TILL EURO. Euroguide för små och medelstora företag. Försäljningsfakturorna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TILL EURO. Euroguide för små och medelstora företag. Försäljningsfakturorna"

Transkript

1 FRÅN MARK TILL EURO Euroguide för små och medelstora företag Försäljningsfakturorna Försäljningsfaktureringen omvandlas till euro och fakturorna noteras i eurobelopp i bokföringen. Eftersom banken utför omräkningen av myntenheten under övergångsperioden, får mottagaren dvs faktureraren inga problem, fastän köparen använder en annan myntenhet än säljaren. Ifall en faktura under övergångsperioden sänds till en kund i mark och den egna bokföringen förs i euro, beräknas eurovärdet för fakturan i markbelopp i försäljningsreskontran. Alla fakturor som förfaller år 2002 skall stå i euro. (s. 4) KONTONA Omvandlingen av ett konto i markbelopp till euro under övergångsperioden sker genom att man kommer överens om detta med banken. Betalningsrörelsekontots nummer, kontoavtal och villkor bibehålls vid omvandlingen. Betalningsrörelsekontona Under övergångsperioden kan företaget ha antingen mark eller euro som myntenhet på sina konton, varvid kontouppgifterna ges i den myntenhet som kontot har. Från den 1 januari 2002 får företaget kontouppgifterna endast i euro. Valutakontona Företaget behöver inte längre särskilda valutakonton för valutorna i de länder som har övergått till euro. Det lönar sig för företaget att redan nu komma överens med banken om hur dessa konton skall sammanslås till ett enda betalningsrörelsekonto i eurobelopp. (s. 6) 9

2 Från mark till euro Finland och elva andra medlemsländer i Europeiska unionen bildar ett euroområde, där den gemensamma myntenheten euro tas i bruk den 1 januari 2002 också som kontant valuta. Finska företag har haft möjlighet att ta i bruk euron inom sin ekonomiförvaltning och betalningsrörelse under en övergångsperiod som började redan den 1 januari Företagen är från den 1 januari 2002 verksamma endast i euro, varför varje företag bör utnyttja övergångstiden till att vänja sig vid att använda den nya myntenheten. Ibruktagandet av euron innehåller följande skeden: Under övergångsperioden t.o.m. den 31 december 2001 bör företaget ta i bruk euron i sin verksamhet. Under eurotiden från den 1 januari 2002 är företaget helt och hållet verksamt i euro och all ekonomisk verksamhet omvandlas till eurobelopp. I eurotiden ingår en valutaväxlingsperiod , då eurosedlarna och euromynten sätts i omlopp och marken dras bort. Marken duger endast som kontant betalningsmedel under valutaväxlingsperioden. Euron är det enda lagliga betalningsmedlet från den 1 mars Enligt undersökningar företagna av Helsingfors handelshögskola, Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund samt Servicearbetsgivarna använder ca en fjärdedel av företagen euron redan år 2000 helt eller delvis i sin affärsverksamhet. Det lönar sig för företagen att omvandla sin bokföring till eurobelopp t.ex. när över hälften av transaktionerna sker i eurobelopp eller vid det sista räkenskapsperiodsskiftet före år Sannolikt har en betydande del av företagen dock för avsikt att ta i bruk euron först vid ingången av år 2002, när den kontanta myntenheten omvandlas till euro. Också för dessa företag lönar det sig att förbereda sig i tid, eftersom utredningar visar att det hotar bli brist på sakkunniga på datateknik, vilka behövs för ändringsarbetena, om dessa sparas till sista stund. Det tar också sin tid att vänja sig vid omräkningskoefficienten. Denna lilla guide kommer förhoppningsvis att underlätta företagens övergång till euro. Innehållsförteckning 1. EKONOMIFÖRVALTNINGEN (SIDAN 4) 1.1 Händelseserien i ekonomiförvaltningen 1.2 Frågor som bör uppmärksammas i ekonomiförvaltningen 2. BETALNINGSRÖRELSEN OCH LÅNEN (SIDAN 6) 2.1 Omvandling av myntenheten på bankkontona till euro 2.2 Betalningsrörelse i euro 2.3 Lån och euro 3. AVTALEN (SIDAN 7) 3.1 Avtalens fortgång och justering av dem 3.2 Aktiekapital 3.3 Pantbrev och företagsinteckningar EXEMPEL PÅ OMRÄKNING OCH KONTAKTINFORMATION (SIDAN 8) UTGIVARE OCH REDAKTIONSRÅD: Handels- och industriministeriet: Olli Aulio, Taavetti Mutanen; MeritaBank: Merja Tikanoja; Finlands Bank: Heli- Kirsti Airisniemi; Bokföringsbyråernas Förbund: Sirpa Airola, Norra Finlands Eurorådgivningscentral: Satu Helin; Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund: Simo Pinomaa; Finnvera Abp: Jari Pirinen; Servicearbetsgivarna: Arto Kettunen; Företagarna i Finland: Seppo Toivonen Redaktionssekreterare: Pekka Malmberg Tryckning: KM-Painotalo Oy, Joensuu Sidtillverkning: Jules-Tuotanto Oy, Helsingfors Yrittäjäruuvi Oy, Helsingfors ISBN Denna guide har getts ut med ekonomiskt stöd från finansministeriet och Europeiska unionen. Helsingfors den 15 december 2000 EUROOMRÅDET I euroområdet är euron gemensam myntenhet från den 1 januari 2002 också som kontant medel. I området bor närmare 300 miljoner människor. Euroländerna är: 2 Belgien, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland, Österrike och FINLAND.

3 TIDTABELL FÖR ÖVERGÅNGEN TILL EURO ÖVERGÅNGSPERIODEN EUROTIDEN BÖRJAR > VALUTA- VÄXLINGS- PERIODEN FÖRE UTGÅNGEN AV ÖVERGÅNGSPERIODEN företaget bör ta i bruk euron i ekonomiförvaltningen, betalningsrörelsen och avtalen FÖRDELARNA MED EN TIDIG ÖVERGÅNG TILL EURO, FÖRE : företagets personal lär sig i god tid den nya myntenheten och dess värde bokföringsbyrån klarar av individuell betjäning sakkunniga på datateknik finns lättare tillgängliga för omvandling av systemen NACKDELARNA MED EN SEN ÖVERGÅNG man blir tvungen att lära sig den nya myntenheten när den redan är i användning bl.a. i ekonomiförvaltningen, marknadsföringen och inköpsverksamheten vid slutet av år 2001 är det svårare att få service och sakkunskap i fråga om övergången Obs! Vid utgången av övergångsperioden är den sista bankdagen. EUROTIDEN BÖRJAR DEN 1 JANUARI 2002 Företagets hela ekonomiska verksamhet omvandlas till eurobelopp Finlands enda myntenhet är euro, men med marksedlar och mynt kan betalas t.o.m. den 28 februari 2002 Bankkonton och banklån omvandlas till eurobelopp Finlands Bank löser i övriga länders sedlar (inte mynt) inom euroområdet t.o.m. den 31 mars 2002 Marken förlorar inte sitt värde, utan Finlands Bank växlar den till euro ännu under tio år, t.o.m. den 29 februari 2012 VALUTAVÄXLINGSPERIODEN Eurosedlarna och euromynten sätts i omlopp den 1 januari 2002 i alla länder i euroområdet Eurosedlarna har valören 5, 10, 20, 50, 100, 200 och 500 euro Euromynten har valören 1, 2, 5, 10, 20 och 50 cent samt 1 och 2 euro Finska marken dras bort under perioden t.o.m. den 28 februari 2002 I Finland är marken kontant betalningsmedel bara t.o.m. den 28 februari

4 Den 1 januari 1999 övergår ekonomiförvaltningen till euro Den sista möjliga bokslutsdagen i mark är den 31 december 2001 Den 1 januari 2002 försiggår företagets hela verk Valutaväxlingsperiod t.o.m. den 28 februari EKONOMIFÖRVALTNINGEN Ekonomiförvaltningen skall vara verksam i euro senast den 1 januari Då meddelas priserna, erläggs betalningarna, räknas lönerna, sänds fakturorna, ges moms-anmälningarna, ingås avtalen etc. i euro. Marken kan användas parallellt med euron endast som kontant valuta t.o.m. den 28 februari Under övergångsperioden tränar sig företagets personal i att använda den nya myntenheten och personalen kan behöva särskild utbildning, om vilken man kan komma överens t.ex. med företagets bokföringsbyrå. Enklast sker ett litet företags övergång till euro i ekonomiförvaltningen på följande sätt: 1.1 HÄNDELSESERIEN I EKONOMIFÖRVALTNINGEN Beslut om övergång till euro och val av tidpunkt för ändringen Tidpunkten för ändringen väljs och planeringen av övergången inleds så snabbt som möjligt. Som tidpunkt för ändringen väljs skiftet mellan räkenskapsperioderna eller någon annan lämplig tidpunkt under åren Ändringar i datasystemen Alla redovisningssystem bör kartläggas samt nödvändiga uppdateringar eller anskaffning av ersättande program som fungerar i euro utredas. Ibruktagandet och inlärningen av de nya eller uppdaterade programmen kräver också sin tid. Utöver egentliga bokföringsprogram kan företaget också ha i bruk olika slag av kalkyler och tabeller av egen tillverkning, vilka utnyttjas vid prissättningen och annan kalkylering. Det torde vara klarare att göra dessa kalkyler på nytt från grunden i euro än att räkna om alla tal som förekommer i kalkylerna till euro med omräkningskoefficienten. Omvandling av begynnelsesaldon Begynnelsesaldona omvandlas med omräkningskoefficienten till euro. När omvandlingen planeras beaktas egenskaperna hos det datasystem som är i bruk. Bokföringen får vid behov hållas i mark under början av år 2002, till dess det sista bokslutet i markbelopp har fastställts. Förutsättningen för förfarandet är att den löpande bokföringen vid början av år 2002 i sin helhet omvandlas till euro sedan bokslutet har fastställts. Omvandling av ekonomiska historieuppgifter För jämförelse omvandlas önskade historieuppgifter i datasystemen till euro. Huruvida jämförelseuppgifterna från föregående år skall utnyttjas i rapporteringen är en sak som företaget själv kan besluta om, vilket betyder att omvandlingen av de historiska uppgifterna till euro görs frivilligt. Obs! Det officiella bokslutet skall innehålla jämförelseuppgifter från föregående år i fråga om posterna i resultat- och balansräkningen. Omvandling av bankkontona till euro Företagets betalningsrörelsekonto omvandlas i banken till euro. Se också sidan 6. Bokföring Affärshändelserna noteras i eurobelopp i huvudbokföringen. I huvudbokföringen kan endast en myntenhet vara i bruk i gången. Till huvudbokföringen kan komma information från delbokföringarna, som är t.ex. löneräkningen, bokföringen av kontantförsäljningen, försäljnings- eller inköpsväsendet, och dessa kan ha en annan myntenhet än huvudbokföringen. Slutsaldot i en delbokföring i markbelopp omvandlas till euro innan det inbegrips i huvudbokföringen som står i eurobelopp. Bruket av delbokföringar gör det möjligt att stegvis övergå till euro. Till den 31 december 2001 lönar det sig att hålla bokföringen av kontantförsäljningen i mark. Kassans slutsaldo noteras i huvudbokföringen i euro. Försäljningsfakturorna Försäljningsfaktureringen omvandlas till euro och fakturorna noteras i eurobelopp i bokföringen. Eftersom banken utför omräkningen av myntenheten under övergångsperioden, får mottagaren d.v.s. faktureraren inga problem, fastän köparen använder en annan myntenhet än säljaren. Ifall en faktura under övergångsperioden sänds till en kund i mark och den egna bokföringen förs i euro, beräknas eurovärdet för fakturan i markbelopp i försäljningsreskontran. Alla fakturor som år 2002 skall stå i euro. Inköpsfakturor Under övergångsperioden får företaget inköpsfakturor både i euro och mark. Sedan övergången till euro har skett noteras markfakturorna i bokföringen i eurobelopp. I bokföringsprogrammet kan finnas en egenskap som underlättar omräkningen av det material som noteras. Bokslutet Det officiella bokslutet upprättas i euro. Bokslutet skall upprättas i euro under den räkenskapsperiod som upphör den 1 januari 2002 eller senare. De företag som har en räkenskapsperiod som avviker från kalenderåret blir, när räkenskapsperioden upphör år 2001, tvungna att besluta om de övergår till euron genast vid räkenskapsperiodens begynnelse eller mitt i räkenskapsperioden. Anmälningar till skattemyndigheterna Till skattemyndigheterna ges anmälningarna i den valuta som företagets bokföring och bokslut har d.v.s. i euro. För övergångsperioden tar skattemyndigheten emot företagets skattedeklarationer, uppgifter för den månatliga övervakningen och kalkyler i den myntenhet som företaget använder. Under år 2002 får således skattedeklarationen för år 2001 ännu lämnas in i mark, om bokslutet har gjorts i mark. Skattedeklarationen för år 2001 är det dock skäl att göra i euro, eftersom marken inte längre är i bruk när skattedeklarationen lämnas in och beskattningen verkställs år Alla de anmälningar som gäller företagets verksamhet år 2002 görs och lämnas in i euro. 4

5 samhet i euro > Lönerna Lönerna kan beräknas i mark till dess den kontanta euron sätts i omlopp, d.v.s. t.o.m. den 31 december Sålunda får löntagarna lönelistor och lönekalkyler i mark. Till utgången av år 2001 registrerar banken lönen i mark på löntagarens bankkonto som använder mark. Löneregistreringarna omvandlas till euro och införs i bokföringen i eurobelopp. Senast vid ingången av år 2002 räknas lönerna och betalas ut i euro. Vid ingången av år 2002 torde man bli tvungen att använda de innehållningsuppgifter som finns på skattekortet för år 2001, vars gränsvärden meddelas både i mark och euro. Ibruktagandet av euron som kontanter Under valutaväxlingsperioden kan företaget hålla kassakontot i markbelopp. De nationella sedlarna från euroområdets övriga länder lönar det sig att växla till mark i god tid före utgången av år FRÅGOR SOM BÖR UPPMÄRKSAMMAS I EKONOMI- FÖRVALTNINGEN Anteckningar om valutan Under övergångsperioden är det viktigt att myntenheten (mark eller euro) klart har antecknats på fakturor, bankgiron och övriga handlingar. Från den 1 januari 2002 skall alla handlingar upprättas i euro. Prismärkningar Euron och marken kan under övergångsperioden användas parallellt när priser anmäls och i marknadsföringsmaterial. Från ingången av år 2002 antecknas priserna i euro, och priserna i mark kan utgöra tilläggsinformation under en skälig tid. Prismärkningarna i mark kan slopas helt den 1 mars Betalning under valutaväxlingsperioden Som betalning tas mark och euro i kontanter, men som växel ges euro. Om inga euro finns, kan mark användas. Omräkning mellan mark och euro Euron räknas om till mark genom att eurons värde multipliceras med en fast omräkningskoefficient 5,94573 (1 =5,94573 mk) och det värde som erhålls på detta sätt avrundas till närmaste penni (fem avrundas uppåt). Marken räknas om till euro genom att markens värde divideras med en fast omräkningskoefficient 5,94573 och det värde som erhålls på detta sätt avrundas till närmaste cent (fem avrundas uppåt). De officiella och slutliga omräkningskoefficienterna för valutorna i euroområdets länder, vilka fastställdes , är: 1 EURO ÄR 5,94573 finska mark 40,3399 belgiska franc 6,55957 franska franc 340,750 grekiska drakma (från ) 0, irländska pund 1,936,27 italienska lire 40,3399 luxemburgska franc 2,20371 nederländska gulden 200,482 portugisiska escudo 166,386 spanska peseta 1,95583 tyska mark 13,7603 österrikiska schilling Se även bakpärmen. Avrundningsdifferenser Under övergångsperioden uppkommer avrundningsdifferenser, när affärstransaktioner räknas om från mark till euro och tillbaka till mark enligt en fast omräkningskoefficient med fem decimaler. Avrundningsdifferensen kan föras in i bokföringen t.ex. på ett konto för avrundningsdifferenser. Penningtransaktioner måste räknas om åt båda hållen t.ex. när säljaren och köparen använder olika myntenheter: slutsumman i en faktura som säljaren har sänt är 300, 00 mark. Köparen registrerar den i sin bokföring och sänder betalningen till banken i form av 50,46 euro. Banken registrerar prestationen på 50,46 euro som 300,02 mark på säljarens konto. Betalning av skatter och försäkringar Skatter, försäkringsavgifter samt lagstadgade olycksfalls- och pensionsförsäkringsavgifter betalas under övergångsperioden i den myntenhet som företaget använder i sin betalningsrörelse. Anmälningar till försäkringsbolaget De årliga anmälningarna gällande de lagstadgade olycksfalls- och pensionsförsäkringarna samt ansvars- och transportförsäkringarna görs i markbelopp under övergångsperioden. Hur man gör en skadeanmälan När en skada sker kan företaget under övergångsperioden fylla i skadeanmälan i den myntenhet som företaget använder i sin ekonomiförvaltning. 5

6 Kontona omvandlas till euro Sista bankdagen Nya konton och lån i euro från den 1 januari 2002 Valutaväxlingsperioden t.o.m. den 28 februari BETALNINGSRÖRELSEN OCH LÅNEN Europeiska centralbanken och Finlands Bank har beslutat att sista bankdagen år 2001 är OMVANDLING AV MYNTENHETEN PÅ BANKKONTONA TILL EURO KONTONA Omvandlingen av ett konto i markbelopp till euro under övergångsperioden sker genom att man kommer överens om detta med banken. Betalningsrörelsekontots nummer, kontoavtal och villkor bibehålls vid omvandlingen. Betalningsrörelsekontona Under övergångsperioden kan företaget ha antingen mark eller euro som myntenhet på sina konton, varvid kontouppgifterna ges i den myntenhet som kontot har. Från den 1 januari 2002 får företaget kontouppgifterna endast i euro. Valutakontona Företaget behöver inte längre särskilda valutakonton för valutorna i de länder som har övergått till euro. Det lönar sig för företaget att redan nu komma överens med banken om hur dessa konton skall sammanslås till ett enda betalningsrörelsekonto i eurobelopp. Bankkonton i andra än euroländernas valutor Inga ändringar behöver göras i konton med valutor som inte hör till euroområdet. Tidsbundna placeringskonton Villkoren för tidsbundna mark- eller valutaplaceringskonton bibehålls oförändrade under hela depositionstiden. Om ett konto i en myntenhet som hör till euroområdet förfaller först efter övergångsperioden, betalas den förfallna depositionen och räntan till depositionsinnehavaren i euro. Nya placeringskonton Företaget kan öppna ett nytt placeringskonto under övergångsperioden antingen i euro, mark eller en annan valuta. Kapitalet och räntan på en deposition som gjorts i en valuta som inte hör till euroområdet betalas i ifrågavarande valuta. KONTANTER Om ett företag behöver eurosedlar och euromynt genast i början av år 2002, lönar det sig att komma överens om detta med banken i god tid under år Se också 2.2 BETALNINGSRÖRELSEN I EURO Den inhemska betalningsrörelsen Företaget kan under övergångsperioden fritt välja när det tar i bruk euron i sin betalningsrörelse. De fakturor som företaget sänder bör vara i euro, om fakturorna förfaller först under år För mark- och eurofakturor finns egna kontogireringsblanketter. Ändringar i ekonomiförvaltningens system Fakturor, löner och direktdebiteringar kan redan nu sändas till banken i eurobelopp. I de maskinläsbara tjänsternas postmodeller har en kod för valutaenheten tillfogats. I de allmännaste bankförbindelseprogrammen har euron redan beaktats. Material i mark kan sändas till banken t.o.m. den 28 december Från den 1 januari 2002 tar banken emot material endast i euro. Bankerna ger kontoutdrag och förteckningar över transaktioner endast i euro från den 1 januari Företaget kan ta emot betalningar med bankkort i markbelopp t.o.m. den 31 december Betalautomattransaktioner eller bankkortsverifikat i markbelopp kan sändas till banken till den 20 januari Betalningar med betalautomat eller kontogirering När fakturor betalas med betalautomat eller kontogirering måste betalaren själv välja myntenhet enligt det om den faktura som skall betalas står i euro eller mark. För undvikande av fel lönar det sig för det fakturerande företaget att använda streckkod i fakturorna. Streckkoden ger vid betalningen automatiskt uppgift om vilken myntenhet som har använts och styr betalningen i rätt belopp till företagets konto. Då blir också referensen rätt. Om fakturans mottagare av misstag har betalt avgiften i fel myntenhet, skall felet rättas till genom att komma överrens om detta med fakturans avsändare. Eventuella fakturor i mark kan betalas t.o.m. den 28 februari 2002 på bankens kontor och som självbetjäning via betalautomat, terminal eller per telefon. Olika kontogireringsblanketter Det finns egna kontogireringsblanketter för marken och euron. Blankettmodellerna och standarderna presenteras i en kontogireringsguide som Bankföreningen i Finland har gett ut och som finns på internet på adressen: Utlandsbetalningar Mottagandet av utlandsbetalningar i mark och i euroområdets övriga myntenheter upphör den 28 december Efter denna tidpunkt tar banken endast emot uppdrag om utlandsbetalningar som har gjorts i eurobelopp och i valutor utanför euroområdet. 2.3 LÅNEN OCH EURON Lån Vid slutet av övergångsperioden omvandlar finansiären automatiskt alla lån i markbelopp till lån i eurobelopp. Nya lån kan efter detta inte längre lyftas i mark. Om omvandlingen till euro av lån i andra myntenheter inom euroområdet än mark kan företaget komma överens med finansiären. Ändringen av myntenheten inverkar inte på räntevillkoren eller övriga avtalsvillkor för lånet. Borgen och övriga säkerheter för lån Borgen och andra säkerheter som företaget har gett för lån i mark tolkas som säkerheter för lån i eurobelopp sedan övergången till euro har skett. Övergången till euro förorsakar inga ändringar i säkerheterna och kräver inga åtgärder av företaget.

7 Kontanter endast i euro från den 1 mars 2002 Bankgaranti Övergången till euro inverkar inte på hur bindande den bankgaranti är som banken har gett. Bankgarantier i mark eller en annan myntenhet som hör till euroområdet fortgår som sådana och de omvandlas till eurobelopp vid utgången av övergångsperioden. Nya bankgarantier kan redan nu erhållas i eurobelopp. 3. AVTALEN 3.1 AVTALENS FORTGÅNG OCH JUSTERING AV DEM De nuvarande avtalens fortgång och bindande verkan på euroområdet Ibruktagandet av euron ändrar inte villkoren i handlingarna, berättigar inte till uppsägning, befriar inte från prestationsskyldigheten och berättigar inte att ensidigt ändra avtal som har ingåtts i en nationell myntenhet. Under övergångsperioden är alla nationella myntenheter ännu i bruk vid sidan av euron och de kan användas i avtal. Betalningar enligt avtal sköts under övergångsperioden i avtalad myntenhet, om avtalsparterna inte kommer överens om något annat. Byte av myntenhet i avtalen under eurotiden med början den 1 januari 2002 Från den 1 januari 2002 omvandlas alla myntenheter i avtal, fakturor, bolagsordningar och författningar enkelt med en fast koefficient och räknas som euro i enlighet med de penningbelopp som nämns i dem utan något särskilt avtal. De nuvarande avtalens fortgång med avtalskompanjoner som inte hör till euroområdet EU:s lagstiftning är naturligtvis förpliktande endast inom unionens område. Enligt internationella juridiska principer inverkar ibruktagandet av en ny valuta inte på avtalen. Granska avtalen Trots att avtalen fortgår är det bra om företaget granskar och vid behov med den andra avtalsparten går igenom sina nuvarande avtal för att alla, om så bara litet, oklara situationer skall kunna undvikas. I synnerhet långvariga avtal som har ingåtts i nationella myntenheter särskilt utanför euroområdet, såsom långvariga avtal (service-, underhålls- och utvecklingsavtal), leveransavtal, återförsäljningsavtal, anskaffningsavtal, finansieringsavtal är det skäl att granska, om avtalet går ut efter övergångsperioden, avtalet är bundet vid en nationell referensränta eller priset på en produkt är bundet vid en ändring i förhållandena mellan valutakurserna. Avtalsfriheten på euroområdet under övergångsperioden Under övergångsperioden har det avtalats om principen inget tvång, inget hinder, d.v.s. företagens avtalsfrihet bibehålls. Bankernas omräkningstjänst gör det möjligt för företaget att också ingå avtal i eurobelopp under övergångsperioden, fastän det inte annars skulle ha övergått till euro. Andra detaljer som hänför sig till avtal och lagstiftning Företagen måste också förbereda sig på flera andra situationer i praktiken. Till exempel är det bra för ett företag som övergår till euro att i god tid reda ut om underhållsavtalet med den programleverantör som har levererat datasystemet innehåller en gratis uppdateringsskyldighet eller om det är fråga om en investering som t.o.m. kan bli stor. 3.2 AKTIEKAPITAL Möjligheterna att uttrycka aktiebolagens aktiekapital och andelslagens andelskapital i euro underlättas genom att flera alternativ erbjuds, av vilka de enklaste inte kräver just alls några åtgärder av företagen. Patent- och registerstyrelsen omvandlar vid början av år 2002 de resterande registeranteckningarna i markbelopp till euro. Registermyndigheten ändrar inte bolagsordningens text på tjänstens vägnar. Bolaget bör göra omvandlingen i samband med att bestämmelserna om aktiekapitalet eller det nominella värdet i bolagsordningen ändras nästa gång. Bolaget behöver i regel inte heller ändra sina aktiebrev, andra värdepapper eller intyg till eurobelopp. Aktiebolagen kan övergå till nominellt värdelösa aktier eller ändra de nominella värdena till närmaste eurobelopp eller en bråkdel av detta i förenklad ordning. Nominellt värdelöst: Bolaget kan helt avstå från det nominella värdet och ersätta det med ett bokföringsvärde för aktien. Detta erhålls genom att aktiekapitalet delas med antalet aktier. Ett aktiebolags minimiaktiekapital skall i fortsättningen vara minst 8000 euro eller ,84 mark. Det är skäl att minnas att gamla bolag, som har grundats med ett aktiekapital på mark, är skyldiga att höja sitt aktiekapital till miniminivån senast inom september PANTBREV OCH FÖRETAGSINTECKNINGAR Innehavare av fastighets- och företagsinteckningar samt pantbrev (t.ex. finansiärer) har beviljats rätt att ansöka om att en inteckning i markbelopp skall omvandlas och vid behov sänkas till ett jämnt eurobelopp, i allmänhet till närmaste hundra euro. Ändringen sker i samband med vanliga revideringar, vilket gör att inga åtgärder krävs av företaget. Nya pantbrev kan också ansökas i eurobelopp. I nya långvariga avtal med kompanjoner utanför EU kan följande eurovillkor tillfogas: införandet av euron inverkar inte på detta avtal. 7

8 SÄTTEN ATT MÄRKA UT EURON 12,35 euro eller i vanlig löpande text 12 euro 35 cent 12,35 i tabeller och prislistor etc. används den internationella symbolen 12,35 e eller euron kan också förkortas e 12 e 35 cnt och cent cnt 12,35 EUR valutakod, används på samma sätt som FIM OMRÄKNINGSKOEFFICIENTERNA: 1 euro är 5,94573 finska mark 40,3399 luxemburgska franc 40,3399 belgiska franc 2,20371 nederländska gulden 6,55957 franska franc 200,482 portugisiska escudo 340,750 grekiska drakma 166,386 spanska peseta 0, irländska pund 1,95583 tyska mark 1.936,27 italienska lire 13,7603 österrikiska schilling EXEMPEL PÅ OMRÄKNING: Guidens utgivare har utbildat egna sakkunniga för att ge företagen råd i fråga om övergången till euro. Deras kontaktinformation finns nedan: De euroansvariga vid TE-centralernas företagsavdelningar Finnvera Abp, tfn och regionkontoren MeritaBanks kontor Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund Helsingfors tfn och ombuden i regionerna Servicearbetsgivarna Helsingfors tfn och regionkontoren Företagarna i Finland Helsingfors tfn och regionorganisationerna Bokföringsbyråernas Förbund rf Eurorådgivningscentralerna 1) Hur många euro är 235,70 mark? Divisionskalkyl 235,70 mk : 5,94573 = 39,64189 euro => Avrundning: 39 euro 64 cent 2) Hur många mark är 27,21 euro? Multiplikationskalkyl 27,21 euro x 5,94573 = 161,78331 mark => Avrundning: 161 mark 78 penni 3) Hur många mark är 568,70 franska franc? Omvandling via euro (divideras med FRF-koefficienten och multipliceras med FIM-koefficienten, mellansumman kan avrundas till minst tre decimaler och slutsumman till två): 568,70 FRF : 6,55957 = 86,69776 euro => 86,698 x 5,94573 = 515,4829 FIM => 515 mark 48 penni 4) Hur många mark är 187,50 USA-dollar? En extern valuta divideras med ifrågavarande valutas eurokurs och de euro som fås på detta sätt multipliceras med koefficienten till mark. Om dollarns kurs är 0,863762, är uträkningen följande: 187,50 USD : 0, = 217, euro => 217,074 x 5,94573 = 1290,6634 mk => 1290 mark 66 penni EUROGUIDER: Plan för ibruktagandet av euron 2001/2002 som har getts ut av finansministeriet Företagsavdelningarna vid de lokala TE-centralerna och Övergången till euro i Finland 2002 Finlands Bank och Bankföreningen i Finland med dess medlemsbanker har utarbetat en nationell plan för övergången till sedlar och mynt i euro. eller Eurosedlar och -mynt Beställningar: tfn , , Euron. Möjlighet eller hot Plan för affärsverksamheten i eurotid En guide för företag som också kan fås på svenska av denna guides utgivare och på finska som nätpublikation på följande hemsidor: HIM INDUSTRINS OCH ARBETSGIVARNAS CENTRALFÖRBUND FINNVERA FÖRETAGARNA I FINLAND MERITA SERVICEARBETSGIVARNA 8 Europeiska Centralbanken har på eurosedlarnas design. YEM

Lättläst. Finland tar euron i bruk. Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002. Spara instruktionerna

Lättläst. Finland tar euron i bruk. Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002. Spara instruktionerna Lättläst Finland tar euron i bruk Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002 Spara instruktionerna Innehåll Mark blir euro 3 Så här övergår vi till euro 4 Så här räknar du om mark till euro 6 Euromynten 7 Eurosedlarna

Läs mer

Euron och bankärendena

Euron och bankärendena I denna broschyr har vi samlat nyttig information om hur euron kommer att påverka bankärendena. Läs igenom broschyren och spara den för kommande behov. Den innehåller också viktig information för årsskiftet.

Läs mer

Euroguide för varje hushåll Spara guiden

Euroguide för varje hushåll Spara guiden Euroguide för varje hushåll Finland tar euron i bruk Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002 Spara guiden Innehåll Mark blir euro 3 Inväxlingsperiod 4 Så här räknar du om mark till euro 6 Euro som betalningsmedel

Läs mer

Euroguide för varje hushåll Spara guiden

Euroguide för varje hushåll Spara guiden Euroguide för varje hushåll Finland tar euron i bruk Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002 Spara guiden Innehåll Mark blir euro 3 Inväxlingsperiod 4 Så här räknar du om mark till euro 6 Euro som betalningsmedel

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.1.2004 KOM(2004) 32 slutlig 2004/0009 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om omräkningskurserna mellan euron och valutorna för de medlemsstater som

Läs mer

Hur känna igen eurosedlarna och euromynten?

Hur känna igen eurosedlarna och euromynten? Mark byts ut mot euro Hur känna igen eurosedlarna och euromynten? EUROGUIDE FINLANDS BANK Spara euroguiden! Mark byts ut mot euro Den 1 januari 2002 börjar Finland och elva andra europeiska länder använda

Läs mer

Brussels, 7 January 2002

Brussels, 7 January 2002 Brussels, 7 January 2002 EU-kommissionären för ekonomiska och monetära frågor Pedro Solbes säger: "Europeiska unionen har framgångsrikt klarat en historisk utmaning. Vi har byggt upp euron och inlett en

Läs mer

Åbo stads Euro-projekt. Thorbjörn Andersson, FL Datateknikchef Åbo stads datateknikavdelning epost: thorbjorn.andersson@turku.fi

Åbo stads Euro-projekt. Thorbjörn Andersson, FL Datateknikchef Åbo stads datateknikavdelning epost: thorbjorn.andersson@turku.fi Åbo stads Euro-projekt Thorbjörn Andersson, FL Datateknikchef Åbo stads datateknikavdelning epost: thorbjorn.andersson@turku.fi Innehållsförteckning Bakgrund Kort om Åbo Introduktion Huvudpunkter Erfarenheter

Läs mer

Speciella villkor för 1 (5) för tidsbundet konto

Speciella villkor för 1 (5) för tidsbundet konto Speciella villkor för 1 (5) Inlåningsränta Inlåningsräntan är fast under hela insättningsperioden. Beräkning och betalning av inlåningsränta Ränta beräknas från insättningsdagen till förfallodagen, exklusive

Läs mer

förrättas från och med ingången av 2002 endast i euro. I gemenskapens tulllagstiftning

förrättas från och med ingången av 2002 endast i euro. I gemenskapens tulllagstiftning 5HJHULQJHQVSURSRVLWLRQWLOO5LNVGDJHQPHGI UVODJWLOO ODJRPlQGULQJDYWXOODJHQ 352326,7,21(16+898'6$ /,*$,11(+c// $//0b1027,9(5,1* I denna proposition föreslås att i tullagen görs de ändringar som följer av

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 sysselsättningslagen, 9 lönegarantilagen, 8 lagen om lönegaranti för sjömän och lagen om kollektivavtal PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Utdrag ur servicetaxan för privatkunder Konton, betalningar, kontoinformation

Utdrag ur servicetaxan för privatkunder Konton, betalningar, kontoinformation Utdrag ur servicetaxan för privatkunder Konton, betalningar, kontoinformation Gäller från 1.1.2009 KONTON BRUKSKONTO Till försäljning bara Brukskonto 0 17 år (Ungdomsbrukskonto) Månadsavgift för brukskontopaket

Läs mer

Brussels, 4 January 2002

Brussels, 4 January 2002 Brussels, 4 January 2002 Enligt uppgifter från det europeiska nätverket för snabb informationsutväxling hade i genomsnitt nästan 97 % av alla uttagsautomater ställts om till euro den 3 januari, ungefär

Läs mer

Brukskonto 1 (6) Särskilda och allmänna villkor 04.14

Brukskonto 1 (6) Särskilda och allmänna villkor 04.14 Brukskonto 1 (6) Särskilda villkor Definition av kontot Brukskonto är avsett för skötsel av dagliga bankärenden och omfattas inte av uttagsbegränsningar. Inlåningsränta Inlåningsränta på kontot: 0,00 %

Läs mer

gemensamma Innehåll: Direktdebitering SEPAs effekter för företag ALLMÄNT betalningarnas snabbhet är i framtiden är till fördel för Betalkort

gemensamma Innehåll: Direktdebitering SEPAs effekter för företag ALLMÄNT betalningarnas snabbhet är i framtiden är till fördel för Betalkort GENOMFÖRANDET AV DET GEMENSAMMA EUROBETALNINGSOMRÅDET SEPA I FINLAND FRÅGOR OCH SVAR Innehåll: Allmänt Girering Direktdebitering Betalkort SEPAs effekter för företag ALLMÄNT 1. VAD ÄR SEPA? SEPA är en

Läs mer

Lag. som har samband med dem. Riksdagen, som i ärendet mottagit ekonomiutskottets betänkande nr 17/1998 rd, har antagit följande lagar:

Lag. som har samband med dem. Riksdagen, som i ärendet mottagit ekonomiutskottets betänkande nr 17/1998 rd, har antagit följande lagar: RSv 107/1998 rd - RP 79/1998 rd Riksdagens svar på regeringens proposition med rörslag till lagar om ändring av lagen om aktiebolag, lagen om bostadsaktiebolag och vissa lagar som har samband med dem Till

Läs mer

Villkor för e-fakturaservice för företagskunder

Villkor för e-fakturaservice för företagskunder Villkor för e-fakturaservice för företagskunder Gäller fr.o.m. 01.1. 2013 Nedanstående avtalsvillkor tillämpas mellan Banken och Kunden vid hanteringen av e- som kunden sänder och/eller mottar via en elektronisk

Läs mer

37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999

37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999 Bokföringsnämndens kommunsektion, 8.12.1998 37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999 Bokföringsnämndens kommunsektion har beslutat

Läs mer

12/2012 Cash Management

12/2012 Cash Management 12/2012 Cash Management Likviditetsoptimering skapar stabilitet i företagets ekonomi s. 2 SEPA framskrider steg för steg s. 6 Tidsscheman för betalningar vid årsskiftet s. 12 Danske Bank tillhandahåller

Läs mer

Fusion / delning Bilaga till blankett Y4 Aktiebolag / publikt aktiebolag

Fusion / delning Bilaga till blankett Y4 Aktiebolag / publikt aktiebolag FIRMA (ifylls alltid) Övertagande bolag vid fusion / Ursprungligt bolag / Bolag som bildas vid kombinationsfusion Bolagets namn Företags- och organisationsnummer Överlåtande bolag / Övertagande bolag vid

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Utgiven i Helsingfors den 30 april 2010 Nr 290 304 INNEHÅLL Nr Sidan 290 Betaltjänstlag... 1121 291 Lag om ändring av 7 kap. 19 i konsumentskyddslagen... 1144 292 Lag

Läs mer

Möte mellan ekonomi- och finansministrarna, centralbankscheferna, Europeiska kommissionen och Europeiska monetära institutet Bryssel den 3 maj 1998

Möte mellan ekonomi- och finansministrarna, centralbankscheferna, Europeiska kommissionen och Europeiska monetära institutet Bryssel den 3 maj 1998 8172/98 (Presse 126) C/98/126 Möte mellan ekonomi- och finansministrarna, centralbankscheferna, Europeiska kommissionen och Europeiska monetära institutet Bryssel den 3 maj 1998 Ordförande : Gordon BROWN

Läs mer

DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION 5/2013

DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION 5/2013 Danske Bank Abp, www.danskebank.fi DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION 5/2013 Information om Aktiedepositionen: Depositionens mottagare: Danske Bank Abp AKTIEDEPOSITION 5/2013 Till underliggande instrument

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 162/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändringar som införandet av euron förutsätter i vissa lagar som gäller statsfinanserna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

handbok om euromatti Mörttinen Leena Paldán (red.)

handbok om euromatti Mörttinen Leena Paldán (red.) handbok om euromatti Mörttinen Leena Paldán (red.) Textförfattarna Matti Mörttinen, som är journalist vid tidningen Aamulehti, har specialiserat sig på integrationsfrågor. Han har utbildat journalister

Läs mer

Etableringsanmälan Bilaga till blankett Y1 Aktiebolag / publikt aktiebolag

Etableringsanmälan Bilaga till blankett Y1 Aktiebolag / publikt aktiebolag Etableringsanmälan Bilaga till blankett Y1 Aktiebolag / publikt aktiebolag 1 FIRMA DATUM FÖR AVTAL OM BOLAGSBILDNING AKTIEKAPITAL OCH AKTIER Aktiekapitalets belopp Antal aktier Aktiens nominella belopp

Läs mer

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för företagare (FöPL)

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för företagare (FöPL) Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för företagare (FöPL) FöPL-Villkor Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för företagare (FöPL) Godkända av social-

Läs mer

Ansökan om lagstadgad ArPL-pensionsförsäkring

Ansökan om lagstadgad ArPL-pensionsförsäkring Försäkringsnummer 56- Ansökan om lagstadgad ArPL-pensionsförsäkring Denna ansökan gäller pensionsförsäkring som fyller minimivillkoren enligt lagen om pension för arbetstagare, som trädde i kraft 1.1.2007.

Läs mer

Aktiestrukturen beskrivs närmare i Bolagets vid varje tidpunkt gällande bolagsordning. Tilläggsuppgifter finns på webbplatsen www.nordea.com.

Aktiestrukturen beskrivs närmare i Bolagets vid varje tidpunkt gällande bolagsordning. Tilläggsuppgifter finns på webbplatsen www.nordea.com. ALLMÄNNA VILLKOR FÖR NORDEA BANK AB:S (PUBL) AKTIEDEPÅBEVIS 1. Allmänt Nordea Bank AB (publ) (nedan Bolaget ) har utsett Nordea Bank Finland Abp (nedan Emittent ) till emittent av bolagets aktiedepåbevis

Läs mer

Avtalsvillkor för Pålitlig Partner-tjänsten

Avtalsvillkor för Pålitlig Partner-tjänsten Avtalsvillkor för Pålitlig Partner-tjänsten Dessa avtalsvillkor tillämpas när Företaget ansluter sig till Pålitlig Partnertjänsten genom att lämna in en fullmakt till Suomen Tilaajavastuu Oy (senare ST).

Läs mer

Tidsbundet valutakonto Speciella och allmännä villkor 11/98

Tidsbundet valutakonto Speciella och allmännä villkor 11/98 SPECIALVILLKOR FÖR TIDSBUNDET VALUTAKONTO Kontots karaktär Ett tidsbundet valutakonto är ett konto avsett för valutadeposition för privatpersoner, samfund och företag. Kontovillkor och -avtal Nordea Banks

Läs mer

ÅLANDSBANKEN ABP:s OPTIONSRÄTTER 1998

ÅLANDSBANKEN ABP:s OPTIONSRÄTTER 1998 ÅLANDSBANKEN ABP:s OPTIONSRÄTTER 1998 Ålandsbanken Abp:s ordinarie bolagsstämma har 20.03.1998 (vissa villkor ändrade 18.03.1999 och 16.03.2000) beslutat om en emission av optionsrätter enligt följande

Läs mer

Tips inför årsskiftet Skatteinfo för proffs inom ekonomiförvaltning 2016

Tips inför årsskiftet Skatteinfo för proffs inom ekonomiförvaltning 2016 Tips inför årsskiftet 2017 Skatteinfo för proffs inom ekonomiförvaltning 2016 1 Skatteperioder Allt fler företag kan i fortsättningen ansöka om en förlängd skatteperiod tack vare att omsättningsgränserna

Läs mer

ÖVERLÅTELSEHANDLING AV APPORTEGENDOM MELLAN KARLEBY STAD OCH KARLEBY HAMN AB

ÖVERLÅTELSEHANDLING AV APPORTEGENDOM MELLAN KARLEBY STAD OCH KARLEBY HAMN AB ÖVERLÅTELSEHANDLING AV APPORTEGENDOM MELLAN KARLEBY STAD OCH KARLEBY HAMN AB 31.12.2014 1(7) ÖVERLÅTELSEHANDLING AV APPORTEGENDOM Den här överlåtelsehandlingen för apportegendom (nedan "Överlåtelsehandling")

Läs mer

V I L L KOR. Sida 1 av 5

V I L L KOR. Sida 1 av 5 V I L L KOR S E P A C O R E D I R E C T D E B E T, f ö r B e t a l a r e ( n e d a n k a l l a t S D D C o r e ) f ö r K o n s u m e n t / I c k e - k o n s u m e n t Sida 1 av 5 Villkor för SDD Core utgörs

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändringar som införandet av euron förutsätter i vissa lagar inom justitieministeriets förvaltningsområde PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Ålandsbanken placeringsfonder

Ålandsbanken placeringsfonder Ålandsbanken placeringsfonder Gemensamma stadgar för de av Ålandsbanken Fondbolag Ab förvaltade placeringsfonderna vilka verkar i enlighet med Europeiska gemenskapens fondföretagsdirektiv (UCITS IV). 1

Läs mer

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen Företagets skuld till ägaren Skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder brukar benämnas företagets

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

handbok om euromatti Mörttinen Leena Paldán (red.)

handbok om euromatti Mörttinen Leena Paldán (red.) handbok om euromatti Mörttinen Leena Paldán (red.) Textförfattarna Matti Mörttinen, som är journalist vid tidningen Aamulehti, har specialiserat sig på integrationsfrågor. Han har utbildat journalister

Läs mer

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Gireringar...2. Betalningssätten och betalningsuppdragets bekräftelse...3. Att spara betalningar och förfallodagsbetalningar...3

Gireringar...2. Betalningssätten och betalningsuppdragets bekräftelse...3. Att spara betalningar och förfallodagsbetalningar...3 för privatkunder produktbeskrivning 1 (5) Innehåll Gireringar...2 Betalningssätten och betalningsuppdragets bekräftelse...2 Att spara betalningar och förfallodagsbetalningar...2 Tjänsten är tillgänglig

Läs mer

Finnvera kompletterar finansmarknaden och hjälper finländare att skapa nytt. 4.2.2016 Luottamuksellinen / Tekijä 1

Finnvera kompletterar finansmarknaden och hjälper finländare att skapa nytt. 4.2.2016 Luottamuksellinen / Tekijä 1 Finnvera kompletterar finansmarknaden och hjälper finländare att skapa nytt 4.2.2016 Luottamuksellinen / Tekijä 1 Finnvera i korthet Finnvera är ett specialfinansieringsbolag som ägs av finska staten och

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Etableringsanmälan Bilaga till blankett Y1 Andelslag / andelsbank

Etableringsanmälan Bilaga till blankett Y1 Andelslag / andelsbank FIRMA DAG DÅ AVTAL OM ANDELSLAGSBILDNING UNDERTECKNADES ANDEL, AKTIEKAPITAL OCH AKTIER ELLER ANNAN INFORMATION I ANSLUTNING TILL MEDLEMSKAP (fyll i vid behov) Andel Andelens nominella belopp (om fastställt)

Läs mer

Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag

Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag Given i Helsingfors den 22 december 2009 1 Ikraftträdande av lagen om bostadsaktiebolag Lagen om bostadsaktiebolag

Läs mer

Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler

Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 372, 31/12/1985 s. 0031-0033

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 2 december 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 2 december 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 2 december (OR. en) 14910/15 FIN 873 STAT 17 FÖLJENOT från: inkom den: 2 december till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens

Läs mer

6. Uppgör notuppgift för premieinkomst enligt försäkringsinspektionens modell för notuppgifter som delats ut i materialet.

6. Uppgör notuppgift för premieinkomst enligt försäkringsinspektionens modell för notuppgifter som delats ut i materialet. SGF- EXAMEN TENTAMEN I BOKFÖRING B-DEL BOKFÖRINGSUPPGIFT 22.5.2008 1. Uppgör en kontoplan med bifogade schema för kontoplan. Konton och kontonamn skall namnges och deras gruppering skall motsvara vad som

Läs mer

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.2016 COM(2016) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslaget till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet till

Läs mer

Ändringsanmälan Bilaga till blankett Y4 Bostadsaktiebolag

Ändringsanmälan Bilaga till blankett Y4 Bostadsaktiebolag FIRMA FO-NUMMER Ifyll endast nya eller ändrade uppgifter. Bifoga inte tomma sidor till anmälan. ÄNDRING I BOLAGSORDNINGEN Datum för ändring av bolagsordningen.. STYRELSE (Styrelsens samtliga ledamöter

Läs mer

VILLKOR FÖR KÖPOPTIONER 2014/2018 AVSEENDE KÖP AV B-AKTIER I B&B TOOLS AB (publ)

VILLKOR FÖR KÖPOPTIONER 2014/2018 AVSEENDE KÖP AV B-AKTIER I B&B TOOLS AB (publ) VILLKOR FÖR KÖPOPTIONER 2014/2018 AVSEENDE KÖP AV B-AKTIER I B&B TOOLS AB (publ) Augusti 2014 2 1 DEFINITIONER I föreliggande villkor ska följande benämningar ha den innebörden som angivits nedan. Bankdag

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR AVGÅENDE OCH ANKOMMANDE VALUTABETALNINGAR

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR AVGÅENDE OCH ANKOMMANDE VALUTABETALNINGAR ALLMÄNNA VILLKOR FÖR AVGÅENDE OCH ANKOMMANDE Dessa allmänna villkor för valutabetalningar har utarbetats vid Danske Bank på basis av de modellvillkor som utarbetats av Finansbranschens Centralförbund (FC).

Läs mer

Etableringspaket för bostadsaktiebolag

Etableringspaket för bostadsaktiebolag Etableringspaket för bostadsaktiebolag I etableringspaketet för bostadsaktiebolag finns alla handlingar som behövs för att bilda och registrera ett bostadsaktiebolag: avtalet om bolagsbildning, bolagsordningen,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385); SFS 2000:32 Utkom från trycket den 22 februari 2000 utfärdad den 10 februari 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

,QI UDQGHW DY HXURQ NRPPLVVLRQHQ UHGRJ U LQJnHQGH I U I UEHUHGHOVHUQD RFK I UHVOnU WMXJR

,QI UDQGHW DY HXURQ NRPPLVVLRQHQ UHGRJ U LQJnHQGH I U I UEHUHGHOVHUQD RFK I UHVOnU WMXJR ,3 Bryssel den 3 april 2001,QI UDQGHW DY HXURQ NRPPLVVLRQHQ UHGRJ U LQJnHQGH I U I UEHUHGHOVHUQD RFK I UHVOnU WMXJR OlPSOLJDnWJlUGHU GDJDU I UH HXURGDJHQ ODGH NRPPLVVLRQHQ IUDP HWW PHGGHODQGH RP I UEHUHGHOVHUQDI

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 24, 26 och 55 i lagen om beskattningsförfarandet

Läs mer

DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION 3/2013

DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION 3/2013 Danske Bank Abp, www.danskebank.fi DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION 3/2013 Information om Aktiedepositionen: Depositionens mottagare: Danske Bank Abp AKTIEDEPOSITION 3/2013 Till underliggande instrument

Läs mer

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen)

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) www.finlandsbank.fi www.rahamuseo.fi/sv www.euro.fi/s Finlands Bank ISBN 978-952-462-580-7

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2002 Utgiven i Helsingfors den 5 april 2002 Nr 232 240 INNEHÅLL Nr Sidan 232 Lag om delägarbostäder som finansieras med räntestödslån för hyresbostäder... 669 233 Lag om ändring

Läs mer

AHM-PROVET 17.11.2012 BETYGSÄTTNINGSPRINCIPER 1 (5)

AHM-PROVET 17.11.2012 BETYGSÄTTNINGSPRINCIPER 1 (5) AHM-PROVET 17.11.2012 BETYGSÄTTNINGSPRINCIPER 1 (5) Fråga 1 a) Skyldighet att betala förmedlingsarvode uppkommer då ett hyresavtal ingås eller uppdragsgivaren vägrar ingå ett hyresavtal som är förenligt

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

Förhandsbesked över inkommande valutabetalningar Beskrivning av tjänsten

Förhandsbesked över inkommande valutabetalningar Beskrivning av tjänsten Förhandsbesked över inkommande valutabetalningar Beskrivning av tjänsten Innehåll 1 Allmän beskrivning... 3 1.1 Fördelarna med tjänsten... 3 1.2 Tidtabell... 3 1.3 Problemsituationer och kontakt... 3 2

Läs mer

Danske Bank DDBO 3301: Valutaobligation Stark USD

Danske Bank DDBO 3301: Valutaobligation Stark USD Danske Bank DDBO 3301: Valutaobligation Stark USD Information om lånet: Lånets emittent: Danske Bank A/S. Emittentens ombud: Danske Bank Abp Lånets ISIN-kod: FI4000076161 Valutaobligation Stark USD USA:s

Läs mer

DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION 2/2014

DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION 2/2014 Danske Bank Abp, www.danskebank.fi DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION 2/2014 Information om Aktiedepositionen: Depositionens mottagare: Danske Bank Abp AKTIEDEPOSITION 2/2014 Till underliggande instrument

Läs mer

LÅNESPECIFIKA VILLKOR FÖR ÅLANDSSBANKEN ABP MASSKULDEBREVSPROGRAM 2004

LÅNESPECIFIKA VILLKOR FÖR ÅLANDSSBANKEN ABP MASSKULDEBREVSPROGRAM 2004 LÅNESPECIFIKA VILLKOR FÖR ÅLANDSSBANKEN ABP MASSKULDEBREVSPROGRAM 2004 Dessa lånespecifika villkor bildar tillsammans med de allmänna villkoren för Ålandsbanken Abp:s masskuldebrevsprogram av den 8 april

Läs mer

Norvestia Abp BÖRSMEDDELANDE kl (6)

Norvestia Abp BÖRSMEDDELANDE kl (6) Norvestia Abp BÖRSMEDDELANDE 20.12.2004 kl. 12.00 1(6) NORVESTIA HAR BESLUTAT ATT GENOMFÖRA AKTIEEMISSION Norvestia Abp:s styrelse har fattat beslut om genomförande av aktieemission med stöd av den extra

Läs mer

ALLMÄNNA KONTOVILLKOR

ALLMÄNNA KONTOVILLKOR F.1 16.6.2010/3 ALLMÄNNA KONTOVILLKOR I ALLMÄNNA KONTOVILLKOR II ALLMÄNNA VILLKOR FÖR TIDSBEGRÄNSADE KONTON III SPECIELLA VILLKOR FÖR VALUTAKONTON GODKÄNNANDE AV KONTOVILLKOR Finansinspektionen har godkänt

Läs mer

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT tills vidare 1 (7) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.6.2013 COM(2013) 337 final 2013/0176 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland SV SV MOTIVERING

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning L 373/1. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)

Europeiska unionens officiella tidning L 373/1. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) 21.12.2004 Europeiska unionens officiella tidning L 373/1 I (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2182/2004 av den 6 december 2004 om medaljer och symboliska mynt som

Läs mer

ALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten 2005

ALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten 2005 ALLMÄN MOTIVERING Ekonomiska utsikter Inkomstposterna Balans och statsskulden Till riksdagen avlåts regeringens proposition om en andra tilläggsbudget för 2005. Den uppfattning av den ekonomiska utvecklingen

Läs mer

Anvisningar för enheter inom den offentliga hälso- och sjukvården: anmälan om sjukvårds- och moderskapsförmåner samt utredning för statlig ersättning

Anvisningar för enheter inom den offentliga hälso- och sjukvården: anmälan om sjukvårds- och moderskapsförmåner samt utredning för statlig ersättning Anvisningar för enheter inom den offentliga hälso- och sjukvården: anmälan om sjukvårds- och moderskapsförmåner samt utredning för statlig ersättning INNEHÅLL Innehåll 1 Från och med när kan man ansöka

Läs mer

Avtal om kassakravskonto

Avtal om kassakravskonto Avtal 1 (5) Avtal om kassakravskonto Kontohavare: Kontonummer: BIC-kod: XX-bank Ab (IBAN xxx xxx) XXXXXXX 1 Syftet med avtalet 2 Kontovillkor I avtalet definieras de förfaranden och det ansvar enligt vilka

Läs mer

SGF Examen. Prov i bokföring B-DEL BOKSLUTSUPPGIFT 18.5.2006

SGF Examen. Prov i bokföring B-DEL BOKSLUTSUPPGIFT 18.5.2006 SGF Examen Prov i bokföring B-DEL BOKSLUTSUPPGIFT 18.5.2006 1. Uppgör en kontoplan på bifogade blankett för kontoplan. Kontonas uppläggning och namn skall motsvara uppläggning och benämningar i den officiella

Läs mer

Swedbank ABs. SPAX Lån 599. Slutliga Villkor Lån 599

Swedbank ABs. SPAX Lån 599. Slutliga Villkor Lån 599 Slutliga Villkor Lån 599 Swedbank ABs SPAX Lån 599 Dollarintervall - Återbetalningsdag 2013-02-19 Serie A (SWEODOL1) - BAS (sidan 4) Emissionskurs 100 procent och återbetalningskurs lägst 100 procent.

Läs mer

ArPL-försäkringen i ett nötska

ArPL-försäkringen i ett nötska ArPL-försäkringen 2013 Försäkra enkelt hos Etera ch t för snabb o Eteras recep ervice tspensionss flexibel arbe nsionsste arbetspe De aktuella avgifterna tjänster elektroniska Behändiga din tjänst experter

Läs mer

Dokument som behövs för att kunna öppna ett bankkonto och skapa en kundrelation:

Dokument som behövs för att kunna öppna ett bankkonto och skapa en kundrelation: 1 Öppnande av bankkonto I denna bilaga finns information om de dokument och utredningar som bankerna i allmänhet kräver för att öppna ett bankkonto för ett företag. Praxis kan variera något mellan bankerna.

Läs mer

XXX Innehållsförteckning

XXX Innehållsförteckning XXX Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Förberedelser för kontantövergången 2002 5 Kontantbytet land för land 6 Sedeltillverkning, cirkulering, förfalskningar; framtiden 8 Formgivning av sedlarna

Läs mer

RP 202/2005 rd. räntor på s.k. oreglerade fordringar inte räknas som skattepliktig inkomst vid beskattningen

RP 202/2005 rd. räntor på s.k. oreglerade fordringar inte räknas som skattepliktig inkomst vid beskattningen Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och temporär ändring av lagens 19 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Läs mer

Finansiering för att starta ett företag

Finansiering för att starta ett företag Finansiering för att starta ett företag Finansiering från Finnvera vid etablering av företagsverksamhet Planerar du att grunda ett företag? En bra affärsidé, företagarfärdigheter och en omsorgsfull planering

Läs mer

Försäkringsvillkor för OFLAfritidsolycksfallsförsäkring

Försäkringsvillkor för OFLAfritidsolycksfallsförsäkring Försäkringsvillkor för OFLAfritidsolycksfallsförsäkring Betryggande välfärd LPA Dessa försäkringsvillkor gäller olycksfallsförsäkring för fritiden enligt 21 5 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring för

Läs mer

Nedan beskrivs betalningstyperna i Business Online vid landval Sverige, med gällande stopptider. Du kan välja mellan följande betalningstyper:

Nedan beskrivs betalningstyperna i Business Online vid landval Sverige, med gällande stopptider. Du kan välja mellan följande betalningstyper: Motsvarande vägledningar för vänstermeny hittar du längre ner i dokumentet Generellt Nedan beskrivs betalningstyperna i Business Online vid landval Sverige, med gällande stopptider. Du kan välja mellan

Läs mer

Utdrag ur servicetaxan för privatkunder Konton, kort, betalningar och kontoinformation Gäller från 15.2.2015

Utdrag ur servicetaxan för privatkunder Konton, kort, betalningar och kontoinformation Gäller från 15.2.2015 Utdrag ur servicetaxan för privatkunder Konton, kort, betalningar och kontoinformation Gäller från 15.2.2015 KONTO BRUKSKONTO Månadsavgift för Danske kontot 2,00 Brukskonto, kunden 0 17 år 0,00 (Ungdomsbrukskonto)

Läs mer

utan användningsbegränsningar till följd av kontoavtal eller -villkor eller lag. Dessa allmänna villkor för företagskonton träder i kraft 15.11.2012.

utan användningsbegränsningar till följd av kontoavtal eller -villkor eller lag. Dessa allmänna villkor för företagskonton träder i kraft 15.11.2012. Allmänna villkor för företagskonton Dessa allmänna villkor för företagskonton träder i kraft 15.11.2012. Dessa villkor tillämpas på företags kontoavtal och är en del av kontoavtalet. Utöver dessa villkor

Läs mer

Offentliga sektorns underskott och skuld 2015

Offentliga sektorns underskott och skuld 2015 Offentlig ekonomi 206 Offentliga sektorns underskott och skuld 205 Den offentliga sektorns underskott 2,8 procent och skuld 63,6 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 205 Enligt de reviderade

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering

Läs mer

DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION VIII/2012

DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION VIII/2012 Danske Bank Abp, www.danskebank.fi DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION VIII/2012 Information om Aktiedepositionen: Depositionens mottagare: Danske Bank Abp Aktiedeposition VIII/2012 Till underliggande instrument

Läs mer

Aktia Personskydd. Produktfakta. Gäller fr.o.m. 1.1.2016. Ingående av avtal 2. Hälsotillståndet påverkar beviljandet av en försäkring 2

Aktia Personskydd. Produktfakta. Gäller fr.o.m. 1.1.2016. Ingående av avtal 2. Hälsotillståndet påverkar beviljandet av en försäkring 2 Aktia Personskydd Produktfakta Gäller fr.o.m. 1.1.2016 Innehållsförteckning Ingående av avtal 2 Hälsotillståndet påverkar beviljandet av en försäkring 2 Avtalets innehåll 2 Förmånstagare 2 Adress- eller

Läs mer

OMRÄKNINGSVILLKOR FÖR KÖPOPTIONER 2015/2019 AVSEENDE KÖP AV AKTIER AV SERIE B I ADDTECH AB (publ)

OMRÄKNINGSVILLKOR FÖR KÖPOPTIONER 2015/2019 AVSEENDE KÖP AV AKTIER AV SERIE B I ADDTECH AB (publ) OMRÄKNINGSVILLKOR FÖR KÖPOPTIONER 2015/2019 AVSEENDE KÖP AV AKTIER AV SERIE B I ADDTECH AB (publ) Definitioner I föreliggande villkor ska följande benämningar ha den innebörd som angivits nedan. Bankdag

Läs mer

OMRÄKNINGSVILLKOR FÖR KÖPOPTIONER 2013/2017 AVSEENDE KÖP AV AKTIER I ADDTECH AB (publ)

OMRÄKNINGSVILLKOR FÖR KÖPOPTIONER 2013/2017 AVSEENDE KÖP AV AKTIER I ADDTECH AB (publ) OMRÄKNINGSVILLKOR FÖR KÖPOPTIONER 2013/2017 AVSEENDE KÖP AV AKTIER I ADDTECH AB (publ) Definitioner I föreliggande villkor ska följande benämningar ha den innebörd som angivits nedan. Bankdag dag som inte

Läs mer

DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION 7/2013

DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION 7/2013 Danske Bank Abp, www.danskebank.fi DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION 7/2013 Information om Aktiedepositionen: Depositionens mottagare: Danske Bank Abp AKTIEDEPOSITION 7/2013 Till underliggande instrument

Läs mer

Hur långt kommer dina besparingar att ta dig?

Hur långt kommer dina besparingar att ta dig? Hur långt kommer dina besparingar att ta dig? Sharesave Sharesave erbjuder dig möjligheten att göra månatliga insättningar under tre år och använda dessa besparingar för att köpa aktier i Thomas Cook Group

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.4.2004 KOM(2004) 348 slutlig 2004/0114 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om införande av vissa restriktiva åtgärder till stöd för ett effektivt genomförande

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen den 25 november 2014, 565

Fastställd av kommunstyrelsen den 25 november 2014, 565 Riktlinje 2014-11-25 Finansinstruktion för majoritetsägda bolag KS2014/0966 Fastställd av kommunstyrelsen den 25 november 2014, 565 Finansinstruktionen fungerar som ett komplement till Riktlinjer för kommunkoncernens

Läs mer

Placeringsfondens namn är Sparbanken Ryssland specialplaceringsfond (nedan Fonden), på finska Säästöpankki Venäjä erikoissijoitusrahasto

Placeringsfondens namn är Sparbanken Ryssland specialplaceringsfond (nedan Fonden), på finska Säästöpankki Venäjä erikoissijoitusrahasto Sparbanken Ryssland specialplaceringsfond Stadgar 1 1 Namn Placeringsfondens namn är Sparbanken Ryssland specialplaceringsfond (nedan Fonden), på finska Säästöpankki Venäjä erikoissijoitusrahasto 2 Fondbolag

Läs mer

Aktiebolagslagen och behovet att ändra den diskuteras på webben 6-25 oktober

Aktiebolagslagen och behovet att ändra den diskuteras på webben 6-25 oktober Aktiebolagslagen och behovet att ändra den diskuteras på webben 6-25 oktober Aktiebolagslagen berör direkt eller indirekt största delen av finländarna. Justitieministeriet ordnar den 6-25 oktober en öppen

Läs mer

VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER 2015/2018 I DIGNITANA AB (PUBL) EMMITERADE ENLIGT BESLUT DEN 13 AUGUSTI 2015

VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER 2015/2018 I DIGNITANA AB (PUBL) EMMITERADE ENLIGT BESLUT DEN 13 AUGUSTI 2015 Bilaga 2 VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER 2015/2018 I DIGNITANA AB (PUBL) EMMITERADE ENLIGT BESLUT DEN 13 AUGUSTI 2015 1. DEFINITIONER I dessa villkor ska följande benämningar ha den innebörd som anges nedan:

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.12. COM() 597 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om uppgifter om budgetkonsekvenserna av den årliga uppdateringen för av löner och pensioner

Läs mer