CENTRUM FÖR KLINISK UTBILDNING

Transkript

1 DNR 1757/ LS FoUU-samverkan CENTRUM FÖR KLINISK UTBILDNING RAPPORT FRÅN STYRGRUPPEN Fastställd vid sammanträde i Ledningsgruppen KI/SLL

2 Bakgrund Bakom uppdragen till utredningen om Stockholms akademiska sjukvårdssysten, den s.k. SASS-utredningen, ligger den övergripande visionen om att hälso- och sjukvården, den medicinska forskningen och utbildningen skall ge Stockholmsregionen en internationell tätposition. Grunden för att formulera en vision för den regionala utvecklingen finns att hämta i det regionala ALF-avtalet från år I den gemensamma avsiktsförklaringen är parterna ense om att fördjupa och bredda sitt samarbete. Målet för detta samarbete är att förbättra människors hälsa genom ett gemensamt ansvarstagande för kunskapsbildningen i hälso- och sjukvården. Goda förutsättningar skapas genom att bygga en väl integrerad infrastruktur för sjukvård, forskning, utveckling och utbildning. Fram till 2002 bedrevs utbildning till arbetsterapeut, barnmorska, sjuksköterska, specialistutbildningar för sjuksköterskor m.fl. så kallade medellånga vårdutbildningar under landstingskommunalt huvudmannaskap. Överföringen av dessa vårdutbildningar till ett statligt huvudmannaskap 2002 innebar stora förändringar i förutsättningarna för SLL:s delaktighet i planering och genomförandet av berörda utbildningar genom att dessa inrangerades i KI:s struktur och beslutsorganisation. SLL saknar idag reella förutsättningar att aktivt kunna påverka såväl utbildningsdimensionering som utbildningarnas innehåll, både ur ett långsiktigt som kortsiktigt perspektiv. Detta är från SLL:s sida inte tillfredsställande och behöver åtgärdas för att säkerställa behovet av välutbildad personal. Universiteten och högskolorna är totalansvariga för de statliga vårdutbildningarna, även för den kliniska utbildningen. Men kvaliteten på vårdutbildningarnas kliniska kurser bestäms i hög grad av landstingets vårdorganisation: att studenterna får tillgång skickliga kliniska handledare och adekvat patientunderlag är avgörande faktorer för att uppnå god kvalitet i all klinisk utbildning. För att ge det akademiska stöd som utbildning på högskolenivå kräver bör dessutom grundutbildningarna bedrivas nära den kliniska forskningen. Det finns en bristande kommunikation mellan KI och SLL avseende planering och genomförande av den till hälso- och sjukvården förlagda utbildningen. Det saknas ett naturligt forum och utarbetade rutiner för informationsutbyte i samband med organisationsförändringar inom respektive organisation. För vårdutbildningarnas vidkommande är t.ex. tillgängligheten till kliniska utbildningsplatser ett återkommande problem. Den stora volymen studenter inom dessa utbildningar, bristande kontaktytor, och en föränderlig sjukvårdsorganisation resulterar i en ständig osäkerhet om antalet kliniska utbildningsplatser ska motsvara programmens behov eller inte. Att kvaliteten varierar i ett system där de kliniska kursplatserna är en bristvara säger sig självt. Bristen på överblick inom Karolinska Institutet och avsaknad av samordning programmen emellan med avseende på den kliniska utbildningen försvårar planeringen av interprofessionell samverkan. Det finns förstås goda exempel på interprofessionellt samarbete. Kliniska Kunskapscentra (KKC) etablerades med tanke på att underlätta och stimulera ett samarbete mellan utbildningarna. Ett gemensamt ansvarstagande ger bättre förutsättningar att fortsätta på den inslagna vägen. Mål för den kliniska utbildningen måste tydliggöras om båda parter ska kunna planera, genomföra och utvärdera utbildningsinsatserna. Här återstår mycket arbete inom Karolinska 2

3 Institutets utbildningsorganisation. För landstingets del måste utbildningsuppdraget och ansvarstagandet för den kliniska utbildningen lyftas fram och klargöras inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. Mot ovanstående bakgrund presenterade SASS-utredningen våren 2006 ett förslag avseende grundutbildningen för ledningsgruppen KI/SLL. Utredningen hade då definierat en rad problem i grundutbildningen och föreslog inrättande av fyra kliniska utbildningscentrum som sammantagna geografiskt skulle omfatta hela Stockholms läns landsting och vara underställda Utbildningsstyrelsen vid KI. Utredningen bedömde att förslaget var så väl förankrat att ett beredningsarbete kunde påbörjas för att förverkliga utredningens förslag. Utbildningsstyrelsen vid KI föreslogs med utgångspunkt i det regionala ALF-avtalets bestämmelser, bli samverkansorgan på koncernnivå och ersätta beredningsgruppen för utbildning. Av förslaget framgick vikten av att samtliga ekonomiska resurser för grundutbildningen såsom statsanslag och ALF-ersättningen för läkarutbildningens kliniska delar ska kunna prioriteras och fördelas i ett sammanhållet perspektiv. En rad uppgifter i fråga om bl.a. samordning mellan utbildningar, samarbetet mellan institution och vårdorganisation, pedagogisk utveckling, kvalitetssäkring, utvärdering och uppföljning föreslogs åvila dessa utbildningscentrum. Att för den kliniska utbildningen knyta samman vårdkedjans olika delar inklusive den primärkommunala vården och att tillhandahålla en bra infrastruktur för studenterna i deras kliniska utbildning ansågs vara ytterligare ett angeläget uppdrag för dessa centrum. Ledningsgruppen KI/SLL ställde sig också bakom ovanstående förslag och utsåg en styrgrupp med uppgift att realisera förslagen. Som ledamöter i styrgruppen utsågs: Thorbjörn Ekström, SLL, ordförande Lena Törnkvist, SLL Vivi-Anne Sundqvist, KI Jörgen Larsson, KI Till styrgruppen knöts en referensgrupp med bred sammansättning, i vilken bl. a. de tre fristående högskolorna var representerade. I referensgruppen ingick även representanter från studentkårerna. Styrgruppens uppdrag - att klarlägga hur en Utbildningsstyrelse vid Karolinska Institutet ska kunna utgöra samverkansorgan på koncernnivå och ledningsorgan för de fyra regionala utbildningscentrum som sammantagna geografiskt skall omfatta hela Stockholms läns landsting. En sådan styrelse ska ha lika sammansättning av företrädare för landstinget och Karolinska Institutet och i fråga om representationsregler, valförfarande m.m. följa högskolelagens och högskoleförordningens bestämmelser. - att lägga förslag på en detaljerad organisation för dessa fyra centrum. Organisationen ska knyta samman vårdkedjans olika delar inklusive den primärkommunala vården och tillhandahålla en bra infrastruktur för studenterna i deras kliniska utbildning. 3

4 - att lägga förslag på hur samtliga ekonomiska resurser för grundutbildningen såsom statsanslag, ALF-ersättningen för läkarutbildningens kliniska delar och SLL:s FoUUmedel kan prioriteras och fördelas i ett sammanhållet perspektiv. - att vidareutveckla och dra nytta av de goda erfarenheter som finns från högskolornas och vårdens nu pågående samarbete kring Kliniska Kunskapscentrum. - att i arbetet samverka med de tre fristående högskolorna Sophiahemmet Högskola, Röda Korsets Högskola och Ersta Sköndal Högskola. Styrgruppens överväganden Karolinska Institutets övergripande mål är att genom forskning, utbildning och information medverka till att förbättra människors hälsa. Stockholms läns landstings största och viktigaste uppdrag 1 är att bedriva hälso- och sjukvård av god kvalitet för dem som är bosatta i landstinget. Även i övrigt ska landstinget verka för en god hälsa hos hela befolkningen. Målen för Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet harmonierar således väl med varandra och ger goda förutsättningar för en fördjupad samverkan. Båda parter är emellertid beroende av de strategiska beslut som fattas av den andra organisationen. För att ovanstående mål ska kunna förverkligas måste vårdutbildningarna hålla hög kvalitet. För att hålla en hög klinisk nivå krävs en nära samverkan mellan universitetet och sjukvården. Detta samband har försvagats. För att hålla en hög akademisk nivå krävs att utbildningarna bedrivs nära den kliniska forskningen. Även här krävs åtgärder för att återställa sambandet mellan forskning och utbildning. Hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting utgör klinisk utbildningsmiljö för såväl Karolinska Institutets utbildningar som de sjuksköterskeutbildningar som bedrivs av de fristående högskolorna Sophiahemmet, Röda Korset och Ersta Sköndal. De tre sistnämnda har därför, vid sidan av Karolinska Institutet, viktiga intressen att bevaka och få tillgodosedda i den nya organisation som kommer att byggas upp. De goda erfarenheter som finns från högskolornas och vårdens nu pågående samarbete kring Kliniska Kunskapscentrum ska tillvaratas. Styrgruppens förslag Utbildningsstyrelsen vid Karolinska Institutet blir samverkansorgan En ny Utbildningsstyrelse ersätter den nuvarande och blir det formella samverkansorganet för utbildning. Styrelsen är dels underställd ledningsgruppen KI/SLL, dels konsistoriet/rektor för den författningsreglerade verksamheten. Beredningsgruppen för utbildning läggs ned. 1 I enlighet med 26b i Hälso- och sjukvårdslagen ska landstingen och kommunerna medverka vid finansiering, planering och genomförande av kliniskt forskningsarbete på hälso- och sjukvårdens område samt av folkhälsovetenskapligt forskningsarbete. Landstingen och kommunerna skall i dessa frågor, i den omfattning som behövs, samverka med varandra samt med berörda universitet och högskolor. Landstingets ansvar för läkarnas vidareutbildning (AT och ST) efter läkarexamen vid universitet klargörs i lag. 4

5 Utbildningsstyrelsen handhar fördelningen av det statliga utbildningsanslaget på samma sätt som sker idag. Dessutom disponerar styrelsen ALF-ersättningen för läkarutbildningen och de övriga FoU-medel som ledningsgruppen KI/SLL anvisar till styrelsen. Styrelsen leds av dekanus för utbildning med en prodekanus vid sin sida, båda utsedda av rektor efter vägledande val bland KIs lärare. Därutöver ska Utbildningsstyrelsen bestå av 6 valda lärarrepresentanter, 4 studentrepresentanter samt 3 valda landstingsföreträdare (tjänstemän) de sistnämnda nominerade av Stockholms läns landsting via FoUU-utskottet. Till valberedningen adjungeras en företrädare för Stockholms läns landsting samt en företrädare för studenterna. Enligt uppgift planeras inom Stockholms läns landsting en förstärkning på koncernnivå för det breddade samarbetet med Karolinska Institutet på utbildningsområdet. Den nya styrelsen får ett väsentligt vidgat verksamhetsområde; inte minst ledningen av CKU kommer att kräva omfattande insatser. Styrelsens arbetsformer och kanslistöd bör därför ses över; bland annat beträffande kansliresurser från landstingets sida. Centrum för klinisk utbildning CKU - inrättas Under Utbildningsstyrelsen inrättas ett centrum för klinisk utbildning (CKU), bestående av fyra enheter som är geografiskt fördelade över landstingsområdet (förslag till geografisk indelning redovisas i bilaga 1), med en föreståndare för varje enhet, varav en får ett samordningsansvar gentemot Utbildningsstyrelsen. Detta samordningsansvar kan med fördel alternera mellan föreståndarna. Den föreståndare som har samordningsansvar adjungeras till Utbildningsstyrelsen. Föreståndarna bör dels ha kompetens motsvarande universitetslektor, dels en gedigen klinisk kompetens och erfarenhet samt kunskap om och erfarenhet av utbildning. De anställs initialt vid universitetsförvaltningen men arbetar på direkt uppdrag av Utbildningsstyrelsen. Som stöd till föreståndarna inrättas fyra pedagogiska råd bestående av representanter från sjukvården, KI-institutioner, berörda högskolor, primärvård och kommunal omsorg. Verksamheten vid CKU CKU:s verksamhet kommer att indelas i fyra ansvarsområden; interprofessionell utbildning, pedagogisk fortbildning av lärare (lärarakademi), pedagogisk utveckling (här ingår även verksamheten vid Medical Case Center) och hantering av kliniska utbildningsplatser. För varje område utser föreståndaren en huvudansvarig. 1. Interprofessionell utbildning - Initiera och ansvara för interprofessionella utbildningsmoment i alla vårdutbildningar. För att åstadkomma detta krävs en samverkan med vårdorganisationen i frågor som rör pedagogiska miljöer som exempelvis KUA, KUM, KUP och KTC. 2. Pedagogisk fortbildning av lärare - Initiera och arrangera pedagogiska utbildningar för lärare och handledare och på annat sätt stimulera och medverka till kompetensutveckling. - Bygga upp och inrätta en lärarakademi som är öppen för all undervisande personal, lärare och handledare 3. Pedagogisk utveckling - Utveckla ett akademiskt förhållningssätt i vårdens utbildningsmiljöer. 5

6 - Synliggöra vårdkedjor och vårdnätverk för studenter och lärare. - Utveckla instrument och former för att bedöma och examinera klinisk utbildning. - Initiera, utveckla och stödja pedagogisk forsknings- och utvecklingsarbete. - Kvalitetssäkra den kliniska utbildningen genom uppföljning och utvärdering. - Möjliggöra för studenter att utveckla kunskaper, färdigheter och förhållningssätt med hjälp av ny teknik t.ex. simulatorer, webb-baserade läromedel m.m. 4. Hantering av kliniska utbildningsplatser - Ansvara för administrationen av den kliniska utbildningen. Detta omfattar inventering av utbildningsplatser av god kvalitet inom slutenvård, öppenvård, kommunal omsorg inom såväl offentlig som privat verksamhet inom det geografiska området samt placering av studenter. Som stöd för detta arbete skall det webb-baserade placeringsprogrammet KliPP användas. Systemansvaret ligger på SLL:s FoUU-kansli. - Samverka med vårdorganisationen i frågor rörande studenters och lärares fysiska miljö som exempelvis undervisningslokaler, omklädningsrum, uppehållsrum m.m. - Samverka med institutionerna i frågor som avser undervisningsteknik t.ex. datorer, projektorer, kopieringsutrustning m.m. Verksamheten inom CKU kommer successivt att byggas upp och målet är att den skall göras lukrativ och efterfrågestyrd. Institutioner och vårdenheter kan emellertid komma att åläggas av respektive huvudman att samverka med CKU på sätt som Utbildningsstyrelsen fastställer. CKU:s organisation Personal Den fasta personalen vid CKU kommer att utgöras av ett fåtal personer anställda vid KI. Den fasta personalen består av föreståndarna, ekonomihandläggare och visst administrativt stöd för hanteringen av de kliniska utbildningsplatserna. För varje ansvarsområde utser föreståndaren, som tidigare nämnts, en huvudansvarig. Dessa kan förordnas för kortare eller längre tid. För genomförandet av interprofessionella utbildningar, pedagogisk fortbildning av lärare samt pedagogisk utveckling förväntas CKU upphandla dessa tjänster från institutioner, vårdverksamhet och högskolor. Ekonomi Utbildningsstyrelsen disponerar den samlade ekonomiska utbildningsresursen. Denna består utav det statliga utbildningsanslaget, delar av de statliga ALF-medlen samt delar av landstingets FoUU-medel. CKU-verksamheten finansieras inom ovan redovisade befintliga resurser genom en omfördelning. Initialt krävs dock ett visst tillskott för att kunna etablera ledningsfunktionen vid respektive enhet. Utbildningsstyrelsen styr uppdrag och de resurser som följer med uppdraget till CKU. CKU:s föreståndare samordnar och fördelar uppdrag och resurser mellan CKU:s enheter. 6

7 Lokalisation Initialt placeras ledningen för CKU-enheterna i de lokaler som idag disponeras av KKCverksamheten på respektive sjukhus För genomförandet av sitt uppdrag förutsätts att CKU-enheterna har möjlighet att disponera befintliga utbildnings-/undervisningslokaler inom hela det geografiska området, oavsett huvudman, i den omfattning verksamheten kräver. Relationer till vårdverksamheten, KI:s institutioner och de tre fristående högskolorna. För att kunna fullgöra sina uppgifter förutsätts ett nära samarbete mellan CKU, sjukhusledningar, verksamhetschefer, prefekter/motsvarande och representanter från privata vårdgivare och kommuner. Inom landstinget förs för närvarande diskussioner om att, på koncernnivå, förstärka utbildningsområdet. Detta kan komma att ske i form av inrättandet av befattning som utbildningschef. Denne/denna skall ha mandat att ålägga berörd vårdverksamhet att medverka i och genomföra den kliniska utbildningen i den omfattning och med den kvalitet som KI och SLL enas om i den gemensamma Utbildningsstyrelsen. Uppbyggnaden av CKU-verksamheten är att betrakta ses som en process som startar med att föreståndare rekryteras. CKU-verksamheten skall ses som en vidareutveckling av nuvarande KKC som fortsättningsvis utgör en del av CKU. De verksamheter där vården är huvudansvarig t.ex. KUA, KUM och KTC kvarstår med oförändrat huvudmannaskap och samverkan regleras genom avtal. Verksamheten vid CKU kommer att kontinuerligt följas upp och utvärderas gemensamt av KI och SLL. Då CKU enligt förslag etableras redan den 1 juli 2007 får den nuvarande Styrelsen för utbildning vid Karolinska Institutet ledningsansvaret. Medverkan från Stockholms läns landsting breddas, under denna övergångsperiod, genom ytterligare adjungeringar. Till följd härav kan sägas att styrelsen redan från mitten av 2007 kommer att fungera som samverkansorgan för utbildningsområdet. En konsekvens av detta blir att Beredningsgruppen för utbildning avvecklar sin verksamhet från nämnda datum. Thorbjörn Ekström Vivi-Anne Sundqvist Lena Törnkvist Jörgen Larsson Sekretariat: Anders Engquist, SLL Eva Ljungquist, KI 7

8 Centrum för klinisk utbildning (CKU) CKU-gräns CKU Nordost (antal invånare: ) AKC Norrtälje AKC Nord-Nordväst AKC Vaxholm CKU Nordväst (antal invånare: ) AKC Nord-Nordväst AKC Södermalm och norra innerstaden AKC Rinkeby- Kista CKU Sydost (antal invånare: ) AKC Södermalm och norra innerstaden AKC Bagarmossen AKC Jordbro AKC Gustavsberg AKC Boo CKU Sydväst (antal invånare: ) AKC Liljeholmen AKC Huddinge-Flemmingsberg AKC Fittja-Botkyrka AKC Södertälje Norrtälje 8 Sigtuna Vallentuna Upplands Bro Upplands Väsby Täby Österåker Sollentuna 2 Ekerö Järfälla 1a Danderyd 10a Vaxholm 11 Sundbyberg Solna Lidingö 4 5 Stockholm Nacka Värmdö 7 Salem 10b 1b 3 6 Nykvarn Huddinge Tyresö Botkyrka Haninge Södertälje Kista Nynäshamn Rinkeby Spånga -Tensta Hässelby-Vällingby Sjukhus 1a Karolinska sjukhuset Solna 1b Karolinska sjukhuset Huddinge 2 Danderyds sjukhus 3 Södersjukhuset 4 Sankt Görans sjukhus 5 Sophiahemmet 6 Ersta sjukhus Universitet/Högskolor 10a Karolinska Institutet Campus Solna 10b Karolinska Institutet Campus Huddinge 11 Sophiahemmet högskola 12 Ersta Sköndal högskola 13 Röda korset högskola Bromma Skärholmen Hägersten Norrmalm Kungsholmen Östermalm Älvsjö Vantör Maria- Gamla stan Katarina -Sofia Liljeholmen Enskede- Årsta Farsta Skarpnäck Södertälje sjukhus Norrtälje sjukhus S:t Eriks Ögonsjukhus Katarina Patzelt Brandt och Anna Kiessling, Kliniskt Kunskapscentrum, Danderyds Sjukhus, Maj 2007