AVESTA CENTRALA FÖRSKOLOMRÅDE Likabehandlingsplan. Förskolan Talgoxen,

Transkript

1 AVESTA CENTRALA FÖRSKOLOMRÅDE Likabehandlingsplan Förskolan Talgoxen,

2 Innehållsförteckning Lagstiftning... 1 Övriga styrdokument... 1 Begrepp och definitioner... 2 Vision för förskolan... 3 Sammanfattning - Utvärdering av förskolans föregående års insatser... 4 Sammanfattning - Nulägesanalys utifrån förskolans kartläggning... 4 Sammanfattning - Mål och konkreta åtgärder för förskolan... 4 Främjande arbete... 6 Förebyggande arbete... 9 Dokument för likabehandlingsarbetet Utvärdering och uppföljning Ansvar - Förskolechef och utvecklingsledare Ansvar - Pedagoger och annan förskolepersonal Vem kontaktar jag? Huvudansvarig för likabehandlingsplanen... 11

3 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för Talgoxens förskola, Avesta centrala förskolområde Barn och alla som verkar inom förskolan har rätt att känna trygghet på sin arbetsplats. I lagstiftningen av 1 januari 2009 förtydligas förskolans ansvar att arbeta mot alla former av kränkande behandling Detta dokument utgör förskolans likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagstiftning Enligt skollagen 6 kap (2010:800) skall huvudmannen för förskolan se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever det vidtas förebyggande åtgärder för att förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling det upprättas en årlig plan mot kränkande behandling Enligt diskrimineringslagen (2008:567) skall man bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter för barn och elever, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, könsöverskridande identitetsuttryck, funktionsnedsättning eller sexuell läggning (3 kap.14 ) vidta åtgärder för att förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, ålder och könsöverskridande identitetsuttryck varje år upprättas en likabehandlingsplan med en översikt över de åtgärder som behövs samt för vilka av dessa åtgärder man avser att påbörja eller genomföra åtgärder under det kommande året Övriga styrdokument Läroplanen Lpfö-98/10 1. Förskolans värdegrund och uppdrag var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning, ålder, könsöverskridande identitetsuttryck, eller för annan kränkande behandling 1

4 2.1 Normer och värden Mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder och könsöverskridande identitetsuttryck. Riktlinjer Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet. Barnkonventionen FN:s konvention om barns rättigheter slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Principer: beslut skall vara för barnens bästa vikten av att lyssna till barnet skydda barns liv och utveckling rätt att slippa bli diskriminerad Avesta kommun Kommunens mål och avsikter finns dokumenterade i kommunens jämställdhets- och mångfaldspolicy KF 56 ( ) Tillgänglighet i Avesta ( Begrepp och definitioner Begrepp Främja Förebygga Åtgärda Barn Personal Definition Innebär att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling som finns i verksamheten. Utgår från förskolans uppdrag att arbeta för demokratiska värderingar och för respekt för de mänskliga rättigheterna. Riktas till alla och bedrivs kontinuerligt utan förekommande anledning och är en del i det vardagliga arbetet. Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Utgår från konkreta risker och problem som upptäckts vid regelbundna kartläggningar av situationen i förskolan. Handlar om att agera när någon kan ha utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det ska finnas rutiner för hur akuta situationer ska hanteras och lösas. Rutinerna för åtgärderna ska vara väl förankrade i verksamheten. Den som deltar i eller söker förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt skollagen. Anställda eller uppdragstagare i utbildning eller annan verksamhet. 2

5 Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Funktionsnedsättning Ålder Att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Uppnådd levnadslängd. Könsöverskridande identitet Kön Religion eller annan trosuppfattning Diskriminering Trakasserier Kränkande behandling Befogade tillsägelser Att någon inte identifierar sig som kvinna/flicka eller man/pojke eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Att någon är man/pojke eller kvinna/flicka. Omfattar alla olika religioner t.ex. islam, judendom, kristendom och hinduism. Trosuppfattning innefattar uppfattningar som sin grund i eller samband med en religiös åskådning, t.ex. buddism eller ateism. Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp där institutioner genom t.ex. struktur och arbetssätt upplevs som kränkande. Diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet. Diskriminering kan endast utföras av person i maktposition. Uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet. Trakasserier kan utföras av vuxna/barn, barn/barn och mellan barn/vuxna. Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker någons värdighet. Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa god miljö för barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande. 1 Vision för förskolan Talgoxen Förskolan ska vara en plats där alla trivs, känner sig trygga, har inflytande och får en möjlighet att utvecklas och lyckas. Förskolan ska vara en plats där alla har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, funktionshinder, religion, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, ålder eller etnisk tillhörighet. Den ska även vara en plats där ingen individ upplever sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Främjande arbete mot diskriminering och kränkande behandling innebär att: Alla som arbetar i förskolan skall vara goda och positiva förebilder och ha ett förhållningssätt som förebygger diskriminering och kränkande behandling. 1 Förebygga diskriminering och kränkande behandling, DO, BEO & Skolinspektionen 3

6 Sammanfattning - Utvärdering av förskolans föregående års insatser (Genom att årligen göra en ny kartläggning och därefter en analys av nuläget kan vi mäta och jämföra resultaten mellan olika år) Analys av kartläggning, åtgärder och utvärdering (bilaga 4) Vi kan se vikten av personalens positionering, gruppindelning, gruppstärkande lekar, samtal vid direkta incidenter och samling eller matsituationen om olika etiska dilemman och kamratskap. Incidentrapporteringen har lyfts på arbetsplatsträffar, vi är medvetna om att det är något vi måste arbeta mer med. Genom arbetet med positionering och gruppindelning kan vi se goda resultat. På utegården kan vi se att vi behöver ha extra uppsikt och vara närvarande bakom vårt förråd, lekstugan och vid rutschkanan. Även inne ser vi hur viktig positionering av både barn och vuxna är- dvs att vi placerar oss i olika rum vid såväl påklädning samt lek. Sammanfattning - Nulägesanalys utifrån förskolans kartläggning Analys av kartläggning, åtgärder och utvärdering (bilaga 4) Utifrån de svar som inkommit från intervjuerna kan vi se att de flesta barnen tycks vara nöjda med att gå till förskolan. Utifrån vår frekvensmätning inomhus kan vi se att under de två veckor den gjordes så är det få konflikter inomhus. Utanför frekvensmätningen har vi sett att det förekommer en del konflikter på altanen. Utifrån intervjuernas sammanställning så kan vi se att något annat barn namngivit annat barn på negativt sätt. Men meningar som får sand på mig, när någon slår mig, någon kastar saker på mig förekommer. I vår utomhusmiljö ser vi att det sker konflikter i sandlådan, rutschkanan och på gården. Det kastas sand på varandra i sandlådan, knuffar varandra i rutschkanan, det händer att barnen springer och krockar på gården, viftar med bandyklubbor/krattor. Utifrån trygghetsvandringen kan vi se att barnen känner sig trygga men att några incidenter förekommer. Kommentar Ibland kan barnen slåss ute eller inne 4

7 Sammanfattning - Mål och konkreta åtgärder för förskolan Analys av kartläggning, åtgärder och utvärdering (bilaga 4) Att alla barn ska känna sig trygga på förskolan och på avdelningen. Alla barn ska känna sig välkomna och känna att de är viktiga för gruppen. Vi ska vara närvarande och stöttande pedagoger som ständigt observerar barnens lek och aktiviteter. Fortsätta dela upp barnen i mindre grupper, för att på så vis skapa ro och trygghet i vistelsen på förskolan. Vi delar upp gruppen i såväl matsituationer, lekstunder (använder oss av ex valkorten ), samt också vid påklädning. Att vi vuxna sprider ut oss i barngruppen för att barnen ska känna sig trygga. Alla ska vara måna och rädda om varande och vi som pedagoger kan tillsammans med barnen prata på samlingarna om hur vi ska vara mot varandra. Vi har som mål att öka sammanhållningen samt minska maktkamper och hierarki i barngrupperna. För att jobba med det här: ska vi arbeta för att barnen ska utveckla empati, förståelse och samarbete, samt minska de fysiska och verbala agerandena. Vi arbetar med att få barnen att förstå att känslorna i sig aldrig är fel, men att var och en måste ta ansvar för att inte ge utlopp för känslorna på ett sätt som kan skada andra. Därför använder vi oss bl.a. av stopphanden, både som verktyg för att lära sig att sätta gränser och respektera andras känslor och samtal tillsammans med barnen utifrån etiska dilemman och vid direkta konfliktsituationer. Vi som pedagoger stöttar och vägleder barnen så de lär sig att inte ta saker av varandra och att de lär sig säga förlåt på olika vis t.ex. krama, klappa eller ge tillbaka leksaken som den kanske har tagit. 5

8 Främjande arbete Pedagogernas delaktighet i planen (gemensamt för Avesta Centrala Förskolområde) Vi arbetar utifrån områdets pedagogiska målplaner Språk, Entreprenöriellt lärande, Förskola hem och Normer och värden vilka även fokuserar på mångkultur och barns inflytande. kompetensutveckling i Vägledande samspel (i enlighet med International Child Development Program - ICDP) att bli medveten och ha ett medvetet förhållningssätt enligt Vägledande samspel och de tre dialogerna regelbundet diskutera etiska dilemman på gemensamma planeringar och i barngruppen dokumentera och arbeta med fokusområden, de sju diskrimineringsgrunderna enligt årshjulet (bilaga 1) fr.o.m. januari 2015 nätverksträffar med fokus på genus kompetensutveckling inom områdena mångkultur, flerspråkighet, värdegrund och likabehandling att arbeta efter Föräldradeklarationen som ska kvalitetssäkra ett professionellt bemötande och förhållningssätt Förskolans egna insatser för främjande arbete nätverksträffar med fokus på mångkultur och modersmål vi ger barnen möjlighet att påverka verksamheten, genom att uttrycka sig och bli lyssnade till stopp-handen. Vi vuxna, hjälper barnet som blir stoppad och berömmer även vad bra att du lyssnade! stopp-handen. Vi vuxna stöttar barnet som stoppar och berömmer även vad bra att du säger/visar ifrån! barnen säger förlåt till varandra och gör också förlåt. De kan ge en klapp, sopa bort sand osv. Vi frågar också om det känns bättre för den som blivit förfördelad var och en får säga sin mening och de blir lyssnade på. Var och en får också berätta hur de skulle vilja ha det och så småningom komma till en lösning vi arbetar med empati som kan bli strategier för barnen när de hamnar i konflikter. Vi sätter ord på de olika känslorna vuxna använder ett vårdat språk, pratar med varandra med hövlig ton och uppmärksammar när någon missbrukar språket. vi hälsar barnen med namn och en vänlig fras Hej, vad roligt att du kommer! Och tar också adjö när dagen är slut vi hjälper varandra i personalgruppen om någon har en dålig dag så att vi kan stå upp för den professionella förskolan pedagogerna har en överblick och kunskap om gruppen och är flexibel och kan dela in barnen i mindre grupper. Detta för att de ska få upp ögonen för andra kamrater och aktiviteter än de som de kanske själva väljer Barnens delaktighet i det främjande arbetet (gemensamt för Avesta Centrala Förskolområde) Fr.o.m. januari 2015 kommer vi att arbeta med de sju diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder i fokusområden enligt ett Årshjul (bilaga 1). Detta gör att barnen regelbundet får ta del av etiska dilemman. Vilket ämne vi arbetar med styrs av årshjulet eller om något hänt i barngruppen. I detta arbete kommer vi att använda oss av reflektionsprotokoll, dokumentationsmall samt en verktygslåda med tips och idéer som pedagogerna själva satt ihop. 6

9 Förskolans arbete med diskrimineringsgrunderna Kön Mål: All verksamhet på vår förskola genomsyras av ett genusperspektiv genom förhållningssätt, material och miljöer för att öka jämställdheten. pedagogerna har en dialog med föräldrarna på utvecklingssamtalet om hur vi arbetar med genus utifrån målplanerna och likabehandlingsplanen båda vårdnadshavarna bjuds in till utvecklingssamtal genuspedagog kallar pedagoger till genusnätverksträffar flera gånger om året vi arbetar med följande fem fokusområden där pedagogerna medvetet arbetar med sitt förhållningssätt utifrån: barnens talutrymme, av- och påklädning, känslor, lek inne, lek ute. Samtal/reflektion i arbetslagen kring förhållningssätt utifrån reflektionsprotokoll Benämner/byter ut han-hon i sånger, sagor och lekmaterial Etnisk tillhörighet Mål: Förståelse för allas lika värde och ett synsätt där man ser olikheter som en tillgång. pedagogerna har ett positivt bemötande och intresse i vardagen utifrån olika kulturer pedagogerna tänker på, vid inköp, att olika etnicitet finns representerade ex dockor, böcker Bokpåsar (med böcker på olika hemspråk) för hemlån Planer finns på att införskaffa en världskarta och affisch med välkommen på olika språk Religion och annan trosuppfattning Mål: Alla är accepterade och respekterade för den de är oavsett religion eller annan trosuppfattning. pedagogerna bejakar barnen när de talar om sin trosuppfattning planer finns att införskaffa en mångkulturell almanacka hänsyn tas till familjens trosuppfattning när det gäller måltiderna 7

10 Funktionsnedsättning Mål: Förskolan skapar en accepterande atmosfär där alla är lika mycket värda oavsett funktionsnedsättningar och alla barn ges samma rättigheter och möjligheter att delta i verksamheten. vi anpassar verksamheten utifrån barnens behov och förutsättningar Sexuell läggning Mål: Alla blir respekterade oavsett sexuell läggning förskolan har böcker om olika familjekonstellationer för både barn och vuxna vi bejakar olika familjebildningar pedagogerna undviker att förstärka heteronormen, könsrollsstereotypa mönster Ålder Mål: På vår förskola har alla ett respektfullt bemötande till varandra oavsett ålder och ges möjlighet till individuell utveckling. Förskolan planerar och anpassar miljöer efter barngruppen Planerar grupper efter mognad ej efter ålder Stundtals planerar aktiviteter efter mognad ej efter ålder. NTA? Könsöverskridande identitetsuttryck Mål: Förskolan har en accepterande och respekterande inställning till könsöverskridande identitetsuttryck. Barnen får prova olika roller i olika sammanhang och bli stärkta och bekräftade för sina egna val Vi läser böcker som tar upp ämnet tex Kalle med klänning 8

11 Förebyggande arbete Pedagogernas delaktighet i planen pedagogerna gör en kartläggning enligt Årshjul (bilaga 1) Valda kartläggningsmetoder - Planerade samtal, barnintervjuer (bilaga 5 & 6) d.v.s. frågeställningar till barnen som används av både pedagoger och föräldrar - Trygghetsvandringar med barnen (bilaga 7) 4-5 -åringar tillsammans med pedagoger, glada/sura figurer samt ett protokoll - Kartläggning av riskområden genom frekvensmätning nulägesanalys av riskområden görs tillsammans i respektive arbetslag - Det är nödvändigt att göra en analys av kartläggningen för att veta nuläget och vad just den egna förskolan främst behöver arbeta med under det kommande året. Detta för att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. - Arbetet dokumenteras i dokumentet Analys av kartläggning, åtgärder och utvärdering (bilaga 4) mål och åtgärder - Utifrån analysen tar arbetslaget fram mål och åtgärder för hur vi ska arbeta under det kommande året - Dessa mål och åtgärder sammanställs sedan för hela förskolan av arbetslagsledarna och förs sedan in i likabehandlingsplanen Rutiner för åtgärdande arbete och akuta situationer Pedagogerna ansvarar för att uppmärksamma och stoppa om de får signaler på att någon känner sig kränkt i barngruppen. Den pedagog som uppmärksammat händelsen har ansvar att de inblandade barnen får stöd och hjälp att reda upp situationen (se främjande arbete mot kränkande behandling). Vid kränkningar eller trakasserier anmäls händelsen omgående till förskolechef/utvecklingsledare där särskilda rutiner följs och dokumenteras. Arbetsgång för incidentrapportering Incidentrapport, sid 1 (bilaga 2) skrivs av närvarande pedagog och skickas omgående till förskolechef pedagogen har också ansvar för att information ges till vårdnadshavare arbetslaget ansvarar för att ta fram arbetsmetoder och åtgärder som följs upp efter två veckor i incidentrapport, sid 2 (bilaga 2) som skickas till förskolechef vidare uppföljning av förskolechef/utvecklingsledare efter fem veckor som därefter återkopplar till arbetslaget information till vårdnadshavarna om vilka åtgärder som utförs sker löpande tills ärendet är avslutat dokumentation lämnas och sparas hos förskolechef/utvecklingsledare Barnens delaktighet i planen Genom barnintervjuer ges barnen möjlighet att berätta hur de upplever sin situation på förskolan och hur de tänker kring sina rättigheter och skyldigheter. Tillsammans i möten med barnen har pedagogerna enkla samtal vid samlingar, måltider där de också pratar om barnens rättigheter och skyldigheter och hur man är mot varandra i en grupp. Vårdnadshavarnas delaktighet i planen Likabehandlingsplanen för förskolan finns tillgänglig för vårdnadshavarna i varje avdelnings verksamhetspärm och på kommunens hemsida samt kommuniceras av ledningen under inskolningssamtalet med vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna informeras om likabehandlingsarbetet genom månadsbrev och på föräldramöten samt deltar aktivt genom barnintervjuer (bilaga 6) och en kvalitetsenkät som årligen genom-förs i Avesta Kommun. 9

12 Dokument för likabehandlingsarbetet Dokumenten finns under fliken Likabehandlingsplansarbete på PingPong Årshjul (bilaga 1) Incidentrapport (bilaga 2) Planerings och reflektionsprotokoll (bilaga 3) Analys av kartläggning, åtgärder och utvärdering (bilaga 4) Frågor att användas av pedagoger vid barnintervjuer (bilaga 5) Frågor att användas av vårdnadshavarna vid barnintervjuer (bilaga 6) Trygghetsvandring (bilaga 7) Verktygslådan (bilaga 8) Utvärdering och uppföljning Genom att årligen göra en ny kartläggning och därefter en analys av nuläget kan vi mäta och jämföra resultaten mellan olika år. Arbetslagen gör en kartläggning under oktober enligt Årshjul (bilaga 1). Arbetslagen gör efter detta en nulägesanalys och bestämmer mål, åtgärder och ansvarsfördelning att arbeta mot. Förskolans likabehandlingsplan revideras på en arbetsplatsträff i november. Uppföljning sker kontinuerligt i dokumentationsmallen. Arbetet med fokusområden, diskrimineringsgrunderna, följs upp och utvärderas i dokumentet Planerings och reflektionsprotokoll (bilaga 3)och sammanställs samtidigt som Likabehandlingsplanen revideras, se Årshjul (bilaga1). Ansvar - Förskolechef och utvecklingsledare Ovanstående personer ansvarar för att det finns en likabehandlingsplan upprättad se till att all personal och vårdnadshavare känner till likabehandlingsplanen och var den finns att tillgå se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja allas lika rättigheter och ansvarar för fortbildningsinsatser motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder och könsöverskridande identitetsuttryck samt annan kränkande behandling årligen utvärdera och revidera likabehandlingsplanen i samarbete med pedagoger, samt informera övrig personal om förskolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas se till att personal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld/upptäckt diskriminering eller annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtagits Ansvar - Pedagoger och annan förskolepersonal Ovanstående personer ansvarar för att vara väl förtrogna med och följa förskolans likabehandlingsplan använda de dokument som beskrivs i likabehandlingsplanen informera och involvera barn och föräldrar i likabehandlingsarbetet bland annat vid föräldramöten och utvecklingssamtal ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som de förmedlar och sträva efter likabehandling 10

13 reagera direkt där diskrimineringen, trakasserier eller den kränkande handlingen utförs, om möjligt också lösa detta på plats se till att åtgärder vidtas då diskriminering och annan kränkande behandling behöver anmälas bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling, där den enskilda pedagogen är berörd, följs upp Vem kontaktar jag? Incidentrapporten (bilaga 2) och gången för åtgärder används vid följande punkter: om du som personal/vårdnadshavare upplever att något barn blivit kränkt så vänder du dig i första hand till Förskolechef/utvecklingsledare personal som uppmärksammar kränkning mot barn av annan personal har skyldighet att anmäla detta till Förskolechef/utvecklingsledare personal som blir kränkt av barn eller annan vuxen uppmanas att vända sig till Förskolechef/utvecklingsledare eller skyddsombud Huvudansvarig för likabehandlingsplanen Förskolechef Maria Lederud Tel: maria.lederud@avesta.se 11