handbok om euromatti Mörttinen Leena Paldán (red.)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "handbok om euromatti Mörttinen Leena Paldán (red.)"

Transkript

1 handbok om euromatti Mörttinen Leena Paldán (red.)

2 Textförfattarna Matti Mörttinen, som är journalist vid tidningen Aamulehti, har specialiserat sig på integrationsfrågor. Han har utbildat journalister i EU-frågor vid högskolor och andra läroinrättningar och redigerat boken Mitä EU:sta? (Sitra och Atena kustannus, 1996) Leena Paldán, magister i samhällsvetenskaper, är utbildningskoordinator vid Medita Communication Oy. Hon har utbildat journalister i EU-frågor vid flera högskolor. Antti Heinonen, pol.lic., är chef för avdelningen för sedlar vid Europeiska centralbanken ECB. Han har tidigare arbetat på olika avdelningar vid Finlands Bank, senast som chef för betalningsmedelsavdelningen. Teemu Lehtinen, pol.dr, är verkställande direktör för Skattebetalarnas Centralförbund. Han har tidigare bland annat varit specialforskare vid finansministeriet och Statens ekonomiska forskningscentral. Juhana Vartiainen, pol.dr, är nationalekonom och arbetar för närvarande som koordinator för arbetsmarknadsforskningen vid Löntagarnas forskningsinstitut. Vartiainen var forskningssekreterare för den av statsministern tillsatta EMU-arbetsgruppen Han har också medverkat i boken Rahaliitto ja Eurooppa (Sitra och PS-kustannus, 1999). PS-kustannus PB Jyväskylä Besöksadress Kekkolantie 11 B Jyväskylä Kundservice tfn (014) fax (014) Helsingforsredaktion Stora Robertsgatan 9 C Helsingfors Producent Pekka Santalahti tfn (014) fax (014) Handbok om euro Översättning till svenska Christina Tallberg Layout Mika Särkijärvi/Medita Communication Oy Finansministeriet och Europeiska unionen har beviljat bidrag till projektet. textförfattarna och PS-kustannus, 2001 I en serie rapporter som Sitra ger ut publiceras resultat av forskning, undersökningar och analyser speciellt för sakkunniga. Rapporter kan besällas från Sitra, telefon (09) , e-post Sitras rapporter 18. ISSN (URL: ISBN (URL: ISBN

3 HANDBOK OM EURO Matti Mörttinen Leena Paldán (red.) PS-kustannus

4 Innehåll Förord...6 Övergången till euro Antti Heinonen: Stor reform på några veckor och i 12 länder på en gång...9 Euron är Tidsplanen för den monetära unionen och Finlands övergångsplan 14 Kostnader för övergången till euro i Finland...16 Penningförsörjningen vid övergången till euro...18 Finland...18 Hela euroområdet...19 Sedlarnas egenskaper...22 Myntens egenskaper...23 Äkthetsdetaljer förhindrar förfalskningar...26 Den offentliga förvaltningen och övergången till euro...27 Staten...27 Kommunerna...27 Penningautomater...29 Övergångspraxis i andra länder i euroområdet...30 Euron och den stora allmänheten Teemu Lehtinen: Sexans multiplikationstabell kommer att behövas Bankkunderna och euron...36 Posten och euron...38 Beskattningen och euron...39 Personbeskattning...39 Företagsbeskattning...40 Andra skatter...40 Konsumenterna, handeln och euron...41 Euromärke...43 Konsumentkampanj för uppföljning av europriserna...44 Företagen och övergången till euro...46 Finländska företags beredskap för euron...46 Företagens minneslistor...47 Arbetsmarknaden och euron...50 EMU-buffertar...50 Kollektivavtal...51 Den sociala tryggheten och euron...53 Aktiespararna, småplacerarna och euron...56 Specialgrupper och euron...58 Bakgrunden till euron och innehållet i den monetära unionen Juhana Vartiainen: Ekonomiska argument, men politiska orsaker Varför euro?...65 Vad är pengar?...66 Den monetära unionens och eurons historia...67 Hur besluten om penningpolitiken fattas i euroområdet...70 Handbok om euro 4

5 Vilken roll har EU:s politiska beslutsfattande organ i den monetära unionen?...73 Hur fungerar Eurosystemet?...75 Penningpolitiska instrument...76 Hur ekonomin utvecklats under den tid euron varit i bruk...78 ECB:s räntebeslut...78 Prisstabiliteten i euroområdet...79 Utvecklingen av eurons yttre värde...79 Utanför euroområdet...80 Euroområdet och övriga Europa...80 Euron i världsekonomin...82 Var finns information om euron och EMU? ECB och information om penningpolitiken...84 Information om övergången till eurosedlar och euromynt...85 Webbplatser för information om euron...87 Tryckt information om euron...89 På svenska...89 På finska...89 På engelska...90 Periodiska tidskrifter...90 Finska markens historia...91 Euroord...93 Förkortningar...96 I korthet De oåterkalleligen låsta omräkningskoefficienterna för euroområdets myntenheter 13 Regler för omräkning och avrundning under övergångsperioden 14 Även gamla sedlar och mynt kan bytas ut 15 Orsaken till kostnaderna för övergången till euro 16 Exempel på övergångskostnaderna inom handeln 17 En aldrig tidigare skådad transportruljangs 18 Hur skrivs och förkortas euro 19 En dunkel faktor: stora sedlar och den grå ekonomin 26 Principen om avtalskontinuitet 27 Ännu rätt få eurokonton 36 Lunchsedlar 38 Naturaförmåner och skattefria resekostnadsersättningar 40 Fördelar och nackdelar för handeln 42 Förmåner omvandlas till euro 52 Hälsocentralsavgifter 53 Exempel: så här gör man i husbolag 55 Penningväsen 66 ECB-direktionens sammansättning 71 En penningpolitik 15 ekonomiska politiker? 73 Finlands Banks ställning i Eurosystemet 75 Tvåpelarstrategin (inflation/penningmängd) 76 Förklaringar till att euron försvagats 79 5 Handbok om euro

6 Förord Euron är på många sätt ett tudelat projekt. Den är å ena sidan ett historiskt steg i en hel världsdels ekonomiska historia och politik, och hotar, å andra sidan, att trassla till det i våra plånböcker. För företag som bedriver utrikeshandel, för placerare och för beslutsfattare inom den offentliga ekonomin skedde den stora förändringen redan i början av Först när kontantvalutan i mark och penni ersätts av euro och cent i början av 2002 ställs löntagarna och pensionärerna, skattebetalarna, konsumenterna och överhuvudtaget gemene man inför denna förändring. Stora förändringar är alltid förknippade med ett stort behov av information. När beslutet om att Finland skulle gå med i den monetära unionen fattades, och man förberedde sig för de förändringar det första skedet förde med sig, tog man till och med hjälp av en arbetsgrupp bestående av professorer för att leta fram och dela ut information. När vi nu står inför det andra reformskedet, som är av större praktisk betydelse, finns det en risk för att informationen endast koncentreras till två saker: att en euro är ungefär 5 mark och 95 penni, och att de nya sedlarna och mynten tas i användning den 1 januari Det är klart att euron underlättar livet på många sätt när vi vant oss vid den. När vi reser utomlands behöver vi t.ex. inte alla gånger växla valuta. Men inte ens från början av 2002 får den stora allmänheten del av alla de fördelar som blev tillgängliga för företagen redan Den vanliga medborgaren kan till exempel inte lyfta pengar utomlands med sitt bankkort, inte heller kan han eller hon vid sin dator betala en räkning direkt till ett annat euroland. Euron borde inte försätta folket och eliten i olika ställning. Därför har vi ansett det vara nödvändigt att samla viktig information om euron i en handbok, som ger koncentrerad information, såväl om bakgrunden till den monetära unionen EMU som om de praktiska förändringar som följer den nya valutan i spåren. Eftersom all information inte ryms i en bok, har vi försökt visa på bra källor som kan ge ytterligare upplysningar. Boken är indelad i fyra kapitel som är fristående helheter. I slutet av det Handbok om euro 6

7 sista kapitlet Bakgrunden till euron och innehållet i den monetära unionen finns en ordlista och förklaringar av förkortningar, som vi hoppas skall klargöra begrepp som används i texten. Boken har sammanställts utgående från befintliga skriftliga och andra källor. Vi har också gjort ett flertal intervjuer för att få med så färsk information som möjligt. Vi riktar ett tack till alla personer vi intervjuat. Ett speciellt tack går till de tre sakkunniga, som i inledningarna till de tre första kapitlen ger värdefulla upplysningar om övergången till euron och bakgrunden till euron och EMU. Vårt tack går till pol.lic. Antti Heinonen, chef för avdelningen för sedlar vid Europeiska centralbanken, pol. dr Teemu Lehtinen, verkställande direktör för Skattebetalarnas Centralförbund och pol.dr Juhana Vartiainen, forskningskoordinator vid Löntagarnas forskningsinstitut. Bakom Handbok om euro står Sitra, Skattebetalarnas Centralförbund, utrikesministeriets Europainformation och finansministeriets och Europeiska unionens gemensamma euroinformationsprojekt. Alla dessa har med sitt ekonomiska stöd gjort det möjligt att ro bokprojektet i land. Vi riktar vårt allra varmaste tack till dem. Men för innehållet i boken svarar däremot enbart redaktörerna och de övriga skribenterna. Birkala och Tammerfors i februari 2001 Matti Mörttinen Leena Paldán 7 Handbok om euro

8 Handbok om euro 8 Övergången till euro

9 Antti Heinonen Stor reform på några veckor och i 12 länder på en gång Att euron tas i bruk och den nationella valutan försvinner är en stor omställningsprocess. Reformen berör euroområdets alla ca 300 miljoner invånare, som blir tvungna att vänja sig vid nya sedlar och mynt, och att lära sig de nya europriserna. I sin bokföring och penningtrafik måste företagen övergå till euron, och affärerna måste utöver många andra förändringar se över sin prissättning. I själva verket inleddes förberedelserna för att lansera den gemensamma kontantvalutan redan År 1996 och 1997 arrangerades tävlingar om utformningen av eurosedlarna och euromynten. De slutliga motiven och tekniska egenskaperna godkändes 1997 och Besluten om sedlarna fattades av Europeiska centralbankens råd, som också bestämde att nationella symboler inte skall tryckas på eurosedlarna. Medlemsstaterna fattar beslut om metallmyntens egenskaper. På rekommendation av finansministerrådet är den ena sidan av metallmynten gemensam och den andra nationell. Finansministeriet i varje enskild stat i euroområdet besluter, var de metallmynt som landet behöver skall tillverkas. Ett myntverk i Frankrike var först med att inleda produktion av mynten i maj I produktionen av euromynt deltar allt som allt 15 myntverk, av vilka fem finns i Tyskland och ett i varje annat land i euroområdet, förutom i Luxemburg. Förberedelserna för produktionen av eurosedlar tog längre tid i anspråk, då det före den egentliga produktionen av sedlarna trycktes upp en provserie, för att testa tryckplåtarna och filmerna med tanke på sedlarnas tekniska egenskaper. Samtidigt lades grunden till ett kvalitetskontrollsystem. Den egentliga produktionen av eurosedlar inleddes i juli Handbok om euro

10 Centralbankerna i euroområdet svarar för anskaffningen av eurosedlarna som behövs vid utbytet av de nationella sedlarna. Vissa centralbanker har ingått arrangemang med en eller flera andra centralbanker för att underlätta produktionen av sedlar. Eurosedlarna trycks upp i 12 sedeltryckerier, av vilka två finns i Tyskland och ett i varje annat euroland, förutom i Luxemburg. Liksom i fråga om metallmynten anskaffar länderna sedlarna som behövs genom anbud. Att i 12 sedeltryckerier och 15 myntverk tillverka sedlar och metallmynt som skall fylla enhetliga kvalitetskrav är en ytterst krävande uppgift, i synnerhet som råmaterialet kommer från olika leverantörer. Det kräver ett noggrant definierat kvalitetskontrollsystem, vars tillämpning utvärderas av Europeiska centralbanken utgående både från utförliga månadsrapporter och från kontroller. Den idealiska inväxlingsperioden är mellan fyra veckor och två månader Myntreformer som genomförts i Europa på nationell nivå har i allmänhet tagit åratal i anspråk. Övergången till euro skall däremot ske på några veckor och samtidigt i tolv medlemsstater. För att garantera att införandet av euron lyckas har logistikplaneringen inletts redan för flera år sedan, så att alla parter hinner påbörja sina förberedelser i tid. Hur snabbt inväxlingen av kontantvalutan kommer att ske i medlemsstaterna beror förutom på allmänhetens beteende, i praktiken även på olika parters handläggnings-, lager- och transportkapacitet samt på förefintlig infrastruktur, såsom centralbankens filialnät, antalet bankautomater och på möjligheterna att snabbt ändra olika automater, som hanterar och accepterar pengar, för eurobruk. Dessutom varierar beloppet kontanter i omlopp i förhållande till invånarantalet, vilket återspeglar sig i utbytesprocessen. Därför kommer övergången till euro inte att ske på ett helt identiskt sätt i alla medlemsländer. Finansministrarna i euroområdet gav emellertid i november 1999 ut en kommuniké om huvuddragen i procedurerna vid utbytet. Medlemsstaterna skall till exempel göra sitt bästa för att försäkra sig om att merparten av kontantbetalningarna kan göras i euro två veckor efter årsskiftet Likaså skall den parallella användningen av euron och nationell kontantvaluta i idealiska fall pågå i fyra veckor till två månader. Till banker och vissa andra grupper bör Handbok om euro 10

11 kontantvalutan i euro levereras på förhand, och under den senare häften av december 2001 kan en begränsad mängd euromynt vara tillgängliga för allmänheten och i synnerhet för vissa specialgrupper. Förhandsdistributionen till bankerna får inledas i september 2001 ECB-rådet har bestämt att förhandsdistributionen av eurorna får inledas i september De nationella centralbankerna kan agera fritt inom denna tidsgräns. I alla medlemsstater kommer både eurosedlar och euromynt att levereras till bankerna på förhand. Så gott som samtliga länder planerar också förhandsdistribution av euromynt till detaljhandeln via bankerna, eftersom mynt avvikande från sedlar i allmänhet kommer ut i omlopp via detaljhandeln. Eurosedlar kommer inte på samma sätt som euromynt att vara tillgängliga för allmänheten före början av 2002, eftersom det anses öka risken för att förfalskade sedlar kommer ut i omlopp samtidigt som de äkta. En avsevärd mängd eurosedlar kommer att sättas i omlopp via bankautomaterna. Från första början kommer eurosedlar och euromynt också att användas i olika betal- och serviceautomater. Dessutom behöver bankerna och värdetransportföretagen räkne- och sorteringsmaskiner, som kan hantera eurokontanter på ett tillförlitligt sätt. Det är alltså särskilt viktigt att dessa maskiner ändras så att sedlar och mynt smidigt kan tas i bruk så fort som kontantvalutan sätts i omlopp. Sedan 1999 har det varit möjligt för tillverkarna att på sex platser runtom i Europa testa maskinernas detektorer och annan apparatur med euromynt. Dessutom ordnade Europeiska centralbanken år 2000 ett två veckors testningstillfälle för eurosedlar. År 2001 fortsätter möjligheten till decentraliserad testning av eurosedlar. De nationella centralbankerna står för arrangemangen. Den näststörsta valutan i världen intresserar givetvis också förfalskare Det huvudsakliga syftet med Europeiska centralbankens och de nationella centralbankernas gemensamma informationskampanj Euro 2002 är att allmänheten skall lära sig att känna igen de äkta 11 Handbok om euro

12 sedlarna, att utbilda butiks- och bankkassor att snabbt upptäcka förfalskningar samt förbereda den stora allmänheten för inväxlingen av kontanter. Förutom de människor som bor i euroområdet omfattar den stora allmänheten också dem som besöker euroområdet och invånarna i alla de länder där eurosedlar kommer att vara i omlopp. Eftersom euron kommer att bli valutan med den näststörsta spridningen i världen, kan vi förmoda att också förfalskare är intresserade av den. Därför har ECB-rådet fattat beslut om flera åtgärder för att förhindra förfalskningar. Organ i EU och ECB bistår de lagövervakande myndigheterna för att förfalskarna skall kunna ställas inför rätta. Produktionen av eurosedlar och euromynt pågår i snabb takt. Också de gemensamma förfaringssätten vid inväxlingen av kontantvalutan har fastslagits i huvuddrag. Men det behövs en hel del detaljplanering för att processen för att ta kontantvalutan i euro i användning skall gå smidigt och för att alla parter skall bli klara i tid. Handbok om euro 12

13 ÖVERGÅNGEN TILL EURO Euron är... Gemensam valuta. Den praktiska uttrycksformen för EU:s ekonomiska och monetära union EMU (Economic and Monetary Union) grundad i Maastricht Kontopengar som sedan början av 1999 används i Belgien, Finland, Frankrike, Holland, Irland, Italien, Luxemburg, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike. Kontantvaluta som från och med början av 2002 används i 12 länder (ovan nämnda 11 länder och Grekland). Enda lagliga betalningsmedel i Finland från och med ,94573 mark. 100 cent. De oåterkalleligen låsta omräkningskurserna för euroområdets myntenheter: Finska mark (FIM ) 5,94573 Tyska mark (DEM ) 1,95583 Franska franc (FRF ) 6,55957 Italienska lire (ITL ) 1936,27 Nederländska gulden (NLG ) 2,20371 Belgiska franc (BEF ) 40,3399 Luxemburgska franc (LUF ) 40,3399 Österrikiska schilling (ATS ) 13,7603 Portugisiska escudo (PTE ) 200,482 Spanska pesetas (ESP ) 166,386 Irländska pund (IEP ) 0, Grekiska drakmer (GRD ) 340, Handbok om euro

14 Regler för omräkning och avrundning under övergångsperioden: Vid omräkning av mark till euro och tvärtom används enbart omräkningskoefficienten 5, Vid omräkning av euro till mark multiplicerar man med denna koefficient och dividerar vid omräkning från mark till euro. Omräkningskoefficienten får inte avrundas och en omvänd koefficient (ca 0,168) får inte användas vid officiella omräkningar. Vid omräkning av mark till euro avrundas summan till närmaste cent (1 4 tiondelar av en cent avrundas neråt och 5 9 uppåt). Vid omräkningar till mark avrundas kontanta summor till närmaste 10 penni. Fakturerare och betalare börjar använda euro vid olika tidpunkter. Det kommer att föra med sig avrundningsskillnader. Om till exempel en räkning på 300 mark betalas i banken i euro (50,46) får faktureraren 300,02 mark. Som mest är skillnaden 3 penni. Företagen rekommenderas att använda ett konto för avrundningsdifferenser i bokföringen. Tidsplanen för den monetära unionen och Finlands övergångsplan Övergångsperioden Euron är Finlands valuta och marken dess uttrycksform. Marken används som kontopengar och som kontantvaluta. Euron används endast som kontopengar. Vid användningen av euron gäller principen inget hinder, inget tvång. Rättshandlingar kan utföras i både euro och mark. Statsskulden har omändrats till euro. Aktiemarknaden och andra kapitalmarknader använder euro. Sedlar från andra länder i euroområdet kan kostnadsfritt växlas till mark i Finlands Bank. Handbok om euro 14

15 ÖVERGÅNGEN TILL EURO Inväxlingsperioden Kontanter i både euro och mark kan användas. Enbart euro kan användas som kontopengar. Alla rättshandlingar görs i euro. Sedlar och mynt i mark är fortfarande lagliga betalningsmedel. Den nya lagen om avrundning träder i kraft : kontanta betalningar börjar avrundas till närmaste 5 cent. Även i faktureringen kan betalningarna avrundas. Gireringar o.dyl. behandlas fortsättningsvis med en cents noggrannhet. Men också 1- och 2-centsmynten är gångbara betalningsmedel. Mark och penni växlas till euro och cent huvudsakligen så att i bankautomaterna får man euro och i affärerna ges växeln enbart i euro. Även gamla sedlar och mynt i mark kan bytas ut Gamla sedlar från , vilka drogs in , löser Finlands Bank även in fram till (Det nominella värdet på pengar som satts i omlopp före 1963 är 1/100 av det som står på sedeln.) 1 50-pennismynt präglade , som drogs in , och 1- och 5-marksmynt präglade , som drogs in , löses in av Finlands Bank åtminstone till sista mars Andra euroländers giltiga sedlar kan kostnadsfritt växlas till euro i Finlands Bank till och med Euro är det enda lagliga betalningsmedlet. Endast euro kan användas som kontopengar och kontantvaluta. Enbart Finlands Bank är skyldig att lösa in mark till euro till och med Handbok om euro

16 Merparten av kostnaderna för övergången till euro orsakas av att datasystem måste förnyas och uppdateras och av extra arbete inom arbetskraftsdominerade branscher. Det är i det närmaste omöjligt att göra några exakta kalkyler, och på många håll vill man inte ens ge ungefärliga uppskattningar. De uppgifter som presenteras här är därför endast några riktgivande exempel. Kostnader för övergången till euro i Finland Företagen Det har uppskattats att de totala kostnaderna för de finländska företagen uppgår till 3 miljarder mark (500 miljoner euro). I denna beräkning ingår inte bank- och finanssektorn. Kostnaderna för övergången har beräknats bli 1,5 miljarder mark (250 miljoner euro) för medlemsföretagen i Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund och i Servicearbetsgivarna. Summan är ungefär 0,25 procent av företagens omsättning. Handbok om euro 16 Kostnaderna för uppdateringen av programvarorna har uppskattats till 1,07 miljarder mark (180 miljoner euro) och övriga köptjänster beräknas uppgå till 458 miljoner mark (77 miljoner euro). Bankerna Bankföreningen i Finland har beräknat att kostnaderna för banksektorn blir totalt miljoner mark ( miljoner euro). I beräkningen ingår kostnaderna för övergången till kontopengar 1999 och förberedelserna för eurokontanterna Övergången till kontanter i euro beräknas kosta miljoner mark. Handeln Handelns Centralförbund uppskattade 1997 och 1998 att kostnaderna för övergången kommer att uppgå till 600 miljoner mark. Senare uppskattningar visar att kostnaderna blir mindre, eventuellt cirka 300 miljoner mark (50 miljoner euro). Förnyandet av kassasystemen, utbildningen av personalen och mer övertidsarbete orsakar de största kostnaderna.

17 ÖVERGÅNGEN TILL EURO Försäkringsbranschen Till exempel Pohjola-bolagen har uppskattat att deras kostnader för övergången till euro blir 41,6 miljoner mark. Tapiola-bolagen för sin del räknar med att övergången orsakar dem 116 årsarbeten. Spelbolagen Att förnya Penningautomatföreningens alla spelautomater kostar cirka 100 miljoner mark (16,8 miljoner euro). Veikkaus uppskattar att övergången kostar 10 miljoner mark (1,68 miljoner euro), merparten av kostnaderna orsakas av ändringar i datasystemen. Kommunerna Enligt vad Kommunförbundet uppskattar medför övergången till euro kommunsektorn kostnader för miljoner mark ( miljoner euro). Städerna budgeterar i genomsnitt ungefär en miljon mark för övergången till euro. I uppskattningen ingår uppdateringar av datasystem, testning, intern och extern utbildning, blanketter och ändringar av automater. Kostnaden per invånare blir i genomsnitt 25 mark (4,20 euro). Folkpensionsanstalten Enligt FPA:s uppskattning orsakar övergången till euro extra arbete som motsvarar 140 årsarbeten. Kostnadskalkylen, i vilken ändringarna av datasystemen ingår, uppgår till 420 miljoner mark (70,5 miljoner euro). Skatteförvaltningen En förhandsundersökning om vad övergången till euro kommer att kosta gjordes Kostnaderna från 1996 fram till slutet av 2003, då de sista europrogrammen tas i bruk, har beräknats till cirka 150 miljoner mark (25 miljoner euro). Exempel: K-Supermarket Länsitori, dagligvaruaffär i Tammerfors Omsättning miljoner mark (15,5 miljoner euro) 60 anställda Direkta kostnader av övergången till euro: Teknisk ändring av prisangivelserna mk Arbetskostnader för ändringen av prismärkningarna mk Ändringar av kassasystemet och ekonomiförvaltningen mk Kostnader för hantering av två valutor mk Utbildning av personalen mk Sammanlagda kostnader cirka mk ( euro) Ändringen av automaten för flaskretur orsakar ytterligare utgifter, men det är ännu inte klart om de betalas av handelsmannen eller av leverantören av automaten. 17 Handbok om euro

18 En aldrig tidigare skådad transportruljangs Utbytet av kontantvalutan samtidigt i 12 länder på två månader är en operation av aldrig tidigare skådad omfattning. Den mängd metallmynt som skall tas i användning i hela euroområdet är så stor att för att transportera dem på en gång behövs cirka fullastade långtradare eller flygplan av typ Boeing 747. Den mängd mark- och pennislantar som tas ur omlopp i Finland räcker till för att fylla 190 långtradare (35 ton per last). Penningtransporterna anses vara den besvärligaste flaskhalsen i hela operationen. I Finland finns det cirka 130 bilar avsedda för transport av pengar och med dem kan man transportera ungefär ett ton pengar per gång. Distributionen av eurorna samtidigt som markorna tas ur omlopp orsakar cirka extra transporter mellan bankerna och distributionscentralerna. Penningförsörjningen vid övergången till euro Finland Till en början sätts närmare 100 miljoner eurosedlar i omlopp. Men det trycks 219 miljoner sedlar i Finland. Uppskattningsvis uppgår antalet marksedlar som skall dras tillbaka till ungefär 130 miljoner i slutet av Cirka 950 miljoner euromynt sätts i omlopp. Det finns uppskattningsvis cirka 2,5 miljarder mynt i mark och penni i omlopp i slutet av I och med att priserna avrundas till närmaste 5 cent sparar man in präglingen av över 500 miljoner småmynt. I Finland präglas en mycket liten mängd 1- och 2-centsmynt. Men dessa och alla andra länders 1- och 2-centsmynt är gångbara betalningsmedel i alla affärer. De sedlar som dras in förstörs och metallen i mynten smälts ner för att användas på nytt. Tidigare erfarenheter visar att nästan hälften av alla mynt inte kommer att returneras. Hur kommer sedlarna och mynten ut i omlopp? Bankautomaterna ändras så att de börjar ge 20-och 50-eurosedlar under de två första veckorna Sedlar i mindre valörer och mynt får vi som växel via butikernas kassor. Handbok om euro 18 Sedlar i större valörer kommer ut i omlopp via bankerna. Förhandstilldelning av sedlar direkt till allmänheten är förbjuden före

19 ÖVERGÅNGEN TILL EURO Mynt kan däremot säljas i provförpackningar, som innehåller ett mynt av varje valör, under de två sista veckorna Förhandstilldelning till bankerna och bl.a. till bolag som sköter värdetransporter är tillåten tidigast Bankerna och räkningscentralerna börjar distribuera euror till företagen först vid årsskiftet Hela euroområdet Sammanlagt trycks det sedlar och präglas mynt för ett värde av över 664 miljarder euro (3 948 miljarder mark). Mängden sedlar som trycks uppgår till ungefär 14,5 miljarder stycken, vilket motsvarar ett värde av 648 miljarder euro. Till en början sätts cirka 10 miljarder stycken sedlar i omlopp (4,5 miljarder stycken lagras). Cirka 50 miljarder mynt till ett värde av över 15 miljarder euro sätts i omlopp. Hur skrivs och förkortas euror Den internationella och officiella symbolen för euron är den grekiska bokstaven epsilon eller. Bokstaven finns på nyare datorers tangentbord, men inte på några år äldre modeller. Lilla e kan också användas som förkortning. Cent förkortas c. Språkbyrån rekommenderar följande skrivsätt: I vanlig löpande text t.ex. 12,35 euro eller 12 euro 35 cent. Man kan också förkorta 12,35 e eller 12 e 35 c. I tabeller, prisangivelser o. dyl. 12,35. Valutabeteckning 12,35 EUR. 19 Handbok om euro

20 Antalet sedlar som trycks fördelade enligt det nominella värdet 5 euro 120 x 62 mm grå miljoner sedlar stycken 5 euro euro euro euro euro euro euro 360 Antalet mynt som präglas fördelade enligt det nominella värdet 10 euro 127 x 67 mm röd miljoner mynt stycken 1 cent cent cent cent cent cent euro euro euro 133 x 72 mm blå Handbok om euro 20

21 ÖVERGÅNGEN TILL EURO Antalet sedlar och mynt som trycks per land (miljoner stycken) Land mynt sedlar Tyskland Frankrike Italien Spanien Holland Grekland Portugal Belgien Österrike Finland Irland Luxemburg euro 140 x 77 mm orange 100 euro 147 x 82 mm grön 200 euro 153 x 82 mm gulbrun 21 Handbok om euro

22 Sedlarnas egenskaper Sedlarna är utformade av Robert Kalina från den österrikiska centralbanken. På framsidan av sedlarna är motivet portar och fönster, på baksidan av varje sedel är en bro avbildad. Byggnaderna och broarna har inga förebilder i verkligheten, men de följer olika tidsperioder och stilriktningar, från klassicismen till 2000-talet. 500 euro 160 x 82 mm purpurröd Myntens valörsidor är identiska i alla euroländer Sedlarnas storlek och huvudfärg Sedel storlek färg (mm x mm) 5 euro 120 x 62 grå 10 euro 127 x 67 röd 20 euro 133 x 72 blå 50 euro 140 x 77 orange 100 euro 147 x 82 grön 200 euro 153 x 82 gulbrun 500 euro 160 x 82 purpurröd Handbok om euro 22

23 ÖVERGÅNGEN TILL EURO Myntens egenskaper Myntens framsida eller åtsida är identisk i alla euroländer. Motivet på frånsidan varierar enligt euroland, men omges alltid av EU-stjärnorna. Alla euromynt är gångbara överallt i euroområdet. Luc Luycx vid det kungliga belgiska myntverket har utformat mallen för den gemensamma sidan på mynten. Motivet på framsidan är Europas karta, som symboliserar den europeiska enheten. 1-, 2- och 5-centsmynten slås i koppar. 10-, 20- och 50-centsmynten tillverkas i guldfärgad Nordic Gold-legering. 1-euromyntet och 2-euromyntet består av två olika material. 1 eurons yttre del är guldfärgad och inre del silverfärgad, medan 2 eurons yttre del är silverfärgad och inre del guldfärgad. Bilder på mynten och sedlarna finns på följande webbplatser: Myntens mått Mynt diameter medeltjocklek vikt mm mm g 1 cent 16,25 1,36 2,3 2 cent 18,75 1,36 3,0 5 cent 21,25 1,36 3,9 10 cent 19,75 1,51 4,1 20 cent 22,25 1,63 5,7 50 cent 24,25 1,88 7,8 1 euro 23,25 2,125 7,5 2 euro 25,75 1,95 8,5 Finland, 1 euro Finland, 1 cent Finland, 20 cent Obs! Kanten på 20-centsmyntet har sju skåror. Finland, 2 euro 23 Handbok om euro

Lättläst. Finland tar euron i bruk. Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002. Spara instruktionerna

Lättläst. Finland tar euron i bruk. Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002. Spara instruktionerna Lättläst Finland tar euron i bruk Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002 Spara instruktionerna Innehåll Mark blir euro 3 Så här övergår vi till euro 4 Så här räknar du om mark till euro 6 Euromynten 7 Eurosedlarna

Läs mer

Hur känna igen eurosedlarna och euromynten?

Hur känna igen eurosedlarna och euromynten? Mark byts ut mot euro Hur känna igen eurosedlarna och euromynten? EUROGUIDE FINLANDS BANK Spara euroguiden! Mark byts ut mot euro Den 1 januari 2002 börjar Finland och elva andra europeiska länder använda

Läs mer

Euron och bankärendena

Euron och bankärendena I denna broschyr har vi samlat nyttig information om hur euron kommer att påverka bankärendena. Läs igenom broschyren och spara den för kommande behov. Den innehåller också viktig information för årsskiftet.

Läs mer

Brussels, 7 January 2002

Brussels, 7 January 2002 Brussels, 7 January 2002 EU-kommissionären för ekonomiska och monetära frågor Pedro Solbes säger: "Europeiska unionen har framgångsrikt klarat en historisk utmaning. Vi har byggt upp euron och inlett en

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN Kaiserstrasse 29 D-60311 Frankfurt am Main Tel.: +49 69 1344 0 Fax: +49 69 1344 6000 E-Mail: info@ecb.int www.ecb.

EUROPEISKA CENTRALBANKEN Kaiserstrasse 29 D-60311 Frankfurt am Main Tel.: +49 69 1344 0 Fax: +49 69 1344 6000 E-Mail: info@ecb.int www.ecb. EUROSEDLAR OCH MYNT Sedan den 1 januari 2002 har eurosedlar och euromynt varit en del av vardagen för mer än 300 miljoner människor i euroområdet. Den här broschyren visar de sju eurosedlarna och de åtta

Läs mer

TILL EURO. Euroguide för små och medelstora företag. Försäljningsfakturorna

TILL EURO. Euroguide för små och medelstora företag. Försäljningsfakturorna FRÅN MARK 2000 2001 TILL EURO Euroguide för små och medelstora företag Försäljningsfakturorna Försäljningsfaktureringen omvandlas till euro och fakturorna noteras i eurobelopp i bokföringen. Eftersom banken

Läs mer

Sedlar och mynt i euro. Svenska

Sedlar och mynt i euro. Svenska Sedlar och mynt i euro Svenska En ny valuta föreuropa EURO Namnet på den europeiska valutan som Europeiska rådet fastställde vid sitt möte i Madrid den 15 och 16 december 1995. EUROOMRÅDET Euron har fungerat

Läs mer

EN NY VALUTA FÖR EUROPA

EN NY VALUTA FÖR EUROPA SEPTEMBER 2002/SV EURO Namnet på den europeiska valutan fastställdes av Europeiska rådet vid dess möte i Madrid den 15 och 16 december 1995. EUROOMRÅDET Euroområdet omfattar de medlemsstater i Europeiska

Läs mer

Möte mellan ekonomi- och finansministrarna, centralbankscheferna, Europeiska kommissionen och Europeiska monetära institutet Bryssel den 3 maj 1998

Möte mellan ekonomi- och finansministrarna, centralbankscheferna, Europeiska kommissionen och Europeiska monetära institutet Bryssel den 3 maj 1998 8172/98 (Presse 126) C/98/126 Möte mellan ekonomi- och finansministrarna, centralbankscheferna, Europeiska kommissionen och Europeiska monetära institutet Bryssel den 3 maj 1998 Ordförande : Gordon BROWN

Läs mer

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen)

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) www.finlandsbank.fi www.rahamuseo.fi/sv www.euro.fi/s Finlands Bank ISBN 978-952-462-580-7

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Åbo stads Euro-projekt. Thorbjörn Andersson, FL Datateknikchef Åbo stads datateknikavdelning epost: thorbjorn.andersson@turku.fi

Åbo stads Euro-projekt. Thorbjörn Andersson, FL Datateknikchef Åbo stads datateknikavdelning epost: thorbjorn.andersson@turku.fi Åbo stads Euro-projekt Thorbjörn Andersson, FL Datateknikchef Åbo stads datateknikavdelning epost: thorbjorn.andersson@turku.fi Innehållsförteckning Bakgrund Kort om Åbo Introduktion Huvudpunkter Erfarenheter

Läs mer

Chefdirektörens hälsning

Chefdirektörens hälsning Finlands Bank Chefdirektörens hälsning Ett stabilt penningvärde och ett väl fungerande finanssystem är viktiga för oss alla. Att sörja för det är centralbankernas uppgift. Centralbankerna i de länder

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 162/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändringar som införandet av euron förutsätter i vissa lagar som gäller statsfinanserna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens

Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens IP/04/285 Bryssel den 2 mars 2004 Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens Den senaste rapporten om bilpriser visar att priserna för nya bilar fortfarande håller

Läs mer

9/2012 Cash Management

9/2012 Cash Management 9/2012 Cash Management Ekonomin kryper från en kris till en annan s. 2 Ta hand om behörighetsadministrationen på egen hand s. 6 Förbered dig redan nu på att direktdebiteringen upphör! s. 10 2 Cash Management

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005 JURIDISKA FAKULTETEN Institutionen för offentlig rätt FINANSRÄTT Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer

En kort guide om euron

En kort guide om euron En kort guide om euron Ekonomi och finans Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

gemensamma Innehåll: Direktdebitering SEPAs effekter för företag ALLMÄNT betalningarnas snabbhet är i framtiden är till fördel för Betalkort

gemensamma Innehåll: Direktdebitering SEPAs effekter för företag ALLMÄNT betalningarnas snabbhet är i framtiden är till fördel för Betalkort GENOMFÖRANDET AV DET GEMENSAMMA EUROBETALNINGSOMRÅDET SEPA I FINLAND FRÅGOR OCH SVAR Innehåll: Allmänt Girering Direktdebitering Betalkort SEPAs effekter för företag ALLMÄNT 1. VAD ÄR SEPA? SEPA är en

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Svenskt beslut om att ansöka Svenskt inträde Eurosedlar och mynt introduceras Endast eurosedlar och mynt är legalt betalningsmedel förvarningsperiod kvalificerad förberedelseperiod övergångsperiod sedelutbytesperiod

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Hur påverkas det finansiella systemet och vad gör bankerna?

Hur påverkas det finansiella systemet och vad gör bankerna? Hur påverkas det finansiella systemet och vad gör bankerna? Jonas Domeij, Hans Sundholm, FöreningsSparbanken 28 april 2003 Dataföreningen 1 Innehåll Direktövergång - En skarp valutagräns Gemensamt intresse

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999

37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999 Bokföringsnämndens kommunsektion, 8.12.1998 37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999 Bokföringsnämndens kommunsektion har beslutat

Läs mer

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

EURONS NYA ANSIKTE. Upptäck den nya 10-eurosedeln. www.nya-eurosedlar.eu www.euro.ecb.europa.eu

EURONS NYA ANSIKTE. Upptäck den nya 10-eurosedeln. www.nya-eurosedlar.eu www.euro.ecb.europa.eu EURONS NYA ANSIKTE Upptäck den nya 10-eurosedeln www.nya-eurosedlar.eu www.euro.ecb.europa.eu EUROPASERIEN: SÄKERHETSDETALJER Lätt att kontrollera och svår att förfalska Tack vare de förbättrade säkerhetsdetaljerna

Läs mer

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

PRAKTISK GUIDE PROVINCIA DI MACERATA JESI, ITALY PROJECT CO-FINANCED MALMÖ, SWEDEN ASSESSORATO BY THE EUROPEAN COMMISSION ATTIVITÀ PRODUTTIVE

PRAKTISK GUIDE PROVINCIA DI MACERATA JESI, ITALY PROJECT CO-FINANCED MALMÖ, SWEDEN ASSESSORATO BY THE EUROPEAN COMMISSION ATTIVITÀ PRODUTTIVE PRAKTISK GUIDE SYD PROVINCIA DI MACERATA JESI, ITALY PROJECT CO-FINANCED MALMÖ, SWEDEN ASSESSORATO BY THE EUROPEAN COMMISSION ATTIVITÀ PRODUTTIVE DG EDUCATION AND CULTURE Förord Det primära syftet med

Läs mer

Aktuella risker och utmaningar varuhandel

Aktuella risker och utmaningar varuhandel Aktuella risker och utmaningar varuhandel På vad ska moms redovisas? Huvudregel Omsättning inom landet av skattepliktiga varor och tjänster av en beskattningsbar person Definitioner materiella ting, bland

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

ÄNDRINGAR I PALKKA.FI 18.11.2008

ÄNDRINGAR I PALKKA.FI 18.11.2008 18.11.2008 ÄNDRINGAR I PALKKA.FI 18.11.2008 Den anställdes språk Uppgift om språket har lagts till den anställdes och arbetsersättningsmottagarens uppgifter. Löneuträkningen och ersättningsmottagarens

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

11/2012 Cash Management

11/2012 Cash Management 11/2012 Cash Management Julhandeln inleds snart har du bytt den gamla betalningsknappen till en ny i webbutiken? s. 2 Den alpina säsongen inleddes i samarbete med Danske Bank s. 6 Förnyad betalningslista

Läs mer

PRESENTAT. Publikationens 1/39/20144 (PDF) ISSN (PDF) ISBN URN. behov. sparkraven inom

PRESENTAT. Publikationens 1/39/20144 (PDF) ISSN (PDF) ISBN URN. behov. sparkraven inom PRESENTAT TIONSBLAD 23.10.2014 Publikationens titel Författare Utveckling av behandlingen av summariska tvistemål Antti Savela, Timo Heikkinen och Kaisa Teivaanmäki Justitieministeriets 52/ 2014 publikation

Läs mer

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe Goda nyheter för din familj! Barnfamiljens vardag är en gemensam sak. Det blir lättare att få arbete och familjeliv att gå ihop om mamman och pappan på ett

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (5) RAPPORTERINGSANVISNINGAR Blanketterna fylls i enligt dessa anvisningar. Posterna har i tillämpliga delar definierats i enlighet med VIRATI-dokumentet Klassificeringar och definitioner (18.10.2004)

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL)

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) 1 Allmänna bestämmelser 1 Dessa försäkringsvillkor tillämpas på avtalsförhållandet mellan arbetsgivaren (försäkringstagaren)

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Två parallella beslutsprocesser Förändrat regelsystem Europeisk termin Skärpt stabilitetspakt

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 117/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2003 uppbärs hos olycksfalls- och trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna.

Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna. Anvisningar till budgetmallar. Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna. 1. Startkapitalbudget. En startkapitalbudget

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Euron i den svenska finansiella sektorn sedlar och mynt lägesrapport 7

Euron i den svenska finansiella sektorn sedlar och mynt lägesrapport 7 Euron i den svenska finansiella sektorn sedlar och mynt lägesrapport 7 Publikationen kan beställas från Sveriges riksbank, Förrådet, 103 37 Stockhom. Fax: 08-21 05 31, e-post: forradet@riksbank.se eller

Läs mer

Anvisningar för praktikanter inom CIMOs landsprogram

Anvisningar för praktikanter inom CIMOs landsprogram Anvisningar för praktikanter inom CIMOs landsprogram När CIMO-praktikplatsen har bekräftats, kan praktikanten i regel avtala om praktiska saker kring praktikperioden direkt med arbetsgivaren. Inom praktikprogrammen

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29-X-2007 K(2007)5341 Ärende: Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter Herr ambassadör,

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 13 december 2012 741/2012 Skatteförvaltningens beslut om de grunder som skall iakttas vid beräkningen av naturaförmåner i samband med beskattningen

Läs mer

Visste du att du kan söka pension för arbete utomlands, till och med för arbete på 1960-talet?

Visste du att du kan söka pension för arbete utomlands, till och med för arbete på 1960-talet? Så här söker du pension från utlandet Visste du att du kan söka pension för arbete utomlands, till och med för arbete på 1960-talet? Pensionsskyddscentralen (PSC) hjälper dig med ansökan. Pensionsskyddscentralen

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

HANDLEDNING FÖR PERSONER SOM YRKESMÄSSIGT HANTERAR KONTANTER

HANDLEDNING FÖR PERSONER SOM YRKESMÄSSIGT HANTERAR KONTANTER : FÖRBEREDELSER : SÄKERHETSDETALJER n på den nya 10-eurosedeln I ruta visas vattenmärket med porträttet. V några års tid, med de lägre valörerna först. Utgivningen inleds med -eurosedeln, som ges ut 01

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Försäkringsvillkor för frivillig OFLA-arbetsskadeförsäkring

Försäkringsvillkor för frivillig OFLA-arbetsskadeförsäkring Försäkringsvillkor för frivillig OFLA-arbetsskadeförsäkring Betryggande välfärd LPA Dessa försäkringsvillkor gäller frivillig arbetsskadeförsäkring enligt 21 1 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring för

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2010D0022 SV 16.05.2012 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 25 november 2010

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 52/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om höjda avskrivningar på investeringar inom utvecklingsområdet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) ArPL-villkor Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) (Godkända av

Läs mer

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ 2007.05.01-2008.04.30 HSB:BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 DELTAGARANMÄLAN Till Bostadsrättsföreningen Annebergs ordinarie föreningsstämma onsdagen 22 oktober 2008 kl. 19.00.

Läs mer

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ /DQGVNDSVODJ RP3RVWHQSncODQG 1U 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU 1 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ Posten på Åland, nedan kallad Posten, är ett affärsverk underställt landskapsstyrelsen. Posten avgör de ärenden

Läs mer

ARPL FÖRSÄKRINGSVILLKOR FÖR FÖRSÄKRINGSAVTAL ENLIGT LAGEN OM PENSION FÖR ARBETSTAGARE

ARPL FÖRSÄKRINGSVILLKOR FÖR FÖRSÄKRINGSAVTAL ENLIGT LAGEN OM PENSION FÖR ARBETSTAGARE ARPL FÖRSÄKRINGSVILLKOR FÖR FÖRSÄKRINGSAVTAL ENLIGT LAGEN OM PENSION FÖR ARBETSTAGARE INNEHÅLL Allmänna bestämmelser...02 Personer som omfattas av försäkringen...02 Försäkringens giltighet...02 Försäkringen

Läs mer

Handbok Euroräknare. Éric Bischoff

Handbok Euroräknare. Éric Bischoff Éric Bischoff 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Att använda KEuroCalc 7 2.1 Utföra konverteringar................................... 7 2.2 Addera och subtrahera................................... 8 2.3 Multiplicera

Läs mer

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR LeS; 2010-12-21; 14:03 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR... 1 4.1 Patienter som är utlandssvenskar... 1 4.2 Utlandssvenskar från EU/EES/Schweiz... 1 4.2.1 EU/EES-området

Läs mer

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 156/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2002 uppbärs hos olycksfallsoch trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Regler för bokföring och årsredovisning i Sveriges riksbank

Regler för bokföring och årsredovisning i Sveriges riksbank Regel BESLUTSDATUM: 2011-12-07 BESLUT AV: BEFATTNING: - ANSVARIG AVDELNING: Direktionen ADM FÖRVALTNINGSANSVARIG: Henrik Gardholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

TARGET2- Suomen Pankki

TARGET2- Suomen Pankki REGLER OM AUTOMATISK KOLLATERALISERING I TARGET 2-SUOMEN PANKKI Definitioner automatisk kollateralisering: intradagskredit som en nationell centralbank i euroområdet beviljar i centralbankspengar till

Läs mer

Försäkringsvillkor för OFLAfritidsolycksfallsförsäkring

Försäkringsvillkor för OFLAfritidsolycksfallsförsäkring Försäkringsvillkor för OFLAfritidsolycksfallsförsäkring Betryggande välfärd LPA Dessa försäkringsvillkor gäller olycksfallsförsäkring för fritiden enligt 21 5 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring för

Läs mer

Beskattning i Finland. Nätverksmöte den 14.9.2010 Carola Bäckström Huvudstadsregionens skattebyrå

Beskattning i Finland. Nätverksmöte den 14.9.2010 Carola Bäckström Huvudstadsregionens skattebyrå Beskattning i Finland Nätverksmöte den 14.9.2010 Carola Bäckström Huvudstadsregionens skattebyrå Innehåll 1. Skattskyldighet i Finland 2. Beskattning av inkomst från förmögenhet 3. Beskattning av lön från

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

Statsrådets förordning om främjande av livsmedelskedjans verksamhet

Statsrådets förordning om främjande av livsmedelskedjans verksamhet Statsrådets förordning om främjande av livsmedelskedjans verksamhet I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 i statsunderstödslagen (688/2001) och 7 c i lagen om statsbudgeten (423/1988),

Läs mer

RAMAVTAL OM BETALNING AV SJUKVÅRDSERSÄTTNING TILL SERVICEPRODUCENTEN GENOM DIREKTERSÄTTNINGSFÖRFARANDE

RAMAVTAL OM BETALNING AV SJUKVÅRDSERSÄTTNING TILL SERVICEPRODUCENTEN GENOM DIREKTERSÄTTNINGSFÖRFARANDE RAMAVTAL OM BETALNING AV SJUKVÅRDSERSÄTTNING TILL SERVICEPRODUCENTEN GENOM DIREKTERSÄTTNINGSFÖRFARANDE Genom detta avtal överenskommer Folkpensionsanstalten (nedan FPA) och Finlands sjuksköterskeförbund

Läs mer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer MEDDELANDE 27.5.24 FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.23 Finlands Bank samlar in data om finländska portföljinvesteringar 1 i utlandet för betalningsbalansstatistiken. Marknadsvärdet av

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING

VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING Omsättningstillgångar är tillgångar som är avsedda att överlåtas som sådana eller i förädlad form eller att förbrukas. Vad som räknas som en omsättningstillgång varierar från

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

YRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA

YRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA 2014 YRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA Inkluderar en anslutningsblankett AYT-kassan ditt ekonomiska skyddsnät MEDLEMSKAP I KASSAN LÖNAR SIG Syftet med att bli företagare är i allmänhet

Läs mer

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets RP 337/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

INFORMATION FÖR RIKSBANKENS BEGRÄNSADE PENNINGPOLITISKA MOTPARTER

INFORMATION FÖR RIKSBANKENS BEGRÄNSADE PENNINGPOLITISKA MOTPARTER INFORMATION FÖR RIKSBANKENS BEGRÄNSADE PENNINGPOLITISKA MOTPARTER Information för Riksbankens Begränsade Penningpolitiska Motparter Informationen är sammanställd för att underlätta för institut som överväger

Läs mer

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening 2014 FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING INNEHÅLL 1 BESKATTNING AV ALLMÄNNYTTIGA SAMFUND... 3 2 MERVÄRDESSKATT OCH MOMSREGISTRERING...

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer