Högskolan i Borås ansökan om tillstånd att utfärda licentiatexamen och doktorsexamen inom området människan i vården

Transkript

1 BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Nils Olsson Högskolan i Borås Rektor Högskolan i Borås ansökan om tillstånd att utfärda licentiatexamen och doktorsexamen inom området människan i vården Universitetskanslersämbetets beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) beslutar att ge Högskolan i Borås tillstånd att utfärda licentiatexamen och doktorsexamen inom området människan i vården. Ansökan och ärendets hantering Högskolan i Borås har den 15 oktober 2015 ansökt hos Universitetskanslersämbetet (UKÄ) om tillstånd att utfärda licentiatexamen och doktorsexamen inom området människan i vården. För granskning av ansökan har UKÄ utsett följande sakkunniga: professor Per-Olof Sandman (ordförande), Umeå universitet, professor Britt-Marie Ternestedt, Ersta Sköndals högskola och professor Lena Mårtensson, Högskolan i Skövde. De sakkunnigas bedömning baseras dels på Högskolan i Borås ansökan om examenstillstånd, dels på intervjuer som genomfördes den 15 mars De sakkunnigas yttrande bifogas. Universitetskanslersämbetets bedömning Bedömningen av ansökan har gjorts utifrån de krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) samt utifrån de aspekter och kriterier som finns sammanställda i Universitetskanslersämbetets prövning av ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom ett område, Universitetskanslersämbetet reg.nr De sakkunnigas bedömning är att Högskolan i Borås har de förutsättningar som krävs för att ge en licentiatexamen och doktorsexamen inom området människan i vården och att utbildningen uppfyller kraven i högskolelagen och de examensmål som anges i högskoleförordningen. UKÄ instämmer i de sakkunnigas bedömning. Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredare Nils Olsson i närvaro av strategi- och planeringsansvarig Per Westman och avdelningschef Karin Järplid Linde. Harriet Wallberg Nils Olsson POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uka.se

2 BESLUT 2(2) Kopia till: De sakkunniga

3 YTTRANDE 1(7) Granskning av Högskolan i Borås ansökan om tillstånd att utfärda licentiatexamen och doktorsexamen inom området människan i vården Uppdraget Högskolan i Borås har den 15 oktober 2015 ansökt hos Universitetskanslersämbetet (UKÄ) om tillstånd att utfärda licentiatexamen och doktorsexamen inom området människan i vården. Vi, professor Per-Olof Sandman (ordförande), Umeå universitet, professor Britt-Marie Ternestedt, Ersta Sköndals högskola och professor Lena Mårtensson, Högskolan i Skövde har fått i uppdrag av UKÄ att granska ansökan. Bedömning Vår bedömning har gjorts utifrån de krav som ställs i högskolelagen och högskoleförordningen och utifrån de aspekter som finns sammanställda i Universitetskanslersämbetets prövning av ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom ett område, Universitetskanslersämbetet reg.nr Underlag för bedömningen har varit Högskolan i Borås ansökan om examenstillstånd samt intervjuer som genomfördes den 15 mars Vid detta tillfälle genomfördes gruppvisa samtal med högskolans ledning, institutions- och utbildningsledning, studenter och doktorander samt lärare och handledare. Område för examenstillstånd Högskolan i Borås ansöker om tillstånd att utfärda licentiatexamen och doktorsexamen inom området människan i vården, initialt med forskarutbildningsämnet vårdvetenskap. Området människan i vården beskrivs i ansökan vara inriktat mot forskning som studerar mänskliga aktiviteter inom olika vårdverksamheter, inte bara patienters, närståendes eller vårdares aktiviteter utan även chefers, medarbetares eller vårdyrkesstudenters aktiviteter. Teoretiskt beskrivs området som förankrat i en humanvetenskaplig kunskapstradition. Fokus riktas på studier som söker kunskap om hur god vård skapas och utvecklas, och hur man kan beskriva och förstå individuella variationer vad gäller förmågan att bemästra frågor kring hälsa och ohälsa. Mer konkret betyder det att studier som beskriver människors upplevda erfarenhet av mening och betydelse i olika vårdkontexter kan utgöra en grund för studier där nya vårdmetoder prövas i projekt av mer intervenerande karaktär. Inom området människan i vården kommer initialt enbart forskarutbildningsämnet vårdvetenskap att ingå. Inom ämnet vårdvetenskap studeras mänskliga reaktioner i en specifik situation. Existentiella aspekter av vården står i fokus, men även lärande hos patienter, närstående, studenter och vårdpersonal. Vårdvetenskapliga forskningsfrågor studerar möten mellan människor i vården, med vården som system eller de tankar eller värderingar som motiverar vård. Centrala begrepp i den vårdvetenskapliga forskningen är värdighet, delaktighet, tillit, säkerhet och trygghet. Konkreta vårdåtgärder studeras med POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uka.se

4 YTTRANDE 2(7) bland annat erfarenheten hos patienter, närstående och vårdare som en central utgångspunkt. Den forskningstradition som finns vid högskolan omfattar forskning med ett tydligt livsvärldsperspektiv där empiriska studier söker kunskap om vårdfrågor ur ett existentiellt perspektiv. Två andra forskningsinriktningar vid lärosätet är forskning om högteknologisk vård med fokus på komplexa miljöer, främst intensivvård, samt den forskning som berör implementering av vård inom prehospital vård. Forskning i prehospital vård uppfattas idag som en särskild profil för högskolan. Inom den prehospitala forskningen förstås vårdvetenskap och medicinsk vetenskap som två discipliner som kompletterar varandra. Den gemensamma ämnesmässiga kärnan i de forskningsinriktningar som beskrivs utgörs av intresset för vård som något essentiellt för mänsklig överlevnad och som något centralt i allt vårdande. Forskning om existentiella frågor inom en akutsjukvårdskontext uppges vara en profil för utbildningsprogrammet. Man framhåller att de forskningsområden som beskrivs delvis har sammanfallande men också olika traditioner vad gäller metoder för datainsamling och analys. Detta kan ses som berikande ur ett forskarutbildningsperspektiv. Biomedicinsk och teknisk kunskap beskrivs vara av mer komplementär och kontextuell betydelse för forskarutbildningsämnet vårdvetenskap. I ansökan uppges att området människan i vården avgränsas mot discipliner som enbart har ett tekniskt eller humanbiologiskt intresseområde utan att involvera mänskliga aktiviteter eller upplevelser. Lärosätet redogör för att på sikt kan andra forskarutbildningsämnen som socialt arbete samt vårdens ledning och organisation komma att ingå i området. Området skulle med en sådan inkludering av ytterligare för området relevanta forskarutbildningsämnen enligt lärosätet ge möjlighet till en större helhet med gränsöverskridande forskning i relation till både huvudmannaskap och profession. Bedömargruppen anser att området människan i vården med forskarutbildningsämnet vårdvetenskap överensstämmer väl med högskolans profilering både för utbildning på grundnivå och avancerad nivå liksom i den forskning som bedrivs. Vårdvetenskaplig forskning har dessutom en lång tradition vid Högskolan i Borås. Den utbildning som bedrivs vid högskolan kan utan tvekan placeras inom ett vårdvetenskapligt paradigm. Ytterligare ett uttryck för det vårdvetenskapliga ämnets tradition och styrka vid högskolan är den masterutbildning som ges i vårdvetenskap med inriktning mot högteknologisk och prehospital vård. Området förväntas således kunna bidra med kunskapsutveckling inom ämnet vårdvetenskap. Bedömargruppen uppfattar det som en styrka att det finns olika inriktningar av den vårdvetenskapliga forskningen vid högskolan som stödjer varandra, vilket innebär att de forskningsfrågor som ställs delvis utgår från olika forskningstraditioner, men där livsvärldsperspektivet utgör den gemensamma nämnaren. Inom vårdvetenskaplig forskning med inriktning mot mer existentiella frågeställningar anges utvecklade metoder för datainsamling och analys. Inom forskning om högteknologisk vård och prehospital vård används delvis andra metoder. Den vårdvetenskapliga forskningen beskrivs integrera olika teoretiska synsätt med en pluralistisk syn på metoder. Vårdvetenskaplig forskning karaktäriseras också som starkt klinisk förankrad. Det betyder att det i ansökan finns en trovärdigt beskriven samverkan med olika huvudmän och organisationer som bedriver hälso- och sjukvård. Det är

5 YTTRANDE 3(7) bedömargruppens uppfattning att den forskning som bedrivs vid högskolan inom ämnet vårdvetenskap är av sådan kvalité och omfattning att forskarutbildning kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå. Bedömargruppen anser att områdets omfattning och avgränsning är ändamålsenlig och rimlig. I ansökan och vid intervjuer framkommer att högskolan ser det som angeläget att i en framtid integrera andra forskarutbildningsämnen till området, till exempel socialt arbete, viket skulle kunna innebära möjligheter att bedriva forskning som överskrider både organisations- och professionsgränser. Forskarutbildning med inriktning mot vårdvetenskap anser bedömargruppen ha betydelse för samhället idag och i framtiden. Området kan bedömas ha hög relevans. De som forskarutbildas inom ämnet vårdvetenskap kan förväntas ha tillgång till en god arbetsmarknad både vad gäller utbildning och fortsatt forskning men även inom mer kliniskt inriktat arbete, till exempel med ett utvecklingsansvar. Sammanfattande bedömning: Aspekten område för examenstillstånd är tillfredsställande. Forskarutbildningsmiljö Högskolan i Borås har som mål att utveckla kompletta miljöer karaktäriserade av ett nära förhållande mellan utbildning och forskning. Människan i vården är ett av högskolans sex prioriterade områden. Idag bedrivs forskarutbildning inom fyra områden (biblioteks- och informationsvetenskap, resursåtervinning, textil och mode med två olika inriktningar). Lärosätet har totalt 101 doktorander varav 65 är antagna vid Högskolan i Borås. Inom det beskrivna området människan i vården finns 16 doktorander varav de flesta inom ämnet vårdvetenskap. Sedan flera år tillbaka sker forskarutbildningen via avtalsreglerad samverkan med Linnéuniversitetet och Hälsohögskolan i Jönköping. Samtliga 16 doktorander har sin anställning vid Högskolan i Borås och är huvudsakligen antagna till forskarutbildning vid nämnda lärosäten. Två doktorander är antagna vid Kungl. Tekniska högskolan och två vid Göteborgs universitet. Doktoranderna har både huvudhandledare och bihandledare vid Högskolan i Borås. Enligt avtalen kan viss seminarieverksamhet ske vid Högskolan i Borås, det gäller också disputationen. Genom nämnda samverkansavtal har högskolan skaffat sig betydande erfarenhet av forskarutbildning i vårdvetenskap. Forskarutbildning i egen regi innebär enligt lärosätet att resurserna kan användas mer optimalt vilket kan främja kvaliteten i både utbildning och forskning liksom relationen mellan dem. Det kan också leda till att det humanvetenskapliga perspektivet i vårdforskningen ytterligare utvecklas. En tydlig struktur finns utarbetad för genomförande av forskarutbildningen. Ett forskarutbildningsutskott kommer att tillsättas. Utskottet kommer bland annat att ansvara för urval och antagning av doktorander samt fastställande av den individuella studieplanen. Utlysning av doktorandtjänster kommer att ske två gånger per år och studierna finansieras huvudsakligen genom anställning vid högskolan. I anställningen ska ingå 80 procent forskning och 20 procent undervisning.

6 YTTRANDE 4(7) När det gäller publicering av forskningsresultat i vetenskapliga tidskrifter så är den relativt omfattande i relation till det antal forskande lärare som beskrivs. Dock finns betydande skillnader mellan forskarna vad gäller publiceringsfrekvens. Det framkommer att några få forskare står för majoriteten av publikationerna. Antalet seniora forskare gör det trovärdigt att den seminarieverksamhet som beskrivs i ansökan kommer att kunna genomföras i en stimulerande akademisk miljö, där olika teoretiska och metodologiska perspektiv kan problematiseras. Detsamma gäller omfattning och innehåll av både obligatoriska (30 högskolepoäng; vetenskaplig skolning, ämnesfördjupning) och individuella forskarutbildningskurser (30 högskolepoäng; relaterade till det specifika avhandlingsarbetet). Möjligheterna att utifrån avhandlingens inriktning kunna välja mer eller mindre skräddarsydda kurser är positivt och torde gagna avhandlingens kvalitet. Av ansökan framgår att den fysiska forskarutbildningsmiljön är god. Doktoranderna har sina arbetsplatser i egna eller delade rum. De är samlade inom en särskild yta, en doktorandkorridor med handledare och forskare i en nära omgivning. Kafferummet är gemensamt och ger möjligheter till spontana möten. Vid intervjuerna framgår mycket tydligt att doktoranderna har tillgång till de hjälpmedel och det stöd de behöver, infrastrukturen och den psykosociala miljön uppfattas av bedömargruppen vara god. Det beskrevs till exempel vara lätt att ta upp eventuella studieproblem med handledare, akademichef eller studierektor för forskarutbildning. Vid intervjuerna framkom också att forskningssamverkan har ökat när det gäller forskare inom ämnet vårdvetenskap men också mellan forskare från andra akademier inom högskolan. Här finns en potential för både ämnes- och tvärvetenskaplig kunskapsutveckling. En styrka är också det intresse för utbildning och forskning som finns hos de regionala vårdverksamheterna och i Borås stad. När det gäller internationella kontakter så finns sådana upparbetade. Ett exempel på detta är den gästprofessor från University of Hull, Storbritannien, som är knuten till området människan i vården och som regelbundet besöker Akademin för vård, arbetsliv och välfärd vid Högskolan i Borås, där det sökta området är lokaliserat. Sammanfattande bedömning: Aspekten forskarutbildningsmiljö är tillfredställande. Handledarresurser Det finns ett tillfredställande antal professorer, biträdande professorer, docenter och lektorer som kan vara huvudhandledare respektive bihandledare. Enligt ansökan kan nio av elva professorer verka som huvudhandledare inom ämnet. Sex biträdande professorer och docenter kan verka som bihandledare. Avsatt forskningstid i tjänsten är för professorer 50 procent, för biträdande professorer och docenter 30 procent och för lektorer 20 procent. Tillväxten av lärare på olika nivåer i utbildningen beskrivs och bedöms vara god. Olika befordringsmodeller tillämpas för att stimulera kompetensutveckling inom området och ämnet. En högskoleövergripande satsning på personer som nyligen disputerat (åren ) har genomförts. Dessa personer tilldelades, utöver sin forskningstid, 10

7 YTTRANDE 5(7) procent extra forskningstid. I denna satsning ingick också utbildning i forskarhandledning samt undervisning och handledning på forskarutbildningsnivå. I ansökan beskrivs ytterligare satsning när det gäller denna målgrupp som planerats. Nydisputerade lärare ska i konkurrens kunna ansöka om extra forskningstid (utöver det som ingår i tjänsten) motsvarande högst 20 procent under ett år. För att förstärka kvaliteten i forskarutbildningsmiljön kommer, utöver de beskrivna åtgärderna för att trygga handledarkompetens, även satsningar att göras för att rekrytera fler seniora forskare till lärosätet. Det finns också en plan för hur man på bästa sätt ska vara förberedd inför kommande generationsväxlingar. För att underlätta den övergången kommer pensionerade professorer som önskar fortsätta att arbeta tilldelas en mentorroll för exempelvis nyblivna handledare och yngre kollegor. Handledarresurserna bedöms vara av tillräcklig kvalitet och omfattning, och den planering som är gjord med tanke på framtida kompetensbehov talar för stabilitet och kontinuitet också på längre sikt. Sammanfattande bedömning: Aspekten handledarresurs är tillfredställande. Kvalitetssäkring Högskolan redovisar en organisations- och beslutsstruktur som bedöms kunna garantera forskarutbildningens kvalitet. Då högskolan sedan tidigare erhållit examenstillstånd på forskarnivå har organisationen prövats och utvecklats under några år. En nyss genomförd utvärdering av befintliga forskarutbildningar vid högskolan har genomförts. Vid intervjuerna framkommer att dessa miljöer har bedömts vara välfungerande. Ytterligare förbättringsåtgärder planeras avseende rutiner kring och innehåll i forskarutbildningarna. Forsknings- och utbildningsnämnden (FoU) är direkt underställd styrelsen och har ett övergripande ansvar för inrättande av forskarutbildningsämnen, antagning av doktorander, allmänna och individuella studieplaner, tillsättning av handledare, examinator, betygsnämnd, opponent samt beslut angående studieuppehåll och förlängning av studietid. I FoU sker granskning av forskarutbildningens upplägg och genomförande samt en värdering av den vetenskapliga kvaliteten vid fastställande av den allmänna studieplanen och dess revideringar. Det operativa ansvaret för forskarutbildningen delegerar FoU till ett forskarutbildningsutskott (FUU). FUU ansvarar bland annat för processen för urval av sökanden och fastställande, utvärdering och eventuell revidering av individuell studieplan. Till utskottet är forskarutbildningens studierektor ständigt adjungerad. Doktorandernas inflytande säkerställs genom representation i forsknings- och utbildningsnämnden, forskarutbildningsutskottet samt i de råd som är relaterade till forskarutbildning. Kvantitativa mått på forskningens utveckling insamlas i form publiceringsfrekvens, beviljade externa medel samt antal forskarutbildade. Vid intervjuerna framkom att Högskolan i Borås beskrivs ha uppmärksammat detta och att forskningsledarna för de olika forskningsområdena har ett strategiskt ansvar för både val av publiceringsstrategi och ansökningar av externa medel.

8 YTTRANDE 6(7) I ansökan beskrivs hur högskolan avser att genomföra sitt kvalitetsarbete för att säkra att doktoranderna når de examensmål som högskoleförordningen föreskriver. I ansökan finns en lärandematris där det framgår genom vilka aktiviteter varje examensmål förväntas uppnås. Detta tillsammans med den kontinuerliga uppföljningen av doktorandens individuella studieplan gör det troligt att doktoranderna uppnår målen. Sammanfattande bedömning: Aspekten kvalitetssäkring är tillfredsställande. Ekonomi Högskolan har statliga medel om 66 miljoner (2016) för forskning. Fördelning av dessa medel sker genom en modell fastställd av styrelsen vilken innebär att 70 procent fördelas lika mellan de sex prioriterade områdena där området människan i vården utgör ett område. Resterande 30 procent är prestationsbaserat och bygger på extern forskningsfinansiering och publicering. Högskolan beräknar att kostnaden för en doktorand inom området människan i vården är 600 tkr per år och det är en kostnad högskolan redovisar att man har redan idag. Således menar högskolan att kostnaden för en egen forskarutbildning inte innebär någon större skillnad mot de kostnader man redan har för såväl doktorander som kostnader relaterade till handledning. Vidare redovisar högskolan att det i myndighetskapitalet finns ett visst utrymme för strategiska satsningar. I ansökan framgår att högskolan räknar med en förväntad ökning av de externa medlen. Som ett led i högskolans satsningar för att attrahera externa forskningsmedel har ett Grants and Innovation Office (GIO) inrättats. GIO ska ge professionellt, administrativt och strategiskt stöd samt kvalificerad rådgivning till forskare, ledning och administratörer från ansökan till resultat och rapportering. Även doktoranderna kommer att kunna få stöd av GIO, till exempel om råd vid ansökan om stipendier. Arbetet i GIO har nyligen startat och vid intervjuerna framkommer att högskolan har stora förväntningar på att den externa finansieringen kommer att öka med hjälp av GIO. Sammanfattande bedömning: Aspekten ekonomi är tillfredsställande. Sammanfattande bedömning och motivering till förslag till beslut Sammanfattningsvis är det vår bedömning att Högskolan i Borås har förutsättningar att ge licentiatexamen och doktorsexamen inom området människan i vården. Området människan i vården, som inledningsvis kommer att ha en forskarutbildning i ämnet vårdvetenskap har en rimlig och ändamålsenlig avgränsning samt bedöms vara relevant i relation till högskolans profil, befintliga utbildningar på grundnivå och avancerad nivå och forskning inom området. Området utgör en trovärdig vetenskap helhet, där delarna stödjer helheten och varandra. Forskningen inom området bedöms vara av sådan kvalitet och omfattning att forskarutbildning kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå. Forskarutbildningsmiljön bedöms tillfredsställande med goda resurser vad gäller infrastruktur och handledarresurser. Det finns en trovärdig plan med åtgärder för att

9 YTTRANDE 7(7) överföra kompetens från mer seniora handledare samt för hur man vill säkra handledaresurser på sikt. Högskolans beskrivning av strukturer och processer för kvalitetssäkring av verksamheten bedöms som genomtänkt i den organisations- och beslutsstruktur som finns för att säkra forskarutbildningens kvalitet. Det är bedömargruppens uppfattning att högskolan på ett trovärdigt sätt redovisat att det finns ekonomiska förutsättningar att genomföra beskriven forskarutbildning på både kort och medellång sikt. De sakkunnigas rekommendation Mot bakgrund av ovanstående föreslår bedömargruppen att Universitetskanslersämbetet beslutar att ge Högskolan i Borås tillstånd att utfärda licentiatexamen och doktorsexamen inom området människan i vården med forskarutbildningsämnet vårdvetenskap. De sakkunniga Per-Olof Sandman Lena Mårtensson Britt-Marie Ternestedt