhang, då kan oro, ledsnad och aggression uppstå. På våra särskilda boenden finns det alltid risk att personer som uppvisar oro och aggresivitet utsätts för olika begränsningsåtgärder. Vi låser dörrar, sätter upp grindar och placerar bord på rullstolen, allt i syfte att skydda personen mot skada men risken är att personen inte upplever sig trygg utan enbart känner sig inlåst, fastlåst och kränkt. Resultatet av projektet har visat att teknik i form av surfplattor och Jdome Bikearound kan minska oro och skapa lugn hos personer med demenssjukdom. Även om mängden av dokumenterade uppföljningar varit relativt få så pekar dessa tydligt mot att den teknik vi använt i projektet är värdefull och fungerar på särskilda boenden. Att teknik används för att hitta nya möjligheter att skapa en meningsfull dag, upplever inte bara personalen som positivt. Vid en medborgardialog kring framtida teknik i vård och omsorg under våren 2014 i Östersunds kommun, visades hur man i projektet använder surfplattor och Jdome Bikearound på särskilda boenden. Det fanns ett stort intresse hos allmänheten för den nya tekniken och vad den kan tillföra. "Vad roligt att det satsas på de äldre var en av flera kommentarer. Men även om man hade en positiv inställning undrade många om personalen verkligen kan hinna med att använda tekniken? Finns det verkligen tillräckligt med personal? Tekniken - en del i den meningsfulla dagen Vid uppföljningen av projektet framkom vissa synpunkter på att det behövs mer personalresurser för att man ska ha möjligheter att ägna tid till individuella meningsfulla aktiviteter med de boende. I detta inkluderade man möjligheterna att använda den nya tekniken. Men diskussionerna handlade framför allt om att det inte alltid är tidsbrist som ger svårigheter att införa nya arbetssätt. Det viktigaste är ett tydligt stöd från ledningen som visar att användning av ny teknik är viktigt. Då är det tillåtet och blir lättare att som personal hitta de små stunderna tillsammans med personerna på boendet. Surfplattan har visat sig passa bra för spontana aktiviteter. Den enkla tekniken skapar förutsättningar för detta. Det krävs inga förberedelser. Det går att fånga stunden. En personal beskriver det som att "Du kan ha allt inom 30 sekunder ". Under en måltid, vid ett samtal eller när någon oroligt vandrar runt på boendet kan man snabbt ta fram något som intresserar och roar och intresserar personen. Någon menar att den här typen av aktiviteter många gånger är bättre för de som bor på boendet än att förbereda större sammankomster med underhållning och fika. " Ibland verkar det som att ju mer vi i personalen förbereder och ska göra större aktiviteter desto mer tvekan finns hos de boende. När det är dags att gå till samlingssalen har personen ont i magen eller så orkar hon inte idag." Personalen beskriver flera situationer där man använt surfplattan och JDome Bikearound utifrån personens intressen och bakgrund. Tillsammans har man cyklat på platser där personen 16

19 bott eller på annat sätt haft anknytning till. Man har letat fram bilder från arbetsplatser, föreningars hemsidor och hittat bilder på gamla släktingar i lokala bildarkiv. Att göra detta tillsammans, säger personalen, ger en djupare bild och en annan förståelse för vem personen är. Personens levnadsberättelse blir mer tydlig. Vi tänker oftast på personer med ett utåtagerande beteende eller oro när det gäller att erbjuda att använda surfplatta eller JDome Bikearound. Dessa personer har också en tydlig risk för att uppleva begränsningar när de "vill åka hem" eller letar efter dörren ut. Men det är minst lika viktigt att personer som har inslag av ett mer apatiskt beteende, som inte verkar reagera på sin omgivning eller uttrycker några önskemål, ges möjligheter att prova tekniken. Dessa personer kan få nya upplevelser som väcker intresse och ger ett välbefinnande när de får hjälp att cykla i bekanta omgivningar, får höra sin favoritmusik eller kanske ljudet av vårfåglar. Minskar tekniken användning av skydds- och begränsningsåtgärder? I Östersunds kommun finns en rutin med ett tydligt beskrivet arbetssätt kring användning av skydds- och begränsningsåtgärder (Bilaga 1). Arbetssättet innebär att skyddsåtgärder, där det finns risk för upplevd begränsning, ex grindar, bälten, rullstolsbord, aldrig sätts in före man gjort en utredning kring vad som kan ligga bakom det beteende som föranleder en förfrågan om skyddsåtgärd. Utredningen handlar till största del om att se över hur personens dag ser ut. Har man ex. tillgodosett personens behov av meningsfulla aktiviteter och rörelse? I projektet har vi sett att personer med demensdiagnos, som oroligt gått omkring på boendet eller som börjat visa irritation, har blivit lugna och intresserade av de upplevelser de får genom att använda surfplatta eller JDome Bikearound. Vi har inte ställt frågan om det i något fall även har diskuterats någon form av begränsningsåtgärd för dessa personer. Därför kan vi inte med säkerhet säga att vi genom att använda ny teknik under projekttiden har minskat användning av skydds- och begränsningsåtgärder. Det är ändå rimligt att anta att ett arbetssätt, där man försöker skapa en dag med meningsfulla aktiviteter för demenssjuka personer, leder till minskad oro och därmed minskar användningen av skydds- och begränsningsåtgärder. Vi kan inte alltid förstå vilka behov som ligger bakom ett visst beteende hos en demenssjuk person. Hur vet vi om en person som har svårt att uttrycka sig och som sitter apatisk i sin rullstol med bord framför sig, upplever begränsning? Vi ska ha ett arbetssätt som säkerställer att en person med ett oroligt, utåtagerande eller apatiskt beteende inte upplever smärta, hunger eller har biverkningar av sina mediciner. Men vi måste också bli bättre på att se om dessa beteenden är ett uttryck för att man är uttråkad eller saknar sammanhang och delaktighet. Den nya tekniken kan vara en del i att tillgodose dessa behov. Anhöriga och den nya tekniken Både surfplattor och Jdome Bikearound kan ge nya och positiva upplevelser även för anhöriga. Det gäller såväl anhöriga till personer med demensdiagnoser men även övriga personer på ett särskilt boende. Det finns exempel inom projektet där en person på ett boende via Skype fått möjlighet att direkt vara med och se blommorna i dotterns trädgård eller vara 17

20 med och se sitt barnbarn på studenten. När en anhörig berättat om sin makes tidigare intressen och ursprung och man tillsammans letat upp gamla bilder på surfplattan har detta upplevts mycket positivt även för den anhörige. Det känns bra och skapar trygghet för anhöriga när personalen även ser deras närstående som de personer de varit. Några i personalen har beskrivit att det är viktigt att göra tekniken synlig för anhöriga och visa hur man använder den. Man säger också att det krävs ett aktivt arbete från personalen att bjuda in, inspirera och visa hur tekniken fungerar så att anhöriga känner att även de kan använda tekniken när de hälsar på sin närstående. Att som anhörig kunna göra en virtuell cykeltur tillsammans med sin maka i den trakt man haft sitt fritidshus i många år kan ge positiva gemensamma upplevelser och möjligheter till nya samtal. Det kan betyda mycket för både barnbarn och mormor att få visa vart den nya skolan ligger och hur den ser ut, eller kanske tillsammans med farmor cykla till sitt dagis. Implementering I Östersunds kommun valde vi att prova två helt skilda typer av teknik för i första hand personer med demensdiagnoser som bor på särskilt boende.vi använde surfplattor som är en allt vanligare teknik i mångas vardagsliv, och JDome Bikearound, en helt nyutvecklad teknik. Projektet visar att det varit enklare att börja använda surfplattan än Jdome Bikearound på de särskilda boendena. Flera av personalen använder surfplatta eller smartphone privat och är därför bekanta med dess möjligheter. JDome Bikearound är en helt ny teknik med nya användningsområden som dessutom förutsätter ett visst utrymme för att kunna användas. Implementering av JDome Bikearound kräver mer stöd för att ta fram arbetssätt och idéer för användning, vilket inte är förvånande. Personalen har ingen egen erfarenhet av att använda denna typ av teknik. Man säger själva att det krävs fysiska möten mellan olika användare vilket endast skedde i samband med en workshop vid utvärderingen. Hade denna typ av aktivitet gjorts tidigare hade detta säkert påverkat hur och i vilken omfattning JDome Bikearound använts. De ansvariga undersköterskorna menar att ett erfarenhetsutbyte mellan de olika boendena hade påverkat användningen mer positivt. Den mailkonferens som planerades att starta för att inspirera och sprida idéer kom aldrig igång. Flera av de ansvariga undersköterskorna hade inte mailadress via arbetet och därmed gick man inte in och läste mailen regelbundet Oavsett teknik ser vi att det krävs vissa förutsättningar för att tekniken ska användas och för att utveckla användningsområdena. - Det krävs ett tydligt stöd från ledningen som ger mandat att använda tekniken och som efterfrågar resultat. - Det krävs en stödjande ledning som ger förutsättningar till att flera i personalen lär sig att använda tekniken så att den kan nyttjas allt mer. - Det behövs fysiska nätverksträffar för personal för att ge möjlighet till erfarenhetsutbyte och inspiration bland olika användare. 18

Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga

Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga Rutin 1 (6) Maj 2015 Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga Bakgrund Den 15 juni 2010 upphävdes Socialstyrelsens kungörelse med föreskrifter om förbud

Läs mer

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad Hjo kommun Riktlinjer Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder 1. Dokumenttyp Riktlinjer 2. Fastställande/upprättad 2011-03-16 av Kommunstyrelsen 3. Senast reviderad - 4. Detta dokument gäller för

Läs mer

Tvångs och skyddsåtgärder

Tvångs och skyddsåtgärder Bilaga 8. 1 Tvångs och skyddsåtgärder På Socialstyrelsens hemsida finns att läsa om upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder (SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17) (http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/foreskrifteromtvangs-ochskydds

Läs mer

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och

Läs mer

Lokal vägledning för att hantera frågor om skydds- och begränsningsåtgärder

Lokal vägledning för att hantera frågor om skydds- och begränsningsåtgärder Lokal vägledning för att hantera frågor om skydds- och begränsningsåtgärder Inledning En regional överenskommelse/riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder är antagen och finns på http://www.orebroll.se/sv/halsa-och-vard/for-vardgivare/ovk/kommunal-halsooch-sjukvard/kommunal-halso-och-sjukvard_rutiner-riktlinjer/.

Läs mer

Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning

Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Fastställt av: Riktlinjer Vård och äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre 2014-01-24 1 Beslut Områdeschefer: 2014-01-24

Läs mer

Västerås-modellen Införa trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg

Västerås-modellen Införa trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg Västerås-modellen Införa trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg Den 21 januari 2015 MVT2015 Jeanna Thorslund Stadsjurist Västerås stad (tj.ledig) Jurist, Avdelningen för Digitalisering, Sveriges

Läs mer

Skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning

Skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Rubrik specificerande dokument RIKTLINJER Omfattar område/verksamhet/enhet Vård och omsorg Sidan 1 av 10 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Särskild arbetsgrupp

Läs mer

1(9) Larm och skyddsåtgärder. Styrdokument

1(9) Larm och skyddsåtgärder. Styrdokument 1(9) Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 115 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2007-08-11, Därefter reviderad

Läs mer

Rutin för skyddsåtgärder och begränsningsåtgärder

Rutin för skyddsåtgärder och begränsningsåtgärder SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 20150301 Gäller från och med: 20150301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS Jeanette

Läs mer

inda Almqvist urist, Socialstyrelsen arlstad den 12 april 2011

inda Almqvist urist, Socialstyrelsen arlstad den 12 april 2011 valitet och skydd för f r personer med emenssjukdom inda Almqvist urist, Socialstyrelsen arlstad den 12 april 2011 "Den bästa är inte felfri men förberedd". Professor James Reason: Air Safety Week, vol.

Läs mer

RIKTLINJE. Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén

RIKTLINJE. Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2010-10-25 Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén Eva-Britt Apelvi 2 2012-11-20 Ulrika Ström, Eva Franzén, Ann-Britt Förvaltningens ledningsgrupp Lundin

Läs mer

Äldreforskningens hus

Äldreforskningens hus Äldreforskningens hus - Svenskt Demenscentrum, Stiftelsen Äldrecentrum, Aging Research Center (ARC), Äldre i centrum Forskning och utredning om äldre och åldrande: Inom geriatrisk medicin, psykologi, socialgerontologi

Läs mer

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för

Läs mer

Vägledning för att hantera frågor där frihetsinskränkning tidigare använts

Vägledning för att hantera frågor där frihetsinskränkning tidigare använts den 10 november 2010 Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering Vägledning för att hantera frågor där frihetsinskränkning tidigare använts 1

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården. Lars Sonde utredare, forskare lars.sonde@aldrecentrum.se

För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården. Lars Sonde utredare, forskare lars.sonde@aldrecentrum.se För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården Lars Sonde utredare, forskare lars.sonde@aldrecentrum.se Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh- A.A. Milne

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 7. Skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 7. Skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 7 Skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 7 Skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder 3 7.1 Allmänt 3 7.2 Lag 3 7.3 Nödrätt

Läs mer

Meddelandeblad. Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. Hälso- och sjukvård och socialtjänst

Meddelandeblad. Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. Hälso- och sjukvård och socialtjänst Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för socialtjänst, verksamhet enligt LSS och kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), verksamhetschefer

Läs mer

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150301 Gäller från och med: 160301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson Lotta

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

RIKTLINJE. Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén

RIKTLINJE. Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2010-10-25 Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén Eva-Britt Apelvi 2 2012-11-20 Ulrika Ström, Eva Franzén, Ann-Britt Förvaltningens ledningsgrupp Lundin

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

TILL ANHÖRIGA NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. En anhörigskrift från Svenskt Demenscentrum

TILL ANHÖRIGA NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. En anhörigskrift från Svenskt Demenscentrum TILL ANHÖRIGA NOLLVISION För en demensvård utan tvång och begränsningar En anhörigskrift från Svenskt Demenscentrum 1 Beställning: Svenskt Demenscentrum Gävlegatan 16 113 30 Stockholm Tel: 08-690 58 00

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga Dokumentnamn: Skydds- och begränsningsåtgärder Berörd verksamhet: Välfärd ÄO, FN Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: MAS MAS 2013-06-14 Skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom demensboende. Revisionsrapport. KPMG AB 31 mars 2011

Olofströms kommun. Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom demensboende. Revisionsrapport. KPMG AB 31 mars 2011 Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom Revisionsrapport KPMG AB 31 mars 2011 Revrapp Olofström.docm Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1 3. Avgränsning 1 4. Ansvarig nämnd/styrelse 1 5. Metod 1 6.

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg Projektet Guldstunder i äldres vardag Sida 2 Sida 3 Inledning Sedan augusti 2008 arbetar två kvalitetsinspiratörer

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Yttrande avseende Härbret/Loftet på Norrgården

Yttrande avseende Härbret/Loftet på Norrgården Datum 2012-05-25 Handläggare Datum Beteckning Socialstyrelsen Dnr. 9.2-23687/2012 Yttrande avseende Härbret/Loftet på Norrgården Socialstyrelsen har begärt in yttrande från socialnämnden med anledning

Läs mer

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun.

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Vård och omsorg Johnny Kvarnhammar Medicinskt ansvarig sjuksköterska RAPPORT Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Uppföljning

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Skyddsåtgärd

Regel för Hälso- och sjukvård: Skyddsåtgärd Region Stockholms Innerstad Sida 1 (15) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: MAS och MAR Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

KVALITETSPRIS 2010. Massage, beröring och bad - en väg till avslappning och välbefinnande. Ett bidrag från plan blå på Bergagården

KVALITETSPRIS 2010. Massage, beröring och bad - en väg till avslappning och välbefinnande. Ett bidrag från plan blå på Bergagården KVALITETSPRIS 2010 Massage, beröring och bad - en väg till avslappning och välbefinnande Ett bidrag från plan blå på Bergagården Kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Massage, beröring och bad - en väg till

Läs mer

Yttrande över motion Hur gör vi för att skydda de allra sköraste och mest förvirrade i äldreomsorgen med hjälp av teknik

Yttrande över motion Hur gör vi för att skydda de allra sköraste och mest förvirrade i äldreomsorgen med hjälp av teknik 1 (2) 2011-08-08 Tjänsteskrivelse Kontor Äldreomsorgskontoret Handläggare Sofie Somers 08-523 063 78 sofie.somers@sodertalje.se Äldreomsorgsnämnden Enhörna kommundelsnämnd Hölö-Mörkö kommundelsnämnd Järna

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

GPS-larm ökar tryggheten

GPS-larm ökar tryggheten GPS-larm ökar tryggheten för bärare, anhöriga och samhälle Ett larm kan bli till accessoar Vad är GPS-larm för något? Mobila larm kallas även GPS-larm. GPS är en förkortning för Global Positioning System.

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16. Riktlinje Parboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr VON 2013/0742-5 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2010/08/27 Projektspecifikation Projekt: Sociala Innehållet 2264 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 091229 Godkänd av: Datum:

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund

Läs mer

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Jenny Sjöberg September 2013 Dnr Son 2013/658 2013-09-11 1 (8) Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. NATTFRID I JÄRFÄLLA...

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering.

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering. Skånes universitetssjukhus Minneskliniken i Lund Omvårdnadsplan för TRIVSEL Vårdtagare nr 1, född 1922, diagnos ospecifik demens Läkemedel: Datum: Kontaktperson: Bakgrund: Änkeman sedan flera år, har 2

Läs mer

Samuelsbergs korttidsboende

Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Vi önskar dig välkommen till ditt tillfälliga boende i form av växelvård eller korttidsboende. Vår förhoppning är att du ska trivas här tillsammans

Läs mer

www.simrishamn.se 2 (6)

www.simrishamn.se 2 (6) Socialförvaltningen 1 (6) Hemtjänsten SKRIVELSE 2009-01-15 Kristina Privér Verksamhetsutvecklare Sammanfattning av verksamhetsuppföljningar genomförda hösten 2008 Hid nr: 2008.2134 Medicinsk ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område.

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område. 2011-12- 14 Till Socialstyrelsen FSS yttrande till Socialstyrelsen över PM om förslag till föreskrifter om nämndens ansvar för bemanning i demensvården Föreningen Sveriges socialchefer (FSS) har erbjudits

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Hemtjänst Demensdagverksamhet Avlösning i hemmet Växelvård/Korttidsvård Särskilt boende med demensinriktning

Hemtjänst Demensdagverksamhet Avlösning i hemmet Växelvård/Korttidsvård Särskilt boende med demensinriktning Bilaga 1 Demensvårdens organisation i Trosa kommun Initiativ till minnesutredning kan tas av den enskilde, anhörig, personal inom kommun, primärvård eller annan person. Den medicinska utredningen utförs

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum; 2010:10 www.aldrecentrum.se Vårt uppdrag Uppdrag från kommunfullmäktige i Stockholms

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR!

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! ÄLDREFÖRVALTNINGEN Version 1.0 Karin Gens/Johan Schuber SID 1 (6) 2012-03-15 STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! OpenLab projekt - inom området: Ett värdigt åldrande Uppdragsgivare

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun PROJEKTPLAN Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun Titel: PROJEKTPLAN kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundsvalls kommun Projekt: Stimulansmedel Idnr:

Läs mer

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Habilitering & Hjälpmedel TJÄNSTEUTLÅTANDE D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2015-05-11 SOVIS15-053 Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Förslag till beslut Den gemensamma nämnden för samverkan

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

LSS-insatsernas innehåll

LSS-insatsernas innehåll LSS-insatsernas innehåll Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Socialförvaltningen informerar Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Gruppbostad Hjälp att äta, dricka och förflytta sig Måltiden

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer