Den analoga mot den digitala workshopen inför ett TOEFL test

Transkript

1 Lärarutbildningen Kultur språk - medier Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Den analoga mot den digitala workshopen inför ett TOEFL test En komparativ studie i om/hur digital teknik vidgat möjligheterna till självstudier inför ett TOEFL test The analogue vs. the digital workshop before taking a TOEFL test A comparative survey of how/if digital technology widens the possibilities of self-tuition before a TOEFL test Av: Ehsan Ashouri Lärarexamen 90hp Lärarutbildningen 90hp Ange datum för slutseminarium: Examinator: Handledare: Haukur Ange Viggosson handledare Handledare: Anna Henningsson- Yousif

2 Sammanfattning Att kunna träna effektivt till ett avgörande prov är en förutsättning för ett bra resultat. Denna uppsats har ägnats åt möjligheten till självstudier inför ett TOEFL 1 -prov med digitala hjälpmedel i form av applikationer till mobiltelefonen. I detta arbete jämförs två olika typer av studiematerial, där den ena (analog) representerar det som används för undervisning i TOEFL-kurser. Den andra (digital) representerar alternativet för de som vill skippa kursen och träna på egen hand via självstudier i telefonen. Med Schmitts metodanalys som verktyg har dessa applikationer undersökts för att se hur pass väl de motsvarar de krav som finns för att klara READING-sektionen i ett prov. Inledningsvis håller den digitala självstudiemetoden en relativt bra standard. Men när de analyseras i sömmarna står det klart att de inte lyckas leverera det som krävs för att klara delprovet READING i ett riktigt TOEFL-test. Denna läromedelsanalys visar att digitala självstudier förvisso är en bra start, och ett steg i rätt riktning inför de förberedelser som krävs men de räcker inte hela vägen då de fallerar när det kommer till detaljer. Applikationerna siktar högt och försöker ge en autentisk bild av provet. Dock visar det sig att de är alldeles för tunna för att på riktigt kunna återge den rätta svårighetsgraden. Nyckelord: digital, appar, READING, mobiltelefon, ETS, metodanalys, TOEFL, självstudier, ordinlärning, inlärningssätt, strategier. 1 Test Of English as a Foreign Language. Förklaring kommer längre ner i arbetet.

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Pedagogisk bakgrund Vad är TOEFL? En kort praktisk genomgång av TOEFL-pärmen En kort presentation av applikationerna Disposition Syfte och frågekomplex Litteraturgenomgång Teoretisk ansats och tidigare forskning Avgränsning Metod och genomförande Resultat och analys Att ha en grundläggande förståelse av en text: analog vs. digital Vokabulär Referenser Meningsförenkling Faktisk information Negativ information Att dra en korrekt slutsats i en text: analog vs. digital Infoga text Slutledning Slutsats och diskussion Sammanfattning och slutsats av de två olika metoderna Personlig reflektion Referenser... 27

4 1. Inledning Syftet med detta arbete är att undersöka möjligheterna till självstudier inför ett TOEFL (Test Of English as a Foreign Language) prov. I arbetets titel nämner jag orden analog och digital. Med analog menas självträning via pappersform (som jag kommer referera till som TOEFLpärmen, eller bara pärmen ). Med digital menas de TOEFL-applikationer (som jag hädanefter kommer referera till som appar ) som finns tillgängliga för mobiltelefoner. TOEFL-apparna är relativt nya på marknaden och har växt fram med dagens sofistikerade mobiltelefoner. Dessa appar är avsedda för de som vill träna på engelskan i soffan med mobiltelefonen. Läs-delen i ett TOEFL-prov anses enligt statistik vara den svåraste delen för skandinaviska elever, och det vore intressant att se om man via appar till mobiltelefonen kan förbereda sig för delprovet READING. Jag har i detta arbete analyserat om appar till mobiltelefonen har någon möjlighet till att konkurrera med gammal hederlig undervisning. Undervisningen sker nämligen i form av TOEFLkurser som hålls i förberedande syfte inför provet. Då TOEFL kurser är kostsamma har jag istället valt att koncentrera mig på det material som lärare använder sig av i kurserna. Jag vill se om apparna lyckas leverera det som lärs ut i en fysisk kurs. Genom dessa appars intåg med den moderna mobiltelefonens framväxt har jag insett att möjligheterna till språklig utveckling är gränslösa. Att klara ett delprov i TOEFL är dock inte enkelt. Däremot är möjligheterna intresseväckande och lämnar mig med en liten glimt av framtidens kunskapsförmedling. Jag vill tillägga att arbetets sidantal ökade markant på grund av de skärmdumpar/bilder som finns i arbetets analys-kapitel. 1.1 Pedagogisk bakgrund Mitt intresse för TOEFL väcktes i samband med min VFT på den partnerskola jag blev placerad i. Det visade sig att skolan erbjuder ett centra där alla kan göra TOEFL-testet. Antal centra i hela Sverige är begränsat, och min partnerskola är den enda platsen i Sydsverige där TOEFL-testet erbjuds. Jag fick vid flertal tillfällen jobba som provvakt och till min stora förvåning var intresset för testet enormt. Utöver svenska testdeltagare kom folk ända från Spa- 2

5 nien/italien/norge/lettland för att göra provet. Jag fick möjligheten att prata med testdeltagare efter provet, och de flesta svarade att läs-delen var helt klart den svåraste. Detta fick mig till att fundera över varför de upplever just denna del som svår. Berodde detta på ett begränsat ordförråd? Eller kanske avancerade meningar? Kanske var det fackspråket i texten som orsakade problemen? Jag började söka på just ordet TOEFL på nätet och försökte hitta texter/övningar som hörde till TOEFL. I samma veva köpte jag en telefon, och fortsatte spinna på övningar till TOEFL via appar därav mitt slutgiltiga val till att ägna mitt arbete åt just detta. 1.2 Vad är TOEFL? En bra start för läsaren vore en introduktion av vad TOEFL egentligen är. Motivet är att ge läsaren en möjlighet till att förstå varför TOEFL existerar. TOEFL är konstruerat av ETS 2 i USA och kostar ca 250 dollar att göra. De har som mål att förbättra kvalitét genom att erbjuda rättvisa och legitima kunskapskontroll. De formger, administrerar och utvecklar mer än 50 miljoner olika prov årligen (TOEFL inräknat), i ca 180 länder på 9000 olika platser runtom i världen. TOEFL-testet är främst skapat för att mäta kunskaperna i det engelska språket hos deltagare som inte har engelska som modersmål. Testresultaten används sedan som intagningspoäng, ungefär som testresultat från det svenska högskoleprovet. Sedan 1964 har 23 miljoner tester tagits, och upp till 6000 institutioner runt om i världen accepterar TOEFL-poäng. Testet utförs till 95 % på datorer, där resultatet kablas direkt till ETS via nätet. I de resterande 5 % görs testet i länder där datortillgång är begränsat, och därmed via penna och papper. Testet består av fyra delar; läs/hör/tal-del + en essä och delproven tar tillsammans cirka fyra timmar att slutföra. Läs-delen består av 3-5 stycken á 700 ord per stycke, sedan följer frågor med flervalsalternativ för varje stycke. Hör-delen består av flera fiktiva föreläsningar plus ett antal konversationer med klasskompisar och lektor. Detta innebär att eleven får höra allt mellan 4-10 olika situationer via hörlurar, för att sedan svara på frågor med flervalsalternativ. Tal-delen berör välbekanta ämnen för att inte försätta testtagaren i en situation där det blir svårt 2 Educational Testing Service i Princeton, New Jersey. Grundat En privat organisation utan någon anknytning till den amerikanska regeringen (ets.org). 3

6 att bidra konversationsmässigt. Testtagaren har då X antal minuter på sig för att ge svar på tal, där talet spelas in via mikrofon. Essän har till uppgift att involvera deltagare så att denne skall kunna producera en personlig text. I denna uppsats kommer jag dock endast beröra läs-delen. TOEFL-testet har en tillförlitlighets-sats på 0.94 (max 1.0) och anses därför vara en pålitlig och trovärdig källa för kunskapskontroll. Betygsättning är minutiöst planerad med flertal bedömare till varje del. Därför kan inte en enda bedömare rätta och betygsätta ett helt test på egen hand (ets.org). 1.3 En kort praktisk genomgång av TOEFL- pärmen För att kunna genomföra detta arbeta, och framförallt kunna göra de jämförelser som jag vill göra, fick jag möjligheten att få tillgång till det material som används av lärare i en TOEFL-kurs. Materialet är beställt direkt från ETS (ca 2300 kr) och fungerar som underlag för undervisning av de förberedande kurser som hålls inför ett TOEFL-prov. Materialet täcker alla fyra delar av provet med medföljande CD för hör/talövning och facit. Allt material kommer i olika pärmar där varje delprov representerar en pärm. Materialet är noga indelat i olika pärmar, där varje delprov representerar en pärm, plus en introduktionspärm. I introduktionspärmen betonas förmågan att kommunicera korrekt i en akademisk miljö. Skälet är att de flesta som gör TOEFL-testet har som mål att kvalificera in till ett universitet i USA. Eleverna får därmed träna på att kommunicera och träna på sin verbala förmåga något som kan komma till nytta senare i arbetslivet. De olika pärmarna har deluppgifter som motsvarar varje delprov medan introduktionspärmen ger en översiktlig bild över provet som helhet. Introduktionspärmen markerar tidigt vissa grundstrategier för inlärning. Dessa är staplade i punktform och strategierna är menade för alla delar i provet. Nedan har jag listat punkter som framförallt berör provets läs-del: Träna på förmågan att förutspå ämnet/handlingen i en text genom att endast utläsa textens titel. Lära sig ett ords innebörd baserat på ordets sammanhang. 4

7 Ha förmågan att sammanfläta och kombinera information i en text för att luckra upp ledtrådar. (ETS, Propell Workshop for TOEFL ibt, English Language Learning, Teacher Workshop, 2006). ETS menar att dessa färdigheter är viktiga hörnpelare för att ha en chans till att förstå och framförallt besvara frågorna i en text. 1.4 En kort presentation av applikationerna Apparna är konstruerad av olika webbaserade företaget som Quipper, Gadgetium och Great Bytes Software. Dessa företag har specialiserat sig på applikationer för språkträning med mobiltelefoner. Många av deras appar är gjorda för självstudier, med TOEFL som inriktning. I vissa av apparna finns möjligheten att föra statistik över användarens prestationer, och chansen att träna på delar som kräver ytterligare träning 3. Alla test som utförs i apparna är tidsbegränsade så att träningen ska efterlikna det riktiga testet till högsta möjliga grad. Plattformen och gränssnittet för apparna är bra utformade för att inte skapa förvirring eller frågetecken för användaren. På de olika företagens hemsida är de noga med att påpeka att de som konstruerat apparna är framåtsträvande människor med passion för innovativ kunskapsförmedling. Något om lingvistiska färdigheter som merit framgår dock inte. Längre ner i detta arbete kommer jag förse läsaren med skärmdumpar av apparna för att visa hur de faktiskt ser ut. Apparna har precis som TOEFL-pärmen också gett grundläggande riktlinjer till sina användare 4. De uppmanar användaren att för optimal användning av appen är det viktigt att användaren tänker på följande saker: Viljan att återvända till de misstag man gör under sin träning för att lära sig och utvecklas. Bättra sin lingvistiska förmåga i det engelska språket genom att lokalisera konstruerade fel i angivna meningar och därefter rätta dessa. Att appen framförallt tagit hänsyn till VAK:s olika inlärningssätt (visuell/audiell/känsel) och därför är oerhört flexibelt i sitt spann av användare. 3 Denna funktion kräver i vissa fall att man har betalat för appen. 4 Källa till nedanstående riktlinjer är själva apparna i sig, under de info -flikar som förekommer i appen. 5

8 2. Disposition I detta kapitel kommer jag att beskriva hur arbetet lagts upp, så läsaren kan få en kronologisk följd av läsningen. Det kommer att ges en liten förklaring till vad de olika kapitlen och underkapitlen har för syfte. I kapitel tre kommer frågeställningarna att mejslas ut. Dessa kommer att utgöra ramen för vad detta arbete har för mål och syfte. Vidare i kapitel fyra är det viktigt att belysa tidigare forskning kring detta ämne. Här kommer en redogörelse av vilken litteratur som är relevant för denna studie och valen kommer att styrkas. I ett underkapitel som följer [4.2] är det också av yttersta vikt att ge skäl för vad som inte kommer att inkluderas i detta arbete. Denna avgränsning är lika naturlig som självklar, då läsaren kan i förväg veta vad han/hon inte ska förväntas läsa i detta arbete. Kapitel fem kommer att presentera arbetets empiriska del. I detta kapitel kommer framförallt en beskrivning av hur arbetets analys ska genomföras. Valet av Schmitts metodanalys kommer att motiveras i detta kapitel. Här kommer också en studie i källmaterialet (TOEFL-pärmar) för att kunna identifiera de kunskapskrav som ETS har. Dessa krav sätts sedan mot det som erbjuds i apparna via Schmitts metodanalys. I kapitel sex kommer analysen, och det är i detta kapitel som svaren till frågekomplexen från kapitel tre ska hittas. Analys-delen är uppdelat i flera underkapitel för att undvika ett plottrigt och alltför stort analyskapitel. Slutsats och sammanfattning följer i kapitel sju, där frågeställningen besvaras och en diskussion följer. Vidare kommer en personlig reflektion i detta kapitel, där jag tar ställning till om dessa appar överhuvudtaget bör rekommenderas till de som är intresserade av att göra TOEFLprovet. 6

9 3. Syfte och frågekomplex Arbetets syfte är att göra en läromedelsstudie genom att undersöka två olika undervisningssituationer. Jag har som mål att analysera de TOEFL-appar som finns på marknaden idag, och se om de kan ersätta de TOEFL-kurser som erbjuds. Således lyder mina frågekomplex: Har testtagare lika stor chans att klara ett läs-delen i ett TOEFL-prov enbart med hjälp av självstudier via applikationer till mobiltelefonen? Kan dessa applikationer erbjuda det som krävs rent kunskapsmässigt av en testtagare? Hur står sig appen mot de egentliga krav som ställs på en testtagare utifrån ETS:s egna kriterium? 7

10 4. Litteraturgenomgång Detta kapitel kommer att behandla den metodanalys som är relevant att applicera på arbetet. I nedanstående kapitel presenteras vald litteratur, och ett underkapitel ägnas åt avgränsning för att få läsaren till att bli varse om vad detta arbete inte kommer inkludera. Genom avgränsningen kommer läsaren vara väl medveten om viss utebliven information, och få svar på varför denna information inte hör till detta arbete. 4.1 Teoretisk ansats och tidigare forskning Jag har valt att använda mig av Norbert Schmitts metodanalys som ramverk för detta arbete. Schmitt undersöker nämligen hur vi kan träna med språkutveckling fastän våra förutsättningar är individuella. Skälet till valet av denna metod är att den går att fläta samman med multimediala försök till didaktisk utveckling med pedagogisk innovation som nyckelord. Schmitts metod blir funktionell för detta arbete för att den kan appliceras som ett ramverk på den digitala teknikens implementering för inlärning samtidigt som de didaktiska utgångspunkterna hela tiden står i fokus. Schmitts laborerar med tanken om olika utlärning- och inlärningssätt. Han för en diskussion kring en angelägen fråga: Hur kan man utvecklas, när olika människor har olika inlärningssätt? Jag finner detta relevant till mitt arbete, då just syftet med att använda digital teknik för självstudier fungerar som ett sätt att variera inlärningsmetod. Han studerar vår förmåga till självstudier och menar att vi alla lär oss olika då det inte finns något rätt eller fel sätt att föra självstudier. I dagens samhälle är det flera faktorer som svårighetsnivå, skolans pedagogiska förfaringssätt och elevens inlärningsförmåga som påverkar inlärningen. Det som är av intresse enligt Schmitt är främst det initialläge som en elev ställs inför, och därefter de alternativ som erbjuds som avgör vår potential till att utvecklas inom ett visst fält (Schmitt, Vocabulary in language teaching 2000:142). Schmitt hävdar att om någon vill ha en rimlig chans till att förstå och tyda innehållet i det material som studeras på universitetsnivå, krävs ett ordförråd på ca ord. Vidare, om man vill fördjupa sig i ett specifikt ämne och utveckla spetskunskap krävs ytterligare ord. Schmitt menar att ett mål på ord inte är realistiskt att uppnå via skolstudier endast, 8

11 och att det i sådana fall krävs andra redskap. När spannet av ord växer, så ökar också grammatisk kunskap då läsaren förstår resonemanget. Det bidrar till att det grammatiska mönstret blir tydligare, då exempelvis pronomen/substantiv/tempus blir tydligare (Schmitt, 2000:143). Schmitt framhäver vikten av olika inlärningsstilar, och syftar då tillbaks på att vi är alla olika. En person kanske förstår och lär sig ordet med en gång, enbart genom att interagera med det visuellt. Dock kan det se annorlunda ut för någon annan, där han/hon måste prata igenom det, skriva ner det, simulera det, spela det, lyssna på det osv. Det Schmitt vill ha sagt, är att vägen till målet kan se ut på många olika sätt för olika människor. Man står därför inför ett val; standardiserad utlärning mot skräddarsydd inlärning (Norbert Schmitt and Diane Schmitt, Vocabulary notebooks: theoretical underpinnings and practical suggestions, 1995:133). Det är just den skräddarsydda inlärningen som kunnat utvecklas och effektiviseras tack vare den digitala teknikens sammanslagning med didaktiska handlingssätt. Den skräddarsydda inlärningen är något som Schmitt utvecklat i 11 olika strategier. Dessa strategier användas för att lära sig nya ord och uttryck, och därmed kunna utöka sitt ordförråd. Strategierna kommer att studeras närmare i arbetets metodkapitel, där de kommer användas som en matris för att se om de samspelar med apparnas funktionalitet. Utöver Schmitts strategier kommer metodanalysen kompletteras med Levihns bok Språkpedagogik (1991). Roy Fox har bidraget med kapitlet Ordinlärning som är ett bra komplement till Schmitts strategier. Fox har fördjupat sig i ordinlärning, och hur den moderna teknikens intåg har bidragit till ordinlärning. Fox refererar till det som för många anses vara självklart att ord eller uttryck fastnar olika på olika människor. Det är bevisat att ju fler exponeringar och meningsfulla övningar desto större chans att ordet fastnar. Strategin enligt Fox är att bearbetningen i gissningsprocessen bör pågå på flera nivåer (11). 4.2 Avgränsning Detta arbete har inte för avsikt att låta en analog mot en digital komparation beröra någon annan del än just läs-delen i ett TOEFL-prov. Skälet är helt enkelt att det spektrum som då hade behövt täckas skulle bli för brett, och arbetet skulle med största sannolikhet bli för stort. De olika webbaserade företagen har förvisso appar för både tal- och skriv del, men de är inte relevanta för detta arbete. De appar som finns för just läs-delen är mer än tillräckliga för granskning. 9

12 En annan detalj som är viktig att framföra är den analoga TOEFL-kursens omfattning. Läsaren bör vara medveten om att detta arbete inte har till syfte att återge vad kursen innefattar, dess längd, eller hur kursen läggs upp av en pedagog. Som ju nämnts tidigare finns tillgång till pedagogens material, och det är just detta material som kommer jämföras med TOEFL-apparna, inte kursen i sig. Vidare bör tilläggas att det inte kommer ske någon komparation mellan de olika apparna, eller deras utvecklare. Syftet är inte att jämföra appar/företag, för att se vilken som är bäst. De olika företagens mål och syften är inte heller relevant. Företag har som mål att tjäna pengar, och vad som faktiskt framgår på deras hemsida är inte lika relevant som deras produkt i sig. Det är produkternas verkningsgrad som är av intresse, inte företagens framtidsplaner. I detta underkapitel bör också framgå att jag aldrig fick möjligheten till att faktiskt testa apparnas effekt. Detta av naturliga skäl då testet är alldeles för dyr för mig att genomföra på måfå. Optimalt hade varit om jag tränade med dessa appar för att sedan registrera mig för ett riktigt test (á 220 dollar). Dock hade då krävts likvida medel som inte passar min budget för denna uppsats. Inte heller kan jag be någon testdeltagare att ladda ner appen till sin mobiltelefon i förväg, av flera anledningar. En av dessa anledningar är att det vore felaktigt av en provvakt att kontakta en deltagare privat i förväg. En annan anledning är att jag inte har möjligheten att träffa testdeltagarna innan själva provdagen. 10

13 5. Metod och genomförande Jag bestämde mig för att ta varje ledig tillfälle i akt för att testa de olika apparna. Syftet med självstudier med mobiltelefon bör trots allt vara just friheten och bekvämligheten. Så fort det vankades lite fritid så åkte mobilen fram och ibland även kaffe. Och därmed testade jag dessa appar utan och innan. I soffan, på bussen, och ibland även på kafeterian. Apparnas konstruktörer har förmodligen haft detta i åtanke när de skapat sin produkt. Appar är till mobiltelefoner, och just därför finns friheten till att använda mobilen var man än befinner sig. Efter en hel del träning med apparna är det uppenbart att deras styrka för READING ligger i förståelsen av ord, och framförallt ordens betydelse i en kontext därav valet av Norbert Schmitts metodanalys. Nyckeln till att förstå en text är att begripa ordens principiella innebörd efter dess kontextuella sammanhang. Apparnas styrka är att få testtagaren till att se och ha förståelse för just sammanhang. Medan målen och verktygen är konkreta och tydliga i TOEFL-pärmarna så är apparnas angivna mål otydliga och diffusa. En gissning till varför apparna är otillräckliga i sin information på just denna bit skulle möjligtvis vara dess utvecklare. Då utvecklarna till dessa applikationer är programmerare, grafiker och designers så har fokus lagts på funktionalitet istället för målbeskrivning. Viktigt att komma ihåg är att dessa utvecklare varken är lingvister eller pedagoger, utan mer visionärer och framtidstänkare. Den översiktliga TOEFL-pärmen har angett olika kunskapsmål, speciellt anknutna till just provets läs-del. Dessa mål är sedan kategoriserade till olika syften, och det är framförallt dessa mål som under granskningens gång skall stå i fokus. Meningen är att se om apparna kan uppnå dessa mål. Kunskapsmålen är uppdelade i två huvudkategorier, med tillhörande underkategorier: 1) Grundläggande förståelse: Testtagaren skall här förstå huvudpoängen av en text genom att behärska: - Vokabulär: förmågan att förstå innebörden av ord. - Referenser: förmågan att identifiera vilka substantiv och pronomen det refereras till i texten. - Meningsförenkling: förmågan att känna igen och återge en mening från texten. 11

14 - Faktisk information: förmågan att identifiera nyckelfakta och viktig information i ett stycke. - Negativ information: förmågan att urskilja korrekt information från felaktig. 2) Nå och dra slutsats: Testtagaren skall kunna summera genom: - Infoga text: förmågan att kunna fill in the gaps, alltså införa ord på specifika platser i texten genom att förstå textens sekvens och struktur. - Slutledning: förmågan att dra korrekta slutsatser baserat på identifierad information (ETS, Propell Workshop for TOEFL ibt, Teacher Workshop, 2006). Genom att ha ETS kunskapsmål kommer Schmitts metodanalys bli lättare att tillämpa. Metoden består av 11 olika strategier som kastar ljus över hur språkinlärning och vokabulär på ett optimalt sätt kan utvecklas. Då det inte är nödvändigt att skriva alla 11 strategier kommer istället de strategier som är relevanta för detta arbete att nämnas. Dessa strategier beskrivs kortfattat nedan för att sedan skildras på djupet i arbetets analys kapitel. 1. Integrera det nya ordet i ett språk som användaren redan behärskar. 2. Organisera materialet där ny kunskap förekommer. Schmitt hävdar att är sekventiellt lättare att memorera än Att förstå ett ord öppnar upp förståelse för dess karaktär (diamond = hard, weddings, expensive osv.). 4. Ju djupare den mentala processen är under inlärningen, desto större chans att ordet inte glöms bort. En semantisk process i form av betydelselära kan effektivisera inlärning (koppla en bild till ordet, binda ordet till en ordklass). 5. Hög grad av uppmärksamhet vid memorering av ordet bidrar till att inlärningen effektiviseras markant. Ordigenkänning och tal bör kompletteras med semantik. 6. Ordets repetition (aktiv träning) är av yttersta vikt. 7. Man minns ett ord bäst efter 2:a träningspasset, och glömmer snabbast efter 1:a passet. Därmed bör avståndet i tid mellan 1:a och 2:a passet inte vara för stort. 8. Alla har olika inlärningssätt. Om intresse finns för en viss genre av ord är det lättare att lära sig ord (musik/matlagning/medicin/träning). 12

15 6. Resultat och analys För att ge en bra överblick till läsaren kommer detta kapitel att behandla varje mål som ETS satt för sitt TOEFL-test separat. Alltså kommer varje delmål som nämnts i ovanstående kapitel i kronologisk ordning arbetas igenom samtidigt som Schmitts metod för inlärning används. 6.1 Att ha en grundläggande förståelse av en text: analog vs. digital Vokabulär TOEFL-pärmen ser grundläggande förståelse som nödvändig kunskap för att överhuvudtaget ha en chans i provets läs-del. Pärmen lägger initialt vikt vid testtagarens ordförråd. Genom att ge testtagaren flervalsalternativ mäts då ordförrådets omfattning. (TOEFL Reading Activities, 2006) Exemplen ovan är tagna från ett exempelprov och frågorna liknar således den typ av frågor som testtagaren finner efter att ha läst ett stycke. Notera att orden från båda exemplen (locomotion och suffer paralysis) kan ha olika betydelser. Däremot är det den kontext orden förkommer i som resulterar i endast ett korrekt svar. Förståelse av bara ordet i sig hade med all säkerhet inte räckt för att kunna besvara frågan. Apparna har en liknande struktur när det kommer till ord med mer än en innebörd. Skillnaden är att ordklass är utsatt, och att ordet inte förekommer i någon mening. Nackdelen är då att ordet tappar sin kontextuella ram. Däremot erbjuder appen ett flertal synonymer för att ge testtagaren en push i rätt riktning. Rätt svar meddelas direkt efter användaren valt ett alternativ. 13

16 < Fyra adjektiv att välja från. < Få korrekt svar direkt efter. Denna trial-and-error metod är effektiv i det avseende att testtagaren ges möjlighet till att nöta in ordets betydelse i minnet. Fördelen enligt Schmitts metod är att via repetering av orden lär sig användaren inte bara slutligen dess mening, utan tack vare synonymerna får ordet dessutom en karaktär. Stringent får i detta fall associationer till mer än ett ord vilket ökar dess användningsområde för läsaren (stringent laws, stringent arguments, stringent necessity etc.). Vidare så kan denna repetitiva metod utnyttjas enligt det som Schmitt refererar till som expanding rehearsal. Principen av denna metod är att repetition bör ske snarast möjligt efter att ordet för första gången presenterats för användaren. Alltså först 10 minuter efter, sedan en timme efter, sedan en dag efter, sedan tre dagar efter osv. Denna träningsform skall sedan följa ett tätt schema, där memorering av ordet gradvis ökar samtidigt som användaren ökar tidsspannet mellan träningarna (Norbert & Diane Schmitt, Vocabulary notebooks: theoretical underpinnings and practical suggestions, 1995:136). Apparna bidrar till att träningen av dessa ord sker sekventiellt. Alltså dyker ordet upp mer sällan när användaren ständigt svarar rätt. Däremot dyker de ord där användaren svarat fel upp oftare, vilket bidrar till att svåra ord för användaren upprepas oftare. Den stora skillnaden och enda avsaknaden är i detta fall en kontext att placera ordet i, något som TOEFL-pärmen erbjuder och fulländar. Detta är appens svaghet på denna punkt, däremot finns andra övningar i apparna där kontext erbjuds. Exempel på detta finns längre ner i arbetets analysdel. 14

17 6.1.2 Referenser ETS sätter stor vikt vid uppfattning av referens, alltså vem/vad i texten det refereras till. För att ha en grundläggande förståelse av texten enligt deras kriterium gäller det att separera olika substantiv/pronomen ifrån varandra. Således kan ett exempel se ut på detta vis: (TOEFL Reading Activities, 2006) I detta fall har ETS blandat in flertal substantiv och benämningar för att förbrylla testtagaren. Vid första anblick kan gissningen hamna på C, då testtagaren skulle tänka på tingets funktionalitet. Dock är svaret A, just för att det är en kombination av design och estetik som föremålet i texten hänvisar till, inte föremålets tillämpning. Schmitts analys om ordets karaktär sammanfaller med ETS lärandeobjekt där målet blir definitionen av uttrycket applied-arts, som betecknar ett konstföremål med ett funktionellt syfte. Apparna lyckas träna användaren i en liknande övning. Detta illustreras nedan där läsaren ska ägna uppmärksamheten på det ord som finns på rad tre. 15

18 Principen är densamma i appen som i pärmen. Texten handlar om Da Vincis ambitioner och risken till att blanda ihop (B) och (D) är överhängande Meningsförenkling När det gäller meningsförenkling och förmågan att återge ett stycke med andra ord sätts betydligt fler färdigheter i spel än enbart ord och pronomen. Här måste testtagaren ta fler saker i beaktning som utöver vokabulär rör sig om uttryck och liknelser. Denna övning är relativt svår, framförallt då svarsalternativen liknar varandra. (TOEFL Reading Activities, 2006) Det som avgör simplifiering av bilden ovan till höger, är ordföljden som skiljer marginellt mellan de olika svarsalternativen. Schmitts strategi om organisering av material kan i detta fall leda 16

19 till en förenkling. Om ovanstående korrekta svar skulle omvandlas till en rudimentär ekvation skulle det kunna se ut på detta vis: Applied arts >> cannot vary much >> basic pattern >> laws of physics (1) (2) (3) (4) Däremot ser det annorlunda ut i texten till vänster: Laws of physics >> applied arts >> basic pattern >> so much (4) (1) (3) (2) Det som sker är att informationen kastas om och testtagaren blir tvungen att sortera nyckelfakta med kravet att meningen skall ha samma betydelse. Schmitt diskuterar detta fenomen i sin strategi av organisering. Han menar att genom användning av motsatsord ( they follow basic patttern, so much >< cannot vary much from the basic pattern ) kan hela meningar kastas om och få ett annat utseende, men samma innebörd. Genom detta tränas testtagarens förmåga till logisk sortering och skickligheten till att urskilja rätt från fel (Schmitt, 134). Träning genom appar ger i stort sett samma möjligheter till återgivning av information som den analoga varianten. 17

20 Det som mest skiljer den digitala från den analoga varianten är att istället för en omsortering av orden är fokus riktat åt en kontextuell konstellation. Testtagarens tolkning av budskapet varierar beroende på förståelse av sammanhanget. Även om samtliga fem alternativ delvis nämns i texten till vänster, så finns kontentan av texten i svarsalternativ fyra till höger. Schmitts strategi är dock inte brukbar här, då orden inte kastats om för att förvilla användaren Faktisk information Under läs-delen i ett TOEFL-prov utsätts testtagaren för ett bombardemang av olika informativa segment. När frågorna sedan skall besvaras gäller det att separera nödvändig information från onödig fakta. Det som framförallt skiljer denna process från de tidigare nämnda är att inga ord eller meningar är markerade med fetstil. I texten nämns skulptörers jobb, deras hänsyn till de ofrånkomliga krav som ställs utifrån material, bronsstatyns begränsningar och praktiska lösningar osv. Testtagarens förmåga till att sålla bort onödig info kan, i enlighet med Schmitts metodanalys, tränas genom en snabb mental översättning av frågan. Genom denna strategi framgår det faktum, att de andra svarsalternativen enbart vilseleder testtagaren. Schmitt hävdar vidare att en sammanslagning av språk i sig underlättar och tränar upp denna sorts problemlösning, då ord och uttryck redan är integrerade i ett nätverk av sammanlänkade associationer i det språket som behärskas. Därför kan överföringen till det språket som behöver träningen ske mycket lättare (Norbert & Diane Schmitt, Vocabulary notebooks: theoretical underpinnings and practical suggestions, 1995:134). 18