Bilaga 3 PERSONALBERÄTTELSE

Transkript

1 Bilaga3 PERSONALBERÄTTELSE

2 PERSONALBERÄTTELSE 2012 RAMAVTALSFÖRHANDLINGAR Då gällande kollektivavtalsperiod upphörde per inleddes ramavtalsförhandlingar för perioden i februari. Förhandlingar mellan avtalsparterna, d.v.s. arbetsgivare och tjänstemannaorganisationerna, fördes under våren för att nå ett resultat i början av juni Förutom allmänna löneförhöjningar per (1,9 %, dock minst 39,50) och (1,4 %) innebar överenskommelsen även en engångspott på 150 euro att utbetalas i augusti 2012 samt en regleringsmån på 1 % i form av gropjusteringar per Den i avtalet överenskomna förändringen av läkaravtalen i enlighet med LÄKTA (Kommunalt tjänstekollektivavta för läkare) hanns inte med innan sommarsemestrarna men arbetet återupptogs i slutet av augusti. Läkaravtalen följer nu i större utsträckning LÄKTA gällande bl.a. tillämpningsområde, kompetenskrav och löneintervaller. Gropjusteringsförhandlingar inleddes i september 2012 men en överenskommelse kunde inte nås förrän i december 2012 vilket innebar att justeringarna kunde genomföras först under 2013 med retroaktiva utbetalningar som följd. Parterna enades också att under avtalsperioden tillsätta gemensamma arbetsgrupper för att kunna arbeta vidare på vissa frågor. Arbetsgrupper ska tillsättas för att undersöka möjligheten att omvandla A-löner till eurolöner, utarbeta kriterier för beviljande av personligt lönetillägg i ÅHS avtalet, förlänga arbetskarriären och för att följa med i avtalsförändringar i rikets avtal. Ett önskemål från ÅHS sida inför ramavtalsförhandlingarna var att kunna se över lönesystemet som helhet för att göra det enklare och mer flexibelt samt se över löneintervallerna. Denna önskan infriades dock inte men kvarstår dock till nästa kollektivavtalsperiod. UTVECKLINGSSAMTAL Under 2011 framkom att enbart 54,2 % av de anställda hade haft utvecklingssamtal under en problematik som bl.a. behandlades i samarbetskommittén. Ett arbete med att ta fram ett enhetligt underlag för genomförande av utvecklingssamtal infördes och en blankettmall och instruktioner lades ut på intranätet. Vid de klinik-/enhetsvisa verksamhetsuppföljningarna under hösten 2012 sattes sedan fokus på bl.a. i vilken mån man hade genomfört utvecklingssamtal. Responsen från klinikerna/enheterna visade på att man i större utsträckning genomfört eller planerade att genomföra utvecklingssamtal än tidigare. Den under 2013 planerade medarbetarenkäten visar därmed förhoppningsvis en högre svarsprocent på frågan huruvida de anställda haft utvecklingssamtal. 2

3 ARBETARSKYDDSKOMMISSIONEN I januari utsågs en arbetarskyddskommission för perioden Inledningsvis innehades uppgiften som arbetarskyddschef av hälso- och sjukvårdsdirektören för att under hösten 2012 överföras till den nyanställda säkerhetschefen. Information om arbetarskyddskommissionens sammansättning finns att läsa på intranätet. Under 2011 utarbetades ett förslag till en strategi för arbetarskyddet vilken godkändes av ÅHS styrelse Strategin tar bl.a. upp målsättningar och strategier för arbetsmiljöarbetet, arbetarskyddsorganisationen, personalhälsovård, förebyggande arbetarskydd och uppföljning av arbetsförhållanden samt interna säkerhetsuppföljningar. Strategin finns att läsa på intranätet. Arbetarskyddskommissionen sammanträdde två gånger under året och behandlade då tillsättande av ny arbetarskyddskommission, FPA-ansökan om ersättning för arbetsgivarens företagshälsovårdskostnader samt tillvägagångssätt vid flytten av psykiatriska rehabiliteringsmottagningen (PRM) från Norragatan till psykiatriska klinikens lokaler. CHEFSKÖRKORT I ÅHS reglemente stipuleras att Det är nödvändigt att samtliga chefer har god ledarskapsförmåga, tillräckliga kunskaper inom ekonomi- och personalfrågor, lagstiftning och IT. För att uppnå målet behövs en övergripande utveckling av chefsutbildning, vilket i ÅHS sker bl.a. via chefskörkort. Det är viktigt att cheferna har en gemensam plattform att utgå ifrån. Under början av 2012 inleddes därför arbetet med att planera ÅHS chefsutbildning i samarbete med Högskolan på Åland och en plan över utbildningens innehåll togs fram. Det s.k. chefskörkortet kommer att bestå av flera delmoment och sträcka sig över ett antal år. Utbildningen kommer att lyfta upp organisation och ledarskap ur ett symboliskt, strukturellt, HR och politiskt perspektiv med fokus på att leda i förändring, strategiskt och ekonomiskt ledarskap samt att leda människor. Omfattningen på utbildningen beror sedan på de budgetmedel som tilldelas projektet. Delmoment ett av chefsutbildningen inleddes i september 2012 då de första två grupperna, ca 40 chefer/förmän, deltog i 3,5 dagars utbildning. Resterande två grupper, med ungefär lika många deltagande chefer, kommer att genomgå samma utbildning under våren Kursutvärderingarna som gjordes under hösten visar på att utbildningen upplevts som positiv och lärorik och genomgående uttrycktes en önskan om en fortsättning. 3

4 SAMARBETSKOMMITTÉ ÅHS samarbetskommittés sammansättning fastslogs i januari 2012 och kommittén sammanträdde sedan tolv gånger under året. Som tidigare hålls samarbetskommitténs möten rutinmässigt före ÅHS styrelses möten för att möjliggöra att ärenden till styrelsen kan föredras vid varje möte. Bl.a. följande ärenden behandlades: Information angående modell för utvecklingssamtal Policydokument över kameraövervakning inom ÅHS Val av ordförande och viceordförande för Hemställan om att diskutera de principer som gäller inom ÅHS för juridiskt bistånd till anställda chefer och underordnade Minskat ekonomiskt utrymme. Sparförslag och fortsatt arbete med förslagen Budgetprocessen budget 2013 för ÅHS. Klädkommitténs förslag till kravspecifikation för personalkläder Begränsning av antalet sparade timmar (olika former av kompensationsledighet) Budget 2013, tjänster, förslag på verksamhetsförändringar m.m. Val av en representant för SAMK till den rekryteringsgrupp för rekrytering av hälso- och sjukvårdsdirektör och chefläkare som styrelsen för övrigt utsett. TJÄNSTER INRÄTTANDE AV TJÄNSTER Styrelsen beslöt godkänna inrättande av följande ordinarie tjänster fr.o.m : 1. Två nya tjänster som sjukskötare inrättas på barn-och ungdomskliniken 2. En ny deltidstjänst (52,3%) som sjukskötare inrättas på medicinkliniken 3. Tre nya tjänster som sjukskötare inrättas på primärvårdskliniken (hemsjukvården) 4. En ny tjänst som byråsekreterare inrättas på hälso- och sjukvårdsdirektörens kansli 5. En ny tjänst som säkerhetschef inrättas på hälso- och sjukvårdsdirektörens kansli OMBILDNING AV TILLFÄLLIGA TJÄNSTER TILL ORDINARIE Styrelsen beslöt om ombildning av följande tillfälliga tjänster till ordinarie fr.o.m : 1. En ny tjänst som sjukskötare inrättas på kirurgikliniken 2. Tre nya tjänster som sjukskötare inrättas på operations-, anestesi- och intensivvårdskliniken 3. Två nya tjänster som röntgenskötare inrättas på röntgenkliniken 4. En ny tjänst som bostadsförvaltare inrättas på personalavdelningen och utökas till heltid 5. Tre nya tjänster som sjukhusbiträden inrättas på städavdelningen 4

5 OMBILDNING AV TJÄNSTER Styrelsen beslöt om ombildning av följande tjänster: 1. På BB- och gynekologikliniken indras en tjänst som barnskötare nr 0397 och i stället inrättas en tjänst som barnmorska från På geriatriska kliniken indras en tjänst som sysselsättningsterapeut nr 0102 och i stället inrättas en tjänst som ergoterapeut från på rehabiliterings- och fysiatrikliniken. 3. På primärvårdskliniken indras två tjänster som närvårdrare/primärskötare nr 0068 och nr 0072 och i stället inrättas två tjänster som sjukskötare. 4. På tandvårdskliniken indras en tjänst som mottagningsbiträde nr 0211 och i stället inrättas en tjänst som instrumentvårdare från På sekreteraravdelningen indras en avdelningssekretertjänst nr 0760 och i stället inrättas en tjänst som sekreterarchef från En ansvarig läkarsekreterartjänst nr 0242 indras och i stället inrättas en tjänst som biträdande sekreterarchef från På städavdelningen indras en tjänst som sjukhusbiträde nr 0626 och i stället inrättas en tjänst som biträdande städchef från På tekniska avdelningen indras en tjänst som tekniker nr 3193 och i stället inrättas en tjänst som biträdande driftsledare från En tjänst som avdelningsskötare vid instrumentvården nr 0725 indras och i stället inrättas en tjänst som hygienskötare från på chefsläkarkansli. 9. Samtidigt indras en avdelningsskötartjänst på psykiatriska kliniken nr 0443 (ej budgeterad) och i stället inrättas en tjänst som biträdande avdelningsskötare för operation/instrument. 10. En tjänst som redovisare på 80 % nr 0564 på ekonomiavdelningen utökas till heltid från

6 PERSONALSTATISTIK ANTAL ANSTÄLLDA Per var antalet anställda, ordinarie och vikarier, jämfört med per Siffrorna anger de som har ett anställningsförhållande med ÅHS vid nämnda datum, d.v.s. det inkluderar även tjänstlediga och deras vikarier och inte enbart de som lyfter lön för nämnda period. Det inkluderar även sjukledighetsvikarier vilket innebär att ett utbrott av t.ex. vinterkräksjuka på en vårdavdelning direkt påverkar siffrorna. Antal anställda per ordinarie och vikarier Linjeorganisation 275 Stabsorganisation Inom linjeorganisationen har antalet anställda ökat från 845 år 2011 till 860 år Inom staben har antalet anställda minskat från 281 år 2011 till 275 år Den nybildade sekreterarenheten ingår numera i stabsorganisationen efter att tidigare delvis varit inkluderad i linjeorganisationen. KÖNS- OCH ÅLDERSFÖRDELNING Fortsättningsvis visar statistiken gällande köns- och åldersfördelningen inom ÅHS på närmast oförändrade siffror. Ser man på könsfördelningen har antalet anställda män har återigen minskat, från 15,5 % år 2011 till 14,2 % år Detta syns även i jämförelsen mellan ordinarie och vikarierande personal där antalet män under 21 år minskat från 5 anställda år 2011 till 0 anställda år Den största förändringen kan ses i statisken över köns- och åldersfördelning per yrkesgrupp där antalet assisterande personal har minskat från 90 stycken till 23 medan den administrativa personalen ökat från 56 till 114. Orsaken till detta är troligen uteslutande införandet av den nya sekreterarenheten som statistiskt innebär en flytt mellan personalkategorier. 6

7 7

8 Gällande åldersfördelningen kan man se en minskning inom åldersgruppen år och en ökning i åldersgrupperna år och år vilket visar på en stigande åldersstruktur inom ÅHS. Övriga åldersgrupper är oförändrade. 8

9 ÅRSVERKEN Närvarotiden är exakt densamma i år som år 2011, d.v.s. 76 %. Den enda skillnaden som kan ses är att sjukledigheternas del av årsverken har stigit från 5 % år 2011 till 6 % år 2012 medan tjänstledigheternas andel av minskat från 3 % till 2 %. FRÅNVARO Frånvarostatistiken visar på samma ändring som statistiken över årsverken, frånvaro på grund av sjukledighet har ökat jämfört med 2011 medan frånvaro på grund av tjänstledighet minskat något. I övrigt ingen nämnvärd förändring. 9

10 Familjeledigheternas andel av frånvaron är relativt konstant från år till år, runt 20 %. Av familjeledigheterna är faderskapsledigheten kontinuerligt 0 % vilket till stor del beror på att andelen män är enbart 14,2 % av de anställda inom ÅHS och att uttagen faderskapsledighet därför inte ger utslag i statistiken. SJUKFRÅNVARO Även år 2012 har sjukfrånvaron ökat inom hela ÅHS. Inom linjeorganisationen har antalet sjukfrånvarodagar i snitt per anställd ökat från 16,10 år 2011 till 17,49 år Inom stabsorganisationen har ökningen varit ännu större med 23,44 sjukfrånvarodagar i snitt per anställd jämfört med 18,28 år

11 Inom linjeorganisationen har den långa (över 4 dagar) sjukfrånvaron ökat mest medan det inom stabsorganisationen skett en ökning av såväl lång som kort (1-3 dagar) sjukfrånvaro. När man studerar sjukfrånvarostatistiken från år till år och försöker analysera de bakomliggande orsakerna är det tyvärr svårt att se någon tydlig förklaring. Ibland kan några långvariga sjukskrivningar vara en bakomliggande delförklaring till den långa sjukfrånvarons ökning medan år med många perioder av influensa eller vinterkräksjuka kan vara en delförklaring till ökningen av den korta sjukfrånvaron. Arbetet med handlingsmodellen för tidig intervention vid sjukfrånvaro fortsätter och en förhoppning är att det på sikt kan både förklara orsaker och ha en positiv inverkan på sjukfrånvaron inom ÅHS. 11

12 Sjukfrånvaro könsfördelning Ökningen av sjukfrånvaron slår igenom även i statistiken över sjukfrånvaro uppdelat per man/kvinna. Som en naturlig följd av hur könsfördelningen är inom ÅHS har antalet frånvarodagar stigit mest bland kvinnorna med 20,01 dagar i snitt år 2012 jämfört med 17,36 dagar år För männen är ökningen 12,14 dagar jämfört med 11,41 år

13 Sjukfrånvaro med/utan lön Även här syns ökningen av sjukfrånvaron oavsett om det gäller med full lön, 75 % lön eller lägre. ARBETSOLYCKSFALL Antalet sjukdagar på grund av arbetsolycksfall har varit ovanligt högt under 2012, dagar i jämförelse med 420 dagar år 2011, 641 dagar år 2010 och enbart 144 dagar år Årets höga siffra beror på ett flertal, över en månad långa sjukskrivningar inom geriatriska kliniken, primärvårdskliniken, psykiatriska kliniken och städenheten. Sjukfrånvarodagar på grund av arbetsolycksfall per arbetsplats

14 De vanligaste orsakerna till sjukskrivning på grund av arbetsolycksfall är fallskada, olyckshändelser på vägen till/från arbetet och försträckningar, d.v.s. samma som tidigare år. Sjukfrånvarodagar på grund av arbetsolycksfall per orsak

15 PENSIONSBESLUT Pensionsbesluten för 2012 avviker från den stigande trend som varit de senaste åren. Av det totala antalet pensionsbeslut på 36 stycken har enbart beslut om delinvalidpension och rehabiliteringsstöd ökat medan de övriga har minskat. PENSIONSBESLUT Totalt Ålderspension Deltidspension Individuell förtidspensio Invalidpension Delinvalidpension Rehabiliteringsstöd PERSONALVÅRD År 2012 har friskvårdsarrangemangen fortsatt som tidigare utan några större förändringar. Enbart ett nytillskott har skett i och med att avtal slöts med Zumba Fitness Drop-In (Laura Vauras). En stadig ökning kan däremot fortsättningsvis ses i antalet besök det totala antalet besök år 2012 var jämfört med år 2011, år 2010 och besök år

16 Under 2012 har besöksantalet vid Avancia fortsatt öka, från besök år 2011 till i år. Detsamma gäller för Mariebad med besök år 2011 och år 2012 samt för massage med besök år 2011 och år Träningsverket är den av de aktiviteter som ligger i topp av statistiken där antalet besök har minskat, från år 2011 till år Fördelningen emellan aktivitetsformerna är i övrigt ungefär densamma som tidigare år. Även gällande kostnadsfördelningen visar statistiken samma siffror som tidigare. Den dyraste friskvårdsaktiviteten är fortsättningsvis massage samt de aktiviteter som ÅHS arrangerar i egen regi. Fortsättningsvis är dock både massage och de internt arrangerade aktiviteterna så pass populära bland personalen att det upplevs som motiverat. 16