INTERREG SVERIGE-NORGE Ett gränsregionalt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INTERREG SVERIGE-NORGE 2014-2020 ---------------------------------------------------------------------------------------------- Ett gränsregionalt"

Transkript

1 INTERREG SVERIGE-NORGE Ett gränsregionalt samarbetsprogram - för en ekonomiskt stark region med en attraktiv livsmiljö 1

2 Innehåll 1. Strategi för programmets bidrag till EU:s strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt och sammanhållningspolitiken Programmets bidrag till EU:s strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt Motivering till fördelning av medel mellan tematiska mål Beskrivning av insatsområden Insatsområde 1: Innovativa miljöer Insatsområde 2: Små- och medelstora företag Insatsområde 3: Natur- och kulturarv Insatsområde 4: Transporter Insatsområde 5: Sysselsättning Finansieringsplan Finansiering per år Finansieringsplan Verktyg för territoriell utveckling Lokalt ledd utveckling Hållbar stadsutveckling Integrerad territoriell investering Samordning och samarbetsaktiviteter inom EU:s strategi för Östersjöregionen Genomförandebestämmelser för programmet Ansvariga myndigheter Partnerskapets delaktighet Samarbete mellan fonderna EAFRD, EMFF och andra europeiska och nationella finansieringsinstrument och EIB Minskad administrativ börda för stödmottagarna Horisontella kriterier Hållbar utveckling Lika möjligheter och icke-diskriminering Jämställdhet Bilagor En förteckning över större projekt Resultatram för programmet Förteckning på relevanta parter som varit delaktiga i framtagandet av programmet Genomförandevillkor för finansiell förvaltning, programplanering, övervakning, utvärdering och kontroll av deltagandet av tredje land

3 1. Strategi för programmets bidrag till EU:s strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt och sammanhållningspolitiken Programmets syfte och mål Programmets övergripande syfte och mål är att genom ett gränsöverskridande samarbete skapa de bästa förutsättningarna för en ekonomiskt stark region med en attraktiv livsmiljö. Programmets ambition är att via gränsöverskridande samarbete hantera gemensamma identifierade utmaningar i gränsregionen och att utnyttja den vilande potentialen, bland annat genom att undanröja gränshinder, utnyttja och fokusera gränsregionens samlade resurser samt att skapa större regioner över gränsen. Programgeografi och delområden Programgeografin för Interreg Sverige-Norge utgörs av fem regioner på svensk sida och fem fylken på norsk sida. Programgeografin omfattar totalt 108 norska och 61 svenska kommuner. Programmet berör 2,49 miljoner människor. Programmet delas in i tre delområden liksom det har sett ut i nuvarande programperiod. De tre delområdena är: 1. Nordens Gröna Bälte består av Jämtlands och Västernorrlands län i Sverige samt Nord- och Sør-Trøndelag fylke i Norge. 2. Inre Skandinavien 1 består av Värmlands och Dalarnas län i Sverige. I Norge ingår Hedmark, Østfold och Akershus fylke. 3. Gränslöst Samarbete 2 består av Västra Götalands län i Sverige samt Østfold och Akershus fylke i Norge. Gränsregionalt mervärde Det gränsregionala mervärdet är helt avgörande för programmet. Det är just den möjlighet som livet i gränsregionen erbjuder som är själva kärnan i Interreg. Att gemensamma utmaningar och problem bäst löses gemensamt. Om de tänkta aktiviteterna inte bedöms ha ett gränsregionalt mervärde ska aktiviteten istället genomföras inom ramen för ett annat program eller plan. Kontigo AB, som har fått uppdraget som förhandsutvärderare av programmet har tagit fram en analysmodell 3 för gränsöverskridande mervärde. I utvärderingen av det nuvarande programmet delar de in begreppet i tre delar: 1. Överbryggande av gränshinder: här passar projekt som syftar till att överbrygga gränshinder i form av juridiska, administrativa, fysiska eller upplevda gränshinder. 2. Gränsen som resurs: här passar projekt som ser likheter och skillnader över gränsen som en nödvändig resurs för att skapa resultat och ett gemensamt lärande. 1 Inre skandinavien: I Østfolds fylke ingår kommunerna Askim, Skiptvet, Eidsberg, Trøgstad, Marker, Rømskog, Aremark, Hobøl och Spydeberg. I Akershus fylke ingår kommunerna Hurdal, Nannestad, Gjerdrum, Eidsvoll, Ullensaker, Nes, Skedsmo, Lørenskog, Nittedal, Raelingen, Fet, Sørum och Aurskog-Høland. 2 Gränslöst samarbete: I Västra Götalands län ingår kommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Lysekil, Uddevalla, Orust, Trollhättan, Vänersborg, Färgelanda, Mellerud, Åmål, Bengtsfors och Dals-Ed. I Østfolds fylke ingår kommunerna Halden, Moss, Sarpsborg, Fredrikstad, Hvaler, Råde, Rygge, Våler och Rakkestad. I Akershus fylke ingår kommunerna Vestby, Ski, Ås, Frogn, Nesodden, Oppegård och Enebakk. 3 Utvärdering av Interreg Sverige-Norge IV A, delrapport 2 s. 25, Kontigo 3

4 3. Utnyttjande av kritisk massa: här passar projekt som använder potentialen att arbeta över gränsen som en förutsättning för att skapa resultat. Exempelvis fås ett större underlag av företag, studenter och turister med mera. Det gränsöverskridande mervärdet för ett projekt kan se olika ut. Klart är dock att varje projekt behöver gå igenom olika faser för att kunna uppnå ett djupgående gränsöverskridande mervärde. Det första steget för ett projekt kan vara att utgöra en del av, eller vara den som bygger, strukturer för samverkan. Det kan göras genom att aktörerna först lär känna varandra och varandras verksamheter vilket lägger grunden för ett fortsatt samarbete. Det andra steget innebär att projektet går in i en fas där målet är ömsesidig kunskapsöverföring. Med det menas att aktörerna lär av varandra och att utbyte av kunskap sker för att främja verksamhetsutveckling på båda sidor om gränsen. I sista steget löser ingående aktörer ett gemensamt problem och det finns ett gemensamt mervärde i att lära tillsammans. Grundelementet i denna gränsregionala samverkan är att mervärdet består av att problemet bäst löses med hjälp av ett samarbete över gränsen. 1.1 Programmets bidrag till EU:s strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt Det gränsregionala programmet Sverige-Norge är en del av EU:s sammanhållningspolitik. Sammanhållningspolitikens inriktning och mål tar sin utgångspunkt i EU:s tillväxtstrategi Europa Kärnan i Europa 2020 är en smart och hållbar tillväxt för alla, som ska leda till en positiv utveckling och få fart på medlemsstaternas ekonomier för att skapa ökad tillväxt och fler jobb. Strategin bygger på tre övergripande prioriteringar, fem siffersatta mål samt sju huvudinitiativ som ska påskynda framstegen inom varje prioriterat område. De tre övergripande prioriteringarna: Smart tillväxt - utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation Hållbar tillväxt - främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi Tillväxt för alla - stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social territoriell sammanhållning Europa 2020-strategins fem mål som ska vara uppnådda år 2020: 75 procent av befolkningen i åldrarna ska ha ett arbete. 3 procent av EU:s BNP ska investeras i FoU. Klimat- och miljömålen 20/20/20 ska nås. Andelen ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 % och minst 40 % av den yngre generationen ska ha fullbordade högre studier. Antalet personer som lever på fattigdomsgränsen ska minskas med 20 miljoner. De sju huvudinitiativen: Smart tillväxt Utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation - Innovationsunionen - Unga på väg - En digital agenda för Europa Hållbar tillväxt Främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi - Ett resurseffektivare Europa - Industripolitik för en globaliserad tid Tillväxt för alla Stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social territoriell sammanhållning - En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen - Europeisk plattform mot fattigdom 4

5 Interreg Sverige-Norge har en viktig funktion i att knyta samman Europa strategin med nationella planer- och strategier samt regionala- och lokala utvecklingsstrategier. Genom detta ökar möjligheterna att programmet kan finansiera insatser som svarar upp mot makroregionala strategier såsom Östersjöstrategin, andra transnationella strategier samt regionala- och lokala utvecklingsstrategier. Genom att koppla ihop de olika strategierna och planerna ökar mervärdet och de planerade och genomförda insatserna kan optimeras. I Europeiska kommissionens dokument Ett gemensamt strategiskt ramverk 4 vars syfte är att omsätta Europa 2020-strategins mål, anges vilka nyckelåtgärder som fonderna som ingår i sammanhållningspolitiken ska fokusera på. Dessa nyckelåtgärder definieras utifrån elva tematiska mål med tillhörande så kallade investeringsprioriteringar. De tematiska målen och investeringsprioriteringarnas innehåll är förutbestämda av kommissionen. Enligt kommissionens förslag till förordning ska 80 procent av medlen i programmet fördelas på som mest fyra tematiska mål. Väljer programmet ytterligare tematiska mål ska de klassas som övrig insats och som mest 20 procent av programmets medel kan allokeras dit. Styrgruppen för Interreg Sverige-Norge har valt att programmet ska innehålla fem tematiska mål. Genom att aktivt arbeta med dessa fem tematiska mål kommer programmet att kunna stödja insatser som bidrar till att uppnå de intentioner som specificeras i Europa 2020 strategin. Utmaningar och möjligheter för det gemensamma programområdet Det gränsöverskridande programmet Sverige-Norge omfattar till ytan ett mycket stort geografiskt område. Programgeografin har stor heterogenitet vad gäller till exempel näringslivsinriktning, befolkningsunderlag och tillväxt. Området är inte heller naturgeografiskt homogent och utgör inte en funktionellt sammanhängande region. Stora delar av programgeografin utgörs av rena landsbygdsområden medan andra områden är mer urbana. På norsk sida omfattar programområdet 16 av Norges 50 största kommuner. På svensk sida är Sveriges 21:a största kommun, Karlstad, den största kommunen. Programgeografins heterogenitet gör att de problemställningar och den utvecklingspotential respektive region har ser lite olika ut. Trots olikheterna finns det mycket gynnsamma naturliga förutsättningar för ett gränsöverskridande samarbete. Det finns en vana av att samarbeta sedan lång tid vilket innebär att det finns många erfarenheter att dra nytta av. Det finns även en mycket stark vilja att vidareutveckla och förstärka det gränsregionala samarbetet i hela området. En kort syntes av slutsatserna från den analys och SWOT som har tagits fram för programområdet, visar att: Det finns en del skillnader i näringslivsstrukturen i programgeografin. Delområdena Gränslöst Samarbete och Inre Skandinavien är mer lika varandra i detta avseende än Nordens Gröna Bälte. Det finns stora skillnader vad gäller sysselsättningsutveckling inom och mellan delområdena. Det finns nationella skillnader på arbetsmarknaden; var det råder arbetslöshet och var det råder kompetensbrist. Länderna befinner sig i delvis olika konjunkturcykler/ekonomisk utveckling. 4 Europeiska kommissionen, Huvuddrag i en gemensam strategisk ram för [ ], SWD(2012)61, del I och II. 5

6 Det finns en stor interaktion över gränsen. Det tydligaste uttrycket för det är gränspendlingen. Majoriteten av biltrafiken mellan Sverige och Norge sker via Svinesund, Morokulien och Ørje, som alla ligger inom programgeografin. Bristande infrastruktur hindrar den potential som finns. Sammanfattningsvis är det viktigt att vara medveten om att graden av interaktion över gränsen ser olika ut mellan delområdena. Den SWOT-analys 5 som har gjorts fokuserar på fem områden 6 : sysselsättning, forskning och utveckling, utbildning, klimat/energi samt fattigdom och social exkludering. Analysen visar att det finns gemensamma styrkor och svagheter för hela programområdet, men det finns också skillnader mellan de olika delområdena. Utmaningen för kommande program är att förutsättningarna skapar både gemensamma - och olikartade - möjligheter och hot. En sammanfattande SWOT presenteras i följande matris. Styrkor Väl upparbetade kanaler för gränsregionalt samarbete. Gränspendlingen skapar goda arbetsmöjligheter för svenska gränskommuner. Välutvecklade kluster och centrumbildningar inriktade på regionala resurser och kompetenser. Möjligheter Nationella och regionala satsningar på fysisk infrastruktur. Satsningar för att höja utbildningsnivån för ungdomar. Ge stöd till gränsöverskridande forskning och utbildning för att utveckla områdets näringsliv. Svagheter Svag befolkningsutveckling i gränsnära landsbygdsdelar. Låg utbildningsnivå utanför större centrumkärnor. Outvecklade kommunikationsstråk försvårar kollektiva och energisnåla resor. Hot Energi- och klimatrelaterade förändringar kan skapa problem i vissa känsliga områden. Bristande integration av utsatta grupper i samhället. Utflyttningar av företag och kompetenser från området. Val av tematiska mål För att kunna välja en gemensam inriktning för programmet, i form av tematiska mål och investeringsprioriteringar, har olika typer av analyser och utvärderingar använts som underlag. Regionala prioriteringar, politiskt fastslagna i regionala utvecklingsstrategier och planer har också varit en viktig utgångspunkt. För att ha en gemensam utgångsbild identifierades tidigt behovet av en programövergripande analys. Förutom att kunna mäta effekterna av de planerade och genomförda - aktiviteterna har analysen också bidragit till bedömningen om var insatserna kan göra mest nytta. Andra underlag som har använts är tidigare framtagna analyser och utvärderingar av programmet samt kopplingen till Europa 2020 med dess siffersatta mål. I det kompromissade förslaget till program, inklusive val av tematiska mål, har stor hänsyn tagits till det gränsregionala mervärdet för att se var just programmet som verktyg kan göra mest nytta. Detta är inte minst viktigt då framtagandet av andra EU-program pågår parallellt, både vad gäller strukturfonder och transnationella sektorsprogram. På svensk sida finns flera andra strukturfondsprogram som har haft samma tematiska mål att välja mellan. Ett resonemang har därför förts om i vilket program olika 5 EU 2020 Grenseindeks og grenseanalyser Interreg Sverige-Norge, S Østlandsforskning och Cerut 6 De fem områdena motsvarar Europa 2020 fem siffersatta mål 6

7 typer av insatser kan få bäst genomslag. Det är viktigt att programmen inte överlappar varandra utan snarare förstärker varandra avseende de insatser som ska genomföras inom ramen för respektive program. På liknande sätt har norska aktörer andra planer och strategier att ta hänsyn till och att söka synergieffekter med. Detta pussel om man så vill, är lagt på båda sidor av gränsen, men även på nationell samt europeisk nivå. Utifrån den europeiska sammanhållningspolitiken, främst Europa 2020, och med utgångspunkt i de regionala strategierna och planerna i respektive region och fylke samt de analyser som har gjorts, har man inom programmet enats om följande tematiska mål att fokusera sitt utvecklingsarbete inom: Tematiskt mål 1 - Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Tematiskt mål 3 - Att främja små och medelstora företags konkurrenskraft Tematiskt mål 6 - Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser Tematiskt mål 7 - Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig infrastruktur Tematiskt mål 8 - Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet Vid urval av projekten kommer det även tas hänsyn till följande horisontella kriterier: (1) hållbar utveckling, (2) jämställdhet samt (3) icke-diskriminering och lika möjligheter. Alla de valda tematiska målen och investeringsprioriteringarna gäller för hela programgeografin. Motiv för val av tematiskt mål 1: Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation (Insatsområde 1) Att förbättra möjligheterna att ta tillvara på innovationskraften i programområdets olika delar är viktigt. Studier av innovation som utvecklingskraft visar att tre fjärdedelar av produktivitetsförbättringen i näringslivet kan tillskrivas innovation. Andra analyser visar att mellan 25 och 50 procent av tillväxten i ekonomin som helhet kan tillskrivas forskning och utveckling. På området forskning och innovation finns goda erfarenheter att bygga vidare på från tidigare programperioder. Samtidigt kvarstår utmaningar att överbrygga och möjligheter att ta vara på genom gränsöverskridande samarbete. Programanalysen visar att programområdet är heterogent när det gäller kapaciteten att arbeta med forskning och innovation som en motor för regional utveckling och tillväxt. Exempelvis finns både regioner som har ett starkt stöd från den nationella nivån samt tilldelning av resurser för forskning och innovation, och regioner som får mycket begränsade resurser för forskning och innovation. Detta ger programmet goda förutsättningar att tillgängliggöra starka forsknings- och innovationsmiljöer för insatser i hela programområdet. Analysen pekar också på att det finns goda möjligheter att koppla samman forskning och företag över gränsen, inte minst inom ramen för smart specialisering. Regionala forskningsmiljöer kan tillsammans med företag, offentlig sektor och social ekonomi ge programområdets alla regioner förutsättningar att utveckla sina starka sidor och komparativa fördelar genom att t.ex. fler företag investerar i forskning och utveckling med stöd av programmet. Motiv för val av tematiskt mål 3: Att främja små och medelstora företags konkurrenskraft (Insatsområde 2) Analysen visar att de företag som finns i programområdet till övervägande majoritet utgörs av små och medelstora företag. Att främja deras konkurrenskraft har därför stor potential för utvecklingen och tillväxten i programområdet, exempelvis när det gäller att utveckla stödfunktioner för att främja företagssamverkan, till gagn för ökad konkurrenskraft och tillväxt. På detta område finns erfarenheter att bygga vidare på från tidigare programperioder, 7

8 samtidigt som flera utmaningar och möjligheter kvarstår. Det gränsöverskridande mervärdet ligger i att skapa tillgång till större marknader och att skapa en större kritisk massa. För företagen i programgeografin är de lokala marknaderna små. Ses däremot hela programområdet som en marknad kan tillväxten i företagen främjas genom att den kritiska massan ökas och kundunderlaget breddas. Dessutom finns möjlighet att företagen genom samverkan även kan nå större marknader utanför programområdet. Programanalysen pekar på att det finns särskilt goda utvecklingsmöjligheter för besöksnäringen, kulturella och kreativa näringar och andra tjänstenäringar, inte minst genom ett ökat samarbete över gränsen. Motiv för val av tematiskt mål 6: Att skydda miljön och främja hållbar användning av resurser (Insatsområde 3) Det finns tydliga gränsöverskridande mervärden i att samverka kring natur-och kulturarv samt biologisk mångfald. Natur- och kulturarv är gemensamma tillgångar som inte känner av några gränser. De har en grundläggande betydelse för en attraktiv livsmiljö och utvecklingen av ett hållbart näringsliv, både nu och i framtiden. Kulturgemenskapen mellan Sverige och Norge har utvecklats genom århundraden, och är en tillgång som gemensamt bör tas omhand. Detsamma gäller biologisk mångfald och ekosystemtjänster, där nationsgränsen inte utgör en markerad skiljelinje för flora och fauna. Att skydda och bevara gemensamma naturvärden är idag en nationell angelägenhet. Skyddet och bevarandet effektiveras och förbättras av samarbete över gränsen mellan ansvariga nationella och regionala myndigheter och deras samarbetspartners. Gränsöverskridande samhandling kommer därför att kunna öka kostnadseffektiviteten i främjande, skyddande och återupprättande av naturmiljöer i gränsregionerna. Regionerna i programområdet delar betydande utmaningar med pågående miljöpåverkan, som till exempel nedläggning av brukad jord, minskning av biologisk mångfald, icke hållbart bruk av naturresurser och dramatiska effekter till följd av förväntade klimatförändringar. Motiv för val av tematiskt mål 7: Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig infrastruktur (Insatsområde 4) Bristande gränsöverskridande kommunikationer pekas i analysen ut som en av programområdets största utmaningar. Effektiva och hållbara transporter och att få bort flaskhalsar i viktig infrastruktur är av stor betydelse för möjligheterna att utveckla en attraktiv och tillgänglig gränsregion. Ökad tillgänglighet i ett hållbart och gränsregionalt perspektiv bidrar till att skapa en större arbetsmarknadsregion, som i sin tur bidrar till att stärka näringslivets internationella konkurrenskraft. Det leder även till en utveckling av de andra tematiska målen i programmet. De mest framträdande gränsgemensamma intressena i området utgörs av gränshandel, turism, arbetspendling och varutransporter. Nationella prioriteringar betonar också vikten av hållbara transporter och infrastruktur. En utmaning är att reducera utsläppen från de ökande transporterna i regionen. Genom ett utvecklat gränsöverskridande samarbete kan ett grönt transportsystem skapas. Gränsöverskridande infrastruktur är ofta lågt prioriterat, och genom att samarbeta över gränsen kan programmet bidra till att lösa problem vad gäller tillgänglighet och tillgång till hållbara transporter. Motiv för val av tematiskt mål 8: Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet (insatsområde 5) Större arbetsmarknadsregioner bidrar till en ökad sysselsättning och konkurrenskraft. På individnivå får det också positiva effekter eftersom möjligheten ökar att få ett jobb men ändå kunna bo kvar där man är rotad. Det bidrar även till en utveckling och tillväxt i gränsregionen och är därför ett viktigt gränsregionalt mervärde. Gränsöverskridande samarbete kan leda till att programområdet bättre kan möta strukturomvandlingar och får en bättre matchning mellan 8

9 utbildning och arbetsmarknad. Det finns i dagsläget ett stort flöde av arbetskraft och kapital över gränsen i programområdet. Rörligheten över gränsen har i programanalysen pekats ut som ett av programmets styrkeområden, och för arbetstagare och företag fyller dags- och veckopendling en viktig roll. Samtidigt är den relativt låga utbildningsnivån i flera delar av programområdet en utmaning. I kombination med att tillgängliga utbildningar inte alltid matchar behovet av kompetensförsörjning i programområdet kan utvecklingen bromsas upp. Idag finns hinder som begränsar möjligheterna till en gemensam arbetsmarknad. Ett gränsöverskridande mervärde uppstår när dessa hinder gemensamt överbryggas. Exempelvis behövs en gemensam standard för meritvärdering och certifiering av utbildnings- och yrkeskvalifikationer. Tabell 1: Översikt över motiv till valda tematiska mål och investeringsprioriteringar Tematiskt mål Investeringsprioritering Motiv till val (Max 500 tecken per investeringsprioritering Tematiskt mål 1: Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Tematiskt mål 2: Att främja små- och medelstora företags konkurrenskraft Tematiskt mål 6 Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser Investeringsprioritering: Främja företagsinvesteringar inom innovation och forskning och utveckling av förbindelser och synergier mellan företag, FoUcentrum och högre utbildning, särskilt produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, ekoinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion särskilt inom viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål. Investeringsprioritering: Stödja kapaciteten för SMF att växa på regionala, nationella och internationella marknader samt delta i innovationsprocesser Investeringsprioritering 1: Bevara, skydda, främja och utveckla natur- och kulturarvet Investeringsprioritering 2: Skydda och återställa den biologiska mångfalden, markskydd samt främja ekosystemtjänster, inklusive Natura 2000, och miljövänlig infrastruktur En utmaning är företagens låga investeringar i forskning och innovation i kombination med svårigheter att omsätta forskningsresultat i praktiken. En relativt liten andel av arbetskraften har forskarkompetens, och små- och medelstora företag har generellt sett lite samverkan med, och få kontaktytor mot, utbildnings- och institutssektorn. En styrka som har identifierats är gränsregionens regionala innovations- och forskningscentra, som bl.a. har bidragit till utvecklingen av intressanta kluster och kärnor i anslutning till regionens specialiseringar. En identifierad svaghet i programområdet är att SMF har små marginaler, lite resurser till internationalisering som skapar en ensidig näringslivsstruktur. För att bättre kunna utnyttja tillväxtpotentialen i gränsregionen måste insatser för kunskapsproduktion och innovation balanseras mot insatser som utvecklar SMF och ta ny kunskap och innovationer till marknaden. I gränsregionen finns ett gemensamt natur- och kulturarv med ett delat ansvar att bevara, främja och utveckla dessa för kommande generationer. Natur- och kulturarven är av grundläggande betydelse för en attraktiv livsmiljö och utvecklingen av ett hållbart näringsliv och främjandet av kreativitet. Insatser som är kopplade till ett hållbart tillgängliggörande av natur- och kulturarven och värdefulla naturområden som en resurs för samhällsutveckling genomförs inom denna investeringsprioritering. Klimatförändringar och andra typer av miljöförstöring kan på sikt hota den biologiska mångfalden som finns i våra gemensamma naturtillgångar. Mycket av det praktiska klimatanpassningsarbetet sker på lokal nivå, där olika intressen riskerar att ställas mot varandra och som kräver ett långsiktigt perspektiv. Miljön och naturen är gränsöverskridande. Därför bör investeringar i form av främjande, 9

10 Tematiskt mål 7: Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur Tematiskt mål 8: Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet Investeringsprioritering 1: Främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T infrastruktur inklusive multimodala noder Investeringsprioritering 2: Utveckla och förbättra miljövänliga och koldioxidsnåla transportsystem och främja hållbar stadstrafik, inklusive flod- och sjötransporter, hamnar och multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal rörlighet Investeringsprioritering: Integrering av arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande sysselsättningsinitiativ och gemensam utbildning skyddande och återupprättande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i gränsregionen ske gränsöverskridande för att bästa möjliga långsiktiga resultat ska uppnås. Kommunikationsmöjligheterna är en avgörande faktor för utvecklingen i gränsregionen, liksom för den ekonomiska och sociala strukturen, men de medverkar också till en miljöbelastning. De gränsöverskridande kommunikationerna pekas ut som en av gränsregionens stora svagheter, inte minst den gränsöverskridande kollektivtrafiken. Detta påverkar både rörligheten och miljön negativt. Det finns därför en stor potential i att arbeta med detta område inom ramen för programmet. En stor del av både person- och godstransporter i gränsregionen sker idag på väg med fordon som är starkt beroende av fossil energi. Genom att samordna transportslag, underlätta kollektivt resande över gränsen och hitta lösningar som kan bidra till att både personoch godstrafiken blir mindre beroende av fossila bränslen, kan vi hejda den negativa miljöpåverkan. Det finns också goda möjligheter att öka produktionen av förnybar energi i programområdet, vilket ger en unik möjlighet att minska beroendet av fossila bränslen. Rörlighet över gränsen är ett av programmets styrkeområden. För arbetstagare, företag och gränsregionen spelar dags- och veckopendling en viktig roll. En utmaning är den relativt låga utbildningsnivån i flera delar av programområdet. I kombination med att de utbildningar som finns inte alltid matchar behovet av kompetensförsörjning i programområdet kan utvecklingen bromsas upp. 1.2 Motivering till fördelning av medel mellan tematiska mål Fördelningen av medel mellan tematiska mål har tagits fram i bred politisk förankring utifrån programområdets förutsättningar, möjligheter och behov. Programområdet är heterogent med delvis olika förutsättningar och utmaningar, vilket har beaktats. I fördelningen av medel mellan tematiska mål har också hänsyn tagits till var Interreg Sverige-Norge kan tänkas göra störst skillnad i förhållande till andra program, planer och strategier både på lokal, regional, nationell samt europeisk nivå. Det vill säga, var det gränsöverskridande mervärdet är tydligt. I programmet kommer 65 procent av budgeten att läggas på tematiskt mål 1 och tematiskt mål 3, tillsammans. Det finns en stor enighet om att denna inriktning kommer att ge bästa möjliga resursutnyttjande och betydande gränsöverskridande mervärden. Inriktningen ligger också helt i linje med nationella prioriteringar och Europa Att främja innovation och att stärka små- och medelstora företag är kärnan i att uppnå programmets mål om en ekonomiskt starkare region med en attraktiv livsmiljö. Det stärker också kopplingar och möjliga synergier mellan dessa tematiska mål, som har goda möjligheter att komplettera varandra. Nedan finns en fördjupad motivering till fördelning av medel mellan tematiska mål. I enlighet med artikel 19 i ETC-förordningen kan upp till 20 procent av den totala budgeten för programmet användas för att genomföra hela eller delar av insatser utan det geografiska programområdet förutsatt att det leder till ett mervärde för programmet. Opplands fylke är 10

11 utpekat särskilt som ett sådant område men programmet ser positivt om denna möjlighet utnyttjas även med andra områden i genomförandet av programmet. Att stödja forskning, teknisk utveckling och innovation I programmet kommer 30 procent av medlen att läggas på det tematiska målet Att stödja forskning, teknisk utveckling och innovation. På området forskning och innovation finns goda erfarenheter att bygga vidare på från tidigare programperioder, exempelvis för att koppla samman forskning och företag över gränsen samt fördjupad klustersamverkan. Det finns idag en bristfällig avkastning på forskning och innovation, en potential som bättre bör tillvaratas. Att främja små- och medelstora företags konkurrenskraft I programmet kommer 35 procent av medlen att läggas på det tematiska målet Att främja små- och medelstora företags konkurrenskraft. Det finns goda erfarenheter att bygga vidare på från tidigare programperioder och analysen pekar på särskilt goda utvecklingsmöjligheter för besöksnäring, kulturella och kreativa näringar och andra tjänstenäringar. Det finns även en koppling till det förra insatsområdet. Det är viktigt att företagen kan ta vara på de forskningsresultat och innovationer som kommer fram under det insatsområdet. Gränsöverskridande mervärden kan uppnås genom tillgång till större marknader och kritisk massa inom vissa specialområden. Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser I programmet kommer 10 procent av medlen att läggas på det tematiska målet Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser. Natur- och kulturarv är gemensamma resurser som bidrar till att bevara programområdets attraktivitet, där programmet kan bidra till samverkan och gemensamma synsätt. Eftersom utveckling av besöksnäring och kulturella och kreativa näringar sker i insatsområde 2, har en ganska låg andel medel avsatts för detta område. Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur I programmet kommer 10 procent av medlen att läggas på det tematiska målet Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur. Gränsöverskridande gods- och persontrafik ökar samtidigt som analysen pekar på att kommunikationerna över gränsen är en av programområdets stora utmaningar. Programmet kan inte finansiera nödvändiga infrastruktursatsningar, vilket motiverar en lägre procentsats. Däremot kan gränsöverskridande vinster nås genom gränsöverskridande analyser av trafik och infrastruktur och samverkan kring till exempel kollektivtrafik. De underlagen ska levereras till de nationella myndigheter som sedan fattar beslut om olika infrastruktursatsningar. Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet I programmet kommer 15 procent av medlen att läggas på det tematiska målet Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. Gränsöverskridande rörlighet är en av programmets grundpelare, och analysen pekar på både en ökande arbetspendling och potential i att sätta kompetensförsörjningsfrågor i ett större gränsregionalt sammanhang. Privat medfinansiering Förslaget nedan förutsätter att privat medfinansiering är indikativ i enlighet med den information som har erhållits under framtagandet av programmet. För att öka möjligheten för näringslivets engagemang och medverkan i olika projektsatsningar kommer privat medfinansiering vara möjligt att använda inom programmet. Den avser endast 11

12 kontanta medel och inte medfinansiering i tid och den ska vara möjlig att växling upp. Privat medfinansiering kommer vara möjligt i två av programmets insatsområden, Innovation och Små- och medelstora företag, som bedöms vara mest inriktade mot näringslivet. Privat medfinansiering är en ny möjlighet i programperioden , vilket innebär att det finns begränsade erfarenheter att bygga vidare på från tidigare programperioder. Den indikativa andelen har därför satts relativt lågt. Indikativ privat medfinansiering per tematiskt mål: Tematiskt mål 1: Att stödja forskning, teknisk utveckling och innovation 5% Tematiskt mål 3: Att främja små- och medelstora företags konkurrenskraft 5% Tematiskt mål 6: Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser 0% Tematiskt mål 7: Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur 0% Tematiskt mål 8: Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet 0% 12

13 Tabell 2: Översikt över fördelningen av medel i programmet Insatsområde Tematiskt mål Investeringsprioritering (IP) Specifika mål i linje Programspecifika EU-stöd Andel av med IP resultatindikatorer i linje (EUR) programmet med de specifika målen 1. Innovativa 1. Att stärka Främja företagsinvesteringar inom innovation och forskning Att antalet De regionala Kompletteras 30 % miljöer forskning, teknisk och utveckling av förbindelser och synergier mellan företag, efterfrågestyrda innovationssystemen har utveckling och FoU-centrum och högre utbildning, särskilt produkt- och forsknings- och stärkts genom samverkan innovation tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, innovationssatsning mellan olika nivåer och ekoinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, ar ska ha ökat regioner. (Kvalitativ) nätverk, kluster och öppen innovation genom smart genom samarbete specialisering och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion särskilt inom viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål. över gränsen. Antal nya produkter/tjänster som ett resultat av genomförda, gräns-överskridande forskning- och innovationsprojekt. 13

14 2. Små- och 3. Att främja små- Stödja kapaciteten för SMF att växa på regionala, nationella Ökad Förändrat förädlingsvärde Kompletteras 35 % medelstora och medelstora och internationella marknader samt delta i konkurrenskraft i i SMF för deltagande företag företags innovationsprocesser näringslivet genom företag. konkurrenskraft ett ökat handelsutbyte och internationellt samarbete. Förändrad exportvolym för deltagande företag. 3. Natur- och 6. Att skydda Bevara, skydda, främja och utveckla natur- och kulturarvet Att natur- och De natur-, och kulturarv, Kompletteras 10 % kulturarv miljön och främja kulturarven ska ha som beviljats finansiering en hållbar utvecklats på ett från Interreg Sv - No ska användning av hållbart sätt i utvecklats mot/bidra till resurser gränsregionen för hållbar utveckling. naturens egenvärde, (kvalitativ) invånare och besökare. Skydda och återställa den biologiska mångfalden, markskydd Att samordna De samordnade insatser samt främja ekosystemtjänster, inklusive Natura 2000, och bevarandet av som genomförts i miljövänlig infrastruktur hotade och programmet har aktivt hänsynskrävande bidragit till bevarandet av arter och ett antal hotade, och naturmiljöer över hänsynskrävande, arter och naturmiljöer. 14

15 gränsen. (kvalitativ) 4. Transporter 7. Att främja Främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära 1. Ökat resande med Utvecklingen i % för Kompletteras 10 % hållbara och tertiära knutpunkter med TEN-T infrastruktur inklusive gränsöverskridande användandet av transporter och få multimodala noder. kollektivtrafik. gränsöverskridande bort flaskhalsar i kollektivtrafik inom olika viktig nät- regioner. infrastruktur 2. lätta Förbättrade och/eller gränsöverskridande tidigarelägga kommunikationer som infrastruktursatsnin planeras/påbörjats som gar över eller i resultat av genom anslutning till programmet framtagna riksgränsen, genom kunskapsunderlag. framtagande av relevant kunskapsunderlag. Utveckla och förbättra miljövänliga och koldioxidsnåla En ökad andel gods- Genom Interreg V Sv No transportsystem och främja hållbar stadstrafik, inklusive och persontrafik har genomförts aktiviteter flod- och sjötransporter, hamnar och multimodala som utförs med med potential att påverka förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar koldioxidsnåla både utbud och efterfrågan regional och lokal rörlighet. transportsystem för på koldioxidsnåla att minska de transportsystem och samlade CO2 15

16 utsläppen i trafiklösningar (kvalitativ) programområdet. 5.Sysselsättning 8. Att främja Integrering av arbetsmarknader, inklusive Att ha skapat mer Nya, och/eller Kompletteras 15 % sysselsättning och gränsöverskridande sysselsättningsinitiativ och gemensam integrerade vidareutvecklade metoder arbetskraftens utbildning arbetsmarknader i för kompetensutveckling rörlighet gränsregionen. och validering av kompetens, underlättar matchning på arbetsmarknaden. (kvalitativ) 16

17 2. Beskrivning av insatsområden De tio regionerna i programområdet har valt att fokusera programmets insatser inom fem områden: innovation, små och medelstora företag, natur- och kulturarv, transporter och sysselsättning. Där så är lämpligt ska projekt som godkänns i programmet bidra till att genomföra en eller flera av åtgärderna i Östersjöstrategins handlingsplan. Nedan följer gemensamma bedömningskriterier och utgångspunkter för alla projekt. Detta gäller därmed för alla insatsområden, och bör därför läsas av den som vill ansöka om medel för ett projekt oavsett insatsområde Viktiga principer att ha med i bedömningen av projektansökningar För alla projekt gäller att ett gränsregionalt mervärde måste kunna påvisas för att en ansökan ska kunna beviljas. Det gränsregionala mervärdet är helt avgörande för Interreg. Det handlar om att lösa gemensamma utmaningar och problem och att det bäst görs genom samarbete över gränsen. Om de tänkta aktiviteterna inte bedöms ha ett gränsregionalt mervärde ska aktiviteten istället genomföras inom ramen för ett annat program eller fond. Kontigo, som har fått uppdraget som ex ante utvärderare av programmet har tagit fram en analysmodell 7 för gränsöverskridande mervärde. I utvärderingen av det nuvarande programmet delar de in begreppet i tre delar: 4. Överbryggande av gränshinder: här passar projekt som syftar till att överbrygga gränshinder i form av juridiska, administrativa, fysiska eller upplevda gränshinder. 5. Gränsen som resurs: här passar projekt som ser likheter och skillnader över gränsen som en nödvändig resurs för att skapa resultat och ett gemensamt lärande. 6. Utnyttjande av kritisk massa: här passar projekt som använder potentialen att arbeta över gränsen som en förutsättning för att skapa resultat. Exempelvis större underlag av företag, studenter och turister med mera. Horisontella kriterier De horisontella kriterierna är viktiga vid bedömningen av projekten. De är uppdelade utifrån tre principer som benämns hållbar utveckling, lika möjligheter och icke diskriminering samt jämställdhet. De horisontella kriterierna är ett verktyg som genom kreativt tänkande kan stärka och förbättra projekten. Ett fokus från programmets sida ska öka det aktiva arbetet utifrån de horisontella kriterierna i varje projekt och därmed för hela programmet och dess påverkan på programområdets regionala utveckling. Projekten ska bidra till att naturresurserna används på ett strategiskt hållbart sätt samtidigt som de bidrar till ett attraktivare samhälle att verka i för kvinnor och män oavsett etniskt ursprung, funktionshinder, religion eller sexuell läggning. Det är i urvalet och genomförandet av projekt som målsättningen att bidra till en hållbar utveckling ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv kan bli verklighet. Därför ska alla aktörer i genomförandet arbeta för att hållbar utveckling, lika möjligheter och icke diskriminering samt jämställdhet får ett förbättrat genomslag i genomförandet av Interreg 7 Utvärdering av Interreg Sverige-Norge IV A, delrapport 2 s. 25, Kontigo 17

18 Sverige-Norge än i tidigare program. Alla aktörer ska stå bakom de horisontella kriterierna och visa på att de är ett verktyg som förstärker varje projekt även om de horisontella kriterierna kan ha olika tyngd i ett enskilt projekt beroende på vilket projekt som ska genomföras. De horisontella kriterierna beskrivs mer utförligt i kapitel 8. Additionalitet För att ett projekt ska kunna få stöd från programmet gäller additionalitetsprincipen som innebär att det inte ges finansiering om projektet bedöms ha kunnat genomföras utan stöd från programmet. Aktiviteter som stöds av programmet ska därmed vara additionella till redan existerande nationella insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får heller inte ersätta en nationell lagstadgad insats. Sökande ska som minimum säkerställa att genomförandet av projektet inte kunde ha skett i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram - utan stödet. Finansieringstekniska instrument Finansieringstekniska instrument är inte aktuella i Interreg Sverige-Norge Eventuella planerade större projekt Inga planerade större projekt är identifierade i Interreg Sverige-Norge

19 2.1 Insatsområde 1: Innovativa miljöer För att främja programmets mål definieras innovationsbegreppet brett, i enlighet med OECD definition i Oslomanualen (1997). Samma definition gäller genomgående i alla insatsområden i programmet. Den breda definitionen syftar till att inte exkludera någon bransch, aktör, sektor eller annan potentiell projektägare. Definitionen för programmet är: en innovation är tillämpningen av en ny eller väsentligt förbättrad produkt (vara eller tjänst), process eller marknadstillämpning, en ny organisationsmetod i affärstillämpning, arbetsorganisation eller externa relationer. En utgångspunkt är att både forskningen och innovationsarbetet skall vara efterfrågestyrt av näringslivet, offentlig sektor och den sociala ekonomin. Det är också en förutsättning att kunskapen når de aktörer som har behov av den, både lokalt och regionalt och på båda sidor om gränsen Investeringsprioritering: Främja företagsinvesteringar inom innovation och forskning och utveckling av förbindelser och synergier mellan företag, FoU-centrum och högre utbildning, särskild produktoch tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, ekoinnovation och offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering. Stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion inom viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål. I flera delar av programområdet är företagens FoU-investeringar 8 låga. I kombination med svårigheter att omsätta forskningsresultat i praktiken minskar den regionala innovationskraften. Avståndet till forskningsintensiva miljöer och avsaknad av personliga kontakter på universitet/högskolor har stor betydelse. Att stimulera till öppen innovation genom klusterbildande aktiviteter och ett ökat samarbete mellan akademi och näringsliv kan vara ett sätt för att påverka utvecklingen positivt. Genom att öka företagens vilja att ta del av forskningsresultat och samarbeta i forskningsprojekt, skapas kulturer och strukturer för innovation och nyskapande. Samarbete mellan akademi, näringsliv och samhälle bidrar även till att stödja teknisk och tillämpad forskning, där också brukare/kundinvolvering kan bidra. Därför är det specifika målet: Att antalet efterfrågestyrda forsknings- och innovationssatsningar ska ha ökat genom samarbete över gränsen. Koppling till analyser, strategier och gränsregionalt mervärde En tydlig ambition i Europa 2020 är att idéer ska kunna bli produkter och tjänster, som i sin tur bidrar till tillväxt och jobbskapande. Utöver huvudinitiativet Innovationsunionen, som ska bidra till att uppnå strategins mål genom förbättrade förutsättningar för forskning och innovation i Europa, är smart specialisering en viktig pusselbit. Det innebär att företag, forskningscentra och universitet arbetar tillsammans för att identifiera en regions mest lovande specialisering och kombinerar nyttiggörandet av forskning och innovation med att 8 FoU (Forskning och Utveckling) är ett samlande begrepp, framför allt inom näringslivet för verksamhet som syftar till att producera kunskap. 19

20 säkerställa territoriell och social sammanhållning. Sveriges innovationsstrategi och Norges Meld.St. (Melding til Stortinget) 18 ( ) Lange linjer - kunnskap gir muligheter ligger väl i linje med dessa ambitioner. Bara en liten andel av företagen i programområdet investerar i forskning och utveckling idag. Dessutom är det svårt att omsätta forskningsresultat i praktiken. I flera delar av programområdet har en relativt liten andel av arbetskraften forskarkompetens, och små- och medelstora företag har generellt sett lite samverkan med, och få kontaktytor mot, utbildningsoch institutssektorn. Det hindrar ett effektivt innovations- och utvecklingsarbete och programmet har därför möjlighet att påverka, och därmed vända, den utvecklingen. En framgångsfaktor enligt analysen är de regionala innovations- och forskningscentra som tillsammans med regionens näringsliv har utvecklat varu- och tjänsteproduktion och skapat intressanta kluster och kärnor i anslutning till regionens specialiseringar. Med stöd av programmet kan denna avgörande tillgång för programområdets utveckling vidareutvecklas. Att samarbeta över gränsen blir en styrka i och med att kunskapsunderlaget blir större i och med att det finns fler forskare och ett större kapital för att arbeta med forskning. Det är viktigt för programområdets specialiserade områden. Ett annat gränsöverskridande mervärde är att det finns en större marknad för att omsätta forskningsresultat, till exempel genom att fler företag kan ta emot och kommersialisera dem. Att stärka forsknings- och innovationsmiljöer Genom att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation utvecklas de regionala innovationssystemen. Därmed nås även en regional utveckling och tillväxt. I de centrala delarna av programområdet finns forskningsinstitutioner med hög vetenskaplig aktivitet. I de mer perifera delarna finns ett stort behov av investering för att förnya och vidareutveckla forskningsmiljöerna. Forskningsmiljöer är en resurs, både för näringslivets internationella konkurrenskraft, den offentliga sektorn och för den sociala ekonomin. Att stärka forsknings- och innovationsmiljöer kräver flera olika typer av insatser som täcker ett brett spektra av innovationer, från teknik till tjänsteinnovation och social innovation. Exempelvis är det viktigt att stötta produktion och produktvalideringsåtgärder för spridning av ny teknik och kunskap. Ett annat viktigt område är kunddrivna innovationsprocesser för gränsöverskridande tillämpningar, både vad gäller innovation i företag, offentlig sektor och social ekonomi. Offentlig sektor har också en viktig roll vad gäller upphandling av innovationer. Att stimulera till öppen innovation genom klusterbildande aktiviteter och ett ökat samarbete mellan akademi och näringsliv är ett sätt att påverka det faktum att FoUinvesteringarna är låga i flera delar av programområdet. För att kunna uppnå full potential behövs bra sätt att förmedla resultaten av forsknings- och utvecklingsarbetet tvärsektoriellt. Detta kan ske genom teknologiöverföring eller genom att underlätta för kommersialisering av forskningsresultat. Samproduktion av kunskap där till exempel företag är aktivt involverade i forskningsprocessen kan också bidra till att forskningsresultaten är relevanta och kan tillämpas lokalt och regionalt. Genom att bredda sitt sökande efter samarbetspartners i innovationsprocesser till båda sidor om gränsen kan urvalet breddas, samtidigt som grunden för forskning, teknisk utveckling och innovation stärks. Detta leder i sin tur till att de regionala innovationssystemen i gränsregionen stimuleras. Samverkan mellan akademi, näringsliv, offentlig sektor och den sociala ekonomin Samverkan mellan akademi, näringsliv, offentlig sektor och den sociala ekonomin är ett mål 20

Preliminärt EU-program Interreg Sverige-Norge 2014-2020

Preliminärt EU-program Interreg Sverige-Norge 2014-2020 Preliminärt EU-program Interreg Sverige-Norge 2014-2020 - ett medel för den regionala utvecklingen Foto Tina Stafrén Programgeografi Nordens Gröna Bälte som består av Jämtlands och Västernorrlands län

Läs mer

Interreg V-A Sverige-Norge

Interreg V-A Sverige-Norge N2013/5769/RT Samarbetsprogram Interreg V-A Sverige-Norge CCI 2014TC16RFCB016 SV SV Innehåll 1. Strategi för samarbetsprogrammets bidrag till unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla och

Läs mer

SV 1 SV. Innehåll. ej beslutat av EU-kommissionen 2014-09-05

SV 1 SV. Innehåll. ej beslutat av EU-kommissionen 2014-09-05 ej beslutat av EU-kommissionen 2014-09-05 Innehåll När kan man ansöka första gången?... 2 Interreg Sverige-Norge med utgångspunkt från Europa 2020 strategin... 2 Insatsområder... 4 Insatsområde 1: Innovativa

Läs mer

EU-programmet Interreg Sverige-Norge 2014-2020

EU-programmet Interreg Sverige-Norge 2014-2020 EU-programmet Interreg Sverige-Norge 2014-2020 - ett medel för den regionala utvecklingen Foto Tina Stafrén Programgeografi Nordens Gröna Bälte som består av Jämtlands och Västernorrlands län i Sverige

Läs mer

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 Promemoria 2013-03-11 Näringsdepartementet Regional tillväxt Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 I förslaget till nytt regelverk på EU-nivå för sammanhållningspolitiken

Läs mer

Teman i Botnia-Atlantica 2014-2020- programmet

Teman i Botnia-Atlantica 2014-2020- programmet Teman i Botnia-Atlantica 2014-2020- programmet I EU:s regelverk för sammanhållningspolitiken 2014-2020 föreslås elva tematiska mål med underliggande investeringsprioriteringar som anger möjlig inriktning

Läs mer

KUSK. Kunskap, utveckling, statistik och kommunikation i gränsregionen Østfold/Västra Götaland

KUSK. Kunskap, utveckling, statistik och kommunikation i gränsregionen Østfold/Västra Götaland KUSK Kunskap, utveckling, statistik och kommunikation i gränsregionen Østfold/Västra Götaland Projektinnehåll Syfte - Kreativt arbete med vision och strategi Mål - Identifiera framgångsfaktorer Målgrupper

Läs mer

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE 1. Beskrivning av ärendet Näringsdepartementet har lagt fram ett erbjudande för Samverkansorganen i Värmlands, Dalarnas och Jämtlands

Läs mer

Det operativa programmet för territoriellt samarbete gällande Sverige-Norge 2014-2020

Det operativa programmet för territoriellt samarbete gällande Sverige-Norge 2014-2020 Det operativa programmet för territoriellt samarbete gällande Sverige-Norge 2014-2020 Miljökonsekvensbeskrivning VERSION 2 Malmö 2013-12-09 Innehåll Innehåll... 2 Förord... 4 Sammanfattning... 5 1 Bakgrund...

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Europeiska och regionala prioriteringar

Europeiska och regionala prioriteringar www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala

Läs mer

Botnia-Atlantica Uppstartskonferens. Umeå, 11 december 2014

Botnia-Atlantica Uppstartskonferens. Umeå, 11 december 2014 Botnia-Atlantica 2014-2020 Uppstartskonferens Umeå, 11 december 2014 Norge: Nordland Fylkeskommune Sverige: Västerbotten Västernorrland Nordanstigs kommun Finland: Mellersta Österbotten Österbotten Södra

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 Nio strukturfondsprogram i Sverige 2014-2020 Norra Mellansverige 2 Europa 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla 3 Smart specialisering Ökad fokusering Ökad koncentration

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Ny programperiod 2014-2020

Ny programperiod 2014-2020 Ny programperiod 2014-2020 Nord blickar framåt, Levi 17-18.9.2013 Dorota Witoldson, Europeiska kommissionen 1 Gränsöverskridande Samarbete / Interreg 2007-2013 2 Interreg vem gör vad? PARTNERSKAP KOM:

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 2 5 Nio program i Sverige Åtta regionala strukturfondsprogram Ett nationellt regionalfondsprogram 23 Fyra Insatsområden 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Metoder och kriterier för att välja ut projekt

Metoder och kriterier för att välja ut projekt 1 (8) Metoder och kriterier för att välja ut projekt Interreg Nord 2014-2020 2 (8) 1. Inledning Enligt förordning (EU) nr 1303/2013, art 110(2)(a) är det är Övervakningskommitténs uppgift att anta urvalskriterier

Läs mer

Att säkra framgång och gränsöverskridande nytta. Jonas Hugosson Tromsø, den 18 november

Att säkra framgång och gränsöverskridande nytta. Jonas Hugosson Tromsø, den 18 november Att säkra framgång och gränsöverskridande nytta Jonas Hugosson Tromsø, den 18 november Varför gå över ån..? Lösa gemensamma problem Avlägsna hinder för samverkan Öka den kritiska massan Nyttja likheter

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer

Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare

Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare Delfinansieras av Europeiska Unionen,, Interreg IVA Sverige-Norge 2007-2013. Allmänna uppgifter Delområde: Prioriterat

Läs mer

Interreg V Sverige-Norge-programmet 2014-2020

Interreg V Sverige-Norge-programmet 2014-2020 Interreg V Sverige-Norge-programmet 2014-2020 Delområden Nordens Gröna Bälte: Jämtlands och Västernorrlands län, Nord- och Sör-Tröndelags fylken Inre Skandinavien: Värmlands och Dalarnas län, Hedmarks

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

EU-program

EU-program Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den

Läs mer

Interreg Sverige- Norge programmet 2014-2020

Interreg Sverige- Norge programmet 2014-2020 Interreg Sverige- Norge programmet 2014-2020 EU-program och finansiering, Trollhättan 10 nov, 2015 Annika Nordenstam 1 Gränsöverskridande samarbeten EU:s sammanhållningspolitik (ERUF, ESF, SF): 1/3 av

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020.

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020 Örebro 2014-10-13 Ny programperiod! Nya förutsättningar! Börjar med program och plan ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ERUF

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Interreg Nord 2014-2020

Interreg Nord 2014-2020 Interreg Nord 2014-2020 Delområde Nord och delområde Sápmi Yta: Nord ca 380 221 km 2, Sápmi: ca 388 350 km² (inklusive Kolahalvön i Ryssland). Folkmängd: ca 1,4 miljoner invånare, ca 3,75 invånare/km 2.

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Gör såhär! Bilaga intressanmälan

Gör såhär! Bilaga intressanmälan LOKALT LEDD UTVECKLING LEADER NÄRHETEN Hållbar landsbygdsutveckling och ökad livskvalitet - för alla Gör såhär! Bilaga intressanmälan Innan du börjar med Intresseanmälan - Lokal bilaga ska du läsa igenom

Läs mer

Metoder och kriterier för att välja ut projekt Interreg V A Nord 2014-2020

Metoder och kriterier för att välja ut projekt Interreg V A Nord 2014-2020 Metoder och kriterier för att välja ut projekt Interreg V A Nord 2014-2020 1. Inledning Enligt förordning (EU) nr 1303/2013, art 110(2)(a) är det är Övervakningskommitténs uppgift att anta urvalskriterier

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland

Tillväxtstrategi för Halland Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna

Läs mer

Det ska finnas två sökande parter, en från Sverige och en från Norge.

Det ska finnas två sökande parter, en från Sverige och en från Norge. Ansöka Vem kan ansöka? Det ska finnas två sökande parter, en från Sverige och en från Norge. Alla typer av organisationer kan söka stöd, offentliga och privata. Exempel på offentliga organisationer är

Läs mer

Roland BLADH 30 augusti 2012. Roland.Bladh@ec.europa.eu

Roland BLADH 30 augusti 2012. Roland.Bladh@ec.europa.eu Europa 2020 och Socialfonden Roland BLADH 30 augusti 2012 DG Employment, Social Affairs and Inclusion Roland.Bladh@ec.europa.eu www.ec.europa.eu/social europa eu/social Sammanhållningspolitiken 2014-20

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman En smak av EU 2015 Lena Johansson-Skeri Anneli Norman 1 Dagens program Vad gör vi på Tillväxtverket? Vad är ett EU-projekt? Vad är ett regionalfondsprojekt? Hur ansöker man om stöd från regionalfonden?

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM GRÄNSKOMMITTÉN ØSTFOLD-BOHUSLÄN/DALSLAND. Fastställts av Gränskommitténs styrelse 7/10-2011

HANDLINGSPROGRAM GRÄNSKOMMITTÉN ØSTFOLD-BOHUSLÄN/DALSLAND. Fastställts av Gränskommitténs styrelse 7/10-2011 HANDLINGSPROGRAM GRÄNSKOMMITTÉN ØSTFOLD-BOHUSLÄN/DALSLAND 2012 2014 Fastställts av Gränskommitténs styrelse 7/10-2011 1 Innehåll 1. Bakgrund 3 2. Vision.. 3 3. Detta vill vi Övergripande mål.... 3 4. Roll/uppgift..

Läs mer

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 EU-programenheten Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt samarbete A. Gränsregionalt

Läs mer

Lärkonferens Inspel till nästa programperiod

Lärkonferens Inspel till nästa programperiod Lärkonferens Inspel till nästa programperiod Innovationer och entreprenörskap vart ska vi? Hit ska vi. Visst finns det väl en väg bortom kurvan?..en bra miljö för entreprenörskap och näringslivsutveckling

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens

Läs mer

Innovation i Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. Workshop Rebild 1 september Linda Reinholdsson

Innovation i Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. Workshop Rebild 1 september Linda Reinholdsson Innovation i Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak Workshop Rebild 1 september Linda Reinholdsson Disposition Innovation i Öresund-Kattegat-Skagerrak varför? Programmets mål inom innovation vad? Projektexempel

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Gränslösa möjligheter!

Gränslösa möjligheter! Gränslösa möjligheter! Delområde Nord och delområde Sápmi Yta: Nord ca 380 221 km 2, Sápmi: ca 388 350 km² (inklusive Kolahalvön i Ryssland). Folkmängd: ca 1,4 miljoner invånare, ca 3,75 invånare/km 2.

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020 Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020 Preliminärt förslag Strukturfonderna 2014-2020 Socialfonden (ESF) och regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet Information Nationella Regionalfondsprogrammet 1 1 Regionalfonden 2014-2020 Nio program i Sverige 6 2 3 4 5 Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna Promemoria 2012-10-12 Näringsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Landsbygdsdepartementet Camilla Lehorst Telefon 08-405 16 30 Mobil 070-519 01 18 E-post camilla.lehorst@enterprise.ministry.se Landsbygdsnätverkets

Läs mer

Kommunstyrelsen 1999-1

Kommunstyrelsen 1999-1 Arbetsutskottet 1(6 1(6 Datum: 23 23 november, 2012 2009 Plats och tid Stadshuset i Strömstads kommun, 23 november, 2012 kl. 09.00 12.00 ande m tum Ronnie Brorsson, Strömstads kommun Clas-Åke Sörkvist,

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret GO:innovation Göteborg som testarena för hållbar stadsutveckling Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret 2015-09- 16 Älvstaden Opportunities in Attractive Areas - öppen för världen - inkluderande, grön

Läs mer

Nätverksträff inom INNOVATION

Nätverksträff inom INNOVATION Nätverksträff inom INNOVATION Vasa 30.8.2016 9.30 Fika 10.00 Vad är INNOVATION? 10.30 Möjligheter i Botnia-Atlanticaprogrammet 11.30 Exempel på pågående innovationsprojekt 12.00 Lunch 13.00 Från idé till

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006 Från EU:s budget till lokaltregionalt utvecklingsarbete Säffle 16 oktober 2006 Huvudrubriker i EU:s budget Hållbar tillväxt - konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning ( sektorspolitik) - ökad sammanhållning

Läs mer

Introduksjon Programmets syfte och mål Programgeografi och delområden Grenseregional merverdi... 1

Introduksjon Programmets syfte och mål Programgeografi och delområden Grenseregional merverdi... 1 1 Innhold Introduksjon... 3 Programmets syfte och mål... 3 Programgeografi och delområden... 3 Grenseregional merverdi... 1 Insatsområde 1: Innovativa miljöer... 1 Specifikt mål: Öka organisationernas

Läs mer

Förslag till. Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Västsverige 2014-2020

Förslag till. Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Västsverige 2014-2020 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Västsverige 2014-2020 Innehållsförteckning 1 Strategi för programmets bidrag till EUs strategi för smart, hållbar

Läs mer

Europa Anne Graf

Europa Anne Graf Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi

Läs mer

Interreg Sverige- Norge programmet 2014-2020

Interreg Sverige- Norge programmet 2014-2020 Interreg Sverige- Norge programmet 2014-2020 Västsvensk EU-konferens, Vänersborg 21 augusti 2015 Janne Eidissen Jørn Haabeth Annika Nordenstam 1 Interreg V Sverige-Norge-programmet 2014-2020 Om programmet

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

DIARIENUMMER G

DIARIENUMMER G BESLUT SMÅPROJEKT 2010-12-30 DIARIENUMMER G30441-69-10 DELOMRÅDE GS Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Gränskommittén Østfold/Fyrbodal Att: Yvonne Samuelsson Box 305 451 18 UDDEVALLA

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Tidtabell Programstart: tidigast 15 jan 2014 Programmet öppnas eventuellt i två omgångar Omgång 1: Prioritering i juni, beslut senast 30 juni, projektstart tidigast 1 juli. Omgång 2: planerad öppning

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en

Läs mer

Regionalfonden Västsverige & Urbact

Regionalfonden Västsverige & Urbact Regionalfonden Västsverige & Urbact Linnea Hagblom Thanos Pinakas Helena Gidlöf (SKL) 1 Kort om Tillväxtverket Kontor på 9 orter Cirka 350 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft

Läs mer

Regionalfondsprogram i Sverige 2014-2020

Regionalfondsprogram i Sverige 2014-2020 Regionalfondsprogram i Sverige 2014-2020 Stockholmsregionen Björne Hegefeldt Internationella avdelningen 1 Europa 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla 2 11 tematiska mål 1. Stärka forskning och innovation

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Version 2013-09-30 1 (108) 1 Strategi för programmets bidrag till EUs strategi för smart, hållbar

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Västra Götalandsregionen Horisont 2020 och strukturfonder

Västra Götalandsregionen Horisont 2020 och strukturfonder Västra Götalandsregionen Horisont 2020 och strukturfonder Västra Götalandsregionens tre huvuduppgifter Hälso- sjukvård Sjukhus, vårdcentraler, tandvård mm Kollektivtrafik Västtrafik Tillväxt & utveckling

Läs mer

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna!

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna! Lanseringskonferens av EU:s fonder Välkomna! Strukturfondspartnerskap Ordförande Kommuner och Landsting (tio) Arbetsmarknadens organisationer (fem) Länsstyrelser (tre) Arbetsförmedling/Försäkringskassa

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Kompetensförsörjning för tillväxt och utveckling

Kompetensförsörjning för tillväxt och utveckling Kompetensförsörjning för tillväxt och utveckling Marja-Leena Lampinen Frågor i fokus idag Kompetensplattform - vad har det lett till? Strategi för tillväxt- och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 -

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

Nätverksträff inom MILJÖ

Nätverksträff inom MILJÖ Nätverksträff inom MILJÖ Härnösand 2016-10-26 9.30 Fika 10.00 Turism på naturens villkor 10.30 Möjligheter i Botnia-Atlanticaprogrammet 2014 2020 11.30 Lunch 12.30 Exempel på pågående miljöprojekt 13.00

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Fördelas mellan regionala potter och en nationell pott

Fördelas mellan regionala potter och en nationell pott Fördelas mellan regionala potter och en nationell pott Europeiska socialfonden EU:s viktigaste finansiella instrument för att stödja sysselsättningen i medlemsstaterna och främja den ekonomiska och sociala

Läs mer

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18

Läs mer

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet

Läs mer

Kort om Botnia-Atlantica 2014-2020

Kort om Botnia-Atlantica 2014-2020 Kort om Botnia-Atlantica 2014-2020 Lycksele, Maj 2014 Jenny Bergkvist Programdirektör jenny.bergkvist@botnia-atlantica.eu Norge: Nordland Fylke Sverige: Västerbotten Västernorrland Nordanstigs kommun Finland:

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer