Utredning om Stockholms akademiska sjukvårdssystem (SASS-utredningen) med inriktning mot utbildning

Transkript

1 Landstingsstyrelsens förvaltning FoUU-kansliet TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Handläggare: Namn Anders Engqvist Utredning om Stockholms akademiska sjukvårdssystem (SASS-utredningen) med inriktning mot utbildning Ärendet I januari 2005 tillsatte Stockholms läns landsting (SLL) i samråd med Karolinska Institutet (KI) en arbetsgrupp för att föreslå en struktur för uppbyggnad av Stockholms akademiska sjukvårdssystem, den s.k. SASSgruppen. Två separata utredningar pågick parallellt med SASS-gruppens arbete, KI05 och Utredningen om kliniska utbildningscentra (Beredningsgruppen för utbildning). De tre utredningarna tangerade varandra och Ledningsgruppen KI/SLL beslöt att de tre utredningarna i tillämpliga delar skulle slås samman. SASS-gruppens arbetsområde kom därmed att omfatta: 1. forskning och forskarutbildning 2. utbildning 3. infrastrukturfrågor SASS-gruppens förslag till struktur och organisation av forskningen presenterades i rapporten Förslag om en ny struktur för universitetssjukvården i Stockholms län (Dnr LS ). SASS-gruppen har därefter fortsatt sitt utredningsarbete med fokus på en förändrad utbildnings- och samarbetsorganisation avseende den grundläggande högskoleutbildningen vid KI, de tre enskilda högskolorna samt berörda grundutbildningar vid Stockholms universitet. Förslag till beslut FoUU-utskottet beslutar föreslå Landstingsstyrelsen besluta att godkänna föreslagen inriktning för det fortsatta utredningsarbetet rörande Stockholms akademiska sjukvårdssystem vad gäller utbildning. Bilaga 1. Förslag till styr- och ledningsorganisation för den grundläggande högskoleutbildningen KI/SLL samt kliniska kunskapscentra

2 2 Bakgrund I januari 2005 tillsatte SLL i samråd med KI en särskild arbetsgrupp för att föreslå en struktur för uppbyggnad av Stockholms akademiska sjukvårdssystem. Arbetsgruppen skulle enligt direktiven ta fram underlag för hur överenskommelsen i det regionala ALF-avtalet och förslagen i 3 s- utredningen avseende ett nationellt och internationellt konkurrenskraftigt universitetssjukvårdssystem i Stockholm skulle kunna realiseras. Följande frågor skulle särskilt belysas: Vilka delar av Stockholms sjukvård skall ingå i universitetssjukvårdssystemet och bära det akademiska ansvaret för framtiden? Hur åstadkomma incitament till att den samverkan av forskning och utbildning mellan Karolinska Universitetssjukhuset och övriga aktörer som föreslås kan realiseras? Hur kan intentionerna att skapa centers of excellence realiseras? Hur genomförs postgraduateutbildning (behovet av kompetensutveckling och efterutbildning)? Arbetsgruppen valde av praktiska skäl att dela upp arbetet i två delar, den första med inriktning mot FoU och den andra med inriktning mot utbildning. De skäl som angavs för uppdelningen av arbetet var dels att avvakta resultatet från den utredning om utbildningscentra i sjukvårdsorganisationen som genomfördes av Beredningsgruppen för utbildning, dels att förslaget om en ny forskningsstruktur bedömdes bli normerande för hur utbildningen skulle komma att utformas i en ny organisation. I rapport 1 Förslag om ny struktur för universitetssjukvården i Stockholms län (Dnr LS ) presenterades arbetsgruppens förslag som bland annat innebär att hela Stockholms sjukvårdsorganisation samlas inom ett gemensamt system, Stockholms universitetssjukvård där Karolinska Universitetssjukhuset i samarbete med KI utgör nav i systemet. Förslaget innebär vidare att den strategiska forskningen i framtiden skall utgå från ett antal forskningsprofiler medan den övriga mer verksamhetsnära forskningen skall utgå från nuvarande sjukvårdsorganisation. Arbetsgruppens förslag har presenterats i Allmänna utskottet. Landstingsfullmäktige beslöt att ge Landstingsstyrelsen i uppdrag att efter utredning och uppföljning föreslå en ny ordning för fördelningen av landstingsstyrelsens forskningsanslag som tar sin utgångspunkt i vård- och diagnosområden snarare än vårdenhet. Beslutet har

3 3 beaktats i SASS-gruppen som föreslår att ALF-projektmedel under 2007 skall utlysas utifrån från de forskningsprofiler som utarbetats. Forskarstyrelsen vid KI har i sin tur arbetat med att dela in forskningen i olika program eller profilområden i kvalitetshöjande syfte för att skapa en resursstark kraftsamling kring stora teman med en överbryggning mellan mer experimentellt inriktad ock klinisk patientnära forskning. KI har därför utlyst forskningsmedel med denna inriktning. Två separata utredningar pågick parallellt med SASS-gruppens arbete, KI05 och Utredningen om kliniska utbildningscentra (Beredningsgruppen för utbildning). Då de tre utredningarna tangerade varandra och till stora delar var beroende av varandra beslöt Ledningsgruppen KI/SLL att de tre utredningarna i tillämpliga delar skulle slås samman och uppdraget vidgades till att ge förslag på en mellan SLL och KI gemensam FoUUorganisation. Biträdande landstingsdirektör Göran Stiernstedt utsågs till ordförande. SASS-gruppen enades om att utredningsarbetet skulle ske etappvis med fokus på tre områden: 1. forskning och forskarutbildning 2. utbildning 3. infrastrukturfrågor 1. Beträffande forskning och forskarutbildning hade SASS-gruppen presenterat ett första förslag, se ovan. Arbetet kommer nu mer att inriktas mot styr- och ledningsfunktioner för forskning och forskarutbildning. 2. Arbetet inom SASS-gruppen har kommit att koncentreras på utbildningsfrågorna som nu föreslår förändringar i styr- och ledningsfunktionen för den grundläggande högskoleutbildningen vid KI samt en förändrad utbildningsstruktur och organisation av de till hälso- och sjukvården förlagda delarna utbildningarna från och med den 1 juli 2007, se nedan. 3. Avseende infrastrukturfrågorna kommer dessa att utredas i särskild ordning. Arbetet med detta beräknas påbörjas under maj månad. SASS-gruppen har för avsikt att under hösten 2006 presentera ett samlat förslag till FoUU-organisation i Stockholm.

4 4 Problembeskrivning och förslag avseende den grundläggande högskoleutbildningen Den grundläggande högskoleutbildningen inom vårdområdet bedrivs idag vid KI, Ersta Sköndal högskola, Röda korsets högskola, Sophiahemmet högskola och Stockholms universitet. Vid KI utbildas arbetsterapeuter, audionomer, barnmorskor, biomedicinska analytiker, logopeder, läkare, psykoterapeuter, röntgensjuksköterskor, sjukgymnaster, sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor samt tandhygienister och tandläkare. Vid de enskilda högskolorna utbildas sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och socionomer. Vid Stockholms universitet utbildas psykologer, sjukhusfysiker och socionomer. Samtliga utbildningar har klinisk utbildning inom hälsooch sjukvårdsorganisationen. Universiteten och högskolorna är ansvariga för de statliga vårdutbildningarna, även för den kliniska utbildningen. Kvaliteten på den kliniska utbildningen är beroende av landstingets vårdorganisation, vårdgivare med annat huvudmannaskap men med vårdavtal samt primärkommunal verksamhet dvs. att det finns tillräckligt med utbildningsplatser av hög kvalitet, att studenterna får adekvat klinisk handledning, tillgång till adekvat patientunderlag etc. För landstingets del är i sin tur utbildningsverksamheten av grundläggande betydelse för personalförsörjningen inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. Detta gäller såväl utbildningsdimensionering som kvalitetsfrågor dvs. den utbildades kompetens och färdigheter. Inom den rådande samverkansorganisationen mellan SLL och berörda universitet och högskolor ges idag inte förutsättningar för en gemensam strategisk och långsiktig utbildningsplanering. Detsamma gäller planering och genomförande av den kliniska utbildningen. Detta förhållande har lett till allvarliga konsekvensen för samtliga aktörer. Å ena sidan genomförs förändringar i utbildningsplanering och utbildningsdimensionering av universitet och högskolor utan konsekvensanalyser för landstingets verksamheter. Å andra sidan genomförs strukturförändringar inom landstingets verksamheter som medför svårigheter för universitet och högskolor att upprätthålla kvaliteten på den kliniska utbildningen och få adekvat tillgång till utbildningsplatser. Patienterna finns inte där studenterna finns och vice versa. Detta förhållande har uppmärksammats inom SASS-utredningen som vill föreslå en förändrad och fördjupad samverkan mellan berörda parter för att motverka de missförhållanden som råder.

5 5 Det regionala ALF-avtalets innehåll Det regionala ALF-avtalet innehåller en gemensam avsiktsförklaring där parterna enats om: - att ta ett gemensamt ansvar för kunskapsutbildningen i hälso- och sjukvården och bygga en väl integrerad infrastruktur för forskning, utveckling och utbildning. - att samverkan utöver läkarutbildningen skall omfatta alla utbildningar inom KI med inriktning mot vården. - att förutsättningar för större förståelse mellan olika professioner skapas genom att föra samman olika utbildningar i den kliniska vardagen. Nuvarande styr- och ledningsorganisation av utbildningen inom KI Nuvarande Styrelse för utbildning inrättades 1999 enligt beslut i konsistoriet För Utbildningsstyrelsen gäller Högskoleförordningen föreskrifter i 3 kap. 7 avseende särskilda organ. Styrelsen för utbildning har ansvar för all grundutbildning vid KI. Enligt beslutsordningen åligger det styrelsen för utbildning särskilt att bl.a. att: fördela utbildningsuppdrag till institutionerna ansvara för pedagogisk utveckling/forskning och förnyelse utveckla infrastrukturen för utbildningsverksamheten utforma system för utvärdering och kvalitetssäkring av utbildningsverksamheten regelbundet följa utvecklingen i omvärlden inom utbildningsområdet och analysera behov och förutsättningar för etablerade och nya utbildningar. Styrelsen har inrättat 20 programnämnder med uppgift att bl.a. svara för fastställa kursplaner fastställa de riktlinjer för programmen utöver de som styrelsen för utbildning beslutat I Styrelsen för utbildning ingår dekanus, prodekanus, representanter för lärare och studenter. Dessutom ingår fackliga representanter med närvarooch yttranderätt. Härutöver kan styrelsen adjungera andra personer med närvaro- och yttranderätt. SLL har idag en adjungerad ledamot i styrelsen med närvaro och yttranderätt men utan beslutsbefogenheter. Mot bakgrund av det delade ansvaret för utbildningarnas innehåll, genomförande och kvalitet har SASS-gruppen funnit det motiverat att utreda förutsättningarna för ett ökat gemensamt ansvarstagande i dessa frågor.

6 6 SASS-gruppen föreslår därför inrättandet av en mellan SLL och KI gemensam styrelse för utbildning. Styrelsen kommer organisatoriskt att ligga inom KI:s organisation men SLL erbjuds 50% av styrelseplatserna. En sådan styrelse skulle ge förutsättningar för en gemensam strategisk och långsiktig utbildningsplanering men också för ett gemensamt genomförande och ansvarstagande för kliniska utbildningen. En sådan förändring av sammansättningen av Styrelsen för utbildning kan genomföras utan avsteg från föreskrifter i Högskolelag och förordning. Förslaget innebär att det regionala ALF-avtalet till vissa delar behöver omförhandlas. Den kliniska utbildningen Samtliga berörda utbildningar vid KI, de tre enskilda högskolorna och Stockholms universitet innehåller mer eller mindre omfattande inslag av klinisk utbildning. Denna förläggs såväl till landstingets hälso- och sjukvårdsorganisation som till privata vårdgivare och kommuner. KI beställer årligen ca utbildningsveckor för vad som tidigare benämndes medellång vårdutbildning och utbildningsveckor inom läkarutbildningen. De tre enskilda högskolorna beställer årligen ca utbildningsveckor. Stockholms universitet beställer ett mindre antal utbildningsveckor. För utbildningarna vidkommande är bristen på utbildningsplatser ett ständigt återkommande problem. Den stora volymen studenter inom dessa utbildningar, en bristfällig samverkansorganisation med dåligt utarbetade rutiner för erfarenhets- och informationsutbyte och en föränderlig hälso- och sjukvårdorganisation leder till osäkerhet om utbildningsplatserna räcker till och inte minst kvaliteten på dessa. Det saknas dessutom en långsiktig planering i utbildningsanordnarnas beställningar av kliniska utbildningsplatser. Denna situation påverkar kvaliteten i den kliniska utbildningen negativt. För att underlätta planering och genomförandet av den kliniska undervisningen föreslår SASS-gruppen inrättandet av ett kliniskt kunskapscentra (KC) med fyra regionala kunskapscentra (RKC) utreds. Nuvarande KKC-organisation skall utgöra grunden för utredningsarbetet. Organisationen presenteras i bilaga 1. Ett KC kan beskrivas i form av en portal genom vilken studenten passerar ut i sjukvårdssystemet där RKC i sin tur skall utgöra en fysisk miljö för samtliga studentgrupper och öka förutsättningarna för tvärprofessionell

7 7 utbildning och samverkan över professionsgränser. Till RKC skall även studenter från de tre enskilda högskolorna och Stockholms universitet knytas. Dessa högskolor kommer att ingå i det fortsatta utredningsarbetet. En geografisk organisation av RKC innebär ökade möjligheter för studenten att lära känna hela vårdkedjan och alla nivåer inom landstingets hälso- och sjukvård, verksamheten hos privata vårdgivare samt inom primärkommunerna, som skall tillgodose den enskilde vårdtagarens behov. Studenten föreslås därför att under hela den till hälso- och sjukvården förlagda utbildningstiden tillhöra ett och samma RKC. Samtliga delar av den kliniska utbildningen kanske inte kan genomföras inom ett och samma geografiska område utan kan behöva förläggas till ett annat sådant. Det är då KC som ansvarar för organisation och planering av detta genom samverkan med övriga centra. För att möjliggöra ett tvärprofessionellt lärarsamarbete föreslås att samtlig undervisningspersonal inom det geografiska området i olika omfattning knyts till respektive utbildningscentra. Detta ökar förutsättningarna för samordning av den kliniska undervisningen över utbildnings- och professionsgränser. Respektive RKC bör ges möjlighet till viss profilering beroende på den geografiska hälso- och sjukvårdsorganisationens struktur och innehåll t.ex. mot forskning, primärvård etc. Vid RKC föreslås finnas utbildningsfaciliteter i form av bibliotek, seminarierum, lärararbetsplatser, utbildningsadministrativ verksamhet t.ex. hantering av kliniska utbildningsplatser etc. Sören Olofsson

8 8 UTBILDNINGSSTYRELSEN KI/SLL PROGRAMNÄMNDER Bilaga KC RKC RKC RKC RKC KOMMUNER Geriatrik Psykiatri CEFAM AKC AKC AKC AKC DS KKC SÖS KKC K-Solna KKC K- Huddinge KKC NTS Sophiahemmet Ersta S:t Erik S:t Göran STS ÖVRIGA VÅRDGIVARE, SLL OCH PRIVATA