Revisionsrapport nr 1, 2013, slutversion R Wallin. Söderköpings kommun Satsning på nätutbyggnad

Transkript

1 Revisionsrapport nr 1, 2013, slutversion R Wallin Söderköpings kommun Satsning på nätutbyggnad

2 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Syfte Revisionsfrågor Metod Revisionskriterier/utgångspunkter Aktuell lagstiftning Grunder för beslut om medel via länsstyrelsen Kommunallagen och Plan- och Bygglagen Kommentar Orsaker till utbyggnaden Kommentar Hur har avstämning och dialog fungerat under processen? Kommentar Svar på revisionsfrågorna

3 1. Sammanfattning Kommunrevisionen har uppdragit åt Ernst & Young att biträda i en granskning av kommunens bredbandsutbyggnad. Kommunrevisionen velat granska omständigheterna närmare kring beslutet om satsning på bredbandsutbyggnaden. Den övergripande revisionsfrågan har varit: Är beslutet om bredbandssatsningen förenligt med gällande lagstiftning och har kommunen handlat i enlighet med vad som är förenligt med den s.k. kommunal ko m- petensen? I granskningen har följande framkommit. Genomgången har visat att kommunen formellt följt de villkor som gäller. Länsstyrelsen har hanterat ansökan enligt de villkor som gäller. Skanova eller någon annan aktör har inte a n- mält intresse av utbyggnaden. Kommunen kan bygga ut stamnätet. Detta strider inte mot kommunallagen och Plan- och Bygglagen, enligt SKL, Sveriges kommuner och Landsting. En effekt av beslutet är att när bredbandsutbygganden är klar kan de boende välja om de vill ansluta sig till det nät som Skanova har eller kommunens. Som slutsummering kring detta kan konstateras att om kommunen och Skanova hade agerat mer öppet respektive mer aktivt hade teknikfrågan fått en tydlig avvägning tidigare mellan parterna. Nu kom den inte att få det därför att kommunen s marknadsanalys var för kategorisk samtidigt som Skanova inte aktivt bevakade frågan via länsstyrelsens hemsida. 2

4 2. Inledning Kommunrevisionen har uppdragit åt Ernst & Young att biträda i en granskning av kommunens bredbandsutbyggnad. Kommunen genomför just nu en bredbandsutbyggnad motsvarande ca 30 mkr där syftet är ett erbjuda landsbygden tillgång till fibernät snabbare, effektivare och i syfte att ge säkrare datatrafik. Utbyggnaden skall vara klar till år Då skall 90 procent av de boende i kommunen ha tillgång till denna möjlighet, enligt planerna. Det finns kritik mot kommunens utbyggnad. Enskilda medlemmar i ett par byalag framhåller bl.a. att kommunens satsning är ekonomiskt slöseri eftersom kommunen kunnat ansluta till ett redan befintligt nät på delar av sträckningen. En privat entreprenör har också uppfattat att kommunens utbyggnad kan strida mot lagen i och med att kommunen efter utbyggnaden kommer att konkurrera med den privata entreprenören på samma sträcka. 3. Syfte Mot bakgrund av detta har kommunrevisionen velat granska omständigheterna närmare kring satsningen. Den övergripande revisionsfrågan har varit: Är beslutet om bredbandssatsningen förenligt med gällande lagstiftning och har kommunen handlat i enlighet med vad som är förenligt med den s.k. kommunal kompetensen? 3.1. Revisionsfrågor Frågor som behöver besvaras i granskningen är: Vilka formella grunder finns för kommunens investering? Sker investeringen utifrån de formella kraven? Uppfyller investeringen villkoren för att få externt stöd från staten och EU? Är investeringen förenlig med kommunallagens portalparagraf om den kommunala kompetensen? 3.2. Metod Granskningen görs i form av studium av aktuell lagstiftning, avstämning av formellt beslut om investering och intervjuer med kommunchef, närmast ansvarig funktionschef, företrädare för två byalag, representanter för den privata entreprenören, länsstyrelsen, representanter för Post - och Telestyrelsen och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting Revisionskriterier/utgångspunkter Med revisionskriterier eller utgångspunkter avses det som ligger till grund för de bedömnin g- ar som görs av ändamålsenligheten. I detta fall är det aktuell lagstiftning och kommunall a- gen. Den aktuella lagstiftningen för utbyggnad av bredband innebär bl.a. att staten och EU:s landsbygdsprogram bidrar ekonomiskt till utbyggnad under vissa villkor. Den nationella lagstiftningen avser både kommunallagen och Plan och Bygglagen. Hänvisningen till kommunallagen i detta sammanhang avser frågan om det är förenligt med den kommunala kompetensen att en kommun bygger stamnät. 3

5 Bedömningen görs om de beslut som Söderköpings kommun tagit är förenliga med aktuell lagstiftning Kvalitetssäkring Rapporten är kvalitetssäkrad av IT-experten Per Magnusson, Ernst & Young och Helena Patrikson, Ernst & Young. Uppgifterna i rapporten är inhämtade under perioden 15 mars-10 maj Aktuell lagstiftning Regeringen tog för ett par år sedan beslut om att Sverige skulle bli nummer ett i världen på IT-infrastruktur med målsättningen att 90 procent av alla hushåll i Sverige skulle ha tillgång till fiberanslutning för datatrafik år 2020 och där 40 procent skulle ha det redan till år Den hastighet som krävdes för dataöverföring sattes till målet 100 Mbit/s. Regeringen beslutade att anvisa 600 mkr för denna satsning i hela riket. Ambitionen från statsmakternas sida var att privata aktörer i första hand skulle stå för utbyggnaden och att samhället skulle gå in i de fall de privata aktörerna inte ville satsa eller avstod från att satsa på utbyggnad inom en treårsperiod. I ett nationellt och generellt styrdokument 1 som SKL, Sveriges kommuner och landsting, PTS, Post- och Telestyrelsen och Konkurrensverket givit ut finns ett antal skallkrav för ko m- munernas insatser inom bredbandsområdet. De skallkrav som finns är: Kommunen skall beakta behoven av utbyggnad av bredbandskommunikation Privata och offentliga aktörer skall ges lika villkor vid överenskommelser eller tec k- nande av avtal Kommunal verksamhet på bredbandsområdet skall drivas utan vinstsyfte, utan underprissättning och med öppen redovisning av kostnader Kommunal säljverksamhet kan i enlighet med konkurrenslagen 2008:579, 3 kap 27 förbjudas om de snedvrider eller hämmar konkurrensen. När kommunala aktörer ger tillträde till den egna infrastrukturen skall det ske på skäliga och icke diskriminerande villkor. När kommunen ger tillträde till den egna infrastrukturen skall kommunen undvika monopolisering oavsett om det gäller en privat eller offentlig aktör I samma styrdokument redovisas ett antal aspekter som kommunen bör beakta. Dessa är: Verka för konkurrens på alla områden Parallelletablering av fiber bör främjas där det är möjligt Kommunen bör ha en policy för hur tillgången på mark kan tillgodoses Kommunen bör behandla alla aktörers önskemål utan tidsutdräkt Markavtal bör upprättas när det är lämpligt att upplåta kommunens mark Verka för en samordning av grävarbeten 5. Grunder för beslut om medel via länsstyrelsen För att få del av statliga medel till bredbandsutbyggnad finns vissa villkor som måste vara uppfyllda. Ansökan skall lämnas till länsstyrelsen som beslutar och fördelar medel från EU och Jordbruksverket. Post- och Telestyrelsen betalar också ut bidrag, men först efter att 1 Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet,

6 länsstyrelsen för den sökandes räkning gjort anspråk på dessa medel från Post- och Telestyrelsen. Följande villkor gäller för stöd enligt landsbygdsprogrammet Stöd till projekt för att anlägga, bygga ut och uppgradera bredband 9 a Stöd får lämnas till lokala, regionala eller nationella aktörer med upp till 100 procent av de stödberättigande kostnaderna för att genomföra projekt i landsbygdsområden som bidrar till att 1. skapa eller underlätta tillgång till bredband, 2. uppgradera befintligt bredband, eller 3. bygga ut passivt bredband. 2 Som villkor för stöd enligt ovan gäller vidare att sökanden 1. tillhandahåller en sådan marknadsanalys som avses i 9 a andra eller tredje stycket, 2. visar upp ett beslut om annan offentlig nationell medfinansiering om sådan krävs enligt 1 kap. 21 a, 3. åtar sig att utse den som ska tillhandahålla bredbandet och de andra tjänster som krävs för genomförande av projektet genom ett öppet anbudsförfarande, och 4. åtar sig att utse den som ska driva nätet genom ett öppet anbudsförfarande om sökanden avser att äga nätet. 3 En marknadsanalys enligt första punkten ovan skall innehålla en 1. beskrivning av det område som omfattas av marknadsanalysen, 2. kartläggning av i vilken utsträckning bredband finns att tillgå i det berörda området, och 3. uppgift om huruvida den planerade åtgärden avser grundläggande bredband eller NGAnät. 4 Den behöriga myndigheten som skall bereda marknadens aktörer tillfälle att yttra sig över den marknadsanalys som avses ovan skall publicera denna på sin webbplats. Marknadsanalysen ska även publiceras på Jordbruksverkets webbplats. Marknadsanalysen ska hållas tillgänglig på webbplatserna i minst en månad. Den behöriga myndigheten får fatta beslut om att godkänna ansökan tidigast en månad efter publiceringen. 5 Under de senaste åren har länsstyrelsen i Östergötland beviljat sammanlagt 68 mkr inom ramen för Landsbygdsprogrammet (EU-medel samt PTS-medel, Post- och telestyrelsen). Hittills har de sökande inte beviljats fullt stöd och från och med nu gäller regeln att stöd e n- dast beviljas för projekteringskostnader upp till maximalt 60 procent. Om projekten blir dyrare får den sökande kommunen stå för dessa kostnader, dvs. det går inte att få dessa kostnader beviljade som bidrag från länsstyrelsen. Vid utbyggnad av bredband utan särskilda stödpengar från länsstyr elsen gäller LOU för upphandlingar av entreprenader i sedvanlig ordning. Om kommunen beviljats statligt stöd gäller inte bara LOU utan också de ofta strängare upphandlingsreglerna enligt stödförordningen. 2 SFS 2007:481, 9 a 3 SFS 2007:481, 9 b 4 SFS 2007:481, 9 c 5 SFS 2007:481, 9 d 5

7 Länsstyrelsen har dessutom möjlighet att bevilja bidrag för strukturfondsprojekt och robusthetsprojekt. Dessa medel uppgår till sammanlagt ca 41 mkr de senaste åren i Östergötland Kommunallagen och Plan- och Bygglagen Med den kommunala kompetensen avses i detta sammanhang den allmänna kompetensen för en kommun. Den regleras i kommunallagens kap 2 1. Där sägs bl.a. att kommunen får handha sådana frågor av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller land s- tingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en a n- nan kommun, ett annat landsting eller någon annan. Den nya Plan och Bygglagen jämställer en kommuns ansvar för utbyggnad av vägar med annan infrastruktur, som vatten och nät etc. dvs. de betraktas som public utility dvs. infr a- struktursatsningar som kommunen kan göra för att underlätta för allmänheten och privata aktörer att agera med stöd av den infrastruktur som byggs ut Kommentar Det finns en tydlig juridisk ram för hantering av infrastruktu rutbyggnad som stamnätsutbyggnad. Statens ambition i första hand är att utbyggnaden bör ske med stöd av privata aktörer. Staten anvisar medel för utbyggnaden och det finns också medel att söka från bl.a. EU:s landsbygdsprogram. Medlen kan sökas av såväl privata som offentliga aktörer. Länsstyrelsen som administrerar stöden har vissa regler att iaktta. De sökande skall i sin ansökan redovisa en marknadsanalys. I den skall man beskriva vilka nät som finns i området och man skall då också göra en bedömning av hur dessa på rent kommersiella villkor kan komma att byggas ut under en kommande treårsperiod. Länsstyrelsen skall sedan pröva den gjorda analysen. Enligt kommunallag och Plan- och Bygglag kan en kommun ta ansvar för stamnätsutbyggnad. På SKL betraktar man stamnätsutbyggnad som likvärdigt med utbyggnad av vägar i en kommun, dvs. den är förenlig med den kommunala kompetensen. Genomgången visar att det finns ett tydligt ramverk. Utbyggnad av nät kan ske av privata och offentliga aktörer, i första hand av privata aktörer Offentliga aktörer kan stå för utbyggnaden när privata aktörer inte visat intresse för utbygganden inom en treårsperiod Aktörer kan söka bidrag. Länsstyrelsen administrerar detta utifrån ett fastställt regelverk Det är förenligt med den sk. kommunala kompetensen för en kommun att bygga nät. Den nya Plan och Bygglagen ger dessutom en kommun rätt att ta ansvar för infrastrukturfrågor. SKL jämställer satsning på vägar i en kommun med satsning på nät för datatrafik. 6. Orsaker till utbyggnaden I Östergötland fanns en strategisk plan för utbyggnaden av fibernät för framtiden i hela länet. På länsstyrelsen fanns uppfattningen att flera kommuner i länet hade halkat efter övriga landet när det gällde fibernätsutbyggnad. Dit räknades Valdemarsvik och Söderköping. Länsstyrelsen var därför angelägen att nätutbyggnaden skulle komma till stånd i länet. 6

8 Söderköpings kommun har mycket landsbygdsbefolkning och det fanns, enligt projektledaren i kommunen, ett starkt önskemål från allmänheten på landsbygden att fibernätet behövde byggas ut. Och det skyndsamt. 6 Kommunen förde för flera år sedan inledningsvis samtal med Skanova om utbyggnad av fibernätet i kommunen utifrån att infria de statliga ambitionerna, eftersom Skanova var det företag som för ca tio år sedan svarade för utbyggnaden av det nuvarande nätet. Det befintliga fibernätet som Skanova hade byggt i början av 2000-talet behövde utvecklas. Fibernätet hade byggts till de flesta av Skanovas telestationer och från dessa gick det ut koppar till hushållen. Kommunen uppfattade att Skanova var intresserat, men att företaget inte aktivt drev på för en utbyggnad i Söderköping. Efter ett antal möten, som kommunens projektledare uppfattade inte förde frågan om stamnätet framåt, beslutade kommunen att på egen hand svara för den nödvändiga fibreringen av landsbygden. Stamnätet skulle dras från Östra Ryd till Tyristlöt och planerades stå klart till år Den sammanlagda sträckan mellan Östra Ryd och Tyristlöt uppgår till nästan nio mil. Målsättningen var sedan att de boende utmed sträckan skulle gå samman i glesbygdsföreningar/motsvarande för att i nästa steg ansluta till stamnätet. Hushåll inom en radie av två km från det nedlagda nätet skulle kunna ansluta i en första etapp. Den första etappen av stamnätsutbygganden skulle vara klar under år Stamnätet skulle, enligt planerna förse ca av hushåll i glesbygd med fibernät. Resterande hushåll skulle förses med fiber i en ko mmande etapp. Kommunen finansierar stamnätet och de boende finansierar anslutningen till stamnätet för respektive fastighet via glesbygdsföreningarna. Representanter från de två kritiska byalagen menar att kommunen borde ha med kostnadskalkyl för anslutningskostnaderna för fastigh e- ter som vill ansluta till stamnätet Kostnader Kommunens beslut att bygga stamnätet innebär att ko mmunen själv betalar 15 mkr fördelat på fem år, dvs. tre mkr per år från investeringsbudgeten.18 mkr anvisas som olika bidrag från länsstyrelsen, vilket också inkluderar medel från EU. Satsningen är ett led i en fortsatt utbyggnad som totalt bedöms komma att kosta 56 mkr när hela fibernätsutbyggnaden är genomförd. I underlaget till kommunstyrelsens beslut framgår att kommunens andel på 15 mkr hanteras på följande sätt: 12 mkr investeras 2013 för stamnätsfiber inom sträcka 1 3 mkr 2012 för tillkommande sträckor som saknar beviljat stöd, samt tillkommande driftskostnader som inte omfattas av befintligt stöd. Utöver detta tillkommer en driftbudget om kr per år 2013 och 2014 samt kr för år Beslutet var inte enhälligt i kommunstyrelsen. Fyra ledamöter reserverade sig mot beslutet till förmån för en återremiss. Beslutet innebar att 6 Representanter för byalagen undrar över vilka faktaunderlag som projektledaren har för sitt påstående. 7

9 Godkänna projektorganisationen för utbyggnaden Fastställa dragningen och starta byggnationen av stamnätsfiber från Tyristlöt till Östra Ryd, etapp 1 Starta detaljprojektering samt tidsplan för beslutad sträcka Ge projektägaren i uppdrag att ta fram förslag till framtida ägande, drift och underhåll av anläggningen, kommunikationsoperatör och tjänsteleverantör Koncept för byalag Kommentar Det finns i juridisk mening inga nationella krav som tvingar kommunerna att bygga ut. Det finns däremot en regional målsättning om bredbandsstrategi för hela länet. Det finns också nationella medel att söka och medel från EU:s landsbygdsfond att söka för utbyggnaden. Mot den bakgrunden kan kommunen sägas ha haft tre utgångspunkter för sitt beslut: Behov bland allmänhet och företag på landsbygden av utbyggnad för bättre kapacitet för datatrafik En sammanhållen länsstrategi för bredbandsutbyggnad Möjlighet till delfinansiering via staten och EU Kommunen ansökte om medel från länsstyrelsen som hanterar det s.k. Landsbygdsprogrammet. Enligt reglerna för landsbygdsprogrammet går avstämningen till så att den sökande kommunen fyller i en marknadsanalys där tillgång till IT-infrastruktur beskrivs. Det gjordes av Söderköpings kommun.. I den inlämnade ansökan från Söderköpings kommun framhölls att det fanns bredband via det nät som Skanova hade byggt tio år tidigare. Söderköpings kommun framhöll i sin ansökan att denna teknik inte var en långsiktig framtidssäker lösning och att en förestående a v- veckling fanns för detta nät. Marknadsanalysen kompletterad med en karta publicerades på länsstyrelsens och jordbruksverkets hemsida i 30 dagar i linje med de regler som gäller. Marknadens aktörer kunde då lämna synpunkter över den tänkta utbyggnaden. Enligt regelverket för länsstyrelsen gällde att om ingen aktör ger sig till känna uppfattas det som möjligt för länsstyrelsen att bevilja ansökan. Ingen anmälde intresse av att bygga nätet under den månad uppgiften var publicerad på länsstyrelsens hemsida, enligt länsstyrelsens representant. Länsstyrelsen biföll dä r- med kommunens ansökan och beviljade medel. De två byalagens representanter gör en annan bedömning av det ursprungliga nätets tekni s- ka standard. De menar att det befintliga nätet håller tillräckligt hög teknisk standard som gör att kommunen kan bygga vidare på detta nät men förbättra nätet i dess ändar. På så sätt skulle fibreringen bli mindre kostsam för kommunen totalt sett. Nätet skulle klara framtida krav. Byalagens representanter framhåller i sin sakgranskning att kommunen inte får konkurrera med privata aktörer, dvs, bygga ut stomnät där det redan finns stomnät. Byalagen ser detta som slöseri med resurser. Grundfrågan i denna del är: Hur är det befintliga nätets tekniska standard? Det ligger utanför denna granskning att besvara den frågan, men ansökan från kommunen kan uppfattas vara svagt underbyggd. Kommunens hänvisning till att det befintliga nätet var 8

10 ålderdomligt och på väg att tas bort var inte förankrat med den privata aktören. Det är också en uppfattning som inte delas av de två byalagens representanter. Den privata aktören har också efter kommunens beslut om att bygga etapp 1 lämnat ett fö r- slag till samverkan kring nätet. Detta förslag har avvisats av kommunen med motiveringen att avtalet alltför ensidigt skulle komma att gynna Skanova. Enligt de föreskrifter som gäller för bidrag skall en privat aktör anmäla intresse av att bygga ett nät när en offentlig aktör visat intresse. Det gjordes inte i formell mening av någon privat aktör, enligt länsstyrelsens representant. Som föreskrifterna är utformade kunde därmed länsstyrelsen bevilja Söderköpings kommun bidrag för stamnätsutbygganden enligt de planer som fanns. 7. Hur har avstämning och dialog fungerat under processen? I intervjuer med olika företrädare framkommer följande. Från Länsstyrelsen framhålls att den hade inledande överläggningar med huvudkontoret på Telia (som äger Skanova) om den bredbandsstrategi som finns i Östergötlands län och de önskemål om snabb utbyggnad av fibernätet som länsstyrelsen hade. Länsstyrelsen uppfa t- tade att företrädare för Skanova inte visade intresse av att medverka. Dessa överläggningar skedde för flera år sedan. Från kommunens projektledare framhålls att kommunen inledningsvis inte alls hade något intresse att för egen del svara för stamnätsutbyggnaden utan att man förväntade sig att Sk a- nova skulle sköta detta. Detta var en uppfattning man gav uttryck för i de inledande överläggningarna i frågan för flera år sedan. Skanova sade sig vara intresserad, men tog aldrig tag i frågan och drev den på egen hand, enligt kommunens projektledare. Kommunen tog fasta på att genomföra regeringens ambitioner om utbyggnad och hade oc k- så ett flertal kontakter med regeringskansliet i ärendet. Från Post- och Telestyrelsens representant framhålls att det är bra om kommunerna tar a n- svar för stamnätsutbygganden och att detta inte kolliderar med kommunallagen. Samma r e- presentant framhöll i intervjun att det kopparnät som fanns sedan tidigare i kommunen var ålderdomligt och skulle inte klara de höga hastigheter som nu krävdes. Post- och Telestyrelsens representant menade däremot att det inte är förenligt med lagstiftningen att kommunerna erbjuder olika typer av tjänster i nätet. Det bör förebehållas olika entreprenörer. EU:s regelverk signalerar samma sak, dvs. det är möjligt för det offentliga att bygga stamnät. Från Skanovas representanter framhålls att man visat intresse, att kommunen och länsst y- relsen däremot inte trott på de underlag man visat. Man uppfattar också att det beslutade stamnätet kommer att gå parallellt med delar av det nät man själva har. Skanova uppger i intervju dessutom att de heller inte vetat om att annonsering skall göras på länsstyrelsens hemsida och att aktörer som motsätter sig förslaget skall anmäla intresse. Skanova har också tagit fram ett förslag till samarbetsavtal som förkastades av kommunen så sent som i månadsskiftet mars/april Från enskilda medlemmar i två byalag framhålls att kommunens satsning är oekonomisk och att kommunens ansökan bygger på delvis felaktiga underlag. 9

11 Byalaget anser att det nät som Skanova har tillgodoser de framtida kraven och kan byggas ut i ändarna för att fullt ut och tidigare än år 2020 tillgodose regeringens ambitioner om 90 procents täckning i en region. De ser kommunens utbyggnadsplan som ett resursslöseri. Det gamla nätets tekniska standard tillgodoser de aktuella kraven på överföringshastighet. Ko m- munen borde därför istället för att bygga nytt och parallellt komplettera det befintliga nätet i dess ändar. På så sätt skulle alla i kommunen få tillgång till snabb datatrafik redan till 2015 och till ett totalt pris av mkr, att jämföras med 56 mkr enligt den plan som finns från kommunen. Representanter för två byalag har framfört att kommunen fått bidrag för mer än grävning, kanalisation och fördelningsskåp samt konstruktionskostnader. Grunden för bidrag är att anlägga, bygga ut och uppgradera bredband enligt förordningen. Länsstyrelsen kontrollerar varje faktura där varje enskild kostnad granskas. Enligt länsstyre l- sen är följande typer av kostnader möjliga enligt förordningen 2007:481 9a. Kanalisation Plöjning Grävning Förläggning av slang Inträdesavgift Inmätning Passage av järnväg Placering av teknikbod Korsning av hinder Tryckning av rör Styrd borrning Fiberbrunn, Gräs, Väg Placering brunnar Kopplingsboxar i brunn Rör Söktråd Fiberkabel Raksvetsning av fiberkabel Distanspåle Projektledning Kommentar Det är inte möjligt - och heller inte fruktbart - att klargöra vem som bär det största ansvaret för att parterna har så olika syn på hur processen hanterats. De olika versioner som framtr ä- der visar att dialogen kantats av bristande vilja och förtroende. Det som däremot framstår som besvärande för kommunen är att den i sin ansökan inte har givit en helt adekvat beskrivning av marknadssituationen när den skriver att det nät som finns är ålderdomligt och på väg att fasas ut. Det är en uppgift som inte delas av Skanova. Det som också framstår som bevärande för Skanova är att man inte iakttagit möjligheten att invända formellt mot kommunens planer under den tid som ansökan vara publicerad på länsstyrelsens och Jordbruksverkets hemsidor. 10

12 I grunden gör kommunen och Skanova olika ställningstagande om hur man ser på den tekniska standarden som finns i det ursprungliga nätet och hur väl det motsvarar framtida krav. Den här granskningen syftar inte till att klargöra vem som har rätt i den delen utan att klargöra om beslutsprocessen hanterats formellt enligt regelverket. Genomgången visar att kommunen formellt följt de villkor som gäller. Länsstyrelsen har ha n- terat ansökan enligt de villkor som gäller. Skanova eller någon annan aktör har inte anmält intresse av utbyggnaden. Kommunen kan bygga ut stamnätet. Detta strider inte mot kommunallagen och Plan- och Bygglagen, enligt SKL, Sveriges kommuner och Landsting. En effekt av beslutet är att när bredbandsutbygganden är klar kan de boende välja om de vill ansluta sig till det nät som Skanova har eller kommunens. Som slutsummering kring detta kan konstateras att om kommunen och Skanova hade agerat mer öppet respektive mer aktivt hade teknikfrågan fått en tydlig avvägning tidigare mellan parterna. Nu kom den inte att få det därför att kommunens marknadsanalys var för kategorisk samtidigt som Skanova inte aktivt bevakade frågan via länsstyrelsens hemsida. 8. Svar på revisionsfrågorna I granskningen skulle ett antal kontrollfrågor besvaras. Fråga: Vilka formella grunder finns för kommunens investering? Det finns inget lagkrav som tvingar en kommun att satsa på egen utbyggnad av bredband. Det finns en nationell och regional målsättning att erbjuda boende tillgång till säker och snabb datatrafik till år Det finns ett regelverk som innebär att privata aktörer i första hand väntas svara för utbygganden men att offentliga aktörer kan behöva agera i områden där det privata intresset är svagt. Det finns tydliga villkor förenade med de bidrag som kan sökas både nationellt och via EU:s program. Fråga: Sker investeringen utifrån de formella kraven? I kommunens ansökan som är inlämnad till länsstyrelsen beskrivs att det nät som finns är en osäker långsiktig framtidslösning och att nätet inom en snar framtid kommer att a vvecklas. Den som äger nätet är av en annan uppfattning. Den hävdar att befintligt nät erbjuder likvä r- diga tjänster och absolut inte håller på att avvecklas, det underhålls och byggs successivt ut. Fråga: Uppfyller investeringen villkoren för att få externt stöd från staten och EU? Ja. Fråga: Är investeringen förenlig med kommunallagens portalparagraf om den kommunala kompetensen? Ja, kommunerna kan satsa på utbyggnad av infrastruktur, det är mer än 160 kommuner i landet som har gjort och gör det, enligt en representant från Post- och telestyrelsen, PTS. Dessa kommuner vill inte vara bundna av en leverantörs utbyggnad av i huvudsak kopparnät utan vill säkerställa tillgången på en obegränsad mängd datatrafik via fibernätet. 11

13 Konkurrensverket har bara synpunkter på att kommunerna inte skall ta på sig andra uppgifter som att också leverera särskilda tjänster i fibernäten. 9. Analys och slutsats I granskningen skulle den övergripande revisionsfrågan besvaras. Den löd: Är beslutet om bredbandssatsningen förenligt med gällande lagstiftning och har kommunen handlat i enlighet med vad som är förenligt med den s.k. kommunal ko mpetensen? Söderköpings kommuns beslut om stamnätutbyggnadens första etapp får anses stå i öve r- ensstämmelse med kommunallag och Plan- och Bygglag. Underlaget till marknadsanalys får anses ha varit otillräckligt avstämt med aktuell marknadsaktör. Det har sannolikt bidragit till att beslutet kommit att bli omdebatterat. 12