Uppvidinge. Kallelse/underrättelse. Ärende. Bilaga Datum: Tid: Godkännande av dagordning. 2.

Transkript

1 Uppvidinge KOMMUN Kallelse/underrättelse Sammanträde med: Barn- och utbhdnmgsnämnden Datum: Tid: Plats: Älghultskolan Ärende 1. Godkännande av dagordning Bilaga 2. Val av justerare 3. Information från Håkan Arvidsson, rektor för Älghults friskola Dnr Redovisas på sammanhäde 4. Ekonomisk rapport Dnr Redovisas på sammanhäde 5. Budget 2014 och verksamhetsplan Dnr Riktlinjer för komplettering av skärpta behörighetsregler 3 för lärare och förskollärare Dnr Nedläggning av fritidshemmet Kastanjen i Älghult 4 Dnr Revisionsrapport om granskning av barn- och 5-7 utbhdnmgsnärnndens ledning och uppföljning Dnr Verksamhetsrapport Dnr Redovisas på sammanträde 10. Anmälan av delegeringsbeslut Dnr Redovisas på sammanträde Torbjörn Gustafsson ordförande

2 U Uppvidinge K O M M U N 1?UM Dnr Budget 2014 och verksamhetsplan S ammanf attning Barn- och utbfidnmgsnämndens budgetgrupp har tagit fram ett förslag tih budget 2014 och verksamhetsplan Budgetförslaget hgger inte inom den av konmiunfullmäktige beslutade budgetramen. Anledningen till detta är bland annat ökade kostnader på grund av faktorer som barn- och utbhdmngsnämnden inte kan styra över. Kommunen tar emot ett stort antal asylsökande, anhöriginvandrare och ensamkommande flyktingungdomar. Detta innebär ökade kostnader för barnoch utbhdningsnämnden på följande sätt: Kommunen är skyldig att erbjuda modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. När Skolinspektionen genomförde sin tillsyn 2009 hade kommunen varken modersmålsundervisning eher studiehandledning på modersmålet. I mars 2013 erbjöd vi modersmålsundervisning och/eher studiehandledrung på modersmål tih cirka 120 elever i följande språk: albanska, arabiska, bosniska, dari, grekiska, isländska, persiska, polska, serbiska, somahska, tyska och ungerska. Antalet elever varierar men ökar ständigt, främst i somahska och arabiska. De ensamkommande flyktingungdomarna läser introduktionsprograrnmet språkintroduktion. Det innebär att de är på gymnasieskolan en stor del av dagen. På skoltid får eleverna både reguljär undervisning och modersmålsundervisning samt studiehandledning på modersmål. Barn- och utbudningsnämnden får dock ingen ersättning för detta. Hela statsbidraget går oavkortat tih boendet. Av ovanstående skäl är budgetförslaget 1 mnkr över tilldelad budgetram. Bam- och utbhdningsnämnden föreslås äska denna summa från kornmunfullmäktige. Barn- och utbildningsförvaltningen

3 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse: Anders Käll, Förslag till budget 2014 och verksamhetsplan för barn- och utbildningsnämnden, Håkan Nilsson Förslag till beslut 1. Föreslå kornmunfullmäktige att anta förslag tih budget 2014 och verksamhetsplan för barn- och utbhchrmgsnämnden. 2. Hos kommunfullmäktige äska om kr i utökad budgetram tih modersmålsundervisrdng och studiehandledning på modersmål. 3. Hos konmiunfullmäktige äska om kr i utökad budgetram för ökade kostnader i samband med ensamkommande flyktingungdomar. 4. Uppdra åt förvaltningen att se över avgifter och upprätta ett förslag tih riktlinjer för pedagogiska måltider. B eslutsexpediering Kommunfullmäktige Anders Käh förvaltningschef Barn- och utbildningsförvaltningen

4 UPPVIDINGE KOMMUN Barn- or:h utbildningsnämnden Barn-och utbildningsnämnden Diarieni ' M t M Förslag till drift- och investeringsbudget för 2014 samt verksamhetsplan för 2015 och 2016, barn- och utbildningsnämnden Sammanfattning I februari beslutade kommunfullmäktige om driftbudgetramarna för barn- och utbildningsnämnden för perioden Jämfört med tidigare ram innebar beslutet krav på ytterligare verksamhetsanpassning under perioden, minskade medel för löneökningar 2014, tilläggsanslag för lärarlönernas ökning i lönerevisionen 2012 som blev högre än budgeterade 3,0 procent samt tilläggsanslag för höjda politikerarvoden Tidigare beslutad ram Verksamhetsanpassningar Ramjustering löneökningar 2014, -0,4 % Tilläggsanslag lärarlöner Tilläggsanslag politikerarvoden Ramjustering löneökningar, 3 % Ramjustering ökade intäkter -306 Ramjustering övriga kostnader, 2 % Beslutad ram I övrigt innehåller ramarna sedan tidigare medel för löneökningar med 3 % per år, ökning av övriga kostnader med 2 % per år, krav på ökade intäkter med 1,5 % per år, samt sedan tidigare beslutade krav på verksamhetsanpassning till följd av minskat elevantal under planperioden. Barn- och utbildningsnämndens budgetberedning har tillsammans med förvaltningen arbetat fram ett driftbudgetförslag som ligger 1000 tkr över den tilldelade ramen. Skälen till att budgeten ligger utöver ram framgår av tjänsteskrivelsen "Budget 2014 och verksamhetsplan " (Dnr ): Budgetförslaget ligger inte inom den av kommunfullmäktige beslutade budgetramen. Anledningen till detta är bland annat ökade kostnader på grund av faktorer som barn- och utbildningsnämnden inte kan styra över. Kommunen tar emot ett stort antal asylsökande, anhöriginvandrare och ensamkommande flyktingungdomar. Detta innebär ökade kostnader för barn-och utbildningsnämnden på följande sätt: Kommunen är skyldig att erbjuda modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. När Skolinspektionen genomförde sin tillsyn 2009 hade kommunen varken modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet. I mars 2013 erbjöd vi modersmålsundervisning och/eller studiehandledning på modersmål till cirka 120 elever i följande språk: albanska, arabiska, bosniska, dari, grekiska, isländska, persiska, polska, serbiska, somaliska, tyska och ungerska. Antalet elever varierar men ökar ständigt, främst i somaliska och arabiska. 1

5 De ensamkommande flyktingungdomarna läser introduktionsprogrammet språkintroduktion. Det innebär att de är på gymnasieskolan en stor del av dagen. På skoltid får eleverna både reguljär undervisning och modersmålsundervisning samt studiehandledning på modersmål. Barn- och utbildningsnämnden får dock ingen ersättning för detta. Hela statsbidraget går oavkortat till boendet. Av ovanstående skäl är budgetförslaget 1 mnkr över tilldelad budgetram. Barn- och utbildningsnämnden föreslås äska denna summa från kommunfullmäktige. Tabell, driftbudgetförslag, intäkter och kostnader totalt, tkr Budget 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 Förändring Intäkter , , , ,0 390,0 Kostnader , , , , ,0 Netto , , , , ,0 Tilldelad ram , , ,0 Differens -1000,0-1000,0-1000,0 Inklusive kompensation för läraravtalet 2012 och ökad budget politisk verksamhet, men exklusive tilläggsbudget till SFI och budgetmedel från Personalutskottet 2013 Nettokostnaderna ökar med 9,7 mnkr (5,1 %) under planperioden. Intäkterna ökar med totalt 0,4 mnkr (2,0 %). Kostnaderna ökar med 10,1 mnkr (4,8 %). Förslaget bygger på prognostiserat antal barn och elever inom nämndens verksamhetsområden samt övriga kända förändringar och innebär ett fortsatt förändringstryck, särskilt inom grund- och gymnasieskolan till följd av minskat antal elever. Förslaget innebär även satsningar inom ett antal områden. Föreslagna budgetändringar utöver i budgetbeslutet för 2013 planerade förändringar och verksamhetsanpassningar är: Besparingen på Fritidshemmet Kastanjen i samband med dess nedläggning -200 tkr Besparing på Kulturskolan Besparing på Gymnasieskolan genom minskade kostnader för elever i andra kommuner och fristående skolor Minskade kostnader för pedagogiska måltider Minskade kostnader för skolskjutsar Förstärkt budget genom att återsöka kostnader för lokaler från Migrationsverket fö r Asy 1 ve rksa m h ete n Ökade lokalkostnader för planerad ny modul på Åsedaskolan, kombinerat med minskade kostnader på förskolan i Åseda i samband med att en modul där kan avvecklas - beräknat ökad nettokostnad 300 tkr Fortsatt satsning på Skoldatatek Ej tidigare budgeterad kostnad för inköp och utbyte av datorer och datautrustning Netto föreslagna budgetförändringar -200 tkr tkr -100 tkr tkr -100 tkr tkr tkr tkr tkr För planåren finns kvarvarande verksamhetsanpassningar att arbeta in i kommande budgetprocesser. Dessa redovisas i budgeten underrubriken Verksamhetsanpassningar under Förvaltningsgemensamma kostnader är det 600 tkr och 2016 ytterligare 1000 tkr så att det blir totalt 1600 tkr

6 Andra större förändringar i förhållande till tidigare års verksamhet är bland annat: Planering för nya barnomsorgslokaler i Åseda fortsätter. I budgetförslaget är nya lokaler finansierade i enlighet med en investering på 15 mnkr vilket har beräknats innebära en nettokostnadsökning med cirka 800 tkr per år. Inom grundskolan fortsätter elevminskningen med ca 3,7 % under planperioden. Elevantalet minskar både i egen och i extern regi. Inom gymnasieskolan fortsätter minskningen av elevunderlaget, med ca 7,9 % under planperioden. I budgeten finns en fortsatt anpassning till färre antal elever. Ökningen i budgeten 2013 för barn i behov av särskilt stöd ligger kvar med 500 tkr till 4,8 mnkr. Under läsåret 2012/2013 infördess ett nytt sätt att fördela ut medlen till respektive verksamhet, som kommer att utvärderas under Osäkerhetsfaktorer En osäkerhetsfaktor är alltid löneökningsutfallet i avtalsrörelsen. Löneökningsmedlen är för 2014 budgeterade till 2,6 % och för övriga år till 3 % per år. 1 % motsvarar ca 1,1 mnkr. Utveckling av antal barn och elever i kommunen. Budgeten bygger på ett antagande av barnoch elevutvecklingen. Större avvikelser i förhållande till antagandet kan påverka det ekonomiska utfallet i både positiv och negativ inriktning. En sådan förändring kan vara eventuell anhöriginvandring. Även in- och utflyttning påverkar. Det förekommer att elever har stora behov av extra stöd för att klara av sin utbildning. Ibland kan det bli mycket kostsamt, och kan bli svårt att inrymmas i den ordinarie budgeten. Nya krav från staten kan påverka både verksamhet och ekonomi. Finansiering av Yrkesvux från och med Staten har minskat bidragen till kommunerna kraftigt. För 2012 har nämnden fått ett tillskott i budgeten med 1 mnkr för att kunna slutföra påbörjade utbildningar. För 2013 och framåt finns inga medel budgeterade för yrkesvux. SFI-verksamheten. Tidigare har finansiering av SFI-verksamheten delats med kommunstyrelsen. I dagsläget saknas uppgift om hur finansieringen från kommunstyrelsens sida ska vara. Driftbudgetförslag per verksamhetsområde Politisk verksamhet Nettobudget, tkr Budget 2013 Förslag 2014 Budgetförslag Förslag 2015 Förslag 2016 Förändring Barn- o utbildn.nämnd 522,0 523,0 525,0 527,0 5,0 Inom den politiska verksamheten planeras inga större förändringar. Kostnadsökningen för planperioden är 5 tkr (1,1 %) och består av normala kostnadsökningar. I det fall arvoden ökas, finansieras de av budgeten för löneökningsmedel som återfinns under verksamhetsområdet förvaltningsgemensamt. 3

7 Förvaltningsgemensamt Budgetförslag Nettobudget, tkr Budget 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 Förändring Adm o ledning 11097, , , ,0 11,0 Förvaltningsgem verks 8 297, , , , ,6 IT och datastöd 459,0 468,0 477,0 486,0 27,0 Kompetensutv 600,0 600,0 615,0 630,0 30,0 Personallösningar 600,0 600,0 600,0 600,0 - Riktade resurser BBSS 4 800, , , ,0 - Vht-anpassning ,0-1600,0-1600,0 Summa , , , , ,6 Kostnaderna för verksamhetsområdet förvaltningsgemensamt ökar med 10,3 mnkr under planperioden. Större förändringar är: Löneökningsmedel på totalt 13,8 mnkr finns i budgeten för förvaltningsgemensam verksamhet, som avser Eftersom 2013 års avtalsrörelse inte är klar ännu, har årets medel inte fördelats ut till respektive verksamhet. Medlen ska räcka till samtliga verksamheter utom förskolan, där löneökningsmedlen redan är inlagda i verksamhetens resursfördelningsbudget. En löneökningstakt på 3 % är beräknad för hela perioden, bortsett från 2014 då den är beräknad till 2,6 % i enlighet med beräkningen för nämndernas ramar. Inköp och utbyte av datorer och datautrustning, 500 tkr En fortsatt satsning på skoldatatek, 200 tkr per år (0,4 årsarbetare) görs för att driva verksamheten. Satsningen på matematik- och engelska utveckling, 200 tkr per år som avsattes i Budget 2013 ligger kvar för perioden En satsning görs på utveckling av metoder inom matematik- och engelskautbildning inom grundskolan. Syftet är att öka andelen elever som får godkända betyg inom ämnena. Ökningen i budgeten 2013 för barn i behov av särskilt stöd ligger kvar med 500 tkr till 4,8 mnkr. Under läsåret 2012/2013 infördes ett nytt sätt att fördela ut medlen till respektive verksamhet, som kommer att utvärderas under Förskola Budgetförslag Nettobudget, tkr Budget 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 Förändring Öppen förskola 242,0 242,0 243,0 244,0 2,0 Förskola , , , , ,5 Vårdnadsbidrag 500,0 500,0 500,0 500,0 - Barnomsorgsavgifter , ,0 2437, ,0 - STB maxtaxa ,0-2165,0-2165,0-2165,0 - STB Q-säkring 349,0 349,0 349,0 349,0 - Summa 31190, , , , ,5 Kostnaderna för förskoleverksamheten beräknas öka med 2,9 mnkr, varav merparten (2,1 mnkr) avser löneökningsmedel. 800 tkr finns avsatt för avser nya lokaler för barnomsorgen i Åseda. Budgeten är beräknad utifrån antagande om att antalet barn i verksamheten är i stort oförändrat under perioden. Nedan redovisas antalet födda barn i kommunen de senaste åren: 4

8 Löneökningstakten beräknas vara 3 % per år. Osäkert när nybyggnationen i Åseda kan vara klar. Budgetmedel finns avsatt för att täcka ökade driftskostnader beräknat på en investeringskostnad på 15 mnkr. Samtidigt kan en del andra lokaler avvecklas och vissa effektiviseringar i personalbemanningen göras. Nettokostnadsökningen beräknas till ca 800 tkr per år. F-klass och fritidshem Budgetförslag Nettobudget, tkr Budget 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 Förändring F-klass FTH 8 860, , , ,2-103,5 Barnomsorgsavgifter ,0-1263,0 1263,0-1263,0 - Summa 7 597, ,6 7461,9 7494,2-103,5 Budgeten för F-klass och fritidshem beräknas minska med 103,5 tkr (1,3 %) och består av normala kostnadsökningar (96,5 tkr) samt en besparing på Kastanjen med 200 tkr. Budgeten för löneökningar återfinns under förvaltningsgemensamt och kommer att fördelas ut till verksamheten när respektive års avtalsrörelse är genomförd. Bam- och elevantalet beräknas vara i princip oförändrad under planperioden. Grundskola Budgetförslag Nettobudget, tkr Budget 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 Förändring Grundskola , , , ,0-1700,0 Servicefunktioner 20987, , , ,7 54,5 Skolsköterska 1289,0 1291,0 1293,0 1293,0 4,0 Fritidsledare 994,0 994,0 994,0 994,0 - Skolpsykolog 665,0 665,0 665,0 665,0 - Kurator 801,0 801,0 802,0 802,0 1,0 Specialpedagog 927,0 927,0 928,0 929,0 2,0 Skolskjutsar 8 951, , ,2 8999,2 48,2 Simundervisning 200,0 200,0 204,0 208,0 8,0 Särskola 2 835, , , ,0 10,0 Summa , , , ,9-1701,3 Grundskolans nettobudget (exkl löneökningsmedel) minskar med 1,7 mnkr under planperioden, vilket motsvarar 2,4 %. Samtidigt beräknas elevtalen sjunka med ca 3,7 %. Budgeten har räknats upp för normala kostnadsuppräkningar och jämfört med tidigare budgetbeslut så har budgeten för skolskjutsar minskats med 500 tkr från och med Budgeten för pedagogiska måltider har minskats med 100 tkr. 5

9 Från budgetbeslutet ligger det kvar en anpassning till färre elever i form av en anpassad bemanning på kommunens egna skolor samt en minskad budget för skolor i annan regi Elevprognos: Inom särskolans verksamhet kommer antalet elever att minska från dagens 5 till 2 för höstterminen Budgeten förändras inte i dagsläget eftersom osäkerheten är stor kring eventuellt tillkommande nya elever. Verksamhetens omfattning och ekonomi behöver ses över inför kommande budgetarbete. Gymnasieverksamhet Budgetförslag Nettobudget, tkr Budget 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 Förändring Gymnasieskola , , , ,0-1400,0 Servicefunktioner 4 819, ,0 4709, ,0-110,0 SYV 1022,0 1025,0 1030,0 1030,0 8,0 Skolskjutsar 2 349, , ,0 2492,0 143,0 Inackorderingsbidrag 350,0 350,0 350,0 350,0 - Gymnasiesärskola 1388,0 1218,0 1218,0 1223,0-165,0 BBSS gymnasieskola 139,0 139,0 139,0 139,0 - Summa , , , ,0-1524,0 Gymnasieverksamheten är den verksamhet som kommer att genomgå de största förändringarna under planperioden, nettobudgeten (exkl löneökningsmedel) minskar med 1,5 mnkr, vilket motsvarar 3,5 %. Elevunderlaget beräknas minska med 7,9 %. Anledningen till att budgeten minskas mer än elevunderlaget, är en ambition att sänka kostnadsnivån. Budgetförändringarna förutom normala kostnadsökningar består av: I det tidigare budgetbeslutet fanns krav på budgetförstärkningar främst i form av: På grund av färre elever minskad budget för interkommunala ersättningar med 1,4 mnkr. En anpassning av bemanningen till färre elever och till en mer effektiv undervisningsorganisation görs med 1 mnkr, motsvarar ca 2 årsarbetare. Jämfört med budgetbeslutet för perioden så innebär det ett krav på ytterligare minskade kostnader för interkommunala ersättningar med 700 tkr. Samt en ytterligare minskning av personalen med en årsarbetare i budget Prognos, elevunderlag för gymnasiet: Antalet elever på särgymnasiet beräknas med utgångspunkt från vad som är känt idag öka från dagens 4 till 6 höstterminen 2014 och därefter ligga kvar på samma nivå. Bedömningen är att denna 6

10 högre nivå kan hanteras inom planerad budget. Det är svårt att bedöma antalet eventuella tillkommande nya elever. Kulturskola Budgetförslag Nettobudget, tkr Budget 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 Förändring Adm o ledning 182,0 182,0 182,0 182,0 - Undervisning 2 681, , , ,2-194,8 Avgifter kulturskolan 200,0 200,0 200,0 200,0 - Avgifter instrumenthyra 36,0 36,0 39,0 39,0 3,0 Summa 2 627, , , ,2-197,8 Kulturskolans nettobudget (exkl löneökningar) minskar med 197,8 tkr för planperioden. Vilket utöver en mindre kostnadsuppräkning förklaras av en föreslagen besparing på Kulturskolan med 200 tkr (0,47 åa). Jämfört med budgeten för 2012 innebär det att det återstår 0,38 åa av den förstärkning som ursprungligen gjordes i budget för Vuxenutbildning Budgetförslag Nettobudget, tkr Budget 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 Förändring Vuxenutbildning 1692,0 1692,0 1697,0 1702,0 10,0 Servicefunktioner vux 672,6 684,1 690,1 696,1 23,5 SYV 248,0 248,0 248,0 248,0 - Särvux 90,0 90,0 90,0 90,0 - Summa 2 702, , , ,1 33,5 Vuxenutbildningens nettobudget (exkl medel för löneökningar) ökar med 33,5 tkr under planperioden och består av normala kostnadsuppräkningar. Det är osäkert hur bidragsläget kommer att vara under Huruvida yrkesvux utbildningar kommer att bedrivas 2014 och framåt beror helt på både efterfrågan och möjligheterna att finansiera dessa. SFI och asyl Budgetförslag Nettobudget, tkr Budget 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 Förändring SFI 833,0 833,0 833,0 833,0 - Asylverksamhet bun 500,0 501,0 501,0 501,0 - Summa 333,0 332,0 332,0 332,0 - SFI-verksamhetens omfattning beräknas vara i stort sett oförändrad. Det finns ett behov att se över finansiering av elever som kommer via etableringsenheten. Asylverksamhetens nettobudget är oförändrad. Verksamheten förväntas ge ett intäktsöverskott på 500 tkr. Detta för att täcka in bland annat lokalkostnader, administration med mera som inte kostnadsförs på verksamheten. Intäktsbudgeten ligger på 8 mnkr och kostnadsbudgeten på 7,5 mnkr 7

11 Förslag investeringsbudget Investeringsbudget, tkr Budget n ve nta ri e r övr ve rks 1200,0 1200,0 Inventarier gymnasiet 700,0 700,0 Inventarier komvux 60,0 60,0 Inventarier kulturskola 15,0 15,0 Summa 1975,0 1975,0 Budgetförslag ,0 1200,0 700,0 700,0 60,0 60,0 15,0 15,0 1975,0 1975,0 Investeringsbudgeten följer tidigare planering, tkr per år och avser bland annat utbyte av inventarier, datorer till gymnasieskolan, maskiner till yrkesutbildningar med mera. Investeringsnivån beräknas vara oförändrad under planperioden. Om nybyggnationen av barnomsorgslokaler genomförs, kommer investeringsbehovet att vara något större. Utökningen beräknas inrymmas i den planerade investeringsnivån på 15 mnkr för nybyggnationen. Utöver dessa investeringar kan det bli aktuellt med en investering i en modul på Åsedaskolan för att möjliggöra en handikappanpassning av lokalerna. En ökad lokalkostnad för detta är inlagt i budgeten och blir i så fall antingen i form av att lokalerna leasas alternativt köps in. I det fallet blir investeringsutgiften cirka 4,5 mnkr. Slutligen finns det för kommunen en eventuell investering under perioden för nybyggnation av barnomsorgslokaler i Åseda. I barn- och utbildningsnämndens driftsbudget finns det avsatta medel för att hantera en investering på 15 mnkr. Personal Antalet årsarbetare beräknas minska med 6,22 under planperioden, förändringarna planeras enligt nedan: Summa Grundskola -0,50-0,75-0,75-2,00 Fritidshem -0,75 0,00 0,00-0,75 Gymnasiet -1,50-0,50-1,00-3,00 Kulturskolan -0,47 0,00 0,00-0,47 Summa -3,22-1,25-1,75-6,22 En kontinuerlig anpassning pågår till förändrat antal barn och elever, vilket kan medföra förändringar utifrån det som redovisas ovan. En sammanställd redovisning av antalet årsarbetare per verksamhetsområde i bilaga 1. 8

12 Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning är förändrade i förhållande till 2013 års mål. Samtlig statistik ska hämtas från SKLs öppna jämförelser. Volym Personaltätheten i verksamheterna ska vara lägst i nivå med riksgenomsnittet. Kvalitet Högre andel elever än föregående år når kravnivån för godkänt på nationella prov i grundskolans år 3. Högre andel elever än föregående år når kravnivån för godkänt på nationella prov i grundskolans år 6. Högre andel elever än föregående år är behöriga till nationellt program på gymnasieskolan. Minst 80 % av alla gymnasielever som är folkbokförda i Uppvidinge kommunen fullföljer sin gymnasieutbildning inom 4 år. Personal Sjukfrånvaron ska vara i nivå med kommunstyrelsens mål, det vill säga max 5 % av arbetad tid. Genomförd kompetensutveckling ska motsvara minst 1 % av den totala personalbudgeten. Medborgarnytta Plats på förskola i önskad tätort ska erhållas inom 3 månader från önskat placeringsdatum. Uppvidinge kommun ska vara bland de 100 bästa grundskolekommunerna Andel folkbokförda gymnasieelever i kommunen som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar inom 2 år efter avslutad gymnasieutbildning ska vara högre än föregående år. 9

13 Antal årsarbetare Bilaga Förändring Ledning och administration Förvaltningsledning 4,10 4,10 4,10 4,10 4,10 IT samordnare 0,20 0,20 0,20 0,20 0,20 Rektorer och administration 12,97 12,97 12,97 12,97 12,97 Elevhälsa 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Samordnare kulturskolan 0,40 0,40 0,40 0,40 0,40 Summa 18,67 18,67 18,67 18,67 18,67 0,00 F-klass och Fritidshem 17,09 17,09 16,34 16,34 16,34-0,75 Grundskola Undervisning 63,06 62,56 62,56 62,56 62,56 SVA 4,30 4,30 F 4,30 r 4,30 r 4,30 Servicefunktioner 16,77 15,84 15,84 15,84 15,84 SYV 1,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Fritidsledare 1,65 1,65 1,65 1,65 1,65 Anpassning 0,00-0,50-1,25-2,00 Summa 86,78 84,35 83,85 83,10 82,35-3,68 Särskola F-klass och fritidshem 0, Grundsärskola 5,15 5,74 5,74 5,74 5,74 Särvux 0,25 0,13 0,13 0,13 0,13 Summa 5,87 5,87 5,87 5,87 5,87 0,00 Elevhälsa Specialpedagog 1,50 1,50 1,50 1,50 1,50 Skolsköterska 2,40 2,40 2,40 2,40 2,40 Skolpsykolog 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Öppen förskola 0,50 0,60 0,60 0,60 0,60 Kurator 1,50 1,60 1,60 1,60 1,60 Summa 6,90 7,10 7,10 7,10 7,10 0,20 Gymnasiet Undervisning 17,09 17,09 17,09 17,09 17,09 Elever med särskilda behov 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 SYV 0,50 1,50 1,50 1,50 1,50 Servicefunktioner 1,30 1,30 1,30 1,30 1,30 Anpassning 0,00 0,00-1,50-2,00-3,00 Summa 19,39 20,39 18,89 18,39 17,39-1,00 Vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning 2,06 2,06 2,06 2,06 2,06 Grundläggande vuxenutbildning 0,80 0,80 0,80 0,80 0,80 SFI 1,75 1,75 1,75 1,75 1,75 SYV 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 Summa 5,11 5,11 5,11 5,11 5,11 0,00 Kulturskolan, undervisning 4,08 4,93 4,46 4,46 4,46 0,38 Total 163,89 163,51 160,29 159,04 157,29-4,85 Förändring -3,22-1,25-1,75-4,47 Tillkommer elevassistenter inom ramen för elevhälsans tilldelning av resurser, förskolans personal inom ramen för resursfördelningssystemet och för servicefunktioner i Aseda samt personal för asylsökande barn/elever. 10

14 fum 'b Uppvidinge K 1) M M U N t jämtes krive Ise Dnr Riktlinjer för komplettering av skärpta behörighetsregler för lärare och förskollärare S ammanf attning Enligt skollagen, 2010:800, 2 kap 13 skall huvudmannen använda lärare eher förskollärare i undervisningen som har utbhdning för den undervisning som lärare eher förskollärare ska bedriva. Av detta följer att lärare som arbetar i grundskolan eher på en förskola skall innan 1 december 2013 ansökt och fått sin lärarlegitimation. Vilken utbhdning som krävs för att bedriva viss undervisning framgår av 'Törordning 2011:326 om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnänming tih lektor". Förfarandet skiljer sig åt beroende på om läraren har en lärarexamen eher inte. Lärare som är tillsvidareanställd med lärarexamen men saknar behörighet i visst ämne För att uppfylla kvalifikationskraven som tihsvidareanställd krävs att man har behörighet i samthga ämnesområden inom vilka undervisning bedrivs. Dessa lärare behöver komplettera sin utbildning och detta skah vara genomfört senast 30 juni Om läraren inte kompletterat sin utbhdning före den 1 juli 2015 får huvudmannen använda läraren inom organisationen för att bedriva undervisning. Läraren får dock anställas högst ett år i sänder. Varje rektor skah ha påbörjat sitt arbete med att kartlägga nuvarande samt kommande behov för den undervisning som skah bedrivas. Utifrån denna planering bedöms vilka lärare som är behov av att komplettera sin behörighet (lärarlyftet II). Observera att lärares behörighet och hur de används kan innebära att lärare får undervisa på mer än en skola och eventuellt byta skola. Villkor för att delta på lärarlyftet II: - lärarexamen - godkännande av arbetsgivaren (behovet styr) Barn- och utbildningsförvaltningen

15 Lärarlyftet II ges i enlighet med hitidsstudiestödet i Uppvidinge kommun: - ersättning för kurs- och htteraturkostnader och för resor för studier som bedrivs utanför Uppvidinge kommun med ett belopp maximerat tih 15 % av basbeloppet per år. Detta är förmånsbeskattat. - möjhghet tih upp tih 15 dagars betald ledighet för studier beroende på antal poäng som läses Lärare som är tillsvidareanställd utan lärarexamen Lärare som inte har examen för den undervisning som ska bedrivas behöver komplettera sin utbhdning till behörighetsgivande examen. Är man anställd före 1 juh 2011 har man rätt att besluta om betyg och ansvara för undervisningen, dock längst till den 30 juni Efter detta datum får lärare utan examen inte självständigt besluta om betyg eher ansvara för undervisning utan detta sker tillsammans med en lärare som är legitimerad eher rektor. Arbetsgivaren ska överväga och bedöma hur verksamheten skah organiseras efter detta datum för den lärare som inte har kompletterat sin utbhdning. Lärare utan lärarexamen kan användas för undervisning, men huvudmannen måste fatta beslut om detta. Läraren får dock inte självständigt sätta betyg eher ansvara för undervisningen. En lärare som saknar läramtbhdning kan bh övertahg. Förändring i organisationen kan resultera i uppsägning på grund av arbetsbrist enligt SKL chkulär 2004:50 "Saklig grund för uppsägning av lärare på grund av arbetsbrist" och chkulär 09:9 "Arbetsrättshga regler vid uppsägning av arbetsbrist". Huvudmannen måste ta ställning tih huruvida thlsvidareanstähda lärare utan lärarexamen ska ges möjhghet att skaffa en lärarexamen inom ramen för sin anställning. Huvudmannen har följande två alternativ: Alternativ A Huvudmannen beslutar att lärare har tiden fram till den 30 juni 2015 på sig att ta en lärarexamen. Berörd lärare kan utifrån huvudmannens bedömning erhåha tjänstledighet utan lön för studier. Detta innebär att lärare utan examen måste meddela arbetsgivaren om man avser att skaffa sig en lärarexamen eher inte. Utifrån lärarens val kan eventueha konsekvenser om övertahghet och uppsägning uppstå. Alternativ B Huvudmannen beslutar att lärare utan examen nekas möjhgheten att skaffa en lärarexamen tih den 30 juni 2015 inom ramen för sin tjänst. Uppsägning på grund av arbetsbrist genomförs snarast möjhgt utifrån arbetsrättshga regler då uppsägningstid och omplacermgsuttedningar ska genomföras. Barn- och utbildningsförvaltningen

16 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse: Anders Käll, Förslag till beslut 1. Huvudmannen beslutar enligt alternativ B. 2. Lärare utan examen nekas möjligheten att skaffa en lärarexamen tih den 30 juni 2015 inom ramen för sin tjänst. 3. Uppsägning på grund av arbetsbrist genomförs snarast möjhgt utifrån arbetsrättshga regler då uppsägningstid och omplacermgsutiedningar ska genomföras. Beslutsexpediering Barn- och utbildnmgsförvaltriingens ledningsgrupp Fackliga företrädare Personalavdelningen Anders Käh förvaltningschef Barn- och utbildningsförvaltningen

17 Upphörande av fritidshemmet Kastanjen S ammanf attning Kastanjen har under de senaste åren fungerat som fritidshem för friskolan Fria 48:an. Kastanjens lokaler inryms i Fria 48:an. Fritidshemmet Kastanjen har under de senaste åren minskat i volym. Från ca elever tih idag 8 elever, dessa elever är sällan eher aldrig där samtidigt. Fr. o m höstterminen 2013 har dessa elever uppnått sådan ålder att fritidshemmet inte är ett alternativ. Under de senaste åren har elever som varit inskrivna vid förskolan Ugglebo fortsatt att vara kvar där men då som fritidshemselever. Detta har inneburit att Kastanjen inte fyllt på med nya elever. Lokalbehovet kommer att finnas kvar då lokalerna kommer att användas tih annan verksamhet, SFI. I dag finns två anställda, totalt 1.25% tjänst. En tjänsteinnehavare, 75% tjänst, kommer gå i pension 30 juni En tjänsteinnehavare kommer att placeras i Alstermo, 50% tjänst. Några ekonomiska konsekvenser utöver inbesparingen av 75% tjänst (pension) av att Kastanjens verksamhet upphör kommer det inte att bh. Barn och utbildningsnämnden föreslås besluta att fritidshemmet Kastanjen upphör med dess verksamhet den 14 juni 2013 Rolf Bonnevier rektor Barn- och utbildningsförvaltningen

18 Revisionsrapport Barn- och utbildningsnämndens ledning och uppföljning Uppvidinge kommun Lisa Åberg och Pär Sturesson 30 oktober 2012 pwc

19 Barn- och utbildningsnämndens ledning och uppföljning Innehållsförteckning 1. Inledning l 1.1. Bakgrund i 1.2. Revisionsfråga i 1.3. Metod 1 2. Iakttagelser Hur styr barn- och utbildningsnämnden verksamheten dels via ekonomiska resurser, dels via mål? Hur följer barn- och utbildningsnämnden upp verlcsamheten både ekonomiskt och verksamhetsmässigt? Hur arbetar barn- och utbildningsnämnden med standardkostnader? Hur fungerar samarbetet mellan nämnden och förvaltningen? Har barn- och utbildningsnämnden en fungerande intern kontroll? Hur använder barn- och utbildningsnämnden kvalitetsredovisningen för att utveclda verksamheten? 5 3. Revisioneli bedömning Kontrollfrågor oktober 2012 Uppvidinge kommun PwC

20 Barn- och utbildningsnämndens ledning och uppföljning I i. l.l. Inledning Bakgrund Revisorerna har en regelbunden dialog med nämnderna och representanter för förvaltningarna som en del i sin riskbedömning. Barn- och utbildningsnämnden utgör en stor del av kommunens verksamhet och svarar för drygt 40 procent av kommunens kostnader. I dialogerna med representanter för både nämnder och förvaltningar har det framkommit att ledning av nämnden inte fungerar fullt ut ändamålsenligt. Revisorerna har i sin bedömning av väsentlighet och risk ansett det angeläget att granska barn- och utbildningsnämndens ledning och uppföljning. Granskningen har genomförts av Pär Sturesson och Lisa Åberg inom PwC Revisionsfråga Har barn- och utbildningsnämnden en ändamålsenlig ledning och uppföljning av verksamheten? Kontrollmål Hur styr barn- och utbildningsnämnden verksamheten dels via ekonomiska resurser, dels via mål? Hur följer barn- och utbildningsnämnden upp verksamheten både ekonomiskt och verksamhetsmässigt? Hur arbetar barn- och utbildningsnämnden med standardkostnader? Hur fungerar samarbetet mellan nämnden och förvaltningen? Har barn- och utbildningsnämnden en fungerande intern kontroll? Hur använder barn- och utbildningsnämnden kvalitetsredovisningen för att utveclda verksamheten? 1.3. Metod Granskningen genomförs genom intervjuer med politiker i nämnden, representant för kommunstyrelsen, barn- och utbildningschef, förvaltningskoordinator, kvahtetsutvecklare, ekonom, rektorer och förskolechefer samt genomgång av relevant dokumentation. Rapporten har sakavstämts av förvaltningschefen. 30 oktober 2012 Uppvidinge kommun PwC 1 av 8

21 Barn- och utbildningsnämndens ledning och uppföljning I 2. Iakttagelser 2.1. Hur styr barn- och utbildningsnämnden verksamheten dels via ekonomiska resurser, dels via mål? Ordförande och vice ordförande i nämnden anser att det är ekonomin och nationella krav som styr verksamheten. Förvaltningsledningen framhåller skollagen och budgeten med dess ekonomiska mål och verksamhetsmål. Rektorer och förskolechefer anger att det är de nationella leraven i form av läroplan och skollag som är styrande för verlcsamheten, samtidigt är ekonomin överordnad vilken nivå på verksamheten som ska bedrivas. Endast någon intervjuad nämner de kommunala målen som en del av styrningen av nämndens verksamhet. Det sker inga tydliga prioriteringar hur resurserna ska användas från nämndens sida enligt de intervjuade. Det framförs önskemål från rektorerna och förskolecheferna att nämnden måste bli tydligare med vilken vision som ska finnas i Uppvidinge kommun avseende exempelvis förskolan. De menar att det salmas en tydlig politisk inriktning på verksamheten. Bland annat önskas besked om vilka öppettider som ska gälla inom förskolan. Av budgeten för år 2012 framgår att nämnden har 190 mnkr till sitt förfogande och som är fördelat enligt följande: Verksamhet Mnkr Politisk verksamhet 0,4 Kulturskolan 2,2 Gemensamma kostnader 20,3 Barnomsorg 32,7 Grundskola 84,1 Gymnasieskola 42,6 Särskola 4,3 SFI 0,8 Uppdragsutbildning 1-0,2 Flyktingmottagning 2-0,5 190,0 Enligt förvaltningsledningen har anpassning successivt skett av verksamheten efter minskat antal barn och elever. Samtidigt så upplever rektorerna att det skapar en misstro när nämnden redovisar ett överskott gentemot budgeten, då det finns behov i verksamheten. 1 2 Intäkt Intäkt 30 oktober 2012 Uppvidinge kommun PwC 2 av 8

22 Barn- och utbildningsnämndens ledning och uppföljning Nedanstående mål enligt god ekonomisk hushållning är fastställda för barn- och utbildningsnämnden. Volym Nettokostnader inom verksamheterna förskola, grundskola och gymnasium som jämförbara kommuners (definition av jämförbara kommuner enligt ekonomiavdelningens utredning "Vad kostar verksamheten i vår kommun"). Kvalitet Personaltäthet i verksamheten som jämförbara kommuners. 98 procent godkända i nationella prov i grundskolans årskurs 3 och procent av grundskoleelever behöriga till nationellt program inom gymnasieskolan. 80 procent av gymnasieelever fullföljer gymnasieutbildning inom fyra år. Personal Sjukfrånvaron maximalt fyra procent av arbetad tid. Genomförd kompetensutveckling motsvarar 1 procent av total personalbudget. Medborgarnytta Förskoleplats inom tre månader. Trygg och säker skolmiljö (enkätundersökning). Uppvidinge kommun bland de 100 bästa skolkommunerna i landet (enligt SKL:s Öppna jämförelser). Nämnden tycker att det egna beslutsfattandet är effektivt. Arbetsutskottet har avskaffats och istället deltar oppositionen vid beredningen. Nämnden behandlar i genomsnitt tolv ärenden per sammanträde, varav en del utgörs av informationsärenden. Delegationsordningen lyfts fram som ett betydelsefullt dokument i styrningen. Av intervjuerna framkommer att nämnden har fått gå ut med direktiv och påminna rektorerna att redovisa delegationsbeslut till nämnden Hur följer barn- och utbildningsnämnden upp verksamheten både ekonomiskt och verksamhetsmässigt? Nämnden följer upp ekonomin vid varje sammanträde. Nämnden har också en stående punkt på dagordningen "Verksamhetsrapport". Varje rektor har också i uppgift att redovisa kvalitet utifrån läroplansmålen. För nämnden redovisas måluppfyllelsen klassvis. Utifrån ett uppgjort schema kommer rektorerna till nämndssammanträdena och redovisar sin enhets ekonomiska uppföljning och kvalitetsarbete. Nämndens personalkostnader anses viktiga att kontinuerligt följa upp då nämnden brottas med ett fallande elevantal. Nämnden lägger också stort fokus på det pedagogiska ledarskapet som ett redskap för att höja resultaten. 30 oktober 2012 Uppvidinge kommun PwC 3 av 8

23 Barn- och utbildningsnämndens ledning och uppföljning 2.3. Hur arbetar barn- och utbildningsnämnden med standardkostnader? Ett dokumenterat resursfördelningssystem finns för förskolan. Systemet tar hänsyn till om förskolan är liten och enavdelningsförskolor får kompensation för detta. Resurserna inom skolan fördelas utifrån lärartäthet med ett inslag av SALSAberäkning plus omkostnader utöver personal- och lokalkostnader. För vissa kostnadsslag finns en elevpeng exempelvis läromedel och kost. Förvaltningschefen har också följt upp och kunnat finna avvikelser när det gäller subventioner av lokalkostnader och kostprissättningen. Synpunkter framförs på att kosten upplevs som dyr. När det gäller förskolans resursfördelningssystem upplevs det inte ta hänsyn till verkligheten. Systemet tar t.ex. inte hänsyn till om förskolan är liten och hämtar maten, eller hur dags barnen lämnas eller hämtas. Synpunkter framförs på att tillräckliga resurser inte fördelas till barn i behov av särskilt stöd utifrån antalet barn. Dessa anses inte få det stöd och hjälp som de har rätt till, enligt de intervjuade. Barn- och utbildningsnämnden har höga kostnader för gymnasieskolan. En översyn av lärartätheten kommer att genomföras. Gymnasiet har en ny rektor som har vidtagit åtgärder och kunnat minska kostnaderna, bland annat har undervisningstiden ökat. En viktig fråga för nämnden är att få upp sökantalet till gymnasieskolan. I förhållande till standardkostnaderna, år 2011, har barn- och utbildningsnämnden totalt 8,6 mnkr högre kostnader, detta fördelas på förskolan 2,4 mnkr lägre, grundskolan 3,0 högre och gymnasieskolan 8,0 mnkr högre Hur fungerar samarbetet mellan nämnden och förvaltning en? Samarbetet mellan ordföranden och förvaltningsledningen upplevts ha blivit bättre jämfört med i början på mandatperioden, förvaltningen har tätare kontakter med vice ordförande. Förvaltningsledningen å sin sida upplever styrningen från den politiska nivån som tillräcklig. Synpunkter framförs på att det har förekommit bekymmer runt tystnadsplikten. Exempelvis har uppgifter om vitesföreläggande läckt ut. Från och med höstterminen 2012 har förvaltningen lagt om mötesstrukturen för de interna mötena. Utifrån ett fastlagt kalendarium träffas ledningsgruppen, dvs. rektorerna, chefen för elevhälsan, kvalitetsutvecldaren, förvaltningskoordinatorn och förvaltningschefen för stormöte en gång i månaden. En gång i månaden får rektorerna handledning i pedagogiskt ledarskap och ytterligare en gång i månaden ägnas mötestiden renodlat åt Icvalitetsarbetet. Tid finns även inlagt för ytterligare ett möte om behov uppstår. Synpunkter framförs på att även ledningsgruppen behöver handledning då gruppkänslan och tilliten till gruppen saknas. Det upplevs inte vara "högt i tak" på mötena. Det finns också uppfattningar om att det är främst skolan som diskuteras på ledningsgruppen och att många diskussioner rör praktiska göromål. Önskemål finns om mer pedagogiska diskussioner och erfarenhetsutbyten. 30 oktober 2012 Uppvidinge kommun PwC 4 av 8

24 Bam- och utbildningsnämndens ledning och uppföljning Förra mandatperioden fanns en Samsynsgrupp. I denna grupp gavs rektorerna tillfälle att träffa den politiska nivån utan förvaltningsledningens deltagande. Gruppen avskaffades i och med att den nuvarande ordföranden tillträdde. Flera intervjuade saknar Samsynsgruppen då den bidrog till ett närmare samarbete mellan rektorer och nämnd Har barn- och utbildningsnämnden en fungerande intern kontroll? Barn- och utbildningsnämnden har inte fattat beslut om något system eller rutiner för intern kontroll. Någon intern kontrollplan har inte upprättats trots att fullmäktige fastställt ett reglemente för intern kontroll som anger att en sådan ska upprättas årligen. Nämnden ser uppföljningen av delegationsbeslut som en del av sin interna kontroll Hur använder barn- och utbildningsnämnden kvalitetsredovisningen för att utveckla verksamheten? Det är inte längre ett krav i skollagen att varje skola måste upprätta en kvalitetsredovisning, däremot krävs att det finns ett systematiskt kvalitetsarbete. Barn- och utbildningsnämnden i Uppvidinge har beslutat att göra en form av kvalitetsredovisning. Sedan två år tillbaka har barn- och utbildningsnämnden en kvahtetsutvecklare på heltid. I våra intervjuer framförs synpunkter på att kvalitetsutvecklaren främst fungerar som ett stöd för förvaltningschefen i Icvalitetsarbetet än som ett stöd till rektorerna ute i verksamheten. Det kan skilja från rektor till rektor vilket behov av stöd som önskas. Synpunkter framförs på att arbetet främst riktas mot skolan. Århgen upprättas en kvalitetsplan med SMARTA mål med koppling till ekonomi och resurser. Målen sätts utifrån läroplanerna. Av intervjuerna framkommer att förvaltningsledningen anser att de SMARTA målen har en röd tråd, men att målen är dåligt formulerade. Vissa intervjuade anser att förvaltningen inte är överens inom förvaltningen om hur mål ska formuleras. Synpunkter framförs t.ex. om att förskolan inte kan arbeta med kunskapsmål på samma sätt som i skolan. Kvalitetsarbetet utgår från ett lcvalitetshjul och lcvalitetsutvecklaren har tagit fram mallar och rutiner som ska följas. Enligt intervjuade upplevs dessa som ändamålsenliga. Vidare framkommer att Icvalitetsarbetet mycket handlar om att få ut optimalt av resurserna samtidigt som alla barn och elever ska behandlas lika. De förtroendevalda ser Icvalitetsredovisningen som ett Icvitto på det som genomförts under året. I och med nuvarande kvahtetsutvecklare upplevs kvalitetsarbetet ha förbättrats och fått en tydligare struktur. Nämnden gör också uppföljningar på de åtgärder som måste göras. Av intervjuerna med tjänstemännen framkommer synpunkter på att förtroendevalda saknar respekt för externa styrdokument såsom lagar och förordningar, exempelvis har nämnden satt målet att 98 % av eleverna ska ha behörighet till de nationella programmen inom gymnasieskolan, vilket strider mot skollagens intentioner. 30 oktober 2012 Uppvidinge kommun PwC 5 av 8

25 Barn- och utbildningsnämndens ledning och uppföljning Inom ramen för Icvalitetsarbetet har lcvalitetsutvecldaren och förvaltningschefen regelbundna avstämningar med rektorerna. Rektorerna får i uppdrag att återkomma och förbättra det som kommer fram. För varje skola ska det upprättas en lokal arbetsplan med smarta mål. Synpunkter framförs på att målen snarare är utformade som aktiviteter. Enligt de intervjuade vill skolinspektionen ha kunskapsmål. Förvaltningsledningen uppges sig ha svår att bedöma hur mycket egentligen Icvalitetsredovisningen styr verksamheten. Nämnden får redovisningen per Idass där varje elev utgör en rad men listorna är avidentifierade. Förvaltningsledningen uppger att den får ligga på rektorerna när det gäller kvalitetsarbetet, en relativt stor mängd statistik ska sldckas in till förvaltningen. Förvaltningen har inte kunnat göra några slcolbesölc under hösten beroende på sjukdom. Vid skolbesölcen förs diskussioner om hur verksamheten fungerar och vilka förbättringsområden som finns. 30 oktober 2012 Uppvidinge kommun PwC 6 av 8

26 Barn- och utbildningsnämndens ledning och uppföljning I 3. Revisioneli bedömning Vi bedömer att barn- och utbildningsnämndens ledning och uppföljning avseende det ekonomiska perspektivet i stort fungerar ändamålsenligt. Denna bedömning grundar vi på att den ekonomiska styrningen och fördelningen av resurser är tydlig och att uppföljningen av ekonomin sker systematiskt och regelbundet. Däremot kan ledning och uppföljning utifrån ett verksamhetsperspektiv förbättras ytterligare. Denna bedömning grundar vi på att det i stort endast är de nationella målen och kraven som är styrande, medan de lokala målen har ringa eller liten styreffekt för verlcsamheten. Uppföljningen av verlcsamheten sker till stor del utifrån de nationella målen. De lokala målen följs upp i samband med delårsrapport och årsredovisning. Det är angeläget att barn- och utbildningsnämndens mål för god ekonomisk hushållning utgör en utgångspunkt för respektive enhets nedbrytning till sina SMARTA mål. Vi bedömer att den nya mötesstrukturen som förvaltningen har infört ska kunna leda till att nämndens styrning och uppföljning förbättras. Vi anser att nämnden behöver upprätta system och rutiner för hur det interna kontrollarbetet ska bedrivas Kontrollfrågor Hur styr barn- och utbildnmgsnämnden verksamheten dels via ekonomiska resurser, dels via mål? Nämnden fördelar sin ekonomiska ram utifrån sitt resursfördelningssystem för förskola och skola. När det gäller verksamhetsstyrningen så vill tjänstemännen ha en mer tydlig politisk styrning och en vision från barn- och utbildningsnämnden. Hur följer barn- och utbildningsnämnden upp verksamheten både ekonomiskt och verksamhetsmässigt? Ekonomin följs upp regelbundet av nämnd och förvaltning. Verksamhetsuppföljningen sker i samband med delårsrapport, årsredovisning och kvalitetsrapporterna. Nämnden får också löpande verksamhetsinformation. Hur arbetar barn- och utbildningsnämnden med standardkostnader? Standardkostnaderna utgör en del av hur resurserna fördelas. Nämnden är väl medveten om att gymnasieskolan ligger betydligt högre än vad standardkostnaden anger. 30 oktober 2012 Uppvidinge kommun PwC 7 av 8

27 Barn- och utbildningsnämndens ledning och uppföljning Hur fungerar samarbetet mellan nämnden och förvaltningen? Samarbetet mellan nämnd och den centrala förvaltningsledningen fungerar i stort väl. Nämnden bör i dialog med både förvaltningsledning och rektorer samt förskolechefer skapa en gemensam målbild för vad verlcsamheten ska sträva mot. Idag finns olika uppfattningar i detta. Den nya mötesstrukturen på förvaltningen är ett steg i rätt riktning för att bedriva utvecklings- och förändringsarbete. Har barn- och utbildningsnämnden en fungerande intern kontroll? Nämnden arbetar inte i någon större utsträckning med den interna kontrollen. Det finns delar i nämndens sätt att arbeta som är en del av den interna kontrollen men ett större helhetsgrepp bör tas. Hur använder barn- och utbildningsnämnden kvalitetsredovisningen för att utveckla verksamheten? Kvalitetsredovisningen och nämndens kvalitetsarbete kan i ännu större utsträckning användas för att styra och utveckla verlcsamheten Lisa Åberg Pär Sturesson Projektledare Uppdragsledare/certifierad kommunal revisor 30 oktober 2012 Uppvidinge kommun PwC 8 av 8

28 Uppvidinge KO M M I' N tjänsteskrivelse Dnr Revisionsrapport om barn- och utbildningsnämndens ledning och uppföljning Sammanfattning På uppdrag av revisorerna har PwC genomfört en granskning av barn- och utbildhiingsnämndens ledning och uppföljning. I rapporten "Granskning av barn- och utbudnrngsnämndens ledning och uppföljning" redovisas gjorda iakttagelser och en revisioneh bedömning. Barn- och utbildningsnämnden har fått anstånd tih den 30 aprh att ge svar på planerade åtgärder med ardedning av rapporten. På beredningen bestämdes att förvaltningschefen ska upprätta en skrivelse om hur rapporten har hanterats på verksamhetsnivå och att nämndens ordföranden ska upprätta en skrivelse över de åtgärder som ska vidtas på politisk nivå. Förvaltningschefen har gått igenom revisionsrapporten med barn- och utbildnmgsförvaltningens ledningsgrupp. Följande punkter diskuterades: Önskemål om ramtider för förskolornas öppettider Ärendet kommer att tas upp på barn- och utbhdningsnämndens sammanträde Misstro i verksamheten när nämnden redovisar överskott gentemot budget Överskottet som uppstod 2011 var av tillfällig natur. Överskottet berodde på yttre faktorer som var svåra att påverka. För 2012 redovisades ett underskott på 557 tkr. Påminnelse till rektorerna om redovisning av delegeringsbeslut Ett konstaterande om att förvaltningen vid ett flertal tillfähen har behövt påminna ledningsgruppen om att anmäla beslut som är fattade enhgt barn- och utbhdningsnämndens delegationsordning. Förskolans resursfördelningsmodell På uppdrag av kommunen har PwC gjort en utvärdering av förskolans Barn- och utbildningsförvaltningen

29 resmsfördelningsmodell. Ärendet togs upp på barn- och utbhcuungsnämndens sammanträde Önskemål om handledning för rektorer och förskolechefer Rektorer och förskolechefer har fått handledning i pedagogiskt ledarskap av en extern handledare under hösten 2012 och våren Önskemål om pedagogiska diskussioner Vi har minskat antalet ledningsgruppsmöten tih förmån för verksamhetsmöten för rektorer och förskolechefer. På verksamhetsmötena ansvarar rektorer och förskolechefer för innehåhet och väljer själva vad om ska diskuteras. Upplevelsen av att det inte är "högt i tak" på mötena Ledningsgruppen känner inte igen den formuleringen och upplever inte detta som något problem. Önskemål om samsynsgrupp Samsynsgruppen togs bort i början av den här mandatperioden men har nu återinförts. Presidiet och ledningsgruppen träffas två gånger per terrnin. Stöd från kvalitetsutvecklare Huvudmannen ansvarar för det övergripande kvalitetsarbetet. Rektorer och förskolechefer ansvarar för kvalitetsarbetet på sina enheter i enhghet med det övergripande kvalitetsarbetet. Kvahtetsutvecklarens arbete är ett stöd på både förvaltnings- och enhetsnivå. Utformning av barn- och utbildningsnämndens mål Barn- och utbhdningsnämndens mål har diskuterats på en samsynsgrupp. Budgetgruppen har reviderat nämndens mål i sitt förslag tih budget Rutiner för intern kontroll Kommunens mtiner för intern kontroll har granskats i en egen revision. Kommunstyrelsen kommer att ta ett helhetsgrepp och se över ratinerna för intern kontroll för samthga nämnder. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse: Anders Käh, Skrivelse: Torbjörn Gustafsson Revisionsrapport: Barn- och utbhomingsnämndens ledning och uppföljning, Lisa Åberg och Per Sturesson, PwC, Barn- och utbildningsförvaltningen