GRUNDSKOLAN FÖRNYAS. Information till föräldrarna

Transkript

1 GRUNDSKOLAN FÖRNYAS Information till föräldrarna

2 Bästa förälder, Du håller en broschyr om den nya läroplanen i handen. Med den här broschyren vill vi öka informationen till föräldrarna om vad som händer i skolan. Samtidigt vill vi få till stånd en fortlöpande dialog för att samarbetet mellan hemmet och skolan skall utvecklas. Barnet är samma person hemma och i skolan, ett gott samarbete är alltid till barnets fördel. Den grundläggande utbildningen i Finland är världsberömd. Att utbildningen är jämlik, gratis och ger stöd till olika elever är något som vi har anledning att vara stolta över. Den nya läroplanen skapar en grund för ytterligare förbättringar av under visningen. Kirsi Lindroos Generaldirektör vid Utbildningsstyrelsen 2

3 Grundskolan utvecklas läroplanen förnyas Utbildningsstyrelsen har i början av år 2004 fastställt nya grunder för läroplanen för den grundläggande utbildningen för årskurserna 1 9. De riksomfattande grunderna utgör basen då kommunen eller skolan gör upp läroplanen. De nya läroplanerna tas i bruk i alla årskurser senast den 1 augusti Lagen och förordningarna om grundläggande utbildning och grunderna för läroplanen skapar enhetliga linjer för skolarbetet i hela Finland. Den timfördelning som statsrådet har fastställt preciserar läroämnena och deras timantal. Mycket förnyas i undervisningen. I den här broschyren berättar vi om den grundläggande utbildningen, om aktuella frågor som gäller skolans arbetssätt, läroämnen och bedömning, varför handledning behövs och vad som menas med särskilt stöd och elevvård. Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen finns på -> läroplans- och examensgrunder. Förfrågningar om grunderna och om den egna kommunens och skolans läroplan kan riktas till elevens skola. 3

4 4 Den grundläggande utbildningen är grunden för vår allmänbildning Den grundläggande utbildningen omfattar vanligtvis nio år. Utbildningen stödjer elevernas växande som människor och medlemmar i samhället och ger dem de kunskaper och färdigheter som behövs i livet. Kommunen ordnar grundläggande utbildning i grundskolan och anvisar skolplats till de läropliktiga i sitt område. Eleven har också rätt att söka till en annan skola än den som kommunen anvisat. Kommunen kan också ordna påbyggnadsundervisning (den så kallade tian) för unga som slutfört den grundläggande utbildningen. Påbyggnadsundervisningen omfattar i allmänhet ett år. Under den tiden kan de unga förbättra sina färdigheter för att fortsätta med yrkesinriktade studier eller i gymnasiet. Före den grundläggande utbildningen har barnet rätt att delta i förskoleundervisning. Den ettåriga förskoleundervisningen är frivillig för barnen, men kommunen har skyldighet att erbjuda den till alla som önskar det. Förskoleundervisning kan ordnas både i daghem och i skolor. Vem är läropliktig? Barn som är varaktigt bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten börjar det år då barnet fyller sju år. Läroplikten upphör när den grundläggande utbildningens lärokurs har fullgjorts eller det har förfl utit 10 år sedan läroplikten började. Lagen om grundläggande utbildning 25 (1998/628). Undervisningen samt läroböcker och andra läromedel, arbetsredskap och arbetsmaterial som behövs vid undervisningen är avgiftsfria för eleverna i grundskolan. Den som deltar i undervisningen skall varje arbetsdag avgiftsfritt få en måltid. Lagen om grundläggande utbildning 31 (1998/628).

5 Läroplanen är skolarbetets ryggrad Undervisningen i grundskolan grundar sig på läroplanen. I läroplanen ingår det centrala i skolans fostrings- och undervisningsarbete, till exempel skolans värderingar och mål, målen för och innehållet i olika läroämnen och ämneshelheter samt arbetsmetoderna och elevbedömningen. Samarbetet mellan hemmet och skolan, elevvården, den pedagogiska miljön och skolans verksamhetskultur är också viktiga delar i läroplanen. För uppgörandet av läroplanen svarar utbildningsanordnaren, det vill säga i allmänhet kommunen. I läroplanen ingår ofta en kommunspecifi k del som alla skolor i kommunen följer. Dessutom ingår där skolspecifi ka delar som skolorna själva gör upp. Föräldrarna kan delta i arbetet med skolans läroplan. Eleven har rätt att få undervisning i enlighet med läroplanen. Undervisningen ordnas enligt elevernas ålder och förutsättningar i samråd med hemmen. Vad betyder de nya läroplans - grunderna för undervisningen? Läroplanerna förnyas för att skolan bättre skall kunna svara mot elevernas och det föränderliga samhällets behov. Läroplansgrunderna har gjorts upp för en enhetlig nioårig grundläggande utbildning. Indelningen i lågstadier och högstadier har slopats. Undervisningen kan i praktiken antingen ordnas i en skola med årskurserna 1 9 eller i flera skolor där det i en skola kan fi nnas till exempel årskurserna 1 2, 1 4 eller 1 6 och i en annan de högre årskurserna. Läroplanen är grunden för att skolorna skall kunna genomföra en enhetlig grundläggande utbildning. Barnens deltagande i förskoleundervisningen beaktas i grundskolan. Förskoleundervisningen stärker förutsättningarna för en bra skolstart. 5

6 6 I läroplansgrunderna fastslås undervisningens mål och principerna för hur lärandet skall bedömas mera exakt än tidigare. Grunderna beskriver profi lerna för goda kunskaper och kriterierna för slutbedömningen. Det här förenhetligar bedömningen och förbättrar elevernas rättsskydd. Läroämnena förändras: målen för och innehållet i alla ämnen förnyas. Modersmål och litteratur, matematik samt historia och samhällslära undervisas i något större utsträckning än tidigare. Fysik och kemi är särskilda läroämnen redan från årskurs fem; studierna i dessa ämnen har tidigare inletts i årskurs sju. Historia och samhällslära har tidigare varit ett läroämne men nu undervisas de som två skilda ämnen. Ett nytt läroämne är hälsokunskap som inleds i årskurs sju. I de lägre årskurserna undervisas ämnet som en del av andra ämnen. Skolans arbetssätt och undervisningsmetoder blir mångsidigare än tidigare. Vi ser bättre än tidigare till att miljön och arbetssätten stödjer lärandet och beaktar att eleverna är olika. Vi försöker också ge eleverna ett effektivt stöd genom stödundervisning, specialundervisning, elevhandledning och elevvård. Ämnen som studeras i grundskolan är modersmål och litteratur, matematik, främmande språk, det andra inhemska språket, religion eller livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, musik, bildkonst, slöjd, gymnastik, huslig ekonomi och elevhandledning. I årskurserna 1 4 studeras dessutom en läroämneshelhet som heter miljö- och naturkunskap. Från och med årskurs fem delas helheten upp i biologi och geografi samt i fysik och kemi. I årskurs sju inleds undervisningen i hälsokunskap. Varje skola erbjuder dessutom eleven valfria ämnen. Kommunen eller skolan bestämmer vilka de valfria ämnena är.

7 I grundskolan studerar eleven minst följande timantal i årskurs 1 och 2 19 timmar per vecka i årskurs 3 och 4 23 timmar per vecka i årskurs 5 och 6 24 timmar per vecka i årskurserna 7, 8 och 9 30 timmar per vecka Samarbetet mellan hemmet och skolan intensifieras Föräldrarna har det primära ansvaret för barnets fostran. Skolans uppgift är att undervisa och fostra eleven som en medlem av skolgemenskapen och att ge föräldrarna information så att de kan följa med och främja sitt barns skolgång och lärande. Ett samarbete mellan hemmet och skolan är nödvändigt för att skolarbetet skall vara framgångsrikt. och föräldrarna kan tillsammans diskutera hur samarbetet skall ske i praktiken. Goda exempel på samarbetsformer är föräldrakvällar, fester, öppet hus och gemensamma utfärder. Klassen kan också ordna föräldramöten och diskussioner, till exempel om vilka målen för barnets studier är och hur bedömningen sker, eller ha en egen klasskommitté som ordnar fester och utfärder. Skriftliga rapporter, e-postmeddelanden, kontakthäften och telefonsamtal kan också vara en del av samarbetet. Från och med första årskursen skall eleven själv ta ansvar för sin skolgång. Hemmets stöd och intresse för skolarbetet är viktiga för skoleleven ända till grundskolans slut. Kontakten mellan föräldrarna och lärarna underlättar skolgången. Föräldrarnas roll är speciellt viktig då man funderar över studiernas mål och bedömer elevens framsteg i studierna. Samarbetet mellan skolan och hemmet kan ske på många olika sätt. Läraren 7

8 Regelbundna samtal mellan skolan och hemmet gör det lättare att sköta olika frågor också då det uppstår problem. Samarbetets betydelse accentueras speciellt i samband med förändringar, till exempel då läraren byts eller då eleven flyttar från en skola till en annan. Då något i skolarbetet bekymrar barnet är det alltid bäst att i första hand kontakta barnets egen lärare. Skolans föreståndare eller rektor svarar för arbetet i skolan, och utbildningsanordnaren, vanligtvis kommunen, för skolornas verksamhet. Man kan också vända sig till länsstyrelsen om det fi nns behov att klarlägga om verksamheten följer föreskrifterna. För att stödja hemmets och skolans fostringsarbete kan skolan ordna klubbverksamhet för eleverna. Klubbverksamheten kan vara en del av skolelevens morgoneller eftermiddagsverksamhet. I grundskolan görs arbete av många slag I grundskolan arbetar eleven med många teman och läroämnen och får kunskaper och färdigheter av många olika slag. I dag lär sig eleven allt mera genom att göra, försöka och undersöka. Att koncentrera sig på arbetet, att fundera över olika frågor och att arbeta långsiktigt med olika uppgifter är en utmaning för 8

9 många elever. Målet är att eleven skall utvecklas i att lära sig. Eleven uppmuntras att fråga och lyssna, att ta reda på och att själv påverka lärandet genom att vara aktiv. Samarbetsförmåga och ansvarstagande övas regelbundet. Färdigheter i kunskapssökning, kunskapshantering och kunskapsförmedling, handens färdigheter, rörelsefärdigheter och uttrycksförmåga är också viktiga. Ett målinriktat och mångsidigt arbete påverkar elevens vilja att lära. I grundskolan väljs arbetssätten så att det också finns rum för kreativ verksamhet, upplevelser och lek. Detta är viktigt för att glädjen och viljan att lära sig skall hålla i sig. Då läraren överväger valet av arbetsmetoder försöker han eller hon beakta att eleverna är olika och vad de dittills lärt sig och upplevt. Flickor och pojkar är olika, i samma grupp kan det finnas elever i olika ålder och elever lär sig i olika takt. I många skolor finns det också elever med ett annat språk eller en annan kulturbakgrund än de övriga. Vid behov kan skolan göra upp en individuell plan för elevens lärande. Miljön inverkar på lärandet En god pedagogisk miljö stödjer lärandet på många sätt. I bästa fall ger den inte bara möjligheter till aktiva och mångsidiga studier, till samarbete utan också till ostört arbete. Det är viktigt att eleven kan känna sig trygg och lita på de vuxnas stöd. 9

10 Eleverna lär sig på samma sätt i klassen som utanför den en hel by eller stad kan vara plats för lärandet. Tekniken vidgar lärmiljön ytterligare. Med hjälp av informationsnät och andra medel är det möjligt att söka information och få kontakter också långt ifrån. Dagens läromedel främjar å sin sida lärandet. Människorna i skolan och relationerna mellan dem är en viktig del av lärmiljön, i synnerhet interaktionen mellan eleverna och de vuxna i skolan. Skolans atmosfär och verksamhet inverkar också på lärandet. Dagens skola vill vara öppen och samarbeta med omvärlden. Lärarens sätt att undervisa har stor inverkan på vad eleverna upplever och lär sig. Varje ny elevgeneration bidrar för sin del till verksamhetskulturen i skolan; eleverna skall ha möjlighet att delta i utvecklingen av verksamhetskulturen. Hemma kan man skapa en bra lärmiljö för barnet. Föräldrarnas intresse för barnets skolarbete, uppmuntran vid läxläsningen och en lugn arbetsplats främjar lärandet. 10 Skolan tar hand om eleven Elevvården innebär att skolan drar försorg om elevernas välbefi nnande. Elevvårdens uppgift är att främja välbefi nnandet och tryggheten i hela skolgemenskapen och att stödja elevernas utveckling och lärande. Med hjälp av elevvården försöker skolan också förebygga utslagning. Man vill i ett tidigt skede ingripa i elevernas eventuella svårigheter och i problemsituationer, som

11 mobbning, frånvaro och användning av alkohol och droger. Alla vuxna i skolan tar hand om eleven. Arbetet görs tillsammans med hemmen. Om det fi nns en egen elevvårdsgrupp i skolan kan till exempel rektorn, specialläraren, studiehandledaren, hälsovårdaren, skolpsykologen och skolkuratorn höra dit. Också skolskjutsarna och skolbespisningen ingår i elevvården. Elevvårdsarbetet baserar sig på förtroende och respekt för såväl barnet som föräldrarna. Det styrs av bestämmelser om informationstillgång och tystnadsplikt. Då eleven flyttar till en annan skola är det viktigt att alla nödvändiga uppgifter följer med eleven. På så sätt kan den nya skolan från början beakta elevens behov. Handledning hjälper i många situationer I och med den nya läroplanen utvidgas elevhandledningen till att omfatta eleverna i alla årskurser. Elevhandledningens uppgift är att stödja elevens växande och utveckling, att förbättra studiefärdigheterna och hjälpa i olika valsituationer som gäller studierna. Eleverna behöver handledning då de lär sig välja vad de skall göra i framtiden och då de söker lösningar för att klara sig ur eventuella problem som hänför sig till studierna. Eleverna uppmuntras att ta ansvar för sina uppgifter och att upptäcka de framtida möjligheter som fi nns. I årskurserna 1 6 är det lärarna som ger handledning i samband med undervisningen i olika läroämnen och i skolans övriga verksamhet. I årskurserna 7 9 svarar studiehandledaren vanligtvis för studiehandledningen. Handledning ges både under lektionerna, som personlig handledning och i smågrupper. Vid den personliga 11

12 handledningen kan eleven diskutera sina studier, sina val och sin livssituation. Ett stöd för yrkes- och karriärplaneringen är perioderna för praktisk arbetslivsorientering då eleverna kan skaffa sig erfarenheter av olika arbetsplatser och branscher. De kan också bekanta sig med gymnasieutbildningen eller med den yrkesinriktade utbildningen. Föräldrarna kan diskutera frågor om elevens studier och val med läraren eller studiehandledaren. Skolan informerar om ämnesval och möjligheter till fortsatta studier och om tider- na för den gemensamma elevansökningen. Eleven lär sig också att själv skaffa information om olika utbildningsalternativ, om arbetslivet och olika yrken samt att använda informationskällor av olika slag. Ibland är eleven i behov av extra stöd för lärandet Ibland krävs mera stöd än vanligt för framsteg i studierna. Skolans stödåtgärder består av stödundervisning, specialundervisning på deltid och av specialundervisning. Många faktorer som är orsak till inlärningssvårigheter kan redan innan 12

13 skolgången inleds identifieras vid rådgivningsbyråns femårsgranskning eller i förskoleundervisningen. Inlärningssvårigheterna kan också redas ut under den grundläggande utbildningen. Ju tidigare barnet får stöd för sitt lärande desto bättre kan man undvika att problemen växer sig större. Stödundervisningen är avsedd för elever som tillfälligt har blivit efter i sina studier eller som av någon annan orsak är i behov av särskilt stöd. Behovet av stöd anknyter ofta till något läroämne eller till studieinnehållet. Vanligtvis ges stödundervisningen av elevens egen klasslärare eller av en ämneslärare. Specialundervisning på deltid är nödvändig för en elev som har smärre inlärningseller anpassningssvårigheter. Han eller hon kan vara i behov av stöd för studierna i ett eller flera läroämnen. Specialläraren avgör i samråd med elevens egen lärare vilka stödåtgärder som behövs och gör upp ett program för eleven. En plan för elevens lärande där studiernas mål och arbetssätten noga övervägs kan göras upp för eleven. Eleven arbetar i sin egen klass men får undervisning av specialläraren några timmar i veckan under en överenskommen period. Ibland är en period på några veckor tillräcklig men ibland behövs hela läsåret eller ännu mer. Om eleven behöver mycket stöd kan han eller hon föras över till specialundervisning på heltid. Frågan om överföring dryftas med sakkunniga, och vid behov undersöker en läkare eller psykolog eleven. Frågan diskuteras också alltid med föräldrarna. Specialundervisning kan ges i den vanliga undervisningsgruppen eller i en specialklass. För varje elev som 13

14 förts över till specialundervisning utarbetar skolan en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP). Där antecknas bland annat elevens inlärningsförutsättningar och särskilda behov, mål och innehåll för lärandet samt timantal, bedömningsprinciper och olika stödformer, som till exempel assistans, hjälpmedel och läromedel. Föräldrarna deltar i uppgörandet av planen och de följer också tillsammans med lärarna med hur den förverkligas. Stödåtgärderna skall hjälpa eleven att fullgöra hela lärokursen i den grundläggande utbildningen. Om det trots stödåtgärder inte lyckas kan lärokurserna individualiseras. I sådana fall undervisas hela lärokursen i den grundläggande utbildningen eller enskilda ämnen enligt elevens kapacitet. Varje skolelev som har fullgjort sin läroplikt är berättigad till fortsatta studier oberoende av vilken lärokurs han eller hon har avlagt. Feedback leder framåt i lärandet Under den grundläggande utbildningen är bedömningens uppgift att ge eleven mångsidig feedback på lärandet och att 14

15 leda och stödja studierna. Syftet med den feedback som ges till föräldrarna är att hjälpa dem att stödja sitt barn i studierna. Bedömningen grundar sig på hur mångsidiga kunskaper eleven har. Det är alltså inte enbart provresultaten som är viktiga utan också elevens arbete under lektionerna och i olika lärsituationer, hemuppgifterna och andra arbeten. Information om elevens lärande och framsteg kan under läsåret ges med betyg och genom informella bedömningsrapporter samt genom diskussioner. Eleven har rätt till betyg minst en gång per år som avslutning på läsåret. Skolan ger betyg över elevens lärande och arbete. Därutöver ges minst en gång under läsåret en bedömning av elevens uppförande. Siffror, verbala bedömningar eller kombinationer av dessa kan användas vid bedömningen. Enbart vitsordet säger ingenting om på vilket av läroämnets delområden eleven klarar sig bra och var det krävs mera arbete. I stället för eller som komplement till sifferbedömning kan skolan ge en verbal bedömning, som på ett mångsidigare sätt än siffervitsordet beskriver elevens framsteg, lärande och arbete. Enbart verbal bedömning kan användas fram till slutet av årskurs sju. Den sifferskala som används är 10 utmärkta, 9 berömliga, 8 goda, 7 nöjaktiga, 6 försvarliga, 5 hjälpliga och 4 underkända. De nya läroplansgrunderna har fastställt en profi l för goda kunskaper för varje läroämne. Profi lerna har gjorts för olika årskursstadier, till exempel i matematik i slutet av årskurs två och fem. Profi lerna beskriver vad eleven skall kunna för att hans eller hennes kunskaper skall kunna bedömas som goda. Vid sifferbedömning betyder det vitsordet 8. Läraren använder profi lerna som hjälpmedel vid bedömningen av elevens kunskaper. Undervisningen har också som uppgift att utveckla elevens förmåga att bedöma sin egen verksamhet och sitt lärande. Självvärderingen hjälper eleven att skapa sig en 15

16 Från en årskurs till en annan Om eleven vid läsårets slut har fått godkänt vitsord eller godkänd verbal bedömning i alla läroämnen flyttas han eller hon vanligen upp till följande årskurs. Om eleven emellertid har underkänt vitsord eller underkänd verbal bedömning i ett eller flera läroämnen överväger rektorn och elevens lärare tillsammans om eleven skall stanna kvar i årskursen. Ett kvarstannande i årskursen är alltså inte en automatisk påföljd av underkända vitsord, utan ett särskilt beslut måste fattas. Beslutet kan också vara villkorligt såtillvida att en uppflyttning från årskursen förutsätter en tilläggsprestation efter läsårets slut. Eleven kan å andra sidan stanna kvar i årskursen utan att han eller hon har underkända vitsord om det anses nödvändigt med tanke på elevens allmänna skolframgång. Innan ett beslut om kvarstanning fattas diskuteras frågan med elevens vårdnadshavare. 16 realistisk bild av sina kunskaper och stödjer utvecklingen av en sund självkänsla. Grundskolans slutskede och slutbedömningen Årskurserna 8 och 9 utgör den grundläggande utbildningens slutskede. Under den här tiden skall eleven få handledning om fortsatta studier och lära sig utveckla de färdigheter som krävs i samhället och i arbetslivet. Då den grundläggande utbildningen är slutförd får eleven ett avgångsbetyg. Vitsorden på avgångsbetyget förs över till registret för gemensam ansökan. Antagningen av studerande den till yrkesinriktade utbildningen och till gymnasierna sker på basis av dessa vitsord. Det är viktigt för elevens rättsskydd att vitsorden är jämför-

17 bara. Slutvitsorden följer de kriterier för slutbedömningen som fastsällts i grunderna för läroplanen. Kriterierna beskriver de kunskaper och färdigheter som krävs för vitsordet 8. Skolelevernas morgon- och eftermiddagsverksamhet Sedan hösten 2004 kan kommunen erbjuda morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning för elever i årskurserna 1 och 2 och för specialelever i alla årskurser. Verksamheten erbjuds under skolåret på vardagar i medeltal tre timmar per dag klockan Kommunen kan uppbära en avgift för deltagande i verksamheten. De centrala målen för och innehållet i morgon- och eftermiddagsverksamheten bestäms i de grunder som Utbildningsstyrelsen givit. Den praktiska verksamhetsplanen utarbetas i kommunen. Genom verksamheten stöds hemmen i barnets fostran. Före och efter skoldagen erbjuds barnet en trygg miljö där han eller hon under en vuxens ledning kan delta i mångsidig och stimulerande verksamhet. Målet är att främja barnets välbefinnande och hälsa. 17

18 Utbildningsstyrelsen PB Helsingfors (09) ULKOASU: BITDESIGN PAINOPAIKKA: PUNAMUSTA 2004 KUVAT: EMILIA BLOMBERG, COMMA, GETTY IMAGES, GORILLA, MERVI HEINONEN, KUVAKORI, KUVALIITERI