Kommunledningskontoret. Årsrapport 2010

Transkript

1 Kommunledningskontoret Årsrapport 2010

2 Innehåll ÅRSRAPPORT FÖR KOMMUNLEDNINGSKONTORET VIKTIGA HÄNDELSER OCH ÄNDRADE FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 RESULTATREDOVISNING OCH ANALYS... 5 JÄMFÖRELSER... 7 FRAMTIDEN... 7 FÖRVALTNINGSLEDNING... 8 KANSLIENHETEN... 9 EKONOMIENHETEN PERSONALENHETEN KOMMUNHÄLSAN IT-ENHETEN ARBETSMARKNADSENHETEN MARK- OCH PLANERINGSENHETEN NÄRINGSLIVSENHETEN UTVECKLINGSENHETEN INFORMATIONSENHETEN BILAGA 1 - UPPFÖLJNING AV KOMMUNLEDNINGSKONTORETS ÅTGÄRDER FÖR ATT BUDGETMÅLEN 2010 SKA UPPNÅS

3 Årsrapport för kommunledningskontoret 2010 Inledning Årsrapporten är det sista steget i kommunledningskontorets budget- och uppföljningsprocess. Här summeras verksamheten under det gångna året, med dess viktiga händelser och ändrade förutsättningar. Det ekonomiska utfallet presenteras och avvikelser mot budgeten analyseras. Det sker en jämförelse över tiden kring hur resurserna använts och viktiga framtidsfrågor för kontoret lyfts fram. Kontoret har brutit ned de övergripande budgetmålen inom de prioriterade områdena Attraktiva Kalmar och Den hållbara kommunen (socialt, ekologiskt och ekonomiskt) i mätbara mål för den egna verksamheten och definierat tidsplan, tillvägagångssätt, mätning och ansvarig för respektive mål. Uppföljningen av arbetet med målen redovisas i bilaga 1 Uppföljning av kommunledningskontorets mål Kommunledningskontoret är sedan juni 2001 kvalitets- och miljöcertifierat enligt ISO. Genom att beskriva processer och rutiner och göra en systematisk uppföljning kan vi se till att genomföra förbättringar där brister finns. I den kommungemensamma verksamhetshandboken finns de övergripande dokument vi inriktar vårt arbete efter. Kvalitetspolicy Vi möter dig med respekt och engagemang. Vi finns här för dig. Miljöpolicy Vi arbetar målmedvetet för att nå ett hållbart samhälle ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Arbetsmiljöpolicy Vi eftersträvar en trygg arbetsmiljö där människor trivs, utvecklas och känner sig delaktiga. 3

4 Befolkning personer var folkbokförda i Kalmar kommun den 31 december 2010 enligt preliminära uppgifter. Det är en ökning från föregående år med 367 personer. Bostadsbyggande Enligt preliminära uppgifter har 151 bostäder påbörjats under 2010; varav 51 nya småhus, 90 nya lägenheter samt 10 st genom om/tillbyggnad var motsvarande antal: 131 påbörjade nya bostäder varav 77 småhus, 44 lägenheter och 10 lägenheter genom ombyggnad. Under året beslutades att förskottera 230 mnkr till Trafikverket för ny sträckning av E22 vid Rinkabyholm. Detta möjliggör planering av nya utbyggnadsområden öster om nuvarande vägsträckning. Arbetsmarknad Året som gick präglades av en stor osäkerhet kring det arbetsmarknadspolitiska området. Andelen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd var i Kalmar kommun vid årsskiftet 2010/2011 6,5 % för åldersgruppen år. För årsskiftet 2009/2010 var andelen 6,3 %. Riket hade vid samma tillfällen 6,8 % respektive 6,5 %. Relativt sett klarade sig Kalmar under 2010, liksom 2009, bättre än både riket och jämförelsekommunerna när det gäller arbetslösheten. Antalet förvärvsarbetande i kommunen var och , en minskning med 523 personer. Utvecklingen av handeln i Kalmar Kalmar har befäst sin position som regional handelsstad. Under 2009 ökade den sammanlagda försäljningen av kläder, möbler, hemelektronik och andra sällanköpsvaror med 588 miljoner kronor mer än i någon annan kommun i landet. Uppgift för 2010 finns ännu ej tillgänglig. Näringsliv Antalet verksamma företag i kommunen var och jämfört med föregående års 6 033, en minskning med 16 företag. Samtidigt ökade antalet arbetsställen under året från till st. Medborgarundersökning Under hösten 2010 genomfördes en medborgarundersökning som sammanställts till tre index: Nöjd- Region-Index, Nöjd-Medborgar-Index och Nöjd-Inflytande-Index. De visar att invånarna överlag är mer nöjda med Kalmar som kommun att leva i och med de tjänster som kommunen tillhandahåller än genomsnittet av de kommuner som deltar i undersökningen. Regionalt samarbete Linnéuniversitetet invigdes i februari Kalmar kommun ingår tillsammans med Växjö kommun samt regionförbunden och landstingen i Kalmar och Kronoberg i en styrgrupp och fyra arbetsgrupper inom olika områden som följer universitetets utveckling. Frågan om universitetets framtida lokalisering i Kalmar utreds. Regionen samverkar kring behovet av framtida infrastruktursatsningar i sydöstra Sverige. I linje med kommunfullmäktiges mål om högst 45 minuters restid mellan Kalmar och Växjö har Banverket beslutat om utbyggnad av fler mötesspår på sträckan mellan orterna. En förskottering i samverkan med Nybro och Emmaboda kommuner gällande mötesstation Örsjö på kust till kustbanan som för Kalmars del uppgår till 33,3 mnkr ligger i beslutsprocessen. Kollektivtrafik Användningen av kollektivtrafiken har ökat bland annat mot bakgrund av kommunens subventionering genom enhetstaxa. Det första steget är genomfört och gäller pendlingskorten. Ytterligare steg kommer under Kommunfullmäktige har i december 2010 beslutat att säga upp konsortialavtalet för kollektivtrafiken. 4

5 Arenan Byggandet av den nya fotbolls- och evenemangsarenan i kvarteret Bilen har fortsatt under året. Kalmar FF kommer genom sitt arenabolag att stå som ägare. Arenan kommer att tas i bruk i april Miljö Klimatlöfteskampanjen tillsammans med länets övriga kommuner pågår. Arbetet fortskrider i projektet om LED belysning för att kunna gå över till nästa generations belysningsteknik. Inom ramen för Kalmarsundskommissionen genomförs en mängd insatser för att förbättra vattenmiljön i Östersjön. Arbetet med energieffektivisering av kommunens fastigheter pågår. Projektet Kalmar Cykelstad har tagits upp igen. Internationellt arbete Inom det internationella arbetet har ett stort antal delegationsbesök genomförts från bl.a. europeiska länder, Sydafrika, Uganda och Kina. Även årliga händelser som Hansedagarna i estländska Pärnu med utdelning av Kalmar kommuns internationella miljöpris och Schwedenfest i Wismar har genomförts. Interna utvecklingsområden Kommunledningskontoret har bedrivit internt utvecklingsarbete bland annat gällande införande av ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem. Ett systemstöd för målstyrningsprocessen har anskaffats och kommer att införas under Under 2010 fortsatte arbetet med att gå mot ett kommungemensamt certifikat för ISO 9001 (kvalitet) och (miljö). Samtliga förvaltningar har under året genomgått extern revision. När avvikelserna från revisionen är stängda (sker under kvartal ett 2011) ska också målet med ett gemensamt certifikat ha uppnåtts. Kommunledningskontoret, undantaget exploateringsverksamheten, redovisar ett överskott på 0,5 mnkr jämfört med budget för De enskilt största avvikelserna är följande: Kostnaden för kollektivtrafiken som tillhör mark- och planeringsenheten har genererat en negativ avvikelse mot budget på 8,4 mnkr. Den slutliga siffran är preliminär i väntan på slutavräkningen på aktieägartillskottet till KLT. Orsakerna är bland annat att antagandet om en lägre indexökning av trafikkostnaden inte infriats, samt att effekten av reducerat uppdrag inte når full effekt förrän Vidare har effekten av införandet av pendelkort med enhetstaxa medfört högre kostnader än beräknat. Kommunfullmäktige har i december 2010 beslutat att säga upp konsortialavtalet för kollektivtrafiken. På förvaltningsledningen har det tillfälliga budgetanslaget för oförutsedda kostnader på grund av lågkonjunkturen på 2 mnkr endast förbrukats med 0,2 mnkr. På mark- och planeringsenheten har friköpen av tomträtter genererat en nettovinst på cirka 1,0 mnkr utöver budget. De 2 mnkr som tillfördes inför 2010 för personell förstärkning av den fysiska planeringsprocessen har inte förbrukats. Tillsättning av tjänsterna har genomförts under året och helårseffekt av kostnadsökningen uppnås inte förrän Exploateringsverksamhetens resultat gav en positiv avvikelse på 5,3 mnkr. Nettot från exploateringsverksamheten budgeterades till 41,4 mnkr och utfallet blev 46,7 mnkr. Det är försäljningen av mark i bostadsområden som gett högre nettointäkter än budgeterat. De största intäkterna har genererats på Varvsholmen 15 mnkr, Lillviken 11,3 mnkr, Solvägen 6,9 mnkr och östra Vimpeltorpet 6,7 mnkr. Detta tillsammans med mindre avvikelser inom olika verksamheter ger ett sammanlagt driftresultat som är 5,8 mnkr bättre än budget inkluderat exploateringsverksamheten. 5

6 DRIFTREDOVISNING BUDGET REDOVISAT AVVIKELSE 2010 (mnkr) 2010 (mnkr) 2010 (mnkr) FÖRVALTNINGSLEDNING 27,5 25,6 1,9 KANSLIENHET 25,7 25,8-0,1 EKONOMIENHET 4,4 4,4 0,0 PERSONALENHET 15,4 14,5 0,9 KOMMUNHÄLSAN 7,5 7,2 0,3 IT-ENHET 10,0 9,4 0,6 ARBETSMARKNADSENHET 38,5 37,8 0,7 MARK- O PLANERINGSENHET 82,7 88,0-5,3 NÄRINGSLIVSENHET 6,6 5,2 1,4 UTVECKLINGSENHET 11,8 11,8 0,0 INFORMATIONSENHET 5,3 5,2 0,1 SUMMA DRIFTRESULTAT 235,5 235,0 0,5 EXPLOATERINGSVERKSAMHET -41,4-46,7 5,3 RESULTAT INKLUSIVE EXPLOATERING 194,1 188,3 5,8 Investeringar Av 2010 års investeringsbudget på 134,2 mnkr har 62,5 mnkr förbrukats. Av de oförbrukade anslagen uppgår investeringar i hamnverksamheten till 9,8 mnkr och åtgärder för kust till kust banan till 9,7 mnkr. Inom exploateringsverksamheten har investeringsutgiften för gång- och cykelbron över E22 på 9,2 mnkr senarelagts till Större markförvärv har under året genomförts i Ljungbyholm för 3,7 mnkr. För bostadsområdena återstår 41,3 mnkr av investeringsanslaget. Bland avvikelserna finns bland annat Fjölebro 3,5 mnkr, Lillviken 2,8 mnkr, östra Vimpeltorpet 6 mnkr och Djurängen 4,2 mnkr. Orsakerna är dels förskjutningar i planprocesser och dels dröjer det slutliga färdigställandet av gator tills områdena är färdigbebyggda. Exploateringsområdenas investeringsutgifter har upptagits på nytt i investeringsbudgeten för 2011 och tilläggsbudgeteras därför inte. INVESTERINGSREDOVISNING 2010 (mnkr) BUDGET REDOVISAT AVVIKELSE SAMLINGSANSLAG KOMMUNLEDNINGSKONTORET 0,2 0,3-0,1 HAMNVERKSAMHETEN 10,2 0,4 9,8 PRODUKTION AV ARBETSOMRÅDEN 17,2 7,3 9,9 MARKFÖRVÄRV, MARKREGLERING 4,6 3,5 1,1 KUST TILL KUST BANAN 33,8 24,1 9,7 PRODUKTION AV BOSTADSOMRÅDEN 68,2 26,9 41,3 INVESTERINGAR TOTALT 134,2 62,5 71,7 6

7 Jämförelser Inom kommunledningskontorets verksamhetsområden finns inte någon statistik som möjliggör jämförelser med andra kommuner. Istället presenteras en jämförelse över tiden avseende kontorets verksamhetsområden. Diagrammet avser perioden Kontorets totala budgetram exklusive exploateringsverksamheten har ökat från 167 mnkr till 234 mnkr. Det kan konstateras att kontorets kärnverksamhet som är central administration och stöd till kommunledning, förvaltningar och bolag står för en relativt konstant del av ramen. Löneuppräkningarna påverkar i huvudsak detta område. Ökningen upptas främst av kostnaden för kollektivtrafiken där övertagandet av skolskjutsarna utgör en stor del. Inom området aktier, bidrag och avgifter har bidraget till serviceförvaltningen på 6 mnkr för inköps- och förrådsservice försvunnit till 2010 och istället justerats genom en omfördelning av budgetramen. 100 Mnkr VERKSAMHETSOMRÅDEN INOM KOMMUNLEDNINGSKONTORET EKONOMISKT UTFALL Politisk verksamhet Administration och stöd Aktier, bidrag och avgifter Kollektivtrafik Arbetsmarknadsåtgärder Framtiden Kommunledningskontorets verksamhet måste ständigt anpassas till förändringar i omvärlden så att vi får fortsatt nöjda kunder. Visionen om en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar samt växande kommun är styrande för vårt arbete. Följande uppgifter är centrala i kontorets verksamhet kommande år: - Arbetslösheten har ökat i kommunen på grund av lågkonjunkturen. Med ökade resurser till arbetsmarknadsenheten kan den öppna arbetslösheten minskas. Genom aktivt samarbete med näringslivet och andra aktörer skapas förutsättningar för att nå målet om 500 nya arbetstillfällen varje år. - Arbetet med att möjliggöra ökat bostadsbyggande kommer att vara fortsatt prioriterat. - Det nya Linnéuniversitetet har stor betydelse för Kalmars utveckling. Genom utvecklat samarbete universitet kommun näringsliv kan vi få fler studenter, mer forskning och injektioner i vårt näringsliv. - Infrastrukturen måste förbättras för att Kalmar ska få en utvidgad arbetsmarknadsregion och för att Linnéuniversitetets behov av integrering ska tillgodoses. - Kommunens stora satsning på jämställdhetsarbetet fortsätter. Projektmedel från SKL kommer att sökas för det fortsatta arbetet. 7

8 - Klimat- och kustmiljöarbetet har långsiktigt stor inverkan på Kalmars framtid. Vi måste ta tillvarata uppnådda framgångar och gå vidare. - Införandet av ett dokument- och ärendehanteringssystem (Public 360) samt ett systemstöd för måluppföljning (Hypergene) kommer att fortsätta under Under 2011 startar vi ett projekt tillsammans med serviceförvaltningen för att införa en beställningsportal där vi förenklar för dem som beställer samt knyter våra leverantörer närmare oss. Bl.a. kan vi göra stora administrativa och ekonomiska vinster som direkt kommer verksamheterna tillgodo. Under 2011 planeras också en start av arbetet för ett nytt intranät. Detta nya intranät kan innebära en egen startsida för varje anställd som inom vissa ramar kan skräddarsys per person. Förvaltningsledning Förvaltningsledningen omfattar kommunchef och fyra centralt placerade projektledare, varav en delfinansieras av Kalmar kommunbolag AB. Kommunchefen arbetar tillsammans med kommunledningen med strategifrågor för kommunens utveckling och har det samlade ansvaret för hela kommunledningskontoret. Kommunchefen är också chef för förvaltningscheferna samt representerar kommunen i olika sammanhang. Kerstin Björklund biträder ansvarigt kommunalråd i samordningen av frågor som är gemensamma för flera mjuka nämnder. Kerstin Björklund är även kommunens kontaktperson gentemot landstinget på tjänstemannaplanet och ansvarar för samordning av den fördjupande samverkan som ska utvecklas mellan kommunen och landstinget. Kerstin Björklund är även kontaktperson gentemot Regionförbundet när det gäller övergripande vård- och omsorgsfrågor. Ola Johansson är knuten till kommunledningskontoret på 40 % för att arbeta med särskilda utredningsuppdrag. Resterande 60 % är han VD för Kalmar Kommunbolag AB. Anders Saur arbetar med verksamhetsutveckling främst genom kartläggning och analys av processer. Anders ansvarar också för samordning inom e-förvaltning och e-tjänster så att medborgaren möter kommunen på ett enkelt och likartat sätt. Han är även projektledare inom ett antal pågående projekt. Fr.o.m. november 2010 tillhör även Ann-Mari Nilsson förvaltningsledningen. Ann-Mari är kommunledningskontorets kvalitetssamordnare och kommunövergripande kvalitetssamordnare. I dessa uppdrag finns bl.a. ett ansvar för att utveckla både kontorets och det kommungemensamma verksamhetsledningssystemet och tillhörande handböcker. Ann-Mari samordnar det kommungemensamma nätverket för kvalitets- och miljöfrågor. Ann-Mari har även ett antal sekreteraruppdrag, utför vissa utredningar samt deltar i diverse utvecklingsområden för kontoret. 8

9 Driftresultat Budget Redovisat Avvikelse Intäkter/bidrag -3,6-4,6 1,0 Personalkostnader 4,7 4,7 0,0 Övriga kostnader 26,4 25,5 0,9 Nettokostnader 27,5 25,6 1,9 Förvaltningsledningen redovisar ett överskott på cirka 1,9 mnkr. Huvudorsaken är att av det tillfälliga budgetanslaget för oförutsedda kostnader på grund av lågkonjunkturen på 2 mnkr endast förbrukats 0,2 mnkr. Kanslienheten Under 2010 har det varit val till riksdag, landsting och kommun, vilket inneburit mycket arbete för enheten. Införandet av ett nytt ärende- och dokumenthanteringssystem är ett omfattande, kommunövergripande projekt. Projektledarna kommer från kommunledningskontoret, varav en från kanslienheten. Projektet innebär att flera från enheten på många sätt är inblandade i införandet och samordningen av hur dokument- och ärendehanteringen ska se ut i framtiden. Under 2010 har det varit en del personalförändringar på enheten. Under en del av året har såväl en tjänst som kommunarkivarie som tjänsten som stadssekreterare varit vakant. Inför 2011 är tjänsterna tillsatta. Det har varit nödvändigt att göra en del förändringar i arbetssättet för att minska belastningen på stadssekreterartjänsten. Därför har en av kommunalrådens sekreterare börjat arbeta även som sekreterare i arbetsutskottet. Detta tillsammans med belastningen som projektet om dokument- och ärendehanteringssystem innebär, har i sin tur lett till att vi fått förstärka med ytterligare en person. Vi har även haft en tillfälligt anställd kommunjurist som förstärkt enheten under en tid då vi varit mycket hårt belastade arbetsmässigt. Fr.o.m. den 1 januari 2011 har vi anställt en kommunjurist på heltid. Serviceförvaltningen och samhällsbyggnadskontoret delfinansierar en halvtid av den tjänsten. De förstärkningar som gjorts under året var absolut nödvändiga för att upprätthålla en god servicenivå, för såväl andra förvaltningar som kommunens invånare. Driftresultat Budget Redovisat Avvikelse Intäkter -1,3-2,3 1,0 Personalkostnader 15,2 14,8 0,4 Övriga kostnader 11,9 13,3-1,4 Nettokostnader 25,7 25,8-0,1 Vi redovisar för 2010 en mindre budgetavvikelse på ca -0,1 mnkr. Valet har kostat kommunen mindre än beräknat. Utfallet blev cirka 0,8 mnkr lägre än budgeterat på grund av statsbidragets storlek. Införandet av det nya dokument- och ärendehanteringssystemet genererar dock högre kostnader i startskedet än i senare faser, vilket gett cirka 0,9 mnkr högre kostnader för

10 Ekonomienheten Arbetet med elektronisk handel har gått vidare. Antalet leverantörer som nu skickar elektronisk faktura har successivt ökat. Under året har en arbetsgrupp påbörjat arbetet med att analysera förutsättningarna för införande av beställningsportal beställning av varor och tjänster elektroniskt. Införandet av ett systemstöd för uppföljning av kommunens budgetmål och uppdrag påbörjades under hösten. Systemet kommer vidare att byggas ut med ekonomi-, personal- och verksamhetsrapporter samt stöd för budget och prognos. Systemstödet kommer att underlätta och förbättra både rapportering, uppföljning och information för arbetet med mål och uppdrag. Under året har arbetet med Dokumentation av redovisningssystem färdigställts. Driftresultat Budget Redovisat Avvikelse Intäkter -5,6-5,8 0,2 Personalkostnader 4,2 4,1 0,1 Övriga kostnader 5,8 6,1-0,3 Nettokostnader 4,4 4,4 0,0 Ekonomiskt har verksamheten i stort bedrivits inom given budgetram. Ett mindre överskott på 9 tkr redovisas. Personalenheten Även under 2010 har enheten haft en aktiv roll i personalomställningsarbetet. Under 2010 avsattes 10 miljoner kronor för att erbjuda omställningslösningar och minimera övertaligheten bland lärare. Under 2010 har 21 personer slutat med medel från omställningsbudgeten. Snittkostnaden per beslut har varit 436 tkr. Arbetet med att införa självservice inom löneadministrationen har fortsatt även under Under 2010 har det bedrivits utvecklingsarbete med anledning av vår stora semesterrekrytering. I webbsystemet Offentliga jobb har vi infört en så kallad massrekryteringsmodul. Detta har underlättat sommarrekryteringen men arbetet behöver utvärderas och utvecklas ytterligare. Under 2010 har vi genomfört Ledarförsörjningsprogram 5 med 15 nöjda deltagare. Vi har startat Chefens dag som samlar alla kommunens chefer var temat för Chefens dag antidiskriminering och mänskliga rättigheter. Föreläsningen med Sara Lund (Claes Schmidt) blev så lyckad att medel avsattes för att genomföra en föreläsningsserie för all personal vilket påbörjades under hösten 2010 och slutförs under våren

11 Driftresultat Budget Redovisat Avvikelse Intäkter -4,9-6,5 1,6 Personalkostnader 14,8 15,2-0,4 Övriga kostnader 5,5 5,8-0,3 Nettokostnader 15,4 14,5 0,9 Enheten visar ett överskott gentemot budget på ca 0,9 mnkr. Det beror på främst på följande orsaker. Genom ett effektivare rekryteringsarbete har våra annonskostnader minskat. Verksamheten Personaladministration har gett ett överskott p.g.a. att vi delar av året haft en vakant tjänst som löneadministratör. Dessutom har Aktiv Fritid inte använt hela sitt anslag. Kommunhälsan 2010 har varit ett år som präglats av förändringar i personalgruppen. Kommunhälsan förlorade tragiskt en medarbetare, vilket innebar att enheten under delar av 2010 hade en vikarie på tjänsten som hälsoutvecklare. Vi hade också vikarier under en sjukskrivning och rehabprocess och en av medarbetarna gick i slutet av året i pension. Vi har fortsatt strävan att öka omfattningen av det förebyggande arbetet med delvis nytt arbetssätt och har snart avslutat pilotstudien i vårt Livstilsprojekt. En tidsbegränsad sjukskötersketjänst har finansierats för detta projekt. Enheten har anställt en hälsoutvecklare som tillträder januari Vi har även 2010 fått intäkter i form av statliga sjukvårdspengar och har ansökt om dessa bidrag också för år Trepartsmöten, avstämningsmöten och modala team har även detta år gett rejäla bidrag från landsting och Försäkringskassan. Avtalet med landstinget som gäller service vid provtagning och analys har varit oförändrat under året. Enheten har förlorat avtal med en kund och ingått avtal med en ny kund. Trots förändringar i personalgruppen och nya medarbetare har våra uppdrag kunnat fullföljas. Ett intensivt arbete med bemötande och tillgänglighet har genomförts. Driftresultat Budget Redovisat Avvikelse Intäkter -1,4-2,0 0,6 Personalkostnader 7,1 7,2-0,1 Övriga kostnader 1,7 1,9-0,2 Nettokostnader 7,5 7,2 0,3 Kommunhälsans ekonomiska resultat för 2010 är ett mindre överskott på cirka 0,3 mnkr jämfört med budget. Det beror i huvudsak på högre intäkter från externa kunder, såsom landstinget och Försäkringskassan. 11

12 IT-enheten Enhetens mätbara mål, som formulerats i vårt verksamhetsledningssystem, gäller helpdeskärenden. Vi ska klara minst 90 procent av alla arbetshindrande fel inom ett dygn (d.v.s. 8 arbetstimmar). Under 2010 har vi inte riktigt nått målet utan hamnar på 89 procent i ett snitt över året. Resultatet måste ändå ses som bra med tanke på den belastning IT-enheten haft under året. Under 2010 har en konkurrensutsättning av telefoni gjorts vilket resulterat i ett nytt avtal med Telia. Konkurrensutsättningen har gett Kalmar kommun ca 30 % lägre pris på trafikavgifterna. I avtalet inryms även en modernisering av telefonitjänster i form av t.ex. ett nytt hänvisningssystem, urknappning av telefon via Microsoft Outlook, bättre katalogtjänst, mobilitetsstöd m.m. Under året gjordes även en konkurrensutsättning av datorer och bildskärmar. I ett tidigt skede framkom önskemål om att göra detta länsgemensamt och i början av året lämnade länets samtliga kommuner in en fullmakt till Kalmar kommun för genomförande av konkurrensutsättning. Resultatet har gett ett ramavtal med Atea med generellt lägre priser. Vissa modeller är upp till 30 % billigare. Driftresultat Budget Redovisat Avvikelse Intäkter -15,1-17,6 2,5 Personalkostnader 10,5 10,7-0,2 Övriga kostnader 14,6 16,3-1,7 Nettokostnader 10,0 9,4 0,6 Enheten redovisar ett överskott på ca 600 tkr. Detta beror framförallt på att införandet av nya virtuella servrar inte hunnits med under För detta har 500 tkr tagits upp i tilläggsbudgeten för Arbetsmarknadsenheten Året som gick präglades precis som tidigare av en stor osäkerhet kring det arbetsmarknadspolitiska området och även under 2010 var kommunens roll oklar. Sommaren 2010 återinfördes Prova På Praktiken (PPP). Nytt för året var att även grundskolans årskurs nio och gymnasiets årskurs två erbjöds PPP. Drygt 500 ungdomar fick på detta vis tre veckors sysselsättning på halvtid. En annan förändring som påbörjades under 2010 var att kommunernas samordningsansvar för nyanlända flyktingar fördes över till Arbetsförmedlingen. Det gäller dem i arbetsför ålder år, som har fått uppehållstillstånd som flyktingar eller av flyktingliknande skäl samt kvotflyktingar. Även nyanlända i åldern år, som saknar föräldrar i Sverige, omfattas av den nya lagen liksom vissa anhöriga till nyanlända inrättades kommunens arbetsmarknadsberedning. Beredningen som har bestått av sju ledamöter har sammanträtt åtta gånger under året. Uppgiften har varit: - att följa de arbetsmarknadspolitiska frågorna i kommunen samt - att lämna förslag på hur det går att förbättra möjligheterna till arbete/sysselsättning för personer med svag ställning på arbetsmarknaden. 12

13 Inom den kommunala vuxenutbildningen har betydligt fler vuxna kunnat delta under Det beror på att kommunerna har tillförts extra statsbidrag för att genomföra yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå för vuxna, yrkesvux. Urvalskriteriet för att komma med i utbildning har varit att man har en svag ställning på arbetsmarknaden. Tack vare yrkesvux har även de som har ett treårigt gymnasium kunnat antas till utbildning. Denna grupp har inte tidigare varit en prioriterad målgrupp utan i första hand har de med lägst utbildning prioriterats. Staten ställer krav på omfattande uppföljning för att se i vad mån de som deltagit i yrkesvux får arbete efter avslutade studier. Under året har därför ett strukturerat arbete med s.k. effektuppföljning påbörjats. Andelen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd var i Kalmar kommun vid årsskiftet 2010/2011 6,5 % för åldersgruppen år. För årsskiftet 2009/2010 var andelen 6,3 %. Riket hade vid samma tillfällen 6,8 % respektive 6,5 %. Relativt sett klarade sig Kalmar under 2010, liksom 2009, bättre än både riket och jämförelsekommunerna när det gäller arbetslösheten. Driftresultat Budget Redovisat Avvikelse Intäkter -25,4-63,7 38,3 Personalkostnader 37,2 62,2-25,0 Övriga kostnader 26,6 39,3-12,6 Nettokostnader 38,5 37,8 0,7 Verksamheten genererade ett mindre överskott på 0,7 mnkr under året. Det finns ett antal utbildningar inom Kunskapsnavet som startat under 2010 och som kommer att slutföras under 2011 där periodiseringar har gjorts. I tilläggsbudgeten för 2011 har upptagits 1,2 mnkr för försöksverksamhet Aktiva. Mark- och planeringsenheten Mark- och planeringsenhetens organisation har under de senaste åren förstärkts. Bakgrunden är den stora bredd av arbetsuppgifter gällande utvecklingen av Kalmar för och möta intresset från externa aktörer som vill satsa i Kalmar. Enheten hade vid årsskiftet 2010/ medarbetare, varav tre halvtidstjänster. En halvtidstjänst är en lönebidragsanställning. En heltidstjänst som exploateringsingenjör är för närvarande vakant. Enheten har under 2010 anställt två projektledare, en kommunikatör, en samhällsplanerare och en utredare. Bakgrunden till enhetens personalförstärkning är kommunens beslut att 40 detaljplaner ska tas fram årligen mot tidigare 20 detaljplaner. Avsikten är också att i större utsträckning ersätta inköp av konsulter med egen arbetskraft. Den kommunomfattande översiktsplanen går ut på samråd i april 2011 och beräknas bli antagen under första kvartalet Samtidigt som översiktsplanen går ut på samråd kommer den fördjupade översiktsplanen för Norra Kvarnholmen och den fördjupade översiktsplanen för Norrlidens Strand att ställas ut. Beräknat antagande är september-oktober För alla dessa planer gäller att enheten har haft och kommer att ha ett stort antal möten för att involvera medborgarna i arbetet. Som en del i planen för 13

14 Norra Kvarnholmen pågår nu också förstudier för Stationsområdet, Sveaplan och Fredriksskans. Planering för Linnéuniversitetets framtida lokalisering pågår också. En tematisk fördjupad översiktsplan för vindkraft har varit ute på samråd och utställning. Den beräknas bli antagen under februari Arbetet med en förstudie för Lindsdals centrum pågår också. Enheten leder projektet att föreslå lokalisering för ett samlat kulturcentrum. Enheten har också inlett arbetet med att ta fram förslag till nya riktlinjer för bostadsförsörjningen. Trycket på enheten när det gäller genomförandefrågorna är stort. Kommunen har sålt mark för större flerbostadsprojekt vid Stensövägen, i Bergavik och på Varvsholmen. Försäljning av tomter för rad/kedjehus, villor m.m. pågår i östra Vimpeltorpet. Försäljning av villatomter pågår i Fjölebro, Ljungbyholm och Trekanten. Utbyggnad av ett större område för verksamheter pågår i östra Smedby (del av Flygstaden ). Markanvisningstävling pågår för kvarteret Oljeväxten vid Södra vägen. Förberedelser pågår för markanvisningstävlingar i kvarteren Muren och Gesällen på Kvarnholmen. Arbetet med att utreda ny lokalisering av brandstationen pågår också. Användningen av kollektivtrafiken har ökat bland annat mot bakgrund av kommunens subventionering av kollektivtrafiken genom enhetstaxa. Det första steget i enhetstaxa är genomfört och gäller pendlingskorten. Ytterligare steg kommer under Kommunfullmäktige har i december 2010 beslutat att säga upp konsortialavtalet för kollektivtrafiken. Driftresultat exklusive exploateringsverksamhet Budget Redovisat Avvikelse Intäkter -13,2-20,0 6,8 Personalkostnader 10,6 8,5 2,1 Övriga kostnader 85,3 99,6-14,3 Nettokostnader 82,8 88,1-5,3 Exploateringsverksamhet Budget Redovisat Avvikelse Nettointäkter -41,4-46,7 5,3 Intäktssidan på exploateringsverksamheten redovisas i driftbudgeten medan kostnadssidan redovisas i investeringsbudgeten. Budgeterade markförsäljningar för verksamhetsområden på 14,5 mnkr blev ett utfall på cirka 1,8 mnkr. Den största avvikelsen på -6,2 mnkr avser gång- och cykelbron över E22 vid Hansa City. Smedby avviker med -2,1 mnkr. Markförsäljningar för bostadsområden budgeterades till 27,6 mnkr och utfallet visar på 45,2 mnkr, ett överskott på cirka 17,6 mnkr. Bland de större försäljningarna märks östra Vimpeltorpet 6,7 mnkr, Varvsholmen 15 mnkr, Lillviken 11,3 mnkr, Fjölebro 4,4 mnkr och Solvägen 6,9 mnkr. Friköpen av tomträtter har under året genererat en nettovinst på cirka 1,0 mnkr. (Försäljningsintäkt minus bokfört värde för marken.) Beloppet utgör också en positiv budgetavvikelse. Mark- och planeringsenhetens budget tillfördes 2 mnkr inför 2010 för att förstärka den fysiska planeringsprocessen personellt i enlighet med kommunfullmäktiges mål. Tillsättning av tjänsterna har genomförts under året och helårseffekt av kostnadsökningen uppnås inte förrän Kostnaden för kollektivtrafiken har medfört en negativ avvikelse mot budget på 8,4 mnkr. Den slutliga siffran är preliminär i väntan på slutavräkningen av aktieägartillskottet till KLT. Orsakerna är bland annat att antagandet om en lägre indexökning av trafikkostnaden inte infriats, samt att effekten av reducerat uppdrag inte når full effekt förrän Vidare har effekten av införandet av pendelkort med enhetstaxa medfört högre kostnader än beräknat. 14

15 Näringslivsenheten Genom sammanslagningen av Högskolan i Kalmar och Växjö universitet till Linnéuniversitetet påbörjades en spännande era. Linnéuniversitetet erbjuder en attraktiv kunskapsmiljö med hög kvalitet och konkurrenskraftig kompetens. Kalmar kommuns företagslots och Linnéuniversitetets samverkanskoordinator besöker nu tillsammans företag i kommunen för att gemensamt möta företagens behov och möjligheter. Linnéuniversitetet erbjuder näringslivet många möjligheter till samverkan med studenter i form av praktik, examensarbete och andra projekt. Under Guldfesten som är Kalmars årliga galakväll premieras och uppmuntras duktiga organisationer och personer firade Guldfesten 10 år. De nära 600 besökarna fick dela glädjen av hur härligt och viktigt det är att vilja, våga och kunna lyckas. Upphandling var temat på ett frukostmöte som arrangerades tillsammans med Svenskt Näringsliv. Ett hundratal företagare fick ta del av enkla tips kring hur man kan förbereda sina anbud på bästa sätt. För att nå ut till en större målgrupp började vi under 2010 att använda oss av det sociala mediet Twitter. I Kalmars näringslivsregister finns Kalmars aktiva företag och organisationer samlade. Registret kan med fördel användas till att hitta samarbetspartners, leverantörer, kunder eller arbetsgivare. Näringslivsregistret innehåller information om firmanamn, adressuppgifter, telefonnummer och bransch. Kalmar kommuns pris i Ung Företagsamhet är nytt för Priset är ett sätt att premiera våra ungdomar som drivit företag genom Ung Företagsamhet. Affärsplan, årsredovisning, samarbete, erfarenhet, genomförande och utveckling är områden som har bedömts. Kalmar kommuns näringslivsråd, som är nytt sedan hösten 2010, är ett samverkansforum mellan Kalmar kommun, näringsidkare och Linnéuniversitetet. Näringslivsrådet ska föra en dialog om strategiska frågor som är av vikt för att skapa ett starkt företagsklimat. Visionen är att tillsammans skapa ett näringslivsklimat som Kalmar kommuns invånare är stolta över och som i en förlängning även ger fler företag, fler växande företag och fler arbetstillfällen. Friska Steg är ett bra tillfälle att möta andra företagare, skapa nya nätverk, göra affärer och samtidigt uppleva vår stad. Under en och en halv timme ges tid för dialog och nätverkande under en gemensam promenad. Kommunstyrelsens ordförande och näringslivschefen har genomfört Friska Steg vid ett tiotal tillfällen och cirka 100 personer har hittills deltagit. För att motivera till etisk konsumtion och juste handel har Fairtrade City Kalmar instiftat ett nytt pris. Coop Forum fick under året motta det första priset med motiveringen: "Ett ökat utbud av Fairtradeprodukter ger större möjlighet för konsumenterna att välja etiskt. Coop Forum i Kalmar har genom sitt engagemang och målinriktade arbete utökat sortimentet betydligt av Fairtrademärkta varor i butiken under året. Tack för bra insatser för en rättvisare värld!" Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för etisk konsumtion och juste handel. Handelsstaden Kalmar lever upp till namnet. Den sammanlagda försäljningen av kläder, möbler, hemelektronik och andra sällanköpsvaror ökade 2009 med 588 miljoner kronor mer än i någon annan kommun i landet. Enligt Market, detaljhandelns branschtidning med fakta om svensk och internationell detaljhandel, är Kalmar vinnare i kampen om de pengar hushållen lägger på sällanköpsvaror. 15

16 Näringslivet i korthet (Källa SCB ) Siffrorna inom parentes avser förra årets siffror (6 390) arbetsställen (alla verksamma företag har minst ett arbetsställe) (29 570) anställda (2 038) arbetsgivare (antal organisationsnummer som har minst en anställd) (5 672) huvudarbetsställen (arbetsställen i regionen som är huvudkontor) (6 033) verksamma företag Driftresultat Budget Redovisat Avvikelse Intäkter 0,0-0,5 0,5 Personalkostnader 2,5 2,3 0,2 Övriga kostnader 4,0 3,3 0,7 Nettokostnader 6,6 5,2 1, genererade ett betydande överskott på 1,4 mnkr gentemot budget. Det gäller i huvudsak projektverksamheten och då i synnerhet de anslagna medlen för marknadsföringsinsatser och för internationella kontakter. Enheten genomförde inga starta eget utbildningar under året, vilket medförde att det anslaget inte förbrukades. Utvecklingsenheten Kalmar kommun har med enheten som initiativtagare under året lyckats bli tilldelat det nationella Jämställdhetspriset - för enastående arbete av jämställdhetsministern. Projektledaren på utvecklingsenheten har gjort ett stort och omfattande arbete med hela kommunen som organisation. Inom ekologisk hållbarhet blev vi utvalda av WWF som en av de 10 klimatsmartaste kommunerna i Sverige. Utvecklingsenheten arbetar med ett stort antal kommunövergripande projekt, som till exempel: Det stora och omfattande Jämställdhetsprojektet, 4.2 mnkr som nu är avslutat. Det interkommunala Föräldrastödprojektet, 6.4 mnkr, pågår ytterligare ett år. LED-projektet, 25 mnkr, pågår ytterligare ett år. Det nya internationella EU-projektet WEBSR som fokuserar på energi och konst i Norrliden, ytterligare två år. I övrigt också ett stort antal mindre projekt i olika program som gäller bl.a. kustmiljön. Vi har också fått stor nationell uppmärksamhet i samband med såväl vårt arbete med internationella frågor som miljö-, folkhälso- och drogförebyggande verksamhet. Uppmärksamheten kommer bl.a. från Sveriges Kommuner och Landsting, olika kommuner och regioner i hela Sverige. Kalmar lyfts fram som Sveriges goda exempel och i detta sammanhang bidrar ofta utvecklingsenheten som föreläsare. Enheten är representerad i ett antal referensgrupper som regeringens i arbete med CSR-frågor (Cooperate Social Responsibility) och i olika nationella arbetsgrupper inom det drogförebyggande arbetet, jämställdhetsarbetet och folkhälsoarbetet. 16

17 Organisation Enhetens nya lokaler är nu färdigrenoverade. De stora nya projekten medför en utökad belastning på de administrativa stödfunktionerna då tio nya medarbetare har tillkommit under året. Antalet medarbetare, 26 personer, kräver mycket uppföljningsarbete. Utvecklingsenheten arbetar med insatser och mobilisering under de tre hållbarhetsaspekterna social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Inom social hållbarhet har enheten under 2010 gjort ett stort antal insatser. Till exempel samordnades det drogförebyggande arbetet med satsningen Fullt Ös vid Valborg och insatserna vid gymnasierugbyn. Bägge är exempel på både kostnadseffektiva och lyckade satsningar. Enheten har också bistått med stöd, rådgivning och information till förvaltningar och bolag inom jämställdhets- och folkhälsopolitikens område. Enheten var vidare ansvarig för det omfattande omställningsarbete inom jämställdhetsområdet som påbörjades i förvaltningarna under 2009 och vars inledande del avslutades Inom jämställdhetsarbetet har över 100 politiker deltagit i utbildning, ca 200 chefer har genomgått JGL-bas (Jämställdhet-Göra-Lära) eller andra chefsutbildningar inom jämställdhetsområdet. Över 700 medarbetare på olika nivåer har berörts av arbetet. Utvecklingsenheten har arbetat med att utveckla organisationen och styrningen av folkhälsoarbetet. Enheten har utvecklat metoder för att säkerställa att fördelningen av välfärd och förutsättningar för hälsa i hela befolkningen sker i enlighet med de lokala mål som fastställts. Bland annat har arbetet med välfärdsbokslut utvecklats och tillsammans med ett tiotal andra offentliga aktörer har vi deltagit i ett nationellt samarbete kring välfärdsbokslut och hälsokonsekvensbedömningar. Under 2010 skedde också en omstrukturering av styrningen av folkhälsoarbetet där förvaltningschefsgruppens och kommunstyrelsens arbetsutskotts roller tydliggjordes. Under 2010 har utvecklingsenheten fortsatt arbetet med att utveckla och implementera olika former av systematisk uppföljning av målen för ungdomspolitiken. Bland annat har enkäten Lokal uppföljning av ungdomspolitiken ( LUPP) genomförts för gruppen unga vuxna och den har också analyserats av forskare på Linnéuniversitetet. Ett strategiskt arbete planeras nu tillsammans med regionförbundet och de övriga kommunerna i länet. Vidare har en drogvaneundersökning genomförts bland kommunens elever i årskurs 9. En prioriterad fråga inom folkhälsoområdet har varit utformningen av det lokala föräldrastödet. En utredning genomfördes som resulterade i en regional ansökan om statligt stöd för det fortsatta utvecklingsarbetet. Arbetet sker i samverkan mellan Kalmar kommun och de övriga sex kommunerna i södra Kalmar län. Det regionala arbetet, som går under namnet Värme & Ramar, samordnas och leds av utvecklingsenheten liksom det lokala arbetet för Kalmars del. Demokratifrågorna är centrala för en socialt hållbar utveckling. Under 2010 har arbetsgruppen för ökat medborgerligt inflytande i norra centralorten tagit fram förslag till insatser. Förslagen är för närvarande på remiss hos berörda nämnder och kommer att presenteras för kommunledningen under vårvintern I norra centralorten pågår också ett utredningsarbete kring allaktivitetshus som kommer att presenteras senare under Ett förslag till reglemente för ett centralt ungdomsråd har beretts under 2010 och kommer att läggas fram första kvartalet Tema för demokratidagen 2010 var barns rättigheter och i samverkan med kulturskolan genomfördes ett drama kring barnkonventionen som erbjuds årskurs 5 under våren Kommunen anslöt sig till UNESCO:s koalition för städer mot rasism (ECCAR) 2009 men p.g.a. personalsituationen 2010 hade vi inte möjlighet att vara aktiva i utvecklingsarbetet som leds av SKL. Detta arbete kommer dock att återupptas Enheten samordnar arbetsgruppen för konsekvensbedömningar av översiktsplanen. 17

18 Inom ekologisk hållbarhet fortsätter arbetet inom budgetens prioriterade områden. Det är främst insatser inom områdena kustmiljön och klimat/energi. Inom ramen för Kalmarsundskommissionen pågår en mängd insatser för att nå målet. Ansökningar har beviljats och redan tidigare beviljade ansökningar om externt finansiellt stöd har lett till att kapaciteten har ökat för att nå målen. Det är dock viktigt att påpeka att det krävs insatser av hela samhället för att de övergripande målen i budgeten ska kunna nås. En konkret åtgärdslista för att förbättra kustmiljön i Kalmar kommun togs fram genom LEADERprojektet Kalmarsunds kustmiljö under Planen berör främst markägare och ideella kustmiljöföreningar men inkluderar även samarbetsprojekt med Linnéuniversitet. Planen är till 80 % genomförd och kommer att slutföras under Med stöd av LOVA-anslag från länsstyrelsen, EU projekten Marina substrat för biogas, MOMENT och MOMENT-UP samt bidrag från Vattenmyndigheten utökades det konkreta åtgärdsarbetet under Kalmarsundskommissionens paraply under till att omfatta även våra grannkommuner. Inom Kalmar kommunkoncern är personal från Kalmar Biogas AB, Kalmar Vatten AB, serviceförvaltningen, samhällsbyggnadskontoret samt mark- och planeringsenheten nu direkt involverade i kustmiljöarbetet genom dessa projekt. På den ideella sidan finns kustmiljöföreningar från tre kommuner (Torsås, Kalmar och Mönsterås) samt tre vattenråd (Grisbäckens Snärje-Törnebybäckens och Ölands vattenråd) representerade i Kalmarsundskommissionens arbetsgrupp. Under 2011 kommer de första erfarenheterna av Kalmarsundskommissionens åtgärder och arbetssätt att sammanställas. Gemensamt med de aktörer som nu ingår i nya Kalmarsundskommissionen ska vi sedan ta fram en uppdaterad handlingsplan. Vi ska under 2011 bl.a. fördjupa samarbetet med LRF, kommungemensamt arbeta för mer strategiska VAplaner, hitta en strategi för bättre uppföljning och utvärdering av åtgärdsarbetet, hitta en strategi för att långsiktigt uppmuntra och stötta ideellt kustmiljöarbete samt söka ytterligare pengar till konkreta åtgärder genom EU:s lantbruksprogram. Vi kommer säkert även att komma in på arbetet med genomdrivandet av EU:s nya vattendirektiv för kommuner och på ett naturligt sätt verka genom de vattenråd som under 2010 bildats. Projektet med Kalmars klimatpiloter fortsätter att uppmärksammas och få efterföljare nationellt och internationellt. Under våren 2010 avslutades den amerikanska miniversionen av klimatpiloterna som var ett samarbete med den svenska ambassaden i Washington. Inom ramen för Uthållig kommun leder Kalmar Klimatlöfteskampanjen som är en samverkan med WWF där alla länets kommuner medverkar. Det globala WWF initiativet Earth Hour har genomförts i Kalmar för andra året och med ännu större deltagande från invånare, företagare och organisationer. Arbetet med Kalmar Cykelstad (delvis finansierat via det nationella KLIMP) har tagits upp igen tillsammans med serviceförvaltningen och samhällsbyggandskontoret. Cykelkarta har tagits fram, publika luftpumpar finns nu på flera platser och skyltning av cykelvägar är i stort klart för genomförande. En EUansökan för att få extern medfinansiering av det fortsatta arbetet med Kalmar Cykelstad har lämnats in. Kalmar kommun har sökt och fått stöd av Energimyndigheten för kommunens arbete med energieffektivisering i kommunens fastigheter och för de egna transporterna. Ett av villkoren är att redovisa en strategi för energieffektivisering senast 31 mars Utredningen har startat vad gäller energieffektivisering i kommunala fastigheter. En första nulägesanalys är genomförd. En energiingenjör är anställd för att leda arbetet och ge stöd åt förvaltningar och bolag. Kartläggning som ska leda till åtgärdsförslag vad gäller transporter har genomförts enligt CERO-modellen. Detta är en del i samarbetsavtalet mellan Kalmar kommun och Trafikverket. 18

19 Etableringen av Kretsloppscentrum Moskogen som en Triple Helix arena för utveckling och demonstration av miljöteknik har tagit steg framåt och invigdes våren En arbetsgrupp med representanter från bl.a. Linnéuniversitetet, KSRR, Kalmar Energi AB, Sustainable Sweden och företag har arbetat med att vidareutveckla konceptet KCM. Under hösten genomfördes en studieresa i Danmark och Sverige. I november hölls ett första möte med anledning av KSSR:s vision om att integrera byggandet av sina nya lokaler med ett Miljöteknikcenter vid Svaneberg. Arbetet fortskrider inom EU-projektet LED Ljus i offentlig miljö som ska utveckla den kommunala kunskapen för att kunna gå över till nästa generations belysningsteknik. Bl.a. har LED belysning testats vid Slottsallén och i dess närhet. Ett femtiotal personer deltog i testen som ljuspiloter. En studie av hur fyra olika varugrupper är i linje med Global Compact`s tio principer genomförs i samverkan med inköpschefen. I somras kompletterades undersökningen med några fler varugrupper. Resultatet har på grund av resursbrist ännu inte bearbetats. Enheten har medverkat i styrgruppen för Kalmar Fairtrade City. Inom Ekonomisk hållbarhet och Attraktiva Kalmar arbetas det med olika insatser för att utveckla Kalmar till att bli Östersjöregionens mest attraktiva mötesplats och besöksmål. Enheten har bl.a. gjort insatser i samband med den nya utvecklingsplanen för Kalmar slott. Samordning sker för ett Leader-projekt för marknadsföring av kommunen och landsbygden, Med Bildfokus på Landsbygden. Dessutom har renoveringen av Kavaljersporten i samarbete med länsstyrelsen, serviceförvaltningen, och ett antal andra aktörer påbörjats talsrummet ska användas i samband med olika arrangemang, guidningar och vid marknadsföring av stadens historia. Ett nytt projekt har godkänts av EU under året. Projektet kommer att komplettera etableringen av nya förskolan i Norrliden. WEBSR - som fokuserar på energi och konst och kommer att medföra en internationell tävling om en skulptur som symboliserar sambandet mellan dessa med placering i Norrliden. Det omfattande samarbetet med Linnéuniversitet fortsätter, såväl med etableringen av det nya universitetet, inom stadsutvecklingen, Stora Linnépriset, kulturcentrumsfrågan, turism, forskning, som inom olika projekt, delegationsbesök, konferenser eller uppsatsskrivning. Enheten har organiserat ett stort antal delegationsbesök från bl.a. många svenska kommuner, riksdagen, departement, ambassader, konsulat, samt europeiska länder, Sydafrika, Uganda och Kina. Universitetet, näringslivet och det offentliga har samarbetat om att ge information. Vi samordnade också konsertturnén för Alex Mukulu Band från Uganda i samarbetade med universitetet, Byteatern, gallerier, kulturskola och folkhögskolor. Såväl kyrkan, teatern som kulturskolan fylldes. Enheten är också ansvarig för kommunens engagemang i samband med årliga händelser som Hansedagarna i estländska Pärnu med utdelning av Kalmar kommuns internationella miljöpris och Schwedenfest i Wismar med stor representation från föreningslivet. Vi har också lett ett antal regionala och internationella EU-projekt, samt bidragit till hjälp och delfinansierat ett antal EU-ansökningar åt kommunala enheter, institutioner, bolag, förvaltningar m.fl. Driftresultat Budget Redovisat Avvikelse Intäkter -0,3-16,4 16,1 Personalkostnader 6,8 11,0-4,2 Övriga kostnader 5,3 17,2-11,9 Nettokostnader 11,8 11,8 0,0 19

20 Utvecklingsenheten har 2010 ett balanserat ekonomiskt resultat, d.v.s. nollresultat mot budget. Enheten har en nettobudget från kommunen på 11,8 mnkr (42 % av den egna totala budgeten). Omsättningen är 28,2 mnkr som medför en självfinansieringsgrad på 58 %. Resultatet är egentligen ännu bättre då 1, mnkr till Leaderkontoret på Öland. Det verkliga resultatet ger därför en självfinansieringsgrad på 62 %. Samtliga åtaganden går enligt den budget och de avtal som ligger till grund för beslut inom vår verksamhet, i vissa fall med överskott. Såväl vårt internationella som lokala arbete är idag av stor omfattning. 26 personer hade olika anställningsavtal på enheten under 2010, varav 13 är externt finansierade. Enheten genererar ungefär hotellövernattningar i Kalmar per år. Informationsenheten Vi är i ett skifte mellan gamla och nya medier. I dag måste vi klara dem bägge både tekniskt, ekonomiskt och personellt, men inom kort måste vi tydligare välja vad vi ska satsa på. Vi har arbetat mycket med hur vi ska finnas med i de sociala medierna och trevar oss nu fram både på Twitter, Facebook och YouTube i olika konstellationer. Hushållstidningen Jenny utgör fortfarande den största utgiftsposten när det gäller trycksaker. Responsen har varit mycket positiv från läsarna. Under hösten lanserade vi tillsammans med studentkåren Linnéstudenterna sajten hejkalmar.se för att locka ungdomar år med allt som händer och sker i Kalmar. Inte bara de etablerade evenemangen, utan picknick på Rävspelet och andra improviserade evenemang omfattas. Sajten är helt användargenererad. Det är alltså ungdomarna själva som uppdaterar och lägger in nya evenemang, tips eller artiklar. En redaktion med framförallt studenter håller ordning på inläggen. Precis som 2009 har det i år varit ett stort tryck på informationsenheten från mark- och planeringsenheten samt samhällsbyggnadskontoret när det gäller nya planer och projekt av olika slag. Glädjande nog fick vi ett tillskott i form av en kommunikatör från och med den 1 september. Hon arbetar enbart med dessa frågor och det fungerar mycket bra. EU:s strukturfonder finansierar en 80 % tjänst som projektledare för länets inflyttarprojekt. Förfrågningarna och spontanbesöken från Holland, Belgien och Tyskland har ökat markant och intresset att flytta till regionen är mycket stort. Vi har även haft några förfrågningar om flytt av företag. Driftresultat Budget Redovisat Avvikelse Intäkter -0,6-1,2 0,6 Personalkostnader 3,9 3,9 0,0 Övriga kostnader 2,0 2,5-0,5 Nettokostnader 5,3 5,2 0,1 Enheten visar för 2010 ett mindre överskott på 98 tkr. I huvudsak beror det på att kostnaden för trycksaker kunnat hållas nere. Bilaga 1 - Uppföljning av kommunledningskontorets mål