Stockholms läns landsting i (i)

Transkript

1 Stockholms läns landsting i (i) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation PM Diarienummer LS Handläggare Telefon E-post Viktoria Björk viktoria.bjork@sll.se Slutrapport universitetssjukvården inom ramen för det kommande regionala ALF-avtalet Nytt för det nationella ALF-avtalet som började gälla den i januari 2015, är att begreppet universitetssjukvård införs i avtalet. Detta ska definieras i respektive regionalt ALF-avtal. Mot denna bakgrund tillsatte Stockholms läns landsting och Karolinska institutet en projektgrupp under 2014 med uppdrag att inleda operationaliseringen av universitetssjukvård i Stockholmsregionen genom att utarbeta förslag till process och kriterier för certifiering/ackreditering av universitetssjukvården (USV). Projektdirektiven anmäldes till forskningsberedningen den 26 augusti 2014 och i arbetsutskottet den 16 september Projektgruppen överlämnar härmed projektrapporten till forskningsberedningen och arbetsutskottet i Stockholms läns landsting för kännedom. Projektgruppen bestod av följande ledamöter från Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting: Kerstin Tham, prorektor Kl (ordförande) Hans-Gustav Ljunggren, dekan för forskning Kl Maria Eriksdotter, professor Kl Johan Askling, professor Kl Claes-Olov Fälth, handläggare (Kl) Mikael Ohrling, sjukvårdsdirektör SLSO (SLL) Stefan Jacobson, VD Danderyds sjukhus (SLL) Tomas Movin, VD Södersjukhuset (SLL) Jan-Inge Henter, FoU direktör Karolinska universitetssjukhuset (SLL) Viktoria Björk, handläggare LSF (SLL) Stockholm den 20 april 2015 Viktoria Björk

2 Universitetssjukvård i det regionala ALF-avtalet Innehåll INLEDNING... 1 MÅLBILD FÖR USV... 2 DAGENS SAMVERKAN INOM UPPLÅTNA ENHETER... 2 ORGANISERING OCH LEDNING AV UNIVERSITETSSJUKVÅRDEN... 4 UNIVERSITETSSJUKVÅRDENS ROLL I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSYSTEMET... 5 ACKREDITERING OCH UTVÄRDERING AV USV... 6 KRITERIER FÖR ACKREDITERING AV UNIVERSITETSSJUKVÅRDEN... 7 VARUMÄRKES- OCH MEDFINANSIERINGSFRÅGA INLEDNING Den gemensamma ambitionen för KI och SLL är att i nästa regionala ALF-avtal ta ytterligare steg mot att vidareutveckla, operationalisera och realisera universitetssjukvård i syfte att därigenom bland annat införa nya behandlingsmetoder och nya former för sjukvård till nytta för patienten. En projektgrupp tillsattes med uppdrag att inleda operationaliseringen av universitetssjukvård i Stockholmsregionen genom att utarbeta förslag till process och kriterier för certifiering/ackreditering av universitetssjukvården (USV). (Direktiv ). Projektgruppen fick även i uppdrag att samråda med den projektgrupp som utarbetar förslag för att stärka det verksamhetsintegrerade lärandets kvalitet och forskningsanknytning (UKF i VIL). (Direktiv ). En av utgångpunkterna för gruppens arbete var att definiera USV i enlighet med det nationella ALF-avtalet. Projektgruppen för universitetssjukvård i det kommande regionala ALF-avtalet har träffats fem gånger under hösten Utifrån gruppens arbete sammanfattas nedan de diskussioner som gruppen har haft och valt att inkludera i föreliggande slutrapport till ledningsgruppen KI/SLL i enlighet med projektdirektivet. Postadress Besöksadress Telefon STOCKHOLM Nobels väg (vx) SOLNA

3 2 (11) MÅLBILD FÖR USV Universitetssjukvården (USV) ska enligt det nationella avtalet skapa goda förutsättningar för forskning och utbildning och främja hälso- och sjukvårdens utveckling. Patienten alltid först är en viktig utgångspunkt. Arbetsgruppen vill betona att universitetssjukvården ska fokusera på patienternas behov och att syftet med den forskning och utbildning som genomförs inom universitetssjukvården på ett avgörande sätt ska bidra till att förbättra människors hälsa. Kunskapen som utvecklas ska leda till praktisk nytta och komma till användning i form av t ex nya behandlingsmetoder, bättre diagnostisk, bättre uppföljning och bättre möjligheter att förebygga eller tidigt upptäcka sjukdom. Landstingsfinansierad vårdverksamhet inom hela hälso- och sjukvårdssystemet (inom Stockholms Län) ska hålla en hög kvalitet och där så är möjligt vara evidensbaserad. Vårdverksamheten ska aktivt bidra till forskning, utbildning och utveckling, samt ingå i en gemensam kunskapsorganisation och ha tillgång till och bidra till infrastruktur i form av till exempel vårdinformationsstöd/it-system, biobanker och kvalitetsregister. I möjligaste mån ska patientrelevanta utfallsmått för olika patientgrupper identifieras och följas, och dessa utfallsmått ska om möjligt kunna jämföras nationellt och internationellt. De enheter som i nära samverkan med universitetet utformas med särskild hänsyn tagen till forskningens och utbildningens behov, så kallade USV-enheter (universitet + vård), har ett uttalat ansvar för att bedriva vård, forskning och utbildning av hög kvalitet, med patientens behov i fokus, samt att skapa en innovativ kultur och en incitamentsstruktur för kunskapsutveckling och kunskapsimplementering i hela hälso- och sjukvårdssystemet. Enheter inom USV ställer därför särskilda krav på gemensam organisationsutformning, vetenskapligt ledarskap, infrastruktur och finansiering. Genom en bred samverkan med övrig hälso- och sjukvård skapas möjligheter för alla aktörer att vara delaktiga i utbildning, tillgodose behovet av patientdata samt trygga patienters deltagande i klinisk forskning och utbildning. DAGENS SAMVERKAN INOM UPPLÅTNA ENHETER Idag utgör de så kallade upplåtna enheterna basen för samverkan mellan KI och SLL. För att inte riskera en fragmentering av den kliniska forskningen och utbildningen är det av vikt att det nya regionala ALF-avtalets införande av universitetssjukvård tar hänsyn till nuvarande struktur av upplåtna enheter, samtidigt som avtalet ger möjlighet för andra delar av hälso- och sjukvården att ingå som en

4 3 (11) del av universitetssjukvården. Definitionen av upplåtna enheter återfinns i Lagen (1982:764) om vissa anställningar som läkare vid upplåtna enheter m.m. I denna lag definieras upplåtna enheter som sådana enheter inom landstingens hälso- och sjukvård som har upplåtits för den grundläggande högskoleutbildningen för läkarexamen. De upplåtna enheterna är med andra ord basen för verksamhetsintegrerat lärande (VIL). I förordningen anges bestämmelser om vissa anställningar som läkare vid upplåtna enheter, bland annat att specialistläkare som anställs vid upplåtna enheter ska sakkunnigprövas och att läkare har skyldighet att biträda i handledningen av läkarstudenter med mera. Därför har KI och SLL utsett sakkunniggrupper för specialisttjänster vid upplåtna enheter och för närvarande finns två sakkunniggrupper för detta ändamål; en för Karolinska Universitetssjukhuset och en för övriga upplåtna enheter inom SLL. Sakkunniggrupperna har fyllt en viktig roll i arbetet att säkra handledningens kvalitet på läkarutbildningen. Av förordningen framgår även att anställningen som specialistläkare vid upplåtna enheter (s k LUS-läkare) kan tidsbegränsas. En annan väsentlig del är att förenade anställningar (kombinationstjänster) bara kan finnas vid upplåtna enheter. Detta är betydelsefullt vid rekryteringen av kliniska lektorer och professorer. Den nuvarande resursfördelningsmodellen utgår från upplåtna enheter och de verksamhetsfördelade medlen fördelas till dessa enheter. Aktivitetsersättningen grundas idag på uppgifter inhämtade från samtliga upplåtna enheter inom SLL och antalet professorer, lektorer och LUS-läkare vid upplåtna enheter är (sedan gammalt) en annan fördelningsgrund för de verksamhetsfördelade medlen (basersättningen). Sammanfattningsvis har en av grunderna för KIs och SLLs samverkan varit de upplåtna enheterna. I det regionala ALF-avtalet anges i avtalet från år 2008 att de upplåtna enheterna ska utgöra universitetssjukvården. Såsom det ser ut idag beslutar KI/SLL gemensamt om vilka enheter som ska vara upplåtna vilket har betydelse för bland annat resursfördelningen (av ALF/FoUU-medel), rekryteringen av professorer och lektorer, VIL samt KI:s inflytande på hur dessa delar av hälso- och sjukvården ska utformas med hänsyn tagen till forskningen och utbildningen. USV-gruppen föreslår att det nya regionala ALF-avtalet tar hänsyn till nuvarande struktur av upplåtna enheter i och med införande av universitetssjukvård, samtidigt som att avtalet ger möjlighet för andra delar av hälso- och sjukvården att kunna ingå som en del av universitetssjukvården (se avsnitt om ackreditering och utvärdering). Enligt det nya nationella avtalet är parterna överens om att sträva mot en ökad samordning och koncentration av de resurser som görs tillgängliga i samarbetet.

5 4 (11) ORGANISERING OCH LEDNING AV UNIVERSITETSSJUKVÅRDEN Under rubriken parternas avsiktsförklaring i det nationella ALF-avtalet mellan svenska staten och berörda landsting och regioner, återfinns följande skrivning: För att skapa goda förutsättningar för forskning och utbildning är parterna överens om att berörda universitet ska delta i organisering och ledning av verksamheten i den del av hälso- och sjukvården som utformas med särskild hänsyn tagen till forskningens och utbildningens behov. Denna verksamhet betecknas universitetssjukvård och är en gemensam angelägenhet för berörda landsting och universitet Med organisering och ledning av universitetssjukvården avser USV-gruppen att det ska finnas en gemensam lednings- och samverkansorganisation för klinisk forskning och utbildning samt befattningar och uppdrag som främjar formerna för ett akademiskt ledarskap i universitetssjukvården. Eftersom ett akademiskt ledarskap i hälso- och sjukvården är viktigt både för sjukvårdsuppdraget och för den kliniska forskningen och utbildningen är det ett gemensamt intresse i KI/SLL-samarbetet att båda parter medverkar vid tillsättningen av dessa befattningar. Genom att ha ett nära samarbete vid tillsättning av linjechefer kan parterna säkerställa att universitetet deltar i organisering och ledning av verksamheten i den del av hälso- och sjukvården som ackrediteras till att ingå i universitetssjukvården. Parterna har även ett gemensamt ansvar för att utarbeta kriterier för förenade/adjungerade anställningar i universitetssjukvården som omfattar de tre USV-uppdragen forskning, utbildning och klinisk verksamhet. Universitetssjukvården har även en samverkan inom respektive kliniskt ämnesområde/specialitet/vårdprocess. Detta kan bygga på funktioner inom nuvarande struktur som båda parter uppfattar välfungerande. Hit hör till exempel divisionsprefekter på divisionschefsnivå/ direktörsnivå och FoU-grupper på verksamhetsnivå, som båda utses i samråde mellan parterna. Samverkan och ansvar för den kliniska utbildningen behöver tydliggöras i den nya samverkansorganisationen. Samverkan innefattar dels befattningar med linjeansvar som verksamhetschef och divisionschef i universitetssjukvården och dels befattningar/uppdrag som divisionsprefekt, prefekt och enhetschefer (vid de kliniska institutionerna vid KI). Sammanfattningsvis menar USV-gruppen att mot bakgrund av det ömsesidiga ansvaret för universitetssjukvården skall båda parter även medverka vid tillsättningen av lärartjänster (förenade/ adjungerade anställningar), prefekter och enhetschefer på de kliniska institutionerna, och även dessa tillsättningar skall föregås av samråd mellan parterna. Det slutliga beslutet avseende lärartjänster, prefekter

6 5 (11) och enhetschefer vid institutionerna fattas som tidigare av universitetet och på motsvarande sätt fattas beslut om tjänster som verksamhetschef och divisionschef som tidigare av hälso- och sjukvården. Vid utformandet av ett nytt regionalt ALF-avtal mellan Karolinska Instituet och Stockholms läns landsting avseende ett akademiskt ledarskap i universitetssjukvården kan parterna på så sätt säkerställa att universitetet deltar i organisering och ledning av verksamheten i den del av hälso- och sjukvården som ackrediteras till att ingå i universitetssjukvården och hälso- och sjukvården får motsvarande medverkan i de kliniska institutionerna. UNIVERSITETSSJUKVÅRDENS ROLL I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSYSTEMET Universitetssjukvården ska enligt 1 i det nationella ALF-avtalet från 2014: fortlöpande bedriva forskning av hög nationell och internationell kvalitet, bedriva utbildning av hög kvalitet, följa den internationella utvecklingen inom medicinsk forskning, utbildning och hälso- och sjukvård, bidra till en evidensbaserad hälso- och sjukvård genom att överföra egna och andras forskningsresultat till praktisk vård och fortlöpande utvärdera etablerade och nya metoder, förmedla resultatet av sin verksamhet till övriga delar av hälso- och sjukvården, och samverka med näringslivet och patientorganisationer. Universitetssjukvårdens miljöer ska även kännetecknas av en innovativ kultur och en incitamentsstruktur för kunskapsutveckling samt en hög kvalitet i vården (1 ). Beskrivningen av universitetssjukvårdens roll och verksamhet är i överenskommelse med dagens upplåtna enheter, se ovan, och det föreslås därför att kriterierna för att ackreditera sig till att utgöra universitetssjukvård i enlighet med 1 utformas så att de ska motsvara dagens upplåtna enheter. Därmed tas även begreppet upplåtna enheter ur bruk inom ramen för regionala ALF-avtalet. Vidare framgår i 1 i avtalet att Universitetssjukhusen har en central roll för dagens kliniska forskning och utbildning och enligt 3 i avtalet bör universitetssjukhusens roll för universitetssjukvården särskilt uppmärksammas vid utvärderingen av universitetssjukvården.

7 6 (11) För att säkerställa möjligheten för övrig landstingsfinansierad hälso- och sjukvård att medverka till universitetssjukvården, föreslås vidare att en form av partnerskap till universitetssjukvård införs. Genom en bred samverkan med övrig hälso- och sjukvård, som kan anknytas till USV, skapas möjligheter för alla aktörer att vara delaktiga i utbildning, tillgodose behovet av patientdata samt trygga patienters deltagande i klinisk forskning och utbildning. USV-gruppen har diskuterat olika sätt att beskriva universitetssjukvårdens indelning och relation till övrig hälso- och sjukvård i Stockholms län. Gemensamt för alternativen är att det ska finnas möjlighet för landstingsfinansierade vårdverksamheter att vara delaktiga i forskning och utbildning. Det innebär ett nätverk med universitetssjukhus och övrig universitetssjukvård (USV-enheter). Utöver dessa USV-enheter finns enheter med partnerskap till universitetssjukvård. ACKREDITERING OCH UTVÄRDERING AV USV Universitetssjukvården utvärderas vart fjärde år. Den första utvärderingen genomförs 2017/2018 i enlighet med 3 i det nationella ALF-avtalet. USV-gruppen föreslår att utlysning och ansökan om ackreditering till USV, respektive partnerskap genom en anknytning till USV-enhet/er, genomförs vart fjärde år i Stockholms län och utvärderas av en externt tillsatt kommitté. Det betyder att de organisationer som så önskar kommer kunna bygga upp den grundstruktur som är nödvändig för att sedermera ansöka om att vara USV eller om partnerskap till USV. Denna process möjliggör således en successiv övergång från upplåtna enheter till USV-enheter och från icke-upplåten enhet till USV-enheter över en överskådlig tid för dem som så önskar. Gruppen föreslår att den första utvärderingen för en ackreditering genomförs inför den nationella utvärderingen 2017/2018. Eftersom den nationella utvärderingen endast sker vart fjärde år, bedömer gruppen det nödvändigt att kunna avge rekommendationer avseende åtgärder även i mellanperioden. Därför föreslås att det genomförs en årlig regional uppföljning som i huvudsak är baserad på dagens system i form av aktivitetsersättning som mäter forskningsaktivitet. Uppföljningen skall även omfatta den kliniska utbildningens kvalitet.

8 7 (11) Genom att begreppet universitetssjukvård enligt förslaget utformas på ett sätt som är kongruent med dagens upplåtna enheter bedömer gruppen att negativa effekter av införandet av begreppet universitetssjukvård minimeras. En positiv effekt av förslaget är att samtliga inom regionen befintliga landstingsfinansierade enheter ges möjlighet till ackreditering till, alternativt partnerskap, genom en anknytning till USV, givet att de uppfyller uppställda kriterier för respektive nivå. Avseende begreppet universitetssjukhus utser landstingsfullmäktige i sina ägardirektiv att Karolinska är landstingets universitetssjukhus. För övriga landstingsägda bolag och förvaltningar, tydliggörs dessa organisationers FoUU-verksamhet i respektive ägardirektiv som fastställs av landstingsfullmäktige. Den tredje formen som går under benämningen partnerskap till universitetssjukvård syftar till att möjliggöra för verksamheter som idag inte har en grundstruktur och/eller basfinansiering av klinisk forskning och utbildning att bidra till universitetssjukvården. Enhetliga och tydliga kriterier ska fastställas för denna samarbetsform. USV-enheter kan även bilda partnerskap för att säkerställa samarbete mellan olika vårdnivåer såsom t ex akutsjukhus och primärvård. KRITERIER FÖR ACKREDITERING AV UNIVERSITETSSJUKVÅRDEN Arbetet med utforma kriterier har bland annat omfattat att diskutera definitionen av universitetssjukvård (1 nationella ALF-avtalet) utifrån förutsättningarna i Stockholms läns landsting samt analys av ansökningsprocessen i Storbritannien för så kallade Academic Health Science Centers (AHSC) från 2008, inklusive King s Health Partners AHSC ansökan från Grundläggande kriterier för all hälso-och sjukvård Strukturella förutsättningar för att kunna bidra till forskning, utbildning, utveckling och kunskapsimplementering ska finnas inom hela hälso- och sjukvårdssystemet. Exempel på grundläggande kriterier kan vara: 1. Sjukvård av hög kvalitet och system för kontinuerlig utveckling av vården 2. IT-system, E-hälsa och journalsystem som möjliggör att a) olika typer av information kan delas och överföras mellan olika vårdverksamheter i hela systemet, b) att patienten aktivt kan delta i sin egen vårdprocess (formulera mål och fatta beslut), och c) att forskningen på olika sätt möjliggörs (i överensstämmelse med värdebaserad vård och 4D). 3. Infrastruktur för en gemensam biobank (SMB) och biobanking specificerad för varje patientgrupp (för vården och forskningen)

9 8 (11) 4. Utarbetade rutiner och beslutsstöd för patientens informerade samtycke till forskning, biobanking och användning av data från journaler och kvalitetsregister 5. Deltagande i relevanta nationella kvalitetsregister som är definierade för varje patientgrupp med en lägsta nivå för inrapportering och datakvalitet Områden/kriterier för ackreditering av USV-enheter i enlighet med 1 i det nya ALF-avtalet USV-gruppen föreslår att de kriterier för universitetssjukvården som anges i 1 i det nationella ALFavtalet används som utgångspunkt vid ackrediteringen av USV-enheter. Dessutom föreslås att kriterier för UKF i VIL används som utgångspunkt vid ackreditering av utbildningens förutsättningar och kvalitet vid alla vårdverksamheter som medverkar i VIL/VFU. I den externa utvärderingen ingår skriftliga underlag utifrån föreslagna kriterier samt intervjuer med företrädare för den enhet som ansöker om ackreditering. Utvärdering utifrån nedanstående kriterier 1-2 baseras på mätbara data och kriterium 3 på mätbara data och skriftliga redovisningar, vilka utgör basen för ackreditering. Utvärderingen utifrån kriterier 4-7 utformas som en checklista och baseras på öppna frågor med skriftliga redovisande svar. 1. Forskningsaktivitet med hög nationell och internationell kvalitet a. Bibliometri b. Externa anslag c. Omfattning av pågående kliniska studier d. Omfattning av pågående forskarutbildning 2. Lärar-/forskar-/studentbas kritisk massa a. Antal förenade anställningar/adjungeringar på olika nivåer b. Antal doktorander c. Antal studentveckor 3. Utbildningsaktivitet med hög kvalitet och forskningsanknytning (UKF) a. Kriterier: se särskilt avsnitt nedan 4. USV-strategi för FoU och samverkan med USV-partners, inkl organisering och ledning 5. Bidrag till evidensbaserade riktlinjer för vård inklusive bidrag till kvalitetsregister 6. Nationella och internationella samarbeten inom forskning och utbildning 7. Samverkan med näringsliv samt patient- och närståendeorganisationer

10 9 (11) Kvalitetsmål och kriterier för bedömning av UKF i VIL vid USV-enheter och vid enheter som är knutna till USV-enhet Samtliga enheter där studenter på grundnivå och avancerad nivå fullgör VIL ska ha förutsättningar att stödja kvalitet och forskningsanknytning av VIL. Sådan utbildning kommer att bedrivas både på universitetssjukhuset och på andra universitetssjukvårdsenheter (vilka båda betecknas USV-enheter), och på andra vårdenheter. För att uppnå detta förutsätts dessa enheter samverka i transparenta nätverk där USV-enheterna har en ledande och faciliterande roll för övriga medverkande enheters akademiska verksamhet. Sådana övriga vårdenheter bör alltså vara formellt anknutna till en eller flera USV-enheter, genom partnerskap eller annat avtal. I USV-enheternas uppdrag föreslås även ingå att stödja UKF i VIL även i övriga medverkande enheter och på så sätt bidra till forskningsanknuten utbildning i hela regionen. I Tabell 1 ingår för varje kriterium (bedömningsgrund) kvalitetsmål som gäller samtliga enheter där VIL bedrivs samt tilläggsmål för de enheter som utgör USV-enheter. Tabell 1. Kvalitetsmål och kriterier för bedömning av UKF i VIL vid USV-enheter och vid enheter som är anknutna till USV-enhet Kriterium Lärosätets/universitetets närvaro och FoUUsamarbete med enheten Vårdenhetens roll i FoUUnätverk Samtliga vårdenheter där VIL bedrivs Vårdenheten har ett tydligt samarbete med berörda kursgivande institutioner/ lärosäten Lärosätet är närvarande i den omfattning som behövs för att tillgodose UKF Verksamheten ingår i etablerat FoU-nätverk Samarbetsformer finns etablerade inom forskning och eller berörda utbildningar med relevanta USV-enheter Tillägg för USV-enhet Berörda lärosäten medverkar i organisering och ledning av USV i enlighet med det regionala ALF-avtalet Berörda lärosäten är närvarande och driver forskning och utbildning av hög kvalitet i samarbete med vårdverksamheten USV-enheten har ett etablerat och berikande samband mellan forskning och utbildning Deltar aktivt i internationella utbyten för lärare och studenter USV-enheten har en faciliterande roll i etablerade nätverk med USV-anknutna vårdenheter. Samarbetena bygger på ömsesidig respekt och syftar till ständiga förbättringar. USV-enheten följer och sprider kunskap om den internationella utvecklingen inom medicinsk forskning, utbildning och hälso- och sjukvård

11 10 (11) Lärare med förenade anställningar/ adjungeringar Kliniska handledare Studenter på olika nivåer och inom olika utbildningsprogram Patientunderlag Evidensbaserad vård Lokaler och utrustning Informationsteknologi (IKT) Inom FoUU-nätverket finns lärare med förenade anställningar/ adjungeringar och med anknytning till USV-enhet Dessa lärare har adekvat vetenskaplig, pedagogisk och professionell kompetens De leder och bidrar till utbildning inom relevanta professioner och forskningsprojekt inom nätverket Lärarnas kompetensutveckling främjas av verksamhetsledningen Adekvat tillgång till handledare med avsatt tid samt med hög klinisk och pedagogisk kompetens inom relevanta professioner Handledarna är väl insatta i kursens lärandemål och bedömningskriterier Deltagande i kompetensutveckling främjas av verksamhetsledningen Lärosätena medverkar i kompetensutvecklingen av kliniska handledare Tillgången till studenter inom olika utbildningsprogram skapar förutsättingar för peeroch interprofessionellt lärande där det är relevant och möjligt Vårdverksamheten tillämpar studentaktiverande pedagogik i VIL Tillgång till relevanta patienter/ vårdsituationer i relation till berörda studentgruppers lärandemål på USV-enheten och eller på USVanknutna enheter Vården håller en hög kvalitet i enlighet med evidensbaserade riktlinjer Rapporterar till relevanta kvalitetsregister och utvecklar fortlöpande verksamheten baserat på egna resultat Lokaler och utrustning uppfyller de behov studenterna har för att uppnå lärandemål under VIL Vårdverksamheten använder regelmässigt tillgänglig IKT för att stödja planering, logistik, genomförande och uppföljning av VIL Bidrar till att studenter får inblick i relevanta verktyg för e-hälsa En kritisk massa av lärare anställda vid USV-enheten har förenade anställningar/adjungeringar med relevant lärosäte Dessa lärare bidrar fortlöpande till och leder utbildning och forskning i för USV-enheten och anknutna enheter relevanta professioner och ämnesområden USV-enheten ansvarar för att upprätthålla nätverk för dialog och kompetensutveckling för kliniska handledare på anknutna enheter Till USV-enheten finns en kritisk massa av studenter på flera nivåer (grund-, avancerad och forskarnivå samt inom AT/ST) anknutna USV-enheten säkrar stöd för och har förutsättningar för utveckling av peeroch interprofessionellt lärande mellan studenter på olika utbildningsprogram USV-enheten bidrar till utveckling av pedagogiska metoder i VIL USV-enheten bevakar och vid behov utökar nätverket för att säkra att det sammantaget finns ett adekvat patientunderlag tillgängligt för VIL på egen och anknutna enheter USV-enheten bidrar till att utveckla vården genom att överföra egna och andras forskningsresultat till praktisk vård och fortlöpande utvärdera etablerade och nya metoder USV-enheten tillhandahåller lokaler och infrastrukturresurser för att säkra UKF i VIL USV-enheten bidrar till implementering av och förmedling av användning av en god och tillgänglig IKT som stödjer planering, logistik, genomförande och uppföljning av VIL

12 11 (11) VARUMÄRKES- OCH MEDFINANSIERINGSFRÅGA Mot bakgrund av att SLL och KI är mycket starka varumärken bör frågan om kommunikation av medverkan i USV regleras, inklusive privata vårdgivare med avtal med SLL som ackrediterar sig. Det bör ställas krav på en medfinansiering från privata vårdgivare till den gemensamma FoUUbudgeten för att medverka i universitetssjukvården. Medverkan i USV kommer att ta i anspråk de gemensamma ALF-medlen och ge delaktighet i respektive varumärke. Det innebär ett ökat värde för de privata vårdgivarna att bli en del av universitetssjukvården i Stockholmsregionen.