Seminarium Regionala kontaktpersoner vid Familjecentralerna och styrelsen för FFFF Sätra Bruk augusti 2016

Transkript

1 Seminarium Regionala kontaktpersoner vid Familjecentralerna och styrelsen för FFFF Sätra Bruk augusti 2016 FFFF regionala kontaktpersoner var för sjunde året i rad inbjudna till Stiftelsen Allmänna Barnhusets Sätra Bruk. I år fanns det med representanter ifrån i stort sätt alla län i vårt avlån ga land, endast Västmanland och Halland saknades. Vi hoppas att de kan medverka nästa år. Efter en härlig middag inleddes kvällen med en övning där vi fick intervjua sin granne om var man kom ifrån, uppdrag, utmaningar och framgångsfaktorer. Det var mycket positivt på gång ute i landet. Skåne har ett mål att alla kommuner i Skåne ska ha minst en familjecentral i alla kommuner. Stockholm stad har också i uppdrag att utökat antalet familjecentraler. Det var väldigt många familjecentraler som lades ner i Stockholm för några år sed an som ett resultat av hälsovalet. Många län och regioner har väl fungerande nätverksträffar och många jobbar med kompetensutveckling och systematik. Region Örebro kommer att erbjuda ett utvecklingsarbete för att stärka samordnarna och förbättra samverkan. Det k änns som det är mer positiva tongångar kring arbetet med och på familjecentralerna runt om i landet tillskillnad från tidigare års träffar för regionala kontaktpersoner.

2 Glimtar och guldkorn från nätverket: Svenskundervisning på familjecentralerna i Helsingborg Moa Mellbourn Samtliga sex familjecentraler/familjecentralsliknande verksamheter i Helsingborg erbjuder i samarbete med Komvux svenskundervisning för föräldralediga. Komvux bidrar med en SFIlärare och en barnskötare som kommer till familjecentralen och leder undervisningen. Undervisningen är nivåindelad i två grupper, en för nybörjare och en för de som kan lite mer svenska. Varje grupp träffas två gånger i veckan och varje träff är en och en halv timme. Undervisningen följer inte exakt SFI-kurserna och föräldrarna får inget intyg/betyg, men självklart hjälper det dem att sedan snabbare klara de olika SFI-kurserna. Det är personalen på familjecentralerna som uppmärksammar vilka föräldrar som är i behov av svenskundervisningen och rekommenderar dem att delta. Föräldrarna anmäler sig i förväg genom att fylla i en blankett och lärarna tar kontakt inför första träffen. Det är löpande intag hela tiden under året. Målgruppen för undervisningen är föräldrar som är hemma med barn under ett år. Barnen är med i rummet under undervisningen och barnskötaren ansvarar för att leka med/stimulera dem medan föräldrarna deltar i undervisningen. Föräldrarna har dock själva huvudansvaret för sina barn och sköter t ex matning, blöjbyten och förstås behov av tröst. På en del av familjecentralerna deltar förskolläraren och socialrådgivaren i undervisningen ibland. Detta samarbete är på väg att utvecklas och fördjupas och ska i viss utsträckning gälla alla familjecentralerna. Internationella gruppen på Familjecentralen Söder Moa Mellourn Internationella gruppen är en föräldragrupp för utlandsfödda mammor som vill öva svenska och deras barn. Gruppens syfte är: - Integration - Att vara en mötesplats - Lära och öva svenska - Erfarenhetsutbyte - Att ha roligt tillsammans. Det är familjecentralens förskollärare och socialrådgivare som tillsammans leder gruppen. Att bara mammor är välkomna till denna grupp beror på att en del av kvinnorna, utifrån kulturella eller religiösa skäl, inte skulle

3 kunna prata om alla ämnen om män närvarade. Gruppen träffas varje torsdag kl Tidpunkten är vald utifrån att familjecentralen erbjuder svenskundervisning i samarbete med Komvux på torsdagar. En undervisningsgrupp avslutar sin träff 11.45, medan en annan börjar sin träff kl Detta gör att många väljer att komma till båda verksamheterna. Samtalen i gruppen sker på enkel svenska. Bilder, annan rekvisita och rollspel används som hjälpmedel i kommunikationen. Tolk används inte. Istället hjälper mammorna varandra att tolka i den mån det behövs. Tanken med detta är att främja utvecklingen av svenska språket och att stärka självförtroendet. Den mamma som för några månader sedan inte kunde någon svenska är plötsligt den som hjälper till att tolka åt en annan mamma. Varje träff inleds med en presentationsrunda, där mammorna får berätta för varandra om sig själva och sin familj. Vad som sedan händer är aldrig helt bestämt på förhand. Förskolläraren och socialrådgivaren har några olika teman med sig och väljer vilket utifrån vilka mammor som är där. Exempel på sådant som tas upp i gruppen är traditioner och högtider i olika länder, barnuppfostran och synen på barn, matvanor, samhällsinformation (t ex det svenska valsystemet) samt hur vardagssaker fungerar i Sverige, såsom tvättstuga, bokning av läkartider m.m. Olika artiklar i barnkonventionen tas också upp till diskussion. Ibland görs studiebesök eller utflykter. Bland annat har gruppen fått en guidning i badhuset och gymmet samt på biblioteket. Andra gånger kommer en inbjuden gäst, t ex barnmorska eller dietist till gruppen. Masimas Sävja Familjecentral i Uppsala Lena Williamsson och Maria Norrman-Erixson Sävja familjecentral erbjuder gruppverksamhet för mödrar med utländsk bakgrund. Rekryteringen sker genom familjecentralen men även genom Djungeltelegrafen. Mödrarna har möjlighet att ta med sina barn mellan 0 och 5 år. Det är två professioner som håller i gruppen en förskole pedagog och en socionom. En av personalen pratar arabiska vilket underlättar för arabisktalande att delta. Gruppen träffas två gånger per vecka i en timme. Gruppträffen är ett dialogforum där de bl.a. diskuterar hemlängtan, vad är Kultur vad är Religion, Föräldraskap, Kvinnohälsa, Egna seder och bruk, Kvinnans rättigheter i Sverige, aktuella händelser i samhället, Rättigheter och Skyldigheter. Genom att träffa andra föräldrar i grupp så har

4 man genom forskning sett att det ökar känslan av ett sammanhang och att man blir stärka att kunna klara av svårigheter och kunna utveckla ett gott liv Deltagarna i gruppen kommer från många olika länder och om behov finns så använder man tolk. Språket är ju en viktig del ett tag så SFI lägger sin verksamhet i Masimas gruppen. De olika professionerna på familjecentralen samverkar även i Masimas. Besöket av Barnmorska brukar vara mycket uppskattat då man pratar om kroppen och visar anatomin på en fullstor docka och pratar om sexualitet. BVC pratar bl.a. om vikten att bygga upp immunförsvar och inte ge mediciner i onödan. Andra samverkansparter är psykolog, biblioteket, närpolisen, dietist mm. Träffarna avslutas med gymnastikprogram som lett till många gemensamma skratt. En återkommande punkt varje år är Knytkalas som är välbesökt Personalen har fåt lärt sig mycket under träffarna om kulturer i andra länder. Såsom att: I vissa länder får inte kvinnor ärva Det kan finnas konflikter mellan kvinnor som bär slöja och de som inte gör det Alla längtar hem, efter klimatet och anhöriga De medverkande upplever att föräldrarollen var mer tydlig i sina hemländer. Om de har möjlighet att resa hem upptäcker de att länderna har förändrats under tiden de varit borta och ofta känner de inte igen sig. Föräldraträffar ABC och Älskade barn för nysvenskar i samarbete med lokalbefolkningen, Carina Nyström, Spånga-Tensta i Stockholm Vid familjecentralen i Spånga-Tensta Där erbjuds föräldrar med barn och tonåringar upp till 18 år föräldrarådgivning, parsamtal och samarbetssamtal, samt olika föräldragrupper. ABC Alla Barn i Centrum ABC är ett föräldraskapsstödsprogram som erbjuds i Stockholm plus många andra kommuner i landet. Hittills har ca 550 föräldrar fullföljt kursen i Spånga-Tensta och ca 6000 i Stockholmsstad. Det finns 27 gruppledare inom förskola, skola, parklek, fält, SFI och familjerådgivning. Många föräldrar säger att de tycker ABC är bra bla för att det finns så många bilder med i programmet och att det är översatt till de vanligaste språken, så som somaliska, arabiska och engelska. Det finns även på lätt svenska. I Spånga-Tensta är ABC en valbar kurs på D-nivå på SFI. ABC programmet hålls på SFI under 8 tillfällen till skillnad från vanligtvis 4 tillfällen. De går igenom programmet mer grundligt och låter diskussionerna ta längre tid. Det övergripande syftet med ABC är att bidra till positiv utveckling genom att stärka relationen mellan föräldrar och barn. Programmet är riktat till alla föräldrar som har barn mellan 3-12 år

5 Detta har gett positiva effekter på familjecentralen då bl.a. besöksantalet har ökat. I Spånga-Tensta har man sett att familjer haft behov av ABC mycket tidigare är på D-nivå på SFI. Frågan kring vad de erbjuder nysvenskar ställs av bla föreningar i området. Det resulterade i att de införde föräldraskapsstödsprogrammet Älskade barn. Älskade barn Älskade barn togs in i området genom en samverkan mellan studiefrämjandet, föreningar och stadsdelen. Man såg det som ett komplement till ABC. Syftet med älskade barn är att tidigt nå ut till föräldrar kring frågor gällande föräldraskap och samhällsorientering. Man bildade ett pilotförsök där man utbildade föräldrar till låg och mellanstadiebarn på skolorna runt om i Spånga-Tensta. Det övergick sedan i ett EU-stöds projekt under två år med syfte att bygga broar mellan föräldrar och skolan. Idag utbildar man skolbarnsföräldrar till studiecirkelledare. Älskade barn har utvecklas till att man når fler familjer och med blandad etnicitet. Idag har över 2000 personer deltagit i cirklarna och föreläsningar. Ulla-Britt Lundberg Huddinge berättar om Familjecentralen i Skogås som precis har avslutat sin tredje termin med verksamhet i samarbete med Svenska för baby Huddinge har ca invånare och 4 Familjecentraler 2014 startade verksamheten efter en idé från föräldrar med utländsk bakgrund som ville lära känna andra föräldrar. Dessa har sedan dess drivit verksamheten själva. Föräldraträffarna leds av föräldrarna själva utan tolk, man tolkar åt varandra. Personalen är medarrangörer. Det är ca personer som har deltagit/ träff. Inbjudningar via Facebook och djungeltelegrafen. Träffarna bygger på en viss ordning där man utgår från teman som gruppen själv väljer. Sångsamling är obligatorisk. Målet med träffarna är samtalsarena, att få lära känna andra och utbyta erfarenheter och tankar. Att lära sig Svenska, skapa kontakter samt få samhällsorientering. Alla får komma oavsett kön eller nationalitet. Man gör mycket studiebesök för att få en inblick i andra verksamheter, myndigheter. Något som heter familjelördag arrangeras där alla familjemedlemmar är välkomna. En svårighet har varit att få det att fungera när många tar med sig sina skolbarn och man saknar barnpassning och aktiviteter som passar större barn. En gång i veckan är familjecentralens pedagog och socionom gruppledare. Det är flest kvinnor som kommer till träffarna. Språkcafé Lilla Laxen Ängelholm 2015/2017, Christine Lennartson (Anne-Marie Troedsson) Familjecentralen Lilla Laxen Ängelholm Vi bestämde oss i september 2015 för att starta ett språkcafé, mycket efter inspiration från

6 förra årets Sätra dagar där vi hörde om Falun, Uppsala och Kramfors. Vi fick också nya besökare från bl.a. Syrien som efterfrågade en riktad verksamhet för de som nyligen kommit till Sverige. Språk-caféet startade i oktober 2015 och vi har erbjudit träffar en gång i veckan 2,5 tim och bjudit in alla som är intresserade av att mötas och träna på det Svenska språket, hur det är att leva i Sverige och lite granna hur det är att ha barn i Sverige. I verksamheten har det funnits möjlighet att samtala, sjunga och fika men också möjlighet att få samhällsinformation, träna på svenska och känna gemenskap. Deltagarna hjälper varandra med att översätta till respektive språk. För oss har det varit viktigt att kunna bjuda in alla (både kvinnor och män) flest kvinnor har kommit men en man har kommit i stort sett vid varje tillfälle med sina 3 flickor och vi har inte märkt att detta har hindrat övriga från att komma. Vi har använt oss en del av materialet Vá med från Uppsala men en del av materialet är riktat till kvinnogrupper och då har vi inte kunna använda detta. Kring helger har vi pratat om kultur och hur vi respektive deltagarna firar. Deltagarantalet har legat på ca 40 personer (vuxna och barn/tillfälle). De flesta deltagarna bor i närheten (i centrala Ängelholm) och håller på att etablera sig i samhället men bor trångt och kan inte träffas hemma hos varandra, några deltagare är nyanlända, alla har engagerat sig i att ta med sig fler och nya som kommit till kommunen (ibland har man haft vänner med sig från närliggande kommuner). Att tänka på : - Till informationsmaterial, lappar mm har vi fått hjälp av språkservice, detta har varit jättebra! Vid något tillfälle har vi själv översatt en text med hjälp av google translate, detta har fungerat mindre bra, tror att detta är ok med enstaka ord men en hel mening eller text kan få ett helt annat innehåll! - Fundera efter vilken tid som passar bäst! Vi har haft eftermiddagstid och detta gjorde att många in kom förrän en timme senare än vi startade då man har väntat in sina skolbarn och tog med dem (flera av familjerna har många barn). Detta gjorde också att skolbarnen fick ha egna aktiviter, bla gillade de målarrummet! Gissa om vi har städat Till sist säger Anna-Maria att detta är en fantastiskt rolig verksamhet och alla har varit så positiva och hjälpsamma, man känner att denna verksamhet är så viktig. Och det känns så meningsfullt och bra att man kan erbjuda något där man möts med språket som gemensam nämnare även om det inte är samma språk vi talar!

7 HBTQ-certifiering i Sörmland, Jenny Gårdman Sandberg. HBTQ-certifiering Vårdcentralen Strängnäs och Familjecentralen i Strängnäs. 9 FC i Södermanland, varav 5 är HBTQ-certifierade. Landstinget tog HBT-policy Certifieringen ger kunskap om ALLA 7 diskrimineringsgrupper i lagen; Kön, Sexuell läggning, Religion, Ålder, Etnicitet, Könsöverskridande identitet, Funktionsnedsättning och inte bara diskriminering av HBTQ, Certifiering enl. RFSL. Certifieringsprocessen. 4 utbildningstillfällen. Personalen delas in i grupper Olika teman och sist avslutningsprov. Normen Heteronormen Hur ser en familj ut? Ser över alla utskick och miljön, Vad har HBT-certifieringen inneburit för oss i vårt dagliga arbete?: Ökad vaksamhet, likvärdigt bemötande, Öppna frågor, förutsätter inte att alla lever enligt heteronormen. Reflektion över hur vi uttrycker oss En vilja att lära sig mer om allas olikheter Utarbetat en Guide för bemötande Uppföljning efter 1,2 och 3 år.

8 Framgångsfaktorer - Guldkorn från verksamheter runt om i Sverige Eftermiddagen ägnades åt gruppdiskussioner om guld korn och framgångs faktorer på Familjecentraler. Sammanställningen nedan är några exempel som kom upp när de olika grupperna presenterade sina exempel på blädderblock. Strängnäs har en guide för bemötande på Familjecentral. Man har arbetat fram den tillsammans så alla blir lika bemöt när de besöker familjecentralen. Multireligiös almanacka kan beställas från Sensus Mångkulturella almanacka- kan beställas från Mångkulturellt centrum Brobyggare/kulturtolkar, personer som hjälper familjer att lättare komma in i samhället genom att förklara och hjälpa till t.ex. med möten i olika sammanhang. Utökat Barnahälsovårdsprogram Språkpraktikanter/Skara KDP-öppna grupper/rosengård SPIRA-praktiska och teoretiska stödgrupper/rosengård Svenska med baby/skogås Asyl-öppen förskola/jönköping Busskort för asylsökande/kalmar Föräldrastöd-tripel-P, ICDP Asyl BVC-för barn över 1 år/kalmar COPE. ABC föräldrastöds program Planer på tillfälliga Familjecentraler Öppna förskolor som växer, påverka politiker, arbeta med gruppverksamhet, föräldrar driver egna grupper Utökat familjestöd-famnen Familjecentraler har utbildning i att bryta familjearv Fler Familjecentraler Om man är intresserad av att höra mer om något speciellt gott exempel så är man välkommen att höra av sig till respektive familjecentral. Att bygga långsiktigt föräldraskapsarbete Lovisa Kim MFoF Lovisa Kim, socionom och psykoterapeut, presenterade verksamheten vid den nya myndigheten MFoF, Myndigheten för föräldraskapsstöd och familjerätt. Lovisa presenterade även sig själv och berättade att hon har sysslat med temat familj och föräldraskap på olika sätt, bl.a. på ett ungdomshem och de sista 10 åren med internationella adoptioner. I september 2015 fick MIA (Myndigheten för internationella adoptionsfrågor) nya uppgifter till sig. Myndighetens ansvarsområde utökades till att även omfatta områdena föräldrastöd, frågor om familjerätt som handläggs av kommunerna och familjerådgivning. Från 1 januari 2016 har MIA blivit MFoF. MFoF är en tillsynsmyndighet för internationell adoptionsförmedlingsverksamhet och en kunskapsmyndighet som ska ge kunskapsstöd. Begreppet föräldrastöd har ändrats av regeringen från föräldrastöd till föräldraskapsstöd. Föräldraskapsstöd överfördes från Folkhälsomyndigheten som under åren hade flera stora regeringsuppdrag, där man bl.a. kunde söka pengar till olika utvecklingsprojekt. Uppgifterna

9 som rör familjerätt och familjerådgivning har MFoF tagit över från Socialstyrelsen. Lovisa berättade att MFoF är i ett uppstartsskede. En del i detta är rekrytering av personal. Just nu arbetar 13 personer på myndigheten. Under våren kom två familjerättssocionomer och man håller på och rekrytera en familjerättsjurist. I september börjar en kommunikatör och man planerar att anställa ytterligare en socionom och så småningom en person för föräldraskapsstödsarbetet. Myndigheten har i sitt utvecklingsarbete träffat forskningsgrupper, andra myndigheter, FFFF med flera för att göra en snabbinventering och ta reda på hur man ska jobba vidare med föräldraskapsstödet. Man kan se att mycket har gjorts inom området men det ser olika ut i landet. Tanken är att myndigheten ska sprida kunskap och metoder samt bidra med kunskap kring hur dessa kan implementeras. Just nu arbetar man med frågan om hur MFoF ska kvalitetssäkra sin kunskapsförmedling. I det arbetet är det angeläget att hitta sätt att utvärdera det stöd som ges i det vardagliga arbetet, i mötet mellan professionella och föräldrar. Man har till exempel sett att det finns en diskrepans mellan föräldrars intresse av stöd och vad som finns att tillgå. MFoF vill skapa en beredskap för stöd när ett behov uppstår. Sen vill man även granska det stöd som ges ur ett barnperspektiv och barns upplevelse av stödet. MFoF har även i uppdrag att samordna insatser på nationell och hoppas även att kunna bidra till samordningen på den regionala nivån. Man kommer att identifiera centrala funktioner som finns inom landstingen. Ett samarbete har även upprättats med länsstyrelserna som också har ett uppdrag av regeringen kring stöd till tonårsföräldrar. På den lokala nivån varierar föräldraskapsstödet i landet, eventuellt kommer man att arrangera regionala konferenser som riktar sig till den lokala nivån. Lovisa berättade att MFoF ska undersöka hur man kan bidra till att ta fram ett nationellt kunskapsstöd till nyanlända föräldrar samt att det så småningom kommer att finnas uppdragsutbildningar liknande Förebyggandets konst som tidigare var förlagd i Örebro. Slutligen tackade Lovisa för att hon bjudits in till Sätra Bruk och hon var mycket positiv till den dialog som upprättats mellan FFFF och MFoF. Från uppgång till fall, Vibeke Bing Vibeke inledde med att konstatera att omvärlden har förändrats sedan de första familjecentralerna startades i Sverige, men att strukturerna finns kvar. Sverige ser annorlunda ut idag, här ryms hela världen. Familjecentralen bidrar inte bara till att nyanlända kan trivas i vårt land, utan också till att vi alla kan trivas tillsammans. Familjecentralen- huset som alla vill ha men ingen vill betala. Tyvärr är detta ett återkommande problem och har så varit genom åren. Ofta nämns lokalerna som ett problem i samband med familjecentraler, men enligt Vibeke handlar nog den frågan ofta om något annat.

10 Osäkerheten vid start av nya familjecentraler är mycket större idag än vad den var förr. Idag är det oftare så att beslut kommer uppifrån och man flyttar ihop folk, som inte vet varför de ska samarbeta. Grundtanken med familjecentralerna finns dock kvar: Genom att lägga ihop resurser från olika verksamheter ska vi skapa en helhet tillsammans. Från stuprör till hängränna. Detta är en extra stor utmaning i Sverige, eftersom familjecentralen bygger på att olika aktörer samverkar. I Sverige finns ingen lagstiftning om att familjecentraler ska finnas, vilket det däremot gör i Norge och Holland. Organiseringen ser dock olika ut i de olika länderna. Även om Sverige inte har någon lagstiftning på området är det ofta Sverige som man tittar på som föregångsland när det gäller familjecentraler. Det finns nu intresse för att starta ett europeiskt nätverk för familjecentraler. Initiativ till detta kommer från Holland och Polen. Enligt Socialstyrelsens kartläggning från 2008 ska en familjecentral vara fullt samlokaliserad och bestå av alla fyra benen för att kallas familjecentral. Vibeke lyfte frågan om vad som är viktigast. Fyra ben? Samlokalisering? Vad händer om vi tappar något ben? Dörrarna mellan de fyra olika benen ska hållas öppna, inte slutas, vilket ibland sker. Ofta är det barnmorskemottagningarna som haltar, dock inte alltid. Exempel där samarbetet med barnmorskemottagningarna fungerar bra är Jönköping och Jämtland. Många föräldrar beskriver just samlokaliseringen som viktig för att få/våga ta emot hjälp. Samarbete Samordning Samverkan Samarbete och samordning krävs. Men vad är det som ska samordnas? Samordnaren är beroende av vad ledningsgruppen säger och gör. Mötestider måste samordnas för att det ska vara möjligt att samverka. Detta är ett problem för BHV och BMM i flera fall. I Skåne får BVC och BMM som tillhör en familjecentral en särskild ersättning. Tanken är att pengarna ska möjliggöra att tid frigörs till samverkan. Ett annat sätt att reglera samverkan är genom avtal. Vibeke tror att kunskapsbrist är det grundläggande problemet när samverkan inte fungerar. Alla anställda måste veta vad en familjecentral är. Det finns idag ingen utbildning eller liknande för att jobba på just familjecentral. Ledarskapet kan också vara ett problem, men Vibeke betonade att det ändå alltid är bättre att fyra av fem ledare är med på tåget än att ingen är det.

11 Familjecentralens byggstenar Samordning. Vad ska samordnas? Bl a avtal, tid, lokaler, grundsyn och utbildning. Mötesplats. Om familjecentralen verkligen ska bli en mötesplats och vara den stödjande arena som är tanken krävs det, enligt Vibeke, att öppna förskolan är med och att öppettiderna är generösa. Alla barn-varje barn Ja, alla barn möter en BVC-sköterska men hur gör vi för att alla familjecentralernas resurser verkligen ska bli tillgängliga för alla? Det finns tusen sätt att skapa en tillgänglig verksamhet. Ju mer tillgänglig verksamhet, desto fler som hittar till alla familjecentralens delar. Delaktigheten. Gör det inte mer komplicerat än det är. Barnen är delaktiga bara genom att de deltar i öppna förskolans verksamhet. Samarbetet. Det hälsofrämjande perspektivet. Här finns ofta kunskapsbrist från ledningshåll. Viktigt att det inte bara blir ett modeord. Tidpunkten. Att ge hjälp i rätt tid. Att komma in tidigt. Vi ser annorlunda på hälsa idag än vid den tid då barn- och mödrahälsovården startade. Det krävs idag mer än det medicinska. Folkhälsoperspektivet och föräldraskapets betydelse har blivit viktigare. Arbetet sker i allt större utsträckning efter anknytningsteori. Det universella arbetet kommer dock lätt bort i det riktade arbetet. Det är viktigt att inte bara tänka i risker. Det är också viktigt att skilja på förebyggande och främjande arbete. Vibeke vet inte hur många familjecentraler som läggs ner, men hon vet många som ska startas. Hon har en känsla av att de kunskaper som krävs inte alltid finns vid start av nya familjecentraler. Alltför ofta vet inte beslutsfattarna själva varför de ska starta en familjecentral. Familjecentralen behöver planeras med hänsyn till hälsoklyftor och svaga grupper. Några faktorer som hon lyfter fram som viktiga vid planeringen av familjecentraler är: Resurser som motsvarar barnunderlaget och områdets socioekonomiska status Begränsa teamets storlek Se till att det finns kompletterande resurser utanför familjecentralen Hellre flera familjecentraler i barnrika områden än en stor Framgångsfaktorer för en familjecentral är enligt Vibeke: Samsyn Snabba samverkansvägar Trygghet, pålitlighet, tillgänglighet Rätt tid Socialrådgivarens tillgänglighet på den generella nivån en framgångsfaktor Vibeke tog också upp att vi ofta har satt upp övergripande mål för familjecentralens

12 verksamhet, men sällan specificerat vad det är vi vill uppnå mer konkret. Föräldrar beskriver t ex hur viktigt det varit för dem att de fått nya vänner via familjecentralen. Sådant beskrivs sällan i våra målformuleringar. Så länge det inte finns en självklar uppgift för alla kommuner att bedriva öppen förskola kommer vi inte ha samma förutsättningar för alla barn. Detta kan vara värt att trycka på när barnkonventionen blir lag. Öppna förskolan är i sin tur en förutsättning för att familjecentralen verkligen ska bli den mötesplats som är tanken (se ovan Familjecentralens byggstenar ). Man ska inte glömma att det är primärvården som är arenan för familjecentralerna, inte kommunen. Det är kommunens anställda som kommer in på primärvårdens arena. När det gäller samarbetet anser Vibeke att man ska eftersträva jämställdhet i teamen. Hur blir det om det t ex finns en socionom anställd och tio anställda från primärvården? Att arbeta på en familjecentral innebär att bli mer personlig i sin yrkesroll. När man arbetar på en familjecentral växlar man ofta snabbt mellan olika roller. Cecilia Lindskov beskriver i sin avhandling om familjecentraler detta som familjecentralens olika rum. Vikten av att inte bara vara i expertrollen utan även i de andra mer personliga rollerna ska inte underskattas. Att kunna växla mellan dessa roller är en viktig konst i arbetet på en familjecentral. Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Skåne har stora planer för familjecentraler, Anna- Maria Troedsson Kommunförbundet Skåne Hälso- och sjukvårdsnämnden i Skåne har i sin budget för 2015 beslutat att ta fram en strategi för inrättande av minst en familjecentral per kommun. Avsikten med att öka antalet familjecentraler står att finna i att familjecentraler är en hälsofrämjande arena för blivande föräldrar och barnfamiljer. Familjecentralen har en viktig uppgift i främjandet av trygga uppväxtvillkor genom att sprida kunskap till och stödja blivande föräldrar och föräldrar att skapa trygghet för sina barn under deras tidiga levnadsår. Syfte och Målsättning: Strategin syftar till att det ska inrättas minst en familjecentral alt. familjecentralsliknande verksamhet per kommun i Skåne under år Målsättningen med familjecentraler är att erbjuda blivande föräldrar och barn och deras föräldrar en mötesplats och härigenom skapa förutsättningar för kontakt och stöd mellan föräldrar, möjlighet till initiativ och aktiviteter i föräldragruppen, eget ansvarstagande och ökad trygghet i föräldrarollen. Genom att samla verksamheter, under samma tak, som har det gemensamma uppdraget att på olika sätt ge stöd i det blivande och nyblivna föräldraskapet skapas en verksamhet som ger vinster såväl kvalitativt som tidsmässigt. Den främsta vinsten med samverkan inom en familjecentral är att den ökar förmågan att tidigt upptäcka och tillgodose behov av stöd bland barnfamiljer, vara lättillgänglig som nära mötesplats, stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar, skapa arbetsformer där barn och föräldrar är delaktiga samt erbjuda ett lättillgängligt stöd. Genom

13 samverkan och utifrån familjens livssituation främjas en god hälsa för barn och föräldrar. I samverkan med föräldrar främjas en trygg anknytning, gynnsam fysisk, psykisk och social utveckling för barnen. Mer om strategin finns att läsa i den bifogade PP. Styrelsen har ordet Inledning Under fredagen inledde ordförande Åsa Pettersson dagen med syftet för dessa träffar. Syftet är att utbyta erfarenheter mellan de regionala nätverken och stärka familjecentralernas fortsatta utvecklingsarbete på lokal, regional och nationell nivå. Åsa fortsätter med att presentera den nya styrelsen och verksamhetsplanen. Vi diskuterade framtida behov och prioriteringar för styrelsens arbete under Ett antal frågeställningar belystes om bl.a. uppdateringen av regionala kontaktpersoners uppdrag. Avslutningsvis presenterade representanter från arbetsgruppen i Gävleborg hur planeringen fortlöper inför konferens Vi har också fått nya representanter till planeringsgruppen av nästa års RK-dagar på Sätra Bruk. Nedan presenteras de kommentarer som kom fram under de olika punkterna. Styrelsens powerpoint bifogas Ny beskrivning av RK uppdraget - Den behöver formuleras om och visa vad det genererar för positiva vinster med att vara RK, vad vinner verksamheten på att ha en RK på sin arbetsplats. - En fundering är också om man kan/ska tidsbestämma uppdraget som RK? - Hur utser man RK - demokrati- val - Vilket syfte är det att vara RK? - RK ska utgöra en referensgrupp till styrelsen. Ulrika Johansson Landskrona, Åsa Walje Märsta och en styrelserepresentant uppdaterar beskrivningen. Styrgruppens/chefernas roll på FC samt Samordnarens roll på FC - Det behövs en chefs och politiker utbildning på vad är en FC? - Vilken funktion ska en styrgrupp ha? - Dialogmöte för chefer - Nyhetsbrev en krönika av olika professioner som skriver om sitt arbete som mailas ut till RK som skickar det vidare till berörda. - Många tycker att det behövs en nationell (FFFF) stämpel på dokumentet. - Sammanställa en tänka på lista alla tänka på vid start av FC vad det gäller att bilda styrgrupp. Alla bidrar med tips och idéer om innehållet och Marianne Gabrielsson, Anna Bodin, A-M sammanställer den. Viktiga punkter inför kommande VP - Samla goda exempel från familjecentraler runt om i landet på hemsidan - En generell powerpoint kring vilka vinster man ser med familjecentraler - Att styrelsen finns med i planeringen av den årliga konferensen

14 - Att man som regional kontaktperson bereds plats till konferensen, samt att man får reducerat pris till konferensavgiften - Möjlighet till videokonferens till konferensen för de som inte fått plats - Satsa på forskning, utvärdering eller uppföljningar, även mer vetenskapliga artiklar - Att använda hemsidan som spridningsarena - Medlemmarna ser att chefer och tjänstemän behöver mer kunskap om vad en familjecentral är. Styrelsen jobbar vidare med den frågan - Snabb, lätt skrift till politiker och tjänstemän som förklarar vad en familjecentral är och vinster med den. - Nationellt och regionalt arbete - Arbeta med frågan: - Hur gör vi chefer delaktiga? - Stötta RK - Jobba för att alla får komma på den årliga konferensen kr kostade dokumentationen i Jönköping, är det värt detta? Den är värd varenda krona och används runt om i landet anser majoriteten av alla RK Konferens 2017 Tinna Cars Björling och Ulrika Heimer från arbetsgruppen i Gävleborg presenterar lite glimtar från planeringen och tar med sig reflektioner från RK om programmet. Familjecentralernas dag Firas just nu under vecka 21 men det har kommit önskemål om att byta vecka då det krockar med internationella föräldradagen och majoriteten av alla RK tycker det är helt ok att byta vecka och en del föreslår att den kanske ska firas på hösten då våren ändå är så intensiv. Styrelsen återkommer när beslut har tagits. Ny arbetsgrupp för Sätra 2017 är Åsa Walje, Christine Lennartsson, Lena Williamsson och Marianne Gabrielsson som också är sammankallande. Dagarna avslutades med att ordförande Åsa tackade Marianne för härliga och givande dagar och Allmänna Barnhuset för att vi får lov att vara på Sätra Bruk. Tack och på återseende! FFFF Styrelse