AVESTA 2 CENTRALA FÖRSKOLOMRÅDE Likabehandlingsplan. Förskolan Bergsnäs,

Transkript

1 AVESTA 2 CENTRALA FÖRSKOLOMRÅDE Likabehandlingsplan Förskolan Bergsnäs,

2 Innehållsförteckning Lagstiftning... 1 Övriga styrdokument... 1 Begrepp och definitioner... 2 Vision för förskolan... 3 Sammanfattning - Utvärdering av förskolans föregående års insatser... 4 Sammanfattning - Nulägesanalys utifrån förskolans kartläggning... 4 Sammanfattning - Mål och konkreta åtgärder för förskolan... 4 Främjande arbete... 5 Förebyggande arbete... 7 Dokument för likabehandlingsarbetet... 8 Utvärdering och uppföljning... 8 Ansvar - Förskolechef och utvecklingsledare... 9 Ansvar - Pedagoger och annan förskolepersonal... 9 Vem kontaktar jag?... 9 Huvudansvarig för likabehandlingsplanen... 9

3 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bergsnäs förskola, Avesta centrala förskolområde Barn och alla som verkar inom förskolan har rätt att känna trygghet på sin arbetsplats. I lagstiftningen av 1 januari 2009 förtydligas förskolans ansvar att arbeta mot alla former av kränkande behandling Detta dokument utgör förskolans likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagstiftning Enligt skollagen 6 kap (2010:800) skall huvudmannen för förskolan se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever det vidtas förebyggande åtgärder för att förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling det upprättas en årlig plan mot kränkande behandling Enligt diskrimineringslagen (2008:567) skall man bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter för barn och elever, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, könsöverskridande identitetsuttryck, funktionsnedsättning eller sexuell läggning (3 kap.14 ) vidta åtgärder för att förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, ålder och könsöverskridande identitetsuttryck varje år upprättas en likabehandlingsplan med en översikt över de åtgärder som behövs samt för vilka av dessa åtgärder man avser att påbörja eller genomföra åtgärder under det kommande året Övriga styrdokument Läroplanen Lpfö-98/10 1. Förskolans värdegrund och uppdrag var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning, ålder, könsöverskridande identitetsuttryck, eller för annan kränkande behandling 1

4 2.1 Normer och värden Mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder och könsöverskridande identitetsuttryck. Riktlinjer Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet. Barnkonventionen FN:s konvention om barns rättigheter slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Principer: beslut skall vara för barnens bästa vikten av att lyssna till barnet skydda barns liv och utveckling rätt att slippa bli diskriminerad Avesta kommun Kommunens mål och avsikter finns dokumenterade i kommunens jämställdhets- och mångfaldspolicy KF 56 ( ) Tillgänglighet i Avesta ( Begrepp och definitioner Begrepp Främja Förebygga Åtgärda Barn Personal Definition Innebär att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling som finns i verksamheten. Utgår från förskolans uppdrag att arbeta för demokratiska värderingar och för respekt för de mänskliga rättigheterna. Riktas till alla och bedrivs kontinuerligt utan förekommande anledning och är en del i det vardagliga arbetet. Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Utgår från konkreta risker och problem som upptäckts vid regelbundna kartläggningar av situationen i förskolan. Handlar om att agera när någon kan ha utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det ska finnas rutiner för hur akuta situationer ska hanteras och lösas. Rutinerna för åtgärderna ska vara väl förankrade i verksamheten. Den som deltar i eller söker förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt skollagen. Anställda eller uppdragstagare i utbildning eller annan verksamhet. 2

5 Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Funktionsnedsättning Ålder Att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Uppnådd levnadslängd. Könsöverskridande identitet Kön Religion eller annan trosuppfattning Diskriminering Trakasserier Kränkande behandling Befogade tillsägelser Att någon inte identifierar sig som kvinna/flicka eller man/pojke eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Att någon är man/pojke eller kvinna/flicka. Omfattar alla olika religioner t.ex. islam, judendom, kristendom och hinduism. Trosuppfattning innefattar uppfattningar som sin grund i eller samband med en religiös åskådning, t.ex. buddism eller ateism. Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp där institutioner genom t.ex. struktur och arbetssätt upplevs som kränkande. Diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet. Diskriminering kan endast utföras av person i maktposition. Uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet. Trakasserier kan utföras av vuxna/barn, barn/barn och mellan barn/vuxna. Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker någons värdighet. Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa god miljö för barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande. 1 Vision för förskolan Bergsnäs Förskolan ska vara en plats där alla trivs, känner sig trygga, har inflytande och får en möjlighet att utvecklas och lyckas. Förskolan ska vara en plats där alla har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, funktionshinder, religion, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, ålder eller etnisk tillhörighet. Den ska även vara en plats där ingen individ upplever sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Främjande arbete mot diskriminering och kränkande behandling innebär att: Alla som arbetar i förskolan skall vara goda och positiva förebilder och ha ett förhållningssätt som förebygger diskriminering och kränkande behandling. 1 Förebygga diskriminering och kränkande behandling, DO, BEO & Skolinspektionen 3

6 Sammanfattning - Utvärdering av förskolans föregående års insatser (Genom att årligen göra en ny kartläggning och därefter en analys av nuläget kan vi mäta och jämföra resultaten mellan olika år) Analys av kartläggning, åtgärder och utvärdering (bilaga 4) När vi pedagoger fördelar oss med mindre grupper i olika rum och är närvarande och observanta minimerar vi incidenterna. Inspringsskydd runt gungorna har gjort att olyckorna har minskat. Tidigare hade vi barn som inte ville sitta ensam på toaletten, men detta är inte ett problem längre. Barnen har lättare att acceptera att vikarier arbetar på förskolan. Barnen är inte längre påverkade av att pedagogerna byter rum. Efter att pedagogerna har haft ett gemensamt förhållningsätt så har föräldrakontakten förbättrats Sammanfattning - Nulägesanalys utifrån förskolans kartläggning Analys av kartläggning, åtgärder och utvärdering (bilaga 4) Barnen är glada och tycker att det är roligt på förskolan. Flera barn blir rädda när någon skriker och ogillar höga röster. Flera blir ledsna när någon slår och de inte får vara med. Alla barn har någon att leka med. Ingen plats på gården upplevs skrämmande. Barnen tycker att de har möjlighet att välja vad de vill leka och vad de vill äta. De vuxna bestämmer när vi ska gå ut/in. När de får ta saker i skåpen, när de får måla. Barnen utrycker att de vuxna ska vara stora och glada och barnen säger att så är det! Sammanfattning - Mål och konkreta åtgärder för förskolan Analys av kartläggning, åtgärder och utvärdering (bilaga 4) Fortsätta dela barnen i mindre grupper. Att få barnen att leka utan alltför höga röster. Med gemensamt förhållningssätt få flera av barnen att följa förskolans rutiner utan för högljudda protester. Att finnas nära och vara närvarande för att ytterligare bygga trygghet. Fortsätta träna samspel ICDP Samtalar med berörda barn direkt vid incident. Skapa en lugn lek/lärandemiljö genom att arbetslaget är närvarande, positionerade och har ett gemensamt förhållningssätt. Alla ska vara måna och rädda om varande och vi som pedagoger kan tillsammans med barnen prata på samlingarna om hur vi ska vara mot varandra. Vi samtalar vid måltider om hur man bör vara mot varandra och miljön Vi pratar inte över huvudet på barnen Vi behöver vägleda barnen i samspel. Vi behöver arbeta med att barnen inte ska avbryta när vi pratar med deras egna- eller andra barns föräldrar. Barnen behöver lära sig att vänta på sin tur. Det är viktigt att vi fortsätter skriva fler incidentrapporter, då det synliggör och kräver åtgärd och uppföljning för oss själva och ledning. Vi är noga med att bekräfta känslan, men att ge barnen alternativ så de inte skadar varandra eller miljön. Vi använder oss och lär barnen använda STOPP handen. 4

7 Vi arbetar med sagor i språkpåsar där vi gestaltar olika känslor. Vi strävar alltid efter att finnas nära barnen för att förhindra att fula ord eller kränkningar förekommer Vi informerar föräldrarna på utvecklingssamtalen och vid hemgång hur barnet har upplevt vistelsen på förskolan Pedagogerna fördelar barnen i mindre grupper f Vi dialogar, reflekterar och stöttar varandra även dåliga dagar för att fortsätta vara en professionell förskola. Vi har ett positivt förhållningssätt Vi är noga med att positivt ta emot alla som kommer både barn, vuxna och pedagoger. Vi bekräftar och sätter ord på barnens känslor. Vi tränar barnen att känna igen sina egna och andras känslor för att fungera bra tillsammans. Vi jobbar med stopphanden, stöttar barnen att våga säga stopp, berömmer både den som säger ifrån och den som lyssnar. Vi tränar barnen att göra förlåt. Den som har blivit utsatt får bestämma (ord, klapp, kram, vara ifred). Förlåt betyder att jag ska inte göra om det igen. Vi tränar barnen att använda ett vårdat språk. Vi pedagoger föregår med gott exempel. För att få ner ljudnivån så behöver vi träna barnen i att vänta på sin tur i samtal och inte avbryta varandra. Med bilder som stöd så kan flera barn följa förskolans rutiner utan för högljudda protester. Kom ihåg att förbereda barnen vid övergångar, hemgång, ut, in mm Främjande arbete Pedagogernas delaktighet i planen (gemensamt för Avesta 2 Centrala Förskolområde) Vi arbetar utifrån områdets pedagogiska målplaner Språk, Entreprenöriella lärande, Förskola hem och Normer och värden vilka även fokuserar på mångkultur och barns inflytande. kompetensutveckling i Vägledande samspel (i enlighet med International Child Development Program - ICDP) att bli medveten och ha ett medvetet förhållningssätt enligt Vägledande samspel och de tre dialogerna regelbundet diskutera etiska dilemman på gemensamma planeringar och i barngruppen dokumentera och arbeta med fokusområden, de sju diskrimineringsgrunderna enligt årshjulet (bilaga 1) fr.o.m. januari 2015 nätverksträffar med fokus på genus kompetensutveckling inom områdena mångkultur, flerspråkighet, värdegrund och likabehandling att arbeta efter Föräldradeklarationen som ska kvalitetssäkra ett professionellt bemötande och förhållningssätt Barnens delaktighet i det främjande arbetet (gemensamt för Avesta Centrala Förskolområde) Fr.o.m. januari 2015 kommer vi att arbeta med de sju diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder i fokusområden enligt ett Årshjul (bilaga 1). Detta gör att barnen regelbundet får ta del av etiska dilemman. Vilket ämne vi arbetar med styrs av årshjulet eller om något hänt i barngruppen. 5

8 I detta arbete kommer vi att använda oss av reflektionsprotokoll, dokumentationsmall samt en verktygslåda med tips och idéer som pedagogerna själva satt ihop. Förskolans arbete med diskrimineringsgrunderna Kön Mål: All verksamhet på vår förskola genomsyras av ett genusperspektiv genom förhållningssätt, material och miljöer för att öka jämställdheten. -Vi har ett medvetet förhållningssätt där vi tänker extra på barnens talutrymme, språk o hjälp vid av o på-klädning, bekräftelse, hantering och bemötande av sina egna och andras av känslor, erbjudande av aktiviteter och lek ute och inne. -Samtal o reflektioner i arbetslaget kring förhållningssätt. -Benämner och byter ut han/hon i sånger, sagor o lekmaterial. -Båda vårdnadshavarna bjuds in till utvecklingssamtal. -Strävar efter att skicka månadsbrev o annan info till båda vårdnadshavarna. -Minst en representant går på genusnätverksträffar med genuspedagogen flera gånger/år. Etnisk tillhörighet Mål: Förståelse för allas lika värde och ett synsätt där man ser olikheter som en tillgång. Vi använder tolk vid inskolningssamtal och utvecklingssamtal. Vi ser till att olika etniciteter finns representerade i lekmaterial (dockor, duplo) och i böcker. Pedagogerna har ett positivt bemötande och ett intresse i vardagen utifrån olika kulturer. Religion och annan trosuppfattning Mål: Alla är accepterade och respekterade för den de är oavsett religion eller annan trosuppfattning. Visa intresse och bejaka barnen som talar om sin trosuppfattning. Det finns mångkulturell almenacka på förskolan. Vi tar hänsyn till familjens trosuppfattning när det gäller måltiderna på förskolan. Funktionsnedsättning Mål: Förskolan skapar en accepterande atmosfär där alla är lika mycket värda oavsett funktionsnedsättningar och alla barn ges samma rättigheter och möjligheter att delta i verksamheten. Vi anpassar verksamheten utifrån barnens behov och förutsättningar. 6

9 Sexuell läggning Mål: Alla blir respekterade oavsett sexuell läggning Förskolan har böcker med olika familjekonstellationer Pedagogerna bejakar olika familjebildningar tex i leken. Pedagogerna undviker att förstärka heteronormen och könsrollsstereotypa mönster. Ålder Mål: På vår förskola har alla ett respektfullt bemötande till varandra oavsett ålder och ges möjlighet till individuell utveckling. Förskolan planerar och anpassar miljöer efter den aktuella barngruppen Grupper planeras efter mognad inte efter ålder. Aktiviteter planeras efter barnens mognad inte efter ålder. Könsöverskridande identitetsuttryck Mål: Förskolan har en accepterande och respekterande inställning till könsöverskridande identitetsuttryck. Alla barn uppmuntras att prova olika roller i olika sammanhang. Barnen blir stärkta och bekräftade för den de är. Flickor kan vara riddare och pojkar kan vara lucia Vi läser böcker som tar upp ämnet Förebyggande arbete Pedagogernas delaktighet i planen pedagogerna gör en kartläggning enligt Årshjul (bilaga 1) Valda kartläggningsmetoder - Planerade samtal, barnintervjuer (bilaga 5 & 6) d.v.s. frågeställningar till barnen som används av både pedagoger och föräldrar - Trygghetsvandringar med barnen (bilaga 7) 4-5 -åringar tillsammans med pedagoger, glada/sura figurer samt ett protokoll - Kartläggning av riskområden genom frekvensmätning nulägesanalys av riskområden görs tillsammans i respektive arbetslag - Det är nödvändigt att göra en analys av kartläggningen för att veta nuläget och vad just den egna förskolan främst behöver arbeta med under det kommande året. Detta för att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. - Arbetet dokumenteras i dokumentet Analys av kartläggning, åtgärder och utvärdering (bilaga 4) mål och åtgärder - Utifrån analysen tar arbetslaget fram mål och åtgärder för hur vi ska arbeta under det kommande året - Dessa mål och åtgärder sammanställs sedan för hela förskolan av arbetslagsledarna och förs sedan in i likabehandlingsplanen. 7

10 Rutiner för åtgärdande arbete och akuta situationer Pedagogerna ansvarar för att uppmärksamma och stoppa om de får signaler på att någon känner sig kränkt i barngruppen. Den pedagog som uppmärksammat händelsen har ansvar att de inblandade barnen får stöd och hjälp att reda upp situationen (se främjande arbete mot kränkande behandling). Vid kränkningar eller trakasserier anmäls händelsen omgående till förskolechef/utvecklingsledare där särskilda rutiner följs och dokumenteras. Arbetsgång för incidentrapportering Incidentrapport, sid 1 (bilaga 2) skrivs av närvarande pedagog och skickas omgående till förskolechef pedagogen har också ansvar för att information ges till vårdnadshavare arbetslaget ansvarar för att ta fram arbetsmetoder och åtgärder som följs upp efter två veckor i incidentrapport, sid 2 (bilaga 2) som skickas till förskolechef vidare uppföljning av förskolechef/utvecklingsledare efter fem veckor som därefter återkopplar till arbetslaget information till vårdnadshavarna om vilka åtgärder som utförs sker löpande tills ärendet är avslutat dokumentation lämnas och sparas hos förskolechef Barnens delaktighet i planen Genom barnintervjuer ges barnen möjlighet att berätta hur de upplever sin situation på förskolan och hur de tänker kring sina rättigheter och skyldigheter. Tillsammans i möten med barnen har pedagogerna enkla samtal vid samlingar, måltider där de också pratar om barnens rättigheter och skyldigheter och hur man är mot varandra i en grupp. Vårdnadshavarnas delaktighet i planen Likabehandlingsplanen för förskolan finns tillgänglig för vårdnadshavarna i varje avdelnings verksamhetspärm och på kommunens hemsida samt kommuniceras av ledningen under inskolningssamtalet med vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna informeras om likabehandlingsarbetet genom månadsbrev och på föräldramöten samt deltar aktivt genom barnintervjuer (bilaga 6) och en kvalitetsenkät som årligen genom-förs i Avesta Kommun. Dokument för likabehandlingsarbetet Dokumenten finns under fliken Likabehandlingsplansarbete på PingPong Årshjul (bilaga 1) Incidentrapport (bilaga 2) Planerings och reflektionsprotokoll (bilaga 3) Analys av kartläggning, åtgärder och utvärdering (bilaga 4) Frågor att användas av pedagoger vid barnintervjuer (bilaga 5) Frågor att användas av vårdnadshavarna vid barnintervjuer (bilaga 6) Trygghetsvandring (bilaga 7) Verktygslådan (bilaga 8 Utvärdering och uppföljning Genom att årligen göra en ny kartläggning och därefter en analys av nuläget kan vi mäta och jämföra resultaten mellan olika år. Arbetslagen gör en kartläggning under oktober enligt Årshjul (bilaga 1). Arbetslagen gör efter detta en nulägesanalys och bestämmer mål, åtgärder och ansvarsfördelning att arbeta mot. Förskolans likabehandlingsplan revideras på en arbetsplatsträff i november. Uppföljning sker kontinuerligt i dokumentationsmallen. Arbetet med fokusområden, diskrimineringsgrunderna, följs upp och utvärderas i dokumentet Planerings och reflektionsprotokoll (bilaga 3)och sammanställs samtidigt som Likabehandlingsplanen revideras, se Årshjul (bilaga1). 8

11 Ansvar - Förskolechef Ovanstående personer ansvarar för att det finns en likabehandlingsplan upprättad se till att all personal och vårdnadshavare känner till likabehandlingsplanen och var den finns att tillgå se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja allas lika rättigheter och ansvarar för fortbildningsinsatser motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder och könsöverskridande identitetsuttryck samt annan kränkande behandling årligen utvärdera och revidera likabehandlingsplanen i samarbete med pedagoger, samt informera övrig personal om förskolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas se till att personal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld/upptäckt diskriminering eller annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtagits Ansvar - Pedagoger och annan förskolepersonal Ovanstående personer ansvarar för att vara väl förtrogna med och följa förskolans likabehandlingsplan använda de dokument som beskrivs i likabehandlingsplanen informera och involvera barn och föräldrar i likabehandlingsarbetet bland annat vid föräldramöten och utvecklingssamtal ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som de förmedlar och sträva efter likabehandling reagera direkt där diskrimineringen, trakasserier eller den kränkande handlingen utförs, om möjligt också lösa detta på plats se till att åtgärder vidtas då diskriminering och annan kränkande behandling behöver anmälas bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling, där den enskilda pedagogen är berörd, följs upp Vem kontaktar jag? Incidentrapporten (bilaga 2) och gången för åtgärder används vid följande punkter: om du som personal/vårdnadshavare upplever att något barn blivit kränkt så vänder du dig i första hand till Förskolechef personal som uppmärksammar kränkning mot barn av annan personal har skyldighet att anmäla detta till Förskolechef personal som blir kränkt av barn eller annan vuxen uppmanas att vända sig till Förskolechef eller skyddsombud Huvudansvarig för likabehandlingsplanen TF Förskolechef Maria Hedström Tel: maria.hedstrom@avesta.se 9