Uppföljning av landstingets samlade resurser för forskning, utveckling och utbildning 2015

Transkript

1 1 (91) Uppföljning av landstingets samlade resurser för forskning, utveckling och utbildning 2015 Vad har Stockholms läns landstingssamlade resurser för forskning, utveckling och utbildning använts till?

2 2 (91) Innehållsförteckning Uppföljning av landstingets samlade resurser för forskning, utveckling och utbildning Sammanfattning Forsknings- och utvecklingsbokslut från landstingets FoU-råd Inledning Organisation FoU-bokslut Bokslutskommentarer från sjukhus och SLSO (upplåtna enheter) Utbildningsbokslut från SLL Personal och utbildning Inledning och bakgrund Genomförande Övergripande resultat Verksamhetsintegrerat lärande Redovisning av utbildningsuppdraget från respektive verksamhet 30 Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO Pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete Bilagor Forsknings- och utvecklingsbokslut övrigt från Landstingsstyrelsens förvaltning Inledning och bakgrund Genomförande Resultat från respektive budgetdel Infrastruktursatsningar KI/SLL Långsiktigt verksamhetsstöd KI/SLL Särskilda satsningar KI/SLL KTH/SLL-samarbete Landstingsnära projekt Sammanfattning av resultat Forsknings- och utvecklingsbokslut från Hälso-och sjukvårdsförvaltningen... 50

3 3 (91) 4.1 Sammantaget om medel för FoUU från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, HSF Resultat från varje budgetdel Sammanfattning Bilaga 1 Forsknings- och utvecklingsbokslut landstingets FoU-råd Projektmedel sökta i konkurrens Forskningens kvalitet Kompetens och karriär Bilaga 2 Utbildningsbokslut från SLL personal och utveckling Karolinska sjukhuset SLSO-AVC-verksamheterna SLSO-geriatrik SLSO-psykiatri Södersjukhuset Bilaga 3 Forsknings- och utvecklingsbokslut från landstingsstyrelsens förvaltning Bilaga 4 Forsknings- och utvecklingsbokslut från hälso- och sjukvårdsförvaltningen... 90

4 4 (91) Sammanfattning Stockholms läns landstings (hädanefter förkortat SLL) engagemang i forskning, utveckling och utbildning syftar till att skapa förutsättningar för att länets innevånare får tillgång till en ständigt förbättrad och säkrare vård. Av Mål och budget 2015 framgår att SLLs engagemang i frågor om forskning och utveckling dels syftar både till att ge invånarna tillgång till hälso- och sjukvård i ständig förbättring, dels att skapa förutsättningar för en stabil tillväxt i regionen. SLLs ambitioner för forskning, utveckling och utbildning (hädanefter förkortad FoUU), inom hälso- och sjukvården finns fastslagna i en övergripande FoUUI-strategi (I:et står för innovation) (LS ) anger inriktningen för landstingets FoUU-aktiviteter inom hälso- och sjukvården. Det fastslås i samtliga dokument att det är angeläget att användningen av SLLs FoUU-medel följs upp, inte minst för att förbättra förutsättningarna för kunskapsspridning. Därför har årliga redovisningar av FoUU-medlen införts, enligt LS-beslut (LS ). Varje enskild vårdgivare som erhåller FoUU-medel skall redovisa hur medlen använts i ett FoUU-bokslut. Bokslutet ska på sikt inkludera vilka kvalitativa och kvantitativa forskningsoch utbildningsresultat som har uppnåtts som effekt av dessa medel. FoUU-frågorna har en överordnad landstingspolitisk beslutsnivå. En gemensam beredning sker under landstingsdirektörens ansvar och genom en samordningsgrupp med representation från hälso- och sjukvårdens enheter. En särskild beredning sker inom ramen för samverkansorganisationen mellan landstinget och Karolinska Institutet (KI/SLL) (hädanefter kallad ledningsgruppen KI/SLL) i enlighet med det regionala avtalet för läkarnas grundutbildning och forskning (hädanefter förkortat ALF-avtalet). I KI/SLL-samarbetet har 3430 forskare varit verksamma under De har publicerat 3198 vetenskapliga publikationer och genomfört 311 ALF projekt. Totalt har 84 personer erhålligt kliniska forskartjänster. KI har haft 156 verksamma kliniska professorer samt 50 docenter. Dessutom har landstinget finansierat mer än 100 adjungerade forskar- eller utbildningstjänster. Utbildningsaktiviteten inkluderande högskolornas kliniska grundutbildningar har omslutit mer är studerande veckor. Under 2015 har sammanlagt 1 559,9 miljoner kronor (hädanefter förkortat mkr) budgeterats för FoUU inom SLL (LSF), vilket tillsammans med 221,6 mkr från bokslut 2014, blir totalt 1 781,5 mkr, varav totalt 1 585,0 mkr förbrukats under året.

5 5 (91) Utöver detta har 440,5 mkr budgeterats och förbrukats vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF). Medräknat även dessa medel (HSFs) har landstingets totala resurser för FoUU under 2015 varit mkr (inkl 221 mkr från LSFs FoUU-bokslut 2014), varav mkr budgeterats under 2015, samt förbrukats under I denna rapport exkluderas medlen till landstingsnära vårdutbildningar, som uppgår till 470,4 mkr, av vilka totalt 447,8 mkr förbrukats under Detta har inneburit ett överskott av dessa medel med 22,6 mkr, som ingått som en del av LSFs resultat Här ingår ersättningar till AT- (AT = Allmäntjänstgöring efter läkarprogrammet) och ST-läkare (ST = Specialiseringstjänstgöring för läkare) PTP-psykologer (PTP = Praktisk tjänstgöring för psykologer) samt uppdragsutbildningar till specialistsjuksköterskor. Anledningen till att detta exkluderas i rapporten är dels att detta numera redovisas vid sidan av FoUU-medlen, då dessa medel inte är FoUU-medel i egentlig mening, utan enbart ersättningar till SLLs verksamheter för vårdutbildning, och dels att AT/ST/PTP-medlen är föremål för särskilda utredningar inom FHS (Framtidens Hälso- och Sjukvård) vid HSF (Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen). Under året har totalt 1 318,2 mkr fördelats till FoUU inom SLL, dels genom budgetmedel 2015 (1 096,6 mkr) och dels genom överförda medel från 2014 (221,6 mkr), varav 1 144,4 miljoner kronor har förbrukats under Som en konsekvens av det nya nationella ALF-avtalet, får nu ALF-medel inte längre föras över i balansräkningen mellan åren, något som tidigare varit möjligt. SLL-medlen har hitintills hanterats på samma sätt som ALFmedlen, genom förändringen i det nya nationella ALF-avtalet är det inte heller längre möjligt att föra över SLL-medlen mellan åren. Resultatet av detta är att totalt 140,2 mkr resultatförts under året, varav 128,0 mkr har återgått till SLLs koncernfinansiering samt 12,2 mkr i form av ALF-medel har återbetalats till staten. Detta innebär ett resultat 2015 på +33,7 mkr, varav merparten avser projektmedel som kommer att förbrukas under första halvåret 2016 samt andra satsningar som härigenom kunnat finansieras (se nedanstående tabell).

6 6 (91) I efterföljande avsnitt sammanfattas boksluten, dels forskningsbokslutet från Landstingets FoU-råd gällande forskningsmedlen som FSK (Forskningsstrategiska kommittén, ett KI/SLL-gemensamt samarbetsorgan för FoU) utfördelat till sjukhusen/motsvarande. Budget 2015 var 646,1 mkr och förbrukade kostnader 687,6 mkr. dels utbildningsbokslutet från SLL Personal och utbildning, gällande utbildningsmedlen som Styrelsen för utbildning, KI,(ett KI/SLL-gemensamt samarbetsorgan för utbildning) utfördelat till sjukhusen/motsvarande. Budget 2015 var 187,5 mkr och förbrukade kostnader 198,8 mkr. dels bokslutet från LSF gällande övriga FoU-medel: -ledningsgruppen KI/SLL utfördelat till infrastruktur, långsiktigt verksamhetsstöd och särskilda satsningar. -ledningsgruppen KTH/SLL (KTH = Kungliga Tekniska Högskolan) utfördelat inom samarbetet. -landstingsdirektören med stöd av SLLs direktörsgrupp avsatt till landstingsnära projekt. Budget 2015 var 263,0 mkr och förbrukade kostnader var 258,0 mkr. dels FoUU-bokslutet från HSF - FoU-medel 221 mkr - Utbilningsmedel ST-läkare inom närsjukvården 174 mkr - Program 4D 30 mkr LSF Belopp i MKR Budget 2015 Kostnader 2015 Resultat 2014 Åter till SLL Åter till stat Resultat ) Forskning och Utveckling (FSK, KS) 646,1 687,6 99,4 16,8 2,2 20,4 2) Utbildning (US/SLL Personal) 187,5 198,8 47,7 18,0 0,0 13,3 3) Övrig Forskning och Utveckling (LSF) 263,0 258,0 74,5 93,2 9,9 0 Totalt 1 096, ,4 221,6 128,0 12,2 33,7 HSF Belopp i MKR Budget 2015 Kostnader 2015 Resultat 2014 Åter till SLL Åter till stat Resultat ) FoUU HSF 440,5 440,

7 7 (91) 1. Forsknings- och utvecklingsbokslut från landstingets FoU-råd 1.1 Inledning Stockholms läns landstings engagemang i klinisk medicinsk forskning och utveckling (FoU) syftar till att skapa förutsättningar för att länets innevånare får tillgång till en hälso- och sjukvård som ständigt förbättras och utvecklas. Landstingets FoUU-strategi anger inriktningen för arbetet och betonar vikten av att forskning är en integrerad verksamhet i hälso- och sjukvården. Klinisk forskning sker i nära samarbete främst med Karolinska Institutet men också med andra universitet och högskolor. Samarbetet med Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet har utvecklats och utvidgats under Organisation FoU-frågorna har en överordnad landstingspolitisk beslutsnivå. En landstingsgemensam beredning sker från hösten 2015 i landstingets koncernledningsgrupp (direktörsgruppen) och FoU är ett av sju strategiska fokusområden. Landstingets FoU-råd är en beredningsgrupp till direktörsgruppen och verkar för landstingets intressen i forsknings- och utvecklingsfrågor. I FoUrådet ingår ledamöter från Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset, Danderyds sjukhus och SLSO samt adjungerade representanter från S:t Eriks Ögonsjukhus, Tio hundra, Capio S:t Görans Sjukhus och Södertälje sjukhus. Samverkansorganisationen mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting har i enlighet med regionala ALF-avtalet 1 fram till och med 2015 omfattat ledningsgruppen KI/SLL, forskningsstrategiska kommittén och FoU-grupperna på verksamhetsnivå. 1 Tidsbegränsat Regionalt ALF-avtal från 1maj december Nytt regionalt ALF-avtal från januari 2016.

8 8 (91) 1.3 FoU-bokslut 2015 Följande FoU-bokslut innehåller information om forskningsstrategiska kommitténs/fou-rådets ansvarsområde 2 avseende landstingets resurser för forskning och utveckling. FoU finansieras av särskilda medel som tilldelas från staten, så kallade ALF-medel (Avtal om läkarutbildning och forskning), och av de medel som Stockholms läns landsting satsar på FoU. FoU-budgeten 2015 uppgick till 648,5 miljoner kronor och innehöll en återställning av projektmedelsnivån men var i övrigt väsentligen oförändrad jämfört med föregående år. De övergripande budgetramarna och utfallet för verksamhetsfördelade medel, sökbara projektmedel, långsiktigt verksamhetsstöd och strategiska satsningar framgår nedan. FoU-budget och utfall 2015 Utfall 2015 Budget Diff 2014 Utfall 2014 Budget Verksamhetsfördelade medel Lokaler, basersättning, aktivitetsersättning Sökbara projektmedel ALF Medicin projektmedel och PPG projektmedel Långsiktigt verksamhetsstöd sökbara medel Stöd till Forskar ST, kliniska postdoktorer och kliniska forskare samt kliniska forskarskolor Strategiska satsningar sökbara medel Medicinska temacentrum och core faciliteter 421,2 421, ,4 421,4 206,8 162,7-44,1 156,7 157,7 33,5 38,5 + 5,0 32,3 38,4 23,4 23,4 0 23,4 23,4 Övrigt 2,7 2,7 0 2,7 2,6 Totalt 687,6 648,5-39,1 636,5 643, 5 Redovisningsmässigt genom den ändrade dispositionstiden för projektmedel från 18 till 12 månader har mer medel bokförts på kalenderåret än vad som skulle ha varit fallet om dispositionstiden inte ändrats. Effekten av detta motsvarar 44 miljoner kronor. För kliniska forskartjänster har stödet inte disponerats fullt främst avseende gruppen Forskar ST. Sammantaget redovisas en avvikelse mot budget med - 39,1 miljoner kronor för kalenderåret FoU-rådets ledamöter utgör även landstingets ledamöter i forskningsstrategiska kommittén.

9 9 (91) Resursfördelning Fördelningen av FoU-medlen bygger på ett system med ersättning till forskningslokaler, basersättning, aktivitetsersättning, sökbara projektmedel, stöd till kliniska forskartjänster och core faciliteter samt strategiska satsningar. Verksamhetsfördelade medel - bas- och aktivitetsersättning För att kunna bedriva forskning på basal nivå erhåller verksamheterna en basersättning för de lärartjänster som finns inom respektive sjukhus. Basersättningen beräknas per kombinationstjänst för professorer, lektorer och specialistläkare med utbildningsuppdrag (LUS-tjänster). Karolinska Institutet svarar för uppgifter om hur många kombinationstjänster som finnas vid respektive sjukhus/enhet. Systemet för fördelning av aktivitetsersättningen är beslutad av ledningsgruppen KI/SLL med tydliga signaler om att forskningen ska ha hög kvalitet. Aktivitetsersättningen fördelas utifrån en modell som innehåller examina 3, externa medel 4 och bibliometri 5. Uppgifter avseende externa medel tas från officiella redovisningssystem och analyser om forskningens kvalitet bygger på uppgifter från Karolinska Institutets bibliometrisystem. Bas- och aktivitetsersättningen fördelas till de upplåtna enheter 6 som omfattas av det regionala ALF-avtalet. FoU-grupper svarar för fördelningen på verksamhetsnivå FoU-grupperna på verksamhetsnivå har i uppdrag att diskutera och besluta om hur de verksamhetsfördelade medlen ska användas. Uppföljning sker kontinuerligt genom sjukhusens/sjukvårdsenheternas månads- /kvartalsuppföljningar. I FoU-gruppernas uppdrag ingår även att bevaka 3 Antal PhD och Docenturer under en 3-årsperiod 4 Alla FoU medel placerade på SLL och KI med konkurrensutsatt ansökning under en 3- årsperiod. 5 Antal citeringar, summa JIF = summan av alla de individuella artiklarnas impactfaktorer, Cf = fältnormerad citeringsgrad, The crown indicator (citeringsgrad) normerad mot publikationer inom samma publiceringsår, fält samt artikeltyp. 6 Karolinska Universitetssjukhuset, Danderyds sjukhus AB, Södersjukhuset AB, Stockholms läns landstings sjukvårdsområde (SLSO), S:t Eriks Ögonsjukhus AB och vissa övriga enheter.

10 10 (91) att verksamheternas bemanning är dimensionerad så att forskningen möjliggörs. Varje klinik/verksamhet på respektive sjukhus/sjukvårdsenhet har en FoUgrupp bestående av ordförande, vice ordförande och ledamöter med lika representation från Karolinska Institutet och landstinget. Det fanns totalt mer än 80 arbetande FoU-grupper på sjukhusen/sjukvårdsenheterna under Analyser av forskningens kvalitet Det finns goda möjligheter att göra övergripande analyser av forskningens kvalitet genom att hämta data från bibliometrisystemet. Karolinska Universitetssjukhuset tar exempelvis fram årliga trendanalyser och rankinglistor över hur verksamheterna faller ut aktivitetsmässigt och kvalitativt (se bilaga 1). Landstingens sjukhusbibliotek och KI universitetsbiblioteket ger kvalificerat stöd till att ta fram regelrätta analyser av verifierade bibliometridata. Sökbara projektmedel centrala för den kliniska forskningen ALF- projektmedlen (ALF Medicin) är avsedda för kliniskt inriktade medicinska forsknings- och utvecklingsprojekt. Huvuddelen av medlen används till att finansiera tid för forskning (lönemedel). Ett projekt kan tilldelas mellan 0,3-1,0 miljoner kronor i upp till tre år. Dessa medel är centrala för den kliniska forskningen och ger en viktig grund för både bredd och spets. För 2015 fördelades 79 miljoner kronor till ALF Medicin projekt och 54,4 miljoner kronor intecknades för 2016 samt 21 miljoner kronor för Antalet ansökningar uppgick till 417 och av dessa beviljades 162 medel vilket gav en beviljandegrad om 39 procent. Den totala budgetramen 2015 för ALF-projektmedlen uppgick till 149,6 miljoner kronor. Utfallet visar på ett överdrag på 44 miljoner kronor vilket hänförs till den ändrade dispositionstiden från 18 månader till 12 månader. Under året var sammanlagt 284 kliniska ALF-projekt aktiva. ALF-medlen utgör i de alla flesta fall en delfinansiering av projekten och många projektledare drar även in betydande anslag från andra finansiärer. De viktigaste externa finansiärerna är; Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Härt-Lungfonden, Europeiska Unionen, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Svenska Läkaresällskapet, Barncancerfonden samt Wallenbergs stiftelse. Genusmedicinsk forskning erhöll specialdestinerade forskningsmedel enligt en särskild utlysning omfattande 1 miljon krinor för 2015.

11 11 (91) ALF-projektmedelsprocessen Det finns en väl utvecklad process för utlysning, beredning och uppföljning av projektmedlen. Utlysningar sker i konkurrens varje år och bedömning, prioritering och förslag till fördelning genomförs av nio nationellt sammansatta sakkunniggrupper (peer review). Av jävsskäl rekryteras samtliga sakkunniga utanför Stockholm. Bedömningskriterierna vid den vetenskapliga granskningen är: projektets frågeställning, metod och vetenskapliga kvalitet, kompetens och genomförbarhet samt patientnytta. Vid fortsättningsansökan ska även en progressrapport lämnas in. Patientnyttan/betydelsen för hälso- och sjukvården väger tungt vid bedömning av projekten och i begreppet patientnytta ingår en plan för implementering, förväntat resultat, klinisk förankring och generaliserbarhet. När beslut om fördelningen är fattat upprättas ett avtal mellan projektledaren som beviljats medel, verksamhetschefen och FoU-ledningen på Karolinska Universitetssjukhuset. I avtalet åtar sig verksamhetschefen att frigöra tid för forskning så att aktuella projekt kan genomföras. Ett underskrivet avtal är en förutsättning för att få tillgång till medlen. Ledamöterna i sakkunniggrupperna bidrar förutom att de bedömer projekten även till en utveckling av hela processen genom sina synpunkter och förbättringsförslag. Sammantaget är 60 externa väl meriterade och erfarna sakkunniga på professors-, docent- eller lektorsnivå involverade i ALF-medelsprocessen. Uppföljning sker dels genom de progressrapporter forskarna skriver när de söker fortsättningsanslag, dels genom att forskare som får flerårsanslag måste bekräfta varje år att projektet fortskrider enligt planen för att medlen ska betalas ut. När ett projekt inte får fortsättningsanslag eller avslutas ska projektledaren skriva en slutrapport. Under 2015 lämnades 52 sådana rapporter in och finns samlade i en särskild bilaga A till bokslutet. Information om samtliga ALF Medicin projekt som beviljats anslag sedan 2005 finns på ansökningswebben. För varje projekt finns en populärvetenskaplig beskrivning publicerad. Det finns också faktauppgifter om antal sökande/beviljade projekt fördelat på män, kvinnor, yrkeskategori, sjukhus/enhet med mera. På webbsidan finns även utlysningstext och beredningsordning. Bilaga. Exempel på de ALF-projekt 2015 som tilldelades mest medel.

12 12 (91) Satsning på forskningsprojekt för utveckling av primärvård, psykiatri och geriatrik Stockholms läns landsting har sedan 2013 avsatt särskilda projektmedel för att förstärka utvecklingen inom primärvård, psykiatri och geriatrik (PPG). Medlen är avsedda för patientnära forskning och utveckling inom dessa områden. För 2015 fördelades 6,75 miljoner kronor till PPG-projekt för forskning och utveckling. Antalet ansökningar uppgick till 56 varav 27 beviljades medel vilket motsvarar en beviljandegrad på 48 procent (49 procent för kvinnor och 47 procent för män). Vid fördelningen intecknades även 1,9 miljoner kronor för 2016 respektive 1,35 miljoner kronor för Huvuddelen av beviljade anslag gick till projekt inom psykiatriområdet med 18 beviljade projekt. Primärvården och geriatriken erhöll medel för sju respektive två projekt. Budgetramen för PPG (medel till psykiatri, primärvård samt geriatrik) 2015 uppgick till 10,0 miljoner kronor (medel för 2015 och medel som intecknats sedan tidigare år) och utfallet blev 13,8 miljoner kronor. Överdraget mot budget sammanhänger med den förkortade dispositionstiden. Under året var sammanlagt 37 projekt igång. Processen för utlysning, ansökan, beredning och uppföljning är densamma som för ALF Medicin-projekten. Det finns en särskild prioriteringsgrupp för PPG bestående av ordförande och sex ledamöter från olika specialitetsområden och från olika sjukhus och universitet i landet, även här utanför Stockholm. Under 2015 lämnade åtta forskare in slutrapporter för PPG-projekt samt en från tidigare Pick Up. Slutrapporterna finns samlade i bilaga B. Information om samtliga PPG-projekt som beviljats anslag sedan starten 2013 finns på ansökningswebben. Bilaga. Exempel på PPG-projekt 2015 som tilldelades mest medel. Hälsa, medicin och teknik KTH- och SLL-gemensam satsning Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms läns landsting utlyste år 2013 för första gången gemensamt medel för utveckla verksamhet i skärningen mellan Hälsa, Medicin och Teknik (HMT). Projektmedel beviljas i högst tre år med upp till 1,0 miljoner kronor per projekt och år. Projektmedlen ska användas inom både KTH och SLL. Båda parter ska disponera och använda minst 25 procent av beviljade

13 13 (91) projektmedel för varje projekt. Varje projekt har två ledare (ordförande och vice ordförande) en från vardera parten. Intresset för den andra utlysningen var stort och det kom in 36 ansökningar från utmärkande starka grupper. Av dessa beviljades elva projekt medel, vilket motsvarar en beviljandegrad om 31 procent. När det gäller forskartjänster kom det in två ansökningar men ingen av dessa beviljades stöd. Ansökningarna har bedömts och prioriterats av en nationellt sammansatt sakkunniggrupp som består av ordförande och sju ledamöter inom teknikoch organisationsområdet respektive hälso- och sjukvårdsområdet. Bedömningskriterierna för HMT är: projektets frågeställning, vetenskaplig kvalitet och metod, förutsättningar för projektets genomförande (inklusive kompetens), relevans och nytta i vårdverksamhet och mervärde i form av ökad samverkan, inklusive samverkan med industrin samt långsiktighet i planeringen och framtida medfinansiering. Sakkunniggruppens synpunkter: Fantastiska projekt Svårt att bedöma just därför Ännu bättre ansökningar i år Spännande att läsa Diskussionen i gruppen oerhört viktig Nöjda med den prioritering vi gjort Jag är imponerad av så många bra ansökningar Nya metoder, förbättrad teknik och nya program för att främst åstadkomma tidigare och säkrare diagnos inom medicinska områden som stroke, Alzheimers sjukdom, hjärt- och kranskärlsjukdomar, cancer och medfödda metabola sjukdomar är huvudfokus för de forskningsprojekt som tilldelades medel för Den ekonomiska ramen För HMT 2015 uppgick till 13,0 miljoner kronor och dessa medel förbrukades fullt ut. Inteckningar för två och treårsanslag gjordes med 5,0 respektive 1,6 miljoner kronor. Dessa medel budgeteras centralt av landstinget och ingår inte i medelsramen för FoU-rådets ansvarsområde. Information om samtliga hittills beviljade HMT-projekt och tjänster finns utlagda på ansökningswebben. Bilaga: HMT-projekt 2015 som tilldelades medel. Strategiska satsningar

14 14 (91) Medicinska temacentrum För att stärka den medicinska forskningen inom och främja överföring av grundläggande forskning till klinisk tillämpning inrättades åtta KI/SLLgemensamma medicinska temacentrum med start En internationell granskningsgrupp bedömde inkomna ansökningar och åtta centrum valdes ut. En utvärdering av satsningen gjordes 2012 och sju av åtta centrum fick fortsatt stöd i ytterligare tre år från 2013 till och med Utvärderingsgruppens allmänna bedömning var att Medicinska temacentrumsatsningen hittills varit framgångsrik. De flesta centrum har på ett imponerande och effektivt sätt skapat nya samarbeten, mötesplatser, rekryteringar och gemensamma projekt, varav flera knappast skulle ha kommit till utan denna satsning. Centrumbildningarna är inom områdena: regenerativ medicin, infektionsmedicin, avancerad cancerterapi, bröstcancer, infektionssjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar, och inflammationssjukdomar. En slutlig utvärdering av resultatet av satsningen kommer att genomföras under Core faciliteter En core facilitet definieras som en serviceenhet som erbjuder tjänster som inte enkelt kan implementeras och eller utföras av enskilda forskargrupper. Forskningsstrategiska kommittén understöder sådan verksamhet när den erbjuder tjänster till olika kunder från hela Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Grundtanken är att satsningarna sker för att bygga upp avancerad teknik och service där det finns efterfrågan från många aktörer. Satsningarna avser huvudsakligen områden där metodinvesteringar i kunskap och/eller utrustning är så stora att det är rationellt att samla satsningarna till en enhet. Medel för core faciliteter utlystes i konkurrens 2012 och fördelades för Dessa core faciliteter omfattar biobanker, försöksdjursfaciliteter, säkerhetslaboratorium och FACS (Fluorescence-activated cell sorting), imaging och särskilda satsningar på avancerade teknologier och infrastruktur. Landstingets budgetram för core faciliteter uppgick till 24 mkr 2015 plus 59 mkr för djurhusen i Huddinge och Solna. Utöver stöd från KI/SLL bygger affärsmodellen på att verksamheterna tillämpar ett system med brukaravgifter. Information om samtliga core faciliteter som beviljats stöd finns på ansökningswebben.

15 15 (91) Karolinska Trial Alliance Karolinska Trial Alliance (KTA) är en klinisk prövningsenhet vid Karolinska Universitetssjukhuset vilken stöds av Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet. KTA har under 2015 utsetts till en av sex regionala noder som ska ingå i ett nationellt samordningssystem för kliniska studier. Det övergripande syftet är att höja kvaliteten och öka antalet kliniska prövningar som genomförs i Sverige. I egenskap av regional nod ska KTA finnas tillgänglig och tillhandahålla rådgivning till kliniska läkemedelsstudier och tjänster inklusive monitorering av studier samt GCP-utbildning till vårdens personal som skall medverka i kliniska läkemedels eller medtech studier inom hela Stockholmsregionen. Totalt genomfördes ca 150 kliniska studier i landstinget inom Kliniska forskartjänster Landstinget har under de senaste åren gjort betydande satsningar på yngre kliniska forskare. En karriärtrappa har utvecklats med tjänster utlysta i konkurrens för forskning under allmäntjänstgöringen (Forskar AT) respektive tidigt under specialisttjänstgöringen (Forskar ST) samt för disputerade kliniska forskare (postdoktorer och forskare). Varje år sker en utlysning av sex Forskar ST, fem kliniska postdoktorer och tio kliniska forskare. Det finns tre sakkunniggrupper, en för respektive program, vilka bedömer ansökningarna och föreslår vilka som bör beviljas stöd. En uppföljning inom samtliga program sker i halvtid som ligger till grund för eventuellt fortsatt stöd. Uppföljningen sker genom att ordförande i sakkunniggruppen bedömer inlämnade halvtidsrapporter och ger en rekommendation i varje enskilt fall om stödet ska förlängas. Dessa satsningar har lett både till bättre klinisk tjänstgöring och bättre forskning samt genererat ökade externa medel vilket framgår en särskild uppföljning som gjordes Varje forskare lämnar in en slutrapport efter avslutat program. Vi tycker alla att Forskar ST är fantastiskt! Ger oss en helt annan möjlighet till bra forskning. Forskar ST gör det möjligt för oss att satsa, reflektera, prova nya idéer, resa (forskarutbyten), gå in på djupet inom våra områden. Det blir en helt annan nivå på vår forskning. Vi vill alla fortsätta forska efter disputation, och det tror vi beror till stor del

16 16 (91) på möjligheterna vi fått tack vare Forskar ST. Synpunkter från Forskar ST deltagare på Forskaredagen 16 februari Medlen är avsedda för att helt och hållet användas till lön eller med andra ord för att ge tid till klinisk forskning. Ett visst överskott mot budget redovisas för dessa medel beroende på att det sker förskjutningar av uttaget till följd av sjuk- och barnledigheter främst inom grupperna yngre forskare. Under 2015 var sammanlagt 83 forskare aktiva inom ramen för dessa program Information om beviljade tjänster sedan 2009 inklusive en populärvetenskaplig beskrivning för samtliga projekt på ansökningswebben. Utlysning av stöd till högre kliniska forskare En nyhet under 2015 var att den första utlysningen av stöd till högre kliniska forskare gjordes. Målgruppen är forskare som är kliniskt verksamma och har en väl etablerad forskning men som ännu inte innehar en anställning som lektor, professor eller adjungerad professor. Satsningen är den sista viktiga länken i karriärstegen för kliniska forskare. Det kom in 59 ansökningar varav tio tilldelades stöd för 2016 vilket ger en beviljandegrad om 17 procent. Målsättningen är att även detta program ska kunna utlysas kontinuerligt varje år. Sakkunniggruppen har uttalat ett starkt stöd för denna satsning som är av stor betydelse för den kliniska forskningen. Bilaga: Forskartjänster sammanställning av karriärtrappan för alla program och förteckning över alla personer som tilldelats stöd för Stödjande aktiviteter Inför varje utlysning av ALF Medicin anordnar FoU-ledningen på Karolinska Universitetssjukhuset ett antal seminarium för att svara på frågor om: Vad är ALF-medel, vem kan söka och hur se en bra ansökan ut. Någon av prioriteringsgruppernas ordförande anlitas som föredragande. Det finns ett stort behov av nätverk för yngre kliniska forskare. På initiativ från Forskar ST, kliniska postdoktorer och kliniska forskare anordnas därför Forskaredagen en gång per år med olika teman/upplägg. I samband med dagen upprättas också en projektkatalog med kontaktuppgifter och en kort beskrivning av forskningens innehåll. Bilaga: Projektkatalog 2016.

17 17 (91) Samtliga nya Forskar ST, kliniska postdoktorer och kliniska forskare får i anslutning till att de beviljats stöd en inbjudan till information om bland annat administrativa rutiner kring tilldelade medel. Mötet är också ett tillfälle att uppmärksamma och gratulera dessa forskare som i hård konkurrens tilldelats medel. Verksamhetsplan för FoU 2015 Landstingets FoU-råd har sedan 2012 tagit fram en verksamhetsplan för FoU, med årliga uppdateringar. Verksamhetsplanen innehåller mål och strategier, styrkort med mätetal samt ett urval av aktiviteter kopplade till målen. De långsiktiga målen handlar om att vården ska besjälas av FoU och kvalitetsfokus, banbrytande forskning och ledande utbildning. Strategierna går ut på att synliggöra FoU för att främja vårdkvalitet, förnya och vidga FoU-samverkan samt vidareutveckla vår kunskapsorganisation. Effekter av arbetet med verksamhetsplanen Arbetet med verksamhetsplanen för FoU har på olika sätt bidragit till en utveckling av FoU-verksamheten. Initialt handlade det om att FoU skulle integreras i sjukhusens verksamhetsplaner på ett tydligare sätt än tidigare. Mätetal har införts avseende chefers engagemang för att skapa förutsättningar för god forsknings- och utbildningsmiljö. Underlag för trender i forskningen baserad på kvalitetsparametrar har utvecklats. Mer fokus har lagts på kvalitetsuppföljning av verksamhetsförlagd utbildning samt uppföljning av AT verksamheten. Arbetet med verksamhetsplanen har också genererat fler tillfällen att synliggöra FoU i olika sammanhang. Utvecklingen går mot att FoU i allt högre grad integreras i verksamheten och också enligt den övergripande intentionen betraktas som grunden för framtidens hälso- och sjukvård. Pris för genombrott i klinisk forskning Syftet med priset för Genombrott i klinisk forskning är att uppmärksamma och premiera en framstående klinisk forskare som genom sin forskning starkt bidragit till stor klinisk nytta och förbättrade förutsättningar för våra patienter. Priset som inrättats av landstingets FoU-råd är ett exempel på en aktivitet inom ramen för arbetet med verksamhetsplanen. Priset 2015: Leif Svensson, professor och överläkare, verksamhetsområde Kardiologi, Södersjukhuset, tilldelades årets pris för Genombrott i klinisk forskning. Han har byggt upp en plattform för hjärtinfarkt- och hjärtstoppsforskning i Stockholm, Sverige och internationellt och är grundare och

18 18 (91) ledare av Centrum för Hjärtstoppsforskning vid Karolinska Institutet och Södersjukhuset. Nominering: "Genom att under 20 års tid bedriva klinisk forskning av högsta internationella klass inom prehospital akutsjukvård har professor Leif Svensson förändrat omhändertagandet av patienter som drabbats av hjärtstopp, stroke och hjärtinfarkt. Överlevnaden vid hjärtstopp har som ett resultat fyrdubblats och hundratalet fler patienter överlever varje år i Stockholms län." 1.4 Bokslutskommentarer från sjukhus och SLSO (upplåtna enheter) Danderyds sjukhus AB Danderyds sjukhus har ett nära samarbete Institutionen för Kliniska vetenskaper, Karolinska Institutet. Målet är att stärka den akademiska profilen med fokus på 5-6 stora forskningsområden inom de stora folksjukdomarna. FoU-verksamheten inom kardiologi är stark med breda samarbeten nationellt och internationellt. Danderyds sjukhus toppade Swedehearts nationella kvalitetsindex (2014 års värden publicerades i februari 2015) för omhändertagande och uppföljning av hjärtpatienter. En genomarbetad vårdkedja från akutintag till vård och uppföljning inverkade på placeringen. Forskningen ökar inom flera områden såsom inom bland annat rehabiliteringsmedicin, ortopedi och kirurgi. Lokal behandling av levermetastaser är ett särskilt område med snabbt ökande FoU aktivitet. Exempel på nya icke traditionella forskningsområden är verksamhetsutveckling, organisation och patientsäkerhet i samarbete med Karolinska Institutet och KTH. Danderyds sjukhus hade även ett markant ökat utbildningsuppdrag under Ett forskningsbokslut för 2015 har tagits fram baserat på uppgifter från de verksamheter inom sjukhuset vilka bedriver forskning och utbildning. FoUanslaget har i huvudsak använts till forskningstid för läkare, doktorander och postdoktorer. Under 2015 disputerade 8 doktorander och 15 forskarutbildningsstuderande genomförde godkänt halvtidsseminarium. Vidare utsågs fyra medarbetare till docenter. Sjukhuset har totalt 16 verksamma professorer och 6 lektorer (inklusive adjungerade). I oktober 2015 arrangerade sjukhuset tillsammans med Institutionen för kliniska vetenskaper ett nationellt symposium om framtidens hjärt-, njuroch diabetessjukvård på Stockholm Waterfront. Både svenska och internationella framstående föreläsare medverkade i programmet.

19 19 (91) Danderyds sjukhus växer: cirka nya vårdtillfällen tillkommer de närmaste åren inom infektion, neurologi, lungmedicin, urologi och kolorektalkirurgi. De strategiska investeringarna omfattar en ny behandlingsbyggnad som inrymmer en akutmottagning, modernisering av vårdavdelningar och en ny godsmottagning. Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Universitetssjukhuset verkar för en stark integrering mellan vård, forskning och utbildning, ständigt med patientens bästa i fokus. Den kliniska forskningen sker i nära samverkan främst med Karolinska Institutet men även med andra universitet och högskolor. Drygt anställda på sjukhuset är aktiva inom klinisk forskning (verifierar publikationer) och omkring 160 professorer/lektorer och omkring 60 adjungerade professorer/lektorer vid Karolinska Institutet är verksamma i den kliniska miljön (har förenade anställningar). Det finns sammanlagt ett 70-tal adjungerade kliniska adjunkter i verksamheten med anknytning till Karolinska Institutet och Röda korsets högskola. Fler forskande läkare på sjukhuset är nöjda med hur de fått ut sin forskningstid under 2015 jämfört med Påståendet Jag får ut min forskningstid under året ställdes till alla läkare i medarbetarenkäten 2015 och ingår i sjukhusets styrkort. Av sjukhusets helårsuppföljning av trender i forskningen framgår att den bibliometriska utvecklingen är god under de senaste åren, liksom utfallet av externa medel (se bilaga 3). För att få en överblick över forskningsområden och hur forskningen ser ut inom de cirka 290 patientgrupper som finns på sjukhuset har en omfattande kartläggning initierats och genomförts under året. Arbetet har även synkroniserats med implementeringen av värdebaserad vård. Till detta har ett utvecklingsprojekt kopplats för att ta fram bibliometridata på patientgruppsnivå. En pilot är genomförd och verktyget finns tillgängligt i bibliometrisystemet. Det går även att göra internationella jämförelser på patentgruppsnivå. FoU på framtida Karolinska i Solna Karolinska Universitetssjukhusets nya forskningshus, BioClinicum, i Solna växer fram och blir tillgängligt under våren BioClinicum kommer till stor del att innehålla forskningslaboratorier som är designade för att främja samverkan med sjukvården och samtidigt understödja interaktion mellan forskargrupper. Även undervisningslokaler och kliniskt träningscentrum finns koncentrerade i byggnaden.

20 20 (91) Allokeringen baseras på en tematisk indelning av forskargrupper inom sex teman som är institutions- och kliniköverskridande. Dessa teman är: cancer, neuro, inflammation/infektion, kardio/vaskulär, endokrinologi och kvinnobarn/genetik. BioClinicum har tio våningsplan och planen ett och två innehåller cyklotron, radiokemi- och radiofarmakologilaboratorium. På plan tre ligger utbildningslokaler och kliniskt träningscentrum. Experimentell imaging är placerat på plan fyra. Forskningslaboratorier finns på plan fem till tio. Fokus under året har varit att vidmakthålla god forskning trots omfattande utflytt av vård och förberedelser inför flytt till framtida Karolinska och det nya forskningshuset. Södersjukhuset AB Södersjukhuset bedriver i samverkan med Karolinska Institutet medicinsk klinisk forskning inom stora folksjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, allergi, diabetes, stroke samt skador och sjukdomar i rörelseapparaten. Nya forskningsområden som ökar snabbt är patientsäkerhet och medicinsk pedagogik. En ny FoUU-strategi för sjukhuset har tagits fram vilken är samstämmig med landstingets övergripande strategier och syftar till att ytterligare förstärka den patientnära forskningen inom sjukhuset samtliga verksamhetsområden. För att stödja den kliniska forskningen har Södersjukhuset under 2015 inrättat ett forskningscenter tillsammans med Karolinska Institutet. Syftet är att öppna upp för gränsöverskridande samarbete och öka möjligheten att experimentell och patientnära forskning knyts närmare varandra. På forskningscentret finns kontorsutrymmen, laboratorier, mottagningsrum för forskningsstudier/läkemedelsprövningar och biobank. Forskningscentret erbjuder också avancerat metod- och statistikstöd till forskare och studenter. För att förstärka FoU-verksamheten har samtliga enheter som på olika sätt bidrar till forskning nära patienten organisatoriskt samlats under en avdelning som även innefattar innovationsverksamheten, FoUUIavdelningen. Under 2015 disputerade 10 doktorander och 26 nya doktorander antogs till forskarutbildningen vid KI SÖS. Under året utsågs tre medarbetare till docenter, en blev universitetslektor, en professor och en gästprofessor Flera forskargrupper har erhållit externa anslag bland annat från Vetenskapsrådet. ALF projektmedel har erhållits både för medicinsk och pedagogisk forskning.

21 21 (91) I början av november 2015 arrangerade Södersjukhuset en forskningsvecka Hela SÖS forskar med ett brett program av föreläsningar, posterpresentationer och workshops. Alla verksamhetsområden var med och presenterade sin forskning. S:t Eriks Ögonsjukhus AB S:t Eriks Ögonsjukhus har ett komplett utbud av ögonsjukvård, från glasögon till synperception, Sjukhuset har rikssjukvårdsansvar för ögononkologi, barnkatarakt och barnglaukom. Antalet besök uppgår till drygt per år. På sjukhuset finns fyra etablerade forskargrupper som bedriver en bred syn- och ögonforskning från glasögon och avancerade synhjälpmedel och kirurgisk utveckling till hur hjärnan uppfattar synintryck. Forskargrupperna är knutna till institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. St Eriks Ögonsjukhus har en omfattande utbildning med ansvar för att skapa och sprida specialistkunskap och säkerställa behovet av framtidens ögonspecialister och vårdpersonal inom ögonområdet. Aktuell forskning under 2015 är exempelvis: ögonrörelser vid läsning (dyslexi), synutveckling hos tidigt födda, Att se med öronen yrsel och ögon, synproblem vid traumatisk hjärnskada, komplikationer efter kataraktkirurgi och näthinnans sjukdomar. Under 2015 har fem anställda disputerat och en har kvalificerat sig för docentrur. På sjukhuset finns två professorer, en adjungerad professor, sexton docenter och tre lektorer. Cirka tre avhandlingar och 40 publikationer produceras per år. St Eriks Ögonsjukhus har en vision om framtidens Eye Center of Excellence i anslutning till Karolinska Universitetssjukhuset och KI Campus i Solna. En flytt innebär en möjlighet för sjukhuset att samverka bättre kring multisjuka patienter med ögonproblem samt främja forskning och utveckling. Beslutsprocessen i landstinget kring sjukhuset nya lokaler pågår under våren 2016 med beslut i landstingsstyrelsen under april månad. Stockholms läns sjukvårdsområde Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO, bedriver forskning, utveckling inom allmänmedicin, psykiatri, beroendevård, barn- och ungdomspsykiatri,

22 22 (91) habilitering och folkhälsa i nära samverkan med Karolinska Institutet. Vidare bedrivs forskning om äldrevård tillsammans med flera kommuner. SLSO har närmare 300 personer aktiva inom forskning (verifierar publikationer) och 16 professorer är knutna till verksamheten. Tilldelade ALF-projektmedel för 2015 uppgick till 12,6 miljoner kronor och ytterligare 10 miljoner kronor för PPG. Under året pågick ett 60-tal forskningsprojekt med stöd av dessa medel. Akademiskt primärvårdscentrum bildades den 1 januari 2015, då Centrum för allmänmedicin och de akademiska vårdcentralernas nätverk gick samman. Forskningen bedrivs av ett 70-tal forskare och doktorander, de flesta knutna till Karolinska Institutet. Forskningen är både klinisk patientnära, epidemiologisk och vårdvetenskaplig. Den mesta forskningen har en tydlig förankring inom allmänmedicin och primärvård. Årligen publiceras cirka 70 artiklar i ansedda vetenskapliga tidskrifter. Inom akademiskt primärvårdscentrum finns idag de åtta etablerade akademiska vårdcentralerna. Barn- och ungdomspsykiatriskt forskningscentrum är en sammanhållen plattform för kliniknära forskning, utveckling och undervisning inom barnoch ungdomspsykiatri. Centrumet rymmer tre verksamheter under samma tak: BUP FUNK, BUP KIND och BUP CPF. Centrum för arbets- och miljömedicin arbetar för att minska arbets- och miljörelaterad ohälsa genom att identifiera och förebygga olika risker i arbets- och omgivningsmiljön och samarbetar med institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin sprider kunskap om folkhälsa och bedriver folkhälsovetenskaplig forskning och utbildning samt strategiskt folkhälsoarbete i samarbete med Karolinska Institutet. Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning (CHIS) består av Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) och hälsoekonomi och arbetar med analys och uppföljning av epidemiologiska data sant utveckling av metoder för att förebygga självmord. Centrum för psykiatriforskning bedriver forskning inom psykiatri och beroendevård inom ett stort antal områden, som är indelade i olika programområden exempelvis: affektiva tillstånd, suicidologi, beroendeångesttillstånd, ätstörningar, och spelberoende.

23 23 (91) FOU nu bedriver forskning om äldrevård i samverkan mellan lanstinget och sju kommuner. Kärnan i arbetet är att integrera ett vetenskapligt förhållningssätt i det vardagsarbete som sker inom vården och omsorgen för personer med funktionsnedsättning och för äldre. Klinisk forskning gör nytta I särskild skrift som är ett komplement till denna rapport finns några exempel på hur klinisk forskning understödd av landstingets FoU-medel används och kommer till nytta och också bidrar till att generera anslag från andra forskningsfinansiärer. Innehållsrubriker: Får gråstarrspatienter att se klart, Smärta ska inte få styra hela livet, Bevisat bäst mot stroke, Jakten på sanningen, Robotar får strokepatienter att gå, Hela SÖS forskar, Tidigare diagnos av bröstcancer med skräddarsydd screening, Prisad forskning som räddar liv, Livsstilsförändringar minskar minnesproblem. Bilaga C. Framtidens hälso- och sjukvård och FoU Stockholms läns landsting befinner sig mitt i stora förändringar inom ramen för framtidens hälso- och sjukvård. Landstingsfullmäktige beslutade om en ny strategi för forskning, utveckling och utbildning för hälso- och sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting den 15 december 2015, Det nya nationella ALF-avtalet gäller från 1 januari 2015 och det regionala ALF-avtalet från 1 januari Kriterier för universitetssjukvården ska utarbetas liksom former för utvärdering. Landstingets resurser till klinisk forskning ska inriktas på att överbrygga kunskapsluckor och skapa prevention, behandling och bot av framför allt stora folksjukdomar. Fokus ska vara på den patientnära forskningen och att forskningens resultat snabbare ska implementeras i hälso- och sjukvården. Landstinget FoU-råd i december 2015 Ledamöter Lars Farde Kristina Gemzell Danielsson Yvonne Haglund Åkerlind Jan-Inge Henter, ordförande Magnus Nordenskjöld Stefan Jacobson, Sari Ponzer Li Tsai Stockholms läns sjukvårdsområde Karolinska universitetssjukhuset Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Universitetssjukhuset Danderyds sjukhus AB Södersjukhuset AB Karolinska Universitetssjukhuset

24 24 (91) Adjungerade: Viktoria Björk PA Dahlberg Robert Hahn Stefan Seregard Ingmar Zachrisson Handläggare: Birgitta Strinnlund Stockholms läns landsting Capio AB, S:t Görans Sjukhus Södertälje Sjukhus AB S:t Eriks Ögonsjukhus AB TiohundraAB, Norrtälje sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Bilagor Hänvisar även till bilagorna i detta dokument, sidorna Vid sidan av FoUU-bokslutet 2015 redovisas även ytterligare fyra bilagor relaterade till FoU-medlen. Slutrapport anslagsform ALF medicin Slutrapport anslagsform PPG Projektkatalog forskaredagen 2016 Forskning och utveckling skapar grunden för dagens och framtidens hälso- och sjukvård

25 25 (91) 2. Utbildningsbokslut från SLL Personal och utbildning 2.1 Inledning och bakgrund Inom SLL:s verksamheter och inom landstingsfinansierad vårdverksamhet med annan driftsform bedrivs en mycket omfattande utbildningsverksamhet. Budgeten för Utbildningsmedlen 2015 var 187,5 mkr och totalt förbrukades 198,8 mkr. (Budgeten för utbildning inom KI/SLL-samarbetet var 178,5 mkr, dessutom ingår 9,0 mkr inom SLL till VFU) Stockholms läns landstings utbildningsuppdrag innebär att aktivt medverka i och säkerställa en framtida kompetensförsörjning. All landstingsfinansierad hälso- och sjukvård i länet omfattas av utbildningsuppdraget. Det pågår ett kontinuerligt arbete inom landstinget för att tillgodose behovet av utbildningsplatser, stärka den pedagogiska kompetensen, utveckla goda lärandemiljöer och optimera studentflöden över terminerna. Detta sker i nära samverkan med verksamheter, lärosäten och skolor. Det verksamhetsintegrerade lärandet samordnas av Landstingsstyrelsens Förvaltning och funktionsområdet SLL Personal och utbildning. Landstinget erbjuder årligen cirka student- och elevveckor för verksamhetsintegrerat lärande, VIL. Landstinget bidrar aktivt till pedagogiskt inriktat forsknings- och utvecklingsarbete genom årliga utlysningar av medel för pedagogiska projekt. 2.2 Genomförande Utbildningsbokslut 2015 omfattar både kvantitativa och kvalitativa delar. Verksamheternas deltagande utgör grunden för utbildningsbokslutet. SLLs personaldirektör beslutade att årets utbildningsbokslut skulle omfatta verksamheter med SLL som huvudman samt ett flertal av de större vårdaktörerna med annan huvudman. Detta för att underlätta såväl styrning som resultatuppföljning. Följande verksamheter har ingått i bokslutet: Akademiska ambulansen, Brommageriatriken AB, Capio Geriatrik Dalen AB, Capio S:t Görans sjukhus AB, Danderyds sjukhus AB, Ersta sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Nackageriatriken AB, Praktikertjänst NÄRA AB HandenGeriatriken, SLSO (separata bokslut begärdes in med inriktning mot geriatrik, primärvård och psykiatri), Stiftelsen Stockholms sjukhem, Södersjukhuset AB, Södertälje sjukhus AB samt Vårdbolaget Tiohundra AB (Norrtälje sjukhus). Samtliga dessa verksamheter ingick även i 2014 års utbildningsbokslut.

26 26 (91) Utbildningsbokslut 2015 omfattade fyra områden: verksamhetens intäkter för utbildningsuppdraget verksamhetens kostnader för utbildningsuppdraget kvalitetsuppföljning av VIL (endast för de verksamheter som omfattades av VIL-enkäten) verksamhetens planering för kommande utbildningsuppdrag 2.3 Övergripande resultat Under året har ca utbildningsveckor genomförts, vilket är nära identiskt med året innan. I samband med förra årets utbildningsbokslut, 2014, redovisades veckor, och veckor. Med hänsyn tagen till manuella justeringar båda åren, har antalet studerandeveckor utöver detta ökat med 421, totalt är alltså ökningen mellan åren 484 studerandeveckor. Detta motsvarar en ökning på 0,5%. Uppgifterna är hämtade från registrerade studerandeveckor i KliPP (Kliniskt Placeringsprogram), med undantag för de ersättningar som betalas från LSF, gäller läkarprogrammet, samt VFU för gymnasieelever, prao, LIA, socionomer, medicinska strålningsfysiker, kiropraktiker och naprapater. En nyhet för året är att antalet placeringar (från KliPP) redovisas. Placeringarna gäller de lärosäten som SLL har avtal med, dvs. Karolinska institutet, Ersta Sköndals högskola, Sophiahemmet Högskola samt Röda korstes högskola. Totalt redovisas placeringar i KLiPP under Detta är en ökning med 1,1% jämfört med 2014 samt 5,3% jämfört med Läkarstudenter och sjuksköterskestudenter under grundutbildning utgör de största studentgrupperna avseende rapporterade studentveckor. Läkarstudenter utgör veckor (att jämföra med 2014: veckor, mestadels förklarat av att det då hölls dubbla kurser i klinisk kirurgi) och sjuksköterskestudenter utgör veckor (att jämföra med 2014: veckor, en ökning med 13,5%). Här ska beaktas att siffran för läkarstudenter även inkluderar teoretiska kursmoment som genomförs i kliniknära miljöer under kliniska kurser. De största utbildningskostnaderna som redovisas är lönekostnader för olika professioner och funktioner som är kopplade till utbildningsuppdraget, som utbildningsrelaterade tjänster för läkare, kliniska assistenter, AKA etc. Behörighet för AKA-uppdrag är magisterexamen och pedagogisk utbildning om 7,5 högskolepoäng eller motsvarande. Av de 171 AKA som verksamheterna redovisat har 89 stycken magisterexamen och sex stycken har masterexamen. Övriga AKA har ännu inte uppnått magisterexamen.