Loa Lindberg 9 april 2014 Handledare: LINN DORSCH

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Loa Lindberg 9 april 2014 Handledare: LINN DORSCH"

Transkript

1 Barns språkutveckling N11e 10 oktober 2013 Minerva Gymnasium Kurs: Svenska 3 Handledare: HANNA Gymnasiearbete LINDBERG 100p Litteraturstudie Loa Lindberg 9 april 2014 Handledare: LINN DORSCH

2 ABSTRACT It is well known that aerobic physical exercise has positive effect on heart function and health. The heart adaptation consists of lower resting and working heart rate, structural chances and enhanced metabolic regulation leading to increased physical performance characterizing the sports heart. Also, regular exercise leads to improved cardiovascular health. The findings of this review support the positive effects of regular aerobic training of cardiac health in short and long terms. However, more research is needed to assess the effect of different types of exercise, exercise duration and intensity on cardiac adaptation. Keywords: review, aerobic, exercise, cardiovascular, health, heart, sports heart

3 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND Hjärtats anatomi Nervsystemet som styr hjärtats kontraktioner Hjärtats fysiologi SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR METOD Material och försökspersoner Sökmetoder 7 2. RESULTAT OCH ANALYS EFFEKTER AV AEROBISK TRÄNING PÅ HJÄRTATS UPPBYGGNAD Hjärtats storlek Förändring av hjärtcellens uppbyggnad och funktion Förändring av hjärtats blodförsörjning EFFEKTER AV AEROBISK TRÄNING PÅ HJÄRTATS FUNKTION Sänkt vilo- och arbetspuls Hjärtats pumpförmåga Ökad maximal syreupptagningsförmåga 10

4 Elektroniska böcker 18 Elektroniska tidskriftsartiklar 18 Illustrationer 18 Personlig kommunikation 19 Rapporter 19 Tidskriftsartiklar 19 Tidningsartiklar på webben 19 Tryckt litteratur 19 Webbsidor 20 LOA LINDBERG 2.3 EFFEKTER AV AEROBISK TRÄNING PÅ HJÄRTHÄLSA Minskad risk för hjärt- och kärlsjukdom Ökad livskvalité Ökad risk för hjärtmuskel- och hjärtsäcksinflammation Viss ökad risk för arytmier PILOTSTUDIE SAMMANFATTNING SLUTDISKUSSION REFERENSER 18

5 1. INLEDNING Det ligger i bröstkorgen, mellan lungorna och är lite förskjutet åt vänster. Bakom det går matstrupen på väg ner mot magsäcken. Det skyddas av bröstbenet, revbenen och av kringliggande muskulatur. Det har storleken av en knuten hand och vilar på skiljeväggen mellan brösthålan och bukhålan. Det har storleken av en knuten hand och är den muskel som pumpar runt hela kroppens blodvolym och förser alla kroppens celler med syre och livsviktig näring. Varje dag. Varje minut. Varje sekund. För resten av ditt liv. Det har storleken av en knuten hand och det är vad som håller dig vid liv. Under en livstid pumpar hjärtat cirka 3,5 miljard gånger. I vila pumpar det cirka fem liter blod per minut medan det under fysisk ansträngning kan pumpa upp till 30 liter. Kan vi göra något för att påverka dess funktion? Isåfall, vad? 1.1 BAKGRUND Hjärtats anatomi Hjärtmuskeln, myocardium, består av tvärstrimmiga hjärtmuskelceller som till skillnad från annan tvärstrimmig muskulatur styrs av det autonoma nervsystemet. Hjärtmuskelcellerna är korta, förgrenade och bildar tillsammans ett nätverk av muskelceller som står i kontakt med varandra. Detta gör att hjärtmuskeln kan dra ihop sig som en enhet och producera ett hjärtslag. Hjärtslaget styrs av ett komplicerat nätverk av nervimpulser som i sin tur styrs av det autonoma nervsystemet. 1

6 Figur 1.1. Hjärtat består av fyra hålrum som kallas förmak och kamrar. Förmakarna tar emot blodet medan kamrarna pumpar blodet vidare och har därför tjockare muskelväggar. Hjärtat är indelat i två sidor, en högersida och en vänstersida, separerade från varandra med en skiljevägg. Det finns två hålrum på varje sida, ett förmak och en kammare. Höger kammare pumpar blod till lungorna för syresättning medan vänster kammare pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Det finns segelklaffar mellan förmaken och kamrarna som hindrar blodet från att backa bak i kamrarna vid kontraktionen, systole. På högra sidan sitter tresegelsklaffen, valva tricuspidalis, och på vänstra sidan sitter mitralisklaffen, valva bicuspidalis. Det finns även klaffar mellan vänster kammare och stora kroppspulsådern som kallas aortaklaffen, valva aortae, och hindrar blodet från att backa tillbaka i vänster kammare när hjärtat vilar, diastole. På liknande sätt finns det klaffar mellan högra kammaren och lungärtären vid benämning pulmonalisklaffen, valva pulmonaris, som för syrefattigt blod till lungorna för syresättning. Vener transporterar blod till hjärtat där hålvenen, vena kava, kommer med syrefattigt blod från hela kroppen. Övre hålvenen kommer med blod från övre delen av kroppen och nedre hålvenen transporterar blod från resterande delen av kroppen. Blodets transport från vänster kammare, via aorta, ut i hela kroppens muskler och alla organ, åter via hålvenerna och in i höger förmak kallas det stora kretsloppet, eller det systematiska kretsloppet. Lungvenerna transporterar syrerikt blod från lungorna till vänster förmak. Blodets cirkulation från höger kammare till lungartären, till lungorna, via lungvenerna och åter till vänster förmak kallas för det lilla kretsloppet, eller lungkretsloppet. 2

7 Figur 1.2. Hjärtat är inslutet i en fibrös säck, den så kallade hjärtsäcken, pericardium. Hjärtsäckens insida producerar liknande ledvätska för att minska friktionen mellan hjärta och omgivning när hjärtat arbetar. Kamrarna består av en muskelvägg där vänstra kammaren i normalfallet brukar vara cirka en centimeter tjock medan högerkammaren är betydligt tunnare. Detta beror på att det krävs mer kraft för vänsterkammaren att pumpa ut blod i det stora kretsloppet i jämförelse med högerkammarens uppgift att pumpa blod i det lilla kretsloppet. Tjockleken kan dock variera, både pågrund av sjukdom men även som följda av fysisk aktivitet (Bjerneroth, 2005) Nervsystemet som styr hjärtats kontraktioner Kroppens nervsystem består av det centrala nervsystemet, CNS, det vill säga hjärna och ryggmärg, det perifera nervsystemet, PNS, som går ut till våra muskler och det autonoma nervsystemet, ANS, som står utanför vår viljemässiga kontroll och styr inre organ, inklusive hjärtat. Det autonoma 3

8 nervsystemet består av det sympatiska och parasympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet aktiveras vid stress och förbereder kroppen på flykt eller strid medan det parasympatiska systemet dominerar i vila. Fysisk träning påverkar balansen mellan det sympatiska och det parasympatiska systemet. Den parasympatiska nerv som reglerar hjärtats frekvens kallas vagus nerven, nervus vagus. Hos vältränade idrottare med låg vilopuls dominerar nervus vagus frekvensregleringen vilket brukar kallas vagotoni (Björndahl och Castenfors 2012, ). Hjärtats egna retledningssystem består av en pulsgenerator, sinusknutan, som sitter i höger förmak. Sinusknutan styrs av det autonoma nervsystemet. Från sinusknutan går impulsen via nervfibrer i förmaken som drar ihop sig. Impulsen sprids till AV-knutan, nodus atrioventricularis, där den fördröjs någon millisekund innan den sprids vidare via his'ka bunten och skänklarna till kamrarna som kontraherar sig. Retledningssystemet kan störas om förmaken är utspända eller av ökad fibrosinlagring, som i vissa fall kan ses hos exempelvis maratonlöpare (Bjerneroth, 2005). Figur 1.3. Hjärtats retledningssystem består av muskel- och nervtrådar som styr hjärtats slag. Impulsen startar i sinusknutan i framväggen i höger förmak och sprids sedan till AV-knutan och når snabbt till kamrarna som kontrarherar sig och producerar således ett hjärtslag Hjärtats fysiologi När hjärtat kontraheras, systole, pumpas syrerikt blod ut till kroppens alla organ samt alla muskler, förutom hjärtmuskeln. Samtidigt förs syrefattigt blod till lungorna för syresättning. När hjärtat vilar, 4

9 diastole, förses själva hjärtmuskulaturen med blod. Mängden blod som pumpas ut beror på hjärtats slagvolym och pumpfrekvens, det vill säga pulsen. Pulsfrekvensen i vila styrs av det sympatiska och det parasympatiska nervsystemets balans och varierar med hjärtats storlek, träningsgrad och stresspåslag (Sonesson, 2006). Kärlen som förser hjärtat med blod kallas för kranskärl eller koronarkärl. Det finns två kranskärl i hjärtat. Båda avgår från kroppspulsådern strax efter avgången från vänstra kammaren ovanför aortaklaffarnas fästen, arteria coronaria dexter och arteria coronaria sinister. I systole öppnas aortaklaffen och skymmer kranskärlens avgångar vilket leder till att inget blod kan pumpas ut. I diastole backar blodet i aortan med hindras av aortaklaffarna att backa ner i vänster kammare utan istället förs det ut i kranskärlen och förser hjärtmuskulaturen med blod. En god blodförsörjning av hjärtat är avgörande för dess funktion och kan påverkas av aerobisk träning. Kroppens blodomlopp är indelat i lilla och stora kretsloppet. Det lilla kretsloppet går med syrefattigt blod från hjärtats högra kammare via lungartären till lungorna för syresättning. Från lungorna går det med syrerikt blod via lungvenerna till hjärtats vänstra förmak. Det stora kretsloppet går med syrerikt blod från vänster kammare till kroppens alla organ via venerna och hålvenen med syrefattigt blod åter till höger förmak. När blodet kommer till lungorna i lilla kretsloppet lämnar koldioxid blodet med utandningsluften och ersätts av syre i inandningsluften. Syre och koldioxid transporteras i blodet huvudsakligen bundet till hemoglobin som finns i de röda blodkropparna. När blodet når målorganen i stora kretsloppet, exempelvis en muskel, sker ett liknande gasutbyte i muskelcellen där koldioxid lämnar cellen medan syrgas tas upp. Dessutom förses cellerna av energi som exempelvis glykos och byggstenar i form av aminosyror. Dessa gastransporter sker med hjälp av olika enzymer och koncentrationsskillnader av gaserna i lungornas alveoler och kapillärnät. Flera av dessa faktorer kan påverkas av aerobisk träning, träning då musklerna har full tillgång till syre (Fasting et al. 2009). 5

10 Figur 1.4. Kränskärlen förser hjärtats celler med blod mellan hjärtslagen, när härtat vilar. 1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med denna litteratursammanställning är att på ett enkelt sätt redovisa vetenskaplig dokumentation på konsekvenserna av aerobisk träning på hjärtats funktion samt vilka hälsoeffekter det kan medföra, både på kort och lång sikt. Fokus kommer ligga på följande frågeställningar: Hur påverkas hjärtats uppbyggnad av aerobisk träning? Hur påverkas hjärtats funktion av aerobisk träning? Hur kan aerobisk träning påverka hjärthälsan? 1.3 METOD Tyngdpunkten i detta arbete ligger på en litteraturstudie av tillgänglig vetenskap berörande idrott och hjärtat. För detta ändamål har den vetenskapliga litteraturen framtagits via databaser men även via intervjuer med specialister inom området. För att testa resultatet av denna litteraturstudie i praktiken gjordes en pilotstudie där författaren av detta arbete genomgick ett 16 veckors aerobiskt träningsprogram. Träningsprogrammet utgjordes av olika typer av aerobisk träning, exempelvis cykling, löpning och simning. Varje vecka bestod av 3-7 träningspass som vardera varade i minuter beroende på typ av aktivitet och intensitet, se 6

11 bilaga 1. Före och efter denna träningsperiod utfördes tester av vilopuls, arbetspuls och beräknad maximal syreupptagningsförmåga, se bilaga 2, samt EKG, se bilaga 3. Vilopulsen mättes på morgonen, innan uppstigandet. Arbetspulsen och den maximala syreupptagningsförmågan beräknades genom ett submaximalt cykeltest till 70% av maximala hjärtfrekvens enligt standardförfarande Material och försökspersoner Det material som har använts i denna litteraturstudie utgörs av vetenskapliga artiklar, tidskrifter, tryckt litteratur samt webbaserad litteratur. Rapporten har även inslag från en kvalitativ intervju med Eva Gillisson, allmänläkare och kardiolog med inriktning på idrottsmedicin. I pilotstudien ingick en försöksperson, författaren. Materialet som användes utgjordes av träningsregistrering, konditionstest samt EKG-registrering. Två olika typer av pulsklockor användes beroende på typ av fysisk aktivitet. Polar FT4 användes vid vattensporter medan Polar RC3 GPS användes vid övriga aktiviteter samt även vid pulsmätning i testmomenten Sökmetoder Sökningar i medicinska databaser som PubMed, Europe PubMed Central och Cochrane har genomförts. Sökning i PudMed (physical exercise aerobic heart) AND healthy resulterade i 909 träffar. Samtliga djurstudier eliminerades och endast studier på friska personer inkluderades. Av återstående studier valdes studier som adresserade frågeställningar och syftet i denna litteraturstudie. Sökning i PudMed (cochrane reviews) AND exercise heart resulterade i 147 träffar. Stuterier berörande sjuka personer eliminerades återigen. Sökningar i Cochrane har genomförts utan bestämda sökord och utan relevanta träffar. 7

12 2. RESULTAT OCH ANALYS 2.2. EFFEKTER AV AEROBISK TRÄNING PÅ HJÄRTATS UPPBYGGNAD Hjärtats storlek Långvarig, regelbunden och intensiv aerobisk träning som exempelvis längdskidåkning och långdistanslöpning ger en volymbelastning på hjärtat. Detta innebär ett hjärta som pumpar fem liter blod per minut i vila kan under denna typ fysisk aktivitet pumpa upp till 30 liter per minut vilket medför en fysiologisk adaptation av vänster kammare, likt skelettmuskulaturen anpassar sig till styrketräning. Adaptationen går under benämningen idrottshjärta och innebär en förstoring av framförallt kammarens diameter och sker på grund av en tillväxt av kammarväggen med ökad inlagring av muskelproteiner för att öka pumpförmågan det vill säga hjärtats kontraktilitet (PM, 2014a). Det medför också en något ökad storlek på den inre kammarvolymen. Förändringarna i hjärtstrukturen kan medföra förändringar i EKG typiska för ett idrottshjärta. Exempel på detta är en förstorad R- eller S-våg samt långsam eller oregelbunden hjärtrytm som varierar med andningen (Hannukainen et. al. 2007) Förändring av hjärtcellens uppbyggnad och funktion Vid aerobisk träning ställs stora krav på närings- och syretillförsel till hjärtmuskelcellerna samt på borttransporten av restprodukter, det vill säga metabolismen. För att optimera metabolismen anpassar sig muskelcellerna genom att öka antalet mitokondrier, cellens kraftverk. Det sker även en förbättring av enzymsystemen som styr närings- och syresporten in i cellen och koldioxid och slaggprodukter ut ur cellen. Cellen ökar även sin lagrade energidepå. Allt detta medför en effektivisering av både metabolismen och av hjärtats funktion (Ståhle 2008, 13-14) Förändring av hjärtats blodförsörjning För att tillmötesgå den ökade metabolismen i och med vid fysisk aktivitet ökar hjärtats blodflöde. Detta sker genom flera olika mekanismer. Kärlen som förser hjärtat med blod, kranskärlen, ökar i diameter. Det går även att se en ökad kollateralisering, det vill säga att kärlen förgrenar sig och 8

13 förbinds med varandra till ett tätare kärlnätverk för att bättre kunna förse alla hjärtceller med blod. Det sker även en ökad kapillarisering vilket leder till ett effektivare gas- och näringsutbyte mellan blod och hjärtmuskelceller. Regelbunden aerobisk träning ger en minskad hjärtfrekvens i både vila och arbete vilket leder till ett längre diastole och därmed ett ökat flöde i kranskärlen (Ståhle 2008, 295) EFFEKTER AV AEROBISK TRÄNING PÅ HJÄRTATS FUNKTION Sänkt vilo- och arbetspuls Aerobisk träning medför en ökad dominans av det parasympatiska nervsystemet i vila och vid submaximalt arbete vilket leder till en sänkt vilo- och arbetspuls. Hjärtats maxpuls påverkas dock generellt sett inte. Detta är en anpassning av hjärtat till den ökade belastning vid aerobisk träning eftersom det är mer energieffektivt för hjärtat att pumpa samma mängd blod med färre slag. Detta beror i sin tur på den så kallade Frank- Starlingeffekten. Vid ett längre diastole hinner hjärtat fyllas med mera blod och hjärtkamrarna tänjs således ut, likt ett gummiband. När hjärtat övergår från diastole till systole medför hjärtats elasticitet att den första delen av systole inte kräver någon energi och således blir hjärtkontraktionen mer metabolt effektiv och slagvolymen ökar. Samtidigt kan kranskärlen genomblödas under en längre tid vilket optimerar hjärtats egen blodförsörjning (Warburton et. al. 2002) Hjärtats pumpförmåga Fysisk aktivitet leder även till ett kraftigare systole på grund av en ökad mängd hjärtmuskelmassa, förbättrad blodförsörjning och förbättrad hjärtmetabolism. Den så kallade slutsystoliska volymen, det vill säga den blodvolym som finns kvar i hjärtat i slutet av systole, minskar. Med andra ord tömmer sig hjärta mer effektivt vilket bidrar till en ökad slagvolym och kraftigare pumpförmåga. Detta bidrar även till en ökning av hjärtminutvolymen det vill säga den volym blod som hjärtat pumpar ut varje minut. Hjärtminutvolymen ökar fyra till sex gånger över vilovärdet vid hård fysisk aktivitet. Detta kan innebära en ökning till 30 liter per minut hos den vältränade långdistanslöparen (Svantesson et. al. 2007, ). 9

14 Ökad maximal syreupptagningsförmåga Din kropp har flera olika VO2 värden beroende på grand av fysisk aktivitet. Kroppen tar alltså upp olika halt syre beroende på granden av ansträngning. Bokstaven V står volym medan O2 refererar till den kemiska formeln för syre. Maximal syreupptagningsförmåga, eller VO2max, är den maximala mängd syre som kroppen kan tillgodose vid maximal ansträngning, under en minut. De viktigaste faktorerna som bestämmer det maximala syreupptagningsförmågan är hjärtats slagvolym, kroppens aerobiska kapacitet, det vill säga kroppens förmåga att spjälka energi med hjälp av syre, samt mängden hemoglobin i blodet. Kroppen anpassar sig efter fysisk aktivitet genom ett ökat mitokondrieantal i cellerna, kapillarisering samt muskelfibersammansättning (Ståhle 2008, 14-15). 2.3 EFFEKTER AV AEROBISK TRÄNING PÅ HJÄRTHÄLSA Minskad risk för hjärt- och kärlsjukdom Fysisk aktivitet minskar risken för död, mortalitet, och sjuklighet, morbiditet, i hjärt- och kärlsjukdomar som exempelvis hjärtinfarkt och stroke. Detta sker dels genom en förbättrad riskfaktorprofil hos idrottare men det har även en direkt påverkan på hjärtats kärl och struktur. Fysisk aktivitet har en positiv effekt på blodtryck och kolesterol. Dessutom minskar risken för övervikt, fetma och diabetes vilka alla är starka riskfaktorer för insjuknade i hjärt- och kärlsjukdom (Ståhle 2008, 19-31). I en finsk studie studerades bland annat hjärt- och kärlhälsan hos före detta elitidrottare på internationell nivå. Studien visade att tidigare deltagande i alla idrottsgrenar utom kraftsporterna korrelerade negativt med förekomst av diabetes, hypertoni och kranskärlsjukdom. Lägst förekomst påvisades i uthållighetsgrenarna där risken att insjukna i kranskärlsjukdom var en tredjedel av risken hos en frisk och åldersmatchad kontrollgrupp. Studien visade att 60% av de före detta idrottarna fortfarande motionerade regelbundet jämfört mot 17% i kontrollgruppen. Dessutom var förekomsten av rökning 50% lägre hos idrottarna. Dessa faktorer tros förklara den lägre förekomsten av hjärt- kärlsjukdomar hos före detta elitidrottare (Kujala, 1996). Fetma är världens mest förekommande näringsrubbning och globalt sett är det fler människor som äter ihjäl sig än svälter sig till döds. Det har skett en explosionsartad utveckling av denna överviktsproblematik. Hos män ökar risken för hjärt- kärlsjukdomar med % vid ett BMI över 10

15 25. Övervikt leder till bland annat högt blodtryck som i sin tur skadar kärlen. Detta sker eftersom att fett och kalcium lättare kan deponeras i den skadade kärlväggen och bilda plack som förtränger väggen (WHO, 2004). Högt blodtryck, hypertoni, är en vanlig välfärdssjukdom. Ett stort antal studier visar ett lägre blodtryck hos personer som utför en uthållighetsidrott jämfört med otränade personer. Det finns en negativ korrelation mellan blodtrycksnivån och konditionsnivån. Detta betyder att desto högre konditionsnivå desto lägre blodtryck. Detta gäller oavsett ålder (SBU, 1997). I blodet transporteras lipider dels bundet till proteiner, lipoproteiner, och dels löst i blodet i form av triglycerider. Totalkolesterolet utgörs av det onda kolesterolet, LDL, low density lipoprotein, och det goda kolesterolet, HDL, high density lplackipoprotein. Båda dessa lipoproteiner tillverkas och regleras i levern. En obalans i blodets fetter med högt LDL och triglycerider och lågt HDL kallas dyslipidemi. Det onda kolesterolet deponeras i kärlväggarna och bildar tillsammans med kalcium plack och täpper igen blodkärlen vilket kan leda till hjärtinfarkt och stroke. Det goda kolesterolet transporterar och andra sidan kolesterol från kärlväggarna till levern för destruktion och utgör således en slags städare av kärlen. Aerobisk träning höjer framförallt det goda kolesterolet och sänker triglyceriderna men vid stor träningsvolym sänks även det onda kolesterolet (Taylor et. al. 2014). Det finns två olika typer av diabetes, typ 1 och typ 2. Typ 1 diabetes utgör endast 10% av alla med diabetes och debuterar ofta i unga år. Den beror på att bukspottskörteln inte kan producera insulin. Diabetes typ 2 utgör således cirka 90% av alla diabetessjuka och är en av vår tids stora folksjukdomar världen över och är den sjunde vanligaste dödsorsaken. Sjukdomen ökar kraftigt med ökad vällevnad, särskilt i utvecklingsländerna. Diabetes typ 2 beror inte på brist på insulin utan på en insulinresistens. För att blodglukos skall kunna tas upp av cellerna i kroppen krävs insulin samt en insulinreceptor. När insulinet binder till receptorn kan glukosmolekylen lämna blodbanan och transporteras in i cellen. Vid typ 2 diabetes föreligger nedsatt antal samt defekta insulinreceptorer vilket leder till en insulinresistens. Detta medför att cellerna inte kan ta upp sockret från blodbanan med stigande blodsockernivåer som följd. De bakomliggande orsakerna till 11

16 den ökade insulinresistensen är, förutom arvet, övervikt och låg fysisk aktivitet. Diabetes är en stark riskfaktor för hjärtkärlsjukdom och 50-80% av alla med diabetes typ 2 dör som följd av detta. Sjukdomen kan förebyggas med fysisk aktivitet (WHO, 2013) Ökad livskvalité En av de viktigaste faktorerna som påverkar livskvalitén är hälsan. God aerobisk kondition, men även god styrka, leder till ökat välmående i det dagliga livet. Med god kondition arbetar man större delen av dygnet på en procentuellt lägre nivå av sin maximala fysiska kapacitet än vad en otränad person gör vilket upplevs mindre ansträngande och man orkar prestera mera utan att känna sig trött. Det psykiska välmåendet höjs med minskad risk för depressioner och sömnsvårigheter. Fysisk träning leder också till en förbättrad stresshantering. Faktorer som konditionsnivå, men också psykiska faktorer som livsglädje och livskvalité samt god stresshantering och sömn minskar risken för hjärt- o kärlsjukdomar (Ståhle 2008, 40-41) Ökad risk för hjärtmuskel- och hjärtsäcksinflammation Hjärtmuskelinflammation, myokardit, och hjärtsäcksinflammation, perikardit, är ett mycket allvarligt tillstånd som kan inträffa om fysisk aktivitet sker under infektion. Vanligtvis är det luftvägarna eller magen som har infekterats av ett virus (PM, 2014b). Det finns ett antal studier på framförallt råttor som visar en ökad risk att vissa virus exempelvis coxsackie och andra enterovirus men även Twar kan sprida sig till hjärtmuskeln om man utsätter sig för fysisk ansträngning när man är infekterad. Myokardit kan ge symtom i form av trötthet, bröstsmärta, andfåddhet, hjärtklappning och svimning men den kan också gå helt utan symtom. Det klassiska insjuknandet utgörs av trötthet och orkeslöshet och eventuella hjärtsymtom 7-14 dagar efter insjuknandet i en kraftigare virusinfektion med feber och symtom från luftvägarna samt från buken. Diagnosen är inte alltid så lätt att ställa. Blodprover som speglar hjärnmuskel skada, infektion och antikroppssvar på virus som är kända vid myokardit tas. EKG kan visa specifika förändringar. Ultraljud på hjärtat kan ge svaret om det finns en påverkan på hjärtats funktion eller vätska i hjärtsäcken. Det är inte ovanligt att diagnosen blir en uteslutningsdiagnos, det vill säga den diagnos som är mest sannolik när man uteslutit alla andra möjliga diagnoser trots att man har inga säkra bevis för det. Det finns med andra 12

17 ord inget specifikt prov eller undersökning som kan bevisa diagnosen. Myokardit kan leda till hjärtsvikt det vill säga sviktande pumpförmåga hos hjärtat. I undantagsfall kan det leda till plötslig död exempelvis under ett träningspass. Om man en gång i livet haft en myokardit kan man senare i livet riskera att drabbas av så kallad dilaterad kardiomyopati som är en sjukdom där hjärtat blir som en säck med kraftigt försämrad pumpförmåga. Detta behandlar man oftast medicinskt men kan i värsta fall leda till behov av hjärtbyte. Sammanfattningsvis bör man helt undvika fysisk träning under pågående infektioner för att minska risken för myokardit och dess komplikationer (Malm, 2005) Viss ökad risk för arytmier Hos elitidrottaren sker en fysiologisk anpassning av hjärtats pumpförmåga vilket leder till en långsammare puls, bradykardi. Normalt hos icke tränade personer ligger vilopulsen på cirka slag per minut. Hos en elittränad längdskidåkare kan den gå ner så lågt som till 30 per minut. Detta är normalt inget som ger några symtom men ibland kan det medföra en risk för ortostatism det vill säga yrsel när man reser sig upp. Detta beror på att ett ökat parasympatiskt påslag kan medföra att pulsen inte hinner med att öka för att hålla blodtrycket uppe när man går från exempelvis liggande till stående och man kan bli lite yr och i värsta fall svimma (Gillisson, 2014). Hos elitidrottare i uthållighetsgrenar, exempelvis maratonlöpare, ser man en ökad inlagring av fibros i hjärtmuskeln. Detta tror man bidrar till den något ökade incidensen av förmaksflimmer hos före detta idrottare (Predel, 2014). Förmaksflimmer kännetecknas av oregelbunden och ofta ökad hjärtrytm. Detta innebär att hjärtats pumpförmåga försämras. Som tidigare benämnts styrs hjärtats rytm av elektriska signaler från sinusknutan, se figur 1.2. Signalerna sprids till hjärtats förmak som kontrarherar sig och för blodet in i kamrarna. Signalen når sedan kamrarna som också drar ihop sig. För att hjärtat skall kunna fyllas maximalt och uppnå största möjliga volym är viktigt att kontraktionerna sker i denna ordning. Vid förmaksflimmer är det däremot kaotiskt i signalsystemet då förmakens elektriska signal inte längre uppstår i sinusknutan utan startas osynkroniserat på flera olika håll i förmaken. Detta medför att förmaken inte kan kontrahera synkront och tömma blodet in i kamrarna vilket i sin tur minskar slagvolymen. Vid ett snabbt förmaksflimmer minskar dessutom diastole vilket medför att kamrarna inte hinner fyllas optimalt. Förmaksflimmer är ingen livshotande 13

18 sjukdom men det medför nedsatt fysisk kapacitet och ökad risk för blodproppar samt stroke (Frick, 2011). Sinusarytmi innebär att sinusknutan ökar sin impulshastighet vid inandning jämfört med utandningen. Vid inandning skapas ett undertryck i brösthållan vilket medför att lungorna fylls med luft samt ett ökat blodflöde till höger förmak. Höger förmaksvägg tänjs ut vilket stimulerar sinusknutan och ökar dess frekvens. Tillståndet är normalt och är inget som behandlas. Många studier har visat att konditionsidrottare har en större tendens till att utveckla tillståndet (PM, 2014c). 2.4 PILOTSTUDIE Efter 16 veckors aerobisk träning sjönk vilopulsen från 55 slag per minut till 41 slag per minut. Arbetspulsen som tidigare låg på 143 slag per minut vid en belastning av 150 Watt sjönk till 134 slag per minut vid samma belastning. Innan träningsperioden beräknades den maximala syreupptagningsförmågan till 3,9 liter per minut vilket ger ett testvärde på 58 ml per kilogram och minut. Efter träningsperioden hade den maximala syreupptagningsförmågan ökat till 5,0 liter vilket motsvarar ett testvärde på 72 ml per kilogram och minut, trots viktuppgång från 67 kg till 70 kg. EKG-registrering före träningsperioden visade på sinusarytmi men i övrigt helt normalt utseende. EKG-registrering efter träningsperioden visade väsentligen oförändrade fynd, förutom en långsammare sinusrytm, se bilaga 3. Den sänkta vilopulsen beror på den ökade parasympatiska aktiviteten, vilket är hjärtats sätt att anpassa den ökade belastningen, så kallad vagotoni. Hjärtats fysiologiska anpassning med förbättrad kontraktillitet och effektiviserad metabolism leder också till en minskad arbetspuls och en ökad maximal syreupptagningsförmåga som väl illustrerades i pilotstudien. Resultat stämmer väl överens med den presenterade litteraturen. EKG-registreringen visade en minskad hjärtfrekvens i vila men i övrigt inga förändringar. Detta är att förvänta då det tar betydligt längre tid för hjärtats strukturella förändringar att ge utslag i ett EKG. 3. SAMMANFATTNING Denna litteratursammanställning syftar till att öka de teoretiska kunskaperna om hur hjärtats anatomi och fysiologi såväl som hjärthälsan påverkas av aerobisk träning. Aerobisk träning har 14

19 visat sig påverka hjärtats uppbyggnad och funktion på flera olika sätt. Hjärtstorleken ökar fram för allt som följd av en tillväxt av den vänstra kammarväggen som sker på grund av en ökad inlagring av muskelproteiner. Storleken påverkas också i och med en ökning av vänsterkammarens innerdiameter. Detta går under benämningen idrottsshjärtat och innebär ett hjärta strukturellt och funktionell adapterat till aerobisk träning. Vilopulsen minskar och slagvolymen ökar vilket leder till en förbättrad pumpförmåga och en ökad uthållighet. Även arbetspulsen sänks vilket betyder att hjärtat belastas på en lägre nivå av sin maximala kapacitet vid den givna belastningen vilket leder till en ökad uthållighet. Hjärtats metabola effektivitet ökar på grund av ökad inlagring av mitokondrier och ett förbättrat enzymsystem vilket leder till ett effektivare närings- och syreutbyte. Hjärtats egna blodförsörjning förbättras på grund av ett längre diastole som följer med den lägre vilopulsen. Dessutom leder aerobisk träning till en ökad diameter hos kranskärlen, ökad kollateralisering och kapillarisering som i sin tur leder till en förbättrad genomblödning av myokardiet. Dessa faktorer bidrar också till hjärtats förbättrade pumpförmåga och uthållighet. Pilotstudien i detta projekt visade resultat förenliga med bakomliggande och presenterad kunskap inom området. Aerobisk träning minskar risken för mortalitet och morbiditet i hjärt- och kärlsjukdom, exempelvis hjärtinfarkt och stroke. Detta sker dels genom en påverkan på riskfaktorer som hypertoni, dyslipidemi, diabetes och fetma, dels via en direkt gynnsam effekt på hjärtats anatomi och fysiologi. Blodtrycket sjunker, lipidprofilen förbättras och risken för diabetes och fetma minskar. Hjärtats effektivare metabolism och förbättrade genomblödning minskar risken för hjärtinfarkt och hjärtskada. Aerobisk träning påverkar även livskvalitén genom bland annat en minskad risk för depressioner och förbättrad stresshantering vilket leder till en minskad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Aerobisk träning är förknippat med få negativa effekter på hjärtat. Det finns en viss ökad risk för perimyokardit vid fysisk ansträngning under pågående infektioner. Genomgången perimyokardit ökar risken för att senare utveckla hjärtsvikt. Det finns även en viss ökad förekomst av förmaksflimmer hos före detta uthållighetsidrottare. 15

20 4. SLUTDISKUSSION Syftet med denna litteratursammanställning var att på ett enkelt sätt redovisa vetenskaplig dokumentation på konsekvenserna av aerobisk träning på hjärtats funktion samt vilka hälsoeffekter det kan medföra, både på kort och lång sikt. För att belysa detta i praktiken gjordes även en pilotstudie. Det finns bred vetenskaplig dokumentation på en positiv effekt av aerobisk träning på hjärtats struktur och funktion. Majoriteten av studier på hjärtats adaptation på träning har gjorts på uthållighetsidrotter. Senare studier har dock visat liknade effekt av intervallträning av olika duration. Detta område behöver dock ytterligare utforskas. Det finns nya rön som antyder att mycket högintensiva och således mycket korta intervaller kan ha en positiv effekt på hjärtats funktion. Det finns studier som påvisar att högintensiv träning inte påverkar hjärtats arbete i vila men det leder till ett ökat maximalt syreupptag och nedsatt arbetspuls. Senare studier visar till och med att höginteinsiva intervaller förbättrar hjärtfunktionen och därmed den aerobiska prestationsförmågan mer än uthållighetsträning. Det råder dock en bristfällig forskning gällande anaerob träning och högintensiva intervaller på hjärtat. Mer studier behövs för att definiera effekten av olika träningstyper, intensiteten och duration på hjärtats prestationsförmåga. Det råder oenighet i litteraturen gällande effekten av tyngdlyftning av hjärtats funktion. Äldre studier har inte kunnat påvisa någon positiv effekt på hjärtat men senare studier har visat en funktionell förändring av vänstra kammaren som kan medföra en förbättrad systolisk funktion. Det behövs däremot fler studier för att belysa styrketräningens effekt på hjärtat. För dessa studier krävs det att atleterna inte använder anabola droger eftersom de kan påverka hjärtats struktur och funktion. Det finns även studier som visar att isometrisk träning har signifikant blodtryckssänkande effekt och därmed påverkan på hjärtfunktionen och hjärthälsan. För att fysisk aktivitet skall ha effekt på hjärtat verkar en pulsstegrande aktivitet vara nödvändig. Vibrationsträning har inte visat sig ha någon effekt på hjärtat eftersom det inte sker någon ökning av hjärtfrekvensen. Gemensamt för många studier gällande fysiskt aktivitet och effekt på hjärtat, både på lång och kort sikt, är att de flesta studier domineras av män. Fler studier som involverar kvinnor behövs 16

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. TRÄNINGSLÄRA Uppvärmning Varför Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. Vad händer i kroppen Ökad cirkulation höjer kropps & muskeltemperaturen vilket leder till mer syre till arbetande muskler.

Läs mer

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar Fysiologi fysiska kvaliteter Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min Mål Grundläggande kunskap om de 5 fysiska grundkvaliteterna, styrka, uthållighet, rörlighet, koordination/motorik och snabbhet Kännedom

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Hjärta och blodomlopp

Hjärta och blodomlopp Hjärtats uppbyggnad Pump och transportsystem Hjärtat och blodomloppet har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat att förse kroppens celler med viktig näring föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen

Läs mer

Träningsfysiologi. Energi. Kolhydrater. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE. Korsbryggecykeln. Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda

Träningsfysiologi. Energi. Kolhydrater. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE. Korsbryggecykeln. Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda Träningsfysiologi Korsbryggecykeln Energi Energi från födoämnen lagras i cellerna som ATP Kolhydrater, fett och protein Vilken enegikälla som används beror på tillgång och på arbetets intensitet Kolhydrater

Läs mer

Introduktion till kardiovaskulär

Introduktion till kardiovaskulär Introduktion till kardiovaskulär farmakologi Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Kardiovaskulära systemet Hjärtat opumpfunktion Blodkärlen ostora och lilla kretsloppet Lymfsystemet oretursystem

Läs mer

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION FYSIOLOGI/TRÄNINGSLÄRA Vi har fyra fysiska kvaliteter: 1. Uthållighet (Kondition) 2. Styrka 3. Rörlighet 4. Koordination

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Ta god tid på dig att läsa igenom frågorna och fundera på svaren. Du har gott om tid.

EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Ta god tid på dig att läsa igenom frågorna och fundera på svaren. Du har gott om tid. ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Inriktning Idrott och hälsa, ht-09 Delkurs 8, Idrottsfysiologi EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Examinationen består av 10 frågor, några med tillhörande

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen Idrott och Hälsa A-kurs Teori Anatomi Läran om kroppen Anatomi Skelettet Hur många ben har du i din kropp Vilket är det största / minsta Tillväxtzoner Håligheter där benmärgen bildas www.1177.se Anatomi

Läs mer

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng)

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng) 1. Nisse (62) har rökt sedan han var i tonåren, och inte så lite: upp till 20 cigaretter per dag. På sistone har han börjat märka att han blir ansträngd när han är ute och går, och att han har svårt att

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Träningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna):

Träningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna): Träningslära Kondition Vad påverkar prestationen? Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna): Uthållighet (hur länge) Styrka (hur mkt kraft) Koordination (samspel) Snabbhet (kraft/tidsenhet)

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan TRÄNINGSLÄRA kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika,

Läs mer

Kompendium Styrka & Kondition

Kompendium Styrka & Kondition Kompendium Styrka & Kondition Kunskapsbetyget E åk 9 : Eleven kan sätta upp mål och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna och föra enkla resonemang om hur

Läs mer

Cirkulation. Disposition

Cirkulation. Disposition Cirkulation Systembiologi Robert Frithiof Inst. för Fysiologi & Farmakologi HT 04 Disposition 08:30-09:15 Det kardiovaskulära systemet Hjärta Hjärtat som pump Elektrisk aktivitet EKG Hjärtcykeln 09:30-10:15

Läs mer

TENTAMEN. Fysiologi tema träning, 4,5 hp. Sjukgymnastprogrammet

TENTAMEN. Fysiologi tema träning, 4,5 hp. Sjukgymnastprogrammet Nummer: 1 TENTAMEN Fysiologi tema träning, 4,5 hp Sjukgymnastprogrammet Ansvarig för tentamen: Eva Jansson, avd. för klinisk fysiologi, institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet Nummer:

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

EXAMINATION I MOMENTET ARBETSFYSIOLOGI ht-09 (091116)

EXAMINATION I MOMENTET ARBETSFYSIOLOGI ht-09 (091116) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott A, MSR ht-09 Delkurs 3, Idrottsfysiologi EXAMINATION I MOMENTET ARBETSFYSIOLOGI ht-09 (091116) Examinationen består av 12 frågor, några med tillhörande följdfrågor.

Läs mer

Blodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att

Blodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att Blodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att transportera syre från lungorna till kroppens celler, och koldioxid från cellerna till lungorna föra näringsämnen och restprodukter

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Bästa konditionsträningen på 30 min

Bästa konditionsträningen på 30 min Bästa konditionsträningen på 30 min - Örjan Ekblom -Forskare vid Åstrandlaboratoriet, GIH -Arbetar främst med studier kring hälsoeffekter av fysisk aktivitet och kondition. -Även intresserad av prestationsutveckling,

Läs mer

Akut hjälp vid personskada.

Akut hjälp vid personskada. Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten

Läs mer

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten Konditionsträning Korsbryggecykeln ATP Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten Energi Energi från födoämnen lagras i cellerna

Läs mer

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konsekvens av att leva med reumatisk sjukdom Trötthet - fatigue Smärta

Läs mer

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson För att använda pulsen som en mätare behöver du veta hur snabbt ditt hjärta kan slå maximalt, med andra ord vad du har för maxpuls. Det är viktigt att notera

Läs mer

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 13 mars 2012 OBS! Varje fråga besvaras på separat papper! 1. Anders (70) känner sig under en promenad

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan TRÄNINGSLÄRA kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika,

Läs mer

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson NO MED MUSIK VATTNET ÅKER RUNT Text och musik: Richard Kristiansson Vattnet åker runt, runt, runt, runt, runt på en upptäcktsfärd, genom luft och hav och mark och träd runt hela vår värld. När vattnet

Läs mer

Ordinarie skriftlig examination Tema RC T1 HT 2013

Ordinarie skriftlig examination Tema RC T1 HT 2013 Ordinarie skriftlig examination Tema RC T1 HT 2013 Inga hjälpmedel Lycka till! Den skriftliga examinationen består av Fråga 1-12 Totalt antal poäng = 64,5 Godkänd gräns 65 % = 42p 1. Bilden nedan illustrerar

Läs mer

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP KAPITEL 1 BLODET Alla delar av blodet har olika uppgifter. Röda blodkroppar är de som gör blodet rött. Det finns väldigt många röda blodkroppar i vårt blod, många

Läs mer

Cirkulationsorganen. Föreläsningsupplägg. Cirkulation. Hjärtat Kärlen Blodtryck. Uppgifter Transport Skydd Stabilisera Filtration

Cirkulationsorganen. Föreläsningsupplägg. Cirkulation. Hjärtat Kärlen Blodtryck. Uppgifter Transport Skydd Stabilisera Filtration Cirkulationsorganen Hjärtat Kärlen Blodtryck 2013 Föreläsningsupplägg Människokroppen Kap 9 sid 266-311 Hjärtat - uppbyggnad funktion reglering Stora och lilla kretsloppet Blodkärl artärer vener kapillärer

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Uthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet.

Uthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet. Uthållighet Uthållighet = Kondition är kroppens förmåga att arbeta med hög intensitet under lång tid. Dina medfödda egenskaper arv, ålder och kön påverkar din kondition och du kan inte göra något åt dem.

Läs mer

Cirkulationsorganen. Föreläsningsupplägg. Cirkulation. Lilla och stora kretsloppet. Hjärtat Kärlen Blodtryck

Cirkulationsorganen. Föreläsningsupplägg. Cirkulation. Lilla och stora kretsloppet. Hjärtat Kärlen Blodtryck Cirkulationsorganen Hjärtat Kärlen Blodtryck Föreläsningsupplägg Människokroppen Kap 9 sid 266-311 Hjärtat uppbyggnad funktion reglering Stora och lilla kretsloppet Blodkärl artärer vener kapillärer uppbyggnad

Läs mer

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott A, MSR, ht-10 Idrottsfysiologi EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-10 (101122) Examinationen består av 13 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Tänk på att följdfrågorna

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Tentamen i Idrottsfysiologi A 7.5 hp ht-09 ( )

Tentamen i Idrottsfysiologi A 7.5 hp ht-09 ( ) Tränarprogrammet Idrottsfysiologi A 7.5 hp Ansvarig lärare: Peter Marklund Tentamenskod Tentamen i Idrottsfysiologi A 7.5 hp ht-09 (2009-11-24) Tentamen består av 20 frågor, varav några med tillhörande

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på: Teoripass 1 Kost Inledning Vikten gällande kost i dagens samhälle har aldrig varit större än den är idag. Människor blir mer och mer medvetna om vad de stoppar i sig, men det finns även de som tror att

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen.

Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Brev 15 Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Kompensationsmekanismer: Hjärtfrekvensen ökar, även kontraktionskraften hos hjärtslagen, vilket

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan. POSITIONS ASFYXI Asfyxi innebär syrebrist, kroppen är i behov av syre. Man kan förklara att positionsasfyxi innebär otillräckligt intag av luft (syrgas) pga. kroppshållning som hämmar andningen och syresättningen

Läs mer

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut.

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut. Konditionsträning Träna regelbundet! Kondition är en färskvara. Det finns inga genvägar till en starkare eller uthålligare kropp. Träna aldrig när du är kraftigt förkyld, har feber eller infektion i kroppen.

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 101,5p Cellen, Metabolismen, Histologi och

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Vad är träningsvärk?

Vad är träningsvärk? Vad är träningsvärk? Träninsvärk är muskelsmärta som är en följd av träning med ovana övningar eller rörelser samt av excentriskt belastande träning. Excentrisk träning är belastning av en muskel under

Läs mer

Vad är förmaksflimmer?

Vad är förmaksflimmer? Vad är förmaksflimmer? Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig? Hur fungerar hjärtat? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen och är uppbyggt av muskelvävnad.

Läs mer

Träningsfysiologi (Energiprocesser)

Träningsfysiologi (Energiprocesser) Träningsfysiologi (Energiprocesser) Vad spelar det för roll för boxare? Mikael Mattsson? Boxning: Vilka krav? Hur ska man träna? 1 PINNSTOLEN ÄTA TRÄNA SOVA HELHETSPERSPEKTIV TEKNIK FYSIK KOST SÖMN TAKTIK

Läs mer

Varför ska jag träna som senior

Varför ska jag träna som senior Varför ska jag träna som senior Men vad är det egentligen som händer med kroppen när vi blir äldre? Hjärtat, cirkulation och andning Slagvolymen sjunker Vilopulsen stiger Den maximala hjärtfrekvensen sjunker,

Läs mer

Kondition. Ett brett begrepp. Hög intensitet

Kondition. Ett brett begrepp. Hög intensitet Kondition Ett brett begrepp Kondition är ett ganska brett begrepp. För vissa personer kanske det är att ha ett allmänt bra flås. För andra kanske det är att klara en viss sträcka på en viss tid eller att

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Vad innebär konditionsträning?

Vad innebär konditionsträning? Med pulsen som coach Mikael Mattsson Vad innebär konditionsträning? Hur ska man träna sin kondition? 1 Konditionsträning: Inga nyheter 1958 Hur man skall få bättre kondition 1. Ryckträning (maximal fart

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL KROPPEN

ANVÄNDARMANUAL KROPPEN ANVÄNDARMANUAL KROPPEN TRÄNINGSLÄRA Hälsa är mer än bara träning Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Världshälsoorganisationens (WHO) definition på hälsa

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer

Du är gjord för att röra på dig

Du är gjord för att röra på dig Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad

Läs mer

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen

Läs mer

Leva med med implanterbar defibrillator. hjärtsviktspacemaker

Leva med med implanterbar defibrillator. hjärtsviktspacemaker Leva med med implanterbar defibrillator hjärtsviktspacemaker LEVA MED hjärtsviktspacemaker 1 Leva med hjärtsviktspacemaker Den här broschyren riktar sig till dig som har hjärtsvikt och som av din läkare

Läs mer

Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig?

Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig? Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Stora kroppspulsådern Lungartärer Hela bröstkorgen fladdrar. Övre hålvenen Lungvener Känner du igen dig? Fickklaff Vänster förmak Höger förmak Nedre hålvenen

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Andning och hälsa. Inledning. Läroplanen. Bakgrund

Andning och hälsa. Inledning. Läroplanen. Bakgrund Andning och hälsa Inledning Hur en person andas är av betydelse för personens välmående. Sättet att andas påverkar fysiologiska processer i kroppen som kan ge olika effekter. Läroplanen Experimentet tar

Läs mer

Förändringsarbete - Fysiskt inaktiv person

Förändringsarbete - Fysiskt inaktiv person GÖTEBORGS UNIVERSITET Sahlgrenska akademien Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet Förändringsarbete - Fysiskt inaktiv person Studieperson Kön: Kvinna Ålder: 54 år Längd:

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-08-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 9p Cellen, Metabolismen

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR Kost och hälsa Vad behöver kroppen för att hålla sig frisk? Varför behöver kroppen mat? FÖDA S. 146-152 Vatten Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler

Läs mer

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks MOTION och DIABETES Översättning och faktagranskning, Camilla Franks MOTION OCH DIABETES Motion och diabetes I den här broschyren hittar du information om varför det är så viktigt att motionera för dig

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Puls och g-kraft. Uppföljningsblad 1. Hjärtat, en pump. Begrepp: Samband mellan begreppen: Uppgift 1. Uppgift 2

Puls och g-kraft. Uppföljningsblad 1. Hjärtat, en pump. Begrepp: Samband mellan begreppen: Uppgift 1. Uppgift 2 Uppföljningsblad 1 Hjärtat, en pump Begrepp: Puls = hjärtats frekvens = antal slag per minut Slagvolym = volymen av det blod som pumpas ut vid varje hjärtslag Minutvolym = volymen av det blod som pumpas

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

TRÄNINGSLÄRA. kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan TRÄNINGSLÄRA kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika, tobak

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

FORMARE 2015. Testresultatens tolkning samt olika täningsformer och deras inverkan på kroppen

FORMARE 2015. Testresultatens tolkning samt olika täningsformer och deras inverkan på kroppen FORMARE 2015 Testresultatens tolkning samt olika täningsformer och deras inverkan på kroppen Allmänt om ForMare 50 fakturering. Sker under maj. Träningstillfällena med tränaren avgiftsfritt. Tränarna behöver

Läs mer

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska HJÄRTSJUKDOM & TOBAK Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska TOBAKENS HISTORIA ü - Tobak framställs av blad från växter inom tobaksläktet Dess historia sträcker sig åtminstone bak till år

Läs mer

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. KONDITION STYRKA RÖRLIGHET Varför behöver du träna kondition? Kondition=

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: % av totala poängen

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: % av totala poängen ENHETEN FÖR KLINISK MEDICIN Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: 0102 Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 131206 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Olle Henriksson

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Varför skall vi träna/röra på oss?

Varför skall vi träna/röra på oss? Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande

Läs mer