Object 1. Skärpe förskola. Årlig plan för likabehandling, mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Object 1 Skärpe förskola Årlig plan för likabehandling, mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola. Förskola a för planen Hela arbetslaget och förskolechef Tuovi Silvola. Vår vision Förskolan ska vara en trygg miljö där alla barn känner sig lika välkomna och respekterade för den de är. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Vi har tagit med de äldre barnen i vårt arbete genom en del intervjuer och trygghetsvandring. De yngra barnen har involverats genom att pedagogen samtalat med barnen enskilt/mindre grupp om hur de upplever de olika situationer/rutiner som förekommer på förskolan. Genom detta får personalen en bild av hur barnen upplever sin situation på förskolan. Vårdnadshavarnas delaktighet Genom den dagliga kontakten med vårdnadshavarna och föräldraenkäten har föräldrarna fått möjlighet att delta i kartläggningen. I och med detta har personalen fått möjlighet att få kännedom om eventuella händelser som föräldrarna/barnet upplevts som orättvisa eller kränkande. Vårdnadshavarna kommer att få information om arbetet kring likabehandlingsplanen på föräldramötet samt vad som framkommit vid kartläggningen. De kommer att få möjlighet att läsa och komma med synpunkter innan planen fastställs. Personalens delaktighet På en arbetsplatsträff utsågs en arbetsgrupp som fick i uppgift att starta upp arbetet med årets likabehandlingsplan. Metoder för kartläggningen diskuterades. Avdelningsvis genomfördes kartläggningar och åtgärder diskuterades. Planen ska finnas med som ett levande dokument på alla avdelningar. Likabehandlingsplanen kommer att vara en stående punkt på arbetsplatsträffar och reflektionstid.

3 Förankring av planen Alla i arbetslaget får ett exemplar. Ett exemplar kommer att hänga i hallen. Den färdiga likabehandlingsplanen kommer att finnas tillgänglig för föräldrarna på föräldrawebben och på kommunens hemsida. Likabehandlingplanen ska presenteras för barnen genom att man visar och samtalar om dess innehåll. De äldre barnen utarbetar med hjälp av personal avdelningens egna likabehandlingsplan som utgår från denna plan. De yngre barnen får hjälp att förstå likabehandlingsplanens innehåll med foton, bilder och arbete med kamratsol. Innehållet i likabehandlingsplanen ska genomsyra hela årets verksamhet. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Likabehandlingplanen har inte utvärderats i sin helhet. Vissa delar blev utvärderade i samband med vårens kvalitetsredovisning. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Alla i arbetslaget. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Det har framkommit att vissa åtgärder varit svåra att utvärdera för att de inte varit tillräcklig specifierade. Vissa åtgärder har utvärderats muntligt i arbetslagen. Årets plan ska utvärderas Senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Likabehandlingsplanen utvärderas på varje enskild avdelnig. Alla insatser och åtgärder ska utvärderas. Detta bör göras på vår kvalitetsredovisningsdag. Förskolans gemensamma utvärdering sker på arbetsplatsträffen. för att årets plan utvärderas Hela arbetslaget och förskolechef Främjande insatser Främja likabehandling och förebygga diskrimenering och kränkande behandling. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling

4 Vi vill att alla barn ska känna sig trygga på förskolan och vara respekterad för den de är. Ingen ska bli utsatt för diskrimenering eller kränkande behandling från barn eller vuxna. Personalen följer upp detta på arbetsplatsträffar och reflektionsmöten. Exempel på insatser som gjorts på de olika avdelningarna. -Vi vuxna är där barnen är, för att tidigt kunna ingripa och stödja vid konflikter. -Vi pratar mycket med barnen om hur vi ska vara mot varandra, och hur de utvecklar sin empatiska förmåga. - Vi diskuterar i arbetslagen kring hur vi ska bemöta och förhålla oss till varje enskilt barn på bästa sätt. -Vi lyssnar på vad barnen säger, de ska känna att de tas på allvar. -Vi strävar efter ett gemensamt förhållningssätt bland personalen utifrån värdegrunden i förskolans läroplan. -Vi jobbar med ett kompistema. -Gruppstärkande lekar. -Barnen ska få göra en egen likabehandlingplan som blir deras egen och som de förstår. - Vi använder oss av fyra stycken symboler med barnen. Dessa symboler är ett öra för lyssna, röd cirkel för fel, grön cirkel för rätt rätt och en symbol som visar att barnen ska minska ljudvolymen. Dessa använder både pedagoger och barn. De sitter på väggen i alla rum. -Stopphanden för att tydliggöra ett nej. -Vissa tider på dagen använder vi aktivitetskort. Detta för att främja positiv lek och nya kamratrelationer. -Vid påklädning delar vi upp barnen i mindre grupper för att undvika trängsel, konflikter och ljudvolym. -Se till att goda relationer knyts bland barnen. -Närvarande och iakta leken. Stödja och hjälpa barnen till positiv lek. -Främja ett positivt ordbruk. -Hjälpa alla barn till en positiv status i gruppen. -Aktivt använda oss av barnens likabehandlingsplan och kompissol för att kunna återkoppla om eventuella incidenter.

5 Främja likabehandling oavsett kön Områden som berörs av insatsen Kön Vi vill att barnen ska bli bemött utifån sin individ inte utifrån sitt kön. Personalen följer upp detta på reflektionsmöten och arbetsplatsträffar. Insats -Personalen ska vara goda föredömen och ha ett bra förhållningssätt. -Se till att alla barn får lika mycket taltid och vuxenkontakt. -Vårt genustänk förstärker barnens förståelse för att vi är lika mycket värda oavsett kön. -Vi lär barnen att samarbeta/leka i olika grupperingar, tex vid gruppaktiviteter och matborden, placera ut barnen i olika rum, vilket inte alltid blir tillsammans med bästisen. -Flexibel planering som ändras utifrån barnguppens behov. -Observationer utifrån ett genusperspektiv. -Val av leksaker och dess placering. -Val av böcker, ramsor och sånger. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning. Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Alla barn ska känna sig välkomna och respekterade i förskolan oavsett kulturell bakgrund, annan religion och trosuppfattning. Personalen följer upp detta på reflektionsmöten och arbetsplatsträffar. Insats -Vi som personal måste skaffa oss kunskap genom att ex. läsa böcker och fortbildningar.

6 -Vi har en öppen dialog med föräldrarna och tar hänsyn till deras önskemål då vi planerar vår verksamhet. - Vi gör barnen uppmärksamma på att det är värdefullt och berikande med mångfald och alla människor har rätt att vara den man är. - När det kommer upp en fundering från barnen så pratar vi om det på ett öppet och ärligt sätt. - Vi ska ha lekmaterial och litteratur som visar på olika kulturer och etniskt ursprung. Främja likabehandling oavsett funktionshinder. Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Alla barn ska känna sig respekterade för den de är och kunna vara delaktig i verksamheten på ett likvärdigt sätt. Personalen följer upp på reflektionsmöten och arbetsplatsträffar. Insats -Förskolechef och personallag ser till att miljön anpassas efter behov för att barnet ska kunna vara delaktig i verksamheten. -Personalen måste skaffa sig kunskap om det funktionshinder det gäller. -Vi gör barnen uppmärksamma på att olikheter är naturliga och finns överallt. -Vi har en öppen dialog med föräldrarna och tar hänsyn till deras önskemål då vi planerar vår verksamhet.

7 Främja likabehandling av barn till vårdnadshavare med annan sexuell läggning. Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Alla barn ska känna sig välkomna och respekterade oavsett vilka familjeförhållande de kommer ifrån. Personalen följer upp på reflektionsmöten och arbetsplatsträffar. Insats -Vi bemöter alla utifrån behov och situation oavsett familjeförhållanden. -Vi samtalar med barnen om att det finns olika familjeförhållnaden, att familjer kan se olika ut. -I barnens rollek kan vi på ett naturligt sätt visa på att det finns olika typer av familjekonstellationer. -Vi måste se till att det finns böcker på förskolan där man kan läsa om olika typer av familjekonstellationer. -Personlen ska skaffa sig ökad kunskap och föra diskussioner kring detta område. Kartläggning Kartläggningsmetoder -Observationer av lekmiljöerna både inne och utomhus. -Barnintervjuer. -Observationer i barngrupp. -Sociogram. -Arbetslagen diskuterar förhållningssätt och bemötande i den dagliga verksamheten kontinuerligt och på våra reflektionsträffar. -Skickat ut frågor till föräldrar om trygghet i förskolan. -Trygghetsvandring inne och ute. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning.

8 Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen -De äldre barnen har intervjuats kring kompisskap och lekmiljöer. -Barnen har gått en trygghetsvandring inne och ute. De har tillsammans med en pedagog fått möjlighet att samtala om hur de upplever de olika miljöerna i förskolan. -De yngra barnen har involverats genom att pedagogen samtalat med barnen enskilt/mindre grupp om hur de upplever de olika situationerna/rutinerna som förekommer på förskolan. -Föräldrarna har varit delaktig i kartläggningen genom den dagliga kontakten där personalen får ta del av föräldrars/barns upplevelser av vistelsen på förskolan. -Vi har också skickat hem frågor till föräldrarna som underlag vid kartläggningen. Föräldrarna fick svara på frågor gällande trivsel, trygghet, barns kompisskap, tillit till personal och om de upplever att deras bärn blir respekterade för den de är. Hur personalen har involverats i kartläggningen Både på arbetsplatsträffar och på arbetslagets reflektionstider har personalen samtalat om kartläggningsmetoder. De olika arbetslagen har efter detta bestämt vilka metoder de vill använda sig av. Sedan har personalen på varje enskild avdelning ansvarat för kartläggningen. Resultat och analys Av totalt 71 utlämnade enkäter så svarade ca 50%. Det som framkom var att alla föräldrar upplever att deras barn trivs på förskolan. De flesta föräldrarna var nöjda gällande barnens trivsel, trygghet, barns kompisskap och tillit till personal. Två av de inkomna svaren var inte nöjda, motivering saknades. Av de inlämnade svaren så framgår det att alla anser att deras barn blir respekterad för den de är. Vid några av svaren framkom det dock att föräldrarna tror att deras barn blir respekterade. Motiverat med att de inte kännt personalen tillräckligt länge eller tillräckligt med insyn i verksamheten. Resultat av våra observationer 1-3 år. - Det blir konflikter om lekmaterial. Om barn saknar det verbala språket kan det uppstå konflikter vid kontaktsökning. -I vissa rum uppstår det mer konflikter. -När det är många barn i samma rum blir det lättare konflikter. -I vissa fall förekommer ett negativt ordbruk. Analys av våra observationer 1-3 år. Vi har upptäckt att det sker fler konflikter om vi vuxna inte finns i närheten. Vi vuxna ska vara delaktiga i barnens lek både inne och utomhus. Viktigt att vuxna jobbar med att stärka barns självkänsla genom olika stärkande aktiviteter. Behov av att kontinuerligt se över de olika rummens användning och rummens material. Vi använder stödtecken som ett komplement till det verbala språket. Vi samtalar med barnen kring språkbruk och vi vuxna är förebilder.

9 Resultat av våra observationer 4-5 år. -Barnen behöver stöd i samspel med kamrater. -Främja ett positivare ordbruk. -Alla barn har någon att leka med. En del har många kamrater medan vissa har färre. -Vi kan se ett behov av att höja vissa barns självkänsla för att det ska fungera i gruppen. -Vissa barn har svårt att hitta aktiviteter/lek som intresserar dem. -Några barn känner sig lite otrygga ute. -Vissa rum känner sig barnen otryggare i. I vissa rum upplever barnen att det oftare blir konflikter i och att de blir störda. Vid på och avklädning i hallen upplever barnen att det blir trångt och hög ljudnivå. -Dåliga kombinationer mellan en del barn, blir ej bra lek. Analys av våra observationer 4-5 år. Vi jobbar med aktivitetskort och begränsar antalet barn i olika rum. Vi vuxna strävar efter att vara delaktiga i barnens lekar och aktiviteter för att minska konflikter och uppmuntra barnen att leka i olika gruppkonstellationer. Behov av att kontinuerligt se över de olika rummens användning och rummens material. Förebyggande åtgärder Minska konflikter Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Vi vill att barnen ska kunna leka tillsamman på lika villkor och att vår miljö i förskolan är utvecklande och lärande. Vi vill minska konflikterna. Vi vill stödja barnen i samspel och främja goda kamratrelationer mellan de olika avdelningarnas barn. Personalen följer upp detta på arbetsplatsträffar och reflektionsmöten. Åtgärd - Vi vuxna måste vara mer där barnen är för att kunna stödja dem i leken och samspelet ute och inne. -Personalen sprider ut sig mer på gården vid utevistelsen. -Barnen delas in i mindre grupper vid lek och aktiviteter. - Vi måste se över våra rum och vad vi har för leksaker i dessa för att främja positiv lek.

10 - "Stopphanden" introduceras för alla barn. - Vi pratar och stödjer barnen kring hur man är en bra kompis. - Främja positivt språkbruk genom att samtala med barnen när detta förekommer. Vi vuxna vägleder och ger andra alternativ. Motivera åtgärd Barnen ska känna trygghet och utveckla sin lek och sitt samspel. Vid kartläggningen har det framkommit att vissa barn känner sig otrygga vid uteleken. Vid observationer har vi uppmärksammat att det lättare blir konflikter då inte personal finns nära. Vi har uppmärksammat att det lätt blir konflikter vid många barn i samma rum och kring lekmaterial. Vid konflikter och meningsskiljsaktigheter förekommer det ibland ett ej accepterat språkbruk. Hela personallaget. Socialt samspel barn mot barn. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Alla barn ska känna att de blir valda, en tillhörighet. Personalen följer upp detta på arbetsplatsträffar och reflektionsmöten Åtgärd -Jobba med kompistema. -Hjälpa alla barn till en positiv status i gruppen. -De barn som behöver stöd i samspelet med kamrater ska få det i den utsträckning det är möjligt av pedagogerna på avdelningen. Motivera åtgärd Vid kartläggningen har det kommit fram att det finns ett behov av stödja barnens kamratrelationer och stärka det sociala samspelet. Detta för att alla barn ska känna sig trygga och trivas på förskolan.

11 Socialt samspel vuxna mot barn. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Det krävs goda och tillitsfulla relationer mellan vuxna och barn för att skapa en god miljö för lärande och utveckling i vår förskola. Åtgärd -Två gånger per termin gör var och en i personallaget en kontaktbarometer på våra reflektionssmöten. -Regelbundna reflektioner i arbetslagen kring bemötande. Motivera åtgärd Kontaktbarometern är ett underlag för att kunna diskutera relationer/samspel mellan vuxen och barn. Detta tillsammans med reflektionerna i arbetslaget stödjer och hjälper oss att upptäcka eventuella behov av förändringar i bemötande och samspel. Rutiner för akuta situationer Policy På Skärpe förskola ska det råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling -Personalen är närvarande, observanta och aktiva i barnens lek. -Personalen har daglig kontakt med vårdnadshavarna.

12 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Skärpe förskola Förskolechef Tuovi Silvola , Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn 1. Vi tar hand om barnet/barnen som blivit utsatt, även den/de som utfört den kränkande handlingen. 2. Vi utreder och dokumenterar det inträffade och våra iakttagelser diskuteras i arbetslaget. 3.Vårdnadshavarna (både till den utsatte och den som utsatt) kontaktas av förskolepersonalen eller vid behov förskolechef. 4. Personalen anmäler utan dröjsmål till förskolechef muntligt och via blankett för Anmälan om kränkande behandling. 5. Förskolechefen anmäler utan dröjsmål till huvudmannen som rapporterar det till nämnden, samtidigt som förskolechef återkopplar till personal som anmält för att starta utredning med påföljande åtgärder för att förhindra ytterligare kränkande behandling. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal 1. Förskollärare, barnskötare eller annan personal får kännedom om att barn utsatts för kränkande behandling av vuxen och fyller i en OSIS blankett. 2. Personal anmäler utan dröjsmål till förskolechef muntligt och via blanketten för Anmälan om kränkande behandling. 3. Förskolechef anmäler utan dröjsmål till huvudmannen som rapporterar till nämnden, samtidigt som förskolechef återkopplar till personal som anmält för att starta utredning med påföljande åtgärder för att förhindra ytterligare kränkande behandling. Rutiner för uppföljning Efter utredning och åtgärd återrapporterar förskolechef till huvudmannen för att meddela hur utfallet av åtgärderna blev, förskolechef och berört arbetslag följer upp åtgärderna. Hela det berörda arbetslaget har ansvar för att uppföljning ska ske. Rutiner för dokumentation Kommunens ärendegång för kränkande behandling används för att dokumentera upptäckt, utredning, åtgärder samt uppföljning. Dokumentationen sparas hos ansvarig förskolechef. Ansvarsförhållande Personal upptäcker och meddelar kränkande behandling till förskolechef. Förskolechef rapporterar till huvudman och startar samtidigt en utredande insats tillsammans med personalen och finner åtgärder för att förhindra att kränkande behandlingen upprepas. Förskolechef återkopplar till huvudman efter åtgärderna har följts upp om hur

13 arbetet fortlöper.