Listan # 9. Förändrat UU. Är du anställningsbar? Forskarångest i serieform

Transkript

1 Uppsala studentkårs tidning. Grundad # 9 8/10 28/ / universitet styrs främst genom övertygande argument, inte genom befälslinjer och kadervälde. 20/ musiken man behöver när den där sambafesten tagit slut för att ingen orkar dansa längre. 21/ Vad ska alla de där författarna (vad de nu heter) från alla de där länderna (vilka de nu är) TRO om Sverige? Vilks är tillbaka i stan 06/NYHETER Jag blev ju inte klar senast. Det fanns inget bra skäl att tacka nej. Mobben får inte känna att den bestämmer. Så förklarar konstnären Lars Vilks sitt beslut att slutföra sin föreläsning om konstens gränser vid Uppsala universitet. Förändrat UU 10 11/NYHETER Uppsala universitet genomgår stora organisatoriska förändringar inför den nya självständigheten som ska börja gälla från och med 1 januari. Studiebevakarna på Uppsala studentkår försöker se till att denna självständighet inte riskerar att hota det så viktiga studentinflytandet vid universitetet, och har nyligen lämnat in sitt remissyttrande till kåren. Är du anställningsbar? 08 09/NYHETER Ergo har, i samarbete med studenttidningarna Gaudeamus i Stockholm och Lundagård i Lund, jämfört insatserna för anställningsbarhet på fyra utbildningar på de tre studieorterna. POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, UPPSALA Forskarångest i serieform Listan När du ligger med någon ligger du också med alla som den personen legat med /REPORTAGE Något som kan vara bra att tänka på nästa gång du tvekar inför att använda den där kondomen. Antalet fall av klamydia har ökat dramatiskt och kan göra dig steril, men det är inte det enda obehag du kan drabbas av efter en natt på stan. Illustration: Hanna Strandberg 14 15/PORTRÄTT Det är en global misär inom alla discipliner. Folk känner sig mindre ensamma när de läser serierna och kan skratta en liten stund åt sitt eget elände, säger Jorge Cham, känd bland forskare världen över för sin tecknade serie PhD Comics. 04/DEBATT VAR INTE RÄDD FÖR KÅRPOLITIKEN«

2 Frihet att vara, att välja, att njuta Okunskap om sexualitet och sin kropp, ojämlikhet och hämmande normer hindrar idag många ungdomar och vuxna från ett liv med friheten att vara, välja och njuta. RFSU arbetar för att människor ska få kunskap och möjligheter att själva kunna välja och njuta av sin sexualitet, eller ha möjlighet att avstå. Vill du vara med? Engagera dig genom att bli medlem i RFSU Uppsala genom rfsu.se eller sök vår populära Informatörsutbildning Lär dig fakta och metoder för att prata sex och sexualitet med tonåringar i Uppsalas skolor. Vi söker dig, helst år gammal, som har tid att informera på skoltid då och då. Du ska ha ett intresse för frågor som rör ungdomar, jämställdhet och sexualitet. Om kursen Obligatoriskt informationsmöte för alla intresserade av kursen den 19/10 kl på S:t Göransgatan 22. Kursen hålls i studiecirkelform under fyra kvällar i November (2/11, 9/11, 16/11 och 23/11) samt helgen 26-28/11. Hur ansöker du? Skriv ett mejl där du beskriver dig själv och varför du vill bli skolinformatör. Glöm ej att ange dina kontaktuppgifter. Skicka mejlet till jessica.hansson@rfsu.se senast den 16 oktober. Döp mejlet till Uppsala Dyk sedan upp på informationsmötet den 19/10 (se info ovan). Uppsala We made grids smart can you outsmart them? Smart grids expand over the world and enable integration of renewable energy from diverse sources. Operators get information on supply and demand in real time, and regulate the flow. Consumers can monitor their usage, and sell any surplus energy. Now can you outsmart the grids and make them even smarter? A better world begins with you at Our business. Your legacy.

3 Ergo #9 / 2010 LEDARE / 03 LÄGG UT! A tt arbetsmarknaden är bättre för vissa yrkesgrupper än för andra är ingen nyhet. Men hur skiljer sig utsikterna på arbetsmarknaden för två psykologer från olika lärosäten? Eller för en historiker och en kulturantropolog från samma universitet? Det finns inte alltid några glasklara svar, däremot en hel del relevanta upplysningar för den vetgirige. Problemet är att de som sitter på statistiken ogärna delar med sig av sitt vetande, av oro för att siffrorna ska misstolkas. Högskoleverket har sedan 2003 årligen sammanställt hur personer med examina från högskolans grundutbildning etablerar sig på arbetsmarknaden kort efter sin examen. I den senaste rapporten framgår att etableringsgraden enligt SCB:s sysselsättningsregister år 2007 var 78 procent bland dem som tog examen läsåret 2005/06. I Uppsala var siffran 79,4 procent. HSV påpekar dock att etablering på arbetsmarknaden inte är detsamma som anställningsbarhet. Konjunktursvängningar, pensionsavgångar och regionala skillnader på arbetsmarknaden är exempel på faktorer utanför lärosätenas kontroll som påverkar etableringsgraden för olika yrkesgrupper. Etableringsgraden för enstaka utbildningar vid ett och samma lärosäte kan också variera kraftigt från år till år, uppenbarligen av andra orsaker än plötsliga förändringar i utbildningarna. Statistiken kommer ju också med en viss fördröjning; den visar inte läget på arbetsmarknaden just nu, och än mindre hur det kommer att se ut när de studenter som nu påbörjar en utbildning tar examen. Därför har HSV hittills avstått från att lägga ut rapporterna på sin statistikdatabas. Efter kritik från Riksrevisionen för att inte sprida informationen bättre har dock HSV diskuterat att göra sina rapporter mer tillgängliga för en bredare allmänhet. ÄVEN VID UPPSALA UNIVERSITET finns en ovilja att publicera information som jämför olika lärosäten avseende tidigare studenters etablering på arbetsmarknaden. Okommenterade har den här typen av uppgifter ett begränsat värde, anses det. Enheten för kvalitet och utvärdering vid Uppsala universitet har i tio års tid genomfört omfattande enkätundersökningar riktade till Uppsalaalumner. Syftet är att bidra till kvalitetsarbetet vid institutionerna och vara ett stöd för Högskoleverkets ämnesutvärderingar. Bland annat undersöks övergången till arbetslivet: hur fort har man fått jobb, jobbar man inom det område man är utbildad för, är arbetsuppgifterna kvalificerade i förhållande till utbildningen? Sedan 2007 finns också deras tips för att möta arbetslivets krav och förväntningar. Högintressant läsning för studenter, alltså. Enheten för kvalitet och utvärdering har dock valt att inte publicera studierna på sin hemsida; policyn är att institutionerna själva får välja om de ska publicera rapporterna. När Ergo för två år sedan ringde runt till samtliga institutioner som hade utvärderats året innan visade det sig att bara två av femton rapporter låg ute på nätet. Det är synd. HSV och Uppsala universitet har rätt i att statistiken inte ska övertolkas. Men att förutsätta att studenter tror att utbildningens kvalitet är den enda faktor som styr etableringsgraden är att underskatta deras intelligens. Lägg ut rapporterna på nätet! HEJ STUDENT! Namn: Annelie Drakman. Pluggar: Masterprogrammet i idéhistoria. Hur många terminer i Uppsala: 4. Här sitter jag helst och pluggar: Kungliga biblioteket i Stockholm. Bästa nationen: GH. Senast köpta kurslitteratur: Kursbok i sommardistanskursen om dinosaurier. Bästa utgång i Uppsala: Middagen efter rebusrallyt på Värmlands. Onödigaste grejen i mitt kylskåp: Kaffe malt av bönor som gått igenom ett litet kattdjurs matsmältningssystem. Här äter jag lunch i Uppsala: Sushi på tåget hem till Stockholm. Favoritprodukt på Systemet: Asti. Favoritmusik att plugga till: Ljudet från bänkdiskmaskinen. Roligaste kurs jag läst: Genusvetenskap A. Sämsta kurs jag läst: Filosofi A på Södertörn. Favoritpromenad i Uppsala: Längs med ån. Värsta korridorminnet: En gång gick jag i en jättelång korridor, det var jobbigt. Mest överskattat i Uppsala: Studentrabatten på tåget. Godaste fyllekäket: Mexikanskt. Favoritbibliotek i Uppsala: Carolina Rediviva. Det gör jag helst en ledig söndag: Fotar insekter i skrämmande förstoring. Ergo grundades 1924 och är Uppsala studentkårs tidning sedan Redaktionen är obunden gentemot både kårstyrelse och opposition. CHEFREDAKTÖR/ ANSV. UTGIVARE Gusten Holm cred@ergo.us.uu.se REDAKTÖR Hanna Strandberg red@ergo.us.uu.se SIDREDIGERING Robert Ringefors och Gusten Holm AD Lotta Hähnel ANNONSBOKNING Tomat annonsbyrå info@tomat.se /02 UPPLAGA OCH PERIODICITET exemplar 12 nr per år PRENUMERATION 150 kr/år ANNONSPRISER Helsida fyrfärg: kr Halvsida fyrfärg: kr TRYCKERI UNT ISSN ADRESSÄNDRING Eftertryck utan redaktionens skriftliga medgivande tillåts ej. För obeställt material ansvaras ej. Utebliven tidning: distributon@unt.se (endast boende i Uppsala) berglin KOMMANDE NUMMER AV ERGO #10 29/10 #11 19/11 #12 10/12

4 DEBATT / 04 Ergo #9 / 2010 För att kåren ska kunna fungera måste den vara politisk. Det betyder inte att politiska broilers flockas i kåren. Och en kårmedlem som inte delar kårens åsikter har alla möjligheter att påverka. Det skriver Stella Papasotiriou, ledamot av kårfullmäktige för Piratstudenterna och före detta vice kårordförande. Riksdagsvalet har precis ägt rum och ordet politik, eller partipolitik, har hörts alldeles för ofta. Jag kommer dock att använda ordet i en annan bemärkelse och prata om kårpolitik, som enligt min mening inte har någonting med partipolitik att göra. Jag flyttade till Uppsala hösten 2006, som vilken freemover som helst. Jag blev medveten om att det fanns en kår och att vi tyckte att den var alldeles för politisk (en negativ egenskap) när jag blev klubbverkare på en nation, och började umgås med svenska studenter. Ett och halvt år senare började jag jobba för kåren, och jag visste inte om jag skulle tycka om det. Två år senare kan jag säga att det var det bästa jag har gjort. Min poäng, dock, är att jag aldrig ifrågasatte uppfattningen att det politiska måste innebära något negativt, och att jag inte ens tänkte på vad det betyder att vara politisk och varför vi förväntas avsky det. VAD ÄR DET VI ÄR RÄDDA FÖR när vi säger att kåren är för politisk? Kanske är det karriärrister man är rädd för. Att man sitter där som på en språngbräda till den riktiga politiken, till rikspolitiken. Det kanske är så att människor som sedan tidigare är politiskt aktiva kan attraheras av sådana uppdrag. Min erfarenhet är dock att det oftare är tvärtom: uppdrag på kåren leder vidare till ett bredare samhällsengagemang. Men vad gör det för kårens verksamhet i så fall? martin wollerstam KÅREN MÅSTE VARA POLITISK«Det är upp till de studenter som engagerar sig att bestämma vilka åsikter kåren ska ha, skriver Stella Papasotiriou. Foto: Gusten Holm Vad betyder det egentligen, att någonting är för politiskt? För mig är det nämligen så att alla samhällsrelaterade diskussioner kan anses vara politiska. Vi har ett samhälle som är byggt av människor med begränsade resurser och som därför behövde välja ordning i vad de byggde. Så fort man valde ordning så insåg man först att inte alla hade samma uppfattning om vilken ordning man skulle följa, och sen att man behövde förklara sin ståndpunkt. Alltså föddes politiken (notera gärna att jag skriver politik och inte partipolitik). I detta inkluderas också behovet av att analysera varför man väljer det alternativ man väljer, alltså vad man vill åstadkomma. Genom att göra det, får man en konsekvensanalys av vad varje beslut innebär. FÖR ATT NU TA ETT EXEMPEL som har med kåren att göra: Det finns de som vill ha större genomströmning i högskolan, att studenter ska avsluta sina studier snabbare. Sen finns de som vill ha bredare rekrytering till högskolan, att fler personer som inte har akademisk bakgrund ska komma in på högskolan. Vid det här stadiet kan man inte säga att den första målsättningen motverkar den andra; och man kommer framförallt inte kunna säga att den gör det om man inte går in på analysen. Vad är det vi vill åstadkomma? I det ena fallet vill man uppmuntra studenter att plugga, att plugga effektivt så att de kommer ut från högskolan och in på arbetsmarknaden. Det låter helt rimligt. I det andra fallet så vill man uppmuntra flera personer som inte ser högre studier som ett självklart val att söka sig till högskolan. Återigen låter det helt okej. Vad händer då om man antar fler personer med en annan bakgrund till högskolan? Jo, då kanske man behöver ge dem tid att anpassa sig efter hur man pluggar på en högskola. Kanske behöver man ge dem stöd för att de också ska passa in. Kanske behöver man ge lärarna stöd för att de ska veta hur de ska nå ut till och utbilda dem som inte har samma förutsättningar som traditionella studenter. Det innebär inte att breddad rekrytering leder till studenter som inte kan klara studierna, utan att man tar in studenter som har andra förutsättningar. Jag tycker fortfarande att det låter rimligt. Att breddad rekrytering helt enkelt är värt besväret. Men vänta nu, om vi gör allt detta så»vad BETYDER DET EGENT- LIGEN, ATT NÅGONTING ÄR FÖR POLITISKT? FÖR MIG ÄR DET NÄMLIGEN SÅ ATT ALLA SAMHÄLLSRELATERADE DISKUSSIONER KAN ANSES VARA POLITISKA.«kommer vi att antingen minska studietakten, och det kan vi inte göra eftersom vi redan har sagt att vi vill ha större genomströmning, eller så kommer vi att få en situation där de som kommer från en akademikerbakgrund avslutar studierna snabbare och får bättre betyg, vilket gör dem mer attraktiva på arbetsmarknaden. Men vad avgör om en sådan ordning är bra eller dålig? Om vissa är bättre och snabbare borde de väl få erkännande för det? Eller så kanske man anser att detta med att vara snabb inte är det som avgör vem som är smartast eller duktigast, utan bara visar vem som kan systemet bäst. Eller så kanske man anser att det inte är synonymt att ge alla lika chanser och att ge dem samma chanser. Och för att återkomma till vår diskussion, vad ska kåren tycka? I EN OPOLITISK ORGANISATION är det upp till individen ordförande, styrelse att ad hoc bestämma sig för vad som är korrekt. Det kanske till och med blir så att kåren inte ens kan uttala sig i frågan, eftersom frågan i sig är politisk. Har du istället en partipolitiskt obunden organisation som idag, så behöver den organisationen veta vad du tycker för att kunna välja vilken hållning den ska stödja. Den åsikten, den politiken, får kårstyrelsen genom sitt fullmäktige, och det är ingenting som säger att det per definition ska vara den första eller den andra ståndpunkten man väljer, utan det är upp till de studenter som engagerar sig att bestämma. Det är upp till dem som väljer, upp till dem som sätter upp listor till listvalet, upp till dem som sitter i fullmäktige och fastställer kårens åsiktsdokument. För att kåren ska kunna fungera måste den vara politisk. Vi ska inte vara rädda för det, för det betyder inte att politiska broilers flockas till kåren. Håller man inte med kårens åsikt i en fråga så är det hur lätt som helst att ändra på den. Om man istället röstar för opolitiska alternativ, så vet man verkligen inte vad som kommer. I värsta fall blir det brist på åsikter, eller friheten att inte behöva ta ansvar för sina ställningstaganden. Stella Papasotiriou SKRIV TILL ERGOS DEBATTSIDA! Textlängden bör inte överstiga tecken inklusive mellanslag. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i och språk granska manus. Det går bra att vara anonym, men du måste uppge namn och adress till redaktionen. Maila till cred@ergo.us.uu.se. Nästa manusstopp är den 18/10.

5 Bli inte fackidiot läs Idé- och lärdomshistoria Helfartskurser från A- till masternivå och ett antal mindre tematiska kurser Det mest allmänbildande ämne du kan läsa...särskilt för dig som vill kunna tänka utan Google... Välkommen med din ansökan senast 15 oktober Anna Maria Lundins stipendiefond utlyser härmed ett antal utrikes resestipendier för forskarstuderande. Behörig att erhålla stipendium är forskarstuderande vid Uppsala Universitet som vid avresedatum är inne på minst sin tredje medlemstermin i Smålands nation. Stipendienämnden har fastslagit principer för tillsättning av stipendier. För vidare information se Ansökan görs elektroniskt via Smålands nations hemsida. Vid frågor kontakta nationens förste kurator. Sista ansökningsdagg är 15 november. CG & C Cervins stipendiefond utlyser härmed ett antal grundutbildningsstipendier. Behörig att söka är medlem av Smålands nation. Ansökan görs elektronsikt via Smålands nations hemsida, Vid frågor kontakta nationens förste kurator. Sista ansökningsdag är 15 november. Bevakning av CG & C Cervins stipendier Nu är det dags att bevaka sitt CG & C Cervins-stipendium. Fyll i bevakningsblanketten och lämna in den tillsammans med studieresultat och registreringsintyg för innevarande termin. Bevakningsblankett finns att tillgå på och hos förste kurator, som även besvarar eventuella frågor. Bevakningen skall vara förste kurator tillhanda senast 15 november. Poststämpel räknas. VILL DU BO PÅ STUDENTVÄGEN eller I NYBYGGDA STUDENTLÄGENHETER INVID EKONOMIKUM? Ansökningsperiod 1-21 oktober 2010 för rum, dubbletter och lägenheter som blir ledigförklarade inför VT-11. OBS! Tidigare inlämnad ansökan utgår. STUDENTVÄGEN: rum, dubbletter och lägenheter Behöriga att söka: Aktivt studerande medlem i Norrlands-, Gästrike- Hälsinge- eller Stockholms nation samt den som avser att bli medlem till VT-11. För lägenhetsansökan på Studentvägen krävs minst 2 terminers nationstillhörighet. EKONOMIKUM: lägenheter Behöriga att söka: Aktivt studerande medlem i Norrlands- eller, Gästrike- Hälsinge nation med 2 terminers nationstillhörighet. Under ansökningsperioden avgör dina terminer vid resp. nation din köplats. Ansökningshandlingar och information finns att få på respektive nation eller på expeditionen för Stiftelsen Norrlandsgårdarna, Gästrike-Hälsinge- och Stockholms Nations Studentbostäder samt Ansökan skall lämnas på Studentvägen 25 senast 21 oktober. Studentvägen 25, Uppsala Tel Fax Kontoret öppet mån - fred. kl och Studera utomlands genom Uppsala universitet Uppsala universitet informerar om möjligheten att studera utomlands höstterminen 2011 och vårterminen 2012: 25 oktober kl , BMC, Ingång A7 26 oktober kl , Ekonomikum, Lokstallarna 27 oktober kl , Ångström, Entréhallen 28 oktober kl , Blåsenhus, Entréhallen Varmt välkomna!

6 NYHETER / 06 Ergo #9 / 2010 Vilks: Mobben får inte känna att den bestämmer Den 7 oktober slutför Lars Vilks sin föreläsning om konstens gränser vid Uppsala universitet, inbjuden av filosofiska institutionen. Ergo ringde upp konstnären inför besöket. Varför valde du att tacka ja till inbjudan? Jag blev ju inte klar senast. Det fanns inget bra skäl att tacka nej. Mobben får inte känna att den bestämmer. Kommer du att kunna slutföra din föreläsning den här gången? Bråkstakarna kan ju alltid komma dit och förstöra. Men de kan också ha fattat att deras beteende är kontraproduktivt. Är ditt upplägg detsamma som förra gången? Jag kommer att göra en lite större affär av temat överskridande i konsten. Konsthistorien består av att kränka och utmana det etablerade. Den kan aldrig vara tillmötesgående tvärtom. Det som retade upp vissa i publiken vid ditt senaste besök var konstvideon Allah ho gay bar av den iransk-holländska konstnären Sooreh Hera. Kommer du att visa den igen? Ja. Den är ett bra och intressant exempel på det jag försöker visa. Först tyckte kuratorn i Holland att den var bra, sedan ändrade han sig på grund av säkerhetsläget. Här går konstens gränser. Jag kommer också att be folk titta noga den här gången. Den handlar inte alls bara om muslimer katolska kyrkan och George W. Bush är också med. Varför tror du att så många intellektuella har tagit ställning mot dig? Man misstror mina motiv. Vilks vill bli känd och tjäna pengar. Han gör det enklaste kastar sig över en svag grupp. Istället för att marginalisera dem som bedriver mobbverksamhet försvarar vissa intellektuella den här gruppen genom att inrangera dem i den Lars Vilks i diskussion med publiken i Ihresalen, Engelska parken, inför sin föreläsning om konstens gränser den 11 maj. Foto: Gusten Holm muslimska kulturen. Det är missriktad välvilja. Hur känner du inför alla de muslimer som aldrig skulle komma på tanken att försöka hindra din yttrandefrihet, men som blir ledsna och kränkta av det du gör? Dem har jag inga problem med. Men kränkningar blir oundvikliga i ett västerländskt samhälle. Men kan du inte känna någon medkänsla med dem som du sårar? Jo, men sånt får man ta. Det viktiga är att man förstår intentionerna. Skulle du betrakta det som en framgång om de våldsamma reaktionerna mot din konst skulle upphöra? Ja. Om våldet upphör betyder det att vi har samma spelregler. Kränkningar bemöts bäst med likgiltighet. Men det skulle ju samtidigt betyda att ditt projekt förlorade allt intresse? Ja, om detta får acceptans överallt i samhället är det ju inte längre något speciellt. Det finns för övrigt gott om exempel på det i konsthistorien. Impressionismen var ju dynamit på 1870-talet men idag är det ju ingen som höjer på ögonbrynen. GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se Under kvällen den 7 oktober lägger vi upp ett referat från Lars Vilks föreläsning på ergo.nu Kårstyrelsen fick bakläxa på VP och budget På höstens första kårfullmäktige den 27 september var det meningen att budget och verksamhetsplan i vanlig ordning skulle klubbas igenom. Så blev det inte. Stella Papasotiriou, Piratstudenterna, yrkade på att budgeten skulle skickas tillbaka till styrelsen för bearbetning i samråd med tidigare styrelsemedlemmar. Bristerna är så stora de inte kan behandlas under sittande möte, sa hon. Det hon vände sig var bland annat den andra av verksamhetsplanens två fokusfrågor: kvalitet och användbarhet i utbildningen. Den är obegriplig. Erika Karlénius, Gröna studenter, höll med. Hon tyckte också att det var anmärkningsvärt att styrelsen inte hade förankrat sina propositioner partiinternt; det till två tredjedelar Piratstyrda presidiet hade uppenbarligen inte ens sina egna med sig. Även Tony Kenttä, S-studenter, instämde i kritiken, men tyckte att representanter för alla partier borde få delta i bearbetningen. Stella Papasotiriou jämkade sig med hans yrkande, som bifölls av fullmäktige. Verksamhetsplanen och budgeten kommer att tas upp igen den 11 oktober. Kårordförande Gabriel Ledung ser det inte som ett misslyckande att han inte lyckades få alla partivänner att sluta upp. Resonemanget är ganska typiskt de mer ideologiska partierna: de jämkar sig internt och är eniga utåt. För oss är det inte lika problematiskt att ha olika åsikter. STELLA PAPASOTIRIOU intog huvudrollen även i kvällens andra stora fråga. I våras valdes hon till ledamot av universitetets styrelse, konsistoriet. Men universitetet har inte kallat henne till sammanträden eftersom hon inte är svensk medborgare. I regeringsformen står det nämligen att bara svenska medborgare får sitta i styrelsen för myndigheter som lyder direkt under regering eller riksdag. Kåren tycker att universitetet borde kunna bortse från regeringsformen av flera skäl. För det första har en utländsk medborgare tidigare varit studentrepresentant i konsistoriet. För det andra har riksdagen redan beslutat om att ändra regeringsformen på den punkten, men eftersom det handlar om en grundlagsändring måste beslutet tas en gång till med ett val emellan. För det tredje menar vissa att paragrafen strider mot principen om likabehandling av EU-medborgare. Stella Papasotiriou känner dock inte att hon har haft tillräckligt stöd från kåren och kommer att avsäga sig sin plats. I en interpellation till kårstyrelsen frågade hon om kårstyrelsen ansåg att det var acceptabelt att universitetet lägger sig i kårens val av studentrepresentanter. Gabriel Ledung svarade att han gjort sitt bästa för att driva Stella Papasotirious sak men inte ens lyckats få en ordentlig skriftlig motivering till universitetets agerande något som han menade skulle behövas för att få ärendet prövat. GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se

7 Ergo #9 / 2010 NYHETER / 07 Studiebevakare delar inte farhågor om toppstyrning Högskoleprovet fortsatt populärt Förslaget att flytta makt från fakulteterna till vetenskapsområdena har kritiserats för att hota det kollegiala styret på de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna. Men studiebevakarna delar inte farhågorna. Vid årsskiftet ska de nya bestämmelserna träda i kraft och remissinstanserna arbetar för närvarande med att se till att den ökade självständigheten inte kommer att ge oönskade konsekvenser. Den stora skillnaden jämfört med tidigare är att beslutsansvaret kommer att flyttas från fakultetsnivå till vetenskapsområdesnivå, vilket i praktiken endast förändrar delegationsordningen för det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. För de teknisk-naturvetenskapliga och medicinsk-farmaceutiska vetenskapsområdena blir det ingen direkt skillnad, eftersom de endast har en respektive två fakulteter. Det humanistisk-samhällsvetenskapliga området samlar idag fem olika fakulteter, och en sjätte är föreslagen. Bekymrade röster Borgarhemmets 17 studentrum på S:t Johannesgatan i centrala Uppsala ska göras om till lägenheter och de boende studenterna måste lämna huset senast i mitten av januari. Inästan 15 år har det gamla gubboch änkehemmet varit ett studentbostadshus, men samtidigt som bostadskrisen är som värst väljer fastighetsbolaget Sh bygg Fastigheter AB att göra om rummen till ett mindre antal lägenheter. Alla de boende är uppsagda från den 17 januari och varslades om uppsägning ett halvår i förväg. Det har funnits ett behov av att ta tag i det här och behovet har gjort att det sker just nu, säger företagets vd Lena Svensson. Det kommer att bli 7 eller 8 lägenheter, hälften med en yta på över 100 kvadratmeter, hälften på ungefär 70 kvadratmeter. Vilken upplåtelseform det blir är inte klart, men enligt Lena Svensson är det troligast att det blir hyresrätter. Huset har sedan det köptes av bolaget varit ett renoveringsobjekt och studenterna som bott i rummen har sedan starten saknat besittningsrätt, något de varit medvetna om när de skrivit på kontrakten. Vi har gjort det som har krävts bland annat installerat duschrum men det var aldrig tänkt att det skulle bli något långsiktigt studentboende. Funderade ni någonsin på att låta huset kvarstå som studentboende efter renoveringen? Ja, vi funderade på det, men det kän- har höjts om att förändringarna skulle kunna leda till minskat kollegialt inflytande och maktfullkomliga ledare. Den struktur som förordas är i praktiken densamma som idag. Vi studiebevakare delar inte de farhågor som lyfts av det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdets dekan och fakulteterna, säger Edvin Ullman, studiebevakare på språkvetenskapliga fakulteten. STUDIEBEVAKARNA på Uppsala studentkår har tillsammans skrivit ett svar på den remiss universitetet skickat ut, även om de en och en företräder studenterna på sina respektive sektioner. Det finns farhågor om att beslutsprocessen kommer att bli för personberoende, men vi ser inte att det skulle kunna bli som man fruktar; att de beslut som bör fattas i fakultetsnämnderna skulle tas i områdesnämnden. Ledamöterna i områdesnämnden är ju kollegialt valda av respektive fakultetsnämnd och kommer att delegera de frågor som hör hemma på fakultetsnivå. Däremot vill vi att det ska finnas tydliga riktlinjer för hur och vilka ärenden som ska delegeras, säger Edvin Ullman. Han menar att vissa ärenden med fördel kan klubbas direkt i områdesnämnden. Det är en smidighetsfråga. Idag hamnar medlen på områdesnivå medan besluten tas på fakultetsnivå, vilket är inkonsekvent. Dessutom är ärendehanteringen i fakultetsnämnderna ganska trögjobbad. Vad gäller studentrepresentationen på det humanistisk- samhällsvetenskapliga området ingår idag tre studentrepresentanter i var och en av de fem fakultetsnämnderna, att jämföra med tre representanter i områdesnämnden. Det här är en risk som vi har försökt bemöta i vårt remissyttrande. För att garantera en god studentrepresentation måste antalet studentrepresentanter ökas, och därmed sammansättningen i områdesnämnden förändras, eftersom den endast består av 12 ledamöter. Vi behöver minst sex representanter för att få full täckning, en från varje föreslagen fakultet. Dessa ska ha ständig närvarande- och yttranderätt, även om inte samtliga har rösträtt. Då finns det inget fog för farhågorna om maktmissbruk. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se Läs också Per Löwdins spalt om förslaget på sidan 10 Borgarhemmets studentrum försvinner Studentrummen i Borgarhemmet ska göras om till lägenheter. des inte som en möjlighet eftersom studenter i allt större utsträckning efterfrågar egen dusch och wc, och gärna även eget pentry. Vi skulle inte kunna erbjuda studentbostäder som duger 2010, då huset är gammalt och inte tillåter den typen av renovering. Men vi kommer att göra allt vi kan för de studenter som vill bo kvar vi äger huset intill, och där finns ett 25-tal boenheter för studenter. Men hur många bostäder som kommer att bli lediga i huset intill Borgarhemmet kan Lena Svensson inte svara på. Alla har vetat om att de inte kommer att kunna bo kvar i rummen sedan i somras, men vi vet att det ändå blir en prekär Foto: Hanna Strandberg situation för dem som gärna hade bott kvar, säger hon. Uppsala studentkårs vice ordförande Karin Nordlund hade gärna sett att huset även i fortsättningen skulle få vara studentbostäder, även om hon välkomnar fler hyresrätter i staden. Om det blir så är det bra, för varenda hyresrätt gör att studentbostadsmarknaden avlastas. Självklart hade jag föredragit studentbostäder, och jag måste säga att det hela låter lite osäkert det är inte särskilt vanligt med så stora hyresrätter i Uppsala. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se NYHETER I KORTHET Cirka personer har anmält sig till höstens högskoleprov. Det är ungefär fler än förra året. Provet har anordnats två gånger om året sedan 1977 och antalet deltagare har varierat över tid, och för tredje året i rad ökar nu högskoleprovet i popularitet. Från och med nästa år lanseras ett nytt prov, i vilket den kvantitativa delen blir ungefär lika stor som den verbala. Syftet är att ta fram ett prov som bättre förutsäger hur studenten kommer att klara sin utbildning. Från och med november kommer man att kunna öva på det nya provet. Men för dem som ska skriva nu i oktober är genomgång av gamla prov som ligger på studera.nu bästa sättet att förbereda sig, säger Johanna Sigalit, handläggare på Högskoleverket. Samspelt pristagare Årets skytteanske pristagare, den polsk-amerikanske statsvetaren Adam Przeworski, har ägnat sitt forskarliv åt samspelet mellan ekonomi och politik i synnerhet förhållandet mellan demokrati och kapitalism. En av hans slutsatser är att ekonomisk utveckling inte får demokrati att uppstå, men väl att överleva. Det finns för mycket att förlora materiellt sett för att sätta systemet i gungning, och därför är politiska protester mer kostsamma i rika än i fattiga länder. Föreläsningen som hölls i universitetshuset hette Divided We Stand? Democracy as a Method of Processing Conflicts. Försenat medlemskort Du som saknar ditt medlemskort i kår eller nation är inte ensam. De som framför allt drabbats är nationsmedlemmar som inte är aktiva studenter, ungefär personer. Uppsala studentkår uppmanar aktiva studenter som är utan kort att kontakta kårens reception. Den som är bekymrad för att inte komma in på nationerna när förra terminens kort går ut kan kontakta sin nation. Anledningen till de försenade korten är att fler valt att gå med i kår och nation än man hade räknat med. Det förbeställda antalet kort räckte inte och det har tagit tid att få fler levererade. Uppsala studentkår hoppas att korten kommer inom de närmaste veckorna. Uppsagt praktikavtal Apoteket AB säger upp avtalet om praktikvillkor för studenterna på apotekarprogrammet, vilket innebär att den student som påbörjar sin praktik från och med januari nästa år står utan avtal. Praktiken måste ge avtalsenlig lön, anser Sveriges Farmacevtförbund. Självklart ska studenterna vara anställda eftersom de arbetar så stor del av praktiken. Det är också viktigt med en praktiklön eftersom studiemedlen inte täcker hela praktikperioden. Vi riskerar nu att apotekarstudenterna väljer bort att arbeta på apotek genom att avstå från att göra praktik och ta ut sin legitimation, säger Boris Pendic, ordförande i Sveriges Farmacevtförbunds studentsektion.

8 08 / NYHETER Ergo #9 / 2010 HSV ska prioritera anställningsbarhet Juristprogrammet Praktik: Inte obligatorisk. Kan göras i samband med exjobb (10 veckor). Ingår i fl era valbara kurser (2 veckor). Institutionen ordnar inte praktik till exjobb, men oftast till valbara kurser. Gästföreläsningar/studiebesök: Ett tjugotal gästföreläsningar på de obligatoriska kurserna. Okänt antal på de valbara kurserna. Studiebesök på vissa valbara kurser. Arbetsmarknadsdagar: Kontaktdagen arrangeras genom ett samarbete mellan Juridiska föreningen och ELSA Uppsala. Anställningsbarhet ska framöver ges en större vikt vid Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar. Men verket ska inte utvärdera vad lärosätena gör för att främja anställningsbarheten, utan vilka resultat de uppnår. Hur resultaten ska mätas är ännu en olöst fråga. Anställningsbarhet är ett av de övergripande målen i Bolognaprocessen ett europeiskt samarbete kring högre utbildning där Sverige deltar. Bolognas definition av anställningsbarhet är, fritt översatt, förmågan att få en meningsfull anställning, eller själv sysselsätta sig, att behålla sin anställning, samt att kunna förflytta sig inom arbetsmarknaden. Av den svenska högskolelagen framgår bland annat att utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska utveckla studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Högskolelagen och Bolognaprocessen har varit utgångspunkten för Riksrevisionens rapport om hur regeringen och berörda myndigheter arbetar för att främja studenternas anställningsbarhet. Högskoleverket, HSV, är en av de myndigheter som fått smaka på Riksrevisionens ris: Anställningsbarhet och arbetslivsanknytning har hittills inte varit i fokus i Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar, heter det. I DET NYA SYSTEM för kvalitetsutvärdering som införs vid årsskiftet är det meningen att utbildningens användbarhet ska bli ett prioriterat område. Lärosätenas självvärderingar, studenternas självständiga arbeten och enkäter riktade till studenter och alumner ska ligga till grund för utvärderingen. En skillnad mot tidigare är att fokus ska ligga på resultat, inte processer. Målet är viktigare än vägen dit, är regeringens tanke. Det Uppföljning: Inte lokalt. Central alumnstudie och arbetsgivarenkät fi nns men presenteras inte på hemsidan. Så många får jobb: Av dem som tog en jur. kand. i Uppsala och deltog i universitetets centrala alumnstudie 2006 hade 85 procent jobbat inom det område de var utbildade för mer än halva tiden efter examen. Enligt HSV var 87 procent av Uppsalajuristerna årgång 2005/06 etablerade på arbetsmarknaden För hela riket var siffran 86 procent. Stockholm: Vartannat år görs en enkätundersökning bland de studenter som betyder att HSV inte längre ska fästa så stor vikt vid lärosätenas insatser för att främja studenternas anställningsbarhet praktik, karriärvägledning och liknande utan hur anställningsbara studenterna är när de har avslutat sin utbildning. Exakt hur det ska gå till är inte alldeles klart, berättar Magnus Hjort, chef för HSV:s utvärderingsenhet. Det blir svårt, men vi jobbar på att hitta en lösning. Men en sak är säker: det kommer inte att ske genom att undersöka hur många tidigare studenter som faktiskt blir anställda inom en viss tid efter examen. Vem som får jobb och inte beror på många faktorer som inte lärosätena kan kontrollera. Vår uppgift är att utvärdera hur väl de lever upp till målen i högskolelagen, säger Magnus Hjort. Uppsala universitet är ett av fyra lärosäten som Riksrevisionen har granskat särskilt noggrant. GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se Utnarm satsar på virtuell katalog Den 4 november är det dags för årets upplaga av Uppsala teknolog- och naturvetarkårs arbetsmarknadsmässa Utnarm på Polacksbacken. Nytt för i år är att utställningskatalogen finns på internet och är sökbar. Man kommer exempelvis att kunna söka på branscher och orter där företagen är verksamma, berättar Utnarms lokalansvarige Ragnar Hägg. En annan nyhet är sex studentcoacher som har uppgiften att gå runt på mässan, mingla och hjälpa studenterna tillrätta. Ibland kan det vara svårt att veta vad man ska säga. Då är det bra att få tips, säger Elisabeth Rydén, ansvarig för marknadsföring mot studenter. Målet är att främja mötet mellan företag och studenter. Visst, man kan gå in på företagens hemsidor, men ofta är det personliga mötet mer värt, säger Elisabeth Rydén. Men mässan är ingen arbetsförmedling, poängterar hon. Man kan inte komma och säga Hej har ni ett exjobb till mig?. Företagen är lite trötta på det. Det handlar snarare om att skapa Uppsala, Stockholm eller Lund? Studenttidningarna Ergo, Gaudeamus och Lundagård har tittat närmare på fyra program som finns i både Uppsala, Stockholm och Lund. Mycket är sig likt överallt men det finns även skillnader. Elisabeth Rydén och Ragnar Hägg. sig en bild av vad företagen vill ha, säger Ragnar Hägg. GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se utexaminerats två år tidigare. Resultaten presenteras på hemsidan. Lund: Institutionen ordnar en veckas obligatorisk praktik. Studiebevakare Kaltrina Alaj: Många studenter vill ha praktikmöjligheter även under grundterminerna. Exempelvis under termin 5 eller 6 kan man schemalägga två veckor som är avsedda för praktik för den som vill och lyckas få en praktikplats. Jag ser det som orimligt att institutionen skulle anordna praktikplatser, då vi är många studenter och det kommer att bli ännu svårare med den dubbla antagningen. På vissa fördjupningskurser förekommer studiebesök, men inte på grundterminerna. Det kan förbättras. Socionomprogrammet Praktik: 15 veckor handledd praktik. Institutionen ordnar praktikplatsen. Gästföreläsningar/studiebesök: Markus Larsson, Lovisa Mörner och Philip Svanfeldt Vanligt jobb Att få praktisk användning för sina studier behöver inte vara detsamma som en anställning. Ergo har träffat studenterna som satsar på entreprenörskap. Markus Larsson, Lovisa Mörner, och Philip Svanfeldt är några av personerna bakom företaget Academic Boardgames, som nyligen lanserade sällskapsspelet The Art of Science, ett kunskapsorienterat sällskapsspel särskilt utvecklat för naturvetare och teknologer. De subtila detaljerna röjer att spelets skapare känner sin målgrupp väl. Om man kör ett långt spel och får full poäng i alla kategorier, råkar det vara så Gästföreläsningar i en rad kurser, samt studiebesök och besök av brukare. Arbetsmarknadsdagar: Föreningen Uppsalaekonomerna arrangerar Kontaktdagarna för samhällsvetare varje år. Uppföljning: Sociologiska institutionen gör alumnenkäter men det nystartade socionomprogrammet har ännu inte ingått. Så många får jobb: 77 procent av dem som tog socionomexamen i hela landet 2005/06 hade jobb 1 1,5 år senare enligt HSV. Lund: 17 veckor praktik. Institutionen redovisar statistik över hur många som fått jobb på hemsidan. Studiebevakare Ella Brodin: Då socionomprogrammet fortfarande är ett nytt program är det svårt att säga mycket om anställningsbarheten. Men satsningarna på att omforma utbildningen till tre profi ler upplever jag som positiv. Jag tycker också att det är bra med de samarbeten som fi nns med olika brukarorganisationer.

9 Ergo #9 / 2010 NYHETER / 09 spelar The Art of Science. Foto: Gusten Holm Studenterna bakom inredningsprojektet i it-villan. Foto: Hanna Strandberg inte enda vägen för kreativa studenter att man får 42 poäng. Har man läst Liftarens guide till galaxen vet man att 42 är svaret på den yttersta frågan om livet, universum och allting, berättar Markus Larsson. De är alla studenter på Entreprenörsskolan, som är utvecklad särskilt för naturvetare och tekniker vid de långa utbildningsprogrammen. Spelet var inte vår idé från början. Det var tre killar som kom till oss på Entreprenörsskolan med en idé om hur spelet skulle vara utformat. Från det stadiet fick vi fortsätta utveckla spelet, göra upp marknadsplaner och liknande, berättar Lovisa Mörner. Snart blev projektet för stort för Entreprenörsskolan. Vi har ju våra andra kurser samtidigt. Det slutade med att vi tre gick ihop med grundarna och startade företaget Academic Boardgames. I oktober lanserar de sitt andra spel, Guesstimates. Här gäller det att uppskatta siffror på ett smart sätt. Det kan till exempel handla om att uppskatta hur många grisar det finns i Österrike eller hur många golfbollar det ryms i Globen. I EN ANNAN DEL av Uppsala universitet är fem studenter från kandidatprogrammet i kulturentreprenörskap i full färd med att inreda it-avdelningens nya lokaler i Observatorieparken. Solen lyser in genom fönstren på nedervåningen. Det är ljust, högt i tak och mycket växtmönster på väggarna blad och medaljonger. Projekt Kiwi. Ett i raden av praktikmoment för Christina Andersson, Tuva-Li Peter, Linda Eriksson, Sigrid Hadenius och Paulina Pereaux på kandidatprogrammet i kulturentreprenörskap. Vi har verkstadskurser och mycket praktikmoment. Just det här handlar om att inreda it-villan, att få till en rolig och inspirerande arbetsmiljö istället för en vanlig, tråkig kontorsmiljö. Men vi har bara två veckor på oss att bli klara, säger Christina. Det var inte länge sedan de hade sitt första möte, men de har redan hunnit undersöka universitetets möbellager och beställa ergonomiska kontorsmöbler från Kinnarps. Vi fick tänka på att det ska vara bekvämt det gick inte att skaffa pinnstolar precis. Vi hade möte med it-avdelningen på deras kickoff och fick mycket bra feedback. Egentligen skulle Kinnarps ha gjort jobbet, men så utlyste de uppdraget till oss på programmet och vi fick göra en liten audition och så valdes vi fem ut, säger Paulina. Det har länge varit tal om att samla itavdelningen under ett tak, och de fem inredarna tycker att det är roligt att få vara med och utforma arbetsmiljön nu när det äntligen blir av. De är överens om att det viktigaste är att det är trivsamt det ska vara en skön stämning i lokalerna. Det pratas mycket om vad som ska hamna på väggarna, blir det tavlor från universitetets konstsamlingar? Jag propsar på att det ska bli filmaffischer, säger Sigrid. De andra håller med. GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se Kandidatprogrammet i kemi Praktik: Exjobb (10 veckor) som kan utföras på företag eller institution. Studenter uppmanas att själva ta kontakt med handledare. Vid problem hjälper institutionen till. Gästföreläsningar/studiebesök: De som tog examen i år har haft minst tio gästföreläsare/studiebesök. Samverkan med arbetslivet: Arbetsmarknadsmässan Utnarm ordnas av Uppsala teknolog- och naturvetarkår i november varje år. Samarbete med företag fi nns i några valbara kurser. Anges i kursinnehåll som obligatorisk moment. Uppföljning: Alumnstudie presenteras på hemsidan. Statistiken gäller dock magisterstudenter; kandidatprogrammet är nystartat. Så många får jobb: Kandidatprogrammet har bara funnits i tre år. Av dem som tagit en magisterexamen i kemi vid Uppsala universitet de senaste 10 åren är 2 procent arbetslösa och 2 procent jobbar med annat för att de inte hittat något kemijobb, enligt den lokala alumnstudien. I hela landet hade 60 procent av dem som tog en naturvetenskaplig kandidatexamen 2005/06 jobb 2007, enligt HSV. Stockholm: Nystartad praktikkurs på 7 5 poäng under termin 4 där institutionen hjälper till att ordna platser. Studiebevakare Martin Västermark: Det är generellt en väldigt hög anställningsbarhet på alla program vid på teknisk- naturvetenskapliga fakulteten. Naturligtvis arbetar vi för att forsknings- och arbetslivsanknytningen ska bli ännu bättre i programmen och framförallt få dem till en integrerad del av undervisningen. Kvaliteten är ofta viktigare än kvantiteten i dessa sammanhang. Jag ser det inte som någon brist att universitetet inte anordnar arbetsmarknadsdagar eftersom UTN gör det så pass bra. Politices kandidatprogrammet Praktik: Frivillig praktiktermin. Studenterna ansvarar själva för att ordna en praktikplats. Varje termin inkommer ett hundratal praktikplatser som varje student kan ansöka om. Gästföreläsningar/studiebesök: Uppsala politicesstuderande ordnar studiebesök samt informationsträffar med tidigare studenter. Arbetsmarknadsdagar: Föreningen Uppsalaekonomerna arrangerar Kontaktdagarna för samhällsvetare varje år. Uppföljning: De som gjort praktik genom statsvetenskapliga institutionen följs upp i en rapport vartannat år. Finns på hemsidan. Så många får jobb: Av dem som gjorde praktik genom statsvetenskapliga institutionen 2006/07 och svarade på institutionens enkät var 2,2 procent enligt egen uppgift arbetslösa 2008/09. Av dem som hade jobb uppgav 60 procent att arbetsuppgifterna motsvarade utbildningen. Enligt universitets centrala alumnstudie var 4 procent av dem som tog en examen med statskunskap som huvudämne 2005 arbetslösa tre år senare medan 86 procent var förvärvsarbetande eller doktorander. Stockholm: En arbetsmarknadspanel med personer med statsvetenskaplig utbildning och sysselsättning ordnas en gång per termin, studiebesök görs under sista terminen. Studiebevakare Ella Brodin: Jag uppfattar pol. kand. som en väldigt högkvalitativ utbildning, men att bara 60 procent av dem som har fått jobb har arbetsuppgifter som motsvarar utbildningen är defi nitivt något som universitetet borde arbeta på för att förbättra.

10 10 / NYHETER Ergo #9 / 2010 Per Löwdin Svårt för teolog att bedöma ekonomi Med anledning av att regeringen på avregleringens altare avskaffat universitetens kollegiala organ i högskoleförordningen har universitetets centralförvaltning producerat förslag till organisation och arbetsfördelning som nu är ute på remiss. Det är märkliga dokument. Om förslagen går igenom ograverade skulle de medföra en väsentlig försvagning av det kollegiala styret. Snarare än ett kollegialt styrelseskick där lärare och studenter fattar besluten odlas något som kallas linjeorganisation : en ordning som möjligen passar en framryckande armé eller ett företag med mycket enkelt sortiment, men är ytterst illa anpassad för en kunskaps- och forskningsorganisation. Sannolikt tror de ansvariga att man står inför en modell som hämtats från företagsvärlden. Det är en illusion. Företag opererar på marknader, och går i konkurs om de vansköts. Något motsvarande gäller inte universitet. De flesta förslagen är ägnade åt att göra Uppsala universitet toppstyrt. En rad funktioner, som idag ligger på den av de akademiska lärarna och studenterna valda rektorn, föreslås föras över till universitetsdirektören. Val av prorektor och prodekaner föreslås upphöra. Istället ska rektor föreslå prorektor, och dekanerna föreslå prodekaner. Således försvagas det kollegiala mandatet. Konsistoriet, universitetets högsta organ, skall enligt förordningen utses av regeringen efter förslag från universitetet. I Uppsalas fall har detta av centralförvaltningen tolkats som att rektor är Uppsala universitet, ungefär som solkungen Ludvig XIV var staten, och att rektor personligen ska föreslå regeringen vilka ledamöter konsistoriet skall ha. Det är lika absurt som om vd:n (och inte aktieägarna) skulle välja bolagsstyrelse, studentkårens ordförande välja kårens fullmäktige, eller regeringen utnämna riksdagen. Uppsala universitet utgörs av dess forskare, lärare, doktorander och studenter. I det fall universitetet i frihetens namn ska få utse sin egen styrelse borde dess ledamöter rimligen utses och föreslås regeringen genom ett elektorsförfarande. Tanken med att ha en styrelse är ju att det ska finnas en maktbalans mellan de styrande och verkställande funktionerna. Det finns ingenstans, bortsett från Nordkorea och liknande ställen, där den verkställande funktionen utser sin egen styrelse. I det fallet är det ju helt onödigt med en styrelse! Av någon anledning vill centralförvaltningen begränsa dekanernas mandat. Dekaner ska väljas på tre år och kunna omväljas en gång. Men det går inte att vara dekan mer än sex år i följd. Det kan vara en klok regel. Men i det fallet borde väl samma regel gälla rektorsämbetet. När det gäller fakultetsnämnderna, kollegiala organ i vilka lärare och studenter fattar beslut, vill utredningen av någon outgrundlig anledning att de så kallade områdesnämnderna (faculty boards på engelska) inte längre skall vara fakultetsnämnder. Här finns en rad problem. Den enda områdesnämnden som är ett kollegialt organ i den meningen att ledamöterna har delvis överlappande ämneskunskaper och faktiskt kan föra kollegiala diskussioner är den medicinsk-farmaceutiska. Områdesnämnderna för teknik- och naturvetenskap och för humaniora och samhällsvetenskap är inte kollegiala i den meningen. Eftersom det bara sitter en representant för varje sektion eller fakultet i dem. Därigenom blir en kritisk kollegial diskussion svår eller omöjlig. Det är svårt för en datavetare att bedöma vad som är bra kemi eller en teolog att bedöma vad som är bra juridik eller nationalekonomi. Man får en situation i vilken den föredragande sällan eller aldrig blir motsagd, eftersom övriga ledamöter saknar erforderlig kompetens. Fakultetsnämnderna tänks uppenbarligen vara kvar på den humanistiska och samhällsvetenskapliga sidan, men underställda områdesnämnden. Det skulle innebära en väsentlig försvagning av dem. Vid ett anrikt universitet, som Uppsalas, kunde man förvänta sig att de arbeten som måste göras med anledning av den ökade organisatoriska friheten skulle vara ägnade att förstärka det kollegiala styrelseskicket. Möjligheten finns t ex att inrätta fler fakultetsnämnder för att få bättre underbyggda beslut. Saken är den, att universitet styrs främst genom övertygande argument, inte genom befälslinjer och kadervälde. STUDENTRABATT 10% STUDENTRABATT 10% STUDENTRA- ABATT 10% STUDENTRABATT 10% STUDENTRABATT 10% STUDENTRABATT 10% STUDENTRABATT 10% STUDENTRA- TRABATT 10% STUDENTRABATT 10% STUDENTRABATT Eat where people meet AKTIV CATERING OCH TAKEAWAY BASILICO, SVARTBÄCKSGATAN 24 DAX, VID COOP BOLÄNDERNA IL GUSTO, DRAGARBRUNNSGATAN 19 OLIV-O-MAT, NYA KVARNTORGET 3 PANINI, S:T PERSGATAN 10 RIFIFI, KUNGSÄNGSGATAN 7

11 Ergo #9 / 2010 NYHETER / 11 FORSKNING PÅGÅR Fotograferad ångest KRÖNIKA JOHAN FALKMAN Johan Falkman pluggar media och kommunikation på JMK i Stockholm och är ordförande för JMK:s studentkår. Den upplevda ångesten hos personer med fobi stämmer väl överens med de bilder som tas av hjärnan när personerna utsätts för det de är rädda för. Det visar en färsk avhandling av forskaren Åsa Michelgård Palmquist. Den stora skillnaden mellan rädsla och ångest är att rädslan uppkommer i en situation där det upplevda hotet är verkligt, medan ångesten uppkommer i situationer där man istället förväntar sig att något obehagligt ska inträffa fight or flight-reaktionen inte är till någon hjälp. I den första delstudien undersökte Åsa Michelgård Palmquist hur personer med orm- och spindelfobi reagerar när de får titta på bilder av ormar och spindlar, med och utan ljudstimuli. Ljudet kom slumpmässigt och utan förvarning. I en sådan situation kommer man att blinka reflexmässigt, men blinkningen blir kraftigare när man samtidigt blir rädd. Kriteriet för att vara med i studien var att personerna förstod att bilderna i sig inte är farliga fobiker inser att rädslan är överdriven och obefogad, men kan ändå inte kontrollera sin reaktion. I studie två tittade hon på hur personer med social fobi reagerar i situationer där de ska tala inför publik, före och efter korttidsbehandling med olika ångestdämpande substanser. Hjärnorna avbildades med hjälp av en PET-scanner, som mätte blodflödet eller antalet specifika receptorer i utvalda delar av hjärnan. Personerna fick också själva uppskatta nivåerna av ångest och både för dem med orm- eller spindelfobi och för dem med social fobi stämde den egna uppskattningen väl överens med bilderna. Det är intressant att det visade sig finnas en koppling att när testpersonerna själva upplevde mindre rädsla så syntes det också i hjärnan, det var riktigt coolt! Syftet med de olika studierna var att ta reda på hur den del av hjärnan som hanterar hotfulla situationer, den så kallade reptilhjärnan, reagerar på rädsla och ångest hos personer med fobier. Syftet var också att undersöka huruvida substans P/neurokinin 1-receptorsystemet i hjärnan är inblandat i den här typen av ångest, genom att bland annat jämföra effekten av en substans som hämmar detta system med ett välbeprövat antidepressivt läkemedel. Det visade sig att skillnaderna var rätt så små mellan de som fått antidepressiva och de som fått den neurokinin 1-receptorhämmande substansen båda grupperna hade ett rejält minskat blodflöde i den del av hjärnan som hanterar ångest och rädsla. Gruppen som fått placebo hade däremot ingen mätbar förändring i blodflödet jämfört med den första mätningen. ORM- OCH SPINDELFOBIKERNA testades i två olika studier. I den andra av dessa undersöktes om det ovan nämnda signalsystemet påverkades genom visuell provokation försökspersonerna fick titta på bilder av sådant som de var rädda för omväxlande med sådant som de inte var rädda för. Personer med fobier får sitt påslag först när de blir provocerade fobierna är situationsutlösta, vilket gör denna grupp väldigt tacksam att studera. I och med att personerna i båda studierna var rädda antingen för ormar eller för spindlar så fungerade de som kontroller åt sig själva. Något som var verkligt fascinerande var att de olika grupperna inte hade någon förståelse för varandra, de som hade fobi för ormar kunde inte alls förstå hur de andra kunde vara rädda för spindlar och vice versa. Det var nästan den stora behållningen, även om det inte är något man rapporterar om. Även om Åsa Michelgård Palmquist inte med säkerhet kan säga att det undersökta signalsystemet är ansvarigt för reaktionen, är det möjligt att ångesten framkallas bland annat genom stimulering av detta system. Vid korttidsbehandling med den neurokinin 1-receptorhämmande substansen kunde man se en minskning av blodflödet i den undersökta delen av hjärnan, vilket visar att substans P/neurokinin 1-receptorsystemet troligtvis är inblandat i ångest i människa. Men skulle det visa sig att systemet inte är ett bra mål för framtida läkemedel, så finns det ändå hjälp att få för de som lider av fobier. KBT är en bra hjälp många som väl tar tag i sina problem med fobier undrar varför de inte gjort det tidigare. Genom att exponeras för det man är rädd för tar man udden av rädslan. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se Åsa Michelgård Palmquist försvarar sin avhandling Positron Emission Tomography (PET) Studies in Anxiety Disorders den 8 oktober. Åsa Michelgård Palmquist har använt en PET-scanner för att undersöka olika mediciners verkan på fobier. Foto: Hanna Strandberg Nytt fokus på skamfläcken Jimmie Åksesson, tjalalalala. Jimmie Åkesson, tjalalalalala! Medan Sverigedemokraterna hyllade sin partiledare på valnatten (med hjälp av melodin till Brown girl in the ring av Boney M. Älskade ironi!), svämmade Facebook över med statusuppdateringar där skammen var i fokus. Alla som röstade på Sverigedemokraterna borde skämmas, Jag skäms över Sverige och Är du som läser det här Sverigedemokrat kan du ta bort mig som vän. Skäms på dig! är bara några exempel på hur mina vänner på Facebook visade sitt missnöje under valnatten och de efterkommande dagarna. Visst finns det en oerhörd skam i att vi nu har ett rasistiskt parti i vår riksdag. Sverige som land kan inte längre stoltsera med att vara ett av få länder i Europa där den nya högerextrema vågen inte fått ordentligt fäste. Det är skamligt och framförallt otroligt sorgligt. Men det som är ännu värre är att det inte verkar som att någon tänkt lära sig av misstagen som begåtts inför valet. Jag skrev själv en krönika i den här tidningen innan valet där jag talade om vad jag tycker om Sverigedemokraterna och uppmanade alla läsare att gå och rösta mot dem på valdagen. Det var en krönika med stora ord, med sanna ord, men med fel fokus. VAD JAG OCH SÅ MÅNGA MED MIG gjorde innan valet är precis det Sverigedemokraterna gör i sin politik, nämligen att dela upp människor i vi och dem. Vi som är så snälla, smarta och inte röstar på Sverigedemokraterna satte oss på våra höga hästar och delade youtubeklipp där kommunpolitiker från Sverigedemokraterna pratar om att bevara julafton. Vi skrattade tillsammans åt idiotin, vi pekade finger åt dem som tänkte rösta på partiet och avfärdade allt och alla som inte tyckte som vi. Tidningarna gjorde samma sak. Istället för att rapportera om Sverigedemokraternas politik, eller kanske brist på densamma, handlade all rapportering om hur andra partier tänkte hålla partiet borta från makten. Istället för att ställa frågor om hur Sverigedemokraterna vill lotsa Sverige ur den ekonomiska krisen, skapa fler jobb och förbättra skol- och sjukvården, fick vi läsa om hur torgmöten blev förstörda av motdemonstranter runt om i landet. Sverigedemokraterna har alltid tjänat på att vara outsiders. När vi behandlar dem som utbölingar som inte ska tas på allvar vinner de röster. Det är som martyrer och underdogs de vill bli betraktade. Och vi spelade dem rakt i händerna, allihopa. SÅ KOM VALNATTEN, nederlaget och skammen. Men inte lärdomarna. Youtubeklippen delas fortfarande på Facebook. Vi skrattar fortfarande åt idiotin. Tidningarna har fortfarande inte börjat skriva om Sverigedemokraternas politik, utan enbart om hur de etablerade partiernas ansträngningar att hålla dem utanför makten. Vi kan inte fortsätta behandla Sverigedemokraterna och deras väljare som dem svenskar röstade på partiet. Sverigedemokraterna är större än Vänsterpartiet och Kristdemokraterna. Det är dags att ställa dem mot väggen, på riktigt. Tidningarna måste behandla dem som ett riktigt parti och syna dem i sömmarna. Väljarna måste få veta vilken politik Sverigedemokraterna vill driva. De etablerade partierna måste också ta debatten. Att säga att man inte vill beblanda sig med rasister är för lätt och i förlängningen kontraproduktivt. Det samma gäller för alla oss som inte vill se Sverigedemokraterna i riksdagen efter valet Vi måste ta debatten, inte bara peka finger, skratta och bli arga på dem som röstade fel. Utanförskapet göder Sverigedemokraterna. Det är helt enkelt dags att sluta skämmas. Vi har fyra år på oss. Arbetet börjar nu.

12 12 / REPORTAGE Ergo #9 / 2010 Det har skett en förändring i ungas syn på sex och skydd och antalet fall av klamydia bara ökar. Studentgyn och barnmorskemottagningen Sinnligt är två av Uppsalas privata mottagningar dit många studenter vänder sig för provtagning och frågor som rör sex och samlevnad. Studenter i riskzonen Barnmorskorna Tanja Tydén och Lotta Wiström arbetade en gång i tiden tillsammans på Studentgyn i Uppsala. Tanja är kvar på mottagningen, som finns i Studenthälsans lokaler på Övre Slottsgatan 7, medan Lotta numera finns på Sinnligt, ett stenkast bort i kvarteret mellan Snerikes och Kalmar nation. Studentgyns lokaler påminner om tonårens ungdomsmottagningar och väntrummet delas med Studenthälsan. Inneslutna i en slags kokong står fåtöljer uppställda i en cirkel, det vita fransdraperiet utgör en skir men ändå påtaglig rumsdelare och överallt ligger magasin utspridda på små bord. På Sinnligt är atmosfären ännu mer olik ett sjukhus. I en gammal sekelskiftesvilla med ljusa trägolv och högt i tak göms gynekologstolen i det stora mottagningsrummet bakom en randig tygskärm, flera av möblerna är i gustaviansk stil och inredningen går i vitt och limegrönt. Många som kommer hit påpekar hur avslappnade de blir i den här miljön, något jag tycker är viktigt eftersom det ofta är lite nervöst med den här typen av undersökningar. Jag tycker själv inte om att vistas i sjukhusmiljöer, trots att jag arbetar inom vården, säger Lotta. Till Sinnligt kan man komma för att få råd om preventivmedel eller för att testa sig för de vanligaste könssjukdomarna. Vi testar för klamydia, gonorré och hiv, för andra typer av tester brukar vi rekommendera venereologmottagningen på Akademiska sjukhuset. Vad gäller herpes och kondylom kan vi göra en första undersökning, men sen måste vi hänvisa vidare. På Studentgyn finns däremot gynekologer som tar hand om patienterna direkt, och mottagningen har ett nära samarbete med personalen på Studenthälsan. KLAMYDIA ÄR DEN KÖNSSJUKDOM som ökar mest, förra året anmäldes drygt 1200 fall i Uppsala län. Bland unga har användandet av kondom minskat på senare år och antalet sexuellt överförbara infektioner har ökat dramatiskt. Tanja är förutom barnmorska även professor vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet och har medverkat i en rad undersökningar av ungas sexvanor. Man blir lite orolig när man ser att unga har allt fler oskyddade kontakter och sexpartners. Jag brukar inte fråga dem som kommer hit om antal partners, men om någon kommer tillbaka många gånger så kanske man tar en diskussion. Annars handlar det mest om att lyssna och svara på frågor, säger Tanja. Det har skett en förändring i ungas sexvanor sex är inte längre något som hör hemma i en fast relation, synen på sex har blivit mer»man blir lite orolig när man ser att unga har allt fler oskyddade kontakter och sexpartners.«fri. Vi lägger oss inte i vilken typ av sex folk har, men det är viktigt att man känner sig trygg i det man gör och att man skyddar sig. Det handlar om att ta ansvar för varandra, säger Lotta. Både Tanja och Lotta anser att det talas för lite om vikten av att använda kondom eller slicklapp vid oralsex. Du ska inte suga av en kille eller slicka en tjej utan skydd, du kan få nästan samtliga sexuellt överförbara infektioner även i mun och hals, antalet fall av cancer i svalget bara ökar. I och med att jag och mina kollegor forskar mycket på området är vi rätt så uppdaterade här på Studentgyn. Det finns ingen mottagning i stan som har en så hög nivå på läkarstaben rent kunskapsmässigt, säger Tanja. I OCH MED ATT ANALSEX blir allt vanligare sätter sig de sexuellt överförbara infektionerna även där, och eftersom ändtarmen saknar förmåga till lubrikation är risken större än vid vaginala samlag. Herpes och kondylom kan man dock få även om man använder skydd, eftersom vårtorna, såren och blåsorna kan finnas på andra ställen än de som täcks av kondomen, även om den största koncentrationen av virus finns i kroppsvätskorna. Sen är det så att har man redan en infektion så är man känsligare för att smittas av andra, eftersom immunförsvaret blir nedsatt. Rakar

13 Ergo #9 / 2010 REPORTAGE / 13 OTREVLIGA FÖLJDER AV OSKYDDAT SEX CANCER, AIDS OCH STERILITET är de mest allvarliga följderna av sex men vårtor, blåsor, sår och bölder är inte heller så roligt för dem som drabbas. De två vanligaste infektionerna klamydia och gonorré går att behandla med antibiotika, men ger många gånger inga symptom och kan därför leda till sterilitet hos kvinnor och bitestikelinfl ammation hos män innan de upptäcks. Även syfilis går att behandla med antibiotika, men ger obehandlad upphov till svåra skador på hjärna och hjärta. Sjukdomen börjar med ett sår på könsorganet, liksom lymfogranuloma venereum (LGV) och ulcus molle, som båda ökar mottagligheten för hivsmitta. LGV kan leda till lymfkörtelsmältning och elefantiasis, ulcus molle till bölder i det genitala området, men båda kan behandlas med antibiotika. Herpes ger upphov till sår och blåsor och orsakas i upp till hälften av fallen av samma virus som ger munsår, resten orsakas av det genitala herpesviruset. Kondylom orsakas av ett antal olika hpv-virus som ger ofarliga könsvårtor, men andra hpv-virus kan ge livmoderhals-, anal-, penis-, vulva- och vaginalcancer. Numera fi nns vaccin mot fl era av hpv-virusen. De fl esta sexuellt aktiva personer har någon gång smittats av ett hpv-virus och många bär på båda typerna av herpesvirus. Hiv-virus lagras i kroppens egen arvsmassa och infektionen kvarstår livet ut, även om det idag fi nns bromsmediciner som fördröjer sjukdomsutvecklingen. När immunförsvaret inte längre kan bekämpa viruset bryter aids ut. Hepatit B och C kan ge kronisk leverinfl ammation, skrumplever och levercancer. Mot hepatit B fi nns vaccin, men inte mot hepatit C däremot fi nns det läkemedel som i många fall tycks kunna bota den kroniska infektionen och förebygga de mer allvarliga konsekvenserna hos båda typerna av hepatit. Flera av infektionerna kan ge allvarliga skador på fostret hos en gravid kvinna, och många av dem klassas som allmänfarliga, lyder under smittskyddslagen och är smittspårningspliktiga. Illustration: Hanna Strandberg man könshåret kan det ge upphov till sprickor, småsår och en förändring av den normala bakteriefloran, vilket i sig ökar risken för infektioner. Man ska vara rädd om sina slemhinnor en bra idé är att regelbundet smörja sig med olja, säger Lotta och tillägger att hon sällan ser någon som inte är rakad. Antalet partners har betydelse för risken att smittas av en könssjukdom, men det kan räcka med en enda sexuell kontakt eftersom man aldrig kan vara säker på hur många den andre har varit med. Vid smittspårning brukar man rita upp en karta över de partners man har haft, och det kan vara ganska läskigt att inse att man faktiskt haft sex med alla de personer som de man varit med har haft sex med antalet partners ökar exponentiellt! säger Lotta. HON BERÄTTAR ATT RISKEN för att smittas av en sexuellt överförbar infektion är extra stor i studentvärlden, eftersom synen på sex överlag är ganska liberal. Dessutom bör man ha i åtanke att även om personen man har sex med har testat sig, så kan han eller hon ha någon av de mer ovanliga sjukdomarna, som man vanligen inte testar för. Och vi testar vanligtvis inte i hals, mun eller svalg utan endast i vagina, urinrör och rektum.»vi lägger oss inte i vilken typ av sex folk har, men det är viktigt att man känner sig trygg i det man gör och att man skyddar sig.«oavsett om man vänder sig till venereologmottagningen vid Akademiska sjukhuset eller till någon av de landstingsknutna privata mottagningarna är kostnaden densamma. Hur man för journal kan däremot se olika ut Studentgyn har valt att inte föra datorjournaler, utan använder sig av gamla hederliga pappersjournaler. Så fort man är ansluten till en databas kan det bli lite si och så, och vi tycker att vårt system fungerar bra. Dessutom brukar det uppskattas av våra patienter, säger Tanja. VAD GÄLLER PREVENTIVMEDELSRÅDGIVNING följer både Studentgyn och Sinnligt Läkemedelsverkets anvisningar, och rekommenderar minipiller framför kombinerade p-piller för att minimera risken för blodproppar. I övrigt erbjuder man allt från p-ringar till p-sprutor, p-stavar, pessar och spiraler. Kondomer delas ut gratis till dem som besöker de båda mottagningarna. Ett annat barriärpreventivmedel är femidomen, som omsluter större delen av slidan och vulvan, den är till och med lite bättre än kondomen eftersom den täcker en större del och det är kvinnan som har kontrollen, vilket är bra ur ett genusperspektiv. Däremot är den något krångligare att använda än en kondom, säger Tanja. Det kan vara på sin plats att påpeka att en kondom kan användas på många olika sätt. Den går att använda som skydd både på sexleksaker och på fingrarna, säger Anneli Karlsson som arbetar mycket med hbt-frågor på Kondoma Mera, kårens och nationernas samarbetsprojekt för sexualupplysning. Jag tror att kunskaperna kring hbt-personer och deras sexliv generellt sett är väldigt dåliga, vilket kan göra att man missar hur och var proverna ska tas. Därför är det viktigt att jag ställer frågorna på rätt sätt: Har du en partner? Lever ni i en fast relation? Känns det aktuellt med provtagning? och så vidare. Det förekommer också att man har fler än en partner jag har varit med om att det kommer tre personer och vill testa sig. Man kan undra varför tandläkare är hbt-certifierade och inte barnmorske- eller husläkarmottagningar. Vårt mål är att hbt-certifiera oss så snart som möjligt, säger Lotta. EN ANNAN STOR GRUPP som ofta missas inom vården är männen. Vart går du som kille? Det är inte lika tydligt. Män vill inte bara testa sig för könssjukdomar de vill ställa frågor också. Det finns ett glapp här och det är något man inom vården borde ta på allvar, säger Lotta. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se

14 14 / PORTRÄTT Ergo #9 / 2010 Jorge får forskarna att Uppvuxen i ett akademikerhem och med ett brinnande intresse för vetenskap och teknik var det självklart för Jorge Cham att välja forskarbanan. Men passionen för teckning tog över och han är numera berömd bland forskare i hela världen för sin serie PhD Comics. Tecknandet började när hans pappa tog hem en låda med gamla serier och hans mamma, som jobbade inom datavetenskap, tog hem använda utskriftspapper. Den gamla sorten, som är ganska stora och är perforerade på båda sidorna. Jag kunde inte ens engelska, men att läsa serierna var ett utmärkt sätt att lära sig språket, säger Jorge Cham, som är född och uppvuxen i Panama. Och tack vare min mamma fanns det oändliga mängder av papper att rita på, tilläger han. Men hans stora intresse var robotar. Han tyckte att det lät som en fantastisk idé att doktorera inom ämnet för att kunna hålla på med det som han tyckte om mest på heltid och dessutom få betalt för det. Efter grundutbildningen sökte han sig till doktorandutbildningen i Stanford, USA. Jag var van att vara bäst i klassen och helt plötsligt var jag den som med nöd och näppe klarade sig. Doktorandutbildningen är en oändlig pyramid av prestation, de som inte har upplevt det har inte den minsta aning om hur tufft det är, säger han. Det var bland annat därför Jorge Cham bestämde sig att börja teckna serier om doktorandernas tillvaro för campustidningen. Han ville lyfta fram hur det är doktorera ångesten, tidsbristen och det ofta komplicerade förhållandet till handledaren. Akademin är kanske den sista formen av lärlingsskap. Man jobbar samtidigt som man lär sig något hela tiden, det är det som gör det så speciellt, säger han. TROTS SERIENS FRAMGÅNG hade hans ambitioner att bli professor ändå inte minskat, tvärtom var han till och med en av toppkandidaterna för en fakultetstjänst efter disputationen. Men efter att ha planerat den egna forskningsverksamheten i detalj fick han avslag. Det som följde var något av en personlig kris. Den vände när en framgångsrik forskare, som hade den typen av jobb och position Jorge Cham försökte få, uppmärksammade honom på hur fantastiskt det var att han kunde teckna serier och vara framgångsrik på det sättet. Numera tecknar han, och ägnar sig åt sin föreläsning the power of procrastination på heltid. Inom den akademiska världen behandlas han som en popstjärna, det är många som vill lyssna på hans föredrag och som köar till boksigneringen efteråt. Trots att publiken ofta är mogen både vad gäller ålder och akademiska poäng blir stämningen mer tonårsaktig och känslan som infinner sig är snarare att vistas på en mottagning av den senaste vinnaren av Idol än i en akademisk miljö. JAG TRÄFFAR JORGE CHAM när han besöker Uppsala för att hålla sitt föredrag på Kreativitetsdagen, som anordnas av junior faculty. Även om jag inte hade vetat hur han ser ut hade jag kunnat känna igen honom direkt»powerpoint. Det har jag lärt mig. Och att hålla ett föredrag i en timme om nästan vad som helst.«han är mycket lik den namnlösa karaktären i sina serier. Från början fanns det ingen speciell anledning till att han inte hade något namn, det var mest lättja från min sida. Sedan gick det upp för mig att många professorer inte vet vad studenterna heter och därför fick han förbli namnlös. Jag fick presentera mig själv för professorn fem gånger innan han kom ihåg vem jag var, säger han och ler med hela ansiktet. MIN, ELLER SNARARE VÅR, intervju tar snart en ganska intressant vändning. Efter att jag har avslöjat min egen bakgrund som före detta forskare för honom ställer han genast samma frågor till mig som jag till honom. Går det att leva på journalistik? Saknar jag forskningen? Varför slutade jag? Intervjun glider in i ett samtal och vi är rörande överens att kunna sakna forskningen i sig, speciellt det som Jorge Cham kallar för moments of Eureka, men inte villkoren. Nu när jag tecknar upplever jag också Eureka-känslan, i mindre skala men oftare. Jag hälsar från en vän att hon inte skulle ha klarat sin doktorandtid utan hans serier. Hans vykort som visar en ensam doktorand framför en dator med texten Wish you were here instead of me är en av hennes favoriter. Överhuvudtaget får han mycket kommentarer på det han tecknar, både via mejl och Facebook. Det han märkte direkt när han gjorde serien tillgänglig på webben var att igenkänningsfaktorn verkade vara hög, och inte bara inom naturvetenskap och teknik. Han fick till och med mail ifrån en doktorand inom buddistiska studier. Det är en global misär inom alla discipliner. Folk känner sig mindre ensamma när de läser serierna och kan skratta en liten stund åt sitt eget elände, säger han. HANS FÖRELÄSNING handlar om the power of procrastination. Procrastination betyder att förhala eller skjuta upp någonting utan egentlig anledning. Ett ganska vanligt fenomen inom den akademiska världen, enligt Jorge Cham. Men problemet är inte själva uppskjutandet utan att de flesta känner sig skyldiga när de gör någonting annat än det de borde. Han vill därför ta uppskjutandet till nya höjder och menar att det finns en hel vetenskap bakom det. Vad gjorde Isaac Newton egentligen när han satt under det där trädet? Och vad var det han borde ha gjort? Det är alldeles för mycket borde, skulle, kunde som resulterar i en konstant ångest. Han uppmanar alla att slappna av lite istället. När man skjuter upp saker gör man det man vill göra när man vill göra det, säger han. Till slut avslöjar han vad han lärde sig som doktorand som han har haft nöje av även utanför den akademiska världen. Powerpoint. Det har jag lärt mig. Och att hålla ett föredrag i en timme om nästan vad som helst. NATALIE VON DER LEHR Det är en global misär inom alla discipliner. Folk känner eget elände, säger Jorge Cham.

15 Ergo #9 / 2010 PORTRÄTT / 15 skratta åt sitt elände FÖRELÄSER OM FÖRHALNINGENS KRAFT sig mindre ensamma när de läser serierna och kan skratta en liten stund åt sitt Foto: Natalie vonder Lehr JORGE CHAM föddes 1976 i Panama.Han disputerade 2003 i mekanisk ingenjörsvetenskap vid Stanford university i USA.Jobbade därefter som forskare och lärare vid Californian institute of technology (CalTech). ÄGNAR SIG SEDAN 2005 på heltid åt serien Piled Higher and Deeper (PhD comics) och sitt föredrag The power of procrastination. Webbsidan phdcomics.com har sju miljoner unika besökare per år

16 16 / KULTUR Ergo #9 / 2010 GÄSTKRÖNIKA MALIN NAUWERCK Malin Nauwerck är doktorand i litteraturvetenskap Koloniala tendenser Knospen wollen explodieren, The Herd och Contadini del mare rekommenderas till alla som tänker besöka årets kortfilmfestival. Tyskt på kortfi lmfestivalen Den oktober är det återigen dags för Uppsala kortfilmfestival. För 29:e gången i ordningen bjuds det på ett fullspäckat program och i år satsar man särskilt på tysk kortfilm. Maria Östbye jobbar för femtonde året i rad med festivalen, i år är hon festivalkoordinator. Här får du hennes tips. Vilka specialprogram kan du särskilt rekommendera? Årets största specialprogram Achtung Deutschland! Sen tycker jag själv alltid att det är roligt med retrospektiva visningar där huvudpersonen själv deltar man får fördjupa sig i just de filmerna och har dessutom möjlighet att få veta mer och ställa frågor. I år visas två retrospektiv, ett med dansaren och koreografen Virpi Pahkinen och ett med den irländske filmskaparen Ken Wardrop. Tre i topp? Oj så svårt! Eftersom jag just nämnde Ken Wardrop måste jag förstås tipsa om hans The Herd, som är otroligt charmig och Contadini del mare av Vittorio de Seta, som visas i Kortfilmsklassiker. Knospen wollen explodieren av Petra Schröder visas i det tyska Soulmusik på Kalmars Själen, pingis på Västgötas Jan-O och klassisk klubb på Norrlands Norrlandica, Det här är några av höstens nya klubbar. specialprogrammet och är en mycket färgglad musikal. Vad kan man som besökare vänta sig av årets festival? Nya intryck, många internationella gäster, god stämning och massor av kortfilm. Det som gör festivalen så fantastisk och anmärkningsvärd är ju i första hand den stora blandningen att man får se filmer i alla genrer, från hela världen. Vad kan du berätta om det nya Ingmar Bergmanpriset? Stadgarna säger att det ska delas ut till en ung lovande filmskapare inte äldre än 30 år, som i Ingmar Bergmans anda tänjer på filmkonstens gränser. Vi har tagit fram en nomineringslista med filmer från internationella tävlingen som vi tycker passar. Vad är nytt för i år? Bergmanpriset är ju alldeles nytt och jättespännande att få dela ut! En annan nyhet är att vi har utställningar, vi samarbetar med både Uppsala konstmuseum och Konsthuset som båda anordnar utställningar med kortfilm under festivalveckan. Men glöm inte bort det vanliga programmet! Tävlingssektionerna visar det bästa som finns av ny kortfilm i elva internationella och fem svenska program. Där finns allt dokumentärer, animationer, experiment och spelfilmer om alla tänkbara teman. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se Klubbkalas på nationerna i höst Kalmar nation marknadsför sin nya klubb Själen med ord som själfull pop och popig själ din nya själsfrände i Uppsala. Norrlands nation utlovar norrländska inslag och god stämning i sin satsning Norrlandica, filmen på ergo.nu visar bland annat när ska-bandet Skansen uppträder. På Västgöta nation får pingisföreningen Jan- O visa upp sig ännu en trend har tagit sig till Uppsala. Andra nationer som slår upp portarna för nya klubbar i höst är Värmlands nation med sin State of mind, och Östgöta nation som presenterar både Källaren och Condé Nasty, klubben som enligt arrangörerna börjar som tjusig restaurang och slutar i total extas. Smålands nation nylanserar sin gamla torsdagsklubb under nytt namn: Club new kid. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se Adam Roigart. Följ med till klubb Jan-O och Norrlandica på webb-tv: ergo.nu/video/nya-nationsklubbar Första gången jag var på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg var för tre år sedan. Då var temat Estland. På en presskonferens berättade Léonora Miano från Kamerun om sin roman Nattens inre som utspelar sig under ett brutalt inbördeskrig i det fiktiva landet Mboasu. Rummet var i princip tomt bortsett från mig och en dam som verkade ha hamnat fel i jakten på gratis kaffe. I år är mässans tema Afrika ett tema som vi diskuterar mycket. Framför allt diskuterar vi problemet med det. Vår okunnighet om de afrikanska ländernas kulturer och traditioner är visserligen ungefär lika stor som under kolonialismens 1800-tal men en sak vet vi och det är att Afrika faktiskt inte är ett LAND utan en KONTINENT och hur kan då mässan UNDER- STÅ sig att jämställa Afrika med typ Estland. Så kolonialt, så korkat, så PINSAMT. Vad ska alla de där författarna (vad de nu heter) från alla de där länderna (vilka de nu är) TRO om Sverige? Att vi aldrig har hört talas om postkolonialism? Föresten är det fördjävligt att dessa författare måste skriva på kolonialspråk som engelska, franska och portugisiska. Vi tycker att exempelvis nigerianska författare borde skriva på exempelvis igbo så kanske läsare i västvärlden kunde ta sig i kragen och lära sig igbo någon gång. För det är faktiskt viktigt att läsa på originalspråk, annars kan man lika gärna hålla sig till svensk litteratur (håller du inte med oss så har du nog inte läst/förstått Derrida). IBLAND MÅSTE MAN också vara pragmatisk och inte bara fastna i teoretiska återvändsgränder. Den förlamande klyftan mellan akademi och praktik där självrättfärdigheten ställer sig i vägen för vad man faktiskt har möjlighet att åstadkomma är både tröttsam och kontraproduktiv. Visst måste man ha rimliga förväntningar på en kontinent där människor slåss för livet och varifrån dessutom en mycket liten andel litteratur har översatts till svenska. Bokmarknaden på denna kontinent lider av flera problem varav ett är det allmänt utbredda ointresset för litteratur, vilket bland annat har sin förklaring i det obefintliga stödet till offentliga bibliotek. Därför publiceras mest läromedel och textböcker eftersom detta går att tjäna pengar på, medan skönlitterära författare sugs upp av förlag i de forna kolonialmakternas kulturella centra som London och Paris. Inte alltid finner deras litteratur sin väg tillbaka till de afrikanska länderna. Därför har det också länge saknats inhemska förebilder för de författare som är verksamma. Men kanske är det också ett problem att dessa problem ständigt måste avhandlas. Vi talar om problemen med begreppet afrikansk författare, om problemen med distribution och försäljning. Vi talar om språkliga problem och problemen med representation (när vi ändå håller på kanske vi kan tala lite om mänskliga rättigheter). Och när vi har problematiserat sönder en hel mässa av afrikanska litteraturer inser vi att vi har talat mer om hur de deltagande författarna inte vill bli uppfattade än vad som faktiskt står i deras texter.

17 studera Religionsvetenskap pa teologen Kurser Vt 2011 Religionsvetenskap A 30 hp campus 100 % + it-distans/nätkurs 50 % Vad är religion? 3 hp it-distans Änglar och demoner 7,5 hp it-distans Kandidatprogram och masterprogram i religionsvetenskap 180/120 hp KYRKO- OCH MISSIONSSTUDIER BIBELVETENSKAP RELIGIONSHISTORIA OCH RELIGIONSBTEENDEVETENSKAP TROS- OCH LIVSÅSKÅDNINGSVETENSKAP...och mycket mer! Ansök via senast den 15 oktober Gör som vi läs till lärare ärar ro rammet orta lärar ro rammet aster ro rammet i t il i o ervis i ista a sö i s a o to er Vill du veta mer om hur du blir kontaktperson? Kontakta familjehemsenheten, Uppsala kommun. Webbplats:

18 18 / RECENSIONER Ergo #9 / 2010 BÖCKER Den evige studenten dammas av Ett tioårigt dundrande kalas Om Gluntarne och Gunnar Wennerberg Fredriksson, Fredriksson och Skagegård Poseidon Även om den förmodligen är i stort sett okänd bland dagens Uppsalastudenter, var Gunnar Wennerbergs sångcykel Gluntarne, utgiven häftesvis , under mer än hundra år oerhört uppburen och sågs som en evig symbol för studentlivets sorger och glädjeämnen. Nu har de tre författarna Karl G. Fredriksson, Lilian Fredriksson och Lars-Åke Skagegård gett ut Ett tioårigt dundrande kalas Om Gluntarne och Gunnar Wennerberg, en bok vars syfte tycks vara att både presentera gluntarna för en ny generation och teckna en bild av Wennerbergs liv och det med honom samtida Uppsala. Tyvärr spretar boken lite väl mycket och når inte hela vägen, speciellt inte i de biografiska och kulturhistoriska delarna. WENNERBERG BLEV GENOM GLUNTARNES exempellösa genomslagskraft upphöjd till vad som närmast kan beskrivas som ett levande monument över den evige studenten, så till den grad att mannen, som förmodligen hade mycket få likheter med symbolen, hamnade i skymundan. Detta exemplifieras tydligt genom de två byster av Wennerberg som står i tornrummet på Västgöta Med tiden anlade Wennerberg en imponerande mustach. nation: Det ena en idealiserad återgivning av den unge poeten, med romantiskt drömmande blick, och det andra ett realistiskt porträtt av den åldrade och synnerligen vresige mannen, som enligt en samtida källa förmodligen var mer vördad än älskad, opportunistisk, reaktionär och med tiden Någon lämnar fortfarande blommor vid Gunnar Wennerbergs staty i slottsbacken. Foto: Robert Ringefors alltmer humorlös. Om denna spännande konflikt mellan person och gestalt torde finnas mycket att skriva, men tyvärr lyser det perspektivet helt med sin frånvaro i Ett tioårigt dundrande kalas, och i stället bjuds vi en synnerligen avslagen personskildring som tycks, om inte ordagrant så åtminstone stilmässigt, tagen rakt ur det tidiga 1900-talets hagiografiska biografier. I framställningen av Wennerbergs Uppsala och det dåtida studentlivet finns dock mer tuggmotstånd, men inte mycket. Det tecknas en ytterst idyllisk bild av en sömnig och provinsiell småstad, där de vittra och bildade umgås i Malla Silfverstolpes berömda litterära salong och den gode och välvillige landshövdingen von Kraemer planterar träd, och författarna missar därmed tyvärr helt de sociala spänningar som fanns i och 1840-talens Uppsala, inte minst inom ett studentkollektiv statt i snabb förändring. Intressantare är glimtarna av det mer vardagliga dåtida Uppsala, krogliv, vigilans och skörlevnad, men jag kan inte låta bli att känna att detta skildrats både bättre och mer utförligt av andra, som Torgny Nevéus och Germund Michanek. BEHÅLLNINGEN av Ett tioårigt dundrande kalas ligger alltså inte i de biografiska ochkulturhistoriska anslagen, utan snarare i det litteraturhistoriska. Här finns alla Wennerbergs gluntar i nytryck, tillsammans med kommentarer och tolkningar, vilket förhoppningsvis kan få fler att få upp ögonen för dem. Som pendang till de ursprungliga gluntarne har också fogats något så originellt som en nyskriven glunt. Egentligen är det dock synd att boken inte kompletterats med en skiva, för det är omöjligt att förstå varför Gluntarne fascinerat och trollbundit generation efter generation om man inte hört dem framföras, och då allra helst live. Den litterära analysen skulle dock kunnat nå betydligt högre höjder om inte författarna envisats med den lika vanliga som banala förklaringsmodell, där författarens biografi ligger till grund för tolkningen av verket och minsta rim och metafor måste korreleras till en specifik händelse eller person i författarens närhet. Det är en tolkningsmodell som ger ytterst torftiga resultat, och jag tror att exempelvis en läsning av Gluntarne utifrån samtida populärkulturella stereotyper skulle gett intressantare utdelning. Avslutningsvis kan jag rekommendera den som är nyfiken på Gluntarne och 1800-talets uppsaliensiska studenthistoria att bläddra igenom Ett tioårigt dundrande kalas och sedan gå vidare till annan litteratur med lite större djup och tuggmotstånd. Varför inte någon av de otaliga och ofta mycket underhållande memoarer som skrivits av personer som studerade i Uppsala under 1800-talets andra hälft? OSKAR FAHLÉN GODÖ

19 Ergo #9 / 2010 RECENSIONER / 19 Förre rektor magnifi cus ryter till Svenska universitet, lärdomsborgar eller politiska instrument? Bo Sundqvist Gidlunds förlag Bo Sundqvist, rektor för Uppsala universitet , har gett ut en bok om universitetspolitik: Svenska universitet, lärdomsborgar eller politiska instrument? Den spänner över vida fält, alltifrån vad ett universitet är till resonemang om globalisering. När det gäller universitetsideologi upprepar Sundqvist allmängods. Framställningen är lärd men inte överdrivet engagerande. I vissa avseenden är boken ett trist rättfärdigande av hans tid som rektor magnificus. Det talas om de av honom initierade besparings- och omprioriteringsprojekten, utan att de potemkinkulisser som dessa föranledde på sina håll nämns med ett ord. Att alltmer av de tilldelade resurserna går till byråkrati skylls på politikerna, som om de var deras sak att rektor ansåg sig behöva talskrivare. Kollegiala beslutorgan hyllas, att Sundqvist systematiskt försökte minska deras inflytande och eldade på centraliseringen förbigås med tystnad. Däremot blir det lönande läsning när Sundqvist skriver om rektors klämda och otacksamma roll, som av regeringen utnämnd likt en generaldirektör respektive som universitetets främste företrädare vald av kollegor och studenter. Ska Bo Sundqvist. Foto: Tommy Westberg rektor vara lojal mot regeringen eller mot kollegorna och studenterna som valt honom? Mest givande är Sundqvist när han analyserar statsmakternas politik. Han är utomordentligt kritisk och framhåller energiskt att resurserna per capita konsekvent krympt. Basanslagen har inte skrivits upp, varför stödpersonal rationaliserats bort, och en stor del av det experimentella arbetet som tidigare utfördes av teknisk personal utförs idag av doktorander medan professorerna söker pengar. Sundqvist konstaterar ampert att det måste handla om ett systemfel när de som är under utbildning utför forskningen medan de utbildade forskarna ägnar sig åt administration. RIKSDAGENS UTBILDNINGSUTSKOTT får en rejäl välförtjänt känga. Det sägs främst ägna sig åt skolfrågor på lägre nivå, och ha ringa kunskaper om den högre utbildningen och forskningen. Dessvärre har Sundqvist helt rätt i sak. Han efterlyser ett särskilt utbildnings- och forskningsutskott. När det gäller HSV:s utvärderingar är Sundqvist utomordentligt kritisk. De följer upp kvalitetsarbetet och inte kvaliteten, vilket medför en läpparnas bekännelse snarare än verkliga kvalitetsökningar. ARBETETS HÖJDPUNKT är ett kapitel som i kalla siffror redovisar hur anslagen sjunkit, hur universiteten utarmats, hur alltmer forskning bedrivs av doktorander, och studenter får sämre utbildning på grund av bristen på lärarledd tid. I vissa avseenden har utvecklingen likheter med det gamla sovjetiska systemet med femårsplaner, skriver Sundqvist i klara verba. Fokus låg där exempelvis på antalet producerade traktorer, och huruvida det gick att använda traktorerna blev under åren före systemets sammanbrott av allt mindre intresse. Den svenska målstyrningen av utbildningen, i förening med vårdnaden av sunda statsfinanser, är fullt jämförbar i det att man missat värderingen av kvaliteten i de utbildningar som ges. Man nöjer sig med att konstatera att det finns system som säkrar kvaliteten, men hur det är med kvaliteten i absoluta mått lämnar man i stor utsträckning därhän. Sundqvist är även mycket kritisk till att forskningspolitiken underordnats regionalpolitiken. Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm Karolinska, KTH, Chalmers, SLU, Umeå och Linköping producerar mer än 95 procent av de vetenskapliga publikationerna, samtidigt som de har mindre än 80 procent av de statliga basanslagen för forskning. Ett centralt problem är att statsmakten inte räknar upp basanslagen med inflationen. Istället förutsätts en kontinuerlig produktivitetsökning, en absurd förutsättning, som leder till allt färre undervisningstimmar. Här bidrar Sundqvist med att räkna fram en deflator som visar just hur mycket basanslagen faktiskt minskat de senaste 15 åren. Sundqvists lösningar är politiskt kontroversiella. I avsaknad av tillräckliga resurser förordar han att man minskar antalet studenter och doktorander, för att kunna anordna förstklassig utbildning och bedriva forskning på högsta nivå. Här återfinns en väl motiverad självkritik. Universiteten har varit för flata gentemot statsmakten, rädda att framföra välförtjänt kritik. DET SÄGS OCKSÅ kloka ord om dagens avreglering. Avregleringen lämnar fritt spelrum för kraftfulla ledningar för universitet och högskolor att avskaffa de kollegiala formerna för beslutsfattande i de akademiska frågorna. Det vore katastrofalt för utvecklingen på de svenska lärosätena, skriver Sundqvist, och förordar en reglering av just det som utmärker den akademiska kulturen, nämligen kollegiala styrformer i akademiska frågor. Regeringen har, som bekant, gjort det rakt motsatta. Bortsett från avsnitten om Sundqvists egna insatser är det en lysande liten skrift. Varje riksdagsman kunde med fördel utrustas med ett eget exemplar PER LÖWDIN Välkommen till ett högteknologiskt café! Mobil HUGO S, OFVANDAHLS, WAYNES COFFEE, JALLA och BREDBAR KÖK & DELI är caféer i Uppsala som använder PayEx Mobil En högteknologisk betallösning. Men för dig är PayEx Mobil ett superenkelt betalsätt för små dagliga inköp. Läs mer på VI ÄR EXPERTER PÅ BETALNINGAR. Mellan företag. Mellan människor. Mellan människor och företag. Ring oss på eller besök

20 20 / RECENSIONER Ergo #9 / 2010 Betygen sätts i skala 0 5 MUSIK Maria Goundorinas (Tjajkovskikonservatoriet) ledning. Kören är van att tävla i musik och har tidigare deltagit med framgång i flera körtävlingar, bland annat i Sankt Petersburg Grand Prix, där de vann manskörsklassen. Med denna 20 spår långa skiva är förhoppningen att hålla ställningen i vårt körtäta land. Musikaliskt rör sig kören i en rad olika genrer. Det börjar med rysk pop, för att vända blad till klassiska svenska pärlor som Idas Sommarvisa och Hymn till Västergötland. Vidare bjuder kören på Strauss, levererar Wennerberg och den tyska folkvisan Erlaube mir, för att nämna ett par starka insatser. VGMK håller inte igen på styrkan och och lekfullheten, här kommer många kreativa uttryck till sin rätt. Det är underhållande och ofta intressant. Nästa gång borde dock VGMK satsa på ett mer enhetligt tema, både vad gäller uttrycket och repertoaren. Befogat deppigt Parken Framtiden var här (Flora & Fauna) ELLEN PERSSON FILM Persbrandt kämpar med svältkatastrofer och familjekriser i Hämnden. Foto: Per Arnesen Britta Persson. Britta Persson Current affair medium rare (SelectiveNotes/Razzia) Foto: Märta Thisner Minimalism kantad av eufori Britta Persson tar ett kliv framåt i rätt riktning med nya skivan Current affair medium rare. Hon fortsätter att göra det hon är bäst på, sjunga och leverera låtar med smärtande starka melodier och eleganta, nästintill euforiska refränger, på sitt eget sätt, med ett stänk av punk i popsoundet. Samtidigt som Britta Persson har en skön integritet som hon behållit genom år i musikindustrins hårda klimat, flerfaldiga kritikerhyllningar och genom en ny period av låtskrivande. Persson besitter ett visst lugn som gör hennes konstnärliga utförande ännu ett snäpp vassare. Hon vågar lita på sin kapacitet (lite i stil med Robyn, utan överdrift) hon är otroligt musikalisk och tekniskt skicklig utan att det blir för pretentiöst för detta format. Britta Persson fortsätter att vara en lovande musiker med karaktär som verkar bry sig om sin omvärld, det smittar av sig. ELLEN PERSSON Snygg och spretig körakrobatik Västgöta nations Manskör Korgossarna Sånger från andra våningen (Egen utgivning) Sånger från andra våningen är Västgöta nations manskör korgossarnas (VGMK) tredje fullängdsalbum. Skivan spelades in i våras tillsammans med Peter Österman. Tanken med denna gedigna och något spretande samling sånger är att summera vad kören står för idag och visa upp hur den utvecklats under stjärndirigenten I inledningslåten Väntar på något stort sjunger Parken om hur han väntar på att något som är större än summan av alltihop. Det känns som ett manifest för hur den tidigare Uppsalartisten arbetar. Istället för att som Håkan Hellström dra ihop en sambaorkester och fixa karneval för att skaka ur sig rastlösheten skriver han små sånger om kärleken och känslan av meningslöshet och sätter sparsmakad musik till. För att ha något att göra medan han väntar på det där stora som både han och lyssnaren förmodligen vet aldrig kommer. Samtidigt finns det något positivt och befriande i Parkens melankoli. Ett uppror mot lyckoidealet. Det är okej att vara lite deppig, världen går inte under för det. Trots att han har ett helt annat uttryckssätt så är även parallellerna med Håkan Hellström tydliga. Samtidsskildringarna är lika täta och pricksäkra och musiken är genomdränkt av samma slags naivitet. Man skulle kunna se Parken som en direkt fortsättning på Hellströms tidiga låtar. Som musiken man behöver när den där sambafesten tagit slut för att ingen orkar dansa längre. Parken i uppror mot lyckoidealet. ANDREAS JAKOBSSON Foto: Flora & Fauna Hemma inte alltid bäst Hämnden Regi: Susanne Bier Royal Att vända andra kinden till. Våld föder våld. Om vi inte kan lösa den lilla världens problem, hur ska vi då kunna lösa den stora världens? Ska man sammanfatta en sentens i Susanne Biers senaste film aktualiseras en rad väl beprövade sanningar. Berättelsen om läkaren Anton (Mikael Persbrandt) handlar å ena sidan om ondska och maktlöshet. Å andra sidan om moral och mod. Stora ämnen, med lång tradition. Antons slitsamma liv som läkare i ett flyktingläger i Darfur flankeras av en vårdad medelklasstillvaro i Danmark. Denna privata värld verkar dock inte lika lätt att hantera för honom som den professionella. Sonen Elias är mobbad, hustrun Marianne (Trine Dyrholm) vill lämna honom. I sonens skolklass trappas våldet upp när Elias får en vapendragare i jämnårige Christian, vars mor nyligen dött i cancer. Ofta hotas familjerna i Biers filmer. Av sjukdom och död, eller av andra separationer och katastrofer. I Hämnden är familjkriserna helt centrala, utan att tippa över i känslosam melodram. Det är en stark och gripande film. Excellent och effektivt berättad, ypperligt spelad och sympatisk i sin tematik. Salig Harry Schein beskrev en gång hur kvalitetsbedömning av film kan vila på en rad av varandra oberoende faktorer som angelägenhetsgraden i filmens ärende, intensiteten eller fräschören i dess verklighetsuppfattning, den tekniska skickligheten i manus, regi och spel samt övriga artistiska komponenter hos film, samt ungefär lika många saker till. Hämnden är något så ovanligt som en film som skulle kunna belönas med höga poäng för de flesta av dessa faktorer. Alltså en kvalitetsfilm. Ändå är jag inte helt övertygad om att jag tycker att detta är en riktigt så lysande film. Biers fläckfria filmhantverk blottlägger just sin egen perfektion som en störande akilleshäl. Det sympatiska ärendet, den gode hjälten, de ständigt välsminkade skådespeleskorna, de vackra bilderna på savanner och danska sädesfält, allt må vara nog så njutbart. Bakom döljer sig vid närmare blick en rad klichéer med mindre sympatiska drag. Våldets smitta emanerar från de onda, fula och dumma. Vill man hata finns i Darfurs lokalbefolkning en tyrannisk och grotesk pamp, hemma i Danmark en sadistisk bilmekaniker. Bägge lika oförklarliga. Vill man förakta finns oförstående lärare och poliser. Mot dem ställs de goda och oskyldiga. När vi ser Mikael Persbrandt omsvärmas av tacksamma afrikaner, blir bilden oavsett intentionerna en svårsmält hyllning till den heroiske vite mannen som räddare. PER VESTERLUND