Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Avesta Centrala Förskolområde

Transkript

1 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Avesta Centrala Förskolområde

2 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för Avesta centrala förskolområde Barn och alla som verkar inom förskolan har rätt att känna trygghet på sin arbetsplats. I lagstiftningen av 1 januari 2009 förtydligas förskolans ansvar att arbeta mot alla former av kränkande behandling Detta dokument utgör förskolans plan mot kränkande behandling och förskolans likabehandlingsplan. 1.Lagstiftning. Enligt skollagen kap. 6 skall huvudmannen för förskolan se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever det vidtas förebyggande åtgärder för att förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling det upprättas en årlig plan mot kränkande behandling Enligt diskrimineringslagen (2008:567)skall man bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter för barn och elever, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, könsöverskridande identitetsuttryck, funktionshinder eller sexuell läggning (3 kap. 14 ) vidta åtgärder för att förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, ålder och könsöverskridande identitetsuttryck varje år upprätta en likabehandlingsplan med en översikt över de åtgärder som behövs samt för vilka av dessa åtgärder man avser att påbörja eller genomföra åtgärder under det kommande året Läroplanen Lpfö-98/10: 1. FÖRSKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG: var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitetsuttryck, eller för annan kränkande behandling 2.1 NORMER OCH VÄRDEN: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning ellerfunktionshinder, ålder och könsöverskridande identitetsuttryck 1

3 Riktlinjer Alla som arbetar i förskolan skall: visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet Arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen AML gäller. Arbetsgivaren har ansvar för att åtgärda problem som kan leda till kränkande särbehandling. (AFS 1993:17) FN:s konvention om barns rättigheter slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde Principer: Beslut skall vara för barnens bästa. Vikten av att lyssna till barnet Skydda barns liv och utveckling. Rätt att slippa bli diskriminerad 2. Avesta kommun. Kommunens mål och avsikter finns dokumenterade i kommunens jämställdhets- och mångfaldspolicy ( kommunens vision och budget för , Bildningsstyrelsens jämställdhetsplan 3. Begrepp och definitioner. Begrepp Främjande: Förebyggande: Åtgärdande: Definition Innebär att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling som finns i verksamheten. Utgår från förskolans uppdrag att arbeta för demokratiska värderingar och för respekt för de mänskliga rättigheterna. Riktas till alla och bedrivs kontinuerligt utan förekommande anledning. Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Utgår från konkreta risker och problem som upptäckts vid kartläggningen av situationen i förskolan. Handlar om att agera när ett barn kan ha utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. Ska vara förberett. Det ska finnas rutiner för akuta åtgärder som är väl kända i verksamheten. 2

4 Barn: Den som deltar i eller söker förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt skollagen. Personal: Anställda eller uppdragstagare i utbildning eller annan verksamhet. Etnisk tillhörighet: Sexuell läggning: Funktionshinder: Ålder Att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Att bli förfördelad på grund av sin ålder. Könsöverskridande identitet: Att någon inte identifierar sig som kvinna/flicka eller man/man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Kön Att någon är man/pojke eller kvinna/flicka. Religion eller annan trosuppfattning: Omfattar alla olika religioner tex islam, judendom, kristendom och hinduism. Trosuppfattning innefattar uppfattningar som sin grund i eller samband med en religiös åskådning, tex buddism eller ateism. Diskriminering Trakasserier Annan kränkande behandling Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp där institutioner genom t.ex. struktur och arbetssätt upplevs som kränkande. Diskrimineringsgrunderna är kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller kön eller som är av sexuell natur. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller elever eller mellan barn och elever Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller en elevs värdighet. 3

5 Mobbning När en person upprepade gånger och över tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer och där det finns en obalans i styrkeförhållandet. En medveten handling. VISION FÖR FÖRSKOLA På förskolan skall barn och vuxna utveckla förståelse för att alla har lika värde, oberoende kön, funktionshinder, religion, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, ålder eller annan etnisk tillhörighet- FRÄMJANDE ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING INNEBÄR ATT: ALLA SOM ARBETAR I FÖRSKOLAN SKALL VARA GODA OCH POSITIVA FÖREBILDER OCH HA ETT FÖRHÅLLNINSSÄTT SOM FÖREBYGGER DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Vi arbetar utifrån områdets pedagogiska målplaner Förskola hem och Normer och värden vilken även fokuserar på månkultur och barns inflytande. PEDAGOGERNAS DELAKTIGHET I PLANEN: Främjande: Medvetet förhållningssätt enligt Vägledande samspel och de tre dialogerna (Den känslomässiga dialogen, Den meningsskapande och utvidgande dialogen och Den reglerande dialogen), regelbundet diskutera etiska dilemman på gemensamma planeringar, Dokumentera och arbeta med fokusområden, de sju diskrimineringsgrunderna enligt årshjulet fr.o.m. januari Förebyggande: Positionera sig utomhus och inomhus så att alla barn är under uppsikt, dela in barnen i mindre grupper, anpassa miljöerna och verksamheten efter identifierade riskområden. Använda reflektionsprotokoll, dokumentationsmall och verktygslåda med tips och idéer i arbetet med fokusområdena. Åtgärdande: Upptäcka, Utreda, vidta åtgärder, följa upp, utvärdera, dokumentera, kartlägga, utvärdera och informera vårdnadshavare och ledning. Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som pedagogerna använder och samtalar kring i olika situationer i den vardagliga verksamheten både med barn, sinsemellan och med föräldrar. 4

6 VÅRDNADSHAVARNAS DELAKTIGHET I PLANEN: Planen för Avesta Centrala förskolområde finns tillgänglig för vårdnadshavarna i varje avdelnings verksamhetspärm och på kommunens hemsida samt kommuniceras av ledningen under inskolningssamtalet med vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna informeras om likabehandlingsarbetet genom månadsbrev och på föräldramöten. Pedagogerna arbetar medvetet med Föräldradeklarationen och utvärderar kvalitetsenkäten och vårdnadshavarnas synpunkter. Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som pedagogerna använder och samtalar kring i olika situationer i den vardagliga verksamheten både med barn, sinsemellan och med föräldrar. BARNENS DELAKTIGHET I DET FÖREBYGGANDE ARBETE: Genom barnintervjuer ges barnen möjlighet att berätta hur de upplever sin situation på förskolan och hur de tänker kring sina rättigheter och skyldigheter. Tillsammans i möten med barnen har pedagogerna enkla samtal vid samlingar, måltider där de också pratar om barnens rättigheter och skyldigheter och hur man är mot varandra i en grupp. Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som pedagogerna använder och samtalar kring i olika situationer i den vardagliga verksamheten både med barn, sinsemellan och med föräldrar. BARNENS DELAKTIGHET I DET FRÄMJANDE ARBETET: Fr.o.m. januari 2015 kommer vi att arbeta med de sju diskrimineringsgrunderna: Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionshinder, Sexuell läggning, Könsöverskridande identitet eller uttryck och Ålder, i fokusområden enligt ett årshjul. Detta gör att barnen regelbundet får ta del av etiska dilemman. Vilket ämne vi arbetar med styrs av årshjulet eller om något hänt i barngruppen. I detta arbete kommer vi att använda oss av reflektionsprotokoll, dokumentationsmall samt en verktygslåda med tips och idéer som pedagogerna själva satt ihop. KARTLÄGGNING OCH NULÄGESANALYS AV RISKOMRÅDEN: Det är nödvändigt att systematiskt kartlägga nuläget och göra en analys av resultatet för att veta vad just den egna förskolan främst behöver göra under det kommande året för att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggning görs enligt årshjul. Kartläggningsmetoder: Planerade samtal ( barnintervjuer, dvs frågeställningar till barnen som används av både pedagoger och föräldrar) Trygghetsvandringar med barnen (4-5 åringar tillsammans med pedagoger, glada/sura figurer samt ett protokoll ) Kartläggning av riskområden genom frekvensmätning 5

7 FRÄMJANDE INSATSER: PERSONALENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT Områden som berörs av insatsen: kön, funktionshinder, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, ålder och etnisk tillhörighet. Alla barn ska få känna sig sedda och lyssnade till Alla vårdnadshavare ska få känna sig delaktiga och veta hur vi arbetar med likabehandlingsplanen Alla som arbetar på förskolan har ett medvetet förhållningssätt DISKRIMINERINGSGRUNDEN: KÖN folder om kommunens genusarbete delas ut till föräldrar vid inskolningen pedagogerna har en dialog med föräldrarna på utvecklingssamtalet om hur vi arbetar med genus utifrån resultatbilden båda vårdnadshavarna bjuds in till utvecklingssamtal genuspedagog kallar pedagoger till genusnätverksträffar flera gånger om året vi arbetar med följande fem fokusområden där pedagogerna observerar sig själva för att medvetandegöra sitt förhållningssätt: barnens talutrymme, av- och påklädning, känslor, lek inne, lek ute. Samtal/reflektion i arbetslagen kring förhållningssätt utifrån reflektionsprotokoll Benämner/byter ut han-hon i sånger, sagor och lekmaterial Att barnen får en stark självkänsla och identitet DISKRIMINERINGSGRUNDEN: ETNISK TILLHÖRIGHET pedagogerna har ett positivt bemötande och intresse i vardagen utifrån olika kulturer, vi arbetar utifrån att vi är en mångkulturell förskola pedagogerna använder tolk vid inskolningssamtal och utvecklingssamtal pedagogerna tänker på, vid inköp, att olika etnicitet finns representerade ex dockor, böcker Förståelse för allas lika värde Att se olikheter som en tillgång Stärkt självkänsla hos alla individer 6

8 DISKRIMINERINGSGRUNDEN: RELIGION OCH ANNAN TROSUPPFATTNING pedagogerna bejakar barnen när de talar om sin trosuppfattning det finns mångkulturell almenacka på förskolan hänsyn tas till familjens trosuppfattning när det gäller måltiderna på förskolan Alla ska bli accepterade och respekterade för den man är oavsett religion eller annan trosuppfattning. DISKRIMINERINGSGRUNDEN: FUNKTIONSHINDER vi anpassar verksamheten, lokalerna, personalresurser utifrån barnens behov och förutsättningar vi tar emot alla barn Alla ska få utvecklas efter sina egna förutsättningar. DISKRIMINERINGSGRUNDEN: SEXUELL LÄGGNING förskolan har böcker om olika familjekonstellationer för både barn och vuxna vi bejakar olika familjebildningar pedagogerna undviker att förstärka heteronormen, könsrollsstereotyp mönster Alla ska bli respekterade för den man är DISKRIMINERINGSGRUNDEN: KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITETSUTTRYCK Alla barn ska uppmuntras att prova i olika sammanhang och bli stärkta och bekräftade för den de är. Alla ska tillåtas vara den man är och bli accepterade och respekterade. DISKRIMINERINGSGRUNDEN: ÅLDER Förskolan planerar och anpassar miljöer efter barngruppen Planera grupper efter mognad ej efter ålder Alla är lika mycket värda oavsett ålder. Miljö och material är anpassat och tillgängligt för alla åldrar utifrån mognad och utveckling. Vi lär av varandra oavsett ålder. Ta hänsyn till individuell utveckling, ingen ska hindras att utvecklas p.g.a. ålder. 7

9 HUR VI ARBETAR FRÄMJANDE MOT KRÄNKANDE BEHANDLING: stopp-handen. Vi vuxna, hjälper barnet som blir stoppad och berömmer även vad bra att du lyssnade! stopp handen. Vi vuxna stöttar barnet som stoppar och berömmer även vad bra att du säger/visar ifrån! barnen säger förlåt till varandra och gör också förlåt. De kan ge en klapp, sopa bort sand osv. Vi frågar också om det känns bättre för den som blivit förfördelad. var och en får säga sin mening och de blir lyssnade på. Var och en får också berätta hur de skulle vilja ha det och så småningom komma till en lösning. vi arbetar med empati som kan bli strategier för barnen när de hamnar i konflikter. Vi sätter ord på de olika känslorna. vi använder ett vårdat språk och är uppmärksammar när någon missbrukar språket. Vi svarar varandra hövligt och hälsar barnen med namn och en vänlig fras Hej, vad roligt att du kommer! Och tar också adjö när dagen är slut vi hjälper varandra i personalgruppen om någon har en dålig dag så att vi kan stå upp för den professionella förskolan pedagogerna har en överblick och kunskap om gruppen och är flexibel och kan dela in barnen i mindre grupper. Detta för att de ska få upp ögonen för andra kamrater och aktiviteter än de som de kanske själva väljer RUTINER FÖR ÅTGÄRDANDE ARBETE OCH AKUTA SITUATIONER pedagogerna ansvarar för att uppmärksamma och stoppa om de får signaler på att någon känner sig kränkt i barngruppen den pedagog som uppmärksammat händelsen har ansvar att de inblandade barnen får stöd och hjälp att reda upp situationen (se främjande arbete mot kränkande behandling) pedagogen har också ansvar för att information om händelsen ges till föräldrarna pedagogerna ansvarar för att ta fram arbetsmetoder för att återskapa ett bra klimat mellan barnen vid kränkningar eller trakasserier anmäls händelsen omgående till förskolechef/utvecklingsledare där särskilda rutiner följs och dokumenteras(se nedan) arbetslaget gör en anmälan på bil.1 till förskolechef/utvecklingsledare samtal i arbetslaget och beslut om arbetsfördelning beslut om vem som undersöker- utreder beslut om åtgärder av arbetslaget och förskolechef/utvecklingsledare information till föräldrarna om vilka åtgärder som tilltas allt dokumenteras av dem som arbetar med fallet dokumentation lämnas och sparas hos förskolechef/utvecklingsledare uppföljning av arbetslaget och förskolechef/utvecklingsledare efter gemensamt bestämd tid. 8

10 DOKUMENTATION Alla kränkningar och trakasserier dokumenteras av den personal som varit med om händelsen. Dokumentationen lämnas till förskolechef/utvecklingsledare som arkiverar dokumentationen. Dokumentationen sker på kända blanketter: 1. Anmälan och dokumentation av kränkande behandling, bilaga 1 2. Incidentrapport, bilaga 2 3. Pedagogisk kartläggning bilaga 3 4. Uppföljning och utvärdering av föregående års åtgärder/sammanfattning och analys bilaga 4 KOMMUNIKATION Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som pedagogerna använder och samtalar kring i olika situationer i den vardagliga verksamheten både med barn, sinsemellan och med föräldrar. UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING Den årliga planen för förskoleverksamheten följs upp och utvärderas årligen i samband med att verksamheten utvärderas. Pedagogerna gör kartläggning under oktober (se separat årshjul för Likabehandling) och en ny plan arbetas fram för respektive förskola på en arbetsplatsträff i slutet av januari och en arbetsplatsträff i början av februari Uppföljning sker enligt årshjulet för Likabehandling och revidering av planen sker i oktober Ansvariga för planen Förskolechef och utvecklingsledare samt pedagoger verksamma i Avesta centrala förskolområde. Planen såväl i skrift som form, omrevideras under pågående läsår då förskolechef, en utvecklingsledare och två pedagoger inom området läser en 7,5 hp utbildning i Värdegrund och likabehandling i teori och praktik. et är att planen ska vara tydlig, konkret och heltäckande alladiskrimineringsgrunder. Omfatta ett systematiskt kvalitetsarbete såväl främjande, förebyggande som åtgärdande. Planen skall omfattas att gälla för såväl barn-barn, vuxna-vuxna samt vuxna-barn. 9