Bilaga förvaltningar. Periodrapport april LD13/ Omvärldsanalys

Transkript

1 Mkr LD13/03281 Bilaga förvaltningar Periodrapport april LD13/03281 Periodrapport april 2014 Landstingets samlade prognos per april pekar mot ett resultat på plus 43 mkr (+/- 20 mkr). Det är 85 mkr sämre än budgeterat. Prognosen pekar på att verksamheternas nettokostnader blir 1,3 procent högre än budgeterat 2014, vilket är 95 mkr mer än planerat. Hälso- och sjukvårdens nettokostnader beräknas bli 120 mkr högre än budgeterat. Belastningen på hälso- och sjukvården är mycket hög, genom ökade volymer och bemanningsrelaterad påfrestning. Intäktssidan med skatter, statsbidrag och finansnetto beräknas öka med 10 mkr jämfört med budget. Övergripande prognos Den ekonomiska strategin för perioden fortsätter att präglas av arbetet med att balansera verksamheten inom de ekonomiska ramarna. Bakgrunden till beslutade besparingsåtgärder är bland annat ett stort ackumulerat underskott som skall återställas (803 mkr efter 2013), behov av strukturella åtgärder samt möjlighet att skapa utrymme för den framtida medicinska och demo grafiska utvecklingen. Landstingets samlade prognos för 2014 pekar mot ett resultat på plus 43 mkr, prognosen är 85 mkr sämre än budgeterat. Osäkerhets marginalen i bedömningarna ligger på +/- 20 mkr. Budget, bokfört resultat och prognos jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack budget 2014 resultat 2014 prognos balanskrav Omvärldsanalys Analyser och bedömningar från SKL visar att BNP i Sverige förväntas öka under 2014 med 3,0 procent. Trots en stark arbetsmarknad ligger arbetslösheten kvar runt 8 procent, förklaringen är en kraftig ökning av både befolkningen i arbetsför ålder och arbetskraftsdeltagandet. Prognosen är ändå att arbetslösheten ska minska till 7,5 procent mot slutet av Även i fortsättningen finns det långsiktiga problemet med att finansiera välfärden kvar. För att kunna möta de ökade förväntningarna på den offentliga sektorn, med stora barnkullar och många äldre, måste landstinget fortsätta effektivisera sin verksamhet. Pensionsavgångarna bland landstinget Dalarnas anställda kommer att öka väsentligt inom de närmaste åren, vilket medför ökade kostnader för pensioner. Befolkningsmängden i länet bedöms enligt SKL:s prognos öka något fram till Andelen äldre, som i Dalarna ligger över riksgenomsnittet, kommer att öka ytterligare. Under första kvartalet 2014 hade Dalarna ett födelseunder skott, men samtidigt ett större positivt flyttnetto. Resultatet blev att Dalarnas befolkning ökade med 272 personer till invånare.

2 Innehållsförteckning Hälso- och sjukvården...3 Central förvaltning...5 Finansförvaltningen...6 Hjälpmedel Landstinget Dalarna...7 Landstingsfastigheter...8 Landstingsservice...10 Kultur- och bildningsförvaltningen...12 Tandvårdsförvaltningen...14 Beställarenhet för tandvård...16 Patientnämnden...17 Kostsamverkan Mora...18 Hjälpmedel Dalarna...20 Revisorerna och tjänstemannabiträde...21 Bilaga förvaltningar april

3 Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvården Verksamhet Under våren 2014 genomförs en organisationsförändring, i form av tillskapande av fyra divisioner och fyra divisionschefer, svarande mot psykiatriska specialiteter, medicinska specialiteter, kirurgiska specialiteter och primärvård. Rekryteringen är klar och divisionscheferna tillträder under våren sommaren Sommarplaneringen är i gång. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen gjorde en lyckad rekryteringsresa till Tyskland i slutet av förra året. Resan resulterade 11 tyska läkare som påbörjar sitt arbete under sommaren hösten. En arbetsgrupp har arbetat fram en planering för rekrytering av övriga bristyrken (huvudsakligen sjuksköterskor) för Fördelning av prognos per division: Division Prognos mkr Medicin -23 Kirurgi -42 Psykiatri -33 Övrig primärvård -2 Hälsoval -20 Totalt -120 Ekonomi, mars Resultaträkning (mkr) Ack utfall Prognos Budget Resultat Intäkter 382, , , ,0 Kostnader , , , ,3 varav personalkostnader Verksamhetens resultat -942, , , , , , , ,3 Landstingsbidrag 1 285, , , ,7 Över/ Underskott -71,7-120,0 0,0-126,6 Investeringar -10,4-100,0-100,0-87,8 Sammantaget beräknas en total prognos för hälso- och sjukvården motsvarande -120 Mkr. Kostnadsnivån är i likhet med 2013 fortsatt för hög. Den höga kostnadsnivån avser i all väsentlig del bemanning, dvs lönekostnader och kostnader för stafetter/inhyrd personal. Prognosen förutsätter omfattande effekter av de åtgärder/ budgetanpassningar som är fastställda i driftbudgetbeslutet. Effekter av bemanningsrelaterade åtgärder i form av förändrade arbetstidsmodeller, överlappningstider och måltidsuppehåll är i prognos värderade till 45 mkr. Utöver det förväntas ytterligare effekter för stafetter/inhyrd personal till ett värde av 20 mkr. I prognos för hälso- och sjukvården finns inräknat 45 mkr i överföring av övrig landstingsintern intäkt, utöver budget, avseende medicinsk utveckling. Externa intäkter i övrigt förväntas bibehålla budgeterad nivå. 3 Bilaga förvaltningar april 2014

4 Personal, mars Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med arbetade timmar. Antal anställda 31 mars 2012 Antal faktiska årsarbetare Antal anställda Arbetad tid exkl. hemsjukvård januari - februari Arbetad tid timmar, anställda Ack 2014 Ack 2013 Ack varav timanställda varav arbete under jour/ beredskap läkare - varav mertid/övertid samtlig personal Arbetad tid timmar, stafettläkare Antal anställda inom Hälso- och Sjukvården har ökat med 70 årsarbetare jämfört med samma tidpunkt Nya verksamheter i form av Patienthotell och Palliativ vård har tillkommit och flera verksamheter har fått utöka sin bemanning för att klara sina uppdrag. Timanställdas arbetade tid, arbete under jour och beredskap samt mertid/övertid har minskat jämfört Minskningen kan hänskjutas till att man anställt andra kategorier istället för specialistsjuksköterskor för att klara bemanningen. Stafettläkarnas arbetstid har ökat med drygt timmar, vilket motsvarar ca 14 procent jämfört Ökningen beror till stor del på bristen av egna allmänläkare inom primärvården samt läkare inom psykiatri. Inhyrd personal, läkare Inhyrd personal, övrig Prognosen för inhyrda läkare överskriver budgeten med 13Mkr, inhyrd övrig personal, till största delen specialistsjuksköterskor, 7Mkr. Lönerna överskriden budgeten med 40Mkr. Karin Stikå-Mjöberg Förvaltningschef Hälso och sjukvården Dalarna Bilaga förvaltningar april

5 Landstingsstyrelsen Central förvaltning Central förvaltning har fått en ny enhet, Kommunikationsenhet (fd informationsavdelning inom administrativ enhet) som leds av en kommunikationsdirektör. Enheten för Hjälpmedel har bildat två egna förvaltningar; Hjälpmedel Dalarna, som har en gemensam nämnd med kommunerna och Hjälpmedel Landstinget Dalarna med egen nämnd. Medicinska enheten har bytt namn till Enhet för Medicinsk kvalitet. Lars-Olof Björkqvist tillträdde som biträdande landstingsdirektör tillika biträdande förvaltningschef för Central förvaltning och Hälso- och sjukvården vid årsskiftet. Han fortsätter som personaldirektör tills den nya är på plats. En ny personaldirektör har anställds, Anna Cederlöf. Hon börjar sin anställning 9 juni Ett nytt företagshälsoavtal har tecknats med Företagshälsan Falun Borlänge, gäller from 1 maj Ett personaladministrativt system har upphandlats, Heroma i en ny tappning. Landstinget Dalarna har bytt IT-plattform till eklient. ITarbetplatsen har också uppdaterats till Windows7 och Office Lilla medarbetarenkäten är nu sammanställd och visar på att medarbetarna upplever - att deras arbete är meningsfullt - att det finns brister med återkopplingen för den egna arbetsinsatsen - att det finns brister med uppföljningsarbetet gällande den egna verksamhetens mål. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Ack Utfall Prognos Budget Resultat Intäkter Kostnader varav personalkostnader Verksamhetens resultat Lanstingsbidrag Över-/underskott Investering 2014 (mkr) Ack Utfall Prognos Budget A01 Årets investering Verksamhetsområde Avvikelse mot budget Prognos Hälsoval, beställarenheten + 8 Kollektivtrafik -12 Övrig enheter inom central förvaltning -1 För Beställarenheten hälsoval prognostiseras ett överskott på ca 8 mkr. Momsersättningen beräknas bli högre än budget. Likaså intäkter för utomlänspatienter (Västmanlänningar) som listar sig i Dalarna. På kostnadssidan antas besöksersättning och kvalitetsersättning bli lägre än budgeterat. Kostnaderna för kollektivtrafiken förväntas bli cirka 12 mkr högre än budget, varav 3 mkr avser slutavräkning för Resterande del är en konsekvens av nytt avtal för trafiken fr o m halvårsskiftet 2014 som innebär kostnadsökningar som inte beaktats i budget. För övriga enheter inom central förvaltning görs bedömningen att kostnaderna överstiger budget med 1 mkr. Personal Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med arbetade timmar. Antal anställda 31 mars 2012 Antal faktiska årsarbetare 402,74 384,90 372,75 Antal anställda Faktiska årsarbetare har ökat med 17,84 personer och antal anställda med 18. Den största ökningen finns inom MiT som ökat med 12,15 årsarbetare, personer. Ökningen beror till största del på införande av en ny IT-plattform och andra IT-projekt. Arbetad tid januari - februari Arbetad tid timmar, anställda Ack 2014 Ack 2013 Ack varav timanställda varav mertid/övertid samtlig personal Arbetad tid följer ökningen av faktiska årsarbetare med timmar. Timanställdas arbetade tid har ökat marginellt, däremot har mertids- och övertidstimmar minskat. Karin Stikå Mjöberg Landstingsdirektör FV-chef Central förvaltning Bilaga förvaltningar april 2014

6 Landstingsstyrelsen Finansförvaltningen Inom finansförvaltningen redovisas kostnader för pensioner, löneskatt på pensioner, premie för patientförsäkringen, interna ränteintäkter samt intäkter och kostnader för specialdestinerade statsbidrag. Verksamhetskostnader och intäkter I budget ingår specialdestinerade statsbidrag med netto 25 mkr. Intäkter för statsbidragen rehabiliteringsgarantin, sjukskrivningsprocessen, psykisk ohälsa, sammanhållen vård för äldre samt ökad patientsäkerhet ingår med totalt 60 mkr. Budgeterade kostnader för insatser att nå kraven för att få statsbidragen uppgår till 35 mkr. Statsbidrag för ökad tillgänglighet, kömiljarden, ingår i budget med netto 10 mkr. Utfallet 2013 för sjukskrivningsprocessen blev bättre än vad som redovisades i bokslutet och ytterligare 9 mkr har erhållits i statsbidrag. Sammantaget prognostiseras att nettoutfallet för statsbidragen och kostnader kopplade till dessa blir i nivå med budget. I prognosen görs bedömning att budgeterade centrala buffertar ger överskott. Även den budgeterade schablonintäkten för pensioner förväntas ge överskott. Pensionskostnader inkl löneskatt och ränta prognostiseras enligt KPA:s prognos från april Totalt ligger prognosen i nivå med budget. Pensionskostnaderna ligger 6 mkr över budget, medan räntekostnaden för värdesäkring av pensionerna beräknas bli 6 mkr lägre. Totalt för finansförvaltningens verksamhetsområde är prognosen +24 mkr. Skatter, statsbidrag mm Prognos Budget Avv. Preliminärskatt Avräkning Avräkning Summa Inkomstutjämning Regleringsavgift Strukturbidrag Kostnadsutjämning Statsbidrag läkemedel Summa Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Totalt Peter Hansson / Ekonomidirektör Skatteintäkter, statsbidrag och finansiella kostnader och intäkter Prognosen för skatteintäkter och statsbidrag, exkl läkemedelsbidraget, bygger på SKL:s senaste prognos från april, ek.nytt nr 08/2014. Intäkterna är 16 mkr högre än budget. Det finns fortfarande ingen överenskommelse mellan staten och SKL om nivå och inriktning på läkemedelsbidraget. Bidraget minskade åren 2012 och 2013 med 40 respektive 60 mkr jämfört med Detta som en följd av lägre läkemedelskostnader. Prognosen för 2014 är att statsbidraget blir något högre än 2013 men 12 mkr lägre än årets budget. Finansnettot visare ett överskott på 6 mkr och avser lägre ränta på pensioner jämfört med budget. Bilaga förvaltningar april

7 Landstingsstyrelsen Hjälpmedel Landstinget Dalarna Verksamhet Ny förvaltning från och med Regeringen har lagt fram en proposition 2013/14:67 gällande Mer inflytande för den enskilde i valet av hjälpmedel. I propositionen föreslås att hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen ändras så att det tydligare framgår att sjukvårdshuvudmannen ska erbjuda den enskilde att välja hjälpmedel när det finns olika hjälpmedel tillgängliga inom landstinget eller kommunen. Hjälpmedlet anses vara tillgängligt om sjukvårdshuvudmannens tillhandahållande är förenligt med gällande upphandlingslagstiftning. Den enskildes val ska tillgodoses om det med hänsyn till den enskildes behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat. Av ovan nämnda lagar ska det också framgå att vårdgivaren och den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient ska se till att patienten ges individuellt anpassad information om de hjälpmedel som finns. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska medverka till att en patient ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Genom propositionen vill regeringen betona att landsting och kommuner inom ramen för gällande lagstiftning kan välja att erbjuda förskrivning genom fritt val av hjälpmedel med s.k. eget ägande. Den enskilde ges då möjlighet att välja hjälpmedel utanför det ordinarie sortimentet. I de landsting och kommuner där förskrivningsmöjligheten med fritt val har införts är även detta, förutom de olika hjälpmedel som finns i det ordinarie sortimentet, ett tillgängligt alternativ för tillhandahållandet av hjälpmedel, förutsatt att det för den enskilde är lämpligt med fritt val. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli Denna proposition kommer att få stor betydelse för verksamheten i framtiden. Vissa verksamheter i förvaltningen kan komma att flytta ur sina lokaler inom Falu lasarett dels för att kunna samlokaliseras och dels för att specialistsjukvården är trångbodda. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Ack utfall Prognos Budget Resultat Intäkter 4,5 19,3 19,3 Kostnader -16,8-73,6-74,6 varav personalkostnader Verksamhetens resultat ,3-54,3-55,3 Landstingsbidrag 13,8 55,3 55,3 Över/ Underskott +1,3 +1,0 0 Årets investering 0 1,7 1,7 Prognosen visar på ett överskott på en miljon kronor. Detta är beroende av vad som händer med den tidigare nämnda flytten från Falu lasarett. Det finns kostnader i budgeten för ombyggnation av lokaler, det är svårt att bedöma dels storleken på dessa kostnader och när de kommer att inträffa. Rekrytering av en verksamhetschef kommer att påbörjas snart med planerad tillsättning i höst. Personal Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med arbetade timmar. Antal anställda 2012 Antal faktiska årsarbetare 63,30 61,70 61,16 Antal anställda Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Arbetad tid Ack 2014 Ack 2013 Ack 2012 Arbetad tid timmar, anställda varav timanställda* varav mertid/övertid samtlig personal* * Preliminära värden för innevarande år Arne Thuresson Förvaltningschef Hjälpmedel Landstinget Dalarna 7 Bilaga förvaltningar april 2014

8 Fastighetsnämnd Landstingsfastigheter Måluppfyllelse Politikens inriktning och uppdrag till fastighetsförvaltningen framgår av landstingets verksamhetsplan för åren Uppdraget finns sammanfattat under punkterna 1-4 nedan. Kopplat till uppdragen finns även effektmål och utfallsmått angivna. 1. Tillhandahålla lokaler som uppfyller patienternas och verksamheternas behov och förväntan på funktion, patient- och arbetsmiljö, säkerhet, tillgänglighet och komfort. Mål 2014 Prognos 2014 Utfall 2012 Totalindex >57 Hyresgästenkät genomförs vartannat Nästa mätning höst år 2. Förvalta Landstinget Dalarnas fastigheter kostnadseffektivt. Totalindex 57 (2010; 57) Mål 2014 Prognos 2014 Utfall 2013 Total kostnadseffektivitet = lokalernas andel av landstingets totala kostnadsmassa = < 5,68 % Kostnadseffektivitet = resultat på fastighetsförvaltningen minst enligt budget/plan = 100 % Vakanser = total area för outhyrda lokaler i procent av uthyrningsbar area = 5,68 % 5,68 % 100 % (18,7 mkr) 107 % (20 mkr) 5,0 % 5,6 % < 5 % 3. Genomföra investeringar i fastigheter utifrån patienter och verksamheters behov utifrån givna förutsättningar och med effektivt utnyttjande av egna och tilldelade resurser. Mål 2014 Prognos 2014 Utfall 2013 Fastighetsinvesteringar = 308 mkr 100 % 308 mkr 86 % 274 mkr 4. Landstingsfastigheter ska fortsatt vara ledande i ett nationellt perspektiv gällande energi/miljöeffektiv drift och all el som köps in, ska komma från förnyelsebara energislag. Mål 2014 Prognos 2014 Utfall 2013 Behålla en tätposition bland landstingen vad gäller energiförbrukning Energiförbrukning = kwh/kvm = 164 El till 100% från förnyelsebara energislag Nr 2 (Mätning för 2013 pågår) 164 se kommentar nedan 50% svensk vindkraft 50% vatten Nr % vind 50% vatten Den av Fastighetsnämnden i april 2011 fastställda energiplanen tar sikte på en energiförbrukning (värme och el) på 150 kwh per kvm vid utgången av år Nedbrutet per år är målet att energiförbrukningen ska minska med minst 1,7 procent årligen. Januari till mars har värmemässigt varit ca 82 % av ett så kallat normalår. Prognosen är att de tuffa förbrukningsmålen kommer att infrias enligt budget Verksamhet Landstingsfastigheters ansvar är dels lokalförsörjning för landstingets olika verksamheter, dels fastighetsförvaltning av i första hand Landstinget Dalarnas egna fastighetsbestånd. För att tillgodose lokalförsörjningen under kommande planperiod ( ) har Landstingsfastigheter att hantera omfattande fastighetsinvesteringar. Det planeras stora investeringsprojekt på samtliga fyra lasarett i länet. På Falu lasarett pågår t ex ombyggnad akutvårdsavdelning (AVA), ny ambulansstation, patienthotell samt dagkirurgi. I Mora planeras en ny vårdbyggnad för att möte framtidens krav på ändamålsenliga lokaler. Även på närsjukhusen i Avesta och Ludvika pågår och planeras omfattande ombyggnader. Av landstingets befintliga byggnadsbestånd är cirka 80 procent äldre än 30 år. Det är viktigt att vara observant på när dessa byggnader inte längre stödjer den verksamhet som bedrivs på ett effektivt sätt. I många fall kan alternativet vara att riva och bygga nytt för att ge verksamheten goda lokalmässiga förutsättningar Förutom betydande investeringar så kommer även för en lång period framåt stora planerade underhållsinsatser att behövas. Vid utgången av mars förvaltades totalt kvm BRA, varav var landstingsägda och inhyrda. Dessutom hanterades kvm externt inhyrda lokaler. 168 Bilaga förvaltningar april

9 Ekonomi Resultaträkning (mkr) Ack utfall Prognos Budget Resultat Intäkter 127,0 519,4 519,4 495,2 Kostnader -124,5-500,7-500,7-475,2 Verksamhetens resultat -4,8-20,8-20,8-16,9 2,5 18,7 18,7 20,1 Landstingsbidrag Över/ Underskott 2,5 18,7 18,7 20,1 Årets investering 35, ,0 Specificerat på intäkts- och olika kostnadsslag kan resultatet sammanfattas enligt följande: varav personalkostnader Verksamhetsområde (mkr) Prognos Budget Avvikelse Fastighetsintäkter 516,8 516,8 - Fastighetsdrift -108,3-108,3 - Planerat underhåll -47,0-47,0 - Inhyrda lokaler -136,6-136,6 - Försäkringar, skatt -3,1-3,1 - Avskrivningar -124,8-124,8 - Förvaltningskostnader -15,6-15,6 - Finansiella poster -62,7-62,7 - Resultat 18,7 18,7 - Landstingsfastigheter intäkter och kostnader har bra följsamhet mot budget. Flera av våra stora kostnadsposter är baktunga och ökar mot slutet av året, t ex planerat underhåll, avskrivningar och räntekostnader. Personal Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med arbetade timmar. Antal anställda 2012 Antal faktiska årsarbetare 25,2 23,6 22,5 Antal anställda Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Arbetad tid Ack 2014 Ack 2013 Ack 2012 Arbetad tid timmar, anställda - varav mertid/övertid samtlig personal* * Preliminära värden för innevarande år Nu är våra vakanser återbesatta för tillfället men arbete kvarstår då vi är mitt uppe i en omfattande generationsväxling som vi har gemensam med hela fastighetsbranschen. Det gäller att vi värnar om vår personal då konkurrensen är hård. Dessutom i en tid då vi ska genomföra investeringar i en omfattning som aldrig tidigare. 13,9 13,9 11,7 Inhyrd personal 0 0 0,4 Jan Sjöberg Förvaltningschef Landstingsfastigheter 9 Bilaga förvaltningar april 2014

10 Servicenämnden Landstingsservice Verksamhet Landstingsservice uppdrag är att ansvara för och utveckla sjukvårdsspecifik service till landstingets kärnverksamhet. De viktigaste händelserna i och omkring verksamheten för årets första kvartal anges nedan i punktform: Ett förvaltningsövergripande projekt har startats upp där huvuduppdraget är att tillskapa Mer tid för patienten genom att frigöra vårdtid inom Hälso- och sjukvården. För Landstingsservice del innebär uppdraget att undersöka möjligheterna att införa sjukvårdsnära tjänster i vården och att utreda förutsättningarna för att implementera ett FMkoncept (Facility Management). Benchmarkingen inom det nationella servicenätverket Best service intensifieras och breddas. Arbetet är i full gång och inte mindre än sex serviceprocesser är föremål för benchmarking under 2014 där både Falu och Mora lasarett deltar i de nationella jämförelserna. Efter ett utredningsarbete föreslås Servicenämnden besluta att kostförsörjningen på Ludvika lasarett ska fortsätta i egen regi. Nuvarande lösning är dyr men inget alternativ har hittills kunnat redovisas som kostnadseffektivare. Förändringsarbetet fortsätter med att utforma en transportorganisation som samtransporterar vårt gods inom koncernen på ett än mer kostnads- och miljöeffektivt sätt. I dagsläget implementeras en handlingsplan som upprättades i slutet av 2013, exempelvis förändras rutter, fordon och servicenivåer. Förvaltningens serviceuppdrag har utökats genom driften av det Dahlska huset i Falun. Landstingsservice har implementerat fullservice avseende materielförsörjning och övriga servicetjänster i byggnaden. Under 2013 genomfördes på uppdrag av Landstingsdirektören en utredningsrapport avseende Café Oasen vid Säters sjukhus. Efter ett politiskt direktiv överfördes Café Oasen i Säter fr.o.m. årsskiftet till Landstingsservice från den psykiatriska kliniken. Landstingsservice HR-enhet har tillsammans med medverkande från driftsverksamheten, fackliga organisationer och representanter från central förvaltning utarbetat nya riktlinjer för mål och utvecklingssamtal. De nya riktlinjerna innefattar även implementering av nya lönekriterier samt uppföljning under året. Landstingsservice förvaltningschef Anders Roos avslutade sitt chefsförordnande Martin Ekberg är tillförordnad förvaltningschef t.o.m Samtliga tidsbegränsade chefsförordnanden utvärderas under P.g.a. chefsvakanser kommer en del tjänster tillförordnas under året. Måluppföljning Perspektiv Mål Utfall Måluppfyllelse Personal Sjukfrånvaro (total) Sjukfrånvaro (korttid) Nöjdmedarbetarindex 5,0% 3,2% 75% 8,0% 3,8% 76% Ekonomi Resultatindex 1,01 1,02 Kund Nöjdkundindex 90% 71% Produktion Städ, avverkningsgrad (kvm/h) Tvätt, leveranssäkerhet Kost, totalkostnad per portion Fastighetsteknik, förebyggande underhåll/totalt antal uppdrag Yttre transport, minskade körmil (jmf 2013) Andel miljömärkta livsmedel ,0% 68,00 kr 50,0% 10,0% 25% ,4% 70,77 kr 45,0% 14,9% 29% Uppföljning besparingsåtgärder Förvaltningen fortsätter arbetet med att utveckla synergier mellan olika verksamhetsområden i syfte att bli kostnadseffektivare. Avkastningskravet på Landstingsservice uppgår 2014 till 2,0 Mkr. Landstingsservice är en intäktsfinansierad förvaltning och är därmed beroende av kundens efterfrågan. Det ställer krav på förvaltningen att kunna uppvisa effektiva produktions-lösningar för våra kunder. Transparens och hög grad av intäkts- och kostnadskontroll är av största vikt för att upprätthålla förtroliga och goda kundrelationer. Ett nära samarbete med våra kunder sker förutom i det inrättade Servicerådet i respektive styrgrupp för Tandvård, Bilaga förvaltningar april

11 Landstingsfastigheter och Hjälpmedel. Under året sker kontinuerlig uppföljning och avstämning av våra servicetjänster. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Ack utfall Prognos Budget Resultat Intäkter 75,8 295,0 295,0 300,9 Kostnader -74,1-293,0-293,0-287,9 varav personalkostnader Verksamhetens resultat -46,9-181,1-181,1-172,1 1,7 2,0 2,0 13,0 Landstingsbidrag 0,0 0,0 0,0-11,0* Över/ Underskott 1,7 2,0 2,0 2,0 Investeringar 0,0-3,1-3,1-3,2 *I samband med bokslut gjordes en överskottsöverföring till Central förvaltning på överskjutande del av Landstingsservice avkastningskrav. Efterfrågan på förvaltningens servicetjänster ökade på bred front under 2013, betydande volymökningar skedde inom funktionerna lokalvård, kost, materielförsörjning och tvätt. De inledande månaderna under 2014 visar att trenden fortsätter med hög efterfrågan. Landstingsservice arbete med en detaljerad budget och ekonomisk uppföljning på kostnadsställenivå ger klara indikationer på funktioner och verksamheter som kan bli föremål för alternativa driftsformer. När volymtalen ökar i kombination med att nya uppdrag och servicetjänster utvecklas och avropas är det av största vikt att prissättning och resursutnyttjande utvärderas. Den processen kommer fortsätta och intensifieras under Personal Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställningens sysselsättningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med arbetade timmar. Antal anställda 2012 Antal faktiska årsarbetare 377,81 353,42 348,42 Antal anställda Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Arbetad tid Ack 2014 Ack 2013 Ack 2012 Arbetad tid timmar, anställda varav timanställda* varav mertid/övertid samtlig personal* * Preliminära värden för innevarande år Hög korttidssjukfrånvaro under årets första kvartal har medfört att timanställda och mertid/övertid har ökat för att säkra den dagliga driften. Att arbetade timmar har ökat i jämförelse med tidigare år beror i huvudsak på övertagandet av driften av Café Oasen vid Säters sjukhus, utökade uppdrag i samband med byggnationen och driftsättandet av Dahlska huset samt kostförsörjningen på Ludvika lasarett. Det ovannämnda tillsammans med utökade uppdrag på flera orter i länet, tillsättning efter pensionsavgångar, konverteringar av visstidsanställningar och rätten till heltid, påverkar även det förvaltningens bemanning och arbetad tid. -127,7-127,7-121,9 Martin Ekberg T.F. Förvaltningschef Landstingsservice 11 Bilaga förvaltningar april 2014

12 Kultur- och bildningsnämnd Kultur- och bildningsförvaltningen Verksamhet Kultur- och bildningsförvaltningens arbete pågår i högt tempo. Den inlämnade ansökan om medlemskap i ICORN för att kunna ta emot en Fristadsförfattare under hösten har ännu inte besvarats. Tankar och riktlinjer för att ta fram en Regional fortbildningsplan tillsammans med den Regionala kulturplanen från 2016 har börjat ta form. 20 projekt i länet beviljades vid Kultur- och bildningsnämndens marsmöte. Rekrytering av ny strateg vid kansliet har pågått intensivt under mars/april där 90 ansökningar kom in. Under mars/ april har arbetet med att rapporter in 2013 års verksamhet i den nationella kulturdatabasen pågått. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Ack utfall Prognos Budget Resultat Intäkter 23,5 92,9 92,9 101,8 Kostnader --56,0-229,8-229,8-233,5 Verksamhetens resultat -21,0-79,4-79,9-75,8-32,5-136,9-136,9-131,6 Landstingsbidrag 34,2 136,9 136,9 133,0 Över/ Underskott 1, ,4 Nedanstående tabell visar utfall respektive prognos för varje enhet. varav personalkostnader Verksamhetsområde (mkr) Ack utfall janfeb Prognos Resultat 2013 Fornby fhsk -0,4 0 0,6 Mora fhsk 0 0 0,1 Malungs fhsk 0,2 0-0,1 Naturbruksgymnasiet Älvdalen Musikkonservatoriet -0,5 0-1,7 Folkrörelser och studieförbund Interkommunal ersättning fhsk Film i Dalarna 0 0-0,1 Länsbibliotek Dalarna 0,3 0 0,3 Mentalvårdsmuseet 0 0 0,1 Scen, dans, konst -0,2 0 0,1 Stiftelser och bidrag 1,8 0 0,8 Kansli, oförutsett samt nämnden 0 0,7 0,1-0,1 Resultat 1,7 0 1, ,2 0 1,1 Investeringar -0,3-1,7-2,4-1,7 Periodresultatet uppgår till plus 1,7 mkr. Främst är det ej utbetalade bidrag som orsakar överskottet. För året prognostiserar förvaltningen ett nollresultat. För oförutsedda medel är 0,5 mkr avsatta vilka i prognosen är beräknade så som att de förbrukas. Det utvecklingsanslag om 1,2 mkr som beräknas också att förbrukas under året. Investeringsutrymmet avseende konstnärlig utsmyckning beräknas nyttjas i sin helhet medan övriga investeringar följer äskanden inför Bilaga förvaltningar april

13 Personal Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med arbetade timmar. Antal anställda 2012 Antal faktiska årsarbetare 136,67 138,04 131,75 Antal anställda Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Arbetad tid Ack 2014 Ack 2013 Ack 2012 Arbetad tid timmar, anställda varav timanställda* varav mertid/övertid samtlig personal* * Preliminära värden för innevarande år ,1 55,8 52,9 Inhyrd personal 0,1 0,1 0,1 Jämfört med samma period föregående år har antalet anställda ökat inom förvaltningen. Skillnaden är inte lika stor vid en jämförelse med årets slut då antalet anställda uppgick till 171. Malin Lagergren Förvaltningschef Kultur- och bildningsnämnd 13 Bilaga förvaltningar april 2014

14 Tandvårdsnämnden mars 2014 Tandvårdsförvaltningen Verksamhet Folktandvårdens verksamhet har så här långt löpt i stort enligt plan. Vakansläget har förbättrats avsevärt och i stort sett alla tidigare vakanta tandläkartjänster är nu bemannade med egen fast anställd personal. De rekryteringar som gjorts utgörs nästan uteslutande av tandläkare utan yrkes erfarenhet varför omfattande handlednings- och inskolningsinsatser krävs. Detta påverkar Folktandvårdens ekonomi negativt p g a minskad produktivitet. Det produktionsbortfall som uppkommer vid denna omfattande utväxling av erfarna kollegor mot mindre erfarna har därför ett tydligt pris men är också en förutsättning för att verksamheten på sikt skall klara de åtagande som finns kopplat till landstingets planeringsansvar. Generationsväxlingen får också verksamhetsmässiga konsekvenser. Vi kommer sannolikt att klara våra obligatoriska åtaganden gällande barn- och ungdomstandvård, akuttandvård och vård till särskilda patientgrupper men vi kommer inte att kunna erbjuda vuxna patienter den vård som dessa efterfrågar. En kraftigt bidragande annan orsak till denna utveckling är det stora antalet asylsökande som vi utgår ifrån kommer att kommunplaceras i Dalarna. Vård skall ges till dessa enligt nationella överenskommelser och de asylsökande utgör en prioriterad grupp inom Folktandvårdens ansvarsområde. Då vårdbehovet är mycket stort krävs omfattande resurser för detta omhändertagande vilket försvårar Folktandvårdens möjligheter att ta emot nya vuxna patienter och också ge vård till befintliga vuxna kunder inom Folktandvården Dalarna.. Nya krav på konkurrensneutralitet och krav om att inga fria nyttigheter skall finnas och att avdrag för ingående moms ej får göras inom den offentliga tandvården medförde att tandvårdstaxan höjdes En justering av nu gällande priser kan bli aktuell i samband med justeringen av de sk referenspriserna, vilket kan bli aktuellt fr o m Uppföljning besparingsåtgärder För 2014 har Folktandvården erhållit en uppräknad landstingsersättning jämfört med Ersättningen räknades upp med 2,9 % men sänktes härefter med 1 Mkr i form av ett generellt besparingskrav. Utöver detta besparingskrav infördes ett avkastningskrav om 5 Mkr som budgetmässigt medförde att landstingsersättningen sänktes med motsvarande summa. Denna minskning medför att det blir svårare för landstinget att klara sina åtagande utifrån sitt planeringsansvar då landstingsersättningen skall ge kostnadstäckning för exempelvis den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården för vilken landstinget är huvudman. Man kan ej heller med gott samvete sänka ersättningen för det som landstinget skall ansvara för och kompensera detta genom ökade externa intäkter inom vuxentandvården då denna korssubventionering enligt lag inte får ske. Tandvårdstaxan höjdes som tidigare nämnts fr.o.m på goda grunder och vår prislista ligger nu på gällande nationell referensprisnivå och skall så göra enligt landstingsbeslut. Likt föregående år kommer vi att tillämpa en mycket strikt kostnadskontroll och åtgärder kommer kontinuerligt att vidtas för att om möjligt minska kostnaderna. En viss återhållsamhet på utbildningssidan kommer att gälla under hela året samtidigt som vissa strategiskt viktiga utbildningar kommer att genomföras. Verksamhetscheferna måste nu i mycket hög grad använda de uppföljningsverktyg som Folktandvården har och hela tiden poängtera värdet av en rimlig resursförbrukning i relation till de åtgärder man utför och kan ta betalt för. Besparingskravet skall därmed klaras genom en kombination av ökade intäkter och minskade kostnader. Vi kommer också även fortsättningsvis att se över våra lokaliteter som ett led i att minska våra kostnader. Vår bedömning är också att vårt nuvarande teknikstöd kommer att behöva utvecklas ytterligare under 2014 för att klara nya redovisnings- och besparingskrav. De vid årets början kända sparkraven har vi beräknat klara av men den minskning som skett av landstingsersättningen kommer att vara svår att hantera då stora delar av de kostnader som landstingersättningen används till ej är påverkansbara i någon större omfattning. Detta förutsätter en produktivitets- och effektivitetsökning då bland annat personalkostnaderna kommer att öka. Vi ser också med stor glädje att ett första steg tagits lokalt för att anpassa tandvården i Dalarnas verksamhet till de marknadsmässiga villkor som skall gälla för svensk tandvård genom att beslut fattats om över- och underskottshantering. Oroväckande är dock att landstingsersättningen minskar från år till år i reella termer vilket gör det allt svårare för landstinget att klara av sitt planeringsansvar för tandvården.. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Ack utfall Prognos Budget Resultat Intäkter 57,1 223,0 224,5 214,2 Kostnader -98,3-391,1-392,6-378,7 varav personalkostnader Verksamhetens resultat -64,8-246,0-247,0-235,0-41,2-168,1-168,1-164,5 Landstingsbidrag 42,0 168,1 168,1 169,2 Över/ Underskott 0,8 0,0 0 4,7 Årets investering 0,5 5,0 5,0 3,5 Folktandvårdens ekonomi är höggradigt beroende av löpande patientintäkter baserade på egen produktivitet. Mot denna bakgrund är det mycket svårt att göra en prognos vid denna tidpunkt av året. Ökade personalkostnader kommer att medföra krav om högre rörliga intäkter samtidigt som övriga kostnader måste hållas på en så låg nivå som möjligt. Genom att det nya tandvårdsstödet hela tiden genomgår vissa förändringar uppstår hela tiden tolkningsproblem och krav på utbildningsinsatser. Detta medför produktionsbortfall och ständig inskolning i helt nya rutiner. Sannolikt får vi därför leva med detta även fortsättningsvis och då i första hand problem gällande vad som är ersättningsberättigad vård eller inte. Trots detta skall vi via bra uppföljning, bra kostnadskontroll, nya arbetsorganisationer m m Bilaga förvaltningar april

15 försöka öka våra externa intäkter på ett sådant sätt att ekonomisk balans kan uppnås. Otydligheter i regelverket kring tandvårdsstödet och återkommande förändringar i detsamma leder till ständiga tolkningsproblem för såväl vårdgivarna som Försäkringskassan, något som riskerar leda till ökade kundförluster. Det komplicerade tandvårdsstödet medför också en omfattande administration och det är alldeles uppenbart att den patientrelaterade administrationen ökat samtidigt som vi har svårt att debitera patienten för densamma. Detta påverkar intäkterna negativt och stora ansträngningar måste vidtas för att minimera administrationen kring den enskilde patienten. En annan konsekvens av detta har blivit att vi tvingats förstärka vår egen support kring det nya tandvårdstödet med ökade kostnader som följd. Vi kan nu konstatera att utifrån den tydliga ekonomistyrning som måste gälla inom ramen för tandvårdens regelverk så har våra aktiviteter och fortlöpande åtgärder varit effektiva för att åstadkomma ekonomisk balans och vi kommer att fortsätta med detta även om det finns gränser för vad vi kan åstadkomma. Dessa åtgärder har inte nödvändigtvis varit desamma som landstinget i övrigt ansett varit de rätta. Den nödvändiga intäktsökningen kan ej heller enbart komma via externa intäkter från vuxentandvården utan landstinget måste också ta sitt ansvar för de delar man själv skall finansiera. Det viktiga är att intäkterna ökar i den omfattning som krävs för att balansera kostnadsutvecklingen, vilket kräver fortlöpande tandvårdsspecifika åtgärder i olika situationer. Utvecklade uppföljningsverktyg finns för ekonomi- och verksamhetsuppföljning samt också ett ledningssystem för ledning och styrning. En totalt sett förbättrad ekonomiredovisning av landstingens kostnader för tandvård utifrån landstingets planeringsansvar för all tandvård måste också åstadkommas då dagens redovisning inte är tillräckligt objektiv och leder till felaktiga slutsatser. Personalkostnaderna kommer att öka under året p g a 2014 års löneöversyn.. Samtidigt kommer personalkostnaderna att påverkas av att unga personer anställs med lägre löner än de erfarna som de ersätter varför den totala personalkostnadsutvecklingen beräknas kunna hållas inom rimliga gränser. De övriga kostnaderna kommer att öka på grund av den allmänna kostnadsutvecklingen men kommer att kunna hållas inom rimliga gränser såvida inget oförutsett inträffar. Då rekryteringsläget avsevärt förbättrats råder ej heller samma osäkerhet vad avser intäkter och personalkostnader. En viss trygghet finns också genom den arbetsorganisatoriska utveckling och växling av personal som skett där allt mera tandvård utförs av personal som inte är tandläkare. Genom att renodling skett kring på vilket sätt var och en skall arbeta på toppen av sin kompetens, har en större effektivitet i vården kunnat uppnås. Kommer våra nyanställda att stanna kvar hos oss och utvecklas i den omfattning vi tror är möjlig, kan resultatet för 2014 kunna bli positivt. Genom väl valda strategier gällande såväl intäkter som utgifter prognostiseras, om inget oförutsett inträffar, ett 0-resultat i förhållande till budget och nu kända förutsättningar. Oroväckande är dock att årets utfall efter första kvartalet, om än positivt, är väsentligt sämre än vid motsvarande tidpunkt förra året. Skulle denna utveckling fortsätta kommer det att vara mycket svårt att uppnå ett positivt resultat för De ökade personalkostnader som uppkommit till följd av 2014 års lönerörelse har inkluderats i prognosen. Personal Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med arbetade timmar. Antal anställda 2012 Antal faktiska årsarbetare Antal anställda Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Arbetad tid Ack 2014 Ack 2013 Ack 2012 Arbetad tid timmar, anställda varav timanställda* varav mertid/övertid samtlig personal* * Preliminära värden för innevarande år ,0 161,5 160,3 Antalet anställda ökar huvudsakligen på grund av vår omfattande trainee satsning som pågår under tiden februari till juli De utgör 15 medarbetare. Det är glädjande att antalet distriktstandläkare ökar något eftersom vi där har haft och har rekryteringsproblem. Genom att utveckla större chefsområden har vi också minskat antalet chefer som är tandläkare men även det totala antalet chefer. Genom att arbeta i team har vi kunnat klara av en ganska besvärlig vakanssituation gällande tandläkare via en kompensation av ett ökat antal tandhygienister. Detta är även ett led i att stärka förvaltningens förebyggande arbete. Vi har en tämligen god balans mellan tandhygienister och tandläkare som i det närmaste är ett till ett. Den arbetade tiden ökar kraftigt som ett resultat av en lyckad nyrekrytering och besättande av vakanser samt vår trainee satsning. Rekryteringsinsatser har varit lyckosamma och vi närmar oss ett läge med full bemanning. Detta är en konsekvens av ett långsiktigt arbete som nu i allt större omfattning leder till positiva resultat och minskade vakanser. Det är idag svårt att rekrytera tandsköterskor varför vi engagerat oss i att starta en tandsköterskeutbildning i Falun och även investerat i ett traineeprogram med inriktning mot tandsköterska. Conny Konradsson Förvaltningschef Tandvårdsförvaltningen 15 Bilaga förvaltningar april 2014

16 Tandvårdsnämnden Beställarenhet för tandvård Verksamhet Den uppsökande verksamheten och tandvårdsinsatserna för personer som är berättigade till tandvårdsstöd fungerar bra. Kännedomen om det nya tandvårdsstödet för personer med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning (F-tandvård) ökar successivt hos allmänheten, tandvården och sjukvården. Den beräknade nivån på antalet länsinnevånare som godkänts för den nya F-tandvården är dock ännu långt ifrån uppnådd vilket resulterar i det prognostiserade överskottet gentemot budget (se nedan). Ekonomi Resultaträkning (Tkr) Ack Utfall Prognos Budget Resultat Intäkter Kostnader varav personalkostnader Verksamhetens resultat Lanstingsbidrag Över-/underskott Investering (Tkr) Prognosen för 2014 är ett överskott mot budget på ca 1840 Tkr Personal - 1,3-1,3-1,1 Personalen består av två assistenter på heltid, en förvaltningschef (75 %) samt två timanställda bedömningstandläkare. Anna-Kari Rynoson Förvaltningschef Beställarenhet för tandvård Bilaga förvaltningar april

17 Patientnämnden Patientnämnden Verksamhet Under januari- mars 2014 har 404 ärenden registrerats jämfört med 372 ärenden under samma period Flest klagomål berör Vård och behandling t ex: klagomål på undersökning och utredning med därtill följande försenad diagnos och felaktig behandling. Därefter kommer Kommunikation som t ex dialog, information och bemötande. Synpunkter på Organisation och tillgänglighet handlar främst om tillgänglighet och lång väntan på besökstid samt resursbrist/inställda åtgärder. Information är en viktig del av vår verksamhet. Vi fortsätter att vara ute och informera utifrån efterfrågan och tid. Våra informationsinsatser innefattar bland annat kliniker, vårdcentraler, studerande, AT-läkare samt till organisationer, mässor och liknande större samlingar där vi kan träffa många medborgare. Vi märker att information om Patientnämnden har effekt. Vi är mera kända ute i verksamheterna och bland befolkningen och flera patienter hör av sig till oss med synpunkter och klagomål. Chefläkare fortsätter att vara med på våra sammanträden. Förvaltningschefen deltar även regelbundet i chefläkarnas möten. Patientnämndernas nationella tjänstemannanätverk träffas ca 4 ggr per år. Där tas gemensamma frågeställningar upp. Fn arbetar vi med att uppdatera vårt dokumentationssystem. Den nya ärenderegistreringen som jobbades fram under 2013 började att gälla från årsskiftet. Eftersom det innebär att vi nu registrerar under flera rubriker kommer det att påverka statistiken som blir mer finmaskig. Aktuellt just nu är att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) lagt förslag på en förändring av Patientsäkerhetslagen (PSL) Förslaget innebär att klagomål från enskilda ska kunna sändas åter till Patientnämnd och vårdgivare. Bakgrunden är den stora ökningen av enskildas klagomål. IVO hinner inte med att sina övriga arbetsuppgifter som t ex tillsynsärenden. Nämnden har successivt övergått från att ta del av många enskilda ärenden till att försöka se övergripande trender och tendenser och koncentrera sig på ärenden som innehåller brister i patientsäkerhet. De avvikelser Patientnämndens tjänstemän upptäcker tas upp vid regelbundna träffar med Hälso- och sjukvårdsdirektören. Hon har i sin tur direktkontakt med Landstingets ledningsgrupp och de verksamhetschefsträffar som förekommer. En rutin håller på att utarbetas för hur kommunikationen mellan PN och landstingets ledning ska gå till. En rutin för påminnelse till verksamhetschefer som inte svarat på brevärenden inom avtalad tid har överenskommits med chefläkargruppen. Den nya rutinen innebär att chefläkare skickar ut en anmodan om svar till de verksamhetschefer som inte svarat efter påminnelse. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Ack utfall Prognos Budget Resultat Intäkter 0,1 0,3 0,3 0,3 Kostnader -1,2-4,9-4,9 4,5 varav personalkostnader Verksamhetens resultat -1,1-4,3-4,3 3,9-1,1-4,7-4,7 4,2 Landstingsbidrag 1,2 4,7 4,7 4,2 Över/ 0,1 0,0 0,0 0,0 Underskott Vad gäller ekonomin så får man nog räkna med att budgeten går åt. Både en ny medarbetare och ny förvaltningschef har rekryterats så det blir en del introduktionskostnader. Personal 2,8 2,8 2,6 Fyra personer i personalen arbetar heltid. En del ledigheter p.g.a. fackliga uppdrag förekommer. En medarbetare slutade 31 jan och en ny är rekryterad. Hon börjar den 1 maj. En f.d. medarbetare vikarierar i mellanperioden. När det gäller antalet stödpersoner så ligger det fortfarande på en hög nivå. I personalkostnaderna ingår arvoden och reseersättningar för förtroendevalda samt för stödpersonerna. Marita Albinsson Förvaltningschef Patientnämnden Dalarna 17 Bilaga förvaltningar april 2014

18 Nämnden för kostsamverkan Mora Kostsamverkan Mora Verksamhet Landstinget Dalarna och Mora kommun har bildat en gemensam nämnd med ansvar för att producera mat till patienterna vid Mora lasarett samt till vårdtagare och boende inom kommunens äldreomsorg. Maten produceras i Aromköket, Mora lasarett och levereras till äldreboenden och lasarettets avdelningar. Samverkan startades fullt ut när samtliga mottagningskök blev färdigställda i slutet av Kommunens produktionskök inom äldreomsorgen har byggts om till mottagningskök. Följande äldreboende är berörda: Saxnäs, Spanskgården, Noretgården och Hanslinden. De viktigaste händelserna i och omkring verksamheten under årets första kvartal anges nedan i punktform: Redan under det första verksamhetsåret 2011 konstaterades att det fanns praktiska svårigheter i tillämpningen av samverkansavtalet mellan Landstinget Dalarna och Mora Kommun. Landstingsservice tjänstemän fick under 2012 i uppdrag av nämnden att göra en översyn och utvärdering av samverkansavtalet. Landstingsservice presenterade i början av 2013 en rapport Utvärdering av samverkansavtalets tillämpning där svårigheter i och omkring samverkansavtalet beskrevs. I rapporten gavs förslag på en ny prissättnings- och kostnadsfördelningsmodell. Detta mynnade ut i ett tilläggsavtal som ska komplettera det tidigare samverkansavtalet mellan parterna Mora kommun och Landstinget Dalarna. Under 2013 års slutskede beslutades tilläggsavtalet i respektive fullmäktige. Tilläggsavtalets nya prissättnings- och kostnadsfördelningsmodell implementeras i verksamheten fr.o.m. årsskiftet 2013/2014. Efter ett utredningsarbete av Landstingsservice beslutade landstingsledningen att kostförsörjningen på Ludvika lasarett fortsätter i Landstinget Dalarnas egen regi tillsvidare. Nuvarande kostlösning med att transportera mat från Mora till Ludvika är dyr men inget alternativ har hittills kunnat redovisas som kostnadseffektivare. Kostnämnden har givit Landstingsservice tjänstemän i uppdrag att tillsammans med Mora Kommun utreda förutsättningarna för produktions- och samverkansmöjligheter med en skolverksamhet i Mora. Ett första utkast bedöms kunna presenteras under maj månad. En arbetsmiljöutredning genomfördes under 2013 till följd av bl.a. hög sjukfrånvaro och att många förändringar har skett i verksamheten. De huvudsakliga slutsatserna är att personalen anser att rotationen och schemat behöver ses över, köket uppfattas som trångt och svårjobbat, delade meningar om stämningen i arbetsgruppen, personalen efterfrågar mer arbetsledning i köket. Åtgärder och aktiviteter pågår kring detta. Produktionsköket Aroms kostchef Emelie Eriksson har sagt upp sig och lämnar sin tjänst under maj månad. Emelie blir ny kostchef för Sala kommun. Inger Gyllner blir tillförordnad kostchef under rekryteringsförfarandet. Kostekonomen har också sagt upp sig och avslutar sin tjänst under april månad, rekryteringsarbetet pågår. Uppföljning besparingsåtgärder Det har tidigare konstaterats att de garanterade volymerna är för optimistiska för Landstinget Dalarna när Samverkansavtalet skrevs Mora Kommuns faktiska volym överstiger de avtalade garantivolymerna. Under 2013 tillfördes stora portionsvolymer genom kostförsörjningen av lunch/middag på Ludvika lasarett. Enligt upprättat tilläggsavtal skall en genomlysning av kostverksamheten/ produktionen genomföras under Syftet med genomlysningen är att söka effektiviseringsåtgärder som kan sänka parternas kostnader för tillhandahållna tjänster. Produktionssättet sker enligt de kravspecifikationer som beställaren fastställt. Orsaken till att brickdukning valts av landstinget är att vården ska avlastas så långt som möjligt. Mottagningskökens bemanning sju dagar i veckan påverkar den totala kostnadsbilden. Genom den nya Produktionssättet och driften av mottagningsköken i kombination med den avtalade prissättningsmodellen gör det svårt att nå upp till det initialt ingångna samverkansavtalets kalkylerade resultat. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Ack utfall Prognos Budget Resultat Intäkter 8,2 33,7 33,7 30,5 Kostnader -8,6-33,7-33,7-30,5 varav personalkostnader Verksamhetens resultat -3,8-15,5-15,5-13,7-0,3 0,0 0,0 0,0 Landstingsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 Över/ Underskott -0,3 0,0 0,0 0,0 Investeringar 0,0-0,3-0,3-0,5 Det ekonomiska utfallet på -0,3 Mkr efter det första kvartalet är inte helt rättvisande. Under den ekonomiska uppföljningen konstaterades att Nämnden för Kostsamverkan felaktigt påförts kostnader på motsvarande 0,4 Mkr. Efter att detta rättats till har verksamheten en god budgetföljsamhet. Tilläggsavtalets tillämpning har förenklat den ekonomiska administrationen på flera sätt, exempelvis debiteras parterna månadsvis för måltidsportioner och kolonialvaror. Vidare har sam- och särkostnader införts. Samkostnaderna utgör de gemensamma kostnaderna för produktionsköket och särkostnaderna utgör respektive parts efterbehandlingskostnad. För Mora Kommuns del är särkostnaden driften av mottagningsköken och Landstinget Dalarnas särkostnad är hanteringen av brickdukning. Utifrån sam- och särkostnaden fastställer Kostnämnden ett portionspris för lunch och middag för respektive part med utgångspunkt från planerad volym. Bilaga förvaltningar april