handbok om euromatti Mörttinen Leena Paldán (red.)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "handbok om euromatti Mörttinen Leena Paldán (red.)"

Transkript

1 handbok om euromatti Mörttinen Leena Paldán (red.)

2 Textförfattarna Matti Mörttinen, som är journalist vid tidningen Aamulehti, har specialiserat sig på integrationsfrågor. Han har utbildat journalister i EU-frågor vid högskolor och andra läroinrättningar och redigerat boken Mitä EU:sta? (Sitra och Atena kustannus, 1996) Leena Paldán, magister i samhällsvetenskaper, är utbildningskoordinator vid Medita Communication Oy. Hon har utbildat journalister i EU-frågor vid flera högskolor. Antti Heinonen, pol.lic., är chef för avdelningen för sedlar vid Europeiska centralbanken ECB. Han har tidigare arbetat på olika avdelningar vid Finlands Bank, senast som chef för betalningsmedelsavdelningen. Teemu Lehtinen, pol.dr, är verkställande direktör för Skattebetalarnas Centralförbund. Han har tidigare bland annat varit specialforskare vid finansministeriet och Statens ekonomiska forskningscentral. Juhana Vartiainen, pol.dr, är nationalekonom och arbetar för närvarande som koordinator för arbetsmarknadsforskningen vid Löntagarnas forskningsinstitut. Vartiainen var forskningssekreterare för den av statsministern tillsatta EMU-arbetsgruppen Han har också medverkat i boken Rahaliitto ja Eurooppa (Sitra och PS-kustannus, 1999). PS-kustannus PB Jyväskylä Besöksadress Kekkolantie 11 B Jyväskylä Kundservice tfn (014) fax (014) Helsingforsredaktion Stora Robertsgatan 9 C Helsingfors Producent Pekka Santalahti tfn (014) fax (014) Handbok om euro Översättning till svenska Christina Tallberg Layout Mika Särkijärvi/Medita Communication Oy Finansministeriet och Europeiska unionen har beviljat bidrag till projektet. textförfattarna och PS-kustannus, 2001 I en serie rapporter som Sitra ger ut publiceras resultat av forskning, undersökningar och analyser speciellt för sakkunniga. Rapporter kan besällas från Sitra, telefon (09) , e-post Sitras rapporter 18. ISSN (URL: ISBN (URL: ISBN

3 HANDBOK OM EURO Matti Mörttinen Leena Paldán (red.) PS-kustannus

4 Innehåll Förord...6 Övergången till euro Antti Heinonen: Stor reform på några veckor och i 12 länder på en gång...9 Euron är Tidsplanen för den monetära unionen och Finlands övergångsplan 14 Kostnader för övergången till euro i Finland...16 Penningförsörjningen vid övergången till euro...18 Finland...18 Hela euroområdet...19 Sedlarnas egenskaper...22 Myntens egenskaper...23 Äkthetsdetaljer förhindrar förfalskningar...26 Den offentliga förvaltningen och övergången till euro...27 Staten...27 Kommunerna...27 Penningautomater...29 Övergångspraxis i andra länder i euroområdet...30 Euron och den stora allmänheten Teemu Lehtinen: Sexans multiplikationstabell kommer att behövas Bankkunderna och euron...36 Posten och euron...38 Beskattningen och euron...39 Personbeskattning...39 Företagsbeskattning...40 Andra skatter...40 Konsumenterna, handeln och euron...41 Euromärke...43 Konsumentkampanj för uppföljning av europriserna...44 Företagen och övergången till euro...46 Finländska företags beredskap för euron...46 Företagens minneslistor...47 Arbetsmarknaden och euron...50 EMU-buffertar...50 Kollektivavtal...51 Den sociala tryggheten och euron...53 Aktiespararna, småplacerarna och euron...56 Specialgrupper och euron...58 Bakgrunden till euron och innehållet i den monetära unionen Juhana Vartiainen: Ekonomiska argument, men politiska orsaker Varför euro?...65 Vad är pengar?...66 Den monetära unionens och eurons historia...67 Hur besluten om penningpolitiken fattas i euroområdet...70 Handbok om euro 4

5 Vilken roll har EU:s politiska beslutsfattande organ i den monetära unionen?...73 Hur fungerar Eurosystemet?...75 Penningpolitiska instrument...76 Hur ekonomin utvecklats under den tid euron varit i bruk...78 ECB:s räntebeslut...78 Prisstabiliteten i euroområdet...79 Utvecklingen av eurons yttre värde...79 Utanför euroområdet...80 Euroområdet och övriga Europa...80 Euron i världsekonomin...82 Var finns information om euron och EMU? ECB och information om penningpolitiken...84 Information om övergången till eurosedlar och euromynt...85 Webbplatser för information om euron...87 Tryckt information om euron...89 På svenska...89 På finska...89 På engelska...90 Periodiska tidskrifter...90 Finska markens historia...91 Euroord...93 Förkortningar...96 I korthet De oåterkalleligen låsta omräkningskoefficienterna för euroområdets myntenheter 13 Regler för omräkning och avrundning under övergångsperioden 14 Även gamla sedlar och mynt kan bytas ut 15 Orsaken till kostnaderna för övergången till euro 16 Exempel på övergångskostnaderna inom handeln 17 En aldrig tidigare skådad transportruljangs 18 Hur skrivs och förkortas euro 19 En dunkel faktor: stora sedlar och den grå ekonomin 26 Principen om avtalskontinuitet 27 Ännu rätt få eurokonton 36 Lunchsedlar 38 Naturaförmåner och skattefria resekostnadsersättningar 40 Fördelar och nackdelar för handeln 42 Förmåner omvandlas till euro 52 Hälsocentralsavgifter 53 Exempel: så här gör man i husbolag 55 Penningväsen 66 ECB-direktionens sammansättning 71 En penningpolitik 15 ekonomiska politiker? 73 Finlands Banks ställning i Eurosystemet 75 Tvåpelarstrategin (inflation/penningmängd) 76 Förklaringar till att euron försvagats 79 5 Handbok om euro

6 Förord Euron är på många sätt ett tudelat projekt. Den är å ena sidan ett historiskt steg i en hel världsdels ekonomiska historia och politik, och hotar, å andra sidan, att trassla till det i våra plånböcker. För företag som bedriver utrikeshandel, för placerare och för beslutsfattare inom den offentliga ekonomin skedde den stora förändringen redan i början av Först när kontantvalutan i mark och penni ersätts av euro och cent i början av 2002 ställs löntagarna och pensionärerna, skattebetalarna, konsumenterna och överhuvudtaget gemene man inför denna förändring. Stora förändringar är alltid förknippade med ett stort behov av information. När beslutet om att Finland skulle gå med i den monetära unionen fattades, och man förberedde sig för de förändringar det första skedet förde med sig, tog man till och med hjälp av en arbetsgrupp bestående av professorer för att leta fram och dela ut information. När vi nu står inför det andra reformskedet, som är av större praktisk betydelse, finns det en risk för att informationen endast koncentreras till två saker: att en euro är ungefär 5 mark och 95 penni, och att de nya sedlarna och mynten tas i användning den 1 januari Det är klart att euron underlättar livet på många sätt när vi vant oss vid den. När vi reser utomlands behöver vi t.ex. inte alla gånger växla valuta. Men inte ens från början av 2002 får den stora allmänheten del av alla de fördelar som blev tillgängliga för företagen redan Den vanliga medborgaren kan till exempel inte lyfta pengar utomlands med sitt bankkort, inte heller kan han eller hon vid sin dator betala en räkning direkt till ett annat euroland. Euron borde inte försätta folket och eliten i olika ställning. Därför har vi ansett det vara nödvändigt att samla viktig information om euron i en handbok, som ger koncentrerad information, såväl om bakgrunden till den monetära unionen EMU som om de praktiska förändringar som följer den nya valutan i spåren. Eftersom all information inte ryms i en bok, har vi försökt visa på bra källor som kan ge ytterligare upplysningar. Boken är indelad i fyra kapitel som är fristående helheter. I slutet av det Handbok om euro 6

7 sista kapitlet Bakgrunden till euron och innehållet i den monetära unionen finns en ordlista och förklaringar av förkortningar, som vi hoppas skall klargöra begrepp som används i texten. Boken har sammanställts utgående från befintliga skriftliga och andra källor. Vi har också gjort ett flertal intervjuer för att få med så färsk information som möjligt. Vi riktar ett tack till alla personer vi intervjuat. Ett speciellt tack går till de tre sakkunniga, som i inledningarna till de tre första kapitlen ger värdefulla upplysningar om övergången till euron och bakgrunden till euron och EMU. Vårt tack går till pol.lic. Antti Heinonen, chef för avdelningen för sedlar vid Europeiska centralbanken, pol. dr Teemu Lehtinen, verkställande direktör för Skattebetalarnas Centralförbund och pol.dr Juhana Vartiainen, forskningskoordinator vid Löntagarnas forskningsinstitut. Bakom Handbok om euro står Sitra, Skattebetalarnas Centralförbund, utrikesministeriets Europainformation och finansministeriets och Europeiska unionens gemensamma euroinformationsprojekt. Alla dessa har med sitt ekonomiska stöd gjort det möjligt att ro bokprojektet i land. Vi riktar vårt allra varmaste tack till dem. Men för innehållet i boken svarar däremot enbart redaktörerna och de övriga skribenterna. Birkala och Tammerfors i februari 2001 Matti Mörttinen Leena Paldán 7 Handbok om euro

8 Handbok om euro 8 Övergången till euro

9 Antti Heinonen Stor reform på några veckor och i 12 länder på en gång Att euron tas i bruk och den nationella valutan försvinner är en stor omställningsprocess. Reformen berör euroområdets alla ca 300 miljoner invånare, som blir tvungna att vänja sig vid nya sedlar och mynt, och att lära sig de nya europriserna. I sin bokföring och penningtrafik måste företagen övergå till euron, och affärerna måste utöver många andra förändringar se över sin prissättning. I själva verket inleddes förberedelserna för att lansera den gemensamma kontantvalutan redan År 1996 och 1997 arrangerades tävlingar om utformningen av eurosedlarna och euromynten. De slutliga motiven och tekniska egenskaperna godkändes 1997 och Besluten om sedlarna fattades av Europeiska centralbankens råd, som också bestämde att nationella symboler inte skall tryckas på eurosedlarna. Medlemsstaterna fattar beslut om metallmyntens egenskaper. På rekommendation av finansministerrådet är den ena sidan av metallmynten gemensam och den andra nationell. Finansministeriet i varje enskild stat i euroområdet besluter, var de metallmynt som landet behöver skall tillverkas. Ett myntverk i Frankrike var först med att inleda produktion av mynten i maj I produktionen av euromynt deltar allt som allt 15 myntverk, av vilka fem finns i Tyskland och ett i varje annat land i euroområdet, förutom i Luxemburg. Förberedelserna för produktionen av eurosedlar tog längre tid i anspråk, då det före den egentliga produktionen av sedlarna trycktes upp en provserie, för att testa tryckplåtarna och filmerna med tanke på sedlarnas tekniska egenskaper. Samtidigt lades grunden till ett kvalitetskontrollsystem. Den egentliga produktionen av eurosedlar inleddes i juli Handbok om euro

10 Centralbankerna i euroområdet svarar för anskaffningen av eurosedlarna som behövs vid utbytet av de nationella sedlarna. Vissa centralbanker har ingått arrangemang med en eller flera andra centralbanker för att underlätta produktionen av sedlar. Eurosedlarna trycks upp i 12 sedeltryckerier, av vilka två finns i Tyskland och ett i varje annat euroland, förutom i Luxemburg. Liksom i fråga om metallmynten anskaffar länderna sedlarna som behövs genom anbud. Att i 12 sedeltryckerier och 15 myntverk tillverka sedlar och metallmynt som skall fylla enhetliga kvalitetskrav är en ytterst krävande uppgift, i synnerhet som råmaterialet kommer från olika leverantörer. Det kräver ett noggrant definierat kvalitetskontrollsystem, vars tillämpning utvärderas av Europeiska centralbanken utgående både från utförliga månadsrapporter och från kontroller. Den idealiska inväxlingsperioden är mellan fyra veckor och två månader Myntreformer som genomförts i Europa på nationell nivå har i allmänhet tagit åratal i anspråk. Övergången till euro skall däremot ske på några veckor och samtidigt i tolv medlemsstater. För att garantera att införandet av euron lyckas har logistikplaneringen inletts redan för flera år sedan, så att alla parter hinner påbörja sina förberedelser i tid. Hur snabbt inväxlingen av kontantvalutan kommer att ske i medlemsstaterna beror förutom på allmänhetens beteende, i praktiken även på olika parters handläggnings-, lager- och transportkapacitet samt på förefintlig infrastruktur, såsom centralbankens filialnät, antalet bankautomater och på möjligheterna att snabbt ändra olika automater, som hanterar och accepterar pengar, för eurobruk. Dessutom varierar beloppet kontanter i omlopp i förhållande till invånarantalet, vilket återspeglar sig i utbytesprocessen. Därför kommer övergången till euro inte att ske på ett helt identiskt sätt i alla medlemsländer. Finansministrarna i euroområdet gav emellertid i november 1999 ut en kommuniké om huvuddragen i procedurerna vid utbytet. Medlemsstaterna skall till exempel göra sitt bästa för att försäkra sig om att merparten av kontantbetalningarna kan göras i euro två veckor efter årsskiftet Likaså skall den parallella användningen av euron och nationell kontantvaluta i idealiska fall pågå i fyra veckor till två månader. Till banker och vissa andra grupper bör Handbok om euro 10

11 kontantvalutan i euro levereras på förhand, och under den senare häften av december 2001 kan en begränsad mängd euromynt vara tillgängliga för allmänheten och i synnerhet för vissa specialgrupper. Förhandsdistributionen till bankerna får inledas i september 2001 ECB-rådet har bestämt att förhandsdistributionen av eurorna får inledas i september De nationella centralbankerna kan agera fritt inom denna tidsgräns. I alla medlemsstater kommer både eurosedlar och euromynt att levereras till bankerna på förhand. Så gott som samtliga länder planerar också förhandsdistribution av euromynt till detaljhandeln via bankerna, eftersom mynt avvikande från sedlar i allmänhet kommer ut i omlopp via detaljhandeln. Eurosedlar kommer inte på samma sätt som euromynt att vara tillgängliga för allmänheten före början av 2002, eftersom det anses öka risken för att förfalskade sedlar kommer ut i omlopp samtidigt som de äkta. En avsevärd mängd eurosedlar kommer att sättas i omlopp via bankautomaterna. Från första början kommer eurosedlar och euromynt också att användas i olika betal- och serviceautomater. Dessutom behöver bankerna och värdetransportföretagen räkne- och sorteringsmaskiner, som kan hantera eurokontanter på ett tillförlitligt sätt. Det är alltså särskilt viktigt att dessa maskiner ändras så att sedlar och mynt smidigt kan tas i bruk så fort som kontantvalutan sätts i omlopp. Sedan 1999 har det varit möjligt för tillverkarna att på sex platser runtom i Europa testa maskinernas detektorer och annan apparatur med euromynt. Dessutom ordnade Europeiska centralbanken år 2000 ett två veckors testningstillfälle för eurosedlar. År 2001 fortsätter möjligheten till decentraliserad testning av eurosedlar. De nationella centralbankerna står för arrangemangen. Den näststörsta valutan i världen intresserar givetvis också förfalskare Det huvudsakliga syftet med Europeiska centralbankens och de nationella centralbankernas gemensamma informationskampanj Euro 2002 är att allmänheten skall lära sig att känna igen de äkta 11 Handbok om euro

12 sedlarna, att utbilda butiks- och bankkassor att snabbt upptäcka förfalskningar samt förbereda den stora allmänheten för inväxlingen av kontanter. Förutom de människor som bor i euroområdet omfattar den stora allmänheten också dem som besöker euroområdet och invånarna i alla de länder där eurosedlar kommer att vara i omlopp. Eftersom euron kommer att bli valutan med den näststörsta spridningen i världen, kan vi förmoda att också förfalskare är intresserade av den. Därför har ECB-rådet fattat beslut om flera åtgärder för att förhindra förfalskningar. Organ i EU och ECB bistår de lagövervakande myndigheterna för att förfalskarna skall kunna ställas inför rätta. Produktionen av eurosedlar och euromynt pågår i snabb takt. Också de gemensamma förfaringssätten vid inväxlingen av kontantvalutan har fastslagits i huvuddrag. Men det behövs en hel del detaljplanering för att processen för att ta kontantvalutan i euro i användning skall gå smidigt och för att alla parter skall bli klara i tid. Handbok om euro 12

13 ÖVERGÅNGEN TILL EURO Euron är... Gemensam valuta. Den praktiska uttrycksformen för EU:s ekonomiska och monetära union EMU (Economic and Monetary Union) grundad i Maastricht Kontopengar som sedan början av 1999 används i Belgien, Finland, Frankrike, Holland, Irland, Italien, Luxemburg, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike. Kontantvaluta som från och med början av 2002 används i 12 länder (ovan nämnda 11 länder och Grekland). Enda lagliga betalningsmedel i Finland från och med ,94573 mark. 100 cent. De oåterkalleligen låsta omräkningskurserna för euroområdets myntenheter: Finska mark (FIM ) 5,94573 Tyska mark (DEM ) 1,95583 Franska franc (FRF ) 6,55957 Italienska lire (ITL ) 1936,27 Nederländska gulden (NLG ) 2,20371 Belgiska franc (BEF ) 40,3399 Luxemburgska franc (LUF ) 40,3399 Österrikiska schilling (ATS ) 13,7603 Portugisiska escudo (PTE ) 200,482 Spanska pesetas (ESP ) 166,386 Irländska pund (IEP ) 0, Grekiska drakmer (GRD ) 340, Handbok om euro

14 Regler för omräkning och avrundning under övergångsperioden: Vid omräkning av mark till euro och tvärtom används enbart omräkningskoefficienten 5, Vid omräkning av euro till mark multiplicerar man med denna koefficient och dividerar vid omräkning från mark till euro. Omräkningskoefficienten får inte avrundas och en omvänd koefficient (ca 0,168) får inte användas vid officiella omräkningar. Vid omräkning av mark till euro avrundas summan till närmaste cent (1 4 tiondelar av en cent avrundas neråt och 5 9 uppåt). Vid omräkningar till mark avrundas kontanta summor till närmaste 10 penni. Fakturerare och betalare börjar använda euro vid olika tidpunkter. Det kommer att föra med sig avrundningsskillnader. Om till exempel en räkning på 300 mark betalas i banken i euro (50,46) får faktureraren 300,02 mark. Som mest är skillnaden 3 penni. Företagen rekommenderas att använda ett konto för avrundningsdifferenser i bokföringen. Tidsplanen för den monetära unionen och Finlands övergångsplan Övergångsperioden Euron är Finlands valuta och marken dess uttrycksform. Marken används som kontopengar och som kontantvaluta. Euron används endast som kontopengar. Vid användningen av euron gäller principen inget hinder, inget tvång. Rättshandlingar kan utföras i både euro och mark. Statsskulden har omändrats till euro. Aktiemarknaden och andra kapitalmarknader använder euro. Sedlar från andra länder i euroområdet kan kostnadsfritt växlas till mark i Finlands Bank. Handbok om euro 14

15 ÖVERGÅNGEN TILL EURO Inväxlingsperioden Kontanter i både euro och mark kan användas. Enbart euro kan användas som kontopengar. Alla rättshandlingar görs i euro. Sedlar och mynt i mark är fortfarande lagliga betalningsmedel. Den nya lagen om avrundning träder i kraft : kontanta betalningar börjar avrundas till närmaste 5 cent. Även i faktureringen kan betalningarna avrundas. Gireringar o.dyl. behandlas fortsättningsvis med en cents noggrannhet. Men också 1- och 2-centsmynten är gångbara betalningsmedel. Mark och penni växlas till euro och cent huvudsakligen så att i bankautomaterna får man euro och i affärerna ges växeln enbart i euro. Även gamla sedlar och mynt i mark kan bytas ut Gamla sedlar från , vilka drogs in , löser Finlands Bank även in fram till (Det nominella värdet på pengar som satts i omlopp före 1963 är 1/100 av det som står på sedeln.) 1 50-pennismynt präglade , som drogs in , och 1- och 5-marksmynt präglade , som drogs in , löses in av Finlands Bank åtminstone till sista mars Andra euroländers giltiga sedlar kan kostnadsfritt växlas till euro i Finlands Bank till och med Euro är det enda lagliga betalningsmedlet. Endast euro kan användas som kontopengar och kontantvaluta. Enbart Finlands Bank är skyldig att lösa in mark till euro till och med Handbok om euro

16 Merparten av kostnaderna för övergången till euro orsakas av att datasystem måste förnyas och uppdateras och av extra arbete inom arbetskraftsdominerade branscher. Det är i det närmaste omöjligt att göra några exakta kalkyler, och på många håll vill man inte ens ge ungefärliga uppskattningar. De uppgifter som presenteras här är därför endast några riktgivande exempel. Kostnader för övergången till euro i Finland Företagen Det har uppskattats att de totala kostnaderna för de finländska företagen uppgår till 3 miljarder mark (500 miljoner euro). I denna beräkning ingår inte bank- och finanssektorn. Kostnaderna för övergången har beräknats bli 1,5 miljarder mark (250 miljoner euro) för medlemsföretagen i Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund och i Servicearbetsgivarna. Summan är ungefär 0,25 procent av företagens omsättning. Handbok om euro 16 Kostnaderna för uppdateringen av programvarorna har uppskattats till 1,07 miljarder mark (180 miljoner euro) och övriga köptjänster beräknas uppgå till 458 miljoner mark (77 miljoner euro). Bankerna Bankföreningen i Finland har beräknat att kostnaderna för banksektorn blir totalt miljoner mark ( miljoner euro). I beräkningen ingår kostnaderna för övergången till kontopengar 1999 och förberedelserna för eurokontanterna Övergången till kontanter i euro beräknas kosta miljoner mark. Handeln Handelns Centralförbund uppskattade 1997 och 1998 att kostnaderna för övergången kommer att uppgå till 600 miljoner mark. Senare uppskattningar visar att kostnaderna blir mindre, eventuellt cirka 300 miljoner mark (50 miljoner euro). Förnyandet av kassasystemen, utbildningen av personalen och mer övertidsarbete orsakar de största kostnaderna.

17 ÖVERGÅNGEN TILL EURO Försäkringsbranschen Till exempel Pohjola-bolagen har uppskattat att deras kostnader för övergången till euro blir 41,6 miljoner mark. Tapiola-bolagen för sin del räknar med att övergången orsakar dem 116 årsarbeten. Spelbolagen Att förnya Penningautomatföreningens alla spelautomater kostar cirka 100 miljoner mark (16,8 miljoner euro). Veikkaus uppskattar att övergången kostar 10 miljoner mark (1,68 miljoner euro), merparten av kostnaderna orsakas av ändringar i datasystemen. Kommunerna Enligt vad Kommunförbundet uppskattar medför övergången till euro kommunsektorn kostnader för miljoner mark ( miljoner euro). Städerna budgeterar i genomsnitt ungefär en miljon mark för övergången till euro. I uppskattningen ingår uppdateringar av datasystem, testning, intern och extern utbildning, blanketter och ändringar av automater. Kostnaden per invånare blir i genomsnitt 25 mark (4,20 euro). Folkpensionsanstalten Enligt FPA:s uppskattning orsakar övergången till euro extra arbete som motsvarar 140 årsarbeten. Kostnadskalkylen, i vilken ändringarna av datasystemen ingår, uppgår till 420 miljoner mark (70,5 miljoner euro). Skatteförvaltningen En förhandsundersökning om vad övergången till euro kommer att kosta gjordes Kostnaderna från 1996 fram till slutet av 2003, då de sista europrogrammen tas i bruk, har beräknats till cirka 150 miljoner mark (25 miljoner euro). Exempel: K-Supermarket Länsitori, dagligvaruaffär i Tammerfors Omsättning miljoner mark (15,5 miljoner euro) 60 anställda Direkta kostnader av övergången till euro: Teknisk ändring av prisangivelserna mk Arbetskostnader för ändringen av prismärkningarna mk Ändringar av kassasystemet och ekonomiförvaltningen mk Kostnader för hantering av två valutor mk Utbildning av personalen mk Sammanlagda kostnader cirka mk ( euro) Ändringen av automaten för flaskretur orsakar ytterligare utgifter, men det är ännu inte klart om de betalas av handelsmannen eller av leverantören av automaten. 17 Handbok om euro

18 En aldrig tidigare skådad transportruljangs Utbytet av kontantvalutan samtidigt i 12 länder på två månader är en operation av aldrig tidigare skådad omfattning. Den mängd metallmynt som skall tas i användning i hela euroområdet är så stor att för att transportera dem på en gång behövs cirka fullastade långtradare eller flygplan av typ Boeing 747. Den mängd mark- och pennislantar som tas ur omlopp i Finland räcker till för att fylla 190 långtradare (35 ton per last). Penningtransporterna anses vara den besvärligaste flaskhalsen i hela operationen. I Finland finns det cirka 130 bilar avsedda för transport av pengar och med dem kan man transportera ungefär ett ton pengar per gång. Distributionen av eurorna samtidigt som markorna tas ur omlopp orsakar cirka extra transporter mellan bankerna och distributionscentralerna. Penningförsörjningen vid övergången till euro Finland Till en början sätts närmare 100 miljoner eurosedlar i omlopp. Men det trycks 219 miljoner sedlar i Finland. Uppskattningsvis uppgår antalet marksedlar som skall dras tillbaka till ungefär 130 miljoner i slutet av Cirka 950 miljoner euromynt sätts i omlopp. Det finns uppskattningsvis cirka 2,5 miljarder mynt i mark och penni i omlopp i slutet av I och med att priserna avrundas till närmaste 5 cent sparar man in präglingen av över 500 miljoner småmynt. I Finland präglas en mycket liten mängd 1- och 2-centsmynt. Men dessa och alla andra länders 1- och 2-centsmynt är gångbara betalningsmedel i alla affärer. De sedlar som dras in förstörs och metallen i mynten smälts ner för att användas på nytt. Tidigare erfarenheter visar att nästan hälften av alla mynt inte kommer att returneras. Hur kommer sedlarna och mynten ut i omlopp? Bankautomaterna ändras så att de börjar ge 20-och 50-eurosedlar under de två första veckorna Sedlar i mindre valörer och mynt får vi som växel via butikernas kassor. Handbok om euro 18 Sedlar i större valörer kommer ut i omlopp via bankerna. Förhandstilldelning av sedlar direkt till allmänheten är förbjuden före

19 ÖVERGÅNGEN TILL EURO Mynt kan däremot säljas i provförpackningar, som innehåller ett mynt av varje valör, under de två sista veckorna Förhandstilldelning till bankerna och bl.a. till bolag som sköter värdetransporter är tillåten tidigast Bankerna och räkningscentralerna börjar distribuera euror till företagen först vid årsskiftet Hela euroområdet Sammanlagt trycks det sedlar och präglas mynt för ett värde av över 664 miljarder euro (3 948 miljarder mark). Mängden sedlar som trycks uppgår till ungefär 14,5 miljarder stycken, vilket motsvarar ett värde av 648 miljarder euro. Till en början sätts cirka 10 miljarder stycken sedlar i omlopp (4,5 miljarder stycken lagras). Cirka 50 miljarder mynt till ett värde av över 15 miljarder euro sätts i omlopp. Hur skrivs och förkortas euror Den internationella och officiella symbolen för euron är den grekiska bokstaven epsilon eller. Bokstaven finns på nyare datorers tangentbord, men inte på några år äldre modeller. Lilla e kan också användas som förkortning. Cent förkortas c. Språkbyrån rekommenderar följande skrivsätt: I vanlig löpande text t.ex. 12,35 euro eller 12 euro 35 cent. Man kan också förkorta 12,35 e eller 12 e 35 c. I tabeller, prisangivelser o. dyl. 12,35. Valutabeteckning 12,35 EUR. 19 Handbok om euro

20 Antalet sedlar som trycks fördelade enligt det nominella värdet 5 euro 120 x 62 mm grå miljoner sedlar stycken 5 euro euro euro euro euro euro euro 360 Antalet mynt som präglas fördelade enligt det nominella värdet 10 euro 127 x 67 mm röd miljoner mynt stycken 1 cent cent cent cent cent cent euro euro euro 133 x 72 mm blå Handbok om euro 20

21 ÖVERGÅNGEN TILL EURO Antalet sedlar och mynt som trycks per land (miljoner stycken) Land mynt sedlar Tyskland Frankrike Italien Spanien Holland Grekland Portugal Belgien Österrike Finland Irland Luxemburg euro 140 x 77 mm orange 100 euro 147 x 82 mm grön 200 euro 153 x 82 mm gulbrun 21 Handbok om euro

22 Sedlarnas egenskaper Sedlarna är utformade av Robert Kalina från den österrikiska centralbanken. På framsidan av sedlarna är motivet portar och fönster, på baksidan av varje sedel är en bro avbildad. Byggnaderna och broarna har inga förebilder i verkligheten, men de följer olika tidsperioder och stilriktningar, från klassicismen till 2000-talet. 500 euro 160 x 82 mm purpurröd Myntens valörsidor är identiska i alla euroländer Sedlarnas storlek och huvudfärg Sedel storlek färg (mm x mm) 5 euro 120 x 62 grå 10 euro 127 x 67 röd 20 euro 133 x 72 blå 50 euro 140 x 77 orange 100 euro 147 x 82 grön 200 euro 153 x 82 gulbrun 500 euro 160 x 82 purpurröd Handbok om euro 22

23 ÖVERGÅNGEN TILL EURO Myntens egenskaper Myntens framsida eller åtsida är identisk i alla euroländer. Motivet på frånsidan varierar enligt euroland, men omges alltid av EU-stjärnorna. Alla euromynt är gångbara överallt i euroområdet. Luc Luycx vid det kungliga belgiska myntverket har utformat mallen för den gemensamma sidan på mynten. Motivet på framsidan är Europas karta, som symboliserar den europeiska enheten. 1-, 2- och 5-centsmynten slås i koppar. 10-, 20- och 50-centsmynten tillverkas i guldfärgad Nordic Gold-legering. 1-euromyntet och 2-euromyntet består av två olika material. 1 eurons yttre del är guldfärgad och inre del silverfärgad, medan 2 eurons yttre del är silverfärgad och inre del guldfärgad. Bilder på mynten och sedlarna finns på följande webbplatser: Myntens mått Mynt diameter medeltjocklek vikt mm mm g 1 cent 16,25 1,36 2,3 2 cent 18,75 1,36 3,0 5 cent 21,25 1,36 3,9 10 cent 19,75 1,51 4,1 20 cent 22,25 1,63 5,7 50 cent 24,25 1,88 7,8 1 euro 23,25 2,125 7,5 2 euro 25,75 1,95 8,5 Finland, 1 euro Finland, 1 cent Finland, 20 cent Obs! Kanten på 20-centsmyntet har sju skåror. Finland, 2 euro 23 Handbok om euro

handbok om euromatti Mörttinen Leena Paldán (red.)

handbok om euromatti Mörttinen Leena Paldán (red.) handbok om euromatti Mörttinen Leena Paldán (red.) Textförfattarna Matti Mörttinen, som är journalist vid tidningen Aamulehti, har specialiserat sig på integrationsfrågor. Han har utbildat journalister

Läs mer

Lättläst. Finland tar euron i bruk. Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002. Spara instruktionerna

Lättläst. Finland tar euron i bruk. Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002. Spara instruktionerna Lättläst Finland tar euron i bruk Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002 Spara instruktionerna Innehåll Mark blir euro 3 Så här övergår vi till euro 4 Så här räknar du om mark till euro 6 Euromynten 7 Eurosedlarna

Läs mer

Hur känna igen eurosedlarna och euromynten?

Hur känna igen eurosedlarna och euromynten? Mark byts ut mot euro Hur känna igen eurosedlarna och euromynten? EUROGUIDE FINLANDS BANK Spara euroguiden! Mark byts ut mot euro Den 1 januari 2002 börjar Finland och elva andra europeiska länder använda

Läs mer

Euroguide för varje hushåll Spara guiden

Euroguide för varje hushåll Spara guiden Euroguide för varje hushåll Finland tar euron i bruk Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002 Spara guiden Innehåll Mark blir euro 3 Inväxlingsperiod 4 Så här räknar du om mark till euro 6 Euro som betalningsmedel

Läs mer

Euron och bankärendena

Euron och bankärendena I denna broschyr har vi samlat nyttig information om hur euron kommer att påverka bankärendena. Läs igenom broschyren och spara den för kommande behov. Den innehåller också viktig information för årsskiftet.

Läs mer

Brussels, 7 January 2002

Brussels, 7 January 2002 Brussels, 7 January 2002 EU-kommissionären för ekonomiska och monetära frågor Pedro Solbes säger: "Europeiska unionen har framgångsrikt klarat en historisk utmaning. Vi har byggt upp euron och inlett en

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.1.2004 KOM(2004) 32 slutlig 2004/0009 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om omräkningskurserna mellan euron och valutorna för de medlemsstater som

Läs mer

XXX Innehållsförteckning

XXX Innehållsförteckning XXX Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Förberedelser för kontantövergången 2002 5 Kontantbytet land för land 6 Sedeltillverkning, cirkulering, förfalskningar; framtiden 8 Formgivning av sedlarna

Läs mer

2b 2008. Eurons inverkan på konsumentpriserna

2b 2008. Eurons inverkan på konsumentpriserna EURONS INVERKAN PÅ KONSUMENTPRISERNA 1/1 2b 2008 Eurons inverkan på konsumentpriserna Euron togs i användning som kontantvaluta i tolv EU-länder 1.1.2002, då sedlar och mynt i euro sattes i omlopp. Förutom

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN Kaiserstrasse 29 D-60311 Frankfurt am Main Tel.: +49 69 1344 0 Fax: +49 69 1344 6000 E-Mail: info@ecb.int www.ecb.

EUROPEISKA CENTRALBANKEN Kaiserstrasse 29 D-60311 Frankfurt am Main Tel.: +49 69 1344 0 Fax: +49 69 1344 6000 E-Mail: info@ecb.int www.ecb. EUROSEDLAR OCH MYNT Sedan den 1 januari 2002 har eurosedlar och euromynt varit en del av vardagen för mer än 300 miljoner människor i euroområdet. Den här broschyren visar de sju eurosedlarna och de åtta

Läs mer

Brussels, 4 January 2002

Brussels, 4 January 2002 Brussels, 4 January 2002 Enligt uppgifter från det europeiska nätverket för snabb informationsutväxling hade i genomsnitt nästan 97 % av alla uttagsautomater ställts om till euro den 3 januari, ungefär

Läs mer

TILL EURO. Euroguide för små och medelstora företag. Försäljningsfakturorna

TILL EURO. Euroguide för små och medelstora företag. Försäljningsfakturorna FRÅN MARK 2000 2001 TILL EURO Euroguide för små och medelstora företag Försäljningsfakturorna Försäljningsfaktureringen omvandlas till euro och fakturorna noteras i eurobelopp i bokföringen. Eftersom banken

Läs mer

Sedlar och mynt i euro. Svenska

Sedlar och mynt i euro. Svenska Sedlar och mynt i euro Svenska En ny valuta föreuropa EURO Namnet på den europeiska valutan som Europeiska rådet fastställde vid sitt möte i Madrid den 15 och 16 december 1995. EUROOMRÅDET Euron har fungerat

Läs mer

ANVÄNDNING AV REPRODUKTIONER AV EURO OCH MARK I MARKNADSFÖRING

ANVÄNDNING AV REPRODUKTIONER AV EURO OCH MARK I MARKNADSFÖRING FINLANDS BANK FÖRESKRIFT 1 (5) ANVÄNDNING AV REPRODUKTIONER AV EURO OCH MARK I MARKNADSFÖRING 1 Allmänt 2 Eurosedlar Reproduktioner av euro får användas i marknadsföring eller annat syfte endast på villkor

Läs mer

EUROSEDLAR OCH EUROMYNT

EUROSEDLAR OCH EUROMYNT EUROSEDLAR OCH EUROMYNT Eurosedlar och euromynt är en del av vardagen för mer än 329 miljoner människor i euroområdet. Den här presentationen visar de sju eurosedlarna och de åtta euromynten. Sedlarna

Läs mer

XXX Innehållsförteckning

XXX Innehållsförteckning XXX Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Förberedelser för kontantövergången 2002 5 Kontantbytet land för land 6 Eurosedlar och euromynt i Finland 8 Sedeltillverkning, cirkulering, förfalskningar;

Läs mer

EN NY VALUTA FÖR EUROPA

EN NY VALUTA FÖR EUROPA SEPTEMBER 2002/SV EURO Namnet på den europeiska valutan fastställdes av Europeiska rådet vid dess möte i Madrid den 15 och 16 december 1995. EUROOMRÅDET Euroområdet omfattar de medlemsstater i Europeiska

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning L 373/1. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)

Europeiska unionens officiella tidning L 373/1. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) 21.12.2004 Europeiska unionens officiella tidning L 373/1 I (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2182/2004 av den 6 december 2004 om medaljer och symboliska mynt som

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Chefdirektörens hälsning

Chefdirektörens hälsning Finlands Bank Chefdirektörens hälsning Ett stabilt penningvärde och ett väl fungerande finanssystem är viktiga för oss alla. Att sörja för det är centralbankernas uppgift. Centralbankerna i de länder

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 sysselsättningslagen, 9 lönegarantilagen, 8 lagen om lönegaranti för sjömän och lagen om kollektivavtal PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

förrättas från och med ingången av 2002 endast i euro. I gemenskapens tulllagstiftning

förrättas från och med ingången av 2002 endast i euro. I gemenskapens tulllagstiftning 5HJHULQJHQVSURSRVLWLRQWLOO5LNVGDJHQPHGI UVODJWLOO ODJRPlQGULQJDYWXOODJHQ 352326,7,21(16+898'6$ /,*$,11(+c// $//0b1027,9(5,1* I denna proposition föreslås att i tullagen görs de ändringar som följer av

Läs mer

Möte mellan ekonomi- och finansministrarna, centralbankscheferna, Europeiska kommissionen och Europeiska monetära institutet Bryssel den 3 maj 1998

Möte mellan ekonomi- och finansministrarna, centralbankscheferna, Europeiska kommissionen och Europeiska monetära institutet Bryssel den 3 maj 1998 8172/98 (Presse 126) C/98/126 Möte mellan ekonomi- och finansministrarna, centralbankscheferna, Europeiska kommissionen och Europeiska monetära institutet Bryssel den 3 maj 1998 Ordförande : Gordon BROWN

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 i lagen om skatteredovisning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om skatteredovisning

Läs mer

,QI UDQGHW DY HXURQ NRPPLVVLRQHQ UHGRJ U LQJnHQGH I U I UEHUHGHOVHUQD RFK I UHVOnU WMXJR

,QI UDQGHW DY HXURQ NRPPLVVLRQHQ UHGRJ U LQJnHQGH I U I UEHUHGHOVHUQD RFK I UHVOnU WMXJR ,3 Bryssel den 3 april 2001,QI UDQGHW DY HXURQ NRPPLVVLRQHQ UHGRJ U LQJnHQGH I U I UEHUHGHOVHUQD RFK I UHVOnU WMXJR OlPSOLJDnWJlUGHU GDJDU I UH HXURGDJHQ ODGH NRPPLVVLRQHQ IUDP HWW PHGGHODQGH RP I UEHUHGHOVHUQDI

Läs mer

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system 1 Europeiska unionens historia 2 Europeiska unionens historia Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur ruinerna

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.12. COM() 597 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om uppgifter om budgetkonsekvenserna av den årliga uppdateringen för av löner och pensioner

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 30.5.2000 KOM(2000) 346 slutlig 2000/0137 (CNS) 2000/0134 (CNS) 2000/0138 (CNB) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Litauen

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Litauen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.6.2014 COM(2014) 325 final 2014/0169 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Litauen SV SV MOTIVERING

Läs mer

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar

Läs mer

Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens

Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens IP/04/285 Bryssel den 2 mars 2004 Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens Den senaste rapporten om bilpriser visar att priserna för nya bilar fortfarande håller

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.6.2013 COM(2013) 337 final 2013/0176 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland SV SV MOTIVERING

Läs mer

Åbo stads Euro-projekt. Thorbjörn Andersson, FL Datateknikchef Åbo stads datateknikavdelning epost: thorbjorn.andersson@turku.fi

Åbo stads Euro-projekt. Thorbjörn Andersson, FL Datateknikchef Åbo stads datateknikavdelning epost: thorbjorn.andersson@turku.fi Åbo stads Euro-projekt Thorbjörn Andersson, FL Datateknikchef Åbo stads datateknikavdelning epost: thorbjorn.andersson@turku.fi Innehållsförteckning Bakgrund Kort om Åbo Introduktion Huvudpunkter Erfarenheter

Läs mer

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen)

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) www.finlandsbank.fi www.rahamuseo.fi/sv www.euro.fi/s Finlands Bank ISBN 978-952-462-580-7

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 150/2003 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen, 2 lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift och 5 lagen om storleken av den försäkrades

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005 JURIDISKA FAKULTETEN Institutionen för offentlig rätt FINANSRÄTT Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 19 april 2013 om valörer, tekniska specifikationer, reproducering, inlösen och indragning avseende eurosedlar

EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 19 april 2013 om valörer, tekniska specifikationer, reproducering, inlösen och indragning avseende eurosedlar 30.4.2013 Europeiska unionens officiella tidning L 118/37 EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 19 april 2013 om valörer, tekniska specifikationer, reproducering, inlösen och indragning avseende eurosedlar

Läs mer

Anvisningar för enheter inom den offentliga hälso- och sjukvården: anmälan om sjukvårds- och moderskapsförmåner samt utredning för statlig ersättning

Anvisningar för enheter inom den offentliga hälso- och sjukvården: anmälan om sjukvårds- och moderskapsförmåner samt utredning för statlig ersättning Anvisningar för enheter inom den offentliga hälso- och sjukvården: anmälan om sjukvårds- och moderskapsförmåner samt utredning för statlig ersättning INNEHÅLL Innehåll 1 Från och med när kan man ansöka

Läs mer

Behovsprövning av 50-öresmyntet

Behovsprövning av 50-öresmyntet Dnr 2008-903-ADM Behovsprövning av 50-öresmyntet Delprojekt 2 i översyn av sedel- och myntserien november 2008 1 Behovsprövning av 50-öresmyntet Kontantanvändning i sverige delprojekt 1 i översyn av sedel-

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 1 lagen om mynt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att till lagen om mynt fogas en bestämmelse om

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 12 lagen om skatteredovisning och 124 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

ÄNDRINGAR I PALKKA.FI 18.11.2008

ÄNDRINGAR I PALKKA.FI 18.11.2008 18.11.2008 ÄNDRINGAR I PALKKA.FI 18.11.2008 Den anställdes språk Uppgift om språket har lagts till den anställdes och arbetsersättningsmottagarens uppgifter. Löneuträkningen och ersättningsmottagarens

Läs mer

F örslag till riksdagen 1987/88:24

F örslag till riksdagen 1987/88:24 F örslag till riksdagen 1987/88:24 Fullmäktiges i riksbanken förslag angående 10 000-kronorssedeln Förs. 1987/88:24 l Sammanfattning Dnr 88-078-002 I denna skrivelse framlägger fullmäktige i riksbanken

Läs mer

Hur påverkas företagen i Östergötland av euron?

Hur påverkas företagen i Östergötland av euron? Hur påverkas företagen i Östergötland av euron? Juni 2003 Rapport från s eurotest för företag 1 Innehål FÖRORD... 2 TESTETS UPPLÄGG... 3 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN FÖR ÖSTERGÖTLANDS LÄN... 3 TABELLER

Läs mer

Offentliga sektorns underskott och skuld 2015

Offentliga sektorns underskott och skuld 2015 Offentlig ekonomi 206 Offentliga sektorns underskott och skuld 205 Den offentliga sektorns underskott 2,8 procent och skuld 63,6 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 205 Enligt de reviderade

Läs mer

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 1.7.2014 COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date 23.7.2014 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG)

Läs mer

FINLANDS BANK FINLANDS BANK

FINLANDS BANK FINLANDS BANK FINLANDS BANK Finlands Bank byggare av stabilitet Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten 1 Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen 2 Den ekonomiska och

Läs mer

Offentliga sektorns underskott och skuld 2014

Offentliga sektorns underskott och skuld 2014 Offentlig ekonomi 205 Offentliga sektorns underskott och skuld 204 Den offentliga sektorns underskott 3,3 procent och skuld 59,3 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 204 Enligt de reviderade

Läs mer

gemensamma Innehåll: Direktdebitering SEPAs effekter för företag ALLMÄNT betalningarnas snabbhet är i framtiden är till fördel för Betalkort

gemensamma Innehåll: Direktdebitering SEPAs effekter för företag ALLMÄNT betalningarnas snabbhet är i framtiden är till fördel för Betalkort GENOMFÖRANDET AV DET GEMENSAMMA EUROBETALNINGSOMRÅDET SEPA I FINLAND FRÅGOR OCH SVAR Innehåll: Allmänt Girering Direktdebitering Betalkort SEPAs effekter för företag ALLMÄNT 1. VAD ÄR SEPA? SEPA är en

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN 25.6.2013 Europeiska unionens officiella tidning C 179/9 III (Förberedande akter) EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 28 maj 2013 över ett förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Tips inför årsskiftet Skatteinfo för proffs inom ekonomiförvaltning 2016

Tips inför årsskiftet Skatteinfo för proffs inom ekonomiförvaltning 2016 Tips inför årsskiftet 2017 Skatteinfo för proffs inom ekonomiförvaltning 2016 1 Skatteperioder Allt fler företag kan i fortsättningen ansöka om en förlängd skatteperiod tack vare att omsättningsgränserna

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp

Läs mer

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form 1 Historia 2 Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 162/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändringar som införandet av euron förutsätter i vissa lagar som gäller statsfinanserna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN 28.7.2006 Europeiska unionens officiella tidning L 207/39 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 14 juli 2006 om vissa förberedelser inför utbytet av sedlar och mynt till euro

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron?

Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron? Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron? Juli 2003 Rapport från s eurotest för företag 1 Innehåll FÖRORD... 2 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN FÖR KALMAR LÄN... 3 TESTETS UPPLÄGG... 3 TABELLER KALMAR

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om

Läs mer

Dnr 11/002/2002

Dnr 11/002/2002 FÖRESKRIFT 30.12.2002 Dnr 11/002/2002 Till begravnings- och avgångsbidragskassor underställda lagen om försäkringskassor Fullmaktstadgande: Lagen om försäkringskassor (1164/1992) 74 c, 77, 83, 83 f, 96,

Läs mer

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe Goda nyheter för din familj! Barnfamiljens vardag är en gemensam sak. Det blir lättare att få arbete och familjeliv att gå ihop om mamman och pappan på ett

Läs mer

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap Ett Europa för medborgarna Ett program som stödjer aktivt medborgarskap Ett Europa för medborgarna programmet för oss alla Programmet Ett Europa för medborgarna stödjer aktivt medborgarskap och tolerans

Läs mer

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

ZA6287 Flash Eurobarometer 418 (Introduction of the Euro in the Member States That Have Not Yet Adopted the Common Currency)

ZA6287 Flash Eurobarometer 418 (Introduction of the Euro in the Member States That Have Not Yet Adopted the Common Currency) ZA687 Flash Eurobarometer 8 (Introduction of the Euro in the Member States That Have Not Yet Adopted the Common Currency) Country Questionnaire Sweden Q Har du redan sett? (LÄS UPP - ETT SVAR PER RAD)

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Skattelättnad vid import av begagnade varor (importlättnad) över den åländska skattegränsen

Skattelättnad vid import av begagnade varor (importlättnad) över den åländska skattegränsen Skattelättnad vid import av begagnade varor (importlättnad) över den åländska skattegränsen tullen.fi Kundanvisning 8.12.2016 Skattelättnad vid import av begagnade varor (importlättnad) över den åländska

Läs mer

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Offentliga sektorns underskott och skuld 2012

Offentliga sektorns underskott och skuld 2012 Offentlig ekonomi 203 Offentliga sektorns underskott och skuld 202 De reviderade uppgifterna om den offentliga sektorns underskott och skuld för år 202 har kommit ut Enligt Statistikcentralens reviderade

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Statsminister Matti Vanhanen

Statsminister Matti Vanhanen Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av en ändring av rådets förordning (EU:s språkförordning) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Irlands och Spaniens framställningar

Läs mer

Lag om dataskydd vid elektronisk kommunikation (516/2004)

Lag om dataskydd vid elektronisk kommunikation (516/2004) 1 (5) BILAGA 2 TILLÄMPLIGA LAGRUM Lag om dataskydd vid elektronisk kommunikation (516/2004) 38 (1.12.2006/1061) Avgiftsskyldighetens grunder Teleföretag som utövar anmälningspliktig eller koncessionsberoende

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Svenskt beslut om att ansöka Svenskt inträde Eurosedlar och mynt introduceras Endast eurosedlar och mynt är legalt betalningsmedel förvarningsperiod kvalificerad förberedelseperiod övergångsperiod sedelutbytesperiod

Läs mer

YTTRE OCH INRE BALANS

YTTRE OCH INRE BALANS DEN ÖPPNA EKONOMIN YTTRE OCH INRE BALANS Bytesbalansen är ett viktigt mått på utbyte mellan nation och omvärldenà underskott i bytesbalansen leder till utlandsskuld Yttre(extern) balans: saldo i bytesbalansen

Läs mer

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.2016 COM(2016) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslaget till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet till

Läs mer

PARTNERSKAPSPROGRAMMET Låt oss gemensamt förbereda för den nya 50-eurosedeln.

PARTNERSKAPSPROGRAMMET Låt oss gemensamt förbereda för den nya 50-eurosedeln. PARTNERSKAPSPROGRAMMET Låt oss gemensamt förbereda för den nya 50-eurosedeln www.nya-eurosedlar.eu www.euro.ecb.europa.eu REGISTER I. Vad är Partnerskapsprogrammet och hur kan det hjälpa mig? LÅT OSS HJÄLPAS

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Pension Pensionstrygghet, bostadsbidrag och vårdbidrag. Kort och lättläst

Pension Pensionstrygghet, bostadsbidrag och vårdbidrag. Kort och lättläst Pension Pensionstrygghet, bostadsbidrag och vårdbidrag Kort och lättläst När du blir pensionär I den här broschyren kan du läsa om FPA:s pensioner och andra stöd för pensionärer. FPA står för Folkpensionsanstalten.

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN 13.12.2005 C 316/25 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 1 december 2005 över ett förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 974/98 om införande av euron

Läs mer

Utdrag ur servicetaxan för privatkunder Konton, betalningar, kontoinformation

Utdrag ur servicetaxan för privatkunder Konton, betalningar, kontoinformation Utdrag ur servicetaxan för privatkunder Konton, betalningar, kontoinformation Gäller från 1.1.2009 KONTON BRUKSKONTO Till försäljning bara Brukskonto 0 17 år (Ungdomsbrukskonto) Månadsavgift för brukskontopaket

Läs mer

EMU:S INSTITUTIONER RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT

EMU:S INSTITUTIONER RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT EMU:S INSTITUTIONER Ekonomiska och monetära unionens institutioner bär huvudansvaret för att besluta om den europeiska penningpolitiken, för bestämmelser som rör euroutgivningen och för prisstabiliteten

Läs mer

TARGET2- Suomen Pankki

TARGET2- Suomen Pankki REGLER OM AUTOMATISK KOLLATERALISERING I TARGET 2-SUOMEN PANKKI Definitioner automatisk kollateralisering: intradagskredit som en nationell centralbank i euroområdet beviljar i centralbankspengar till

Läs mer

Anna och Alex och sedelförfalskarna

Anna och Alex och sedelförfalskarna Anna och Alex och sedelförfalskarna Anna och Alex går i samma klass och är bra kompisar. De råkar alltid ut för hemska äventyr och de har varit med om många spännande saker. Tillsammans har de en hel del

Läs mer

SAMMANFATTNING AV HUVUDPRINCIPERNA

SAMMANFATTNING AV HUVUDPRINCIPERNA SAMMANFATTNING AV HUVUDPRINCIPERNA Den här sammanfattningen skall läsas som en inledning till Prospektet och alla beslut om att investera i RAAM EUROPE skall fattas utifrån ett övervägande av Prospektet

Läs mer

9/2012 Cash Management

9/2012 Cash Management 9/2012 Cash Management Ekonomin kryper från en kris till en annan s. 2 Ta hand om behörighetsadministrationen på egen hand s. 6 Förbered dig redan nu på att direktdebiteringen upphör! s. 10 2 Cash Management

Läs mer