Ny teknik - en del av den meningsfulla dagen på särskilda boenden

Transkript

1 Ny teknik - en del av den meningsfulla dagen på särskilda boenden Projektperiod Bodil Evertsson

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte... 1 Målsättning... 2 Upplägg av försöksverksamheten... 2 Delprojekt 1: Surfplattor med kommunikationsappar... 3 Genomförande... 3 Utvärdering... 3 Resultat... 4 Individuella utvärderingar... 4 Resultat från gruppintervjuer- workshops... 4 Brukarexempel- upplevelser av att använda surfplattan... 8 Sammanfattning av resultat- surfplattor... 9 Delprojekt 2: Jdome Bikearound- cykla i mina minnens kvarter Genomförande Utvärdering Resultat Individuella utvärderingar Resultat från gruppintervjuer-workshop Brukarexempel- upplevelser av att använda Jdome Bikearound Sammanfattning av resultat- Jdome Bikearound Alla är överrens om att JDome Bikearound kan tillföra många personer med demensdiagnos, men även andra, nya positiva upplevelser Delprojekt 3: Positioneringslarm på särskilda boenden Diskussion Tekniken - en del i den meningsfulla dagen Minskar tekniken användning av skydds- och begränsningsåtgärder? Anhöriga och den nya tekniken Implementering Hur kan ny teknik utvecklas i våra verksamheter? Bilaga 1... Bilaga 2...

3 Bakgrund I Östersunds kommun bor idag ca innevånare. Av dessa bor ca 650 personer på särskilda boenden för äldre. I kommunen finns inga specifika demensboenden varför det bor personer med demenssjukdomar på alla särskilda boenden. Det innebär att all personal som arbetar på boendena måste ha kunskap och möjligheter att kunna bidra till en meningsfull dag för dessa personer. När Socialstyrelsen upphävde föreskriften om tvångs- och skyddsåtgärder 2010 påbörjades ett arbete för att utveckla den personcentrerade vården i syfte att minska skyddsåtgärder med risk för upplevelse av begränsning. Resultatet av arbetet ledde till att en ny rutin togs fram 2011 som beskriver en metod för bedömning och förskrivning av skyddsåtgärder (Bilaga 1). Metodens syfte är att säkerställa att skyddsåtgärder och skyddsutrustning aldrig används så att de upplevs som begränsande och frihetsberövande av en person. Skyddsåtgärder kan endast förskrivs när en utredning om alternativa åtgärder genomförts. I metoden finns även beskrivet hur ett samtycke ska säkras och systematiskt följas hos en person med nedsatt beslutsförmåga, när en skyddsåtgärd bedöms motiverad. Verksamheten upplever att metoden är ett viktigt stöd och man känner sig mer trygg med att eventuella skyddsåtgärder inte upplevs vara begränsande för personen. Östersunds kommun har med stöd från Hjälpmedelsinstitutet drivit ett projekt kring positioneringslarm för personer med demenssjukdom boende i ordinärt boende. Projektet som avslutades 2012 har gett viktiga kunskaper. Vi har sett vilka möjligheter men även svårigheter som kan uppstå när ny teknik ska implementeras i den komplexa verklighet som kommunal vård och omsorg är. Grunden i arbetet för att minska skydds- och begränsningsåtgärder är att vi får mer kunskap och blir bättre på att skapa förutsättningar för att personer med demensdiagnos och nedsatt beslutsförmåga ska uppleva en känsla av meningsfullhet och delaktighet. Ny teknik, hjälpmedel och miljöanpassningar kan här bli viktiga verktyg. Vi behöver dock lära oss mer om hur vi kan ge möjligheter för personer med demensdiagnos att använda och därmed få nytta och glädje av den nya tekniken. Syfte Personer med demensdiagnoser och nedsatt beslutsförmåga, boende på särskilt boende, ska ges möjlighet att prova stödjande teknik i syfte att skapa en meningsfull dag och därmed minska användandet av begränsningsåtgärder. I projektet vill vi även prova hjälpmedel för kommunikation då kommunikativ förståelse är en förutsättning för att kunna fatta egna beslut. 1

4 Målsättning Erfarenheterna från projektet ska kunna användas för att utveckla stödprocesser för implementering av ny teknik i syfte att personer med nedsatt beslutsförmåga inte ska uppleva begränsning eller tvång i den vård och omsorg som ges. Upplägg av försöksverksamheten För att få en snabb uppstart av de olika delprojekten informerades alla chefer på kommunens särskilda boenden, såväl egen regi som privata utförare, om försöksverksamhetens syfte. Alla boenden erbjöds möjligheten att delta i projektet. Av kommunens 24 boenden valde 17 att delta i försöksverksamheten. Tanken med att erbjuda alla boenden att delta i projektet har varit att få en bred representation av boenden som därmed bättre kan spegla den verklighet som projektet syftar att påverka. Detta har medfört att vi fått viktiga kunskaper om förutsättningarna för implementering av ny teknik i flera olika personalgrupper. De olika boendena valde själva representanter (undersköterskor) som deltagit vid en workshop den 18/ Syftet med workshopen var att dels diskutera vilka orsaker och situationer som kan göra att personal och anhöriga ser ett behov av skydds- och begränsningsåtgärder, dels diskutera hur ny teknik kan bidra till en meningsfull dag och därmed minska behovet av dessa åtgärder. Utifrån diskussionerna på workshopen valde projektledningen att starta tre olika delprojekt för att prova surfplattor, JDome Bikearound samt positioneringslarm på särskilda boenden för äldre. En gemensam mailkonferens för alla ansvariga undersköterskor och chefer startades. Syftet med den var att goda idéer, tips om hemsidor, appar, mm snabbt skulle kunna delges alla i projektet. Personal från olika boenden ingick i projektet vilket innebar att det var svårare att ordna fysiska träffar. Mailkonferensen skulle därför bli en viktig kommunikationsväg för utvecklingen av projektet. 2

5 Delprojekt 1: Surfplattor med kommunikationsappar Syftet med att prova att använda surfplattor på särskilda boenden har varit att få kunskap om hur dessa kan skapa stunder av meningsfullhet och delaktighet samt underlätta kommunikation. Målgruppen har i första hand varit personer med demenssjukdom men alla personer som bor på det särskilda boendet har, om intresse funnits, kunnat använda surfplattan. Genomförande Totalt har 9 surfplattor provats på lika många särskilda boenden. Två undersköterskor har ansvarat för användning av surfplattan på varje boende. De har också ansvarat för utvärdering av användning av surfplattan. Undersköterskorna har alla haft någon form av vana att använda surfplattor eller smartphone varför vi inte haft någon särskild utbildning kring grundläggande användning. Enheterna har inte fått några extra personalresurser för att börja använda surfplattorna. Man har själva ansvarat för att på olika sätt instruera och visa övrig personal. Surfplattor med kommunikationsappen Dialog Comai har prövas på 4 särskilda boenden. De har fått en 2-timmars utbildning i att använda appen från företaget Comai. Ytterligare 5 särskilda boenden har fått prova kommunikationsappen Widgit GO SE. Ansvariga undersköterskor på dessa boenden har fått en 2-timmars introduktion i de olika funktionerna i appen. Vid utbildningstillfällena beskrev all personal att de saknade erfarenhet av att använda bilder som ett kommunikationsstöd. Alla hade varit med om situationer där man upplevt svårigheter att kommunicera med personer med demensdiagnos och man var positiv till att prova om bilder kan förtydliga kommunikationen med personer med nedsatt kommunikationsförmåga. I samband med utbildning och information om apparna har personalen själva fått diskutera och fundera över hur man skulle kunna använda kommunikationsapparna och för vilka personer och i vilka situationer. Personalen uppmuntrades även att använda surfplattan på alla sätt de själva kunde komma på ex med olika appar, YouTube mm för att se vilka effekter detta kan ha på oro, rastlöshet,apati mm. Utvärdering Ansvariga undersköterskor på varje boende har uppmanats att göra individuella utvärderingar på 3-5 brukare med demensdiagnos eller demensliknade tillstånd som provat någon av kommunikationsapparna eller någon annan funktion på surfplattan ( Bilaga 2) Utvärderingen innefattade dokumentation av: Vilket behov hos brukaren föranledde användande av surfplatta ex oro, nedstämdhet, agitation, apati? Vilken effekt gav det? Hur länge varade effekten? Vilken är personalens upplevelse? 3

6 Gruppintervjuer har genomförts med de ansvarig undersköterskorna för att få ytterligare information om vad användandet av surfplattan och kommunikationsappen gett för effekter och resultat. Resultat Individuella utvärderingar Det har kommit in individuella utvärderingar på 5 personer med sammanlagt 40 dokumenterade tillfällen där surfplattan använts. Ingen av dessa tillfällen har handlat om användning av kommunikationssapparna. Dokumenterade orsaker som föranlett användandet av surfplattan - oro - nedstämdhet - missnöje, börjat bli på dåligt humör - ledsen - socialt behov - rastlöshet Dokumenterade användningsområden av surfplattan - googlat fram bilder på djur, hembygden, fritidsintressen som hemslöjd, dockor - tittat på kartor - titta och lyssna på musikklipp på YouTube - titta på filmsnuttar - läsa tidning Dokumenterad effekt hos personen - personen blir lugn, rofylld - personen blir glad - kunde avleda ett missnöje - personen blir intresserad Varaktigheten av den dokumenterade effekten har varierat. Effekten har varat länge vid 30 av de dokumenterade tillfällena, kortare tid vid 7 av tillfällena och tillfällig effekt har dokumenterats vid 3 av tillfällena. Inga negativa effekter hos personerna finns dokumenterade. Personalen har dokumenterat att de själva vid alla dessa tillfällen upplevt det stimulerande att använda surfplattan tillsammans med personen. Resultat från gruppintervjuer- workshops Kommunikationsappar Personalen uppger att de endast använt kommunikationsapparna vid enstaka tillfällen. Det gäller för båda apparna. Några av personalen berättar att de provat att använda bilder för att förtydliga kommunikationen när man upplevt missförstånd med en person med demensdiagnos och nedsatt kommunikationsförmåga. Ingen har dock upplevt att användning av bilder underlättat kommunikationen vid dessa tillfällen. 4

7 Personalen upplever att bilder som stöd vid kommunikation med personer med lättare kommunikationssvårigheter inte känns relevant. Där försöker man istället vara mer konkret ex. visa en tandborste, tar fram olika pålägg för att personen ska kunna välja. När kommunikationssvårigheterna blir större upplever man att bilder inte stödjer kommunikationen. Bilderna kan bli svåra att tolka för personen med demenssjukdom. Man anser också att kommunikationsapparna inte känns vara anpassade för denna målgrupp. En av förväntningarna på kommunikationsapparna har från personalen varit att bilderna i dessa skulle kunna användas som stöd för samtal kring personer, händelser och intressen som är viktiga för personen. Det fanns idéer om att försöka skapa personliga mappar där bilder och ljudfiler skulle kunna läggas in utifrån personens intressen, tidigare liv och familj. Det skulle kunna bli som en form av digital levnadsberättelse som enkelt skulle kunna utvecklas när man lär känna en person mer. Tyvärr har ingen av apparna med bildstöd varit anpassad för detta och man har därför inte använt dem i den utsträckning man hade förväntat sig. Övrig användning av surfplattan Surfplattan har använts till att, - visa bildspel (använt app och kopplat upp till TV) - titta på gamla TV-program och filmer genom SVT play och SVT Öppet arkiv - tittat och lyssnat på musik och filmklipp via YouTube, utgått från levnadsberättelser om favoritmusik mm - läsa tidningar - spela memory - lyssna på gamla radioprogram - lägga enkla pussel - använda appen "Talking Tom"- där en katt härmar vad man säger - titta på bekanta miljöer via Google streetview - fota och titta direkt i surfplattan - titta på bilder av djur fotade på olika platser i Jämtland - titta på gamla bilder bla från Jamtlis (Jämtlands länsmuseum) bildarkiv - googla på bilder från hembygden - ordna spontandans med YouTube-musikklipp - titta på olika föreningars hemsidor som personen varit aktiv i - titta i släktforskningsarkiv Sammanställning av personalens synpunkter Gruppintervjun genomfördes som en workshop kring två huvudämnen, erfarenheter och framtida utveckling av användning av surfplattan. Alla synpunkter som framkommit under intervjutillfällena har kategoriserats och sammanställts i tabeller på nästa sida. 5

8 ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA SURFPLATTA POSITIVA Effekter hos individen - kommer ihåg ex.julfesten (bildspel) - känner igen sig (bildspel) - gamla minnen kommer åter - nya samtalsämnen - lugn, glad - intresserad och imponerad av tekniken - hittar gemensamma intressen med andra boende, varit på samma ställen - koncentration och närvaro Tekniken- hanterbarhet - lättillgänglig - möjligheten att använda individuellt och i grupp, i grupp oftast uppkopplat till TV Surfplattan som en del i vardagen på boendet - möjligheten att fånga stunden - det som intresserar personen just nu - gruppaktiviteter ger övrig personal mer tid för boende som inte deltar - positiva reaktioner från vissa kollegor Chef - när ledningsfunktion (gruppchef) varit ansvarig för surfplattan har det underlättat att implementera tekniken Anhöriga - uppskattat med bildspel- de ser vad som händer på boendet - uppskattar vad surfplattan ger den närstående - samtalsämnen med närstående NEGATIVA Effekter hos individen - ibland för svårt ex. korsord - ointresse hos några Tekniken-hanterbarhet - dålig trådlös uppkoppling kräver planering för att ta med det mobila nätverket - liten användning av kommunikationsappen upplevs inte anpassad för målgruppen - svårt att hantera AppleTV - för lite med endast en surfplatta på 4 våningsplan - saknar skyddande skal och hörlurar Surfplattan som en del av vardagen på boendet - få kollegor som använder surfplattan - okunskap hos kollegor om tekniken - ointresse från övrig personal - irritation från kollegor- "ni sitter med surfplattan- vad är nyttan?" - kommer i sista hand i konkurrens av matbeställning, städning tvätt mm Chef - svårt att implementera utan tydligt stöd från chef - tidsbrist- ingen förståelse från chef Anhöriga - inga 6

9 FRAMTIDA UTVECKLING AV ANVÄNDNING AV SURFPLATTOR VAD HJÄLPER? Utbildning - trygghet i användandet hos personalenteknisk support/utbildning - personligt intresse hos personalen - nätverk för användarna för erfarenhetsutbyte, fysiska möten för att tipsa varandra om appar mm Tekniken - bra trådlös uppkoppling - fler surfplattor för tillgänglighet och att kunna fånga stunden - Chromecast eller Apple TV för enkel visning på stor TV-skärm (gruppaktivitet) VAD STJÄLPER? Utbildning - att endast några i personalen har kunskap om tekniken - få användare i personalgruppen Tekniken - dålig/ingen trådlös uppkoppling - avsaknad av hörlurar- störande bakgrundsljud i gemensamma utrymmen. - avsaknad av teknik för uppkoppling till TV - få surfplattor påverkar användandet negativt Stöd från ledning - stöd från ledning, att surfplattan ses som ett viktigt verktyg för att skapa den meningsfulla dagen - ta upp på veckomöten- hur används plattan till Kalle på bästa sätt? - schema för användning/avsatt tid - underlättar att starta upp användning av surfplattan Övrigt - lägga upp mappar för olika personer så att sidor som ofta intresserar en person ska vara lättillgängliga - att tänka på att använda surfplattan som en åtgärd i BPSD - se positivt på ny teknik Stöd från ledning - avsaknad av stöd från ledning/chef Övrigt - ointresset fortsätter hos kollegor 7

10 Brukarexempel- upplevelser av att använda surfplattan o Elsa har sina barn och barnbarn på långt avstånd och de kan därför inte hälsa på så ofta. För att kunna hålla kontakten på ytterligare sätt installeras Skype i surfplattan. Elsa kan nu både höra och se sina barn. Vid ett tillfälle får Elsa och den personal som hjälper henne en runda i dotterns trädgård och får se alla vackra blommor. När barnbarnet tar examen får Elsa se honom i kostym innan han åker på balen. Det har varit till stor glädje för alla att mormor kunnat vara med på detta sätt. o Erik är ofta orolig och rastlös. Han går runt på boendet och letar bla efter öppna dörrar för att kunna komma ut och hem. Hans språkliga förmåga är mycket nedsatt. Det är svårt att ha ett samtal med honom. Eriks stora intresse är trav. Han var under många år mycket engagerad i det lokala travet. Personalen på boendet tar därför fram surfplattan och sätter sig ner med Erik och letar upp bilder på travet via Google. Erik blir mycket intresserad och koncentrerad när han tittar på bilderna.han hittar också flera ord och man kan ha ett samtal kring travet. Erik är lugn en lång stund efter att man avslutat aktiviteten. Eriks hustru blir mycket glad när hon får höra om detta och det ger upphov till samtal om andra delar av Eriks tidigare liv. Man googlar fram bilder från den by där de haft sitt sommarställe och bilder från dansbanan de så ofta besökt. Man hittar även bilder på en farbror som flyttat till USA. Personalen tycker att man lärt känna Erik på ett helt annat sätt. Man har fått flera samtalsämnen och vet vad som kan intressera Erik när han är orolig. o Karl-Åke är ofta glad och nöjd men när humöret tryter är det svårt för honom att ta sig ur det och bli glad igen. Något som får honom intresserad och på gott humör är svartvita filmer från förr. En dag börjar Karl-Åke prata om serien Hemsöborna som han gärna skulle vilja se igen. Personalen hittar serien på Öppet arkiv på SVT och tillsammans med Karl-Åke bestämmer man att se det första avsnittet samma kväll efter kvällsfikat. När man sett klart på det första avsnittet visar det sig att några boende vill sitta kvar och se på alla avsnitt samma kväll. När nattpersonalen kommer den kvällen blir de mycket förvånade att flera personer sitter uppe och tittar på TV. De brukar alla ha lagt sig vid den här tiden. o Signe har samiskt ursprung och har varit tvåspråkig under större delen av sitt liv. Efter en stroke har hon nu afasi och kan endast få fram enstaka ord. Det är inte lätt att veta vad Signe önskar och vill. Personalen är därför mycket lyhörd på hennes kroppsspråk för att förstå hur hon mår. En personal kommer en dag på att man ska spela upp ett YouTube-klipp där en samisk pojke jojkar. När Signe får höra detta lyser hon upp och blir rörd och verkar mycket nöjd. Det var länge sedan hon hörde någon jojka. o Gunnel och Birgit har alltid gillat att dansa. De tycker om att lyssna till dansbandsmusik, helst något med saxofon. En dag när Gunnel och Birgit pratar om dans och vart de har dansat, kopplar en personal surfplattan till TV:n och letar upp några filmklipp med dansbandsmusik. Nu uppstår en stund av spontan dans till Gunnel, Birgits och några andra boendes förtjusning. 8

11 o Gunnar och Anders är båda gamla jägare. De har vistats mycket i naturen. En av personalen fotar mycket i naturen och han brukar visa bilder han själv tagit på olika djur. Runt braskaminen kommer berättelser om gamla jaktminnen och andra naturupplevelser. Flera övriga boende tycker om att sitta och lyssna och ibland kommentera. Rut berättar gärna om den gången hon stötte på en björn när hon var ute och plockade bär. o Karin säger ofta att hon ska gå hem. Hon letar och öppnar dörrar och kan bli nedstämd och ledsen om ingen kan hjälpa henne. Personalen provar att visa appen Talking Tom för Karin vid ett av dessa tillfällen. Effekten kommer omedelbart. Karin skrattar hejdlöst åt den repterande katten och glömmer genast bort att hon ville gå hem. Den positiva känslan sitter kvar långt efter att hon slutat att skratta. Karin blir lika glad varje gång Talking Tom tas fram. Det spelar ingen roll att det bara gått någon timme sedan sist. Sammanfattning av resultat- surfplattor Alla boenden som fått möjlighet att prova att använda surfplattan uppger till allra största del positiva erfarenheter såväl för personer med demenssjukdom men även för övriga personer som bor på boendena. På alla boenden har man erfarenheter av att oroliga och rastlösa personer med demensdiagnoser blir lugna och intresserade en stund när man tittar eller lyssnar på något som är bekant och som man har en relation till. En personal berättar Att se glädjen i blicken hos någon som tappat språket, när man får se bilder och skyltar från sin hembygd, eller när favoritmusiken spelas upp, är en fantastisk upplevelse. De ansvariga undersköterskorna tycker att surfplattan är en relativt enkel och smidig teknik som ger möjligheter att skapa meningsfulla stunder både spontant men även för mer planerade aktiviteter. Den går att använda både individuellt och i grupp. Surfplattans alla möjligheter gör det lätt att individanpassa aktiviteter och samtalsämnen vilket skapar glädje för personen men även för personalen. De negativa erfarenheterna som framkommer handlar framför allt om brister i de trådlösa nätverken och om svårigheter att implementera nya arbetssätt. Alla framhåller att tillgången till snabba trådlösa nätverk är en förutsättning för att man ska kunna fånga stunden och jobba individuellt. Alla ansvariga undersköterskor är överrens om att användning av surfplattor på särskilda boenden bör utvecklas och spridas till alla boenden som ett utmärkt verktyg att skapa meningsfulla stunder för personer som bor på särskilda boenden. Dessa stunder kan minska oro och irritation och skapa trygghet och intresse. De hinder de ser för denna utveckling är bristande stöd från chefer och okunskap om själva tekniken hos personalen. 9

12 Delprojekt 2: Jdome Bikearound- cykla i mina minnens kvarter Jdome Bikearound är en cykel för virtuella cykelturer som tagits fram på Hälsoteknikcentrum vid Högskolan i Halmstad. Personen som cyklar sitter på en vanlig stol eller rullstol med fötterna placerade på pedaler och händerna på ett cykelstyre, och styr och trampar liknande en vanlig cykel. På en välvd projektionsduk framför sig ser personen det område som han eller hon har valt att cykla i. Genom virtuella cykelturer på välbekanta vägar eller gator, som exempelvis sin barndoms by eller ungdomskvarter, öppnas möjligheter till att minnas händelser och därmed inspirera till samtal. Förutom tillfällen till ökad kommunikation med personal, anhöriga och andra, upplevs ofta kombinationen av rörelse, fokusering och minnesbilder som stimulerande. Syftet med delprojektet har varit att se hur JDome Bikearound kan stimulera minnesfunktion och vara en meningsfull aktivitet för personer som bor på ett särskilt boende, samt hur en cykeltur tillsammans med personal eller anhörig kan skapa en samhörighet och en aktiv dialog mellan användare och personal/anhörig. Målgruppen har i första hand varit personer med demenssjukdom men alla personer som bor på det särskilda boendet har, om intresse funnits, kunnat använda Jdome Bikearound. Genomförande Planeringen var att installera Jdome Bikearound på 5 olika boenden från januari Av olika skäl har endast 4 av dessa varit installerade. Det har i första hand berott på att cykeln kräver ett visst utrymme och det har inte varit möjligt att hitta en bra placering på vissa boenden. På ett av boendena visade det sig att det inte var möjligt att få till den uppkoppling till internet som Jdome Bikearound kräver och därför kunde inte cykeln placeras där. I samband med installation av cykeln har ansvariga undersköterskor på varje boende fått utbildning i att använda Jdome Bikearound. Utvärdering Ansvariga undersköterskor på varje boende har uppmanats att göra individuella utvärderingar på 3-5 brukare med demensdiagnos eller demensliknade tillstånd som provat Jdome Bikearound utifrån samma utvärderingsblankett som för surfplattorna ( Bilaga 2). Gruppintervjuer har genomförts med de ansvarig undersköterskorna för att få ytterligare information om vad användandet av Jdome Bikearound gett för effekter och resultat. 10

13 Resultat Individuella utvärderingar Inga individuella utvärderingar har kommit in. Resultatet bygger helt på den gruppintervju/workshop som genomförts samt skriftlig dokumentation från ett boende. Resultat från gruppintervjuer-workshop Gruppintervjun genomfördes som en workshop kring två huvudämnen, erfarenheter och framtida utveckling av användning av Jdome Bikearound. Alla synpunkter som framkommit under intervjutillfällena har kategoriserats och sammanställts i tabeller på nästa sida. 11

14 ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA JDOME BIKEAROUND POSITIVA Effekter hos individen - får igång samtal - kickar igång minnet - gruppaktivitet - spännande för de som provat - en ny upplevelse - "motion" - det går att gradera motstånd i trampor - meningsfull aktivitet med anhöriga Tekniken- hanterbarhet - relativt lätt för personen som cyklar, att förstå hur man ska göra Jdome Bikearound som en del av vardagen på boendet - positiva reaktioner från kollegor när gruppaktiviteter ger övrig personal mer tid för boende som inte deltar - trevlig aktivitet för kontaktmannen och den boende - viktigt att cykeln är synlig- startar frågor från anhöriga och övriga besökare vilket ger "draghjälp Chef - när ledningsfunktion (gruppchef) varit ansvarig för cykeln har det underlättat att implementera tekniken Anhöriga - positiv upplevelse att cykla med en anhörig i gamla bekanta trakter NEGATIVA Effekter hos individen - någon brukare provat men inte verkat tillgodogöra sig bilderna - någon brukare har fått yrsel Tekniken- hanterbarhet - otillräcklig information hur Jdome Bikearound fungerar - dator gick sönder men fick den snabbt utbytt - vanlig stol fungerar inte bra- instabilt glider bakåt när man cyklar. - systemet- yrsel hos vissa brukare. - att programmet låser sig - outvecklad teknik Jdome Bikearound som en del av vardagen på boendet - fåtal i personalen är engagerade - behöver byta placering, står undanskymd - används för lite Chef - att chefen inte drivit på och uppmuntrat användning av Jdome BikeAround. - chefsbyten påverkat negativt Anhöriga - inga 12

15 FRAMTIDA UTVECKLING AV ANVÄNDNING AV JDOME BIKEAROUND VAD HJÄLPER? Utbildning - fler får utbildning och inspiration från andra användare - informationsmaterial- webb och papper - erfarenhetsutbyte, lära av varandra, fysiska möten viktigt - service, support och ev utbildning via Teknik och Service-enheten Tekniken - uppgradera systemet- mer användarvänligt (tillgängligt från augusti -14) - snabbare internetuppkoppling Stöd från ledning - tid avsätts för aktiviteten, planera användning Övrigt - specialanpassad stol bör beställas - skapa engagemang tillsammans med närstående, få med anhöriga "på tåget" - göra cyklingen till en del av en upplevelse, gärna i grupp, ex cykla i Provence som en utflykt och kanske avsluta med att dricka vin VAD STJÄLPER? Utbildning - endast några i personalen som kan hantera tekniken Tekniken - om tekniken/programmet "låser sig"- boende tappar intresset Stöd från ledning - ingen feedback från chef - inget engagemang bland ledning och kollegor - tidsbrist Övrigt - personal ser användningen av tekniken som ett måste och ser inte dess fördelar 13

16 Brukarexempel- upplevelser av att använda Jdome Bikearound o Vera har bott i Paris under flera år av sitt liv. Hon pratar ofta om att hon vill åka tillbaka dit. När Jdome Bikearound installeras på boendet där hon bor får hon frågan om hon vill cykla i Paris. Vera vill inte gärna prova själv men sitter gärna med när personalen i hennes ställe gör en tur runt Eiffeltornet. Det blir en rolig upplevelse både för Vera och personalen. Hon känner igen sig och hon kan berätta om sin tid i Paris De passar även på att göra en tur i den del av staden där hon nu bor och man cyklar även förbi huset där personalen bor vilket Vera uppskattar att se. o John har mycket svårt att göra saker på egen hand. Han behöver stöd och hjälp av personalen med det mesta av de dagliga aktiviteterna. En dag provar personalen att låta John cykla på Jdome Bikearound. Det visar sig att han inte intresserar sig för vart han cyklar men han är väldigt koncentrerad på själva cyklingen och av att styra och hålla undan för mötande bilar och människor. Det här blir en aktivitet som John kan göra helt själv och han uppskattar verkligen att få sitta och cykla en stund varje dag. o Barbro och Nils kommer från samma bygd. En dag ordnar personalen så att Barbro, Nils och några andra boende tillsammans sitter vid Jdome Bikearound och turas om att cykla i sina hemtrakter. Det blir en härlig upplevelse både för Barbro och Nils som båda känner igen och kan berätta om olika platser och minnen, men även för sina grannar som aldrig varit där men kanske hört talas om bygden. o Sven bor på boende där Jdome Bikearound finns. Hans syster Carina brukar hälsa på honom varje vecka. En dag får hon syn på cykeln som står placerad precis i entrén, och hon blir nyfiken och frågar personalen vad den kan användas till. Personalen visar henne hur cykeln fungerar och hon får själv prova. Carina får genast idén att cykla med sin bror till deras hemby där de tillbringat hela sin uppväxt. För både Per och Carina har cyklingen blivit en meningsfull och trivsam stund varje gång de träffas. Många goda minnen väcks till liv och leder till nya samtal. Sammanfattning av resultat- Jdome Bikearound Vid gruppintervju/workshop framkommer att Jdome Bikearound använts väldigt varierat på de olika boendena. Det är endast ett boende som använder cykeln mer regelbundet. Den ansvariga utföraren för det boendet har själv införskaffat Jdome Bikearound. I samband med installationen fick personalen både utbildning om hur tekniken fungerade men även information och inspiration från personal på ett boende i annan del av Sverige som redan använder Jdome Bikearound. De boenden som fått prova Jdome Bikearound via detta projekt har endast fått utbildning kring teknikanvändning. De ansvariga undersköterskorna på dessa boenden anser att detta inte är tillräckligt. Man behöver även inspiration från andra användare för att komma igång att använda helt ny teknik. All personal anser att Jdome Bikearound kräver en stategisk placering på boendet. Den ska stå lätt tillgänglig och synlig. De boenden som haft en bra placering menar själva att det påverkar 14

17 användningen positivt. Alla boendena har använt en vanlig stol att sitta på när man cyklar, vilket inte varit optimalt. Den speciella stol som finns att köpa till systemet menar man är bättre för hela upplevelsen av cykelturen. Det har visat sig att en del personer inte klarar av att cykla med JDome Bikearound. Vissa personer har fått yrsel och några verkar inte kunna uppfatta bilderna på det sätt som är tänkt. Det hela blir då enbart en upplevelse av att sitta och trampa. Den uppgraderade versionen av programmet hade inte börjat användas vid utvärderingen. När den är installerad kommer förhoppningsvis fler att kunna använda cykeln. För att få en fortsatt positiv utveckling av användning av Jdome Bikearound menar personalen att det krävs ett tydligt stöd från chef och ledning. Det går inte att implementera ny teknik om inte chefen finns med och stödjer införandet och användandet. Det kan handla om att till en början planera in tid för att komma igång och prova att använda cykeln. Det krävs även utbildning och inspiration till all personal på boendet. För att utveckla användandet behöver ansvariga personer på de olika boendena träffas och utbyta erfarenheter och inspirera varandra till nya användningsområden. Alla är överrens om att JDome Bikearound kan tillföra många personer med demensdiagnos, men även andra, nya positiva upplevelser. Delprojekt 3: Positioneringslarm på särskilda boenden Syftet med delprojektet var att få kunskap om hur positioneringslarm kan användas som ett arbetssätt på särskilda boenden i syfte att minska känslan av begränsning hos personer med demenssjukdom och nedsatt orienteringsförmåga. I projektet ville vi ta fram en metod som utgår från Östersunds kommuns Rutin för användning av skyddsåtgärd (Bilaga 1) som tydliggör när och hur en person med nedsatt orienteringsförmåga kan erbjudas ett positioneringslarm vid utevistelse samt hur anhöriga görs delaktiga i detta. Tre särskilda boenden erbjöds och tackade ja till att ingå i delprojektet. Av olika orsaker har delprojektet ännu inte kommit igång. Det har bla varit svårigheter att få tillgång till det positioneringslarm som bedömts passa bäst i projektet. Positioneringslarm till personer i ordinärt boende har tvingats prioriteras före larm till personer i projektet. Av de tre boenden som tackade ja till att vara med har endast ett boende haft någon person som kunde bli aktuell för detta projekt. Övriga boenden har inte haft några personer som varit lämpliga att ingå i projektet. De personer med nedsatt orienteringsförmåga och som själva velat gå ut, har bedömts haft stort behov av personal vid utevistelse. 15

18 Diskussion Alla människor har behov av att uppleva mening i sin vardag, att känna sammanhang. När personer med demenssjukdomar, inte känner igen sig, inte förstår eller upplever sammanhang, då kan oro, ledsnad och aggression uppstå. På våra särskilda boenden finns det alltid risk att personer som uppvisar oro och aggresivitet utsätts för olika begränsningsåtgärder. Vi låser dörrar, sätter upp grindar och placerar bord på rullstolen, allt i syfte att skydda personen mot skada men risken är att personen inte upplever sig trygg utan enbart känner sig inlåst, fastlåst och kränkt. Resultatet av projektet har visat att teknik i form av surfplattor och Jdome Bikearound kan minska oro och skapa lugn hos personer med demenssjukdom. Även om mängden av dokumenterade uppföljningar varit relativt få så pekar dessa tydligt mot att den teknik vi använt i projektet är värdefull och fungerar på särskilda boenden. Att teknik används för att hitta nya möjligheter att skapa en meningsfull dag, upplever inte bara personalen som positivt. Vid en medborgardialog kring framtida teknik i vård och omsorg under våren 2014 i Östersunds kommun, visades hur man i projektet använder surfplattor och Jdome Bikearound på särskilda boenden. Det fanns ett stort intresse hos allmänheten för den nya tekniken och vad den kan tillföra. "Vad roligt att det satsas på de äldre var en av flera kommentarer. Men även om man hade en positiv inställning undrade många om personalen verkligen kan hinna med att använda tekniken? Finns det verkligen tillräckligt med personal? Tekniken - en del i den meningsfulla dagen Vid uppföljningen av projektet framkom vissa synpunkter på att det behövs mer personalresurser för att man ska ha möjligheter att ägna tid till individuella meningsfulla aktiviteter med de boende. I detta inkluderade man möjligheterna att använda den nya tekniken. Men diskussionerna handlade framför allt om att det inte alltid är tidsbrist som ger svårigheter att införa nya arbetssätt. Det viktigaste är ett tydligt stöd från ledningen som visar att användning av ny teknik är viktigt. Då är det tillåtet och blir lättare att som personal hitta de små stunderna tillsammans med personerna på boendet. Surfplattan har visat sig passa bra för spontana aktiviteter. Den enkla tekniken skapar förutsättningar för detta. Det krävs inga förberedelser. Det går att fånga stunden. En personal beskriver det som att "Du kan ha allt inom 30 sekunder ". Under en måltid, vid ett samtal eller när någon oroligt vandrar runt på boendet kan man snabbt ta fram något som intresserar och roar och intresserar personen. Någon menar att den här typen av aktiviteter många gånger är bättre för de som bor på boendet än att förbereda större sammankomster med underhållning och fika. " Ibland verkar det som att ju mer vi i personalen förbereder och ska göra större aktiviteter desto mer tvekan finns hos de boende. När det är dags att gå till samlingssalen har personen ont i magen eller så orkar hon inte idag." Personalen beskriver flera situationer där man använt surfplattan och JDome Bikearound utifrån personens intressen och bakgrund. Tillsammans har man cyklat på platser där personen 16

19 bott eller på annat sätt haft anknytning till. Man har letat fram bilder från arbetsplatser, föreningars hemsidor och hittat bilder på gamla släktingar i lokala bildarkiv. Att göra detta tillsammans, säger personalen, ger en djupare bild och en annan förståelse för vem personen är. Personens levnadsberättelse blir mer tydlig. Vi tänker oftast på personer med ett utåtagerande beteende eller oro när det gäller att erbjuda att använda surfplatta eller JDome Bikearound. Dessa personer har också en tydlig risk för att uppleva begränsningar när de "vill åka hem" eller letar efter dörren ut. Men det är minst lika viktigt att personer som har inslag av ett mer apatiskt beteende, som inte verkar reagera på sin omgivning eller uttrycker några önskemål, ges möjligheter att prova tekniken. Dessa personer kan få nya upplevelser som väcker intresse och ger ett välbefinnande när de får hjälp att cykla i bekanta omgivningar, får höra sin favoritmusik eller kanske ljudet av vårfåglar. Minskar tekniken användning av skydds- och begränsningsåtgärder? I Östersunds kommun finns en rutin med ett tydligt beskrivet arbetssätt kring användning av skydds- och begränsningsåtgärder (Bilaga 1). Arbetssättet innebär att skyddsåtgärder, där det finns risk för upplevd begränsning, ex grindar, bälten, rullstolsbord, aldrig sätts in före man gjort en utredning kring vad som kan ligga bakom det beteende som föranleder en förfrågan om skyddsåtgärd. Utredningen handlar till största del om att se över hur personens dag ser ut. Har man ex. tillgodosett personens behov av meningsfulla aktiviteter och rörelse? I projektet har vi sett att personer med demensdiagnos, som oroligt gått omkring på boendet eller som börjat visa irritation, har blivit lugna och intresserade av de upplevelser de får genom att använda surfplatta eller JDome Bikearound. Vi har inte ställt frågan om det i något fall även har diskuterats någon form av begränsningsåtgärd för dessa personer. Därför kan vi inte med säkerhet säga att vi genom att använda ny teknik under projekttiden har minskat användning av skydds- och begränsningsåtgärder. Det är ändå rimligt att anta att ett arbetssätt, där man försöker skapa en dag med meningsfulla aktiviteter för demenssjuka personer, leder till minskad oro och därmed minskar användningen av skydds- och begränsningsåtgärder. Vi kan inte alltid förstå vilka behov som ligger bakom ett visst beteende hos en demenssjuk person. Hur vet vi om en person som har svårt att uttrycka sig och som sitter apatisk i sin rullstol med bord framför sig, upplever begränsning? Vi ska ha ett arbetssätt som säkerställer att en person med ett oroligt, utåtagerande eller apatiskt beteende inte upplever smärta, hunger eller har biverkningar av sina mediciner. Men vi måste också bli bättre på att se om dessa beteenden är ett uttryck för att man är uttråkad eller saknar sammanhang och delaktighet. Den nya tekniken kan vara en del i att tillgodose dessa behov. Anhöriga och den nya tekniken Både surfplattor och Jdome Bikearound kan ge nya och positiva upplevelser även för anhöriga. Det gäller såväl anhöriga till personer med demensdiagnoser men även övriga personer på ett särskilt boende. Det finns exempel inom projektet där en person på ett boende via Skype fått möjlighet att direkt vara med och se blommorna i dotterns trädgård eller vara 17

20 med och se sitt barnbarn på studenten. När en anhörig berättat om sin makes tidigare intressen och ursprung och man tillsammans letat upp gamla bilder på surfplattan har detta upplevts mycket positivt även för den anhörige. Det känns bra och skapar trygghet för anhöriga när personalen även ser deras närstående som de personer de varit. Några i personalen har beskrivit att det är viktigt att göra tekniken synlig för anhöriga och visa hur man använder den. Man säger också att det krävs ett aktivt arbete från personalen att bjuda in, inspirera och visa hur tekniken fungerar så att anhöriga känner att även de kan använda tekniken när de hälsar på sin närstående. Att som anhörig kunna göra en virtuell cykeltur tillsammans med sin maka i den trakt man haft sitt fritidshus i många år kan ge positiva gemensamma upplevelser och möjligheter till nya samtal. Det kan betyda mycket för både barnbarn och mormor att få visa vart den nya skolan ligger och hur den ser ut, eller kanske tillsammans med farmor cykla till sitt dagis. Implementering I Östersunds kommun valde vi att prova två helt skilda typer av teknik för i första hand personer med demensdiagnoser som bor på särskilt boende.vi använde surfplattor som är en allt vanligare teknik i mångas vardagsliv, och JDome Bikearound, en helt nyutvecklad teknik. Projektet visar att det varit enklare att börja använda surfplattan än Jdome Bikearound på de särskilda boendena. Flera av personalen använder surfplatta eller smartphone privat och är därför bekanta med dess möjligheter. JDome Bikearound är en helt ny teknik med nya användningsområden som dessutom förutsätter ett visst utrymme för att kunna användas. Implementering av JDome Bikearound kräver mer stöd för att ta fram arbetssätt och idéer för användning, vilket inte är förvånande. Personalen har ingen egen erfarenhet av att använda denna typ av teknik. Man säger själva att det krävs fysiska möten mellan olika användare vilket endast skedde i samband med en workshop vid utvärderingen. Hade denna typ av aktivitet gjorts tidigare hade detta säkert påverkat hur och i vilken omfattning JDome Bikearound använts. De ansvariga undersköterskorna menar att ett erfarenhetsutbyte mellan de olika boendena hade påverkat användningen mer positivt. Den mailkonferens som planerades att starta för att inspirera och sprida idéer kom aldrig igång. Flera av de ansvariga undersköterskorna hade inte mailadress via arbetet och därmed gick man inte in och läste mailen regelbundet Oavsett teknik ser vi att det krävs vissa förutsättningar för att tekniken ska användas och för att utveckla användningsområdena. - Det krävs ett tydligt stöd från ledningen som ger mandat att använda tekniken och som efterfrågar resultat. - Det krävs en stödjande ledning som ger förutsättningar till att flera i personalen lär sig att använda tekniken så att den kan nyttjas allt mer. - Det behövs fysiska nätverksträffar för personal för att ge möjlighet till erfarenhetsutbyte och inspiration bland olika användare. 18

21 Hur kan ny teknik utvecklas i våra verksamheter? Vi får allt fler tekniklösningar inom vård och omsorg. Kraven på användarna ökar och därmed även behovet av tekniskt stöd och support. I projektet framkom att det fanns brister i det tekniska stöd som man ansåg sig behöva framför allt kring användning av Jdome Bikearound. När vi nu avslutat projektet ser vi det som absolut nödvändigt att vi säkerställer den tekniska support som verksamheterna behöver för att fortsätta använda surfplattor och cyklar. I Östersunds kommun kommer detta att vara möjligt genom den särskilda enheten Teknik och service som ansvarar för allt teknikstöd vad gäller installation, support och service kring larm, nycklefri hemtjänst mm. Det har blivit allt tydligare att denna typ av enhet är ett måste för att vi ska kunna hantera den fortsatt teknikutvecklingen som pågår i verksamheterna. Det behövs teknisk kompetens som förstår och kan prata med företag som levererar olika tekniklösningar. För att ny teknik ska kunna utvecklas krävs ett nära samarbete mellan företagen och de användare som finns i våra olika verksamheter. Detta samarbete underlättas när kommunerna har egen teknisk kompetens inom vård-och omsorgsverksamheten. Vi kan inte vänta på att produkterna ska bli färdigutvecklade, vi måste göra det tillsammans med företagen som står bakom nya innovationer. Detta gäller bla för Jdome Bikearound. Inom projektet har vi börjat se dess möjligheter men även vilka delar som behöver utvecklas. Ett viktigt utvecklingsområde, som inte får bli ett hinder för att använda ex surfplattor, har visat sig handla om möjligheterna till en bra trådlös uppkoppling. Ingen av de särskilda boendena har eget Wi-Fi. Under projektet kunde detta lösas på vissa boenden med 4G-routrar men dessa hade begränsad räckvidd vilket gav olika förutsättningar för att använda tekniken. På några boenden saknades täckning i det mobila nätverket och därmed kunde surfplattan endast användas mycket begränsat. Östersund kommun är säkert inte unikt vad gäller tillgång till trådlösa nätverk på särskilda boenden. Det är viktigt att vi uppmärksammar politiker och andra ansvariga på kosekvenserna av att trådlösa närverk saknas. Ny teknik som baseras på detta kommer inte att kunna användas. Det krävs en satsning på utbyggnad av trådlösa nätverk på våra särskilda boenden. Framtiden är redan är här. 19

22 Bilaga 1 Rutin vid användning av skyddsåtgärd samt förskrivning och ordination av skyddsutrustning Skapad av: MAS, MAR, handläggare SoL Beslutad av: Gäller från: Reviderad den: Diarienummer: Syfte Att säkerställa att skyddsåtgärder och skyddsutrustning aldrig används så att de upplevs som begränsande och frihetsberövande av personen. Inledning Socialtjänstlagen (SoL) Lagen om särskilt stöd och service (LSS) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL) bygger på frivillighet. Det innebär att man inte kan vidta åtgärder mot en persons vilja. Socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska bygga på respekt för den enskildes delaktighet, självbestämmande och integritet. Användande av skyddsåtgärd eller förskrivning av skyddsutrustning till en person kan syfta till att hindra denne från att falla och skada sig. Det kan även förekomma när en person med nedsatt kognitiv förmåga riskerar att gå ut och inte hitta hem, vilket kan medföra att personen far illa. En insats som riskerar att ligga på gränsen mellan vad som anses vara skyddande, begränsande och ytterst frihetsberövande är oftast en angelägenhet för flera professioner i. Därför ska behovsbedömning, utredning, förskrivning, ordination och uppföljning kommuniceras och dokumenteras så att samtliga ansvariga yrkesutövare känner till bakgrunden till insatsen och hur den får och ska utföras. Skyddsutrustning får endast användas efter förskrivning och ordination från legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i samråd med ansvarig chef. Ibland kan en skyddande åtgärd behöva utgöras av personalresurs. Det gäller t.ex. vid en akut förvirring där en person i de flesta fall inte är rättskapabel. Tvångsåtgärder och frihetsberövande Alla insatser som beslutas ska avse att skydda en person och får inte upplevas som tvång, begränsning eller frihetsberövande. Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp och frihetsberövande. Med påtvingat kroppsligt ingrepp avses i första hand våld men hit hör även läkarundersökningar, smärre ingrepp som vaccineringar och blodprovstagningar samt liknande företeelser som går under beteckningen kroppsbesiktning och även tvångsmedicinering. 20

23 Med frihetsberövande avses bland annat situationer då någon faktiskt är förhindrad att förflytta sig utanför ett rum eller annat relativt starkt begränsat område. För vilka personer kan skyddsåtgärd vara aktuell? En skyddsåtgärd kan vara aktuell för personer med varierande sjukdomstillstånd där denne behöver stöd för att förstärka eller ersätta förlorade förmågor. En sele, ett bälte kan möjliggöra ett aktivt sittande och en sänggrind kan ge stöd från att falla och skada sig. För personer som själva efterfrågar produkter i avseende att skydda sig och som aktivt kan medverka vid förskrivning och/eller ordination och som själva direkt kan uppge att de önskar avbryta åtgärden utgör inte handhavandet några etiska problem. Planering och uppföljning kan ske i största samråd med personen. När det däremot handlar om personer med allvarligt nedsatt kognitiv förmåga är åtgärden mer komplicerad etiskt och beslutsmässigt. Personer med demenssjukdom är en stor grupp men även personer med andra skador som tillfälligt eller permanent får en allvarlig kognitiv störning omfattas. Personcentrerad vård Personcentrerad vård är en förutsättning för att eventuella skyddsåtgärder ska svara mot brukarens behov. Den personcentrerade vården har sitt fokus i personen och inte i sjukdomen och har sin utgångspunkt i personens upplevelse av sin situation. Läs mer om personcentrerad vård Nödrätt Nödrätt innebär att den som handlar i nöd för att avvärja fara för liv, hälsa och egendom under vissa förutsättningar kan vara fri från ansvar. Det som gäller inom vård och omsorg är främst fara för liv och hälsa. Situationen måste dock vara sådan att det finns en verklig allvarlig och överhängande fara. Exempel kan vara att förhindra någon från att kasta sig ut från ett fönster eller gå ut i tunna kläder vid kraftig kyla. Nödrätten får endast tillämpas i enstaka undantagsfall. Nödrättsåtgärd ska dokumenteras av den som tagit beslutet. Samtycke Insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen bygger på frivillighet och förutsätter den enskildes samtycke. Personens samtycke ska alltid inhämtas vid varje användningstillfälle av skyddsåtgärd. Även om personen inte kan ge ett verbalt samtycke kan samtycka inhämtas genom att personen kan visa att han eller hon på annat sätt accepterar åtgärden. Om personen uttryckligen visar att han eller hon inte accepterar åtgärden finns det inget lagstöd för att använda skyddsåtgärder. Personen kan när som helst återkalla sitt samtycke som givits vid ordinationstillfället vilket leder till att skyddsåtgärden inte får utföras. Krav på samtyckets art bör ställas högre om åtgärderna är av särskilt ingripande natur som ex fastspänning i bälte eller ett brickbord som förhindrar uppresning. Mindre allvarliga insatser men som ändå kräver ett tydligt samtycke är larm, exempelvis på dörr, larmmatta och för positionering. 21

24 Anhöriga, god man och förvaltare kan inte ställa krav på att personal ska utföra vård eller omsorg mot en persons vilja eller att använda olika tvångsåtgärder. De kan heller inte ge sitt samtycke till vård och omsorg mot den enskildes vilja. Skyddsutrustning med allvarlig risk för upplevd begränsning Medicintekniska produkter som kan förekomma inom denna grupp är Bälte och sele Bord och barriärer till olika sorters stolar Sänggrind Ex på skyddsåtgärder som i övrigt kan förekomma med allvarlig risk för upplevd begränsning Låg stol som förhindrar uppresning Låg säng som förhindrar uppresning Fastlåst rullstol intill bord Att sätta en person i en rullstol som omöjligt kan manövreras (transportstol inomhus) Förskrivar- och ordinationsansvar Särskilt boende för äldre Arbetsterapeut/Fysioterapeut/Sjukgymnast: Ansvarar för förskrivning av produkten samt säkerställer att kompetens finns för handhavandet kring produkten. Sjuksköterska: ansvarar för ordination (när och hur produkten ska användas), att brukaren samtycker till användandet samt för uppföljning. Ordinärt boende Arbetsterapeut/Fysioterapeut/Sjukgymnast: Ansvarar för förskrivning och ordination (när och hur produkten ska användas), att brukaren samtycker till användandet samt för uppföljning. LSS bostad Arbetsterapeut/Fysioterapeut/Sjukgymnast: Ansvarar för förskrivning och ordination (när och hur produkten ska användas), att brukaren samtycker till användandet samt för uppföljning. 22