Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling. By skola 2010

Transkript

1 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling. By skola 2010 Vision Det ska vara så på skolan att alla vågar vara sig själva och tycka och tänka som man vill. Var och en ska mötas med respekt och själv respektera sin omgivning. Ingen på By skola ska känna sig kränkt eller diskriminerad. (By skolas värdegrund)

2 Barn, elever och alla som verkar inom skolan och förskolan har rätt att känna trygghet på sin arbetsplats. I lagstiftningen av 1 januari 2009 förtydligas skolans ansvar att arbeta mot alla former av kränkande behandling Detta dokument utgör skolans plan mot kränkande behandling och skolans likabehandlingsplan. Lagstiftning. Enligt skollagen kap. 14 a skall huvudmannen för skolan se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. det vidtas förebyggande åtgärder för att förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling det upprättas en årlig plan mot kränkande behandling Enligt diskrimineringslagen (2008:567)skall man bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter för barn och elever, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning (3 kap. 14 ) Vidta åtgärder för att förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet,religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Varje år upprätta en likabehandlingsplan med en översikt över de åtgärder som behövs samt för vilka av dessa åtgärder man avser att påbörja eller genomföra åtgärder under det kommande året. Läroplanen, LPO 94: Alla som verkar i skolan ska aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen i skolan skall utsättas för mobbing. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen AML gäller även i skolan. Arbetsgivaren har ansvar för att åtgärda problem som kan leda till kränkande särbehandling. (AFS 1002:6, AFS 1993:7) FN:s konvention om barns rättigheter slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Principer: Beslut skall vara för barnens bästa. Vikten av att lyssna till barnet Skydda barns liv och utveckling. Rätt att slippa bli diskriminerad 2. Avesta kommun. Kommunens mål och avsikter finns dokumenterade i Kommunens jämställdhets- och mångfaldspolicy ( Kommunens vision 2015 ( ) Mål och budget för innevarande period. Bildningsstyrelsens jämställdhetsplan.

3 Begrepp och definitioner. Begrepp Barn Elev Personal Diskriminering Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Funktionshinder Trakasserier Annan kränkande Behandling Definition Den som deltar i eller söker förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt skollagen. Den som utbildas eller sökt utbildning enligt skollagen.(1985:1100) Anställda eller uppdragstagare i utbildning eller annan verksamhet. Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp där institutioner genom t.ex. struktur och arbetssätt upplevs som kränkande. Diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persoans funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller kön eller som är av sexuell natur. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller elever eller mellan barn och elever Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Mobbning När en person upprepade gånger och över tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer och där det finns en obalans i styrkeförhållandet. En medveten handling.

4 Vision Det ska vara så på skolan att alla vågar vara sig själva och tycka och tänka som man vill. Var och en ska mötas med respekt och själv respektera sin omgivning. Ingen på By skola ska känna sig kränkt eller diskriminerad. (By skolas värdegrund) Elevers och vårdnadshavares dalaktighet i arbetet mot kränkande behandling Alla: personal, elever och deras vårdnadshavare känner till skolans värdegrund, ordningsregler och likabehandlingsplan. Därför ska de användas i undervisningen och finnas med i skolkatalogen och på skolans hemsida så att de är tillgängliga för alla. Varje klass genomför mins en gång i månaden ett klassråd där eleverna har möjlighet att påtala missförhållanden och förebygga problem. Detta följs månadsvis upp av ett elevrådsmöte där representanter för alla skolans alla klasser tillsammans diskuterar gemensamma frågor. Skolans föräldraförening får fortlöpande information (protokoll) från elevrådet för att ständigt vara informerade om elevrådets arbete. På föräldraföreningsmötena tas ibland frågor upp som rör skolans arbete med likabehandlingsfrågorna och en dialog sker med skolans personal. Föräldrar och lärare bildade Vt en gemensam arbetsgrupp för att belysa hur internetanvändning och e-mobbing ska hanteras i skolan. Varje läsår genomförs en elevenkät där varje elev får ett frågeformulär hem som eleven ska fylla i tillsammans med sina föräldrar. När frågorna analyserats av skolan beslutas vilka åtgärder som ska vidtas med utgångspunkt av enkäten. Under v genomfördes en kartläggning av otrygga situationer och platser i skolan. Alla skolans elever har på olika sätt haft möjlighet att berätta om sina tankar och känslor. Ansvarsfördelning Ledningsfunktionen har ansvar för att: Se till att personal, alla barn, elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten. Se till att personal fullgör de skyldigheter som anges i skollagen ( 1985:1100) 14a kap. när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. (Lag 2008:571). Se till att det bedriv ett främjande arbete kring barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt annan kränkande behandling. Årligen upprätta, utvärdera, och revidera en likabehandlingsplan ( plan mot diskriminering och kränkande behandling) i samarbete med personal och elever, (där det lämpar sig även i samarbete med vårdnadshavare). Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och annan kränkande behandling.

5 Om verksamhetan får kännedom om diskriminering eller annan kränkande behandling, ansvara för att utredning skyndsamt genomförs och att åtgärder vidtas. Personalen ansvara för att: Följa skolans likabehandlingsplan. Reflektera och ifrågasätta de normer och värderingar som förmedlas. Se till att åtgärder vidtas skyndsamt då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks/ anmäls/ upptäcdks. Kartläggning och nulägesanalys Varje tremin genomförs en elevenkät där varje elev får ett frågeformulär som eleven ska fylla i tillsammans med sina föräldrar. När frågorna analyserats av skolan beslutas vilka åtgärder som ska vidtas med utgångspunkt av enkäten. Höstterminens enkät (09) ledde till insatser från skolans Team mot mobbing men endast ett fåtal åtgärder ansågs motiverade. Under v genomfördes en kartläggning av otrygga situationer och platser i skolan. År 2-6 har fått skriva och berätta om vad de anser som otrygga platser. År 1 har berättat i ett gruppsamtal om sina upplevelser och f-klassen har med hjälp av en frågvis handdocka berättat om sina känslor inför olika platser och aktiviteter. Det är viktigt att poängtera att denna kartläggning utgår från elevernas känslor och dessa bör tas på allvar. Det betyder dock inte att känslorna i alla de olika fallen verkligen är orsakade av kränkande behandling. T.ex. kan inte högstadieelever anses utgöra en risk för yngre elever enbart på grund av sin ålder. Resultat 1. Otrygga händelser och situationer: när dom skrattar för att jag ramlar känns inte så kul om man vet att ens kompis är sjuk Åtgärd: prata om hur det kan kännas för andra för att skapa förståelse. För hög ljudnivå och för bråkigt i omklädningsrummen i samband med idrott, även ibland under lektionerna. Elever retas, släcker lamporna och gömmer kläder för varandra. Åtgärd: en lärarresurs i varje omklädningsrum och under idrottslektionerna. För hög ljudnivå i matsalen när f-3 äter. Åtgärd: så många vuxna som möjligt äter pedagogiskt med barnen, dessa finns till hands och tar aktiv del i det som händer. Vägen in i skolan från skolbussen kan kännas otrygg för yngre elever när äldre elever (från högstadiet) står där. Åtgärd:??? F-3 tycker det är otäckt med fulla människor på bussarna (Swebus) som närmar sig dem och tilltalar dem på ett obehagligt sätt. Åtgärd:??? Denna likabehandlingsplan skickas till bildningsstyrelsen och Swebus för kännedom och åtgärd.

6 Busskort som inte fungerar skapar otrygghet. (F-3) Åtgärd: Verka för att busskort till skolbarn ska vara överflödiga. Barn som åker buss på morgonen eller när det är dags för skolan att sluta är förmodligen på väg till eller från skolan. Denna likabehandlingsplan skickas till bildningsstyrelsen och Swebus för kännedom och åtgärd. Runt landhockeyspel och landhockeyplanen råder otrygghet. De som spelar landhockey skjuter bollar som träffar dem som inte är med. Ibland med flit och ibland inte. Vissa bestämmer över resten av spelarna. Problem har uppstått då de äldre eleverna föser bort de yngre och menar att: Matchen från föregående rast ska spelas klart Många blir arga och börjar bråka. Olyckor sker. Åtgärd: en kampanj där man klargör spelet regler för alla elever. En diskussion om hur man är en schyst spelare/kompis initieras. Elever kan också turas om att vara domare. Planen flyttas till isplanen under den tid av året då det är grus där. Under föräldraföreningsmötet framkom att en elev i år har haft intrång i sitt konto på MSN, vilket lett till mycket obehag. Åtgärd: Det är viktigt att ta upp och arbeta kring detta i klasserna, då mobbing på nätet i större skala kan uppstå. Skolmaterial angående detta problem finns redan att tillgå på skolan. 2. Otrygga platser: Bakom idrottshallen, det är mörkt, man knuffas och slåss. Bakom skolan, man blir knuffrad och slagen. Stallet, några elever sitter där och pratar illa om andra. Bakom kullen, fröknarna ser inte dit från skolan. Bakom fotbollsmålen, man kan få bollar på sig. Alla ställen på skolgården som är lite undanskymda, där inte fröknarna ser. Man retas och knuffas, ja allt möjligt. Åtgärd: rastvaken kollar av alla dessa ställen varje rast. Dock utan att det blir en allmänt känd rutin, eleverna ska hela tiden räkan med att någon kan komma för att kontrollera vad som händer. Korridoren på övre plan. Man knuffas, retas och slåss. Risk för att någon slänger upp en dörr på någon som går förbi. Klassrum 4-6 då det inte är lektion. Man retas. Åtgärd: Eleverna får själva tillsammans med lärarna utarbeta åtgärder för att få bättre ordning i korridoren. (4-6) Backrummet många knuffas och det blir stökigt på grund av trängsel. Åtgärd: Lås ska sättas in i dörren mellan backrummet och mittenklassrummet. (4-6). Regler utarbetas. Uppföljning och utvärdering Resultatet av läsårets elevenkät ligger till grund för åtgärder från skolans sida och styr innehållet i nästa års elevenkät. Revidering By skola likabehandlingsplan ska revideras varje läsår för att vara ett levande dokument.

7 Främjande och förebyggande och åtgärdande insatser. Främjande arbete: Alla: personal, elever och deras vårdnadshavare känner till skolans värdegrund, ordningsregler och likabehandlingsplan. Därför ska de användas i undervisningen och finnas med i skolkatalogen och på skolans hemsida så att de är tillgängliga för alla. Eftersom By skola till övervägande del består av elever födda i Sverige av svenska föräldrar är det viktigt att ev. främlingsfientlighet och intolerans mot oliktänkande bemöts med kunskap, öppna diskussioner och aktiva insatser. Regelbundna SET lektioner. Alla lärare har det mobbingförebyggande arbetet - samtal och diskussioner - som en del av det återkommande arbetet i klassen. Omfattar alla diskrimineringsgrunder med hjälp av diskussionsmaterial et Hallå! Hallå! Hallå! Årligen återkommande arbete kring barnkonventionen. Föräldraföreningsmöten, elevråd och klassråd främjar medinflytande och demokrati. Förebyggande arbete: Det är all personals ansvar att uppmärksamma och ingripa mot alla former av trakasserier och kränkande behandling. På rasterna finns alltid rastvakter som eleverna kan vända sig till. Personalen gör alltid gruppindelningar, så att ingen blir ensam. Olika gruppindelningar kan upplevas som kränkande. Det är viktigt att vi förklara så att eleverna förstår varför vi gör som vi gör. Skolan genomför gemensamma aktiviteter och projekt, så som Skogsrövarkampen och andra friluftsdagar, storsamlingar, läsgrupper m.m. för att stärka gemenskapen på skolan. Arg och kränkt är inte samma sak. Det är viktigt att vi hjälper elever och föräldrar att förstå det. Åtgärdande arbete: Varje läsår genomförs en elevenkät där varje elev får ett frågeformulär hem med posten som eleven ska fylla i tillsammans med sina föräldrar. När frågorna analyserats av skolan beslutas vilka åtgärder som ska vidtas med utgångspunkt av enkäten. Under utvecklingssamtalen pratar lärare, elev och vårdnadshavare om hur eleven trivs och upplever stämningen i skolan, dessutom frågar läraren om hur andra elever har det i skolan och med kamraterna. Framkommer det då att någon inte har det bra diskuteras vad eleven kan göra för att hjälpa. Vid behov förs informationen vidare till Teamet mot mobbing. Skolan har en Team mot mobbing grupp, som är ytterst ansvariga för att upptäckta eller misstänkta mobbingfall behandlas enligt skolans handlingsplan

8 mot mobbing som finns i likabehandlingsplanen. Gruppen består av rektor, skolgrupp och en representant från varje arbetslag. I varje enskilt fall bör det bedömas om anmälan ska göras till socialtjänsten, polisen eller arbetsmiljöverket.. Tillvägagångssätt vid mobbing Om personalen ser att det förekommer något ojuste mellan eleverna är det viktigt att kontrollera om det rör sig om ett vanligt bråk som ska brytas eller om det är mobbing (jämför med definitionen) Om det är mobbing är det viktigt att personalen gör sig en bild av hur mobbingen ser ut, det är viktigt att ha i åtanke att det finns fler sidor av problematiken: Vem är offer? Vem är ledare? Vilka är påhejare? Vilka övriga är inblandade? Hur ofta och var pågår mobbingen? Hur länge har det pågått? Ju fler detaljer som är kända desto lättare blir det att bryta och desto trovärdigare blir beskrivningen vid konfrontationen med mobbarna. Detta rapporteras till skolans Team mot mobbing som arbetar enligt följande modell: 1. Ta reda på fakta. 2. Personligt samtal med den mobbade och den mobbades vårdnadshavare, både för att ge och för att få information. 3. Konfrontation med mobbaren/mobbarna (sker enskilt) och sedan påhejarna med detaljerade uppgifter om mobbingen. I samtalet talar man om att mobbing inte får förekomma och frågar vad eleven själv kan göra för att ta ansvar för, och vända den uppkomna situationen. En positiv anda av att alla har ett gemensamt ansvar för att komma tillrätta med problemen är önskvärd. Positiva förslag uppmuntras. 4. Kontakt med de mest aktivt inblandade elevernas vårdnadshavare där skolan ber om deras medverkan. 5. Ett samtal i klassen om att mobbing inte är tillåtet i skolan/samhället det är olagligt. I en mobbingsituation är alla delaktiga och alla har ett gemensamt ansvar för att vända på situationen för den mobbade. Vi känsla uppmuntras. 6. Överföring av information till berörd personal på skolan om att mobbingen förekommer. 7. Kontinuerlig uppföljning genom samtal med den mobbade och mobbarna. 8. Om mobbingen inte upphör hänvisas fallet till elevvårdsteamet som i samråd med vårdnadshavare beslutar om åtgärder. Vad kan vårdnadshavare göra? Det är viktigt att ni som är vårdnadshavare pratar med ert barn om hur han/hon trivs i skolan och i klassen, om någon är ensam eller utsätts för mobbing. Kontakta alltid skolan om ni får uppgifter om något sådant.