OLIV. 100 sid. GRATIS e-bok ETT MODERNT FENOMEN. som kommer att. ödelägga svenska. bruksorter, småstäder. och Sveriges. glesbygd

Transkript

1 OLIV 100 sid. GRATIS e-bok ETT MODERNT FENOMEN som kommer att ödelägga svenska bruksorter, småstäder och Sveriges glesbygd En pedagogisk analys från en skånsk tankesmedja år 2014

2 en enorm utmaning. för sverige minus storstäderna Tänk om det vore det omvända... Då hade Sveriges media, kultur och politiska agenda handlat enbart om det. Istället förtvinar Sustad* och går en säker, plågsam och långdragen död tillmötes, utan att någon tar det på allvar. Folk sugs till den fräscha, pulserande och mediabevakade storstaden. Platsen där det händer, det man läser om på twitter. Det man kan med stolthet visa på Facebook. Hel, halv och kvarts-kändisar man ser på inneställena. Vännerna sugs till storstaden. Utbildningar sugs till storstaden. Arbetsmarknaden sugs till storstaden. De attraktiva jobben. Framtiden sugs till storstaden. Hur kunde detta hända? Vems fel är det? Går sugkraften att stoppa? Eller rent av vända? vatten. vackert. välstädat. * Sustad = Sverige utanför storstäderna 2 3 OLIV - GÅR DET ATT RÄDDA SVERIGE UTANFÖR STORSTÄDER- NA?

3 vi går från liv 4 OLIV - GÅR DET ATT RÄDDA SVERIGE UTANFÖR STORSTÄDERNA? 5

4 till o liv. Sådant som inte är önskvärt i samhället, sådant som vi inte känner till eller vill kännas av. Dessa saker och känslor sätter vi ett o framför. Olust, olycka, oönskad, olämplig... och oliv. Inte död. Bara inte levande. Oliv. Inte livlös utan bara oliv. Som ett punkterat däck. Sustad, d.v.s. Sverige minus storstäderna, befinner sig i oliv. Det liv som en gång var, har slocknat. Det liv som vi aldrig ens funderat över, under några år gick luften ur samhället. Pyspunka. Från högtryck till oliv. 6 OLIV - GÅR DET ATT RÄDDA SVERIGE UTANFÖR STORSTÄDERNA? Snart slocknar macken också, när Stockholm har bestämt att alla mackar måste byggas om, oavsett omsättning, efterfrågan och förutsättning, enbart för att kunna att tillhandahålla de nyaste bränslena, bränslen som dessutom har låg efterfrågan i glesbygden där inte sällan bilparken är äldre än i storstaden. 7

5 sverige blöder. men varför? Det är oliv i hälften av landets kommuner. EUs värsta urbanisering. Ytmässigt sätt ser nästan hela Sverige ut som en akutpatient på operationsbordet. På de nästa 80 sidorna ger vi vår pedagogiska, sarkastiska och illustrativa och internblöder... Och inom stora kommuner som totalt sett inte tappar befolkning, strömmar människor, arbete, pengar och framtidstro från de glesare delarna till städerna. analys över vad som hänt och vad man skulle kunna göra för att stoppa och eventuellt vända negativa flöden. 8 OLIV - GÅR DET ATT RÄDDA SVERIGE UTANFÖR STORSTÄDERNA? 9

6 cirkeln måste gå medurs lösningarna ger ingen effekt. Kanske inte så konstigt; Stockholm förstår inte glesbygdens och de mindre orternas problem; så med den lösning Stockholm därför ordinerar placeras patienten på långvården, istället för att ta in den på akuten. En moturs rörelse är negativ och kommer att slutligen helt utarma orten. Rörelser utanför cirkeln (pendling) är sällan de livskraftiga lösningar som säkrar en framtid. Fritid Arbete En medurs rörelse ger positiva vibrationer. Rörelse inom cirkeln stärker orten och skapar utveckling och tillväxt. Positivt Handla injektioner Planlösa injektioner av pengar och/eller arbetstillfällen är oftast kortsiktiga kurer för att dämpa eller dölja ett bakomliggande problem. Politisk morfin. dropp Kontinuerligt näringstillskott till en region är måhända nödvändigt men är inte ett botemedel på avfolkning. Inget arbete ger ingen fritid utan enbart en destruktiv sysslolöshet. För att kunna ta ett arbete måste personen oftast flytta från sin bostad och ökande antal tomma bostäder minskar ytterligare ortens attraktionskraft. Utan boende spiralerar även ortens handel och lägger ned. Bostad Arbete ger inkomster och en bra lokal handel gör det lockande att ha kvar sin bostad i orten, för att minska den totala biltiden. Lite biltid ger också mycket fritid och en harmoni som behövs för att må bra på arbetsplatsen. Med arbete i illustrationen ingår skolarbete, dvs skolan. 10 OLIV - GÅR DET ATT RÄDDA SVERIGE UTANFÖR STORSTÄDERNA? 11

7 oops. nåt har hänt. När den stolta brukskommunen slutade gå framåt började man fundera vad som hade hänt. Smärtan från knytnävsslaget led de flesta fortfarande av - men den själsliga smärtan i prestigeförlusten när flera stora arbetsgivare hade stängt sina verksamheter var större och resulterade i en paralyserande handlingsförlamning. Kommunen som så länge hade mått så bra hade under några månader tappat all kraft. Man insåg inte att kommunen aldrig haft någon motor utan bara sugits med i vinddraget bakom de stora företagen. Man insåg inte att kommunen egentligen aldrig haft något roder, utan flutit likt en gummiflotte i forsränning, planlöst och med all fokus på att njuta av äventyret. När företagen stängde ett efter ett tog alltså bränslet slut och då stannade också kommunen. Så vad gör man med en buss i uppförsbacke och den där manicken på instrumentbrädan, den som man aldrig förr ens sett, när mätarnålen står på E, hur löser man problemet? ÖVERGE BOGSERA TANKA Kanske det mest barmhärtiga alternativet, att sätta kommunen i palliativ vård med en plan att flytta invånarna till andra och bättre boenden, istället för att utsätta dem för en förnedrande förtvining i en ort bortom räddning, en ort där all samhällsservice monterats ned och där butikerna upphört. Att låta sig bogseras är den metod som gäller idag. Likt bussen bakom den stora röda dragbilen överlåter man åt Stockholm att bestämma färdriktning och hastighet. De långivare som ställt upp med lån till kommunen har också synpunkter på kommunens öde - den förr så stolta bruksorten är helt utlämnad till åtgärder som bestäms av andra. Att finna nytt bränsle är en energikrävande uppgift. Det räcker inte med att samla kvistar och tro eller hoppas att bussen går på gengas; det krävs en högeffektiv energi för att driva samhället och frågan är om man kanske skulle se till att byta motor mot något mer energieffektivt istället för att elda med gårdagens bränsle. varför blev det så här? varför gjorde vi inget i tid? är det fixbart? 12 OLIV - GÅR DET ATT RÄDDA SVERIGE UTANFÖR STORSTÄDERNA? 13

8 sockerrus förblindar Den lilla kommunen var stor. Ute i stora vida världen kunde man knappt uttala ortsnamnet på rätt sätt men man kände till namnet och ortsnamnet ingav respekt. VÄNDPUNKTEN ÄR SEDAN LÄNGE PASSERAD. Framtiden På den tiden då företag valde namn efter den ort där de låg pushades kommunens anseende av företagens framgång. Inte kunde man väl ana att denna framgång en dag skulle bytas mot förluster och misslyckanden och att detta skulle påverka kommunens namn? Den vändpunkt då kommunen fortfarande kunde göra något åt utvecklingen passera- Ipsumsholm des på 1980-talet. Den väg till framtiden som då skulle tagits, den missade man och eftersom kommunen inte har energi eller ett roder, kan man inte vända. Och även om så vore, saknar kommunen en karta för att finna vägen tillbaka. Och även om så vore, är den vägen stängd sedan länge. Det var en Noaks Ark och den seglade redan Kommunen Kommunen vi måste leva i nuet tyvärr hör man kommunfolk berätta om hur det var förr i tiden - inget är mer kontraproduktivt än att tala om det förgångna. 14 OLIV - GÅR DET ATT RÄDDA SVERIGE UTANFÖR STORSTÄDERNA? 15

9 utvecklingen är den hinderbana vi måste lära oss att bemästra 1930 Boende Näringsliv För hundra år sedan var samhället summan av arbete och bostad. Idag är det snarare differensen av de båda. På 1970-talet började företagens internationalisering, en utveckling som på 90-talet övergick i globalisering och vars konsekvenser är många: G L O B A L PRODUKTION Där kommunen förr var centrum för verksamheten, är nu världen centrum G L O B A L EFFEKTIVISERING Den plats som har lägst produktionskostnad, där förlägger man tillverkningen G L O B A L MARKNAD Där Sverige förr var marknaden, är nu världen marknad PRODUKTUTVECKLING Andra tillverkare i andra länder passerar lokala företag och dessa slås ut STRUKTUROMVANDLING Gamla typer av produkter ersätts med nya KOMPETENSKRAV Nya material och tekniker kräver nya kompetenser PRESTIGE Bruksorten duger inte längre som företagscentrum; kommunikationer brukar anges som orsak VINSTKRAV Riskkapitalistägare har andra syften än den gamla ägarfamiljen GENERATIONSDÖD Det går inte att finna någon som vill satsa tid och pengar i ett familjeföretag Boende 1970 Näringsliv 2010 Boende Näringsliv När företagen skiljs från samhället sprids också människorna för vinden Det klister som förr skapade ett samhälle finns inte idag 16 OLIV - GÅR DET ATT RÄDDA SVERIGE UTANFÖR STORSTÄDERNA? Kommunal partipolitik (med koppling rikspolitik) är hämmande när samhället kämpar för livet 17

10 framtiden tvingar invånarna eller är det tvärtom? DET TRADITIONELLA SAMHÄLLET Det traditionella samhället erbjöd en trygg ram för familjer och en bra uppväxt för nya generationer. Gemenskap Arbete skapar samhällen. Samhällen skapar arbete. Denna evighetsmaskin suger upp landsortens unga och även en del äldre. Och bruksorterna lever i det omvända förhållandet, där brist på arbete splittrar samhället och ett splittrat samhälle skapar inte arbete. Men även på orter där det FINNS arbete, flyttar folk. Arbete är uppenbarligen INTE lyckopillret för att skapa och hålla samman ett samhälle. DEN DÖENDE ORTEN De orter som idag lider av utflyttning och fördömer storstadens dragningskraft har glömt att just dessa orter för hundra år sedan var de magneter dit människor från ännu mindre byar och lantgårdar flyttade, en flytt som utarmade småbyarna och dränerade gårdarna på duktigt folk. En sjuk ort kännetecknas av ökad anonymitet och minskad samhörighet. Resor till arbetet gör orten till en ren bostadplats, vilket är en svår situation att förstå för många kommunmedarbetare. Gemenskap S T O R S T A D S T R E N D Storstadens kultur och livsstil lockar B R A J O B B Att bo- och levnadskostnaden är mycket högre i storstaden är inget hinder R Ä T T J O B B Att ha en jobb man älskar och kan utvecklas med är viktigare än andra faktorer U T B I L D N I N G Den utbildning man skaffar sig finns i städerna V Ä N N E R De vänner man skaffade sig under gymnasiet och universitet/högskolan bor i staden V Ä R D E G E M E N S K A P De människor man känner gemenskap med, saknas i den lilla orten 18 OLIV - GÅR DET ATT RÄDDA SVERIGE UTANFÖR STORSTÄDERNA? DEN FÖRFÖRISKA STORSTADEN Redan tidigt i industrialismen erfor de flesta att flytten till storstaden också innebar att man övergav den gemenskap som band samman det gamla samhället. Men frågan är, om denna samhörighet är en efterfrågad egenskap, eller en, som man söker motsatser till. Gemenskap Exklusivt för storstadens centrum Därmed är storstaden mer lik en traditionell mindre ort än vad de säkert vill medge. 19

11 att ställa om från samhälle till ort Den nya situationen kräver en helt ny karta; samhället, som många fortfarande tror sig existera, har förvandlats till en ort. I samhället fanns det som ordet börjar med och innebär: sam, d.v.s. gemenskap. Det fanns förutsättningar för liv, d.v.s. arbete, bostad och förplägnad. Orten är ett kartografisk uttryck och ett förvaltningsmässigt begrepp för takt med bebyggelse. I orten bor folk. Men eftersom det inte finns någon större handel, inga arbetsplatser, ingen skola och ingen social service, kan man inte leva i en ort. DET TRADITIONELLA SAMHÄLLET som många kommunfolk fortfarande tror existerar DEN VIBRERANDE STORSTADEN som idealiseras i media Orter blir därmed desamma oavsett var de befinner sig. Det gamla samhället har reducerats till en ort och det är svårt för de ortsansvariga att ställa om tankesättet för hur man bäst styr en ort. DEN LIVLÖSA ORTEN som är småortens nya situation 20 OLIV - GÅR DET ATT RÄDDA SVERIGE UTANFÖR STORSTÄDERNA? 21

12 rörelsemöjlighet tvingar den lokala handeln till förändring Samhället uppstår i den gemensamma nyttan av arbete och liv. Förr var den enkelt ett vara handlare - eller inte, när det fanns två järnaffärer och fyra konditorier i en mindre ort. Idag kämpar järnaffären mot de enorma byggvarukedjorna, liksom sportaffären, TV-handlaren osv. När konsumenten har möjligheten att resa till stora butiker måste den lokala butiken upp till bevis. Tyvärr räcker inte alltid att ha samma eller lägre priser än kedjorna. Många handlare gör också misstaget att tro att kedjorna har genomgående personal med sämre servicekänsla och produktkunskap än de själva Nya sinnesstämningar möjliggjorde en större rörlighet i det traditionella samhället. R E K L A M B L I T Z Kedjornas massiva bombardemang av reklam i alla media skapar en bild av låga priser; samtidigt lider kedjorna av många som känner på produkten och väljer för att sedan beställa i e-handel. Inköpscentra byggdes i storstäder P R I S S Ä T T N I N G Kedjornas prissättning regleras för att mindre enheter i samma kedja ska ha ett högre pris, samtidigt som åkeriernas extrakostnader för långa avstånd ännu inte fullt ut syns i prissättningen. Allt större stormarknader påverkar inte bara mindre orter utan stadskärnan i medelstora städer. Internet ska ses som ett virtuellt resande M O O D Stora synliga varumärken blir rätt och trendigt i de sociala medierna. som allt mer ersätter arbets- och inköpsresor. 22 OLIV - GÅR DET ATT RÄDDA SVERIGE UTANFÖR STORSTÄDERNA? 23

13 ...och kommunen får en stor del av konsekvenserna. Handla lokalt är ett mantra som kommunfolk brukar mässa... samtidigt som de själva inte är så bra på att köpa från lokala leverantörer... Men frågan är vad som egentligen är handla på hemmaplan. Oftast är det ägarförhållandet som avgör den största effekten på den lokala ekonomin. Det är naturligt att inse att när man kör till ett inköpscenter i en annan ort, så är det invånarna i den orten som tjänar på dina inköp. Internet - som ger all världens varuutbud till varje ort - kan vara gynnsamt så till vida att pakethanteringen ger underlag för servicebutiken. B U T I K S - K E D J A Av en konsumerad hundralapp återgår 40 kronor till kommunen. att handla lokalt Lokalt att klicka hem L O K A L T Ä G A N D E Av en konsumerad hundralapp återgår 60 kronor till kommunen. e-handel E - H A N D E L Av en konsumerad hundralapp återgår inget alls. Men pakethanteringen ger underlag för ortens service-ställe. Amerikansk undersökning OLIV - GÅR DET ATT RÄDDA SVERIGE UTANFÖR STORSTÄDERNA? 25

14 1930 därför gapar lokaler tomma Just business. Man känner inget för orten. Ägarna har kanske inte ens varit där. utbud och efterfrågan fungerar inte Hellre låter man butikslokal efter butikslokal gapa tom, än att sänka hyran. Varför skulle vi göra det? För dem handlar det om kapitalplacering; för orten handlar det om något helt annat. Nya företag behöver låga insteg. Korta avtalstider. nya tider kräver nya lösningar Kommunen kan i den lokala ordningstadgan förbjuda tomma skyltfönster. Problemet är inte bara svenskt. I mer kreativ sinnade länder löser man problemen När näringslivet skiljs från samhället och fastighetsmarknaden anonymiseras, syns också konsekvenserna i form av skyltfönster som gapar tomma i det som nu är en ort. Till och med i stora städers centrum som Malmö, Lund och Helsingborg, låter man hellre butikslokalerna stå tomma än att man sänker hyran. Något är fruktansvärt fel. Och priset kommer att bli högt. 26 OLIV - GÅR DET ATT RÄDDA SVERIGE UTANFÖR STORSTÄDERNA? 27

15 den svenska handlingsförlamningen kontra kreativt tänkande Vänta. Vänta och se. Denna försiktighetsstrategi är förödande och har sällan visar sig framgångsrik; i de fall den fungerat har det snarare handlat om ren tur. inte vår sak Visst är det er sak; hur orten ser ut, vilket intryck den ger gäster genomresande och hur den påverkar sinnesstämningen hos invånarna är väl i högsta grad er sak. våga erkänna sanningen: fastigheten är bortom räddning Erkänn: lokalerna kommer aldrig att hyras ut. En affärslokal som stått tom i mer än ett år... man måste vara sjukligt optimistisk om man tror att någon skulle vara dum nog att satsa pengar i att hyra, renovera och starta en affärsrörelse. Riv eller omvandla till bostad är ett krav man kan ha i den lokala byggstadgan. 28 OLIV - GÅR DET ATT RÄDDA SVERIGE UTANFÖR STORSTÄDERNA? 29

16 hur liten struktur behövs för att behålla levnadsbar service? Man känner lätt igen ett olivsamhälle genom en visuell överrepresentation av pizzerior, och frisersalonger. Ett samlingsställe i orten övertar ett flertal av de funktioner som i det gamla samhället sköttes av de etablerade. Internethandel, som samtidigt som den ödelägger de sista förutsättningarna för lokal handel, ger den lilla orten tillgång till samma varuutbud som en boende i New York. Men fråga är, hur liten ortsstruktur som behövs för att hålla en bygd vid liv. Något som är fundamentalt för litenheten är en ny öppenhet från statens sida vad avser regler och monopol. Tyvärr lär vi aldrig få se denna. 30 OLIV - GÅR DET ATT RÄDDA SVERIGE UTANFÖR STORSTÄDERNA? 31

17 arbetstillfällen försvinner. men de löses inte alltid upp i tomma intet. I många av Sveriges orter är små och medelstora familjeföretag ryggraden i näringslivet. Som en naturlig utveckling i affärsvärlden köps företag upp av riskkapitalbolag. Som en naturlig utveckling på marknaden bestämmer sig företag för att gå samman, alternativt att en konkurrent köper en motspelare på marknaden. I samtliga dessa fall finns all anledning till oro. Även de mest lönsamma och välskötta svenska företag har köps av utländska intressen och lagts ned av strategiska skäl. NÄR DET LOKALA FÖRETAGET KÖPS UPP FINNS DET ANLEDNING TILL ORO. Huvudkontoret flyttar oftast till den nya ägarens ort Tillverkningen stannar kvar landsorten drabbas alltid Landsorten tillhör nästan uteslutande på grund av de anledningar vi listat tidigare. tyst i Stockholm Hela anläggningen flyttas till den nya ägarens ort Fastigheten säljs eller står tom Riksmedia ger sällan mer än en notis när 100 arbetstillfällen försvinner i en ort med invånare; Motsvarande förhållande, arbetstillfällen i Stockholm (5 av invånartalet) hade räckt till en riksdagsdebatt. Hela anläggningen läggs ned. 32 OLIV - GÅR DET ATT RÄDDA SVERIGE UTANFÖR STORSTÄDERNA? Fastigheten säljs eller står tom 33

18 i genitivkommunen börjar misstagen Dagens kommuner är resultatet av sammanslagningar. Mindre kommuner har slagits samman, eller slukats, av större. Den segrande kommunen har, med traditionell segrarmentalitet, givit namn åt den nya storkommunen. Hur detta namnval påverkar alla som tidigare bodde i den lilla slukade kommunen, tas ingen hänsyn till. Historien från de europeiska krigen visar att en sådan mentalitet kan skapa en bitterhet som sitter kvar i generationer i de förlorande områdena och och en överlägsenhet i de vinnande. Rent praktiskt visar detta sig i att de mindre orterna förlorar invånare till kommunens namnort. I samma anda som Stockholm fäster lite intresse vid olivkomunerna, visar namnkommuner sällan något större intresse för utvecklingen i kommunens småorter. färre än fem icke-genitiv-kommuner VINNARKOMMUNENS NAMN HÄR Det finns enbart några få kommuner i Sverige som inte är en genitiv-kommuner: Östra Göinge i Skåne är ett bra exempel. 34 OLIV - GÅR DET ATT RÄDDA SVERIGE UTANFÖR STORSTÄDERNA? 35

19 kan du ge ett enda skäl till att något företag skulle flytta till din kommun? När man ställer frågan på sin spets får man ofta en handfull spontana svar. Många tror att deras kommuner är unika, men ytterst få har något att erbjuda som inte samtidigt finns i de flesta andra kommuner. De enda argument som skulle sålt, är de man inte ger; av den anledningen att de helt enkelt inte finns. L Å G A H Y R O R Inte vårt bord. Kanske skulle man göra det sitt bord. Kommunens fastighetsbolag i olivkommuner måste ha lov att göra rekryteringsstrategiska prissättningar. Lägg till billig energi som socker. Det ska vara en mycket klar och avgörande prisfördel att etablera sig i Sustad. Kommuner får förfrågningar om att sälja mark billigt mot att köparen etablerar företag med arbetstillfällen; inte sällan har företagen köpt och inte uppfyllt sina löften varvid kommunen har haft svårt att genom domstol återta marken. B R A L O G I S T I K L Ä G E Har de flesta kommuner. Dessutom är transporter billiga. T I L L G Ä N G L I G A L O K A L E R Har alla kommuner utanför storstadsregionerna. T I L L G Ä N G L I G M A R K Har alla kommuner utanför storstadsregionerna. ARBETSKRAFT Har alla kommuner i överflöd RÄTT KOMPETENS Ett bluffargument; personal med rätt akademisk utbildning saknas oftast utanför storstäderna NÄRA MARKNADEN Gäller enbart företag som har närområdet som marknad, typ VVS, bageri POSITIV KOMMUNLEDNING Finns motsatsen? KORTA BESLUTSVÄGAR Det är svårt att få trovärdighet, även om faktaförhållandet stämmer HJÄLP MED MILJÖTILLSTÅND Även om kommunledningen är positiv, styr länsstyrelsen och Mark- & Miljödomstolen 36 OLIV - GÅR DET ATT RÄDDA SVERIGE UTANFÖR STORSTÄDERNA? 37

20 FRÅN FABRIK TILL INTÄKTER företagsidéer och stasningar faller oftast på den lokala marknadens otillräcklighet B2B FÖRsÄLJNING TILL FÖRETAG Fabrik Lokal marknad Fabrik B2C FÖRsÄLJNING TILL KONSUMENT Eller för att tala klarspråk, de stora kedjorna har sådan makt över konsumentmarknaden i Sverige att det är näst omöjligt att få ett företag att växa. Felix och Findus hade inte kunnat startas idag. De stora företagen väljer enbart få och stora leverantörer. Att finna en partner eller lyckas leverera till en grossists sortiment är två möjliga vägar på en mycket svår karta. Internet är en långsam och tidsödande väg att nå konsumentled. Att arbeta via torgmarknader kan gå genom att jobba med återförsäljare, i annat fall är det inte lönsamt. Att få en produkt godkänd av inköpsavdelningarna på de stora kedjorna är ett krävande arbete. Även om produkten är bra, måste den platsa på hyllan, där de redan nu går från fyra fabrikat till tre eller färre. Ett annat hinder är företagets tillverkningskapacitet; en order från en kedja är stor och böterna för att inte leverera i tid kan knäcka företaget. Nödvändig storlek på leverantör Grossist Partner Internet ICA Coop Övr. Torgmarknader Att använda Internet som utkanal är den enda lösningen; det tar dock tid och kräver en ganska stor marknadsföring för att lyckas, om man inte har en riktigt unik produkt vars existens går att sprida via sociala medier. Kund Konsument 38 OLIV - GÅR DET ATT RÄDDA SVERIGE UTANFÖR STORSTÄDERNA? 39

21 kan du ge ett enda skäl till att någon familj skulle flytta till din kommun? Inte sällan känner man samma stämning som i en fotbollsmatch; kommunen tävlar mot andra kommuner i flyttstatistik och de som flyttar ut ger en latent känsla av förrädare. Samtidigt lockar man familjer att överge den kommun de bor i för att flytta till ens egen kommun. Många kommunpersoner tror också på fullt allvar att det är bättre att bo i deras kommun, än i andra. Men sanningen är att det inte finns något alls i den ena kommunen som inte också finns i andra kommuner. I D E N T I F I E R A A L T E R N A T I V E N Var ska de nyinflyttade komma från? Man måste ha en helt annan argumentlista när man försöker locka familjer från storstaden, än när man ropar på familjer som redan bor i grannorten. Någon som man också måste tänka på, är att folk flyttar FRÅN något, inte bara till. Att inte ha det folk flyttar från, är ett positivt argument. B R A O C H T R Y G G S K O L A O C H B A R N O M S O R G Att se bortom klassrummet... N Ä R A T I L L U T B I L D N I N G Kommunikationer - även IT - och kreativa lösningar M I L J Ö T Ä N K O C H C Y K E L B A R T En del tänkbara inflyttare väljer aktivt miljöpositivt IMAGE Kommunens skyltfönster måste vara perfekt FRITID Det är oftast AVSTÅNDET till fritiden som är avgörande TRYGGHET Den UPPLEVDA säkerheten för sig själv och familjen NATUR Inte sällan är det mer grönt och parker i storstaden än i den mindre orten... VATTEN Folk älskar vattenutsikt; enbart de mest attraktiva områdena tycks ha insett detta TÅGLÄNK + LOKALTRAFIK Nya generationer från storstaden har mycket lägre körkortstäthet än äldre och småstadsbor 40 OLIV - GÅR DET ATT RÄDDA SVERIGE UTANFÖR STORSTÄDERNA? 41

22 bygg lösningar för morgondagens ort Det gamla ordspråket lär mig hur man fiskar istället för att ge mig en fisk är fortfarande den enda vägen till en levande bygd. Många politiker tror och hoppas att man kan skaffa fram arbetstillfällen genom beslut eller genom att förbjuda arbetslöshet. Verkligheten är en annan. GÅRDAGENS SAMHÄLLE GÅR ALDRIG ATT ÅTERSKAPA Lika lite som vi anser att en ångmaskin är lösningen på dagens energieffektivisering, är nostalgiska etableringsexperiment och reklamkampanjer verkningslösa. Vad som måste till är tillstånd eller olydnad att kringgå ett antal lagar och regler - förutsättningar som är starkt hämmande för att bedriva näringsverksamhet utanför de stora stadskärnorna. Genom varumärkespolitiken saknas nästan alltid förutsättningar för att på lokalplan skapa den politisk som behövs. SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BOENDE OCH ARBETE INTE ARBETSBOENDE Sannolikt kan man då behålla det minisamhälle vi beskrivit på sidan 31. Omgående ändringar krävs bl.a. i FINANSIERINGSMÖJLIGHETER SKATTESATS BOKFÖRINGSREGLER MILJÖREGLER BYGGREGLER Skapar vi däremot FÖRUTSÄTTNINGAR för företag och boende kommer dessa automatiskt. Företag måste kunna ha personal som pendlar in och boende måste ha möjlighet att pendla ut. Detta gäller både fyskiskt med järnväg och annan kollektivtrafik som via Internet. 42 OLIV - GÅR DET ATT RÄDDA SVERIGE UTANFÖR STORSTÄDERNA? 43

23 generisk politik måste ersätta varumärkespolitik. VARUMÄRKESPARTIER Det lokala partiet lyder under rikspartiet och händelser i rikspartiet påverkar lokalpartiet och i viss mån vice versa. Samarbete mellan partier för att finna gemensamma lösningar Dagens partisystem byggdes upp för ett samhälle som inte längre finns. För att kommunpolitiken ska kunna fungera måste kommunens politiker frigöras från de nationella partierna. Vi menar självfallet inte att man ska överge sina ideal och värderingar, men man måste sätta in den i ett kommunalt perspektiv. Som det är nu är kommunens politiker lydiga redskap för att verkställa beslut som fattats på riksplan; samtidigt lever man på riksnivå med skräcken att behöva försvara en frispråkig lokalpolitiker eller ett samarbete mellan partier som vore oönskat på riksnivå. En generisk kommunpolitik skulle säkert också vitalisera och föryngra den politiska strukturen i kommunen, när man inte längre måste identifiera sig med och försvara beslut som man inte själv står bakom. Den kommun som går från varumärkespolitik till generisk politik, kommer att märka ett mycket ökat förtroende och en mycket större frihet att i konstruktiv anda kunna bearbeta de lokala förutsättningarna. GENERISKA PARTIER Att bygga på åsikter, filosofier eller ren neutralitet skulle frigöra de lokala partierna och skapa grund för ett samarbete mellan partier utan att händelser i rikspolitiken skulle påverka det lokala arbetet. Kommunpolitikerna förutsätts också vara valarbetare och säljare åt de rikspolitiska partierna och tvingas därför också inför väljare försvara rikspolitiska beslut som är negativa för kommunen. Det valarbete som rikspartierna gör idag sker via TV och media och utdelning av valsedlar i vallokalen sker via distribution. 44 OLIV - GÅR DET ATT RÄDDA SVERIGE UTANFÖR STORSTÄDERNA? 45

24 slå samman kommuner lär misslyckas igen. Några förståsigpåare har räknat ut en minimibefolkning för att en kommun ska ha ekonomiska resurser att överleva. I sammanhanget tycks man ha glömt problemen från när man gjort tidigare reglerna är gjorda sammanslagningar; det är enbart gynnsamt för den kommun vars namn också bärs av den nya av storstadsbor storkommunen. Men även den glädjen är kortvarig... Det tog 40 år för 1970-talets sammanslagningar att bli de nya kriskommunerna; det lär Det beror väl snarare på att Stockholm har satt Hur liten? gå betydligt fortare nästa gång. regler för hur liten kostym en kommun måste ha. Och denna kostym är anpassad efter stora områden. En liten kommun kan inte ha samma mängd i fullmäktige som en större kommun, inte heller samma organisation och system. I många andra länder lyckas man ha en bra, och rent av bättre, folkrepresentation än i Sverige i små orter. Att skapa nya storkommunen är upprepa misstagen. Att återskapa de gamla småkommunerna och låta dem förvalta sina och stöd pengar är rätt väg att gå för att vitalisera glesbygden KOMMUN 2 KOMMUN DÅLIGT FÖRSLAG STORKOMMUN KOMMUN 8 DET FUNKADE INTE PÅ 1970-TALET Dagens kommuner är i många fall ett resultat av sammanslagningar som gjordes mellan 1950 och Facit finns i hand; de kriskommuner vi har idag är vinnarna från sammanslagningen, d.v.s. genitivkommunen, den ort som bär kommunens namn KOMMUN 5 VÅRT FÖRSLAG NYA SMÅKOMMUNER 46 OLIV - GÅR DET ATT RÄDDA SVERIGE UTANFÖR STORSTÄDERNA? 47

25 allt handlar om >ytan< varje kommun har ett antal skyltfönster som måste skötas. Varje ort har ett skyltfönster. När man åker bil, eller ännu bättre med tåg, ser man skyltfönstret, och det är sällan någon trevlig syn. Förfallet, skräpigt och ostädat. Klotter, skrot och ödefastigheter. Om någon tror att detta inte påverkar intrycket, kan man undra varför dessa bryr sig om att köpa nya kläder eller ens tvätta sig. Ytan är allt - även när det handlar om intryck. BÖRJA HÄR Man passerar med bil eller tåg. Man läser tidningen. Betraktaren Kunskap Associationer Minnen Erfarenheter Referensramar Uppfattning Positivt intryck Genväg Negativt intryck KOMMUNEN TROR... Spegelbilden är ALDRIG densamma som ett porträtt. Det finns INTE några genvägar. Uppfattad bild av verkligheten Tyvärr visar sällan någon kommun förståelse för eller har energi för att skapa ett skyltfönster. alla dömer butiken efter skyltfönstret. För att en ort ska få inflyttare och företagsetableringar handlar mycket om förtroende. Kommer investeringen att löna sig? Törs vi låna ut belopp till ett företag i en ort som verkar vara på fallrepet? Statistik är ett annat skyltfönster där media i rent kommersiellt syfte utnyttjar siffror för att sälja klick. Ortens skyltfönster Ortens verklighet Beslut Handling Konsekvenser 48 OLIV - GÅR DET ATT RÄDDA SVERIGE UTANFÖR STORSTÄDERNA? Ortens utveckling 49