Kommunledningskontoret. Årsrapport 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunledningskontoret. Årsrapport 2011"

Transkript

1 Kommunledningskontoret Årsrapport 2011

2 Innehåll ÅRSRAPPORT FÖR KOMMUNLEDNINGSKONTORET VIKTIGA HÄNDELSER OCH ÄNDRADE FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 RESULTATREDOVISNING OCH ANALYS... 5 MÅL OCH MÅLUPPFÖLJNING... 7 JÄMFÖRELSER... 7 FRAMTIDEN... 8 FÖRVALTNINGSLEDNING... 9 KANSLIENHETEN... 9 EKONOMIENHETEN PERSONALENHETEN KOMMUNHÄLSAN IT-ENHETEN ARBETSMARKNADSENHETEN MARK- OCH PLANERINGSENHETEN NÄRINGSLIVSENHETEN UTVECKLINGSENHETEN INFORMATIONSENHETEN BILAGA 1 - UPPFÖLJNING AV KOMMUNLEDNINGSKONTORETS DETALJERADE MÅL, UPPDRAG OCH AKTIVITETER

3 Årsrapport för kommunledningskontoret 2011 Inledning Årsrapporten är det sista steget i kommunledningskontorets budget- och uppföljningsprocess. Här summeras verksamheten under det gångna året, med dess viktiga händelser och ändrade förutsättningar. Det ekonomiska utfallet presenteras och avvikelser mot budgeten analyseras. Det sker en jämförelse över tiden kring hur resurserna använts och viktiga framtidsfrågor för kontoret lyfts fram. Kontoret har brutit ned de övergripande budgetmålen inom de prioriterade områdena Attraktiva Kalmar och Den hållbara kommunen (socialt, ekologiskt och ekonomiskt) i mätbara mål för den egna verksamheten och definierat tidsplan, tillvägagångssätt, mätning och ansvarig för respektive mål. Uppföljningen av arbetet med målen redovisas i bilaga 1 Uppföljning av kommunledningskontorets detaljerade mål, uppdrag och aktiviteter Kvalitetspolicy Vi möter dig med respekt och engagemang. Vi finns här för dig. Miljöpolicy Vi arbetar målmedvetet för att nå ett hållbart samhälle ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Arbetsmiljöpolicy Vi eftersträvar en trygg arbetsmiljö där människor trivs, utvecklas och känner sig delaktiga. Viktiga händelser och ändrade förutsättningar Befolkning personer var folkbokförda i Kalmar kommun den 31 december 2011 enligt preliminära uppgifter. Det är en ökning från föregående år med 248 personer. Bostadsbyggande Under 2011 har cirka 140 bostäder färdigställts i nybyggnad. Av dessa är hälften småhus och hälften lägenheter i flerbostadshus. Under året har fördjupade översiktsplaner för Kvarnholmen och Norrlidens strand tagits fram. 3

4 Arbetsmarknad Året som gick präglades av en stor osäkerhet kring det arbetsmarknadspolitiska området. Andelen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i åldern år var i Kalmar kommun vid årsskiftet 2011/2012 6,4 % för åldersgruppen år. För årsskiftet 2010/2011 var andelen 6,5 %. Riket hade vid samma tillfällen 6,6 % respektive 6,8 %. Relativt sett klarade sig Kalmar under 2011, liksom 2010, bättre än både riket och jämförelsekommunerna när det gäller arbetslösheten. Näringsliv Antalet verksamma företag i kommunen var och jämfört med föregående års antal 6 017, en ökning med 353 företag. Samtidigt minskade antalet huvudkontor under året från till st. Statistikleverantör har bytts mellan åren, från SCB 2010 till UC Medborgarundersökning och kvalitetsundersökning Under hösten 2011 genomfördes en medborgarundersökning som sammanställts till tre index: Nöjd- Region-Index, Nöjd-Medborgar-Index och Nöjd-Inflytande-Index. De visar att invånarna överlag är mer nöjda med Kalmar som kommun att leva i och med de tjänster som kommunen tillhandahåller än genomsnittet av de kommuner som deltar i undersökningen. För andra året i rad deltog Kalmar även i Sveriges Kommuner och Landstings mätning Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Resultatet för 2011 visade att Kalmar förbättrat sig inom över 20 områden jämfört med Regionalt samarbete Kalmar ingår tillsammans med andra kommuner, regionförbund och landsting i grupper som arbetar med Linnéuniversitetets utveckling. Kontakter med övriga kommuner i södra Kalmar län har inletts kring att utveckla begreppet Kalmarsundsregionen. Aktörer i regionen samverkar kring behovet av framtida infrastruktursatsningar i sydöstra Sverige. Kollektivtrafik Under 2011 infördes etapp två av enhetstaxan inom kollektivtrafiken, vilket innebär att man reser till en kostnad motsvarande tätortstaxan inom hela kommunen. Till årsskiftet 2011/2012 genomfördes en skatteväxling med landstinget som blir ensam huvudman för kollektivtrafiken. Kvar inom kommunens ansvarsområde blir skoltrafiken och tillköp såsom enhetstaxan. Jämställdhet Arbetet med att bli en jämställd kommun fortsatte under 2011 på bred front. Ytterligare 1,8 mnkr erhölls från SKL för att fortsätta kommunens arbete. Miljö Klimatlöfteskampanjen tillsammans med länets övriga kommuner har avslutats. Arbetet fortskrider i projektet om LED-belysning för att kunna gå över till nästa generations belysningsteknik. Inom ramen för Kalmarsundskommissionen genomförs en mängd insatser för att förbättra kustmiljön. Arbetet med energieffektivisering av kommunens fastigheter pågår. Projektet Kalmar Cykelstad fortskrider. Internationellt arbete Inom det internationella arbetet har ett stort antal delegationsbesök genomförts från bl.a. europeiska länder, Uganda och Kina. Även årliga händelser som Hansedagarna i Kaunas, Litauen med utdelning av Kalmar kommuns internationella miljöpris och Schwedenfest i Wismar har genomförts. Interna utvecklingsområden Kommunledningskontoret bedriver internt utvecklingsarbete bland annat gällande införande av ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem. Ett systemstöd för målstyrningsprocessen har införts. Ett kommungemensamt certifikat för ISO 9001 (kvalitet) och (miljö) delades ut till kommunen i april

5 Resultatredovisning och analys Kommunledningskontoret, undantaget exploateringsverksamheten, redovisar ett överskott på 3,4 mnkr jämfört med budget för De enskilt största avvikelserna är följande: - Inom förvaltningsledningen ger anslaget för avsättning till sluttäckning av deponi Moskogen 2,7 mnkr oförbrukat. En avsättning på 100 mnkr görs i bokslutet för 2011 i enlighet med den nya kostnadsberäkningen för sluttäckningen, dock inte inom kommunledningskontorets budgetram. - Inom kanslienheten innebär införandet av ett dokument- och ärendehanteringssystem stora kostnader initialt. Över tid kompenseras detta genom omfördelningen av budgetramar från förvaltningarna, men för det enskilda året 2011 innebär det en avvikelse i förhållande till budget med cirka 1,2 mnkr. - Arbetsmarknadsenhetens tilläggsbudgetanslag på 1,2 mnkr för Försöksverksamhet Aktiva/TIA har inte förbrukats. Detta på grund av att projektet har förlängts och finansierats under 2011 av Samordningsförbundet. - Personalenhetens anslag för personliga tjänster, övriga personaladministrativa åtgärder, har inte förbrukats fullt ut och ger 0,9 mnkr i en positiv avvikelse. - Inom mark- och planeringsenheten ger kollektivtrafiken en negativ avvikelse på 0,6 mnkr enligt preliminära uppgifter för slutavräkningen från KLT. Lägre intäkter än budgeterat är en orsak. - Näringslivsenhetens projektanslag lämnar 1,0 mnkr oförbrukat. Enheten har haft lägre kostnader är budgeterat för tidningen Jenny, kalmarsundsfärjan samt för marknadsföring. - Informationsenhetens avvikelse på -0,4 mnkr jämfört med budget beror dels på extrapersonal i växeln och dels på att arbetet med kommunens hemsida varit dyrare än beräknat. Inom exploateringsverksamheten är avvikelsen i driftresultatet -39,2 mnkr. Budgeterade nettointäkter för verksamhetsområden på 17,1 mnkr blev ett utfall på cirka 2,9 mnkr. De största avvikelserna utgörs av 6,2 mnkr för gång- och cykelbron över E22 vid Hansa City som istället utfaller 2012 samt 7,5 mnkr för Gota Media vars planärende är försenat i jämförelse med budgetens tidsplan. Nettointäkterna för bostadsområden budgeterades till 35,4 mnkr och utfallet visar på 7,9 mnkr. Bland de större avvikelserna märks östra Vimpeltorpet med 11,2 mnkr och Djurängen med 3,4 mnkr. En genomgående orsak är förseningar i tidsplaner och överklaganden i planarbeten men även en generell avmattning i marknaden har betydelse. 5

6 DRIFTREDOVISNING BUDGET REDOVISAT AVVIKELSE 2011 (mnkr) 2011 (mnkr) 2011 (mnkr) FÖRVALTNINGSLEDNING 27,5 25,8 1,9 KANSLIENHET 24,9 26,3-1,4 EKONOMIENHET 5,7 5,8-0,1 PERSONALENHET 15,7 14,9 0,8 KOMMUNHÄLSAN 7,6 7,6 0,0 IT-ENHET 11,3 10,3 1,0 ARBETSMARKNADSENHET 36,1 34,9 1,2 MARK- O PLANERINGSENHET 64,1 64,7-0,6 NÄRINGSLIVSENHET 6,7 5,7 1,0 UTVECKLINGSENHET 12,0 12,0 0,0 INFORMATIONSENHET 5,6 6,0-0,4 SUMMA DRIFTRESULTAT 217,4 214,0 3,4 EXPLOATERINGSVERKSAMHET -51,8-12,6-39,2 RESULTAT INKLUSIVE EXPLOATERING 165,6 201,4-35,8 Investeringar Av 2011 års investeringsbudget på 78,3 mnkr har 59,6 mnkr förbrukats. Av de oförbrukade anslagen uppgår investeringar i hamnverksamheten till 7,2 mnkr. Större markförvärv har under året genomförts i Tehuset för 6,6 mnkr. För bostadsområdena återstår 14,7 mnkr av investeringsanslaget. Orsaken är dels förskjutningar i planprocesser och dels att det slutliga färdigställandet av gator och parkytor i många fall dröjer tills områdena är färdigbebyggda. Exploateringsområdenas investeringsutgifter har upptagits på nytt i investeringsbudgeten för 2012 med uppdaterade bedömningar av tidsplanerna. Samlingsanslaget för kommunledningskontoret avviker på grund av att en ny datalagringslösning och batteri-backup har anskaffats till IT-enheten för 3,7 mnkr. INVESTERINGSREDOVISNING 2011 (mnkr) BUDGET REDOVISAT AVVIKELSE SAMLINGSANSLAG KOMMUNLEDNINGSKONTORET 0,2 3,5-3,3 HAMNVERKSAMHETEN 14,0 6,8 7,2 PRODUKTION AV ARBETSOMRÅDEN 14,1 15,1-1,0 MARKFÖRVÄRV, MARKREGLERING 8,1 7,0 1,1 PRODUKTION AV BOSTADSOMRÅDEN 41,9 27,2 14,7 INVESTERINGAR TOTALT 78,3 59,6 18,7 6

7 Mål och måluppföljning Detaljerade mål Kommunledningskontoret hade under detaljerade mål. 29 mål var möjliga att mäta under året och 72 % av dessa uppnåddes. Återstående 11 mål var inte möjliga att mäta under på grund av att de antingen sträckte sig över längre tid än 2011 eller att förutsättningarna förändrades under året. Åtta av de 29 målen berör nöjda kunder. Tre av dessa uppnåddes inte men det finns planer framtagna för att åtgärda detta. En generell iakttagelse är att verksamheternas bedömningar av om målen är uppnådda eller inte behöver förbättras. I uppföljningen svarar man inte direkt på själva målformuleringen utan beskriver mer allmänt vad som åstadkommits. Kommunledningskontorets Attraktiva Kalmar Social hållbarhet Ekologisk hållbarhet Alla mål Ej mätta detaljerade mål 2011 Uppnått Ej uppnått Uppnått Ej uppnått Uppnått Ej uppnått Uppnått ej uppnått Antal Andel 75% 25% 63% 38% 60% 40% 53% 20% 28% Aktiviteter I kommunledningskontorets handlingsplaner för att uppnå målen fanns 71 aktiviteter planerade under % av dessa har bedömts som helt genomförda. Ytterligare 21 % är minst till hälften genomförda. En slutsats som kan dras är att aktiviteterna behöver få en tydligare koppling till målen och bli mer specifika/avgränsade. Vissa av aktiviteterna är dessutom så omfattande att de med fördel hade kunnat brytas ned till flera aktiviteter. Det finns också aktiviteter som är formulerade som verksamhet av löpande karaktär. De löper under hela året vilket också innebär en svårighet i att korrekt bedöma graden av genomförande. Avgränsning och tidssättning av aktiviteterna behöver förbättras och bli mer specifik. Löpande arbete är ständigt pågående och bör därför inte rapporteras som en helt genomförd aktivitet. Kommunledningskontorets Ej Påbörjad Genomförd Genomförd Genomförd Helt Ej Totalt aktiviteter 2011 påbörjad 25% 50% 75% genomförd aktuell Antal Andel 1% 13% 3% 8% 13% 59% 4% 100% Jämförelser Inom kommunledningskontorets verksamhetsområden finns inte någon statistik som möjliggör jämförelser med andra kommuner. Istället presenteras en jämförelse över tiden avseende kontorets verksamhetsområden. Diagrammet avser perioden Kontorets totala budgetram exklusive exploateringsverksamheten har ökat från 206 mnkr till 242 mnkr. Det kan konstateras att kontorets kärnverksamhet som är central administration och stöd till kommunledning, förvaltningar och bolag står för en relativt konstant del av ramen. Löneuppräkningarna påverkar i huvudsak detta område och uppgår till cirka 2,5 mnkr per år. Ökningen från 2007 utgörs främst av kostnaden för kollektivtrafiken där övertagandet av skolskjutsarna är en stor del. För 2011 märks också satsningar på dokument- och ärendehanteringssystem samt systemstöd för målstyrning och uppföljning. Inför 2012 görs en skatteväxling med landstinget i samband med att de blir ensam huvudman för kollektivtrafiken. Då försvinner cirka 66 mnkr ur budgetramen. 7

8 Framtiden Kommunledningskontorets verksamhet måste ständigt anpassas till förändringar i omvärlden så att vi får fortsatt nöjda kunder. Visionen om en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar samt växande kommun är styrande för vårt arbete. Följande uppgifter är centrala i kontorets verksamhet kommande år: - Arbetet med Vision 2020 presenteras under Slutsatser där kommer att påverka kontorets framtida organisation. - Arbetet med att möjliggöra ökat bostadsbyggande kommer att vara fortsatt prioriterat. - Linnéuniversitetet har stor betydelse för Kalmars utveckling. Genom utvecklat samarbete universitet kommun näringsliv kan vi få fler studenter, mer forskning och injektioner i vårt näringsliv. Familjen Kamprads donation till forskning och utveckling ger nya möjligheter. Lokaliseringsfrågan kommer att få betydelse för hela stadens utveckling. - Infrastrukturen måste förbättras för att Kalmar ska få en utvidgad arbetsmarknadsregion och för att Linnéuniversitetets behov av integrering ska tillgodoses. - Den stora satsningen för att bli en jämställd kommun fortsätter. - Klimat- och kustmiljöarbetet har långsiktigt stor inverkan på Kalmars framtid. - Kommunens arbete med effektiviseringar och ständiga förbättringar fokuseras ytterligare med hjälp av de tre mnkr som tillförts i satsningen Ännu Bättre. - Användning av digital teknik för utveckling av tjänster och sociala medier är en viktig framtidsfråga. - Kommunledningskontoret har uppdraget att förbättra samordning av integrationsarbetet, vilket är en viktig faktor för befolkningsutvecklingen. - Särskilda insatser för att minska ungdomsarbetslösheten tas fram. - Ett kontaktcenter etableras för att förbättra kommunens service, bemötande och tillgänglighet. 8

9 Förvaltningsledning Viktiga händelser och ändrade förutsättningar Förvaltningsledningen omfattar kommunchef och fyra centralt placerade projektledare, varav en delfinansieras av Kalmar kommunbolag AB. Under 2011 har man bland annat arbetat med följande frågor: Biogas Vindkraft Kontaktcenter Bergakommissionen Försäljning av fastigheter Linnéuniversitetets placering Gemensam kostorganisation Kommungemensamt verksamhetsledningssystem Kommunledningskontorets kundbesök hos förvaltningar och bolag Resultatredovisning och analys Driftresultat Budget Redovisat Avvikelse Intäkter/bidrag -4,2-4,8 0,6 Personalkostnader 5,5 5,5 0,0 Övriga kostnader 26,2 25,1 1,1 Nettokostnader 27,5 25,8 1,7 Förvaltningsledningen redovisar ett överskott på cirka 1,7 mnkr. Huvudorsaken är att anslaget för avsättning till sluttäckning av deponi Moskogen, som varit en årlig kostnad, lämnar 2,8 mnkr oförbrukat. Istället görs en engångsavsättning i bokslutet för 2011 baserat på de nya beräkningar för totalkostnaden av en sluttäckning som tagits fram. Det nyinrättade Linnéstipendiet ger en negativ avvikelse på 250 tkr då denna post inte fanns med i budget. Nedskrivning av inventarier har medfört en kostnad utöver budget på 0,6 mnkr. Kanslienheten Viktiga händelser och ändrade förutsättningar Enheten driver ett mycket omfattande projekt om införande av ett nytt ärende- och dokumenthanteringssystem. Det är ett kommunövergripande projekt. Projektledarna kommer från kommunledningskontoret, varav en från kanslienheten. Projektet innebär att flera från enheten på många sätt är inblandade i införandet och samordningen av hur dokument- och ärendehanteringen ska se ut i framtiden. Från och med den 1 september 2011 har överförmyndarnämndens kansli flyttats över till kommunledningskontoret och kanslienheten. Övergången innebär att enheten utökats med fem personer. För gruppen har det utsetts en gruppchef. I slutet av 2010 anställdes en ny stadssekreterare och ytterligare en kommunarkivarie. Under 2010 förstärktes även enheten med en kommunjurist. Från och med den 1 januari 2011 är denne kommunjurist 9

10 tillsvidareanställd. De förstärkningar som gjorts underlättar för oss att utföra vårt serviceåtagande mot såväl medborgarna som mot den interna organisationen. Under året har vi arbetat hårt med att digitalisera nämndadministrationen. Vi har köpt läsplattor till arbetsutskottet och helt avskaffat pappersutskick till deras sammanträden. Arbetet med att digitalisera nämndadministrationen ska fortsätta under 2012 genom att avskaffa pappersutskick till kommunstyrelsens sammanträden. Trots en ökad digitalisering har pappersmängden som skickats ut ökat under året. De utskick som gjorts till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under året har innefattat en mycket stor mängd handlingar. Det har sin förklaring i att många omfattande planeringsdokument har tagits fram inom den fysiska planeringen (översiktsplan, vindkraftplan, detaljplaner m.m.). Kommunarkivet tar emot stora mängder handlingar och det är på nytt så att arkivet ytmässigt inte räcker till. Lokalerna är heller inte bra ur ett tillgänglighetsperspektiv. Det är därför nödvändigt att söka efter nya, mer ändamålsenliga, arkivlokaler. Resultatredovisning och analys Driftresultat Budget Redovisat Avvikelse Intäkter -1,4-1,3-0,1 Personalkostnader 14,9 14,1 0,8 Övriga kostnader 11,4 13,5-2,1 Nettokostnader 24,9 26,3-1,4 Projektet med ärendehanteringssystem innebär stora kostnader initialt. Över tid kommer vi att få kompensation genom omfördelningen av budgetramar från förvaltningarna, men för det enskilda året 2011 innebär det en fördyring i förhållande till budget med cirka 1,2 mnkr. Enheten har också haft en del oförutsedda utgifter som inte det budgeterats några medel för. Bland annat gäller det kostnader för den permanentade arbetsmarknadsberedningen, höga frankeringskostnader, utökat bidrag till folkrörelsearkivet, teknikförbättring i KS-salen, tillägg till hyresavtal för parkeringsplatser samt inköp av läsplattor till arbetsutskottet och de som handhar nämndadministrationen. Strategiska framtidsfrågor Arbetet med digitalisering av handlingar fortsätter. Vidare kommer arbetet med att få våra handlingar att se likartade ut att fortsätta. Det sker framförallt genom nämndsekreterarnätverket men också genom vissa utbildningsinsatser och genom kontakt med handläggarna i de enskilda ärendena. När det gäller projektet med ett dokument- och ärendehanteringssystem så är det nu i införandefasen, men det finns en efterfrågan på att införa fler moduler för att uppnå fler samordningsfördelar. Det gäller bland annat gemensamt dokumentlager och avtalshantering. Arbetet med det nya systemet kommer därmed att fortsätta även under 2012 och framåt, oavsett om enheten kommer fortsätta att vara projektägare eller inte. 10

11 Ekonomienheten Viktiga händelser och ändrade förutsättningar Antalet leverantörer som nu skickar elektronisk faktura har successivt ökat. I dagsläget skickar cirka 20 leverantörer sammantaget i storleksordningen fakturor på årsbasis. För att komma vidare med vår e-handel har under året en förstudie avseende införande av beställningsportal redovisats. Utifrån förstudien har förvaltningschefsgruppen fastställt projektdirektiv. Projektet kommer att starta under januari 2012 med en beräknad projekttid på 21 månader. Vårt ledningssystem Hypergene har under året byggts ut med ekonomi- och personalrapporter. Vidare har arbetet med stöd för budget och prognos påbörjats. Resultatredovisning och analys Driftresultat Budget Redovisat Avvikelse Intäkter -5,8-5,9 0,1 Personalkostnader 4,3 4,1 0,2 Övriga kostnader 7,2 7,6-0,4 Nettokostnader 5,7 5,8-0,1 Ekonomiskt redovisar enheten ett underskott på 91 tkr med anledning av att arbetet med ledningssystemet Hypergene gått snabbare än beräknat. Uppföljningen av enhetens mål visar att målet Nöjd kund kommunstyrelsen är uppfyllt, 85 % (mål 75 %). Även målet Nöjd kund- ekonomiadministration är uppfyllt, 76,5 % (mål 75 %). Däremot är inte målet Nöjd kund ekonomisystem uppfyllt, 74 % (mål 75 %). Med hjälp av lämnade kommentarer i enkäterna kommer enheten att arbeta vidare med åtgärder för att öka nöjdhetsgraden. Strategiska framtidsfrågor Enheten behöver bli bättre på att möta de förväntningar som kommunledning, förvaltningar och bolag har på enheten beträffande utveckling och förnyelse av ekonomistyrningen. För att tillgodose detta, inom befintlig budgetram, måste enheten effektivisera nuvarande processer, stöd och system. Personalenheten Viktiga händelser och ändrade förutsättningar Under 2011 har enheten arbetat mycket med systemutvecklingsfrågor på lönesystemet och applikationer som hör till lönesystemet. Arbetet med att införa självservice inom löneadministrationen har fortsatt även under Under 2011 har enheten ingått i utvecklingsarbetet med anledning av ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem, Public 360. Av de två projektledarna kommer en från enheten och projektgruppen har under året jobbat intensivt med förberedelser och implementering. Annat utvecklingsarbete har varit att revidera det personalpolitiska programmet. Arbetet slutförs under

12 Utbildningssatsningar under 2011 har bland annat varit föreläsning för all personal med Sara Lund, utbildningar inom internrevision och ISO-system samt fortsatt satsning på ledarutvecklingsprogram. Resultatredovisning och analys Driftresultat Budget Redovisat Avvikelse Intäkter -4,2-5,9 1,7 Personalkostnader 14,9 16,4-1,5 Övriga kostnader 5,0 4,4 0,6 Nettokostnader 15,7 14,9 0,8 Enheten redovisar ett överskott på ca 0,8 mnkr som dels beror på att vi genom ett effektivare rekryteringsarbete har minskat våra annonskostnader, dels har kontot övriga personaladministrativa åtgärder gett ett överskott p.g.a. att personer med åtgärder har haft långtidssjukfrånvaro vilket inte genererat några lönekostnader. Aktiv Fritid har inte använt hela sitt anslag men har begärt att få med överskottet i en tilläggsbudget för Strategiska framtidsfrågor Under 2012 kommer det nya personalprogrammet att bli klart och enheten kommer att bedriva arbete för att göra det känt i organisationen. Sveriges Kommuner och Landsting satsar centralt och Kalmar kommun lokalt på Sveriges Viktigaste Jobb (SVJ) att göra de viktiga jobben i kommunen mer kända och att öka attraktionskraften hos oss som arbetsgivare. Den tekniska utvecklingen med systemstöd förväntas fortsätta vilket ger effekter i förenklad administration lokalt men ökar arbetsbelastningen centralt med systemägarskap, samordning, stöd och utbildningsverksamhet. Kommunhälsan Viktiga händelser och ändrade förutsättningar Under 2011 har en ny hälsoutvecklare och en ny administratör anställts. Däremot har vi inte kunnat tillsätta den vakanta sjukgymnasttjänsten efter pensionsavgång. Vi har nu totalt tolv tjänster tillsatta. Vi har i budgeten fått förstärkning för Livsstilsprojektet och detta kommer att fortsätta med forskningsanknytning till Karolinska institutet. Vi har arbetat intensivt med sjukskrivningsärenden och har under 2011 haft en mängd avstämningsmöten och trepartsmöten vilka har inbringat sammanlagt från Försäkringskassan kr och från Landstinget Inför 2012 kommer sannolikt volymen av dessa insatser och möten fortsätta att minska så som under Landstinget har beslutat om nya ersättningsnivåer i sjukskrivningsprocessen, där de tar bort ersättningen för avstämningsmöte (750 kr) och halverar ersättningen för trepartsmöte (3 000 kr/1 500 kr). Prognosen är därför att vi kommer att minska våra ersättningsintäkter från drygt kr till kr. Det pågår samtidigt diskussioner med landstinget om eventuellt förändrade samverkansrutiner och om det fria nyttjandet av provanalyser, röntgen m.m. 12

13 Resultatredovisning och analys Driftresultat Budget Redovisat Avvikelse Intäkter -1,9-1,6-0,3 Personalkostnader 7,7 7,3 0,4 Övriga kostnader 1,8 1,9-0,1 Nettokostnader 7,6 7,6 0,0 Kommunhälsans ekonomiska resultat för 2011 är i balans med budget. Lägre intäkter än budgeterat har kompenserats med lägre personalkostnader under året. IT-enheten IT-enheten arbetar med kommunens gemensamma plattform för telefoni och data. Strävan är att leverera en rationell IT-drift och infrastruktur till hela den kommunala koncernen. Enheten ansvarar också för samordning mellan kommunens verksamheter och att det tas fram policy och strategier inom IT-området. Viktiga händelser och ändrade förutsättningar Enhetens mätbara mål gäller åtgärdande av fel. Minst 90 procent av alla arbetshindrande fel ska vara åtgärdade inom 8 arbetstimmar. Under 2011 har vi inte riktigt nått målet utan hamnar på 86 procent i ett snitt över året. Vid analys verkar det finnas två större anledningar till att målet inte uppnås. 1. Det har varit svårt att rekrytera tekniker till enheten vilket gjort att vi under 2011 inte kunnat utöka antalet resurser enligt plan. 2. En hel del ärenden har inte kunnat slutföras i tid på grund av problem med att få tag på användare efter anmälan. Förhoppningsvis kommer IT-enhetens nya arbetssätt för registrering av ärenden under 2012 att avhjälpa en del av problemet. Förväntningarna på IT-enheten ökar kontinuerligt. Eftersom IT blir mer och mer integrerat i verksamheten och dessutom mer kritiskt, så ställs högre krav vad gäller snabbare åtgärdstider och medverkan i diverse projekt och upphandlingar. Systemen blir mer och mer komplexa och dessutom mer inbördes beroende av varandra. Det här innebär att IT-enheten under 2011 känt ett större tryck än tidigare. Troligtvis kommer krav och förväntningar att öka ännu mer under de kommande åren. Under 2011 har ett nytt telefonisystem införts. Införandeprojekt och initial drift har kantats av diverse problem vilket krävt en hel del resurser från IT-enheten. Förhoppningsvis blir systemet mer stabilt efter uppgradering i mars 2012 så att vi kan nyttja dess kapacitet och möjligheter att ge en modern telefoni i Kalmar kommun. Ett pilotprojekt med införande av Windows 7 har genomförts på samhällsbyggnadskontoret. Ett stort antal timmar har lagts i projektet av IT-enheten, samhällsbyggnadskontoret och extern konsult. Projektet har gett möjlighet att sätta en plattform för Windows 7 så att vi under 2012 kan fortsätta med införandet i resten av kommunen. Expansionen av trådlösa nät fortsätter. På bara några år har antalet ökat från ett 50-tal till drygt 400 st. i de kommunala lokalerna. Under 2011 fördubblades antalet och prognosen för utbyggnadstakten är densamma för 2012 som för Framförallt är det skolorna som vill ha trådlös uppkoppling. Det här ger större flexibilitet för verksamheten men ställer också högre krav på IT-enheten. 13

14 Resultatredovisning och analys Driftresultat Budget Redovisat Avvikelse Intäkter -21,1-21,1 0,0 Personalkostnader 11,5 11,7-0,2 Övriga kostnader 20,9 19,7 1,2 Nettokostnader 11,3 10,3 1,0 Enheten redovisar ett överskott på cirka 1 mnkr för 2011 och det finns två anledningar till detta. Dels fick enheten i 2011 års budget 500 tkr för ett intranätsprojekt där någon projektledare inte kunnat hittas. Dels har leverantören av telefoni fakturerat enligt felaktig prisplan och kreditering för detta har gått via ITenheten. För det icke genomförda intranätsprojektet har 500 tkr tagits upp i tilläggsbudgeten för Strategiska framtidsfrågor Den största strategiska frågan under 2012 kommer att handla om utbyggnad av bredband, både i Kalmar kommun och i regionen. Arbetsmarknadsenheten Viktiga händelser och ändrade förutsättningar Året som gick präglades precis som tidigare av en stor osäkerhet kring det arbetsmarknadspolitiska området. Bland annat hade enheten för första gången inget avtal med Arbetsförmedlingen om anvisning av ungdomar. Detta har till viss del kunnat kompenseras av att vi deltar i ett ESF-projekt (RAMP) som för Kalmars del riktar sig till ungdomar. Under 2011 har cirka 450 personer varit i någon form av åtgärd/praktik via Arbetsmarknadsenheten. Sommaren 2011 tackade 415 ungdomar ja till en Prova På Praktik (PPP). Nya projekt inom PPP sommaren 2011 var sommarlovsentreprenörerna och inom Kultur- och fritidsförvaltningen danssommar respektive teaterprojekt tackade fler ungdomar än tidigare nej till sin plats och anledningen var i första hand att de hade fått sommarjobb. (453 ungdomar sökte och fick en plats). Sommaren 2010 var det drygt 500 ungdomar som fick PPP. Inom den kommunala vuxenutbildningen har vi kunnat behålla den höga nivån. Under 2011 har vi genomfört 860 helårsplatser mot 838 platser Genom upphandlingar/överenskommelser med olika utbildningsanordnare har vi kunnat erbjuda yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom fler områden än tidigare. Det av ESF-rådet finansierade LPA-projektet (Lärande på arbetsplats) har i huvudsak genomförts som planerat. Med anledning av att omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen inte kunnat avvara personal i den omfattning som ursprungligen planerats, så har antalet i validering/studier blivit lägre. Omvårdnadslyftet som är Socialstyrelsens satsning för anställda inom äldreomsorgen har tack vare erfarenheter från LPA-projektet kunnat påbörjas hösten

15 Andelen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd var i Kalmar kommun vid årsskiftet 2011/2012 6,4 % för åldersgruppen år. För årsskiftet 2010/2011 var andelen 6,5 %. Riket hade vid samma tillfällen 6,6 % respektive 6,8 %. Relativt sett klarade sig Kalmar under 2011, liksom 2010, bättre än både riket och jämförelsekommunerna när det gäller arbetslösheten. Resultatredovisning och analys Driftresultat Budget Redovisat Avvikelse Intäkter -30,2-70,5 40,3 Personalkostnader 43,7 71,3-27,6 Övriga kostnader 22,6 34,1-11,5 Nettokostnader 36,1 34,9 1,2 Verksamheten har i stort sett gått plus minus noll under året. Som tidigare år har vissa av Kunskapsnavets utbildningar beslutats och startats under 2011 och fortsätter under 2012 och därför görs periodiseringar. De 1,2 mnkr som anslogs i tilläggsbudget för 2011 avseende försöksverksamhet Aktiva/TIA har inte förbrukats. Detta på grund av att projektet har förlängts och finansierades under 2011 av Samordningsförbundet. Strategiska framtidsfrågor I de prognoser som görs har det framkommit att arbetslösheten kommer att öka under Hur detta kommer att påverka Kalmar kommun återstår att se. December 2010 gick samordningsansvaret för flyktingmottagandet över till staten/arbetsförmedlingen. Det kan befaras att konsekvenserna av denna etableringsreform kan bli kännbar för kommunen då statens stöd till flyktingarna upphör efter cirka två år. Tiden för ersättning från staten var tidigare i genomsnitt 3,5 år. I genomsnitt är två år inte tillräckligt varför det härmed blir en övervältring av kostnader från staten till kommunen i form av ökat försörjningsstöd vilket i första hand kommer att drabba socialnämnden. Mark- och planeringsenheten Viktiga händelser och ändrade förutsättningar Mark- och planeringsenhetens organisation har under de senaste åren förstärkts mot bakgrund av den stora bredden av arbetsuppgifter som enheten har när det gäller att utveckla Kalmar och möta intresset från externa aktörer att satsa i Kalmar. Enheten har vid ingången av 2012 tjugo medarbetare, varav en är en halvtidstjänst med lönebidrag. Två av tjänsterna en planeringsingenjör och en infrastrukturplanerare - är för närvarande vakanta. Bakgrunden till enhetens personalförstärkning är kommunens beslut att 40 detaljplaner ska tas fram årligen mot tidigare 20 detaljplaner. Avsikten är också att i större utsträckning ersätta inköp av konsulter med egen arbetskraft. Den kommunomfattande översiktsplanen har varit ute på samråd och kommer att ställas ut under våren Den fördjupade översiktsplanen för Norra Kvarnholmen antogs i december 2011 liksom den fördjupade översiktsplanen för Norrlidens Strand. Handlingsplaner för dessa områden pågår. Som en del i 15

16 planen för Norra Kvarnholmen har förstudier genomförts för stationsområdet och Sveaplan. Arbete med att ta fram ett planprogram för Fredriksskans pågår. Arbetet med att ta fram en fördjupad översiktsplan för Rinkabyholm mot bakgrund av bland annat flyttningen av E22:an har påbörjats. Ett stadsförnyelseprojekt för Oxhagen inleds under Enheten leder projektet Etablering av det stadsintegrerade Linnéuniversitetet och flera av enhetens medarbetare arbetar med projektets olika delar. Exempelvis med att föreslå lokalisering för ett samlat kulturcentrum. Hållbarhetsfrågorna har under året fått ett nytt fokus och målet är att etappvis öka kraven vid försäljning av mark. Ett exempel på detta är ett så kallat kvalitetsprogram som tas fram för Fredriksskans. Enheten arbetar också med att ta fram förslag till nya riktlinjer för bostadsförsörjningen. Avsikten är att riktlinjerna ska inkluderas i kommande års budget. Förberedelse för en andra omgång av utvecklingsdialoger under åren pågår. En resvaneundersökning kommer att genomföras under 2012 tillsammans med Regionförbundet. Enheten leder planeringsarbetet inför lokalisering av en ny brandstation 2015 samt utreder vad som bör ske med den befintliga stationen. Under året har två markanvisningstävlingar genomförts. Den första gällde kvarteret Oljeväxten vid Södra vägen och den andra gällde kvarteren Muren och Gesällen på Kvarnholmen. I båda fallen svarade marknaden med stort intresse och tävlingarna kunde avgöras i konkurrens. Trycket på enheten när det gäller genomförandefrågorna är stort. Försäljning av tomt för Wollinska Stiftelsen har skett på Norrgårdsgärde och försäljning av tomt för pingstkyrkan har skett på Malmen. Försäljning av tomter för rad/kedjehus, villor m.m. fortsätter i Östra Vimpeltorpet. Försäljning av villatomter fortsätter också i Fjölebro, Ljungbyholm och Trekanten. Utbyggnad av ett större område för verksamheter pågår i östra Smedby (del av Flygstaden ). Enheten har genomfört omfattande exploateringsarbeten kring flerbostadsprojekten vid Stensövägen, i Bergavik och på Varvsholmen. Enheten har också medverkat med mark- och genomförandefrågor vid projekt Sandrarondellen och det kommande ombyggnadsprojektet längs Södra vägen. Under 2011 har enheten arbetat med förberedelser för exploateringsarbeten i de nya detaljplaneområdena Jakobsberg i Smedby, Snättebro i Läckeby och Boholmsvägen vid Rinkabyholm. Enheten har också medverkat i flera pågående detaljplanearbeten. Det övergripande ansvaret för kollektivtrafiken flyttas från och med årsskiftet till landstinget som blir regional trafikmyndighet. Skatteväxling har skett mellan landstinget och kommunen. Kommunen har genomfört etapp två i enhetstaxan som innebär att resande inom kommunen kan köpa 10-resorskort på bussarna till ett och samma pris oberoende av var i kommunen man bor. Resultatredovisning och analys Driftresultat exklusive exploateringsverksamhet Budget Redovisat Avvikelse Intäkter -55,3-62,1 6,8 Personalkostnader 10,9 10,9 0,0 Övriga kostnader 108,5 115,9-7,4 Nettokostnader 64,1 64,7-0,6 Exploateringsverksamhet Budget Redovisat Avvikelse Nettointäkter -51,8-12,6-39,2 16

17 Intäktssidan på exploateringsverksamheten redovisas i driftredovisningen medan utgiftssidan redovisas i investeringsredovisningen. Avvikelsen i driftresultatet uppgick sammanlagt till 39,2 mnkr. Budgeterade nettointäkter för verksamhetsområden på 17,1 mnkr blev ett utfall på cirka 2,9 mnkr. De största avvikelserna utgörs av -6,2 mnkr för gång- och cykelbron över E22 vid Hansa City som istället utfaller 2012 samt -7,5 mnkr för Gota Media vars planärende är försenat i jämförelse med budgetens tidsplan. Nettointäkterna för bostadsområden budgeterades till 35,4 mnkr och utfallet visar på 7,9 mnkr. Bland de större avvikelserna märks östra Vimpeltorpet 11,2 mnkr, Djurängen 3,4 mnkr, Terrassen och Pergolan 2,1 mnkr, Boholmarna 3,5 mnkr och Majavallen 1,7 mnkr. En genomgående orsak är förseningar i tidsplaner och överklaganden i planarbeten. Kostnaden för kollektivtrafiken har medfört en negativ avvikelse mot budget på 0,6 mnkr. Den slutliga siffran är preliminär i väntan på slutavräkningen av aktieägartillskottet till KLT. Det råder även osäkerhet kring det bokförda värdet av det nya biljettsystemet i KLT:s balansräkning per och i samband med landstingets övertagande kan det bli aktuellt med en nedskrivning av värdet. Den i nuläget bedömda risken för Kalmar kommun är att en kostnad på cirka 1 mnkr kan tillkomma på årets resultat. Friköpen av tomträtter har under året genererat en nettovinst på cirka 28,8 mnkr. (Försäljningsintäkt minus bokfört värde för marken.) Budgeterad intäkt var 29,0 mnkr. Enhetens verksamhet i övrigt har bedrivits inom ram med endast smärre avvikelser mellan de olika verksamheterna. Strategiska framtidsfrågor Enheten har ansvar för att ta fram ett Framtids-/visionsarbete för Kalmar Det ska resultera i en gemensam strategi för hur vi vill att Kalmar ska se ut om 10 år. Utgångspunkten för arbetet ska vara att Kalmar ska vara en av landets mest attraktiva kommuner. Arbetet ska ske i en bred dialog med politiker, näringsliv och medborgare. Ett viktigt arbete är hur vi går vidare från vision till verklighet. Ett genomarbetat översiktligt planeringsunderlag i form av översiktsplan och fördjupade översiktsplaner har tagits fram. Nästa steg är att genomföra visionerna i form av exempelvis handlingsplaner. Ett projektorienterat arbetssätt ska användas. Vi måste till exempel bli bättre på att tydligt fördela ansvar, ta fram realistiska tidplaner och tidiga kalkyler. Enheten behöver också i ökad utsträckning följa och analysera omvärldsfaktorer som påverkar kommunens planering och verksamhet. Under genomför enheten tillsammans med politiker och tjänstemän en andra omgång av utvecklingsdialoger i de mindre tätorterna. Som en följd av detta måste vi diskutera hur vi går vidare med detta arbete och vilka konsekvenser detta medför för enheten i arbetet med exempelvis landsbygdsfrågorna. Enheten har fått ett mycket breddat ansvarsområde med stora utvecklingsfrågor och många stora projekt. De budgetbelopp som enheten förfogar över när det gäller planerings- och utredningsfrågor har legat oförändrat under många år och är otillräckligt för det planeringsarbete som nu bedrivs. Antalet projekt har ökat mycket, projekten är stora och komplicerade för det aktiva planeringsarbete som nu bedrivs. Bland annat ska enheten i stor utsträckning kommunicera, föra dialoger och nå ut till kommunmedborgarna i de olika projekten. 17

18 Näringslivsenheten Viktiga händelser och ändrade förutsättningar Fortsatt samverkan med Linnèuniversitetet. I och med bildandet av Linnéuniversitetet är regionen vi verkar i större, både geografiskt och resursmässigt. Linnéuniversitetet är en viktig motor för regionens utveckling. För företag och organisationer innebär det många möjligheter till samverkan med studenter och forskare. Kalmar kommuns företaglots och Linnéuniversitetets samverkanskoordinator har även under 2011 tillsammans besökt företag i kommunen för att gemensamt bemöta företagens behov och visa på de möjligheter som kan erbjudas. Näringslivsenheten har också medverkat i arbetet kring ett stadsintegrerat universitet. Kvällskurser i ämnet starta företag. I samarbete med ALMI Företagspartner har Kalmar kommun arrangerat under våren en informationskväll i ämnet starta företag. Kvällen har vänt sig till de som just har startat företag eller haft intentioner att göra det. Näringslivsråd för samverkan. Näringslivsrådets vision är att genom dialog skapa förutsättningar för ett starkt näringsliv. De gröna näringarna blev under 2011 ett nytt tillskott i näringslivsrådet. Näringslivsrådets enkät. Kalmar kommuns näringslivråd undersökte under våren företagarnas syn på vår näringslivsmiljö och vårt näringslivsklimat. Förbättrade kommunikationer var enligt enkätsvaren framgångsfaktorn för att göra vår region än mer attraktiv och företagarvänlig. Flera nämnde att de upplever en vilja och en drivkraft kring att utveckla regionen och att potentialen finns. Kalmarföretagarna efterlyser kompetens och erfarenhet främst inom olika teknik- och ingenjörsområden, kvalificerade utesäljare och kvalificerad IT-personal. Mer interaktion i näringslivet önskades när det gäller universitetsutbildning och annan utbildning. På frågan, vilket transportsätt skulle du gärna se prioriterades inom regionen, svarade 49 procent att de vill se en prioritering av vägnätet. Fairtrade City Kalmar. Scandic Kalmar Väst fick 2011 års Fairtradeutmärkelse. Kalmars näringsliv är brett och konkurrenskraftigt. Kalmar kommun har ett brett, stabilt och konkurrenskraftigt näringsliv visade Grufman Rejes näringslivsstudie som presenterades under året. Strukturen i kommunens näringsliv är bred med många medelstora företag, ett konkurrenskraftigt nyföretagande och tre starka branscher: tjänster, handel och tillverkningsindustri. Kalmar kommun klättrade på kommunrankingen. Kalmar kommun klättrade 30 placeringar i Svenskt Näringslivs kommunrankning Kalmar kommun ligger nu på plats 139. Insikt. Kalmar kommun har självklart som mål att erbjuda företag i kommunen en god grundläggande service. För att ta reda på hur pass väl vi uppfyller målet vill vi kontinuerligt följa upp hur företagare som varit i kontakt med oss i myndighetsrollen uppfattar vår service fick Kalmar kommuns service betyg 63 på en 100-gradig skala. De kvalitetsfaktorer som behöver prioriteras för att vår kommun ska få ett högre NKI framöver är framförallt effektivitet, men också rättssäkerhet och kompetens. Tjänstedirektivet. Enligt tjänstedirektivet är myndigheterna i EU:s medlemsländer skyldiga att hjälpa varandra. IMI är ett IT-baserat systemhjälpmedel som nås via internet där myndigheter i de olika länderna kan kommunicera med varandra. Under 2011 har en medarbetare på näringslivsenheten registrerats som användare i IMI för kommunstyrelsens räkning. Kalmar- varumärket med möjligheter. Vi har påbörjat en serie filmer där vi marknadsför Kalmarsundsregionen. Med hjälp av filmerna vill vi med enkla budskap visa på de möjligheter som finns här. Målgrupp är befintliga företag men även potentiella nya företag och invånare. 18

19 Kalmarsundstrafiken tillbaka. Från mitten av juni trafikerade Ressel rederi den moderna katamaranfärjan m/s Dessa rutten Färjestaden- Kalmar. Nuvarande avtal gäller Pris i Ung Företagsamhet. Kalmar kommuns näringslivsenhet har delat ut pris i Ung Företagsamhet. Priset är ett sätt att premiera våra ungdomar som drivit företag genom Ung Företagsamhet. Affärsplan, årsredovisning, samarbete, erfarenhet, genomförande och utveckling är områden som har bedömts. Sommarlovsentreprenörer. Näringslivsenheten har tillsammans med arbetsmarknadsenheten och Ung Företagsamhet drivit sommarlovsentreprenörer. Projektet blev lyckat med 14 ungdomar som startade och drev åtta företag under fyra veckor. Erbjudandet vände sig till ungdomar som har avslutat årskurs ett på gymnasiet. Projekt Närkontakt SkolaNäringsliv. Näringslivsenheten har tillsammans med barn och ungdomsförvaltningen under 2011 ingått i ett regionalt projekt om samverkan mellan näringsliv och skola. Projektets syfte är att skapa långsiktiga samarbetsformer och metoder som främjar kontakten mellan skola och näringsliv. Projektet kommer att fortlöpa under Dialog med företag om Kalmars utveckling. Det Nya Kalmar och mötet är två aktiviteter som Näringslivsenheten har drivit under I mötet Det nya Kalmar har specifika grupper från näringslivet bjudits in och mötet är ett sätt att träffa unga företagare. Näringslivet i korthet (Källa UC jan Siffrorna inom parentes avser förra året, SCB:s Företagsregister dec 2010) (5 653) huvudarbetsställen (arbetsställen i kommunen som är huvudkontor) (6 017) verksamma företag. Resultatredovisning och analys Driftresultat Budget Redovisat Avvikelse Intäkter 0,0-0,5 0,5 Personalkostnader 2,3 2,3 0,0 Övriga kostnader 4,4 3,9 0,5 Nettokostnader 6,7 5,7 1, visar på ett överskott på cirka 1 mnkr. Verksamheten har överskott beroende på stor försiktighet med utgifter. Färjan har inte haft de kostnader vi kalkylerade med. Kostnader för marknadsföring har behandlats med stor försiktighet. Tidningen Jennys kostnader har också minskat för enheten under Strategiska framtidsfrågor Samverkan med Linnéuniversitetet. Vi tittar över möjligheterna att delta aktivt i donationen som blev känd december Uppnå samverkan mellan våra näringsidkare och Ironman Hitta bildspråk och kommunikation som skapar ett intresse för Kalmar ur ett internationellt perspektiv. LW Fastigheters övertagande av PG Ejendoms fastigheter i Kalmar kräver medverkan. 19

20 Utvecklingsenheten Viktiga händelser och ändrade förutsättningar Kalmar kommun har med utvecklingsenheten som initiativtagare och projektledare under året tilldelats ytterligare ett nationellt pris inom jämställdhetsområdet. Priset som mottogs av kommunchefen hösten 2011 delas ut årligen av Arbetsmiljöforum, Göteborgs Universitet Nationella sekretariatet för genusforskning, SKL och Vinnova. Utvecklingsenheten arbetar med ett stort antal kommunövergripande projekt, som t.ex.: Det stora och omfattande Jämställdhetsprojektet, 6 milj kr som pågår till oktober Det interkommunala Föräldrastödprojektet, 6.4 milj kr, som avslutas i mars LED-projektet, 25 milj kr, pågår ytterligare ett år och där installationer görs under Det nya internationella EU-projektet WEBSR som fokuserar på energi och konst i Norrliden, ytterligare två år. Ett stort antal uppdrag och utredningar: I övrigt också ett stort antal mindre projekt i olika program som gäller bl.a. kustmiljön. Effektivare tjänste- och arbetsresor som är en del i arbetet med energieffektivisering som stöd av Energimyndigheten. Energieffektivisering i kommunens byggnader, bl.a. i serviceförvaltningen med ett mycket stort EPC-projekt. Arbetet med Kalmarsundskommissionen och dess olika projekt har fortsatt. Bl.a. marina substrat till biogas, kustmiljögrupper, våtmarker Vi har fått stor nationell uppmärksamhet, bl.a. från Sveriges Kommuner och Landsting, olika kommuner och regioner i hela Sverige och internationellt i samband med såväl vårt arbete med internationella frågor, miljö-, folkhälso- och drogförebyggande verksamhet, där man lyfter fram Kalmar som Sveriges goda exempel och där utvecklingsenheten ofta bidrar med föreläsare. Enheten är representerad i ett antal referensgrupper som t.ex. regeringens arbete med CSR-frågor (Cooperate Social Responsibility), och olika nationella arbetsgrupper inom det drogförebyggande arbetet, jämställdhetsarbetet och folkhälsoarbetet. Organisation De stora nya projekten medför en utökad belastning på de administrativa stödfunktionerna. Personalstyrkan har utökats med tre nyanställningar och tre förlängda korttidsanställningar respektive konverterat två korttidsanställda till tillsvidare. Under 2011 har vi även haft ett nystartsjobb och tre praktikanter. Ett omfattande uppföljningsarbete har varit erforderligt. Totalt under 2011 har 26 personer ingått i personalstyrkan. Utvecklingsenheten arbetar med insatser och mobilisering under de tre hållbarhetsaspekterna social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Inom social hållbarhet har enheten under 2011 gjort ett stort antal insatser, som t.ex. samordning inom det drogförebyggande arbetet med satsningen Fullt Ös vid valborg och insatserna vid rugbyn. Bägge exempel på både kostnadseffektiva och lyckade satsningar. Enheten har också bistått med stöd, rådgivning och information till förvaltningar och bolag inom jämställdhets- och folkhälsopolitikens område. Enheten är vidare ansvarig för det omfattande omställningsarbete inom jämställdhetsområdet som påbörjades i förvaltningarna under 2009 och vars inledande del avslutades 2010 med en fortsättning Inom jämställdhetsarbetet har över 100 politiker deltagit i utbildning, ca 200 chefer har genomgått JGL-bas, (Jämställdhet-Göra-Lära) eller andra chefsutbildningar inom jämställdhetsområdet och över 700 medarbetare på olika nivåer berörs på olika sätt av arbetet. Utvecklingsenheten har arbetat med att utveckla organisationen och styrningen av folkhälsoarbetet och att utveckla metoder för att säkerställa att fördelningen av välfärd och förutsättningar för hälsa i hela 20

Kommunledningskontorets ekonomirapporter 2014 per april

Kommunledningskontorets ekonomirapporter 2014 per april TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Åsa Bejvall 2014-05-23 KS 2014/0248 0480-45 01 11 Kommunstyrelsen Kommunledningskontorets ekonomirapporter 2014 per april Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Delårsrapport Tertial Miljö- och byggnadsnämnden

Delårsrapport Tertial Miljö- och byggnadsnämnden Delårsrapport Tertial 2 2014 Miljö- och byggnadsnämnden Innehållsförteckning 1 Ekonomisk uppföljning... 3 2 Målstyrning (enbart prognosvarnade handlingsplaner visas)... 5 2.1 Ansvarsfull ekonomisk politik...

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Kommunledningskontoret. Årsrapport 2010

Kommunledningskontoret. Årsrapport 2010 Kommunledningskontoret Årsrapport 2010 Innehåll ÅRSRAPPORT FÖR KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2010... 3 VIKTIGA HÄNDELSER OCH ÄNDRADE FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 RESULTATREDOVISNING OCH ANALYS... 5 JÄMFÖRELSER... 7 FRAMTIDEN...

Läs mer

Månadsrapport - Ekonomi, personal och kvalitet. Nybro kommun Okt 2016

Månadsrapport - Ekonomi, personal och kvalitet. Nybro kommun Okt 2016 Månadsrapport - Ekonomi, personal och kvalitet Nybro kommun Okt 2016 Driftsredovisning... 3 Driftsredovisning per område/förvaltning... 4 Investeringsredovisning... 6 Avtalstrohet... 7 Hälsotal - total

Läs mer

Granskning av konsultanvändningen inom kommunstyrelsen organisation

Granskning av konsultanvändningen inom kommunstyrelsen organisation Revisionsrapport Granskning av konsultanvändningen inom kommunstyrelsen organisation Kalmar kommun Maj 2009 Pär Sturesson Stefan Wik Innehållsförteckning 1 Inledning...1 2 Tillvägagångssätt...1 3 Iakttagelser...2

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 25 augusti 2015 kl. 8:30 Plats KS-salen, stadshuset Enligt uppdrag Anette Mellström Föredragningslista Val av protokollsjusterare

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET INFORMATION TILL DIG SOM NYBLIVEN FÖRÄLDER I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 27 januari 2015 kl. 8:30-9:55 Plats KS-salen, stadshuset Omfattning 2-7 ande Anders Andersson (C) Christina Fosnes (M) Johan Persson (S) Dzenita Abaza (S)

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014 Månadsrapport Ekonomi och Personal Nybro kommun Okt 2014 Innehållsförteckning Ekonomi... 3 Driftsredovisning... 3 Driftsredovisning per område/förvaltning... 4 Investeringsredovisning... 6 Avtalstrohet...

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Framtid Simlångsdalen

Framtid Simlångsdalen Framtid Simlångsdalen Projektbeskrivning April 2015 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Projektbeskrivning för Framtid Simlångsdalen Innehåll Bakgrund... 2 Omvärldsanalys... 2 Geografiskt läge... 2 Befolkning och

Läs mer

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, 40 000 invånare 2035 Övergripande mål 2016-2018 DELAKTIGHET - medborgare och medarbetare är delaktiga i kommunens utveckling KOMPETENSFÖRSÖRJNING arbetsgivare kan

Läs mer

MÅNADSRAPPORT MARS 2015 FÖR REGIONAL UTVECKLING

MÅNADSRAPPORT MARS 2015 FÖR REGIONAL UTVECKLING MÅNADSRAPPORT MARS 2015 FÖR REGIONAL UTVECKLING Vårt uppdrag Regional utvecklingsnämnden ansvarar för frågor kopplade till den regionala utvecklingsstrategin. Organisationen har en bred verksamhet med

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Detaljplan för verksamhetsåret 2012 och en översikt för perioden 2013-2014 Fastställd av Samordningsförbundets styrelse den

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Delårsrapport. för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret (Dnr 2016:03 / 6) Vår gemensamma vision:

Delårsrapport. för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret (Dnr 2016:03 / 6) Vår gemensamma vision: Delårsrapport för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret 2016 (Dnr 2016:03 / 6) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 (7) Delårsrapport 2016 1. Sammanfattning

Läs mer

Bygg- och miljönämndens verksamhetsplan 2014

Bygg- och miljönämndens verksamhetsplan 2014 Bygg- och miljönämndens verksamhetsplan 2014 Fastställd av nämnden: 2014-01-22 4 2 Innehållsförteckning Kommunfullmäktiges uppdrag till nämnden Verksamhetsplanens funktion Mål och uppdrag Nämndens uppdrag

Läs mer

Handläggare Datum Dnr Mattias Andersson 2012-11-01 KS 2012/0036

Handläggare Datum Dnr Mattias Andersson 2012-11-01 KS 2012/0036 Handläggare Datum Dnr Mattias Andersson 2012-11-01 KS 2012/0036 Projektplan - Etablering av det stadsintegrerade Linnéuniversitetet 1. Bakgrund Kalmar kommun och Linnéuniversitetet har sedan 2009 arbetat

Läs mer

IT-policy för Växjö kommun

IT-policy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-02 IT-policy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig IT-enheten Dokumentnamn IT-policy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

(tkr) Samtliga poster (även det som låg i plan), exklusive uppräkning av pris och lön -6 793-726 3 150

(tkr) Samtliga poster (även det som låg i plan), exklusive uppräkning av pris och lön -6 793-726 3 150 Budget 2016-2019, Norrköpings kommun (tkr) Antal: 35 Kommunstyrelsen Summa: 46 426 Samtliga poster (även det som låg i plan), exklusive uppräkning av pris och lön 2016: 46 426 2017: 39 633 2018: 38 907

Läs mer

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Näringslivsutveckling I Västerviks kommun Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Vision 2025 - nyckelord Vi växer med stolthet och äkthet Vi har jobb Vi bor bra Vi har korta restider Det ska vara

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015 Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål Nämnd/styrelse: Kommunstyrelsen År: Förvaltning/bolag: Kommunstyrelsens förvaltning Kommun- Inriktningsmål Effektmål gemensamt mål Nr. Önskvärt resultat: Nuläge

Läs mer

DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016

DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016 DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016 2016 2020 Beskrivning av Kalmar kommuns delmål utifrån nationella och regionala ANDT-strategier. Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

BiLD KVALITETSREDOVISNING. Verksamhetsövergripande

BiLD KVALITETSREDOVISNING. Verksamhetsövergripande BiLD KVALITETSREDOVISNING Verksamhetsövergripande 2013 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET BUDGETENHET Verksamhetsövergripande TIDSPERIOD 2013 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Verksamhetsövergripande Verksamhetsövergripande

Läs mer

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Tjänsteutlåtande Dnr 1.6.1-6148/2016 Sida 1 (7) 2016-08-31 Handläggare Somia Frej Telefon: 08-508 33 027 Till Utbildningsnämnden 2016-09-22

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts Vårt ledningssystem Så styr, driver och utvecklar vi verksamheten i Motala kommun för att skapa största möjliga nytta för medborgare och kunder. Där människor och möjligheter möts Introduktion I din hand

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011

KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011 KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011 ENHET/ BUDGETENHET Budgetenhet Mark och Plan TIDSPERIOD 2011 2012-02-07 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET GRUNDFAKTA OM ENHETEN Mark och Plan omfattar näringslivsutveckling,

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Årsredovisning verksamheter 2013. Ekonomikontoret

Årsredovisning verksamheter 2013. Ekonomikontoret Årsredovisning verksamheter 2013 Ekonomikontoret Ekonomikontoret, Årsredovisning verksamheter 2013 2(13) 1 VERKSAMHETSOMRÅDE Ekonomikontoret har hand om kommunens pengar, kravverksamhet, leverantörs- och

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

ST] SOLLENTUNA KOMMUN

ST] SOLLENTUNA KOMMUN ST] SOLLENTUNA KOMMUN NR^ Kommunledningskontoret Camilla Hulterström Tjänsteutlåtande 2013-05-15 Sidan 1 av 2 Dnr 2013/0253 KS-1 Diariekod: 104 Kommunstyrelsen Förstärkt månadsrapport per april för kommunstyrelsen

Läs mer

Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden

Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden Revisionsrapport Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden Karlstads kommun Maria Jäger Cert. kommunal revisor Granskning av den gemensamma drifts- och servicenämnden Innehållsförteckning Sammanfattande

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv.

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv. Borlänge kommun Strategisk plan 2016-2019 och budgetramar 2016-2018 Borlänge möter framtiden Borlänge är en kommun med stora möjligheter. Här finns goda kommunikationer, stora utbildningsmöjligheter, en

Läs mer

Handläggare: Kerstin Söderlund E-postadress: Telefonnr: Diarienr: KS/2016:42

Handläggare: Kerstin Söderlund E-postadress: Telefonnr: Diarienr: KS/2016:42 Dokumenttyp: Nämndsplan Tjänsteställe: KFV Handläggare: Kerstin Söderlund E-postadress: Telefonnr: Datum:2016-02-23 Mottagare: Berörda verksamheter Diarienr: KS/2016:42 Nämndsplan för kommunstyrelsen 2016-2018

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Delårsrapport Kompetens- och arbetslivsnämnden. Uppföljning Juni 2012

Delårsrapport Kompetens- och arbetslivsnämnden. Uppföljning Juni 2012 Delårsrapport 2012 Kompetens- och arbetslivsnämnden Uppföljning Juni 2012 Nämndens ordförande Förvaltningschef Ingvor Bergman Katarina Andersson Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...2 UPPFÖLJNING AV MÅL

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Nämndsplan för valnämnden Antagen

Nämndsplan för valnämnden Antagen Nämndsplan för valnämnden Antagen 2011-08-22 1. Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunens övergripande styrdokument, verksamhetsplan 2011-2014. I planen finns, förutom den långsiktiga visionen,

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-05-13, 56, dnr KS 2015/65 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan/ Handlingsplan Näringslivsarbetet i Trosa kommun

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Kommunstyrelse Sep 2014

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Kommunstyrelse Sep 2014 Månadsrapport Ekonomi och Personal Kommunstyrelse Sep 2014 Innehållsförteckning Ekonomi... 3 Driftsredovisning... 3 Driftsredovisning per område/förvaltning... 4 Investeringsredovisning... 5 Avtalstrohet...

Läs mer

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Kerstin Melén-Gyllensten Uppdrag Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens uppdrag är att fullgöra kommunens uppgifter

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/08 N Y T T F R Å N SIKTA Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har tilldelats statliga medel till det 3-åriga samverkansprojektet SIKTA (Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 49/2013 Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-12-18, 253 2 (8) Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål med projektet 3 Omfattning

Läs mer

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke Carina Wirth Personalstrateg 044-309 3058, 0768-87 06 59 carina.wirth@skane.se PM Datum 2010-05-07 Dnr 0900843 1 (5) Handlingsplan för att stärka s varumärke Vad är ett arbetsgivarvarumärke? Förstärkning

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Val av plats för Linnéuniversitetet i Kalmar

Val av plats för Linnéuniversitetet i Kalmar Datum 2011-03-29 Val av plats för Linnéuniversitetet i Kalmar Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Det fortsatta plan- och utredningsarbetet gällande Linnéuniversitetets placering i Kalmar omfattar

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

TVG Handlingsplan 2015

TVG Handlingsplan 2015 TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Ansö kan öm fö rla ngning av pröjektet Tillsynsutveckling i Va st, dnr 2011-3050030 Länsstyrelsen i Västra Götalands län ansöker om förlängning av projektet Tillsynsutveckling i Väst. Nuvarande projekttid

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling Kommunens författningssamling Kvalitetspolicy för Österåkers kommun ÖFS 2010:14 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-06-14, 88 (dnr KS 2009.31 009) 1. Sammanfattning Kvalitetspolicyn utgör en del av kommunens

Läs mer

Förenklad förstudie och samarbetsförslag

Förenklad förstudie och samarbetsförslag Tjänsteskrivelse -02-21 KFN 2013.0096 Handläggare: Annelie Henriksson Förenklad förstudie och samarbetsförslag Sammanfattning Arbetet med införande av e-arkiv i Karlskoga kommun har påbörjats under hösten

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS Datum 2009-10-19 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS SAMMANFATTNING Prognosen för helåret visar på ett överskott med 59,4 mnkr gentemot balanskravet. Det är en förbättring

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

Budget 2005. Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik. Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning

Budget 2005. Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik. Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning Budget 2005 Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning Vi lever i en föränderlig värld och det påverkar dagligen förutsättningarna för den kommunala

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Förslag till årsredovisning 2010

Förslag till årsredovisning 2010 2011-02-17 1 (1) Kompetens- och arbetslivsnämnden Förslag till årsredovisning 2010 Dokumentet tas upp i KAN AU 110224 och i KAN 110311. Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Anna Carlsson Nämndsekreterare

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Kommunstyrelse Nov 2015

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Kommunstyrelse Nov 2015 Månadsrapport Ekonomi och Personal Kommunstyrelse Nov 2015 Innehållsförteckning Ekonomi... 3 Driftsredovisning... 3 Driftsredovisning per område/förvaltning... 4 Investeringsredovisning... 6 Avtalstrohet...

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Målstyrning enligt. hushållning

Målstyrning enligt. hushållning www.pwc.se Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Cert. kommunal revisor Pär Sturesson Cert. kommunal revisor Målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer