Referat. Onsdag 30 mars kl. 17:00-18:30 Gemensamt möte mellan Välffärdsutskottet, Kultur- och utbildningsutskottet och Näringsutskottet

Transkript

1 Nordisk Råd Mødegruppe Näringsutskottet, N Mødetid 31. marts 2011 Mødested Sverige Ved Stranden 18 DK-1061 København K Tel Fax nordisk-rad@norden.org Referat 01. april Onsdag 30 mars kl. 17:00-18:30 Gemensamt möte mellan Välffärdsutskottet, Kultur- och utbildningsutskottet och Näringsutskottet 1. Seminarium om ungdomsarbetslöshet Inga bilagor Näringsutskottet anordnade ett gemensamt möte tillsammans med Kulturoch utbildningsutskottet och Välfärdsutskottet för att, på bakgrund av Näringsutskottets arbete med medlemsförslag om ungdomsarbetslöshet, diskutera utbildningsväsendets roll när det gäller ungdomars möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden och för att förhindra utslagning. Till mötet var direktör, Tone Mørk och Ole Johnny Hansen, Nordens Välfärdscenter, professor Lisbeth Lundahl och projektledare Jonas Olofsson, Umeå Universitet, projektledare Samuel Strömgren och Björn Nordén, YOUprojektet i Västerås, samt Mats Söderberg, Sveriges kommuner och landsting inbjudna för att ge sin syn på utbildningsväsendets roll utifrån sina erfarenheter. Nordiskt välfärdscenter (NVC) menade att sett i ljuset av att det enligt OECD är mindre än fem procent av jobben som inte kräver någon kompetens, bör man vända sig till dem som det faktiskt i första hand berör, dvs. ungdomarna, när man ska försöka lösa arbetslöshetsfrågan. Man löser inte dagens problem för dagens ungdomar med värderingar och föreställningar som är år gamla. NVC vill lyfta fram ungdomars erfarenheter och kunskaper detta arbete. Utbildning är en avgörande faktor för ungdomars möjligheter att få arbete och fotfäste i arbetslivet. Därför anser NVC att det behövs en fördjupad diskussion om dagens skolsystem kan möta dagens ungdom och den mångfald de representerar. Länderna måste skapa en skola för framtida arbetsgivare/entreprenörer. En nordisk erfarenhetsbank (erfarenhetsdatabas) bör skapas som kan vara med att dela och sprida goda idéer och inspiration mellan de nordiska länderna. Vidare bör näringslivet och ungdomarna kopplas tätare samman och näringslivet i sin tur bör utnyttjas i

2 större grad som en viktig kunskapskälla vid utformandet av utbildningsalternativ. Lisbeth Lundal och Jonas Olofsson menade att det är ett stort problem att olika politikområden finns i skilda stuprör utbildnings-, välfärds-, näringspolitik, etc.- och arbetar separat. Olika politikområden måste samarbeta för att få bukt med ungdomsarbetslöshetsproblemen. De menar att man inte ska sätta för stor press eller förväntningar på ungdomarna när det gäller att välja utbildning. Det är inte alla gånger fruktsamt att låta ungdomar själva välja vilka utbildningar som ska finnas. Vad vet man som 14-åring om vad arbetsmarknaden behöver? Speciellt gruppen ungdomar som inte går ut med tillräckliga betyg drabbas i övergången från skola till arbetsliv. Samuel Strömgren och Björn Norén arbetar i YOU-projektet med fokus på arbetsmarknaden lokalt och regionalt. Det handlar bl.a. om strategisk kompetensförsörjning gentemot de företag som man samarbetar med. Bakgrunden till projektet är att Västerås hade stort rekryteringsbehov, och frågan var hur man kunde matcha de arbetslösas kompetens med de jobb som fanns. Speciellt ungdomar kunde inte matchas mot de arbeten som fanns. Ungdomar som har drömmar om ett specifikt jobb vill gärna ha en specifik utbildning. Men en valfrihetsrevolution kan även vara till nackdel för de unga i form av ett för stort utbildningsutbud som ungdomarna inte kan överskåda och vilka jobb det leder till. YOU-projektet börjar i den andra änden; vilka jobb finns, och hur kan ungdomar lockas att utbilda sig till det som gör denne anställningsbar. Ca 90 procent av dem som kommer in i YOUprojektet går vidare till anställning eller vidareutbildning. Mats Söderberg menade att det finns en arbetsfördelning; utbildningsväsendet utveckla kunskaper, färdigheter, förmåga, vilja och attityd arbetsmarknaden avgör anställningsbarhet hos ungdomarna, arbetsorganisation och yrkesfunktioner. Målet för skolan är att förbereda ungdomarna på att de ska säkra egen försörjning, ha en grund för ett utvecklande och föränderligt arbetsliv, livslångt lärande och fortbildning. Vem som avgör att man får ett jobb är en mångfacetterad fråga med många inblandade parter, t.ex. företag, branschorganisationer, regioner, politiker, arbetsförmedling, fackförbund, föräldrar, den unge själv, etc., men det är inte alltid upp till den unge själv. Söderberg pekar även på att det tar lång tid att få fram individer med en viss kompetens. Ska den unge genomgå en gymnasieutbildning (ca 5 år) och därefter vidare till högre utbildning (ca 5 år högskola/univ.) handlar det om ca 10 års utbildning, från det att den unge är 16 år (enligt svenska förhållanden). Under denna tid kan konjunkturerna hinna svänga ett flertal gånger vilket kan försvåra valet av utbildningsväg. Skolsystemet måste vara flexibelt med fokus bl.a. på nyckelkompetenser, stöd till inlärande och utvecklande av personliga egenskaper. Näringsutskottet, Kultur- och utbildningsutskottet samt Välfärdsutskottet antog informationen för kännedom. Torsdag 31 mars kl. 09:00-11:00 Gemensamt möte med Miljö- och naturresursutskottet 2. Sjöfarts-, säkerhets- och miljöutmaningar i de arktiska områdena - pågående arbete inom IMO Inga bilagor side 2 af 12

3 Näringsutskottet och Miljö- och naturresursutskottet avhöll vid januarimötet 2011 ett gemensamt miniseminarium för att belysa arbetet att utveckla ett internationellt instrument för samarbete om eftersökning och räddning, arbetet i Arktiska rådets EPPR-grupp om förebyggande, beredskap och insatser vid miljöolyckor i det arktiska området. I förlängningen av detta arbete var Turid B Stemre från Sjöfartsdirektoratet i Norge inbjuden för att informera om det pågående arbetet i Den internationella maritima organisationen (IMO). Konkret handlar det om ett initiativ som DK, NO och USA har tagit i IMO. Stemre förklarade att ambitionen är att det ska utarbetas bindande regler för fartyg som opererar i internationella farvatten i polarhaven. Det gäller tekniska krav till fartyg som ska komma i tillägg till de generella krav som gäller. Det är krav, vars syfte är att tillpassa fartygen till de speciella klimatförhållandena i Arktis och Antarktis. Därutöver kommer träning/utbildning av besättningar som opererar i de arktiska områdena. I februari 2011 nåddes enighet om några grundläggande principer för reglerna. De skall vara baserade på riskvärdering, de skall vara funktionella krav som kommer i tillägg till andra generella krav, det skall tas hänsyn till personsäkerhet, fartygssäkerhet och miljösäkerhet. Det är enighet om att dela upp områdena i tre kategorier i förhållande till isläget. Stemre förväntar att beslut träffas i IMO under Som svar på frågan om vad de nordiska länderna kan göra för att främja processen, sa Stemre att en bättre samordning av de enskilda nordiska länderna kunde bidra till att Norden snackade med en gemensam stämma vid förhandlingarna. Näringsutskottet och Miljö- och naturresursutskottet antar informationen om arbetet i IMO med Polar Code för kännedom. Utskotten gav sekretariatet i uppdrag att ta fram ett utkast till betänkande med förslag till rekommendation som kan diskuteras i bägge utskott vid sommarmötet. 3. Revision av EU:s jordbrukspolitik - gemensam syn på reformen Reformen av EUs jorbrukspoltikk fra et nordisk perspektiv Sekretariatet presenterade den underlags-pm som man tagit fram efter förra mötet, där några aspekter av jordbrukspolitiken skisseras som förväntas omfattas av reformen och där sekretariatet menar det kan vara förutsättningar för en gemensam syn från rådets sida. Utskotten menade att det skulle vara en styrka om det nordiska samarbetet kunde hitta någon form av samsyn (övergripande huvuddrag). Dock ansågs side 3 af 12

4 att detta är ett komplext område och materia att ta ställning till och NR:s ställningstagande riskerar bli tandlöst om det visar en annan inställning än regeringarnas. Det är stor skillnad i jordbrukspolitiken mellan FIN/NO och SV/DK och därför är det nästan omöjligt att komma fram till en gemensam hållning. Områden som är viktiga att ta i ett arbete med EU:s jordbrukspolitik är möjligheterna för omställning till ekologiskt jordbruk, små jordbruks möjligheter gentemot storjordbruken, klimatförändringar, livsmedelssäkerhet, bidragssystemen och EU:s handel med jordbruksprodukter i relation till omvärlden (handelshinder gentemot fattiga länder). VSG:s representant i Näringsutskottet ville i protokollet ha noterat att han var emot förslaget att lämna ett gemensamt yttrande från NR:s sida på EU:s jordbrukspolitik. De konservativa ledamöterna i Näringsutskottet ville att det i protokollet noteras att de anser att EU:s jordbrukspolitik främst är en nationell angelägenhet som berör medlemsstaterna, varför de ser svårigheter i att finna en gemensam nordisk hållning då synen på frågan skiljer sig mellan de nordiska länderna. Näringsutskottet och Miljö- och naturresursutskottet beslutade avge ett gemensamt yttrande angående EU:s jordbrukspolitik och gav sekretariatet i uppdrag att ta fram ett utkast till yttrande utifrån diskussionen vid mötet. Torsdag 31 mars kl. 11:00-15:00 Utskottsmöte 4. Godkännande av dagordning Inga bilagor Näringsutskottet godkände utkast till dagordning. 5. Godkännande av protokoll Referat Näringsutskottet 26. januar 2011 kl. 9:00 Sekretariatet informerade mötesdeltagarna om ett fel i närvarolistan som ska rättas till. side 4 af 12

5 Näringsutskottet godkände utkast till protokoll från sitt möte den 26 januari Nordiska ministerrådets budget 2012 Nordisk Ministerråd - Budgetanvisninger 2012 Bilaga 2 Endelig tidsplan budget 2012 Utskottet diskuterade NMR-budgeten Utskottet ansåg att globaliseringsinitiativet Utveckling av det nordiska forsknings- och innovationsområdet (NORIA) bör under 2012 få en starkare fokusering på samarbetet mellan näringsliv/forskning. Utskottet har tidigare pekat på detta område som väsentligt och bl.a. den första utvärderingen av TFI pekade på svårigheter när det gällde att få tillstånd samarbete mellan näringslivet och forskningssektorn. Vidare bör man inom detta globaliseringsinitiativ rikta ökad fokusering och prioritering gentemot den s.k. kunskapstriangeln (forskning innovation utbildning) för att skapa ökade synergier mellan forskning och innovation, t.ex. genom utbyggnad av s.k. Nordic Academies. Medel för en ökad satsning inom detta globaliseringsinitiativ bör ske genom en avveckling av initiativet om Innovationsrepresenationer i Asien (punkt 3 ovan) och en överföring av dessa medel (1,5 MDKK) till initiativet angående NORIA. När det gäller globaliseringsinitiativen och punkt 19 Energi & Transport finns idag inte några konkreta initiativ/projekt på plats. Under 2011 har satsningarna inriktat sig på a) Projekt inom Elektrisk transport b) Utlysning av projekt inom hållbar frakttransport (Sustainable Freight Transportation) c) Global mapping av andra Green Valley of Europe -liknande initiativ i världen d) Utvärdering om vidareutveckling av programmet Den styrgrupp som är tillsatt för programmet Energi & Transport ska inkomma med förslag till aktiviteter under 2012 till NMRS senast den 23 oktober Näringsutskottet ansåg vidare att Energi & Transport-initiativet under 2012 ska ges en ökad koppling till Toppforskningsinitativet (TFI) i enlighet med utskottets rekommendation 17/2008 om en gemensam nordisk handlingsplan för klimatvänlig transportpolitik. I utskottets rekommendation föreslås att de nordiska regeringarna fokuserar på gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt inom transportsektorn med koppling till det föreslagna toppforskningsinitiativet inom det gemensamma nordiska globaliseringsarbetet. Detta har inte skett utan dessa två globaliseringsinitiativ löper parallellt. Genom en koppling kan det skapas synergieffekter och erfarenheter mellan dessa två globaliseringsinitiativ kan utbytas/användas på ett ändamålsenligt sätt. side 5 af 12

6 Näringsutskottet gav sekretariatet i uppdrag att överlämna utskottets synpunkter angående NMR:s budget 2011 till budgetgruppen. 7. Presentation av Almega om framtidens arbetsplatser och jobbtillväxt Inga bilagor Ulf Lindberg, chef för Almega näringspolitik, var inbjuden för att presentera Almegas syn på vilka branscher som ska var med att säkra jobben i framtiden, både i Sverige och i Norden. Enligt Almega kommer den stora utvecklingen av arbetsplatser återfinnas i tjänstesektorn i framtiden. En tydlig trend visar att de traditionella industriarbetsplatserna (t.ex. inom tillverknings- och byggindustrin) försvinner till förmån för tjänstesektorn såsom kunskapsintensiva tjänstebranscher. Lindberg pekade på att i dag är ca 80 procent av alla nya företag i Sverige tjänsteföretag, där den privata tjänstesektorn svarar för ca hälften av Sveriges BNP, 65 procent av näringslivets förädlingsvärde samt 45 procent av den totala sysselsättningen. Den stora utmaningen i framtiden för tjänsteföretagen i Sverige ligger enligt Almega i: Lagstiftning anpassad till tjänsteföretagens villkor Kompetensförsörjning för tjänstesamhället Öka rörligheten Demografin - få fler i arbete Skattesystemet (skatt på arbete hos företag och individ) Globalisering Offentlig marknad Lunch kl. 12:00-13:00 8. Ekonomiska utsikter i Norden konjunkturgruppens redogörelse 2010 Ekonomiska utsikter i Norden konjunkturgruppens redogörelse 2010 Till mötet var den svenska representanten i Nordiska ministerrådets konjunkturgrupp, Mårten Bjellerup, Finansdepartementet, inbjuden för att ge side 6 af 12

7 en översikt över den ekonomiska utvecklingen i de nordiska länderna med en tonvikt på situationen i Sverige. Den finansiella kris som världen genomgått visar för de nordiska ländernas del att sedan 2008 har Norge klarat sig bäst (främst pga av oljetillgångarna) medan Finland (BNP fallit med ca 8 % jmf med 2008) och Island (bank/finansiella kraschen) har varit värst drabbat. Sverige och Danmark ligger där emellan. Gemensam för de nordiska länderna är att sysselsättningen fallit och fler har hamnat i arbetslöshet. Denna utveckling motsvarar i stort utvecklingen av BNP under samma period, där Norge och Danmark klarat sig bäst med en arbetslöshet på ca 3 4 procent. I nuläget känner företagen av kapacitetsbegränsningar då efterfrågan har ökat till följd av att hushållen har fått det bättre ekonomiskt sett. Företagen behöver anställa och investera mer för att möta den ökande efterfrågan, vilket de också i stor utsträckning gör. Det finns få tecken på att tillväxten dämpas det närmaste året men den positiva utvecklingen förutsätter bl.a. att det finns lediga resurser på arbetsmarknaden som matchar företagens behov. Tjänstebranscherna är viktiga för jobbtillväxten och en ökad efterfrågan kommer att gynna tjänstebranscherna i framtiden. 9. Remissbehandling av medlemsförslag om att utveckla ett mått för bruttonational livskvalitet Bilaga 2 A 1521/presidiet: Medlemsforslag om å utvikle et mål for brutto nasjonal livskvalitet Arikel China Today - The Happiness Index Utskottet diskuterade presidiets remiss och ansåg att det var ett intressant förslag, men att det är svårt att hitta en gemensam syn på ett subjektivt begrepp som livskvalitet. Utskottet pekade på att OECD arbetar mycket med detta område och presidiet bör ta med detta i sitt fortsatta arbete. Näringsutskottet gav sekretariatet i uppdrag att överlämna utskottets synpunkter till presidiet. 10. EU-Kommissionens vitbok om transportpolitik 2011 Bilaga 2 EU-KOM - White Paper on Transport (draft) Eng. EU COM Energy Efficiency Plan (eng) side 7 af 12

8 EU-Kommissionen konstaterar i sin vitbok att transportsektorn fortsätter att vara en av grundpelarna i den ekonomiska utvecklingen men den har mött nya utmaningar. Exempelvis sedan den sista utvidgningen av medlemsländer behöver EU:s transportpolitik täcka nästa hela den europeiska kontinenten ca 500 miljoner invånare. Ett ökande oljepris som en följd av den ekonomiska krisen tillsammans med en internationell vilja att drastiskt reducera utsläpp av växthusgaser skapar nya förutsättningar för transportpolitiken. Vitboken ska anta utmaningen att förändra transportsystem, främja oberoendet av olja, skapa modern infrastruktur och mobilitet genom smarta övervaknings- och informationssystem. Denna vitbok läggs fram tillsammans med ett meddelande om en Roadmap to a low-carbon economy by 2050 och ett meddelande om energieffektivitet, som presenterades den 8 mars 2011, som en integrerad del av det s.k. Resource Efficiency initiativet från EU-kommissionen. Utskottet ansåg att vitboken är ett mycket viktigt dokument som utskottet bör arbeta vidare med, speciellt för att få in den nordiska dimensionen i EU:s transportpolitik, t.ex. när det gäller miljöpåverkan, transportkorridorer, etc. Utskottet ansåg vidare att arbetet med vitboken inte bara handlar om Norden kontra EU, men även utveckling och problem mellan de nordiska länderna. Utskottet avser att arbeta vidare med detta område och sekretariatet ska till nästa möte ta fram ett underlag som bl.a. pekar på gemensamma problem i de nordiska länderna. Näringsutskottet gav sekretariatet i uppdrag att ta fram ett underlag för vidare diskussion vid utskottets nästa möte. 11. Nordiska rådets internationella samarbete Nordisk Råds internationale prioiteringer Bilaga 2 Udvidet mødeplan 2011 Bilaga 3 NR internationale kontaktnet Bilaga 4 Betænkning om A 1438/præsidiet Medlemsforslag om nordisk granskning af EU's grøn- og hvidbøger Utskottet ansåg att det internationella arbetet och kontakter med internationella samarbetspartner är viktigt men att det är en kapacitetsfråga för de enskilda ledamöterna. När det gäller samarbetet med Baltiska församlingen ska de bjudas in till möte med utskottet vid lämpligt tillfälle och tema. side 8 af 12

9 12. Näringsutskottets sommarmöte 2011 i Växjö Program för Näringsutskottets sommarmöte 2011 i Växjö Sekretariatet informerade om det utkast till program som tagits fram i samarbete med Växjö kommun. Bland annat planeras besök på Linnéuniversitetet, IKEA Sveriges huvudkontor i Älmhult, Kosta glasbruk, samt möten med Landshövdingen i Kronobergslän, Kommunalrådet i Växjö kommun, VD:n för IKEA Sverige och rektorn vid Linnéuniversitetet. 13. Annual 2011 Session of the Parliamentary Conference of the WTO Bilaga 2 Bilaga 3 IPU Parliamentary Conference on the WTO - Outcome Document (draft) IPU Parliamentary Conference on the WTO - Programme (draft) Invitation IPU: Annual 2011 Session Ordföranden rapporterade om sina intryck från IPU-konferensen om WTO i Genéve. Konferensen inriktade sig på tre huvudteman; Multilaterala avtal i motsats/kombination till bilaterala avtal eller regionala handelspakter, reglerna inom multilaterala handelssystem till fördel för de fattiga länderna, samt hur handelspolicymaking kan nå ut till allmänheten. Både EU-KOM och WTO:s generalsekreterare, Pascal Lamy, var öppna med att det är viktigt att det kommer till ett avtal vid förhandlingarna under De stora problemområdena i förhandlingarna ligger inom skatter och avgifter samt bidragssystemen, speciellt för olika varor som bomull och socker inom jordbruksområdet. Även de fattiga ländernas situation är en central fråga i förhandlingarna. 14. Second Northern Dimension Parliamentary Forum, februar 2011, Tromsø, Norge Conference statement (Final) - Northern Dimension Parliamentarey Forum feb 2011 side 9 af 12

10 Bilaga 2 Bakgrunds-PM Transport-logistik - Northern Dimension Parliamentary Forum Feb 2011 Sekretariatet informerade om det andra parlamentariska forumet om den nordliga dimensionens partnerskap som avhölls i Tromsö, Norge den februari I slutdokumentet för konferensen framhölls när det gäller programmet för transport och logistik, uppmanades regeringarna i samarbetet om den nordliga dimensionen att arbeta för öst-västliga transportkorridorer för att binda samman Europa och Asien, rikta särskild uppmärksamhet mot strategisk utveckling av hamnar med logistikcentra och tågterminaler i syfte att skapa nationella, regionala och europeiska nätverk, rikta större uppmärksamhet åt det maritima dimensionen i partnerskapet för att motverka skadlig utsläpp, stärka och utveckla säkerheten för den maritima navigationen, samt avsätta tillräckliga resurser och prioritera samarbete när det gäller kapaciteten för räddningsinsatser :e Parlamentariska Barentskonferensen i Luleå den maj 2011 Inbjudan - 5th Parliamentary Barents Conference, Luleå, of May 2011 Bilaga 2 Draft Programme May 2011 Luleå Sekretariatet informerade om inbjudan till den femte parlamentariska Barents-konferensen från den svenska riksdagen. Intresserade ledamöter i utskottet som önskar delta ombads att kontakta sekretariatet. 16. Övrigt Inga bilagor Utskottet ska kontakta Gränshindersforum om de har uppmärksammat eventuella handelsgränshinder mellan Sverige/Norge, enligt en artikel i Aftenposten, och be dem konkretisera problematiken och jämföra med de side 10 af 12

11 andra nordiska länderna om det föreligger liknande problem. Bl.a. gäller det speciella norska regler som förbjuder lastpallar i trä, vilket är tillåtet i resten av världen förutom Kina. Vidare diskuterade utskottet sommarmötet 2012 och bestämde sig för att arbeta mot att det förläggas till Grönland. Utskottet önskade även att vid septembermötet 2011 få en orientering av Nordiska investeringsbankens (NIB) verksamhet. side 11 af 12

12 Til stede Den socialdemokratiska gruppen (S) Ole Vagn Christensen (S), Danmark Tone Merete Sønsterud (A), Norge Tor-Arne Strøm (A), Norge, Suppleant for Torfinn Opheim Billy Gustafsson (S), Sverige Mittengruppen (M) Bjarne Kallis (kd), Finland Den konservativa gruppen (K) Fredrik Karlström (ObS), Åland Bjarni Benediktsson (Sj.), Island Næstformand Jessica Polfjärd (M), Sverige Formand Den vänstersocialistiska gröna gruppen (VSG) Alf Egil Holmelid (SV), Norge Utan partigruppstillhörighet Torgeir Trældal (FrP), Norge Sekretariat Sofia Mörtlund, Ungdomens nordiska råd Kenneth Ekberg, Nordiska rådet Åsa Eidenert, Nordiska rådet Kari Salo, Nordiska rådet, Finlands delegation Bjørn Andreassen, Nordisk Råd, Norges delegasjon Gun Lagerstam, Den socialdemokratiska gruppen (S) Reidar Ryssdal, politisk rådgiver (SV), Norge side 12 af 12