Importerat avfallsbränsle till förbränningsanläggningar för avfall

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Importerat avfallsbränsle till förbränningsanläggningar för avfall"

Transkript

1 Importerat avfallsbränsle till förbränningsanläggningar för avfall Metoder och verktyg för kontroll och säkerställande av kvalitet samt av att CSR- frågor beaktas RAPPORT E2013:06 ISSN

2

3 förord Avfall Sverige har utsett en projektgrupp som fått uppdraget att ta fram en rapport med förslag på metoder och åtgärder/aktiviteter som kan användas för att säkerställa att importerat avfall håller den kvalitet som överenskommets samt att CSR-aspekter såsom frågor rörande arbetsmiljö, hälsa, affärsetik, samhällsansvar, tillstånds- och miljöärenden, legala aspekter beaktas. Import av avfall blir aktuell när en förbränningsanläggning säljer omhändertagandetjänster utomlands. Gruppen har bestått av: Tony Borg John Cook Mårten Eriksson Torbjörn Everland Fredrik Jostby Peter Lundblad Jens Nerén Katja Pettersson Nadja Pilpilidou Lennart Ryk Jan Steinle Johan Söderberg Elisabeth Söderpalm Tekniska verken Fortum Värme EFO Jönköping Energi Uddevalla Energi Renova Mälarenergi Söderenergi Fortum Värme EFO (ordförande) Söderenergi Umeå Energi e.on Som stöd har undergruppen Avfallsbränslen, en undergrupp till Avfall Sveriges arbetsgrupp för Energiåtervinning, fungerat. Arbetet har genomförts med arbetsmöten, utskick av material för kommentarer och synpunkter samt utskick till alla medlemsverk inom Avfall Sverige av en enkät rörande nuvarande praxis för kontroll av inhemskt och importerat avfall. Malmö oktober 2013 Christian Baarlid Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingssatsning Energiåtervinning Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 Sammanfattning Sammanfattningsvis anser projektgruppen att de inkomna svaren på den i april 2013 utsända enkäten, visar att mottagningskontrollen vid svenska anläggningar är god och anpassad till anläggningens behov med hänsyn tagen till exempelvis vilket slags avfall det är fråga om och till vilket upptagningsområde det rör sig om. I synnerhet nya kunder brukar följas upp noggrant. Alla anläggningar nyttjar okulär besiktning och flera kompletterar denna med att ta stickprover och låter göra plockanalyser. Innan import sker är det vanligt att viss kontakt tas med aktuella avfallsleverantörer för att införskaffa information om dessa men också för att informera om vilka kvalitetskrav man ställer. Till exempel om vilken maximal storlek och sammansättning som godtas. De flesta förbränningsanläggningar som tar emot importerat avfall kontrollerar detta vid mottagningen i anläggningen på samma sätt som man gör med inhemskt avfall. Några utför dock en del kontroller längs avfallskedjan exempelvis i lastningshamn. Vad gäller risker i leverantörskedjan såsom att det kommer med oönskade fraktioner i det avfall som importeras så anser projektgruppen att med den avfallshantering som idag sker i de flesta europeiska länder, är riskerna små. Men även om risken är ringa att exempelvis oönskade komponenter lastas på bil eller på fartyg, kan den ytterligare minimeras om mottagningskontrollen kompletteras med lämpliga kontrollåtgärder i exportlandet. Exempel på åtgärder som kan användas lämnas i denna rapports bilaga. Projektgruppen har också belyst hur frågor rörande samhällsansvar och affärsetik (CSR-frågor Corporate Social Responability ) kan beaktas och hur man kan agera för att minimera riskerna för oegentligheter. Bilagda aktiviteter/ åtgärdsförslag skall ses som en stomme där de enskilda förbränningsanläggningarna kan ta in valda delar i sina kontrollsystem. Systemet kan givetvis byggas ut med ytterligare styrande dokument.

6 Innehåll 1 Inledning Allmänt Kvalitetssäkring 1 2 EU:s avfallslagstiftning Allmänt Innebörd för export/import 3 3 Notifiering 4 4 Avfallsaktörer vid import 5 5 Kvalitetsaspekter Hushållsavfall Verksamhetsavfall 6 6 Kvalitetssäkring Kontrollfunktioner enligt RVF 2004:17 Mottagningskrav och kontroll av inkommande avfall till förbränningsanläggningar CSR-frågor Enkät våren Bilagor: 1 Flödesdiagram 2 Kortfattad beskrivning av några aktiviteter och/eller kontrollåtgärder 3 Enkät

7 1 Inledning Allmänt Svensk avfallshantering håller hög klass inte minst på grund av de lagar och förordningar som införts för att åstadkomma ett avfall som kan material- och energiåtervinnas med låg miljöpåverkan. Förbränningsanläggningar säljer energiåtervinning som behandlingstjänst och återvunnen energi ingår i fjärrvärmesystemet. Detta gäller allt avfall som energiåtervinns oavsett om det är hushållsavfall eller verksamhetsavfall, om det kommer från den egna kommunen, från andra kommuner och regioner i Sverige eller har importerats. När avfall importeras så innebär det att förbränningsanläggningen säljer/ exporterar en omhändertagandetjänst. Kraven vid avfallsförbränning och på avfall som eldas är samma vare sig det gäller svenskt avfall eller importerat. Av bl.a. känslomässiga skäl ifrågasätts ibland importen av avfall och nyttan med att exportera (sälja) omhändertagandetjänster som energiåtervinning. En del menar att avfall är något som exportören bara vill bli kvitt på enklaste och billigaste sätt varför riskerna för oegentligheter av olika slag skulle vara stora vid import. Man nämner att det t.ex. skulle kunna finnas kvalitetsrisker som att man kan få med farligt avfall eller risk finns att legala oklarheter föreligger. Men risken för att råka ut för oegentligheter skiljer sig egentligen inte från de risker man har vid import av gods och produkter såsom exempelvis konsumtionsvaror från ett visst land. Den osäkerhet och oro som ibland framförs måste däremot tas på största allvar och sakligt bemötas. De åtgärder som vidtas för att säkerställa att allt går rätt till måste dessutom lyftas. Ett exempel är kvalitetssäkring. Avfall får inte hanteras hur som helst inom och mellan länderna inom EU. Transport av avfall över landsgränser inom EU är således strängt reglerat med ett särskilt regelverk för export/import av avfall. Det erfordras en särskild procedur för att berörda myndigheter i export- och importlandet skall lämna sina tillstånd, ett så kallat notifieringsförfarande. Kvalitetssäkring Avfallskedjan från källa till förbränningsanläggning är komplex med många aktörer av olika slag inblandade och det är viktigt att minimera och hantera de risker som finns i hela leverantörskedjan. Kvalitetssäkringsarbetet bestäms såväl utgående från den enskilda förbränningsanläggningens specifika förutsättningar som av hur väl de olika aktörerna längs avfallskedjan sköter sitt kvalitets- och miljöarbete. Aktörerna längs avfallskedjan i exportlandet är exempelvis myndigheter, leverantörer/ insamlingsorgan, berednings/omlastningsanläggningar, transportföretag, terminaler, hamnar m fl. Förbränningsanläggningens förutsättningar bestäms av tillstånd och av de begränsningar som finns såsom transportvägar, tidsbegränsningar, tekniska data och därmed vilka parametrar/ egenskaper avfallsbränslet får hålla. Utifrån hur förutsättningarna ser ut i det aktuella fallet avgörs vilka åtgärder, kontroller och kontrollpunkter som kan vara lämpliga samt vilken återföring av resultat som ska ske och till vem (leverantörer, myndigheter, egna organisationen). Information och kommunikation med avfallsleverantörer, allmänhet, anställda och myndigheter är betydelsefull. 1

8 2 EU:S AVFALLSLAGSTIFTNING 2.1 Allmänt Att minimera avfallsmängderna och omvandla avfall till en resurs är viktiga målsättningar inom EU. För att lyckas förutsätter detta att EU:s avfallslagstiftning genomförs fullt ut i hela EU och att avfallshierarkin tillämpas (avfallsdirektiv 2006/12/EG och 2008/98/EG, EU-direktiv 2000/76 (förbränning av avfall), Förordning (2013:253) om förbränning av avfall). Läget inom avfallsområdet ser för tillfället olika ut inom EU. I några länder som Sverige, Danmark, Tyskland och Nederländerna material- och energiåtervinns merparten av avfallet och endast mindre mängder går till deponi. Avfallsförbränning är en viktig del av energiförsörjningen i ett fåtal länder som Sverige och Danmark medan den i flertalet länder fortfarande endast ses som ett sätt att reducera avfallsvolymerna och i bästa fall generera en del elektricitet. Med undantag för begränsad industriell avfallseldning så är svensk avfallsförbränning helt integrerad i fjärrvärmesystemet och merparten av förbränningsanläggningarna är dessutom kraftvärmeverk för samtidig produktion av värme och el. Ungefär 30 % av fjärrvärmens bränslebehov utgörs av avfallsbränslen, en andel som förväntas öka de närmaste åren. Det svenska systemet med avfallsbaserade kraftvärmeverk innebär att avfallsförbränningen har mycket hög verkningsgrad och klassas av EU som energiåtervinning R1. I andra EU-länder som Storbritannien och Italien deponeras fortfarande en mycket stor andel av uppkommet avfall. Av denna orsak har bl.a. EU-direktivet (EEG 1999/31/EC) om deponering skapats vilket innebär att medlemsländerna avkrävts uppvisa nationella strategier för att stegvis minska mängden biologiskt nedbrytbart avfall som går till deponi. Som miniminivå krävs att mängden deponerat avfall jämfört med 1995 års producerade mängd (enl. Eurostats uppgifter) maximalt får motsvara: 75 viktprocent (2006) 50 viktprocent (2009) 35 viktprocent (2016) För de medlemsländer där mer än 80 procent av det kommunala avfallet gick till deponi 1995 gavs möjligheten att flytta fram sina respektive mål fyra år. För t.ex. Storbritannien innebär det att ovan nivåerna istället skall uppfyllas först 2010, 2013 respektive

9 2.2 Innebörden för export/import av avfall EU:s direktiv har medfört att mycket omfattande satsningar görs i de flesta EU-länder på både materialåtervinning och energiåtervinning ur avfall. Kostnaderna är mycket höga och tillståndsprocesserna tidsödande och ledtiderna långa, Brännbart avfall kommer därför under överskådlig tid framöver att även fortsättningsvis behöva deponeras eller exporteras till andra EU-länder som har kapacitet att omhänderta avfallet på ett miljöriktigt sätt. I och med att den svenska förbränningskapaciteten överstiger vad som behövs för att ta hand om de svenska avfallsmängderna, så öppnas möjligheter för svenska förbränningsanläggningar baserade på avfall, att sälja behandlingstjänster till länder som annars skulle deponera sitt avfall eller förbränna detta med dålig verkningsgrad. Uttryckt som mängd utsläppta växthusgaser per ton avfall så innebär det att om avfallet omhändertas i svensk förbränning så uppnås både en sänkning av utsläppen jämfört med om avfallet omhändertas i det egna landet och ett nyttiggörande. Det är denna försäljning av omhändertagandetjänster som motiverar import/export av brännbart avfall, i lite olika takt, från de länder där material tidigare deponerats och som söker bättre hantering. 3

10 3 NOTIFIERING Inom EU regleras transporter av avfall över ländernas gränser i enlighet med EG 1013/2006. För erhållande av transporttillstånd för export/import av avfall inom EU måste en så kallad notifiering göras och beviljas. Tillstånd lämnas av berörda länders miljömyndigheter. Dessa brukar begära in uppgifter om hur energiåtervinningen går till, hur effektiv den är, ungefärligt ekonomiskt värde, och hur restproduktshanteringen av aska/slagg går till. Notifieringsavtalet ( kontraktet ) upprättas mellan parterna, dvs. notifierare, mottagare, återvinningsanläggning i syfte att reglera att exportören återtar materialet om man avviker från EG 1013/2006 och att se till så att mottagaren redovisar att avfallet omhändertagits på avsett sätt. Utöver berörda miljöinstanser i exportlandet och i Sverige (Naturvårdsverket) som ska godkänna notifieringen ska också andra myndigheter kontaktas, i Sverige bl.a. tull och den kommunala miljönämnden. Exportören måste ställa ekonomisk garanti i form av bankgaranti eller försäkring, som täcker kostnaderna för att återta materialet om någon leverans avviker ur tillståndshänseende. 4

11 4 AVFALLSAKTÖRER VID IMPORT Export/import av brännbart avfall kan ske på olika vägar med olika aktörer inblandade längs leverantörskedjan: I en del fall kan något företag ha huvudansvaret till dess att avfallet lastats ombord på fartyg eller bil, så kallad FOB-leverans. Därefter övergår ansvaret till den svenska mottagaren. I andra fall kan exportören ha huvudansvaret fram till mottagarens anläggning, så kallad DAP-leverans. Stora, ibland internationella återvinningsbolag, kan ta ett helhetsgrepp alltifrån insamling, omlastning, beredning (sortering/balning), transport till hamn, eventuell lagring i hamn och lastning av fartyg. Ibland kan de även svara för transport per bil eller fartyg till svensk hamn och mottagare. Export/import kan även ske genom att ett antal mindre, oberoende aktörer samverkar. Det kan vara återvinningsbolag, transportörer, berednings-/lager-/hamnbolag och rederier. Ibland är avfallsmäklare eller handlare inblandade. Även i dessa fall kan ansvaret sträcka sig till lastning på bil eller fartyg eller till leverans till svensk hamn eller mottagare. I samtliga fall är det viktigt att få fram relevant leverantörsinformation såsom bakomliggande dokumentation och underlag så att man kan kvalificera aktuella leverantörer. Många återvinningsföretag har ofta egna kvalitetssäkringsprogram, policies och liknande. Det är av största vikt att de kontraktspartner man har tar ansvar om något inträffar. Ekonomiskt innebär detta att de måste ha tillräckliga resurser och försäkringar för att kunna hantera ett eventuellt återtagande av avfallet, kostnader för undervikt, avvikelser extra hantering, skadeståndsersättningar mm. 5

12 5 KVALITETSASPEKTER 5.1 Hushållsavfall I vissa länder som Sverige har man lagt en stor del av kvalitetsansvaret på hushållen i och med att källsortering införts. I andra länder som exempelvis Storbritannien har man istället för att hushållen källsorterar valt att bygga upp mekaniska beredningsanläggningar där avfallet sorteras med hjälp av olika beredningsprocesser. Tack vare att produkter innehåller allt mindre halter av farliga ämnen (tungmetaller såsom bly och kvicksilver etc.), god källsortering eller bra avfallsberedning så anses hushållsavfall innehålla mindre än en promille farligt avfall enligt avfallsdefinition. Även efter utsortering för materialåtervinning går dock vissa fraktioner till förbränning och energiåtervinning. Oavsett vidtagna åtgärder kan det finnas risk för att hushållsavfall till förbränning innehåller material och föremål som strider mot lagar, förordningar och avtalade mottagningskriterier. För att minska riskerna med ovidkommande material brukar avfallet kontrolleras okulärt vid anläggningen. Mindre förbränningsanläggningar som enbart bränner hushållsavfall från egna kommunen och som även har kontroll över insamling och transport, anser ofta att den okulära kontrollen är tillräcklig. Större anläggningar, ofta med stort upptagningsområdet och med ett flertal entreprenörer, kompletterar ibland den okulära besiktningen med utökad kontroll av avfallets kvalitet i form av mottagningskontroller. Utöver okulär besiktning tas ibland stickprover och i en del fall görs plockanalyser. Avvikelser följs upp med åtföljande sanktioner. Bilar med felaktiga lass kan debiteras med straffsatser eller returneras. När en förbränningsanläggning säljer behandlingstjänster utanför Sverige, dvs. åtar sig att behandla utländskt avfall är det inte lika lätt att refusera leveranser vid mottagningen och konsekvenserna blir allvarligare om det gäller en fartygslast jämfört med en billeverans. Några företag har därför infört kontrollprogram längs flödet för att minimera risken att få med oönskat material ombord innan ett fartyg lastas. 5.2 Verksamhetsavfall När utsorterat avfall från industri, kontor och affärer tillförs förbränningsanläggningarna sker en utökad kontroll vid alla anläggningar. Är det frågan om import kan det även här vara lämpligt med kontroller innan avfallet exporteras/skeppas ut. 6

13 6 KVALITETSSÄKRING 6.1 Kontrollfunktioner I dåvarande RVF:s uppdrag belystes de kontrollfunktioner som kan förekomma vid kvalitetssäkring av avfall till förbränning i RVF rapport 2004:17 Mottagningskrav och kontroll av inkommande avfall till förbränningsanläggningar. I denna tas upp och redovisas rutiner för: Kravspecifikation Inregistrering och invägning av lastfordon Okulär kontroll vid tippningen Stickprovstagning med avvikelserapportering och sanktioner Plockanalyser och kemisk-fysikaliska analyser för att kontrollera specifikt avfall Analyser på slagg och aska Information till avfallsproducenter och leverantörer om de förbättringar som är önskvärda för ett bättre utsorterat avfall Platsbesök Tekniska revisioner Syftet med de sista två punkterna är att införskaffa uppgifter om avfallsleverantörer och andra aktörer längs leveranskedjan, bedöma om berörda företag har möjlighet och kunnande att få fram avfallsbränsle enligt avtalad specifikation samt hur väl de sköter sig över tiden. De rutiner och metoder som redovisas i RVF 2004:17 är gångbara även när det gäller kvalitetssäkring av avfallsimport. Metoderna kan användas längs flödet som vid hamnar/terminaler likaväl som vid mottagningen vid förbränningsanläggningen. Utdrag ur RVF 2004:17, se bilaga. 6.2 CSR-frågor (Corporate Social responsibility) Med detta avses socialt ansvarstagande för företag, dvs. företagens sociala, etiska och miljömässiga ansvar utöver vad som föreskrivs i lagar. Trots att import av avfall egentligen inte skiljer sig från import av andra bulkmaterial så är denna av bland annat känslomässiga och/eller mediala skäl, mer kontroversiell än annan import och ifrågasätts ibland av allmänheten och av olika intresseorganisationer. Bidragande faktor till detta kan vara att många fortfarande ser avfall som sopor och ett kvittblivningsproblem i stället för som en samhällsresurs. Ofta saknas även insikt om avfallsförbränning och att integreringen av denna i energisystemen skiljer sig markant åt mellan olika Europeiska länder. Tack vare den utbyggda svenska fjärrvärmen ligger Sverige i topp i detta hänseende. Oegentligheter har liksom i andra branscher förekommit i avfallsbranschen både i Sverige och utomlands. Det kan exempelvis ha rört sig om kvittblivning av farligt avfall, att man ej beaktat arbetsmiljöproblem, att vissa tillstånd saknats men även skattebrott, mutor och korruption lär ha förekommit. 7

14 Innan export/import godkänns erfordras att berörda länders miljömyndigheter lämnar sitt samtycke (se notifiering ovan). För att erhålla tillstånd kräver myndigheterna svar på ett flertal uppgifter om företagen, avfallet, processer/beredning, transportvägar, energiåtervinningen samt hantering av restprodukter från densamma. Detta görs dock innan importen påbörjas. När importen väl börjat med löpande leveranser kan förutsättningarna förändras över tiden med att t.ex. vissa avfallslämnare ramlar bort, andra tillkommer, nya entreprenörer och ny personal kommer in i bilden mm. Arbetsgruppen har därför tittat på hur kontroller av aktörerna längs flödet kan göras under hand som leveranserna pågår. Några aktiviteter redovisas i bilagan. Egentligen skiljer sig inte behov eller metodik åt vare sig det gäller inhemskt eller importerat avfall. Dock kan det vara svårare att inhämta önskade uppgifter i en del exportländer. Enligt Transparancy International skiljer sig riskerna för oegentligheter åt mellan olika länder. 6.3 Enkät våren 2013 Projektgruppen tog fram en enkät om praxis för kontroll av avfall som Avfall Sverige skickade ut till samtliga medlemsverk, 27 stycken svarade. Vid bedömningen av de inkomna svaren har vi dels tittat på samtliga svar men även sett om svaren skiljt sig åt mellan större anläggningar (> ton/år) och mindre. Närapå alla verk som svarat kontrollerar avfallet som förbränns på något sätt. Vanligast är vid mottagningen i verket men hälften kontrollerar avfallet även vid själva insamlingen, En tredjedel av de som svarat sköter själv insamlingen. Av de större verken gör dessutom en tredjedel vissa kontroller hos kunderna. Alla nyttjar okulär besiktning och flera kompletterar denna med stickprover och plockanalyser. I en del fall bestäms även storleksfördelningen. Kontrollerna görs dagligen hos de flesta och i synnerhet hos större verk sker de på ett systematiskt sätt. Alla större verk och 78 % av de mindre verken följer upp hur kunderna sköter sig. Man begär in uppgifter och besöker kunder. 67 % av de större verken gör detta på ett systematiskt vis medan bara 14 % av de mindre verken säger sig göra detta. Om det rör sig om nya kunder så brukar dessa följas upp noggrannare. Nära 60 % av de som svarat importerar avfall, 89 % av de större och 44 % av de mindre. De flesta importerar från Norge. Innan import sker är det relativt vanligt att viss kontakt tas med aktuella avfallsleverantörer. Man införskaffar information om dessa samt informerar dem i sin tur om vilka kvalitetskrav som ställs. Till exempel om vilken maximal storlek och sammansättning man godtar. I flera fall besöker man leverantören för att på plats skaffa sig en bild av verksamheten. De flesta förbränningsanläggningar som tar emot importerat avfall kontrollerar detta vid mottagningen i anläggningen på samma sätt som inhemskt avfall. Några större verk ser även till att en del kontroller görs längs avfallskedjan, exempelvis i lastningshamn och importhamn om det gäller sjöbunden import. 8

15 Leverantörsbedömningar görs på olika sätt med exempelvis kreditkontroller, referenstagning, bedömning av den legala situationen och med egna besök. Flera av bolagen, i synnerhet större verk har CSR-policies, men frågor som rör företagens samhällsansvar och risker för oegentligheter vid import har ej beaktats i någon större utsträckning. Detta beror sannolikt på att försäljning av omhändertagande/import av avfall främst har gällt närliggande länder såsom Norge och Storbritannien, länder som har likartad situation som Sverige vad beträffar denna typ av frågor. Sammanfattningsvis visar enkäten att svenska avfallsförbränningsanläggningar som importerar avfall, dvs. som säljer omhändertagandetjänsten (energiåtervinning) kontrollerar det importerade avfallet avseende kvalitet och försöker skaffa sig kundkännedom. På vilket sätt kontrollerna görs, omfattning, systematik och hur ofta skiljer sig åt en hel del. Större verk som har större resurser, gör generellt sett mer omfattande kontroller. 9

16 bilaga 1 Inledande aktiviteter innan leveranser Kontaktfas avtalsfas och förberedande aktiviteter Inhämtande av uppgifter om de olika aktörerna längs kedjan, t.ex Återvinningsföretag Kommuner, regioner Myndigheter Transportörer, anläggningar/lager Hamnar Mäklare/Traders Uppgifter rörande: Tillstånd Certifieringar Kvalitetsaspekter Egenkontroll Volymer Teknisk information Legala aspekter Ekonomisk situation CSR-ärenden Anti-korruption Policy- /info frågor Slutande av avtal För hela eller delar av kedjan Kommersiella vilkor Leveransvillkor Kvalitetskrav Övriga egna krav Notifiering Underlag till berörda myndigheter Vid FOB-leveranser, avtal gällande Befraktning importhamn Lagring/transporter i Sverige Leverantörsbesök

17 Leveransfas: Löpande verksamhet/aktiviteter i exportland INSAMLING ÅVC OMLASTNING BEREDNING BALNING HAMN LAGRING LASTNING KONTROLL DEPONERING FARLIGTAVFALL Sortering Källsortering X Mekanisk beredning x x Kontroller Kvantitet X X X Okulär kontroll X X X Provtagning/anaalysering Plockanalys X X Stickprover X X X Löpande X X X Återföring av resultat x x x Avvikelsehantering x x x Teknisk revision x x x

18 Leveransfas: LÖPANDE VERKSAMHET/DRIFT AKTIVITETER I IMPORTLAND BILTRANSPORT FARTYGSTRANSPORT HAMN LOSSNING LAGRING KONTROLL FÖRBRÄNNIngs- ANLÄGGNING MOTTAGNING LAGRING FÖRBRÄNNING MOTTAGNING Transportdokument X X Lossning X Tippning av bil x BALÖPPNING KONTROLLER/UPPFÖLJNING Kvantitet X X Okulär kontroll X X Provtagning/anaalysering Plockanalys X X Stickprover X X Löpande X X Återföring av resultat x x Avvikelsehantering X X AVRAPPORTERING TILL MYNDIgheter x

19 Bilaga 2 KORTFATTAD BESKRIVNING AV NÅGRA AKTIVITETER: A. Faktainsamling a. Genomlysning av partners längs kedjan b. CSR-frågor c. Anti-korruptions och legala aspekter B. Inför avtal a. Kvaltetskrav b. Leverantörsbesök C. Notifiering D. Löpande aktiviteter a. Okulär kontroll b. Kvantitetsbestämning c. Stickprovtagning d. Plockanalysering e. Teknisk revision E. Återföring av resultat/avvikelsehantering Det är viktigt att poängtera att behoven av rutiner skiljer sig mycket åt mellan förbränningsanläggningarna. Varje anläggning får därför själva ta in valda delar av konceptet samt vid behov komplettera sin kontroll med egna åtgärder. Vid införande av aktiviteten bör den dessutom anpassas efter varje anläggnings behov För mer detaljer, mallar mm hänvisas till RVF rapport 2004:17. A Införskaffande av uppgifter om de olika aktörerna längs kedjan. Förutom vanliga uppgifter om partners kan speciella uppgifter behöva samlas in som t.ex kan röra sig om företaget tidigare dömts i rättsliga processer eller brutit mot miljötillstånd. Uppgifter inhämtas från officiella register och genom kontakter med berörda företag. För insamlandet av uppgifter kan revisionsföretag eller opartiska certifierings-/inspektionsföretag som specialiserat sig på sådant anlitas. Denna typ av genomgångar görs dock bara när ett samarbete påbörjas. Om det i förbränningsanläggningens kvalitetssäkringssystem ingår regelbunden Teknisk revision (t.ex någon gång årligen) kan det vara lämpligt att vidga denna till att även innefatta CSR-frågor. Vad beträffar att bedöma risker för oegentligheter, korruption och liknande så kan exempelvis företag som tillhandahåller tjänster inom etisk certifiering och kontroller anlitas. Inhämtande av dokumentation beträffande affärspartners såsom deras tillstånd och liknande. Faktainsamling/genomlysning av företagen mht ekonomisk och legal ställning Införskaffa information om hur företaget ses av allmänhet och myndigheter Särskild CSR- revision eller utökad teknisk revision av partners längs flödet Certifiering av egna arbetet med CSR- och anti korruptionsfrågor.

20 B. Inför avtal Alla anläggningar har kravspecifikationer på inkommande avfall av miljömässiga och förbränningstekniska skäl. Avtalen är specifika för varje anläggning på grund av olika tekniska förutsättningar men även på grund av olika miljövillkor som fastställts i respektive anläggnings tillstånd. En specifikation har generellt sett följande rubriker: Uppgifter om ursprungsmaterial. Andelar av olika material (industriavfall). Gränsvärden för fysikaliska parametrar, t ex storlek på avfallet. Gränsvärden på förbränningsparametrar, t ex högsta och lägsta värmevärde. Gränsvärden för avfallets innehåll av svavel, klor, kvicksilver, kadmium, bly, koppar och krom och eventuellt andra metaller. Leverantörsbesök För att informera och presentera önskemål och krav på levererat avfall genomförs i olika omfattning platsbesök hos större avfallsleverantörer varvid företagens rutiner för utsortering mm diskuteras. Anläggningar med ett vidsträckt upptagningsområde har inte möjlighet att tillämpa detta förfarande i samma utsträckning som övriga anläggningar. Årliga platsbesök hos avfallsleverantörer genomförs av de flesta förbränningsanläggningarna. Ett förslag på rutin för platsbesök ges i kapitel 4. Vid införande av rutinen bör den anpassas efter varje anläggnings respektive behov. C Notifiering Exportören svarar för att nödvändigt underlag inlämnas till berörda myndigheter. Dock åligger det importören/förbränningsanläggningen/slutanvändaren att se till så att exportören får nödvändigt uppgifter beträffande tillstånd och den energiåtervinning som sker vid anläggningen. D. Löpande aktiviteter Okulär besiktning Kan vara lämplig att utföra vid Inregistrering och invägning av lastfordon.tippning i bunker Vid leveranser med fartyg bör avfallet kontrolleras okulärt t.ex innan balning Vid lossningen bör fartygslasten kontrolleras okulärt. T.ex avseende skadade balar Anm. Vid fartygsleveranser bestäms kvantiteten med sk åmning (draught survey). Denna utförs av fartygsbefäl eller av oberoende inspektör vid lastningen. Stickprov Vid stickprovstagning vid beredningsanläggning, vid omlastningsstation, i hamn eller vid förbränningsanläggning tar personal t.ex ut ett fordon, slumpvis eller enligt plan, som får tippa avfallet på anvisad plats. Med exempelvis mobil kran med gripklo undersökes avfallets överensstämmelse med det avtal som upprättats med leverantören. Varje stickprovstagning dokumenteras..antalet stickprover som tas varierar efter respektive anläggnings behov. Som mest uppgår undersökt material till 5-10 % av tillfört avfall.

21 I samband med stickprovstagningarna kan även materialprover tas. Dessa undersöks med avseende på miljö- och driftparametrar. Vissa parametrar analyseras omedelbart t.ex. fukthalt. Andra samlas till samlingsprov för senare analys, t ex värmeinnehåll och elementaranalys. De analyser som genomförs och de rapporterade avvikelserna kan vara: Fukthalt Värmeinnehåll Storleksfördelning Materialinnehåll (plast, papper, trä, metall, glas, farligt avfall, elavfall) Svavel och klor Metallanalyser (främst kvicksilver, kadmium, bly, krom, koppar) En bidragande orsak till att ovanstående analyser genomförs i olika omfattning är att en jämn fukthalt och ett jämnt värmeinnehåll eftersträvas. Vidare påverkar bränslets materialinnehåll och storlek såväl transportkedjan in i pannan som förbränningen. Kemiska analyser på inkommande hushållsavfall görs inte regelbundet. Detta beror främst på att enstaka stickprov inte ger en rättvisande bild av det kemiska innehållet samt att årsvariationerna är små. Däremot görs återkommande analyser på inkommande industriavfall eftersom detta avfall kan variera i betydande grad och levereras oftast från ett flertal olika verksamheter. Plockanalys Plockanalys är mer omfattande än stickprov och har till syfte att mer ingående kontrollera avfallets sammansättning. Plockanalys genomförs om det finns skäl att ifrågasätta om levererat avfall är i överensstämmelse kraven. Ett exempel på plockanalys är uttag av ca 40 m3 avfall ut från ca 20 fordon och sortering i de fraktioner som avtalet omfattar, t ex trä, papper, plast, överstort material, elavfall, magnetisk metall, omagnetisk metall, farligt avfall och glas. Ur delfraktionerna tas prover för kemisk analys. Teknisk revision Syftet med den tekniska revisionen är att konstatera att företaget/ avfallsbränsleleverantören. har de tekniska och administrativa förutsättningarna (rutinerna) och kunnandet för att leverera avfall enligt ställda krav samt att företaget lever upp till dessa. Tekniska revisioner av avfallsleverantörer görs efter behov eller efter en fastställd plan. Teknisk revision kan byggas ut så att även CSR-frågor beaktas. Avvikelsehantering Avvikelser skall dokumenteras med protokoll på särskild blankett och gärna med kamera. Den skriftliga avvikelserapporten redovisas för avfallsleverantören. Om avvikelsen bedöms som grav avvisas om möjligt lasten och återsänds.. Vid fartygsleveranser kan dock detta vara svårt. Då det bedöms relevant skall information om avvikelsen lämnas till tillsynsmyndigheten, t ex om det inkommande avfallet innehåller farligt avfall.

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Mottagningskrav och kontroll av inkommande avfall till förbränningsanläggningar. RVF rapport 2004:17 ISSN 1103-4092

Mottagningskrav och kontroll av inkommande avfall till förbränningsanläggningar. RVF rapport 2004:17 ISSN 1103-4092 Mottagningskrav och kontroll av inkommande avfall till förbränningsanläggningar RVF rapport 2004:17 ISSN 1103-4092 RVF rapport 2004:17 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 2004 Upplaga:

Läs mer

ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL?

ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL? ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL? RAPPORT E2013:08 ISSN 1103-4092 FÖRORD Denna rapport, framtagen av Johan Sundberg (Profu), beskriver och diskuterar rollen energiåtervinningen

Läs mer

ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL?

ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL? ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL? RAPPORT E2013:08 ISSN 1103-4092 FÖRORD Denna rapport, framtagen av Johan Sundberg (Profu), beskriver och diskuterar rollen energiåtervinningen

Läs mer

Praktisk bedömning av allokeringsmetoder för avfallsförbränning ISSN 1103-4092

Praktisk bedömning av allokeringsmetoder för avfallsförbränning ISSN 1103-4092 Praktisk bedömning av allokeringsmetoder för avfallsförbränning RAPPORT E2013:07 ISSN 1103-4092 förord Avfallsförbränningen kan delas in i två huvudområden: avfallsbehandling och energiproduktion. I samband

Läs mer

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall Thomas Rihm EU Strategi skall säkerställa att det nedbrytbara kommunala avfall som går till deponier senast 2016 skall ha nedbringats

Läs mer

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN Avfall från verksamheter Hörby 2009 Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi RAPPORT 2010-2 Sid 2 Inledning Under 2008-2009 har Miljösamverkan Skåne bedrivit

Läs mer

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen Bilaga till Avfallsplan 2016-2019 2 1 Administrativa uppgifter Kommun Norrtälje kommun År 2016-2019 Datum när planen antogs Ansvarig nämnd 2016-XX-XX, statistik som

Läs mer

Mottagningsregler. Blåbergets avfallsanläggning

Mottagningsregler. Blåbergets avfallsanläggning Mottagningsregler Blåbergets avfallsanläggning Verksamheten Blåbergets avfallsanläggning drivs av Sundsvall Energi. Verksamheten består av sortering, mellanlagring, bränsleproduktion och deponering. På

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning

Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning Miljöbyggnad 3.0 Sweden Green Building Council Landsvägen 50A 172 63 Sundbyberg Malmö den 26 augusti 2016 Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se 2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se Svensk Fjärrvärme AB Raziyeh Khodayari 101 53 Stockholm raziyeh.khodayari@svenskfjarrvarme.se

Läs mer

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Perspektiv på framtida avfallsbehandling Perspektiv på framtida avfallsbehandling Johan Sundberg, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se I ett miljöperspektiv så har Sverige världens bästa avfallsbehandling!

Läs mer

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist 2007-03-26 Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist Sammanfattning Miljösamverkan Sverige - projektgrupp

Läs mer

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 19 maj 2014 Kommentarer: Promemoria översyn av deponiskatten Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning.

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering

Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092 Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering förord INNehållSförteckNINg 1. Varför indikatorer? 3 2.

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44)

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr 2011/3125/E Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Avfall Sverige är bransch- och intresseorganisation

Läs mer

Leif Bodinson. Syfte Syftet med detta dokument är att övergripande beskriva Söderenergis kvalitetssäkringssystem för bränslen.

Leif Bodinson. Syfte Syftet med detta dokument är att övergripande beskriva Söderenergis kvalitetssäkringssystem för bränslen. Bilaga A2 Dokumentets namn Kvalitetssäkringssystem för bränslen; beskrivning Godkänd Leif Bodinson Brh. () 2005-09-0 Syfte Syftet med detta dokument är att övergripande beskriva Söderenergis kvalitetssäkringssystem

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

Årsrapport Certifierad

Årsrapport Certifierad Årsrapport Certifierad återvinning, SPCR 120 produktionsåren 2012, 2011, 2010 RAPPORT B2013:04 ISSN 1103-4092 förord På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad återvinning,

Läs mer

Mottagningsregler. Blåbergets avfallsanläggning

Mottagningsregler. Blåbergets avfallsanläggning Mottagningsregler Blåbergets avfallsanläggning Verksamheten Blåbergets avfallsanläggning drivs av Sundsvall Energi. Verksamheten består av sortering, mellanlagring, bränsleproduktion och deponering. Vi

Läs mer

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik Framtidens avfallsbränslen Inge Johansson SP Energiteknik OM SP SP-koncernen ägs till 100% RISE Dotterbolag 10 Anställda 1300 Omsättning 1 335 MSEK Kunder Fler än 10 000 FORSKNING OCH VETENSKAP Forskarutbildade

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

Uppgifter till Länsstyrelsen

Uppgifter till Länsstyrelsen Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 5 1 Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Administrativa uppgifter Kommun Orust kommun År 2017-2021 Datum när planen antogs Ansvarig

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; beslutade den 14 april 2004. NFS 2004:4 Utkom

Läs mer

RIVNINGSPLAN (EB.3:3)

RIVNINGSPLAN (EB.3:3) RIVNINGSPLAN (EB.3:3) 1(6) Datum Samhällsbyggnadsnämnden 275 80 SJÖBO Diarienummer Anmälan inlämnad Lov sökt Lov beviljat Anmälan avser Rivning Ändring/ombyggnad Fastighet Sökande Fastighetsbeteckning

Läs mer

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s PLOCKANALYS 2016 En metod för att utvärdera den gemensamma avfallsplanen för Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna.

Läs mer

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun 2006-02-23 Avfallsplanering Avfallsfrågor är viktiga element i arbetet mot en hållbar utveckling. Avfall uppstår som ett resultat av de olika mänskliga

Läs mer

Bilaga 2 Anteckningar från gruppdiskussionerna om energiåtervinning vid avfallsrådet den 30 september

Bilaga 2 Anteckningar från gruppdiskussionerna om energiåtervinning vid avfallsrådet den 30 september 1(6) Naturvårdsverket 2015-10-29 Bilaga 2 Anteckningar från gruppdiskussionerna om energiåtervinning vid avfallsrådet den 30 september Grupp 1 - Är överkapacitet i avfallsförbränningen i Sverige ett hinder

Läs mer

Välkommen till. Sydskånes avfallsaktiebolag

Välkommen till. Sydskånes avfallsaktiebolag Välkommen till Sydskånes avfallsaktiebolag Sysavregionen 14 kommuner 655 000 invånare Kävlinge 50 km Burlöv Lund Lomma Staffanstorp Sjöbo Måsalycke Tomelilla Malmö Vellinge Svedala Trelleborg Skurup 100

Läs mer

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. SAMMANFATTNING 3 2. KOMMUNER SOM HAR ETT UTBYGGT SYSTEM FÖR FASTIGHETSNÄRA

Läs mer

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN 1103-4092

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN 1103-4092 Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna RAPPORT U2012:16 ISSN 1103-4092 Förord Implementeringen av ett EU-direktiv om förnybar energi ställer krav på leverantörerna

Läs mer

Avfall Sverige-rapport 2016:28 Vad slänger folk i soppåsen? < Besökt

Avfall Sverige-rapport 2016:28 Vad slänger folk i soppåsen? <  Besökt Miljöbyggnad 3.0 Sweden Green Building Council Landsvägen 50A 172 63 Sundbyberg Malmö den 19 december 2016 SKRIVELSE: Indikator för avfallshantering i byggnaden med koppling till Indikator 4 - Energislag

Läs mer

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall;

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; 2003-09-16 NFS 2004:X Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; beslutade den XX 2004. Dessa allmänna råd ersätter tidigare allmänna råd (NFS 2001:22)

Läs mer

Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport

Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 5 november 2013 Dnr NV-03538-13 Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport Avfall Sverige är

Läs mer

Bilaga 2 Anläggningar

Bilaga 2 Anläggningar Bilaga 2 Anläggningar 1 1 INLEDNING I det följande beskrivs översiktligt de anläggningar som nyttjas för hantering av avfall från Sigtuna kommun. Omlastning och av hushållsavfall sker vid Brista deponi.

Läs mer

Volymvikter för avfall ISSN 1103-4092

Volymvikter för avfall ISSN 1103-4092 Volymvikter för avfall RAPPORT U2013:19 ISSN 1103-4092 förord År 2000 gav Avfall Sverige ut rapporten Volymvikter för avfall (RVF Utveckling Rapport 2000:12). Men sortering av avfall ändras med tiden.

Läs mer

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall 14 december 2004 Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall Enkäten syftar främst till att utvärdera tillsynskampanjen som startade september 2004 men tar också upp några andra frågor i anslutning

Läs mer

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB OM MIVA Miva () ett kommunalt bolag Bildades 2009, tidigare Tekniska kontoret Domsjö Vatten AB är ett helägt dotterbolag till Miva Miva omsätter cirka 200 miljoner kronor och har drygt 100 medarbetare

Läs mer

Profu. Johan Sundberg

Profu. Johan Sundberg Johan Sundberg Delägare i forsknings och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers Profu 1993 2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projek4nriktad forskning

Läs mer

PR-Slamsugning AB Utgåva 1, 2007-12-17

PR-Slamsugning AB Utgåva 1, 2007-12-17 BLANKETT FÖR GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL SOM SKA DEPONERAS Datum. Avfallsproducent Namn Adress Organisationsnummer Postnummer Kontaktperson Postort Telefonnummer Beskrivning av avfall Karakteriseringen

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

Bilaga 2. Uppföljning av nuvarande avfallsplan

Bilaga 2. Uppföljning av nuvarande avfallsplan Bilaga 2 av nuvarande avfallsplan Vindelns kommuns nu gällande avfallsplan är från 1993, antagen i fullmäktige 1993-11- 15 är ålderstigen och målen som då var uppsatta är uppfyllda. Beskrivning om målen

Läs mer

Hur skapas väl fungerande marknader i en cirkulär ekonomi?

Hur skapas väl fungerande marknader i en cirkulär ekonomi? Hur skapas väl fungerande marknader i en cirkulär ekonomi? Avfalls- och återvinningsmarknaden en juristutmaning? Britt Sahleström Återvinningsindustrierna Återvinningsindustrierna Vision: Framtidens ledande

Läs mer

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Nu gör vi en gemensam avfallsplan för SÖRAB kommunerna Ett nytt angreppssätt som är kraftfullt och berör

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-02- 19 REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Europeiska kommissionens förslag COM(2015)614/2

Läs mer

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Underlagsrapport till uppdrag om ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall Rapport 5245 okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst

Läs mer

Dioxin ut ut kretsloppet. rapport. Förbränning av avfall binder giftet. RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE

Dioxin ut ut kretsloppet. rapport. Förbränning av avfall binder giftet. RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE Dioxin ut ut kretsloppet Förbränning av avfall binder giftet RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE rapport RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE RVF Service AB Tryck:

Läs mer

Förutsättningar och krav för sortering av matavfall vid flerbostadshus

Förutsättningar och krav för sortering av matavfall vid flerbostadshus Förutsättningar och krav för sortering av matavfall vid flerbostadshus Avfallshantering Östra Skaraborg Inledning Insamling av matavfall är ett av regeringens nationella miljömål och lyder: Minst 50 procent

Läs mer

Från avfallshantering till resurshushållning

Från avfallshantering till resurshushållning Förslag ny nationell avfallsplan 2012-2017 Från avfallshantering till resurshushållning 1. Vision mot resurshushållning 2. Hantering av avfall idag 3. Mot ökad resurseffektivitet 4. Prioriterade områden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i avfallsförordningen (2011:927); SFS 2014:1076 Utkom från trycket den 16 september 2014 utfärdad den 28 augusti 2014. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

Plockanalys 2012. Renhållningsordning Bilaga 3. Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan

Plockanalys 2012. Renhållningsordning Bilaga 3. Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan Renhållningsordning Bilaga 3 Plockanalys 2012 Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan Emma Krantz, Hässleholm Miljö AB November 2012 Plockanalys

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Välkomna! Närboendemöte för frågor kring verksamhet på Sobacken

Välkomna! Närboendemöte för frågor kring verksamhet på Sobacken Välkomna! Närboendemöte för frågor kring verksamhet på Sobacken Dagordning Presentation Miljöförvaltningen Borås Energi och Miljö Svar på kvarstående frågor från föregående möte Genomgång av verksamheten

Läs mer

Remissynpunkter RUFS 2050"

Remissynpunkter RUFS 2050 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Remissynpunkter RUFS 2050" Dnr: TRN 2016-0047 SÖRAB är ett regionalt avfallsbolag i norra Stockholms län som ägs av kommunerna Danderyd,

Läs mer

Plockanalys en metod för karakterisering av avfall. Sanita Vukicevic NSR AB

Plockanalys en metod för karakterisering av avfall. Sanita Vukicevic NSR AB Plockanalys en metod för karakterisering av avfall Sanita Vukicevic NSR AB NSR Avfallslaboratorium - fr 1997 Plockanalyser - utvärdering av hushållens och industrins källsortering Kvalitetskontroll av

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Naturvårdsverkets rapport Kvalitet hos avfall som förs till förbränning

Naturvårdsverkets rapport Kvalitet hos avfall som förs till förbränning Bilaga 17:6 till kommunstyrelsens protokoll den 5 oktober 2005, 10 PM 2005 RVIII (Dnr 303-1967/2005) Formaterat: Centrerad Formaterat: Teckensnitt:Times New Roman, Fet Naturvårdsverkets rapport Kvalitet

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

RVF Utveckling 2004:12

RVF Utveckling 2004:12 Analys av värdet av hushållens materialåtervinning RVF Utveckling 24:12 ISSN 113-492 RVF Utveckling 24:12 ISSN 113-492 RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 24 Upplaga: 1 ex FÖRORD RVF:s arbetsgrupp för

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

Städning & Källsortering i kombination

Städning & Källsortering i kombination Städning & Källsortering i kombination en systemlösning för städtjänster och restprodukthantering från Sodexho och Ragn-Sells. Ragn-Sells och Sodexho gör gemensam sak Miljömedvetandet växer i vårt land.

Läs mer

En del avfall kan kanske skrivas in under flera kategorier. Undvik det, skriv in avfallet bara där det främst passar in.

En del avfall kan kanske skrivas in under flera kategorier. Undvik det, skriv in avfallet bara där det främst passar in. INVENTERINGSBLANKETT Innan vi kommer och besöker Er är det bra om Ni går igenom det avfall som verksamheten producerar. Fyll i tabellen som börjar på nästa sida efter bästa förmåga och gör en kopia till

Läs mer

Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar

Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar Avfall Sverige Branschorganisationen för avfallshantering och återvinning 400 medlemmar kommuner, kommunbolag - Privata företag är associerade medlemmar Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering

Läs mer

Vägledning information

Vägledning information Vägledning information Vägledningen är till för dig som tillverkar eller importerar och säljer batterier på den svenska marknaden. Den är Naturvårdsverkets tolkning av 22 i förordningen (2008:834) om producentansvar

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170 Avfallsplan Gislaveds kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170 Förord Gislavedskommunpåbörjadearbetetmeddennaavfallsplanunderhösten2009.Arbetet inleddesmedenbeskrivningochanalysavnulägetkommunensamtenuppföljningavden

Läs mer

Beskrivning och konsekvensanalys av förslag till revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan

Beskrivning och konsekvensanalys av förslag till revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan 1 (9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Catarina Östlund Tel: 08-698 10 47 catarina.ostlund@naturvardsverket.se Konsekvensanalys 2005-09-22 Dnr 641-4711-05 Beskrivning och konsekvensanalys av förslag

Läs mer

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Mattias Bisaillon Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 2001- Doktorand i avfallsgruppen på Chalmers 1998-2004 (tekn. doktor i avfalls- och energisystemanalys 2004) (Projektinriktad forskning

Läs mer

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21:

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 28 oktober 2013 Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Synpunkter från Avfall Sverige 1. Generella kommentarer

Läs mer

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden BILAGA 2 SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden Avfallsslag: Hämtning/avlämning: Intervall: Anmälan/ansökan/

Läs mer

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning 1 MILJÖMÅL INOM EU Styrmedel och åtgärder på avfallsområdet utvecklas idag i många fall gemensamt inom EU. Målsättningar och strategier på övergripande europeisk nivå

Läs mer

Källsortering Alskäret

Källsortering Alskäret Källsortering Alskäret Vem tar egentligen ansvar för vad? April 2015 Ann Martinsson Palmbrink Nacka kommun http://www.nacka.se/web/bo_bygga/avfall/inlamning/sidor/default.aspx Vem ansvarar? Kommunerna

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

1. Administrativa uppgifter

1. Administrativa uppgifter Avfallsplan för Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner Bilaga 6, Underlag till Länsstyrelsens sammanställning När avfallsplanen har antagits ska den beslutande myndigheten eller kommunen i ett

Läs mer

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i e) hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Svenska EnergiAskor Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar för miljöriktig hantering av de askor som uppstår vid

Läs mer

KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD VFALLSHANTERING. hos verksamheter

KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD VFALLSHANTERING. hos verksamheter KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD AVF VFALLSHANTERING hos verksamheter INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANERA RÄTT FRÅN BÖRJAN...SID 1 LAGSTIFTNING...SID 2 SORTERING AV AVFALL...SID 3 HUSHÅLLSAVFALL...SID 4 FARLIGT AVFALL...SID

Läs mer

Checklista för egenkontroll

Checklista för egenkontroll Checklista för egenkontroll Allmänna uppgifter Verksamhetens namn: SNI-kod: Telefon: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson i miljöfrågor: Kontrollen genomförd av: Datum: Närvarande vid kontrollen: Beslut

Läs mer

AVFALLSHANTERING FÖR NYA GATAN

AVFALLSHANTERING FÖR NYA GATAN AVFALLSHANTERING FÖR NYA GATAN Innehållsförteckning 1 Mål för avfallshantering... 3 2 Förutsättning för markanvisning... 3 3 Avfall från flerbostadshus... 3 3.1 System för insamling av matavfall och restavfall...

Läs mer

Trafikkontorets krav

Trafikkontorets krav Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare

Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare 1 Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare ÅI tillstyrker förslaget att verksamheter får ta ansvar för allt sitt avfall, dvs definitionen av

Läs mer

Lunds Renhållningsverk. Lunds Renhållningsverk

Lunds Renhållningsverk. Lunds Renhållningsverk > Ett viktigt uppdrag - att spara resurser och skydda miljön Kunder Idéer Miljö Vårt uppdrag Lunds Renhållningsstyrelse ansvarar på uppdrag av kommunfullmäktige för avfallshanteringen i Lunds kommun. ska

Läs mer

Genom att sortera ditt avfall kan du minska dina kostnader och samtidigt medverka till en bättre miljö genom att återvinningen ökar.

Genom att sortera ditt avfall kan du minska dina kostnader och samtidigt medverka till en bättre miljö genom att återvinningen ökar. INFORMATION OM VERKSAMHETSAVFALL Innehållsförteckning Avfallshantering vid företag... 3 Avfall och avfallskod... 3 Verksamhetsavfall och hushållsavfall... 4 Verksamhetsutövaren... 4 Verksamhetsavfall...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:185) om producentansvar för förpackningar; SFS 2005:221 Utkom från trycket den 26 april 2005 utfärdad den 14 april 2005. Regeringen

Läs mer

Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden

Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden Mattias Bisaillon, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning; Utkom från trycket den 30

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning. Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ)

Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning. Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Askor från avfallsförbränning Rökgasreningsrester/ slagg

Läs mer

Uppföljning av Avfallsplan 2000

Uppföljning av Avfallsplan 2000 Uppföljning av Avfallsplan 2000 Bilaga 1 1. Sammanfattning... 1 2. Avfallshanteringen för år 2000 och framåt... 1 3. Handlingsprogram... 2 4. Åtgärdsförslag... 2 1. Sammanfattning I Älmhults kommun föregående

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer