INTERREG SVERIGE-NORGE Ett gränsregionalt

Transkript

1 INTERREG SVERIGE-NORGE Ett gränsregionalt samarbetsprogram - för en ekonomiskt stark region med en attraktiv livsmiljö 1

2 Innehåll 1. Strategi för programmets bidrag till EU:s strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt och sammanhållningspolitiken Programmets bidrag till EU:s strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt Motivering till fördelning av medel mellan tematiska mål Beskrivning av insatsområden Insatsområde 1: Innovativa miljöer Insatsområde 2: Små- och medelstora företag Insatsområde 3: Natur- och kulturarv Insatsområde 4: Transporter Insatsområde 5: Sysselsättning Finansieringsplan Finansiering per år Finansieringsplan Verktyg för territoriell utveckling Lokalt ledd utveckling Hållbar stadsutveckling Integrerad territoriell investering Samordning och samarbetsaktiviteter inom EU:s strategi för Östersjöregionen Genomförandebestämmelser för programmet Ansvariga myndigheter Partnerskapets delaktighet Samarbete mellan fonderna EAFRD, EMFF och andra europeiska och nationella finansieringsinstrument och EIB Minskad administrativ börda för stödmottagarna Horisontella kriterier Hållbar utveckling Lika möjligheter och icke-diskriminering Jämställdhet Bilagor En förteckning över större projekt Resultatram för programmet Förteckning på relevanta parter som varit delaktiga i framtagandet av programmet Genomförandevillkor för finansiell förvaltning, programplanering, övervakning, utvärdering och kontroll av deltagandet av tredje land

3 1. Strategi för programmets bidrag till EU:s strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt och sammanhållningspolitiken Programmets syfte och mål Programmets övergripande syfte och mål är att genom ett gränsöverskridande samarbete skapa de bästa förutsättningarna för en ekonomiskt stark region med en attraktiv livsmiljö. Programmets ambition är att via gränsöverskridande samarbete hantera gemensamma identifierade utmaningar i gränsregionen och att utnyttja den vilande potentialen, bland annat genom att undanröja gränshinder, utnyttja och fokusera gränsregionens samlade resurser samt att skapa större regioner över gränsen. Programgeografi och delområden Programgeografin för Interreg Sverige-Norge utgörs av fem regioner på svensk sida och fem fylken på norsk sida. Programgeografin omfattar totalt 108 norska och 61 svenska kommuner. Programmet berör 2,49 miljoner människor. Programmet delas in i tre delområden liksom det har sett ut i nuvarande programperiod. De tre delområdena är: 1. Nordens Gröna Bälte består av Jämtlands och Västernorrlands län i Sverige samt Nord- och Sør-Trøndelag fylke i Norge. 2. Inre Skandinavien 1 består av Värmlands och Dalarnas län i Sverige. I Norge ingår Hedmark, Østfold och Akershus fylke. 3. Gränslöst Samarbete 2 består av Västra Götalands län i Sverige samt Østfold och Akershus fylke i Norge. Gränsregionalt mervärde Det gränsregionala mervärdet är helt avgörande för programmet. Det är just den möjlighet som livet i gränsregionen erbjuder som är själva kärnan i Interreg. Att gemensamma utmaningar och problem bäst löses gemensamt. Om de tänkta aktiviteterna inte bedöms ha ett gränsregionalt mervärde ska aktiviteten istället genomföras inom ramen för ett annat program eller plan. Kontigo AB, som har fått uppdraget som förhandsutvärderare av programmet har tagit fram en analysmodell 3 för gränsöverskridande mervärde. I utvärderingen av det nuvarande programmet delar de in begreppet i tre delar: 1. Överbryggande av gränshinder: här passar projekt som syftar till att överbrygga gränshinder i form av juridiska, administrativa, fysiska eller upplevda gränshinder. 2. Gränsen som resurs: här passar projekt som ser likheter och skillnader över gränsen som en nödvändig resurs för att skapa resultat och ett gemensamt lärande. 1 Inre skandinavien: I Østfolds fylke ingår kommunerna Askim, Skiptvet, Eidsberg, Trøgstad, Marker, Rømskog, Aremark, Hobøl och Spydeberg. I Akershus fylke ingår kommunerna Hurdal, Nannestad, Gjerdrum, Eidsvoll, Ullensaker, Nes, Skedsmo, Lørenskog, Nittedal, Raelingen, Fet, Sørum och Aurskog-Høland. 2 Gränslöst samarbete: I Västra Götalands län ingår kommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Lysekil, Uddevalla, Orust, Trollhättan, Vänersborg, Färgelanda, Mellerud, Åmål, Bengtsfors och Dals-Ed. I Østfolds fylke ingår kommunerna Halden, Moss, Sarpsborg, Fredrikstad, Hvaler, Råde, Rygge, Våler och Rakkestad. I Akershus fylke ingår kommunerna Vestby, Ski, Ås, Frogn, Nesodden, Oppegård och Enebakk. 3 Utvärdering av Interreg Sverige-Norge IV A, delrapport 2 s. 25, Kontigo 3

4 3. Utnyttjande av kritisk massa: här passar projekt som använder potentialen att arbeta över gränsen som en förutsättning för att skapa resultat. Exempelvis fås ett större underlag av företag, studenter och turister med mera. Det gränsöverskridande mervärdet för ett projekt kan se olika ut. Klart är dock att varje projekt behöver gå igenom olika faser för att kunna uppnå ett djupgående gränsöverskridande mervärde. Det första steget för ett projekt kan vara att utgöra en del av, eller vara den som bygger, strukturer för samverkan. Det kan göras genom att aktörerna först lär känna varandra och varandras verksamheter vilket lägger grunden för ett fortsatt samarbete. Det andra steget innebär att projektet går in i en fas där målet är ömsesidig kunskapsöverföring. Med det menas att aktörerna lär av varandra och att utbyte av kunskap sker för att främja verksamhetsutveckling på båda sidor om gränsen. I sista steget löser ingående aktörer ett gemensamt problem och det finns ett gemensamt mervärde i att lära tillsammans. Grundelementet i denna gränsregionala samverkan är att mervärdet består av att problemet bäst löses med hjälp av ett samarbete över gränsen. 1.1 Programmets bidrag till EU:s strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt Det gränsregionala programmet Sverige-Norge är en del av EU:s sammanhållningspolitik. Sammanhållningspolitikens inriktning och mål tar sin utgångspunkt i EU:s tillväxtstrategi Europa Kärnan i Europa 2020 är en smart och hållbar tillväxt för alla, som ska leda till en positiv utveckling och få fart på medlemsstaternas ekonomier för att skapa ökad tillväxt och fler jobb. Strategin bygger på tre övergripande prioriteringar, fem siffersatta mål samt sju huvudinitiativ som ska påskynda framstegen inom varje prioriterat område. De tre övergripande prioriteringarna: Smart tillväxt - utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation Hållbar tillväxt - främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi Tillväxt för alla - stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social territoriell sammanhållning Europa 2020-strategins fem mål som ska vara uppnådda år 2020: 75 procent av befolkningen i åldrarna ska ha ett arbete. 3 procent av EU:s BNP ska investeras i FoU. Klimat- och miljömålen 20/20/20 ska nås. Andelen ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 % och minst 40 % av den yngre generationen ska ha fullbordade högre studier. Antalet personer som lever på fattigdomsgränsen ska minskas med 20 miljoner. De sju huvudinitiativen: Smart tillväxt Utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation - Innovationsunionen - Unga på väg - En digital agenda för Europa Hållbar tillväxt Främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi - Ett resurseffektivare Europa - Industripolitik för en globaliserad tid Tillväxt för alla Stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social territoriell sammanhållning - En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen - Europeisk plattform mot fattigdom 4

5 Interreg Sverige-Norge har en viktig funktion i att knyta samman Europa strategin med nationella planer- och strategier samt regionala- och lokala utvecklingsstrategier. Genom detta ökar möjligheterna att programmet kan finansiera insatser som svarar upp mot makroregionala strategier såsom Östersjöstrategin, andra transnationella strategier samt regionala- och lokala utvecklingsstrategier. Genom att koppla ihop de olika strategierna och planerna ökar mervärdet och de planerade och genomförda insatserna kan optimeras. I Europeiska kommissionens dokument Ett gemensamt strategiskt ramverk 4 vars syfte är att omsätta Europa 2020-strategins mål, anges vilka nyckelåtgärder som fonderna som ingår i sammanhållningspolitiken ska fokusera på. Dessa nyckelåtgärder definieras utifrån elva tematiska mål med tillhörande så kallade investeringsprioriteringar. De tematiska målen och investeringsprioriteringarnas innehåll är förutbestämda av kommissionen. Enligt kommissionens förslag till förordning ska 80 procent av medlen i programmet fördelas på som mest fyra tematiska mål. Väljer programmet ytterligare tematiska mål ska de klassas som övrig insats och som mest 20 procent av programmets medel kan allokeras dit. Styrgruppen för Interreg Sverige-Norge har valt att programmet ska innehålla fem tematiska mål. Genom att aktivt arbeta med dessa fem tematiska mål kommer programmet att kunna stödja insatser som bidrar till att uppnå de intentioner som specificeras i Europa 2020 strategin. Utmaningar och möjligheter för det gemensamma programområdet Det gränsöverskridande programmet Sverige-Norge omfattar till ytan ett mycket stort geografiskt område. Programgeografin har stor heterogenitet vad gäller till exempel näringslivsinriktning, befolkningsunderlag och tillväxt. Området är inte heller naturgeografiskt homogent och utgör inte en funktionellt sammanhängande region. Stora delar av programgeografin utgörs av rena landsbygdsområden medan andra områden är mer urbana. På norsk sida omfattar programområdet 16 av Norges 50 största kommuner. På svensk sida är Sveriges 21:a största kommun, Karlstad, den största kommunen. Programgeografins heterogenitet gör att de problemställningar och den utvecklingspotential respektive region har ser lite olika ut. Trots olikheterna finns det mycket gynnsamma naturliga förutsättningar för ett gränsöverskridande samarbete. Det finns en vana av att samarbeta sedan lång tid vilket innebär att det finns många erfarenheter att dra nytta av. Det finns även en mycket stark vilja att vidareutveckla och förstärka det gränsregionala samarbetet i hela området. En kort syntes av slutsatserna från den analys och SWOT som har tagits fram för programområdet, visar att: Det finns en del skillnader i näringslivsstrukturen i programgeografin. Delområdena Gränslöst Samarbete och Inre Skandinavien är mer lika varandra i detta avseende än Nordens Gröna Bälte. Det finns stora skillnader vad gäller sysselsättningsutveckling inom och mellan delområdena. Det finns nationella skillnader på arbetsmarknaden; var det råder arbetslöshet och var det råder kompetensbrist. Länderna befinner sig i delvis olika konjunkturcykler/ekonomisk utveckling. 4 Europeiska kommissionen, Huvuddrag i en gemensam strategisk ram för [ ], SWD(2012)61, del I och II. 5

6 Det finns en stor interaktion över gränsen. Det tydligaste uttrycket för det är gränspendlingen. Majoriteten av biltrafiken mellan Sverige och Norge sker via Svinesund, Morokulien och Ørje, som alla ligger inom programgeografin. Bristande infrastruktur hindrar den potential som finns. Sammanfattningsvis är det viktigt att vara medveten om att graden av interaktion över gränsen ser olika ut mellan delområdena. Den SWOT-analys 5 som har gjorts fokuserar på fem områden 6 : sysselsättning, forskning och utveckling, utbildning, klimat/energi samt fattigdom och social exkludering. Analysen visar att det finns gemensamma styrkor och svagheter för hela programområdet, men det finns också skillnader mellan de olika delområdena. Utmaningen för kommande program är att förutsättningarna skapar både gemensamma - och olikartade - möjligheter och hot. En sammanfattande SWOT presenteras i följande matris. Styrkor Väl upparbetade kanaler för gränsregionalt samarbete. Gränspendlingen skapar goda arbetsmöjligheter för svenska gränskommuner. Välutvecklade kluster och centrumbildningar inriktade på regionala resurser och kompetenser. Möjligheter Nationella och regionala satsningar på fysisk infrastruktur. Satsningar för att höja utbildningsnivån för ungdomar. Ge stöd till gränsöverskridande forskning och utbildning för att utveckla områdets näringsliv. Svagheter Svag befolkningsutveckling i gränsnära landsbygdsdelar. Låg utbildningsnivå utanför större centrumkärnor. Outvecklade kommunikationsstråk försvårar kollektiva och energisnåla resor. Hot Energi- och klimatrelaterade förändringar kan skapa problem i vissa känsliga områden. Bristande integration av utsatta grupper i samhället. Utflyttningar av företag och kompetenser från området. Val av tematiska mål För att kunna välja en gemensam inriktning för programmet, i form av tematiska mål och investeringsprioriteringar, har olika typer av analyser och utvärderingar använts som underlag. Regionala prioriteringar, politiskt fastslagna i regionala utvecklingsstrategier och planer har också varit en viktig utgångspunkt. För att ha en gemensam utgångsbild identifierades tidigt behovet av en programövergripande analys. Förutom att kunna mäta effekterna av de planerade och genomförda - aktiviteterna har analysen också bidragit till bedömningen om var insatserna kan göra mest nytta. Andra underlag som har använts är tidigare framtagna analyser och utvärderingar av programmet samt kopplingen till Europa 2020 med dess siffersatta mål. I det kompromissade förslaget till program, inklusive val av tematiska mål, har stor hänsyn tagits till det gränsregionala mervärdet för att se var just programmet som verktyg kan göra mest nytta. Detta är inte minst viktigt då framtagandet av andra EU-program pågår parallellt, både vad gäller strukturfonder och transnationella sektorsprogram. På svensk sida finns flera andra strukturfondsprogram som har haft samma tematiska mål att välja mellan. Ett resonemang har därför förts om i vilket program olika 5 EU 2020 Grenseindeks og grenseanalyser Interreg Sverige-Norge, S Østlandsforskning och Cerut 6 De fem områdena motsvarar Europa 2020 fem siffersatta mål 6

7 typer av insatser kan få bäst genomslag. Det är viktigt att programmen inte överlappar varandra utan snarare förstärker varandra avseende de insatser som ska genomföras inom ramen för respektive program. På liknande sätt har norska aktörer andra planer och strategier att ta hänsyn till och att söka synergieffekter med. Detta pussel om man så vill, är lagt på båda sidor av gränsen, men även på nationell samt europeisk nivå. Utifrån den europeiska sammanhållningspolitiken, främst Europa 2020, och med utgångspunkt i de regionala strategierna och planerna i respektive region och fylke samt de analyser som har gjorts, har man inom programmet enats om följande tematiska mål att fokusera sitt utvecklingsarbete inom: Tematiskt mål 1 - Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Tematiskt mål 3 - Att främja små och medelstora företags konkurrenskraft Tematiskt mål 6 - Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser Tematiskt mål 7 - Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig infrastruktur Tematiskt mål 8 - Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet Vid urval av projekten kommer det även tas hänsyn till följande horisontella kriterier: (1) hållbar utveckling, (2) jämställdhet samt (3) icke-diskriminering och lika möjligheter. Alla de valda tematiska målen och investeringsprioriteringarna gäller för hela programgeografin. Motiv för val av tematiskt mål 1: Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation (Insatsområde 1) Att förbättra möjligheterna att ta tillvara på innovationskraften i programområdets olika delar är viktigt. Studier av innovation som utvecklingskraft visar att tre fjärdedelar av produktivitetsförbättringen i näringslivet kan tillskrivas innovation. Andra analyser visar att mellan 25 och 50 procent av tillväxten i ekonomin som helhet kan tillskrivas forskning och utveckling. På området forskning och innovation finns goda erfarenheter att bygga vidare på från tidigare programperioder. Samtidigt kvarstår utmaningar att överbrygga och möjligheter att ta vara på genom gränsöverskridande samarbete. Programanalysen visar att programområdet är heterogent när det gäller kapaciteten att arbeta med forskning och innovation som en motor för regional utveckling och tillväxt. Exempelvis finns både regioner som har ett starkt stöd från den nationella nivån samt tilldelning av resurser för forskning och innovation, och regioner som får mycket begränsade resurser för forskning och innovation. Detta ger programmet goda förutsättningar att tillgängliggöra starka forsknings- och innovationsmiljöer för insatser i hela programområdet. Analysen pekar också på att det finns goda möjligheter att koppla samman forskning och företag över gränsen, inte minst inom ramen för smart specialisering. Regionala forskningsmiljöer kan tillsammans med företag, offentlig sektor och social ekonomi ge programområdets alla regioner förutsättningar att utveckla sina starka sidor och komparativa fördelar genom att t.ex. fler företag investerar i forskning och utveckling med stöd av programmet. Motiv för val av tematiskt mål 3: Att främja små och medelstora företags konkurrenskraft (Insatsområde 2) Analysen visar att de företag som finns i programområdet till övervägande majoritet utgörs av små och medelstora företag. Att främja deras konkurrenskraft har därför stor potential för utvecklingen och tillväxten i programområdet, exempelvis när det gäller att utveckla stödfunktioner för att främja företagssamverkan, till gagn för ökad konkurrenskraft och tillväxt. På detta område finns erfarenheter att bygga vidare på från tidigare programperioder, 7

8 samtidigt som flera utmaningar och möjligheter kvarstår. Det gränsöverskridande mervärdet ligger i att skapa tillgång till större marknader och att skapa en större kritisk massa. För företagen i programgeografin är de lokala marknaderna små. Ses däremot hela programområdet som en marknad kan tillväxten i företagen främjas genom att den kritiska massan ökas och kundunderlaget breddas. Dessutom finns möjlighet att företagen genom samverkan även kan nå större marknader utanför programområdet. Programanalysen pekar på att det finns särskilt goda utvecklingsmöjligheter för besöksnäringen, kulturella och kreativa näringar och andra tjänstenäringar, inte minst genom ett ökat samarbete över gränsen. Motiv för val av tematiskt mål 6: Att skydda miljön och främja hållbar användning av resurser (Insatsområde 3) Det finns tydliga gränsöverskridande mervärden i att samverka kring natur-och kulturarv samt biologisk mångfald. Natur- och kulturarv är gemensamma tillgångar som inte känner av några gränser. De har en grundläggande betydelse för en attraktiv livsmiljö och utvecklingen av ett hållbart näringsliv, både nu och i framtiden. Kulturgemenskapen mellan Sverige och Norge har utvecklats genom århundraden, och är en tillgång som gemensamt bör tas omhand. Detsamma gäller biologisk mångfald och ekosystemtjänster, där nationsgränsen inte utgör en markerad skiljelinje för flora och fauna. Att skydda och bevara gemensamma naturvärden är idag en nationell angelägenhet. Skyddet och bevarandet effektiveras och förbättras av samarbete över gränsen mellan ansvariga nationella och regionala myndigheter och deras samarbetspartners. Gränsöverskridande samhandling kommer därför att kunna öka kostnadseffektiviteten i främjande, skyddande och återupprättande av naturmiljöer i gränsregionerna. Regionerna i programområdet delar betydande utmaningar med pågående miljöpåverkan, som till exempel nedläggning av brukad jord, minskning av biologisk mångfald, icke hållbart bruk av naturresurser och dramatiska effekter till följd av förväntade klimatförändringar. Motiv för val av tematiskt mål 7: Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig infrastruktur (Insatsområde 4) Bristande gränsöverskridande kommunikationer pekas i analysen ut som en av programområdets största utmaningar. Effektiva och hållbara transporter och att få bort flaskhalsar i viktig infrastruktur är av stor betydelse för möjligheterna att utveckla en attraktiv och tillgänglig gränsregion. Ökad tillgänglighet i ett hållbart och gränsregionalt perspektiv bidrar till att skapa en större arbetsmarknadsregion, som i sin tur bidrar till att stärka näringslivets internationella konkurrenskraft. Det leder även till en utveckling av de andra tematiska målen i programmet. De mest framträdande gränsgemensamma intressena i området utgörs av gränshandel, turism, arbetspendling och varutransporter. Nationella prioriteringar betonar också vikten av hållbara transporter och infrastruktur. En utmaning är att reducera utsläppen från de ökande transporterna i regionen. Genom ett utvecklat gränsöverskridande samarbete kan ett grönt transportsystem skapas. Gränsöverskridande infrastruktur är ofta lågt prioriterat, och genom att samarbeta över gränsen kan programmet bidra till att lösa problem vad gäller tillgänglighet och tillgång till hållbara transporter. Motiv för val av tematiskt mål 8: Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet (insatsområde 5) Större arbetsmarknadsregioner bidrar till en ökad sysselsättning och konkurrenskraft. På individnivå får det också positiva effekter eftersom möjligheten ökar att få ett jobb men ändå kunna bo kvar där man är rotad. Det bidrar även till en utveckling och tillväxt i gränsregionen och är därför ett viktigt gränsregionalt mervärde. Gränsöverskridande samarbete kan leda till att programområdet bättre kan möta strukturomvandlingar och får en bättre matchning mellan 8

9 utbildning och arbetsmarknad. Det finns i dagsläget ett stort flöde av arbetskraft och kapital över gränsen i programområdet. Rörligheten över gränsen har i programanalysen pekats ut som ett av programmets styrkeområden, och för arbetstagare och företag fyller dags- och veckopendling en viktig roll. Samtidigt är den relativt låga utbildningsnivån i flera delar av programområdet en utmaning. I kombination med att tillgängliga utbildningar inte alltid matchar behovet av kompetensförsörjning i programområdet kan utvecklingen bromsas upp. Idag finns hinder som begränsar möjligheterna till en gemensam arbetsmarknad. Ett gränsöverskridande mervärde uppstår när dessa hinder gemensamt överbryggas. Exempelvis behövs en gemensam standard för meritvärdering och certifiering av utbildnings- och yrkeskvalifikationer. Tabell 1: Översikt över motiv till valda tematiska mål och investeringsprioriteringar Tematiskt mål Investeringsprioritering Motiv till val (Max 500 tecken per investeringsprioritering Tematiskt mål 1: Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Tematiskt mål 2: Att främja små- och medelstora företags konkurrenskraft Tematiskt mål 6 Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser Investeringsprioritering: Främja företagsinvesteringar inom innovation och forskning och utveckling av förbindelser och synergier mellan företag, FoUcentrum och högre utbildning, särskilt produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, ekoinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion särskilt inom viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål. Investeringsprioritering: Stödja kapaciteten för SMF att växa på regionala, nationella och internationella marknader samt delta i innovationsprocesser Investeringsprioritering 1: Bevara, skydda, främja och utveckla natur- och kulturarvet Investeringsprioritering 2: Skydda och återställa den biologiska mångfalden, markskydd samt främja ekosystemtjänster, inklusive Natura 2000, och miljövänlig infrastruktur En utmaning är företagens låga investeringar i forskning och innovation i kombination med svårigheter att omsätta forskningsresultat i praktiken. En relativt liten andel av arbetskraften har forskarkompetens, och små- och medelstora företag har generellt sett lite samverkan med, och få kontaktytor mot, utbildnings- och institutssektorn. En styrka som har identifierats är gränsregionens regionala innovations- och forskningscentra, som bl.a. har bidragit till utvecklingen av intressanta kluster och kärnor i anslutning till regionens specialiseringar. En identifierad svaghet i programområdet är att SMF har små marginaler, lite resurser till internationalisering som skapar en ensidig näringslivsstruktur. För att bättre kunna utnyttja tillväxtpotentialen i gränsregionen måste insatser för kunskapsproduktion och innovation balanseras mot insatser som utvecklar SMF och ta ny kunskap och innovationer till marknaden. I gränsregionen finns ett gemensamt natur- och kulturarv med ett delat ansvar att bevara, främja och utveckla dessa för kommande generationer. Natur- och kulturarven är av grundläggande betydelse för en attraktiv livsmiljö och utvecklingen av ett hållbart näringsliv och främjandet av kreativitet. Insatser som är kopplade till ett hållbart tillgängliggörande av natur- och kulturarven och värdefulla naturområden som en resurs för samhällsutveckling genomförs inom denna investeringsprioritering. Klimatförändringar och andra typer av miljöförstöring kan på sikt hota den biologiska mångfalden som finns i våra gemensamma naturtillgångar. Mycket av det praktiska klimatanpassningsarbetet sker på lokal nivå, där olika intressen riskerar att ställas mot varandra och som kräver ett långsiktigt perspektiv. Miljön och naturen är gränsöverskridande. Därför bör investeringar i form av främjande, 9

10 Tematiskt mål 7: Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur Tematiskt mål 8: Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet Investeringsprioritering 1: Främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T infrastruktur inklusive multimodala noder Investeringsprioritering 2: Utveckla och förbättra miljövänliga och koldioxidsnåla transportsystem och främja hållbar stadstrafik, inklusive flod- och sjötransporter, hamnar och multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal rörlighet Investeringsprioritering: Integrering av arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande sysselsättningsinitiativ och gemensam utbildning skyddande och återupprättande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i gränsregionen ske gränsöverskridande för att bästa möjliga långsiktiga resultat ska uppnås. Kommunikationsmöjligheterna är en avgörande faktor för utvecklingen i gränsregionen, liksom för den ekonomiska och sociala strukturen, men de medverkar också till en miljöbelastning. De gränsöverskridande kommunikationerna pekas ut som en av gränsregionens stora svagheter, inte minst den gränsöverskridande kollektivtrafiken. Detta påverkar både rörligheten och miljön negativt. Det finns därför en stor potential i att arbeta med detta område inom ramen för programmet. En stor del av både person- och godstransporter i gränsregionen sker idag på väg med fordon som är starkt beroende av fossil energi. Genom att samordna transportslag, underlätta kollektivt resande över gränsen och hitta lösningar som kan bidra till att både personoch godstrafiken blir mindre beroende av fossila bränslen, kan vi hejda den negativa miljöpåverkan. Det finns också goda möjligheter att öka produktionen av förnybar energi i programområdet, vilket ger en unik möjlighet att minska beroendet av fossila bränslen. Rörlighet över gränsen är ett av programmets styrkeområden. För arbetstagare, företag och gränsregionen spelar dags- och veckopendling en viktig roll. En utmaning är den relativt låga utbildningsnivån i flera delar av programområdet. I kombination med att de utbildningar som finns inte alltid matchar behovet av kompetensförsörjning i programområdet kan utvecklingen bromsas upp. 1.2 Motivering till fördelning av medel mellan tematiska mål Fördelningen av medel mellan tematiska mål har tagits fram i bred politisk förankring utifrån programområdets förutsättningar, möjligheter och behov. Programområdet är heterogent med delvis olika förutsättningar och utmaningar, vilket har beaktats. I fördelningen av medel mellan tematiska mål har också hänsyn tagits till var Interreg Sverige-Norge kan tänkas göra störst skillnad i förhållande till andra program, planer och strategier både på lokal, regional, nationell samt europeisk nivå. Det vill säga, var det gränsöverskridande mervärdet är tydligt. I programmet kommer 65 procent av budgeten att läggas på tematiskt mål 1 och tematiskt mål 3, tillsammans. Det finns en stor enighet om att denna inriktning kommer att ge bästa möjliga resursutnyttjande och betydande gränsöverskridande mervärden. Inriktningen ligger också helt i linje med nationella prioriteringar och Europa Att främja innovation och att stärka små- och medelstora företag är kärnan i att uppnå programmets mål om en ekonomiskt starkare region med en attraktiv livsmiljö. Det stärker också kopplingar och möjliga synergier mellan dessa tematiska mål, som har goda möjligheter att komplettera varandra. Nedan finns en fördjupad motivering till fördelning av medel mellan tematiska mål. I enlighet med artikel 19 i ETC-förordningen kan upp till 20 procent av den totala budgeten för programmet användas för att genomföra hela eller delar av insatser utan det geografiska programområdet förutsatt att det leder till ett mervärde för programmet. Opplands fylke är 10

11 utpekat särskilt som ett sådant område men programmet ser positivt om denna möjlighet utnyttjas även med andra områden i genomförandet av programmet. Att stödja forskning, teknisk utveckling och innovation I programmet kommer 30 procent av medlen att läggas på det tematiska målet Att stödja forskning, teknisk utveckling och innovation. På området forskning och innovation finns goda erfarenheter att bygga vidare på från tidigare programperioder, exempelvis för att koppla samman forskning och företag över gränsen samt fördjupad klustersamverkan. Det finns idag en bristfällig avkastning på forskning och innovation, en potential som bättre bör tillvaratas. Att främja små- och medelstora företags konkurrenskraft I programmet kommer 35 procent av medlen att läggas på det tematiska målet Att främja små- och medelstora företags konkurrenskraft. Det finns goda erfarenheter att bygga vidare på från tidigare programperioder och analysen pekar på särskilt goda utvecklingsmöjligheter för besöksnäring, kulturella och kreativa näringar och andra tjänstenäringar. Det finns även en koppling till det förra insatsområdet. Det är viktigt att företagen kan ta vara på de forskningsresultat och innovationer som kommer fram under det insatsområdet. Gränsöverskridande mervärden kan uppnås genom tillgång till större marknader och kritisk massa inom vissa specialområden. Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser I programmet kommer 10 procent av medlen att läggas på det tematiska målet Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser. Natur- och kulturarv är gemensamma resurser som bidrar till att bevara programområdets attraktivitet, där programmet kan bidra till samverkan och gemensamma synsätt. Eftersom utveckling av besöksnäring och kulturella och kreativa näringar sker i insatsområde 2, har en ganska låg andel medel avsatts för detta område. Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur I programmet kommer 10 procent av medlen att läggas på det tematiska målet Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur. Gränsöverskridande gods- och persontrafik ökar samtidigt som analysen pekar på att kommunikationerna över gränsen är en av programområdets stora utmaningar. Programmet kan inte finansiera nödvändiga infrastruktursatsningar, vilket motiverar en lägre procentsats. Däremot kan gränsöverskridande vinster nås genom gränsöverskridande analyser av trafik och infrastruktur och samverkan kring till exempel kollektivtrafik. De underlagen ska levereras till de nationella myndigheter som sedan fattar beslut om olika infrastruktursatsningar. Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet I programmet kommer 15 procent av medlen att läggas på det tematiska målet Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. Gränsöverskridande rörlighet är en av programmets grundpelare, och analysen pekar på både en ökande arbetspendling och potential i att sätta kompetensförsörjningsfrågor i ett större gränsregionalt sammanhang. Privat medfinansiering Förslaget nedan förutsätter att privat medfinansiering är indikativ i enlighet med den information som har erhållits under framtagandet av programmet. För att öka möjligheten för näringslivets engagemang och medverkan i olika projektsatsningar kommer privat medfinansiering vara möjligt att använda inom programmet. Den avser endast 11

12 kontanta medel och inte medfinansiering i tid och den ska vara möjlig att växling upp. Privat medfinansiering kommer vara möjligt i två av programmets insatsområden, Innovation och Små- och medelstora företag, som bedöms vara mest inriktade mot näringslivet. Privat medfinansiering är en ny möjlighet i programperioden , vilket innebär att det finns begränsade erfarenheter att bygga vidare på från tidigare programperioder. Den indikativa andelen har därför satts relativt lågt. Indikativ privat medfinansiering per tematiskt mål: Tematiskt mål 1: Att stödja forskning, teknisk utveckling och innovation 5% Tematiskt mål 3: Att främja små- och medelstora företags konkurrenskraft 5% Tematiskt mål 6: Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser 0% Tematiskt mål 7: Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur 0% Tematiskt mål 8: Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet 0% 12

13 Tabell 2: Översikt över fördelningen av medel i programmet Insatsområde Tematiskt mål Investeringsprioritering (IP) Specifika mål i linje Programspecifika EU-stöd Andel av med IP resultatindikatorer i linje (EUR) programmet med de specifika målen 1. Innovativa 1. Att stärka Främja företagsinvesteringar inom innovation och forskning Att antalet De regionala Kompletteras 30 % miljöer forskning, teknisk och utveckling av förbindelser och synergier mellan företag, efterfrågestyrda innovationssystemen har utveckling och FoU-centrum och högre utbildning, särskilt produkt- och forsknings- och stärkts genom samverkan innovation tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, innovationssatsning mellan olika nivåer och ekoinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, ar ska ha ökat regioner. (Kvalitativ) nätverk, kluster och öppen innovation genom smart genom samarbete specialisering och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion särskilt inom viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål. över gränsen. Antal nya produkter/tjänster som ett resultat av genomförda, gräns-överskridande forskning- och innovationsprojekt. 13

14 2. Små- och 3. Att främja små- Stödja kapaciteten för SMF att växa på regionala, nationella Ökad Förändrat förädlingsvärde Kompletteras 35 % medelstora och medelstora och internationella marknader samt delta i konkurrenskraft i i SMF för deltagande företag företags innovationsprocesser näringslivet genom företag. konkurrenskraft ett ökat handelsutbyte och internationellt samarbete. Förändrad exportvolym för deltagande företag. 3. Natur- och 6. Att skydda Bevara, skydda, främja och utveckla natur- och kulturarvet Att natur- och De natur-, och kulturarv, Kompletteras 10 % kulturarv miljön och främja kulturarven ska ha som beviljats finansiering en hållbar utvecklats på ett från Interreg Sv - No ska användning av hållbart sätt i utvecklats mot/bidra till resurser gränsregionen för hållbar utveckling. naturens egenvärde, (kvalitativ) invånare och besökare. Skydda och återställa den biologiska mångfalden, markskydd Att samordna De samordnade insatser samt främja ekosystemtjänster, inklusive Natura 2000, och bevarandet av som genomförts i miljövänlig infrastruktur hotade och programmet har aktivt hänsynskrävande bidragit till bevarandet av arter och ett antal hotade, och naturmiljöer över hänsynskrävande, arter och naturmiljöer. 14

15 gränsen. (kvalitativ) 4. Transporter 7. Att främja Främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära 1. Ökat resande med Utvecklingen i % för Kompletteras 10 % hållbara och tertiära knutpunkter med TEN-T infrastruktur inklusive gränsöverskridande användandet av transporter och få multimodala noder. kollektivtrafik. gränsöverskridande bort flaskhalsar i kollektivtrafik inom olika viktig nät- regioner. infrastruktur 2. lätta Förbättrade och/eller gränsöverskridande tidigarelägga kommunikationer som infrastruktursatsnin planeras/påbörjats som gar över eller i resultat av genom anslutning till programmet framtagna riksgränsen, genom kunskapsunderlag. framtagande av relevant kunskapsunderlag. Utveckla och förbättra miljövänliga och koldioxidsnåla En ökad andel gods- Genom Interreg V Sv No transportsystem och främja hållbar stadstrafik, inklusive och persontrafik har genomförts aktiviteter flod- och sjötransporter, hamnar och multimodala som utförs med med potential att påverka förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar koldioxidsnåla både utbud och efterfrågan regional och lokal rörlighet. transportsystem för på koldioxidsnåla att minska de transportsystem och samlade CO2 15

16 utsläppen i trafiklösningar (kvalitativ) programområdet. 5.Sysselsättning 8. Att främja Integrering av arbetsmarknader, inklusive Att ha skapat mer Nya, och/eller Kompletteras 15 % sysselsättning och gränsöverskridande sysselsättningsinitiativ och gemensam integrerade vidareutvecklade metoder arbetskraftens utbildning arbetsmarknader i för kompetensutveckling rörlighet gränsregionen. och validering av kompetens, underlättar matchning på arbetsmarknaden. (kvalitativ) 16

17 2. Beskrivning av insatsområden De tio regionerna i programområdet har valt att fokusera programmets insatser inom fem områden: innovation, små och medelstora företag, natur- och kulturarv, transporter och sysselsättning. Där så är lämpligt ska projekt som godkänns i programmet bidra till att genomföra en eller flera av åtgärderna i Östersjöstrategins handlingsplan. Nedan följer gemensamma bedömningskriterier och utgångspunkter för alla projekt. Detta gäller därmed för alla insatsområden, och bör därför läsas av den som vill ansöka om medel för ett projekt oavsett insatsområde Viktiga principer att ha med i bedömningen av projektansökningar För alla projekt gäller att ett gränsregionalt mervärde måste kunna påvisas för att en ansökan ska kunna beviljas. Det gränsregionala mervärdet är helt avgörande för Interreg. Det handlar om att lösa gemensamma utmaningar och problem och att det bäst görs genom samarbete över gränsen. Om de tänkta aktiviteterna inte bedöms ha ett gränsregionalt mervärde ska aktiviteten istället genomföras inom ramen för ett annat program eller fond. Kontigo, som har fått uppdraget som ex ante utvärderare av programmet har tagit fram en analysmodell 7 för gränsöverskridande mervärde. I utvärderingen av det nuvarande programmet delar de in begreppet i tre delar: 4. Överbryggande av gränshinder: här passar projekt som syftar till att överbrygga gränshinder i form av juridiska, administrativa, fysiska eller upplevda gränshinder. 5. Gränsen som resurs: här passar projekt som ser likheter och skillnader över gränsen som en nödvändig resurs för att skapa resultat och ett gemensamt lärande. 6. Utnyttjande av kritisk massa: här passar projekt som använder potentialen att arbeta över gränsen som en förutsättning för att skapa resultat. Exempelvis större underlag av företag, studenter och turister med mera. Horisontella kriterier De horisontella kriterierna är viktiga vid bedömningen av projekten. De är uppdelade utifrån tre principer som benämns hållbar utveckling, lika möjligheter och icke diskriminering samt jämställdhet. De horisontella kriterierna är ett verktyg som genom kreativt tänkande kan stärka och förbättra projekten. Ett fokus från programmets sida ska öka det aktiva arbetet utifrån de horisontella kriterierna i varje projekt och därmed för hela programmet och dess påverkan på programområdets regionala utveckling. Projekten ska bidra till att naturresurserna används på ett strategiskt hållbart sätt samtidigt som de bidrar till ett attraktivare samhälle att verka i för kvinnor och män oavsett etniskt ursprung, funktionshinder, religion eller sexuell läggning. Det är i urvalet och genomförandet av projekt som målsättningen att bidra till en hållbar utveckling ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv kan bli verklighet. Därför ska alla aktörer i genomförandet arbeta för att hållbar utveckling, lika möjligheter och icke diskriminering samt jämställdhet får ett förbättrat genomslag i genomförandet av Interreg 7 Utvärdering av Interreg Sverige-Norge IV A, delrapport 2 s. 25, Kontigo 17

18 Sverige-Norge än i tidigare program. Alla aktörer ska stå bakom de horisontella kriterierna och visa på att de är ett verktyg som förstärker varje projekt även om de horisontella kriterierna kan ha olika tyngd i ett enskilt projekt beroende på vilket projekt som ska genomföras. De horisontella kriterierna beskrivs mer utförligt i kapitel 8. Additionalitet För att ett projekt ska kunna få stöd från programmet gäller additionalitetsprincipen som innebär att det inte ges finansiering om projektet bedöms ha kunnat genomföras utan stöd från programmet. Aktiviteter som stöds av programmet ska därmed vara additionella till redan existerande nationella insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får heller inte ersätta en nationell lagstadgad insats. Sökande ska som minimum säkerställa att genomförandet av projektet inte kunde ha skett i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram - utan stödet. Finansieringstekniska instrument Finansieringstekniska instrument är inte aktuella i Interreg Sverige-Norge Eventuella planerade större projekt Inga planerade större projekt är identifierade i Interreg Sverige-Norge

19 2.1 Insatsområde 1: Innovativa miljöer För att främja programmets mål definieras innovationsbegreppet brett, i enlighet med OECD definition i Oslomanualen (1997). Samma definition gäller genomgående i alla insatsområden i programmet. Den breda definitionen syftar till att inte exkludera någon bransch, aktör, sektor eller annan potentiell projektägare. Definitionen för programmet är: en innovation är tillämpningen av en ny eller väsentligt förbättrad produkt (vara eller tjänst), process eller marknadstillämpning, en ny organisationsmetod i affärstillämpning, arbetsorganisation eller externa relationer. En utgångspunkt är att både forskningen och innovationsarbetet skall vara efterfrågestyrt av näringslivet, offentlig sektor och den sociala ekonomin. Det är också en förutsättning att kunskapen når de aktörer som har behov av den, både lokalt och regionalt och på båda sidor om gränsen Investeringsprioritering: Främja företagsinvesteringar inom innovation och forskning och utveckling av förbindelser och synergier mellan företag, FoU-centrum och högre utbildning, särskild produktoch tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, ekoinnovation och offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering. Stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion inom viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål. I flera delar av programområdet är företagens FoU-investeringar 8 låga. I kombination med svårigheter att omsätta forskningsresultat i praktiken minskar den regionala innovationskraften. Avståndet till forskningsintensiva miljöer och avsaknad av personliga kontakter på universitet/högskolor har stor betydelse. Att stimulera till öppen innovation genom klusterbildande aktiviteter och ett ökat samarbete mellan akademi och näringsliv kan vara ett sätt för att påverka utvecklingen positivt. Genom att öka företagens vilja att ta del av forskningsresultat och samarbeta i forskningsprojekt, skapas kulturer och strukturer för innovation och nyskapande. Samarbete mellan akademi, näringsliv och samhälle bidrar även till att stödja teknisk och tillämpad forskning, där också brukare/kundinvolvering kan bidra. Därför är det specifika målet: Att antalet efterfrågestyrda forsknings- och innovationssatsningar ska ha ökat genom samarbete över gränsen. Koppling till analyser, strategier och gränsregionalt mervärde En tydlig ambition i Europa 2020 är att idéer ska kunna bli produkter och tjänster, som i sin tur bidrar till tillväxt och jobbskapande. Utöver huvudinitiativet Innovationsunionen, som ska bidra till att uppnå strategins mål genom förbättrade förutsättningar för forskning och innovation i Europa, är smart specialisering en viktig pusselbit. Det innebär att företag, forskningscentra och universitet arbetar tillsammans för att identifiera en regions mest lovande specialisering och kombinerar nyttiggörandet av forskning och innovation med att 8 FoU (Forskning och Utveckling) är ett samlande begrepp, framför allt inom näringslivet för verksamhet som syftar till att producera kunskap. 19

20 säkerställa territoriell och social sammanhållning. Sveriges innovationsstrategi och Norges Meld.St. (Melding til Stortinget) 18 ( ) Lange linjer - kunnskap gir muligheter ligger väl i linje med dessa ambitioner. Bara en liten andel av företagen i programområdet investerar i forskning och utveckling idag. Dessutom är det svårt att omsätta forskningsresultat i praktiken. I flera delar av programområdet har en relativt liten andel av arbetskraften forskarkompetens, och små- och medelstora företag har generellt sett lite samverkan med, och få kontaktytor mot, utbildningsoch institutssektorn. Det hindrar ett effektivt innovations- och utvecklingsarbete och programmet har därför möjlighet att påverka, och därmed vända, den utvecklingen. En framgångsfaktor enligt analysen är de regionala innovations- och forskningscentra som tillsammans med regionens näringsliv har utvecklat varu- och tjänsteproduktion och skapat intressanta kluster och kärnor i anslutning till regionens specialiseringar. Med stöd av programmet kan denna avgörande tillgång för programområdets utveckling vidareutvecklas. Att samarbeta över gränsen blir en styrka i och med att kunskapsunderlaget blir större i och med att det finns fler forskare och ett större kapital för att arbeta med forskning. Det är viktigt för programområdets specialiserade områden. Ett annat gränsöverskridande mervärde är att det finns en större marknad för att omsätta forskningsresultat, till exempel genom att fler företag kan ta emot och kommersialisera dem. Att stärka forsknings- och innovationsmiljöer Genom att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation utvecklas de regionala innovationssystemen. Därmed nås även en regional utveckling och tillväxt. I de centrala delarna av programområdet finns forskningsinstitutioner med hög vetenskaplig aktivitet. I de mer perifera delarna finns ett stort behov av investering för att förnya och vidareutveckla forskningsmiljöerna. Forskningsmiljöer är en resurs, både för näringslivets internationella konkurrenskraft, den offentliga sektorn och för den sociala ekonomin. Att stärka forsknings- och innovationsmiljöer kräver flera olika typer av insatser som täcker ett brett spektra av innovationer, från teknik till tjänsteinnovation och social innovation. Exempelvis är det viktigt att stötta produktion och produktvalideringsåtgärder för spridning av ny teknik och kunskap. Ett annat viktigt område är kunddrivna innovationsprocesser för gränsöverskridande tillämpningar, både vad gäller innovation i företag, offentlig sektor och social ekonomi. Offentlig sektor har också en viktig roll vad gäller upphandling av innovationer. Att stimulera till öppen innovation genom klusterbildande aktiviteter och ett ökat samarbete mellan akademi och näringsliv är ett sätt att påverka det faktum att FoUinvesteringarna är låga i flera delar av programområdet. För att kunna uppnå full potential behövs bra sätt att förmedla resultaten av forsknings- och utvecklingsarbetet tvärsektoriellt. Detta kan ske genom teknologiöverföring eller genom att underlätta för kommersialisering av forskningsresultat. Samproduktion av kunskap där till exempel företag är aktivt involverade i forskningsprocessen kan också bidra till att forskningsresultaten är relevanta och kan tillämpas lokalt och regionalt. Genom att bredda sitt sökande efter samarbetspartners i innovationsprocesser till båda sidor om gränsen kan urvalet breddas, samtidigt som grunden för forskning, teknisk utveckling och innovation stärks. Detta leder i sin tur till att de regionala innovationssystemen i gränsregionen stimuleras. Samverkan mellan akademi, näringsliv, offentlig sektor och den sociala ekonomin Samverkan mellan akademi, näringsliv, offentlig sektor och den sociala ekonomin är ett mål 20