Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för på förskolan Prästkragen

Transkript

1 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för på förskolan Prästkragen Barn och alla som verkar inom förskolan har rätt att känna trygghet på sin arbetsplats. I lagstiftningen av 1 januari 2009 förtydligas förskolans ansvar att arbeta mot alla former av kränkande behandling Detta dokument utgör förskolans plan mot kränkande behandling och förskolans likabehandlingsplan. 1.Lagstiftning. Enligt skollagen kap. 14 a skall huvudmannen för förskolan se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. det vidtas förebyggande åtgärder för att förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling det upprättas en årlig plan mot kränkande behandling Enligt diskrimineringslagen (2008:567)skall man bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter för barn och elever, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning (3 kap. 14 ) Vidta åtgärder för att förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet,religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Varje år upprätta en likabehandlingsplan med en översikt över de åtgärder som behövs samt för vilka av dessa åtgärder man avser att påbörja eller genomföra åtgärder under det kommande året. Läroplanen Lpfö-98: 1. FÖRSKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG : Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde. Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN: Mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning ellerfunktionshinder Riktlinjer Alla som arbetar i förskolan skall: visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet

2 Arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen AML gäller även i förskolan. Arbetsgivaren har ansvar för att åtgärda problem som kan leda till kränkande särbehandling. (AFS 1002:6, AFS 1993:7) FN:s konvention om barns rättigheter slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Principer: Beslut skall vara för barnens bästa. Vikten av att lyssna till barnet Skydda barns liv och utveckling. Rätt att slippa bli diskriminerad 2. Avesta kommun. Kommunens mål och avsikter finns dokumenterade i Kommunens jämställdhets- och mångfaldspolicy ( Kommunens vision 2015 ( ) Mål och budget för innevarande period. Bildningsstyrelsens jämställdhetsplan. 3. Begrepp och definitioner. Begrepp Barn Definition Den som deltar i eller söker förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt skollagen. Personal Diskriminering Etisk tillhörighet Sexuell läggning Funktionshinder Anställda eller uppdragstagare i utbildning eller annan verksamhet. Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp där institutioner genom t.ex struktur och arbetssätt upplevs som kränkande. Diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet,religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persoans funktionsförmåga som till följd av

3 en skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Trakasserier Annan kränkande behandling Mobbning Uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller kön eller som är av sexuell natur. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller elever eller mellan barn och elever Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller en elevs värdighet. När en person upprepade gånger och över tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer och där det finns en obalans i styrkeförhållandet. En medveten handling. VISION FÖR PRÄSTKRAGENS FÖRSKOLA På vår förskola ska alla barn och vuxna känna sig välkomna, trygga och bekräftade för den de är MÅL FÖR FRÄMJANDE ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Alla som arbetar i förskolan ska vara goda och positiva förebilder och ha ett förhållningssätt som främjar och förebygger diskriminering och kränkande behandling Personalen arbetar med värderingsövningar regelbundet kring de olika diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling Att pedagogerna finns där barnen är BARNENS DELAKTIGHET I FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE: Genom barnintervjuer ges barnen möjlighet att berätta hur de upplever sin situation på förskolan och hur de tänker kring sina rättigheter och skyldigheter. Tillsammans med barnen har pedagogerna enkla samtal vid samlingar, måltider där de också pratar om barnens rättigheter och skyldigheter och hur man är mot varandra i en grupp.

4 KÖN: Alla har gjort en målplan för genusarbetet Folder om kommunens genusarbete delas ut till föräldrar vid inskolningen Pedagogerna har en dialog med föräldrarna på utvecklingssamtalet om hur vi arbetar med genus Båda vårdnadshavarna kallas till utvecklingssamtal Pedagogerna arbetar med valstund i barngrupperna Genuspedagog kallar till genusnätverksträffar flera gånger om året Talutrymme i matsituation, samling, av- och påklädning Värderingsövningar för personalen ETNISK TILLHÖRIGHET: Pedagogerna tänker på vid inköp att olika etnicitet finns representerade ex dockor Flaggor med ordet välkommen på alla språk som finns representerade Pedagogerna har ett positivt bemötande och intresse i vardagen för mat, språk Pedagogerna använder tolk vid inskolningssamtal och utvecklingssamtal Alla barn får den mat de kan äta från köket Vi översätter dokument till barnets modersmål i görligaste mån Pedagogerna tar sig tid att prata lite extra med föräldrar angående verksamheten Förtydliga personalens förhållningssätt RELIGION OCH ANNAN TROSUPPFATTNING: Pedagogerna bejakar barnen när de talar om sin trosuppfattning Vi skaffar en mångkulturell almanacka FUNKTIONSHINDER: Vi anpassar verksamheten, lokalerna, personalresurser utifrån barnens behov och förutsättningar Vi tar emot alla barn SEXUELL LÄGGNING: Förskolan har böcker om olika familjekonstellationer för både barn och vuxna Vi bejakar olika familjebildningar Vi tar inte för givet att en pojke och flicka ska gifta sig när de är kompisar

5 KRÄNKANDE BEHANDLING: Stopp-handen. Vi vuxna hjälper det barnet som blir stoppad och berömmer även det vad bra att du lyssnade! Barnen säger förlåt till varandra och gör också förlåt. De kan ge en klapp, sopa bort sand osv. Vi frågar också om det känns bättre för den som blivit förfördelad. Vi gör rundor vid konflikter. Var och en får säga sin mening och de blir lyssnade på. De får också var och en berätta hur de skulle vilja ha det och så småningom komma till en lösning. Vi jobbar med empatiträning som blir strategier för barnen när de hamnar i konflikter. Vi sätter ord på de olika känslorna. Ex Känsloresan, vid matbordet i vardagliga situationer. Vi använder ett vårdat språk och är uppmärksamma när någon missbrukar språket. Vi svarar varandra hövligt och hälsar barnen med namn och en vänlig fras Hej, vad roligt att du kommer! Och tar också adjö när dagen är slut. Vi hjälper varandra i personalgruppen om någon har en dålig dag, vi kan stötta varandra och även påpeka när vi är fel ute. Pedagogerna har en överblick och kunskap om gruppen och är flexibel och kan dela in barnen i mindre grupper för att de ska få ögonen för andra kamrater och aktiviteter än de som de kanske själva väljer RUTINER FÖR ÅTGÄRDANDE ARBETE OCH AKUTA SITUATIONER Pedagogerna ansvarar för att uppmärksamma och stoppa om de får signaler på att någon känner sig kränkt i barngruppen Den pedagog som uppmärksammat händelsen har ansvar att de inblandade barnen får stöd och hjälp att reda upp situationen ( se främjande arbete mot kränkande behandling) Pedagogen har också ansvar för att information om händelsen ges till föräldrarna Pedagogerna ansvarar för att ta fram arbetsmetoder för att återskapa ett bra klimat mellan barnen Vid upprepade kränkningar eller trakasserier anmäls händelsen direkt till rektor/utvecklingsledare där särskilda rutiner följs och dokumenteras(se nedan) Arbetslaget gör en anmälan på bifogad blankett till rektor/utvecklingsledare Samtal i arbetslaget och beslut om arbetsfördelning Beslut om vem som undersöker- utreder Beslut om åtgärder av arbetslaget och rektor/utvecklingsledare Information till föräldrarna om vilka åtgärder som tilltas Allt dokumenteras av dem som arbetar med fallet Dokumentation lämnas och sparas hos rektor Uppföljning av arbetslaget och rektor efter gemensamt bestämd tid

6 DOKUMENTATION Alla händelser dokumenterar av den personal som varit med om händelsen. Dokumentationen lämnas till förskolechef/utvecklingsledare som arkiverar dokumentationen. Dokumentationen sker på kända blanketter: 1. Dokumentation av kränkande behandling, bilaga 1 2. Incidentrapport, bilaga 2 3. Åtgärdsprogram, bilaga 3 KOMMUNIKATION Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som pedagogerna använder och samtalar kring i olika situationer i den vardagliga verksamheten både med barn, sinsemellan och med föräldrar. Föräldrar tar del av Likabehandlingsplanen i det första samtalet med rektor/utvecklingsledare inför inskolning, i utvecklingssamtalen, på föräldramöten, som anslag på förskolan och på hemsidan. UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING Den årliga planen för förskoleverksamheten följs upp som en punkt på arbetslagsmöten 1gång /vecka och utvärderas årligen i samband med att verksamheten utvärderas. Pedagogerna gör kartläggning under oktober ( se förskolans årshjul) och en ny plan tas fram på en arbetsplatsträff i slutet av oktober.