Importerat avfallsbränsle till förbränningsanläggningar för avfall

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Importerat avfallsbränsle till förbränningsanläggningar för avfall"

Transkript

1 Importerat avfallsbränsle till förbränningsanläggningar för avfall Metoder och verktyg för kontroll och säkerställande av kvalitet samt av att CSR- frågor beaktas RAPPORT E2013:06 ISSN

2

3 förord Avfall Sverige har utsett en projektgrupp som fått uppdraget att ta fram en rapport med förslag på metoder och åtgärder/aktiviteter som kan användas för att säkerställa att importerat avfall håller den kvalitet som överenskommets samt att CSR-aspekter såsom frågor rörande arbetsmiljö, hälsa, affärsetik, samhällsansvar, tillstånds- och miljöärenden, legala aspekter beaktas. Import av avfall blir aktuell när en förbränningsanläggning säljer omhändertagandetjänster utomlands. Gruppen har bestått av: Tony Borg John Cook Mårten Eriksson Torbjörn Everland Fredrik Jostby Peter Lundblad Jens Nerén Katja Pettersson Nadja Pilpilidou Lennart Ryk Jan Steinle Johan Söderberg Elisabeth Söderpalm Tekniska verken Fortum Värme EFO Jönköping Energi Uddevalla Energi Renova Mälarenergi Söderenergi Fortum Värme EFO (ordförande) Söderenergi Umeå Energi e.on Som stöd har undergruppen Avfallsbränslen, en undergrupp till Avfall Sveriges arbetsgrupp för Energiåtervinning, fungerat. Arbetet har genomförts med arbetsmöten, utskick av material för kommentarer och synpunkter samt utskick till alla medlemsverk inom Avfall Sverige av en enkät rörande nuvarande praxis för kontroll av inhemskt och importerat avfall. Malmö oktober 2013 Christian Baarlid Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingssatsning Energiåtervinning Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 Sammanfattning Sammanfattningsvis anser projektgruppen att de inkomna svaren på den i april 2013 utsända enkäten, visar att mottagningskontrollen vid svenska anläggningar är god och anpassad till anläggningens behov med hänsyn tagen till exempelvis vilket slags avfall det är fråga om och till vilket upptagningsområde det rör sig om. I synnerhet nya kunder brukar följas upp noggrant. Alla anläggningar nyttjar okulär besiktning och flera kompletterar denna med att ta stickprover och låter göra plockanalyser. Innan import sker är det vanligt att viss kontakt tas med aktuella avfallsleverantörer för att införskaffa information om dessa men också för att informera om vilka kvalitetskrav man ställer. Till exempel om vilken maximal storlek och sammansättning som godtas. De flesta förbränningsanläggningar som tar emot importerat avfall kontrollerar detta vid mottagningen i anläggningen på samma sätt som man gör med inhemskt avfall. Några utför dock en del kontroller längs avfallskedjan exempelvis i lastningshamn. Vad gäller risker i leverantörskedjan såsom att det kommer med oönskade fraktioner i det avfall som importeras så anser projektgruppen att med den avfallshantering som idag sker i de flesta europeiska länder, är riskerna små. Men även om risken är ringa att exempelvis oönskade komponenter lastas på bil eller på fartyg, kan den ytterligare minimeras om mottagningskontrollen kompletteras med lämpliga kontrollåtgärder i exportlandet. Exempel på åtgärder som kan användas lämnas i denna rapports bilaga. Projektgruppen har också belyst hur frågor rörande samhällsansvar och affärsetik (CSR-frågor Corporate Social Responability ) kan beaktas och hur man kan agera för att minimera riskerna för oegentligheter. Bilagda aktiviteter/ åtgärdsförslag skall ses som en stomme där de enskilda förbränningsanläggningarna kan ta in valda delar i sina kontrollsystem. Systemet kan givetvis byggas ut med ytterligare styrande dokument.

6 Innehåll 1 Inledning Allmänt Kvalitetssäkring 1 2 EU:s avfallslagstiftning Allmänt Innebörd för export/import 3 3 Notifiering 4 4 Avfallsaktörer vid import 5 5 Kvalitetsaspekter Hushållsavfall Verksamhetsavfall 6 6 Kvalitetssäkring Kontrollfunktioner enligt RVF 2004:17 Mottagningskrav och kontroll av inkommande avfall till förbränningsanläggningar CSR-frågor Enkät våren Bilagor: 1 Flödesdiagram 2 Kortfattad beskrivning av några aktiviteter och/eller kontrollåtgärder 3 Enkät

7 1 Inledning Allmänt Svensk avfallshantering håller hög klass inte minst på grund av de lagar och förordningar som införts för att åstadkomma ett avfall som kan material- och energiåtervinnas med låg miljöpåverkan. Förbränningsanläggningar säljer energiåtervinning som behandlingstjänst och återvunnen energi ingår i fjärrvärmesystemet. Detta gäller allt avfall som energiåtervinns oavsett om det är hushållsavfall eller verksamhetsavfall, om det kommer från den egna kommunen, från andra kommuner och regioner i Sverige eller har importerats. När avfall importeras så innebär det att förbränningsanläggningen säljer/ exporterar en omhändertagandetjänst. Kraven vid avfallsförbränning och på avfall som eldas är samma vare sig det gäller svenskt avfall eller importerat. Av bl.a. känslomässiga skäl ifrågasätts ibland importen av avfall och nyttan med att exportera (sälja) omhändertagandetjänster som energiåtervinning. En del menar att avfall är något som exportören bara vill bli kvitt på enklaste och billigaste sätt varför riskerna för oegentligheter av olika slag skulle vara stora vid import. Man nämner att det t.ex. skulle kunna finnas kvalitetsrisker som att man kan få med farligt avfall eller risk finns att legala oklarheter föreligger. Men risken för att råka ut för oegentligheter skiljer sig egentligen inte från de risker man har vid import av gods och produkter såsom exempelvis konsumtionsvaror från ett visst land. Den osäkerhet och oro som ibland framförs måste däremot tas på största allvar och sakligt bemötas. De åtgärder som vidtas för att säkerställa att allt går rätt till måste dessutom lyftas. Ett exempel är kvalitetssäkring. Avfall får inte hanteras hur som helst inom och mellan länderna inom EU. Transport av avfall över landsgränser inom EU är således strängt reglerat med ett särskilt regelverk för export/import av avfall. Det erfordras en särskild procedur för att berörda myndigheter i export- och importlandet skall lämna sina tillstånd, ett så kallat notifieringsförfarande. Kvalitetssäkring Avfallskedjan från källa till förbränningsanläggning är komplex med många aktörer av olika slag inblandade och det är viktigt att minimera och hantera de risker som finns i hela leverantörskedjan. Kvalitetssäkringsarbetet bestäms såväl utgående från den enskilda förbränningsanläggningens specifika förutsättningar som av hur väl de olika aktörerna längs avfallskedjan sköter sitt kvalitets- och miljöarbete. Aktörerna längs avfallskedjan i exportlandet är exempelvis myndigheter, leverantörer/ insamlingsorgan, berednings/omlastningsanläggningar, transportföretag, terminaler, hamnar m fl. Förbränningsanläggningens förutsättningar bestäms av tillstånd och av de begränsningar som finns såsom transportvägar, tidsbegränsningar, tekniska data och därmed vilka parametrar/ egenskaper avfallsbränslet får hålla. Utifrån hur förutsättningarna ser ut i det aktuella fallet avgörs vilka åtgärder, kontroller och kontrollpunkter som kan vara lämpliga samt vilken återföring av resultat som ska ske och till vem (leverantörer, myndigheter, egna organisationen). Information och kommunikation med avfallsleverantörer, allmänhet, anställda och myndigheter är betydelsefull. 1

8 2 EU:S AVFALLSLAGSTIFTNING 2.1 Allmänt Att minimera avfallsmängderna och omvandla avfall till en resurs är viktiga målsättningar inom EU. För att lyckas förutsätter detta att EU:s avfallslagstiftning genomförs fullt ut i hela EU och att avfallshierarkin tillämpas (avfallsdirektiv 2006/12/EG och 2008/98/EG, EU-direktiv 2000/76 (förbränning av avfall), Förordning (2013:253) om förbränning av avfall). Läget inom avfallsområdet ser för tillfället olika ut inom EU. I några länder som Sverige, Danmark, Tyskland och Nederländerna material- och energiåtervinns merparten av avfallet och endast mindre mängder går till deponi. Avfallsförbränning är en viktig del av energiförsörjningen i ett fåtal länder som Sverige och Danmark medan den i flertalet länder fortfarande endast ses som ett sätt att reducera avfallsvolymerna och i bästa fall generera en del elektricitet. Med undantag för begränsad industriell avfallseldning så är svensk avfallsförbränning helt integrerad i fjärrvärmesystemet och merparten av förbränningsanläggningarna är dessutom kraftvärmeverk för samtidig produktion av värme och el. Ungefär 30 % av fjärrvärmens bränslebehov utgörs av avfallsbränslen, en andel som förväntas öka de närmaste åren. Det svenska systemet med avfallsbaserade kraftvärmeverk innebär att avfallsförbränningen har mycket hög verkningsgrad och klassas av EU som energiåtervinning R1. I andra EU-länder som Storbritannien och Italien deponeras fortfarande en mycket stor andel av uppkommet avfall. Av denna orsak har bl.a. EU-direktivet (EEG 1999/31/EC) om deponering skapats vilket innebär att medlemsländerna avkrävts uppvisa nationella strategier för att stegvis minska mängden biologiskt nedbrytbart avfall som går till deponi. Som miniminivå krävs att mängden deponerat avfall jämfört med 1995 års producerade mängd (enl. Eurostats uppgifter) maximalt får motsvara: 75 viktprocent (2006) 50 viktprocent (2009) 35 viktprocent (2016) För de medlemsländer där mer än 80 procent av det kommunala avfallet gick till deponi 1995 gavs möjligheten att flytta fram sina respektive mål fyra år. För t.ex. Storbritannien innebär det att ovan nivåerna istället skall uppfyllas först 2010, 2013 respektive

9 2.2 Innebörden för export/import av avfall EU:s direktiv har medfört att mycket omfattande satsningar görs i de flesta EU-länder på både materialåtervinning och energiåtervinning ur avfall. Kostnaderna är mycket höga och tillståndsprocesserna tidsödande och ledtiderna långa, Brännbart avfall kommer därför under överskådlig tid framöver att även fortsättningsvis behöva deponeras eller exporteras till andra EU-länder som har kapacitet att omhänderta avfallet på ett miljöriktigt sätt. I och med att den svenska förbränningskapaciteten överstiger vad som behövs för att ta hand om de svenska avfallsmängderna, så öppnas möjligheter för svenska förbränningsanläggningar baserade på avfall, att sälja behandlingstjänster till länder som annars skulle deponera sitt avfall eller förbränna detta med dålig verkningsgrad. Uttryckt som mängd utsläppta växthusgaser per ton avfall så innebär det att om avfallet omhändertas i svensk förbränning så uppnås både en sänkning av utsläppen jämfört med om avfallet omhändertas i det egna landet och ett nyttiggörande. Det är denna försäljning av omhändertagandetjänster som motiverar import/export av brännbart avfall, i lite olika takt, från de länder där material tidigare deponerats och som söker bättre hantering. 3

10 3 NOTIFIERING Inom EU regleras transporter av avfall över ländernas gränser i enlighet med EG 1013/2006. För erhållande av transporttillstånd för export/import av avfall inom EU måste en så kallad notifiering göras och beviljas. Tillstånd lämnas av berörda länders miljömyndigheter. Dessa brukar begära in uppgifter om hur energiåtervinningen går till, hur effektiv den är, ungefärligt ekonomiskt värde, och hur restproduktshanteringen av aska/slagg går till. Notifieringsavtalet ( kontraktet ) upprättas mellan parterna, dvs. notifierare, mottagare, återvinningsanläggning i syfte att reglera att exportören återtar materialet om man avviker från EG 1013/2006 och att se till så att mottagaren redovisar att avfallet omhändertagits på avsett sätt. Utöver berörda miljöinstanser i exportlandet och i Sverige (Naturvårdsverket) som ska godkänna notifieringen ska också andra myndigheter kontaktas, i Sverige bl.a. tull och den kommunala miljönämnden. Exportören måste ställa ekonomisk garanti i form av bankgaranti eller försäkring, som täcker kostnaderna för att återta materialet om någon leverans avviker ur tillståndshänseende. 4

11 4 AVFALLSAKTÖRER VID IMPORT Export/import av brännbart avfall kan ske på olika vägar med olika aktörer inblandade längs leverantörskedjan: I en del fall kan något företag ha huvudansvaret till dess att avfallet lastats ombord på fartyg eller bil, så kallad FOB-leverans. Därefter övergår ansvaret till den svenska mottagaren. I andra fall kan exportören ha huvudansvaret fram till mottagarens anläggning, så kallad DAP-leverans. Stora, ibland internationella återvinningsbolag, kan ta ett helhetsgrepp alltifrån insamling, omlastning, beredning (sortering/balning), transport till hamn, eventuell lagring i hamn och lastning av fartyg. Ibland kan de även svara för transport per bil eller fartyg till svensk hamn och mottagare. Export/import kan även ske genom att ett antal mindre, oberoende aktörer samverkar. Det kan vara återvinningsbolag, transportörer, berednings-/lager-/hamnbolag och rederier. Ibland är avfallsmäklare eller handlare inblandade. Även i dessa fall kan ansvaret sträcka sig till lastning på bil eller fartyg eller till leverans till svensk hamn eller mottagare. I samtliga fall är det viktigt att få fram relevant leverantörsinformation såsom bakomliggande dokumentation och underlag så att man kan kvalificera aktuella leverantörer. Många återvinningsföretag har ofta egna kvalitetssäkringsprogram, policies och liknande. Det är av största vikt att de kontraktspartner man har tar ansvar om något inträffar. Ekonomiskt innebär detta att de måste ha tillräckliga resurser och försäkringar för att kunna hantera ett eventuellt återtagande av avfallet, kostnader för undervikt, avvikelser extra hantering, skadeståndsersättningar mm. 5

12 5 KVALITETSASPEKTER 5.1 Hushållsavfall I vissa länder som Sverige har man lagt en stor del av kvalitetsansvaret på hushållen i och med att källsortering införts. I andra länder som exempelvis Storbritannien har man istället för att hushållen källsorterar valt att bygga upp mekaniska beredningsanläggningar där avfallet sorteras med hjälp av olika beredningsprocesser. Tack vare att produkter innehåller allt mindre halter av farliga ämnen (tungmetaller såsom bly och kvicksilver etc.), god källsortering eller bra avfallsberedning så anses hushållsavfall innehålla mindre än en promille farligt avfall enligt avfallsdefinition. Även efter utsortering för materialåtervinning går dock vissa fraktioner till förbränning och energiåtervinning. Oavsett vidtagna åtgärder kan det finnas risk för att hushållsavfall till förbränning innehåller material och föremål som strider mot lagar, förordningar och avtalade mottagningskriterier. För att minska riskerna med ovidkommande material brukar avfallet kontrolleras okulärt vid anläggningen. Mindre förbränningsanläggningar som enbart bränner hushållsavfall från egna kommunen och som även har kontroll över insamling och transport, anser ofta att den okulära kontrollen är tillräcklig. Större anläggningar, ofta med stort upptagningsområdet och med ett flertal entreprenörer, kompletterar ibland den okulära besiktningen med utökad kontroll av avfallets kvalitet i form av mottagningskontroller. Utöver okulär besiktning tas ibland stickprover och i en del fall görs plockanalyser. Avvikelser följs upp med åtföljande sanktioner. Bilar med felaktiga lass kan debiteras med straffsatser eller returneras. När en förbränningsanläggning säljer behandlingstjänster utanför Sverige, dvs. åtar sig att behandla utländskt avfall är det inte lika lätt att refusera leveranser vid mottagningen och konsekvenserna blir allvarligare om det gäller en fartygslast jämfört med en billeverans. Några företag har därför infört kontrollprogram längs flödet för att minimera risken att få med oönskat material ombord innan ett fartyg lastas. 5.2 Verksamhetsavfall När utsorterat avfall från industri, kontor och affärer tillförs förbränningsanläggningarna sker en utökad kontroll vid alla anläggningar. Är det frågan om import kan det även här vara lämpligt med kontroller innan avfallet exporteras/skeppas ut. 6

13 6 KVALITETSSÄKRING 6.1 Kontrollfunktioner I dåvarande RVF:s uppdrag belystes de kontrollfunktioner som kan förekomma vid kvalitetssäkring av avfall till förbränning i RVF rapport 2004:17 Mottagningskrav och kontroll av inkommande avfall till förbränningsanläggningar. I denna tas upp och redovisas rutiner för: Kravspecifikation Inregistrering och invägning av lastfordon Okulär kontroll vid tippningen Stickprovstagning med avvikelserapportering och sanktioner Plockanalyser och kemisk-fysikaliska analyser för att kontrollera specifikt avfall Analyser på slagg och aska Information till avfallsproducenter och leverantörer om de förbättringar som är önskvärda för ett bättre utsorterat avfall Platsbesök Tekniska revisioner Syftet med de sista två punkterna är att införskaffa uppgifter om avfallsleverantörer och andra aktörer längs leveranskedjan, bedöma om berörda företag har möjlighet och kunnande att få fram avfallsbränsle enligt avtalad specifikation samt hur väl de sköter sig över tiden. De rutiner och metoder som redovisas i RVF 2004:17 är gångbara även när det gäller kvalitetssäkring av avfallsimport. Metoderna kan användas längs flödet som vid hamnar/terminaler likaväl som vid mottagningen vid förbränningsanläggningen. Utdrag ur RVF 2004:17, se bilaga. 6.2 CSR-frågor (Corporate Social responsibility) Med detta avses socialt ansvarstagande för företag, dvs. företagens sociala, etiska och miljömässiga ansvar utöver vad som föreskrivs i lagar. Trots att import av avfall egentligen inte skiljer sig från import av andra bulkmaterial så är denna av bland annat känslomässiga och/eller mediala skäl, mer kontroversiell än annan import och ifrågasätts ibland av allmänheten och av olika intresseorganisationer. Bidragande faktor till detta kan vara att många fortfarande ser avfall som sopor och ett kvittblivningsproblem i stället för som en samhällsresurs. Ofta saknas även insikt om avfallsförbränning och att integreringen av denna i energisystemen skiljer sig markant åt mellan olika Europeiska länder. Tack vare den utbyggda svenska fjärrvärmen ligger Sverige i topp i detta hänseende. Oegentligheter har liksom i andra branscher förekommit i avfallsbranschen både i Sverige och utomlands. Det kan exempelvis ha rört sig om kvittblivning av farligt avfall, att man ej beaktat arbetsmiljöproblem, att vissa tillstånd saknats men även skattebrott, mutor och korruption lär ha förekommit. 7

14 Innan export/import godkänns erfordras att berörda länders miljömyndigheter lämnar sitt samtycke (se notifiering ovan). För att erhålla tillstånd kräver myndigheterna svar på ett flertal uppgifter om företagen, avfallet, processer/beredning, transportvägar, energiåtervinningen samt hantering av restprodukter från densamma. Detta görs dock innan importen påbörjas. När importen väl börjat med löpande leveranser kan förutsättningarna förändras över tiden med att t.ex. vissa avfallslämnare ramlar bort, andra tillkommer, nya entreprenörer och ny personal kommer in i bilden mm. Arbetsgruppen har därför tittat på hur kontroller av aktörerna längs flödet kan göras under hand som leveranserna pågår. Några aktiviteter redovisas i bilagan. Egentligen skiljer sig inte behov eller metodik åt vare sig det gäller inhemskt eller importerat avfall. Dock kan det vara svårare att inhämta önskade uppgifter i en del exportländer. Enligt Transparancy International skiljer sig riskerna för oegentligheter åt mellan olika länder. 6.3 Enkät våren 2013 Projektgruppen tog fram en enkät om praxis för kontroll av avfall som Avfall Sverige skickade ut till samtliga medlemsverk, 27 stycken svarade. Vid bedömningen av de inkomna svaren har vi dels tittat på samtliga svar men även sett om svaren skiljt sig åt mellan större anläggningar (> ton/år) och mindre. Närapå alla verk som svarat kontrollerar avfallet som förbränns på något sätt. Vanligast är vid mottagningen i verket men hälften kontrollerar avfallet även vid själva insamlingen, En tredjedel av de som svarat sköter själv insamlingen. Av de större verken gör dessutom en tredjedel vissa kontroller hos kunderna. Alla nyttjar okulär besiktning och flera kompletterar denna med stickprover och plockanalyser. I en del fall bestäms även storleksfördelningen. Kontrollerna görs dagligen hos de flesta och i synnerhet hos större verk sker de på ett systematiskt sätt. Alla större verk och 78 % av de mindre verken följer upp hur kunderna sköter sig. Man begär in uppgifter och besöker kunder. 67 % av de större verken gör detta på ett systematiskt vis medan bara 14 % av de mindre verken säger sig göra detta. Om det rör sig om nya kunder så brukar dessa följas upp noggrannare. Nära 60 % av de som svarat importerar avfall, 89 % av de större och 44 % av de mindre. De flesta importerar från Norge. Innan import sker är det relativt vanligt att viss kontakt tas med aktuella avfallsleverantörer. Man införskaffar information om dessa samt informerar dem i sin tur om vilka kvalitetskrav som ställs. Till exempel om vilken maximal storlek och sammansättning man godtar. I flera fall besöker man leverantören för att på plats skaffa sig en bild av verksamheten. De flesta förbränningsanläggningar som tar emot importerat avfall kontrollerar detta vid mottagningen i anläggningen på samma sätt som inhemskt avfall. Några större verk ser även till att en del kontroller görs längs avfallskedjan, exempelvis i lastningshamn och importhamn om det gäller sjöbunden import. 8

15 Leverantörsbedömningar görs på olika sätt med exempelvis kreditkontroller, referenstagning, bedömning av den legala situationen och med egna besök. Flera av bolagen, i synnerhet större verk har CSR-policies, men frågor som rör företagens samhällsansvar och risker för oegentligheter vid import har ej beaktats i någon större utsträckning. Detta beror sannolikt på att försäljning av omhändertagande/import av avfall främst har gällt närliggande länder såsom Norge och Storbritannien, länder som har likartad situation som Sverige vad beträffar denna typ av frågor. Sammanfattningsvis visar enkäten att svenska avfallsförbränningsanläggningar som importerar avfall, dvs. som säljer omhändertagandetjänsten (energiåtervinning) kontrollerar det importerade avfallet avseende kvalitet och försöker skaffa sig kundkännedom. På vilket sätt kontrollerna görs, omfattning, systematik och hur ofta skiljer sig åt en hel del. Större verk som har större resurser, gör generellt sett mer omfattande kontroller. 9

16 bilaga 1 Inledande aktiviteter innan leveranser Kontaktfas avtalsfas och förberedande aktiviteter Inhämtande av uppgifter om de olika aktörerna längs kedjan, t.ex Återvinningsföretag Kommuner, regioner Myndigheter Transportörer, anläggningar/lager Hamnar Mäklare/Traders Uppgifter rörande: Tillstånd Certifieringar Kvalitetsaspekter Egenkontroll Volymer Teknisk information Legala aspekter Ekonomisk situation CSR-ärenden Anti-korruption Policy- /info frågor Slutande av avtal För hela eller delar av kedjan Kommersiella vilkor Leveransvillkor Kvalitetskrav Övriga egna krav Notifiering Underlag till berörda myndigheter Vid FOB-leveranser, avtal gällande Befraktning importhamn Lagring/transporter i Sverige Leverantörsbesök

17 Leveransfas: Löpande verksamhet/aktiviteter i exportland INSAMLING ÅVC OMLASTNING BEREDNING BALNING HAMN LAGRING LASTNING KONTROLL DEPONERING FARLIGTAVFALL Sortering Källsortering X Mekanisk beredning x x Kontroller Kvantitet X X X Okulär kontroll X X X Provtagning/anaalysering Plockanalys X X Stickprover X X X Löpande X X X Återföring av resultat x x x Avvikelsehantering x x x Teknisk revision x x x

18 Leveransfas: LÖPANDE VERKSAMHET/DRIFT AKTIVITETER I IMPORTLAND BILTRANSPORT FARTYGSTRANSPORT HAMN LOSSNING LAGRING KONTROLL FÖRBRÄNNIngs- ANLÄGGNING MOTTAGNING LAGRING FÖRBRÄNNING MOTTAGNING Transportdokument X X Lossning X Tippning av bil x BALÖPPNING KONTROLLER/UPPFÖLJNING Kvantitet X X Okulär kontroll X X Provtagning/anaalysering Plockanalys X X Stickprover X X Löpande X X Återföring av resultat x x Avvikelsehantering X X AVRAPPORTERING TILL MYNDIgheter x

19 Bilaga 2 KORTFATTAD BESKRIVNING AV NÅGRA AKTIVITETER: A. Faktainsamling a. Genomlysning av partners längs kedjan b. CSR-frågor c. Anti-korruptions och legala aspekter B. Inför avtal a. Kvaltetskrav b. Leverantörsbesök C. Notifiering D. Löpande aktiviteter a. Okulär kontroll b. Kvantitetsbestämning c. Stickprovtagning d. Plockanalysering e. Teknisk revision E. Återföring av resultat/avvikelsehantering Det är viktigt att poängtera att behoven av rutiner skiljer sig mycket åt mellan förbränningsanläggningarna. Varje anläggning får därför själva ta in valda delar av konceptet samt vid behov komplettera sin kontroll med egna åtgärder. Vid införande av aktiviteten bör den dessutom anpassas efter varje anläggnings behov För mer detaljer, mallar mm hänvisas till RVF rapport 2004:17. A Införskaffande av uppgifter om de olika aktörerna längs kedjan. Förutom vanliga uppgifter om partners kan speciella uppgifter behöva samlas in som t.ex kan röra sig om företaget tidigare dömts i rättsliga processer eller brutit mot miljötillstånd. Uppgifter inhämtas från officiella register och genom kontakter med berörda företag. För insamlandet av uppgifter kan revisionsföretag eller opartiska certifierings-/inspektionsföretag som specialiserat sig på sådant anlitas. Denna typ av genomgångar görs dock bara när ett samarbete påbörjas. Om det i förbränningsanläggningens kvalitetssäkringssystem ingår regelbunden Teknisk revision (t.ex någon gång årligen) kan det vara lämpligt att vidga denna till att även innefatta CSR-frågor. Vad beträffar att bedöma risker för oegentligheter, korruption och liknande så kan exempelvis företag som tillhandahåller tjänster inom etisk certifiering och kontroller anlitas. Inhämtande av dokumentation beträffande affärspartners såsom deras tillstånd och liknande. Faktainsamling/genomlysning av företagen mht ekonomisk och legal ställning Införskaffa information om hur företaget ses av allmänhet och myndigheter Särskild CSR- revision eller utökad teknisk revision av partners längs flödet Certifiering av egna arbetet med CSR- och anti korruptionsfrågor.

20 B. Inför avtal Alla anläggningar har kravspecifikationer på inkommande avfall av miljömässiga och förbränningstekniska skäl. Avtalen är specifika för varje anläggning på grund av olika tekniska förutsättningar men även på grund av olika miljövillkor som fastställts i respektive anläggnings tillstånd. En specifikation har generellt sett följande rubriker: Uppgifter om ursprungsmaterial. Andelar av olika material (industriavfall). Gränsvärden för fysikaliska parametrar, t ex storlek på avfallet. Gränsvärden på förbränningsparametrar, t ex högsta och lägsta värmevärde. Gränsvärden för avfallets innehåll av svavel, klor, kvicksilver, kadmium, bly, koppar och krom och eventuellt andra metaller. Leverantörsbesök För att informera och presentera önskemål och krav på levererat avfall genomförs i olika omfattning platsbesök hos större avfallsleverantörer varvid företagens rutiner för utsortering mm diskuteras. Anläggningar med ett vidsträckt upptagningsområde har inte möjlighet att tillämpa detta förfarande i samma utsträckning som övriga anläggningar. Årliga platsbesök hos avfallsleverantörer genomförs av de flesta förbränningsanläggningarna. Ett förslag på rutin för platsbesök ges i kapitel 4. Vid införande av rutinen bör den anpassas efter varje anläggnings respektive behov. C Notifiering Exportören svarar för att nödvändigt underlag inlämnas till berörda myndigheter. Dock åligger det importören/förbränningsanläggningen/slutanvändaren att se till så att exportören får nödvändigt uppgifter beträffande tillstånd och den energiåtervinning som sker vid anläggningen. D. Löpande aktiviteter Okulär besiktning Kan vara lämplig att utföra vid Inregistrering och invägning av lastfordon.tippning i bunker Vid leveranser med fartyg bör avfallet kontrolleras okulärt t.ex innan balning Vid lossningen bör fartygslasten kontrolleras okulärt. T.ex avseende skadade balar Anm. Vid fartygsleveranser bestäms kvantiteten med sk åmning (draught survey). Denna utförs av fartygsbefäl eller av oberoende inspektör vid lastningen. Stickprov Vid stickprovstagning vid beredningsanläggning, vid omlastningsstation, i hamn eller vid förbränningsanläggning tar personal t.ex ut ett fordon, slumpvis eller enligt plan, som får tippa avfallet på anvisad plats. Med exempelvis mobil kran med gripklo undersökes avfallets överensstämmelse med det avtal som upprättats med leverantören. Varje stickprovstagning dokumenteras..antalet stickprover som tas varierar efter respektive anläggnings behov. Som mest uppgår undersökt material till 5-10 % av tillfört avfall.

21 I samband med stickprovstagningarna kan även materialprover tas. Dessa undersöks med avseende på miljö- och driftparametrar. Vissa parametrar analyseras omedelbart t.ex. fukthalt. Andra samlas till samlingsprov för senare analys, t ex värmeinnehåll och elementaranalys. De analyser som genomförs och de rapporterade avvikelserna kan vara: Fukthalt Värmeinnehåll Storleksfördelning Materialinnehåll (plast, papper, trä, metall, glas, farligt avfall, elavfall) Svavel och klor Metallanalyser (främst kvicksilver, kadmium, bly, krom, koppar) En bidragande orsak till att ovanstående analyser genomförs i olika omfattning är att en jämn fukthalt och ett jämnt värmeinnehåll eftersträvas. Vidare påverkar bränslets materialinnehåll och storlek såväl transportkedjan in i pannan som förbränningen. Kemiska analyser på inkommande hushållsavfall görs inte regelbundet. Detta beror främst på att enstaka stickprov inte ger en rättvisande bild av det kemiska innehållet samt att årsvariationerna är små. Däremot görs återkommande analyser på inkommande industriavfall eftersom detta avfall kan variera i betydande grad och levereras oftast från ett flertal olika verksamheter. Plockanalys Plockanalys är mer omfattande än stickprov och har till syfte att mer ingående kontrollera avfallets sammansättning. Plockanalys genomförs om det finns skäl att ifrågasätta om levererat avfall är i överensstämmelse kraven. Ett exempel på plockanalys är uttag av ca 40 m3 avfall ut från ca 20 fordon och sortering i de fraktioner som avtalet omfattar, t ex trä, papper, plast, överstort material, elavfall, magnetisk metall, omagnetisk metall, farligt avfall och glas. Ur delfraktionerna tas prover för kemisk analys. Teknisk revision Syftet med den tekniska revisionen är att konstatera att företaget/ avfallsbränsleleverantören. har de tekniska och administrativa förutsättningarna (rutinerna) och kunnandet för att leverera avfall enligt ställda krav samt att företaget lever upp till dessa. Tekniska revisioner av avfallsleverantörer görs efter behov eller efter en fastställd plan. Teknisk revision kan byggas ut så att även CSR-frågor beaktas. Avvikelsehantering Avvikelser skall dokumenteras med protokoll på särskild blankett och gärna med kamera. Den skriftliga avvikelserapporten redovisas för avfallsleverantören. Om avvikelsen bedöms som grav avvisas om möjligt lasten och återsänds.. Vid fartygsleveranser kan dock detta vara svårt. Då det bedöms relevant skall information om avvikelsen lämnas till tillsynsmyndigheten, t ex om det inkommande avfallet innehåller farligt avfall.

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Mottagningskrav och kontroll av inkommande avfall till förbränningsanläggningar. RVF rapport 2004:17 ISSN 1103-4092

Mottagningskrav och kontroll av inkommande avfall till förbränningsanläggningar. RVF rapport 2004:17 ISSN 1103-4092 Mottagningskrav och kontroll av inkommande avfall till förbränningsanläggningar RVF rapport 2004:17 ISSN 1103-4092 RVF rapport 2004:17 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 2004 Upplaga:

Läs mer

ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL?

ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL? ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL? RAPPORT E2013:08 ISSN 1103-4092 FÖRORD Denna rapport, framtagen av Johan Sundberg (Profu), beskriver och diskuterar rollen energiåtervinningen

Läs mer

ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL?

ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL? ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL? RAPPORT E2013:08 ISSN 1103-4092 FÖRORD Denna rapport, framtagen av Johan Sundberg (Profu), beskriver och diskuterar rollen energiåtervinningen

Läs mer

Praktisk bedömning av allokeringsmetoder för avfallsförbränning ISSN 1103-4092

Praktisk bedömning av allokeringsmetoder för avfallsförbränning ISSN 1103-4092 Praktisk bedömning av allokeringsmetoder för avfallsförbränning RAPPORT E2013:07 ISSN 1103-4092 förord Avfallsförbränningen kan delas in i två huvudområden: avfallsbehandling och energiproduktion. I samband

Läs mer

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 19 maj 2014 Kommentarer: Promemoria översyn av deponiskatten Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning.

Läs mer

Leif Bodinson. Syfte Syftet med detta dokument är att övergripande beskriva Söderenergis kvalitetssäkringssystem för bränslen.

Leif Bodinson. Syfte Syftet med detta dokument är att övergripande beskriva Söderenergis kvalitetssäkringssystem för bränslen. Bilaga A2 Dokumentets namn Kvalitetssäkringssystem för bränslen; beskrivning Godkänd Leif Bodinson Brh. () 2005-09-0 Syfte Syftet med detta dokument är att övergripande beskriva Söderenergis kvalitetssäkringssystem

Läs mer

Årsrapport Certifierad

Årsrapport Certifierad Årsrapport Certifierad återvinning, SPCR 120 produktionsåren 2012, 2011, 2010 RAPPORT B2013:04 ISSN 1103-4092 förord På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad återvinning,

Läs mer

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44)

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr 2011/3125/E Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Avfall Sverige är bransch- och intresseorganisation

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport

Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 5 november 2013 Dnr NV-03538-13 Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport Avfall Sverige är

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN 1103-4092

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN 1103-4092 Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna RAPPORT U2012:16 ISSN 1103-4092 Förord Implementeringen av ett EU-direktiv om förnybar energi ställer krav på leverantörerna

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Volymvikter för avfall ISSN 1103-4092

Volymvikter för avfall ISSN 1103-4092 Volymvikter för avfall RAPPORT U2013:19 ISSN 1103-4092 förord År 2000 gav Avfall Sverige ut rapporten Volymvikter för avfall (RVF Utveckling Rapport 2000:12). Men sortering av avfall ändras med tiden.

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Underlagsrapport till uppdrag om ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall Rapport 5245 okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst

Läs mer

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall 14 december 2004 Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall Enkäten syftar främst till att utvärdera tillsynskampanjen som startade september 2004 men tar också upp några andra frågor i anslutning

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Städning & Källsortering i kombination

Städning & Källsortering i kombination Städning & Källsortering i kombination en systemlösning för städtjänster och restprodukthantering från Sodexho och Ragn-Sells. Ragn-Sells och Sodexho gör gemensam sak Miljömedvetandet växer i vårt land.

Läs mer

Statistik är en mycket viktig branschfråga.

Statistik är en mycket viktig branschfråga. Avfall Web för din skull! Introduktion till Avfall Sveriges statistikverktyg Statistik är en mycket viktig branschfråga. God statistik skapar trovärdighet och är grunden för en långsiktig utveckling av

Läs mer

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun PM Mölndal 2014-12-04 PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun Inledning RAMBO har under de senaste åren undersökt förutsättningarna att införa fastighetsnärainsamling av hushållens förpackningar,

Läs mer

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21:

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 28 oktober 2013 Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Synpunkter från Avfall Sverige 1. Generella kommentarer

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Implementering av rikstäckande kvalitetssäkringssystem för avloppsfraktioner från små avlopp ISSN 1103-4092

Implementering av rikstäckande kvalitetssäkringssystem för avloppsfraktioner från små avlopp ISSN 1103-4092 Implementering av rikstäckande kvalitetssäkringssystem för avloppsfraktioner från små avlopp RAPPORT U2013:02 ISSN 1103-4092 Förord I februari 2009 resulterade projektet Kvalitetssäkring - jordbruksanvändning

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 En strävan efter

Läs mer

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Nya avfallsregler med ny avfallsförordning Implementering av EGs nya ramdirektiv om avfall 2010-10-05 Work shop Miljösamverkan Skåne Program 09.35-10.20

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Sätra Gård 2010-03-18 Fredrik Zetterlund R-S M Energi & Processteknik Skatter och avgifter på avfallsförbränning Avfallsförbränningsskatt ( BRASkatt )

Läs mer

Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008

Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008 Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008 Undersökningen genomfördes mellan den 26 maj till den 7 juli 2008 Totalt deltog 118 personer Vi vill passa på

Läs mer

Förbränning av avfall. Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion

Förbränning av avfall. Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion Förbränning av avfall Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion RFS:s kommentarer samt s rapport CO2 utsläpp från svensk avfallsförbränning RVF rapport 2003:12

Läs mer

ELRETUR Ett samarbete som gör sverige världsledande

ELRETUR Ett samarbete som gör sverige världsledande ELRETUR Ett samarbete som gör Sverige världsledande Sverige VÄRLDSLEDANDE på insamling av el - avfall Producentansvaret för el-avfall infördes i Sverige 1 juli 2001, samtidigt startade Elretur-samarbetet

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2013/790/Nm Malmö den 17 april 2014 REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Läs mer

RVF Utveckling 2005:06

RVF Utveckling 2005:06 Utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall Bilaga 2b: Resultat från plockanalyser RVF Utveckling 2005:06 En rapport från BUS-projektet BUS-projektet uppföljning

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

RAPPORT U2010:09. Avfallsavgifter 2009. Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande ISSN 1103-4092

RAPPORT U2010:09. Avfallsavgifter 2009. Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande ISSN 1103-4092 RAPPORT U2010:09 Avfallsavgifter 2009 Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande ISSN 1103-4092 Förord Avfall Sverige har sammanställt kommunernas avfallsavgifter 2009. Undersökningen

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras MÅS 3.5.3 1 (5) Referens nr. Avfallstyp Datum Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten) Datum Platsnummer Företag Org.nummer Postadress

Läs mer

MANUAL FÖR HANDLÄGGNING

MANUAL FÖR HANDLÄGGNING RIKTLINJER MANUAL FÖR HANDLÄGGNING AVFALLSFÖRESKRIFTER Fastställd av Vatten och Avfall i Malung-Sälen AB den 2014-xx-xx och Miljönämnden den 2014-xx-xx FÖRORD För varje kommun skall det enligt 15 kap 11

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i ett hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Energi Askor vad är det? Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar För miljöriktig hantering av de askor som uppstår

Läs mer

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts.

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts. Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2011/1516/Ma Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen

Läs mer

Tillsammans för en miljöriktig avfallshantering

Tillsammans för en miljöriktig avfallshantering Tillsammans för en miljöriktig avfallshantering Innehåll Sidan 4 Deponering Sidan 5 Avfall är bränsle Sidan 6 Ekoparken Gas Sidan 7 Sidan 8 Farligt avfall från småföretag Sidan 9 Aska och slagg Sidan 10

Läs mer

Rapport E2014:03 ISSN 1103-4092. Kapacitetsutredning 2014. Avfallsförbränning och avfallsmängder till år 2020

Rapport E2014:03 ISSN 1103-4092. Kapacitetsutredning 2014. Avfallsförbränning och avfallsmängder till år 2020 Rapport E2014:03 ISSN 1103-4092 Kapacitetsutredning 2014. Avfallsförbränning och avfallsmängder till år 2020 FÖRORD I fokus för projektet ligger en balansering mellan tillgänglig behandlingskapacitet

Läs mer

Årsmötet i Linköping 2 3 juni 2015

Årsmötet i Linköping 2 3 juni 2015 Årsmötet i Linköping 2 3 juni 2015 GRÄNSÖVERSKRIDANDE TRANSPORTER I EN CIRKULÄR EKONOMI NATURLIGT MEN INTE ALLTID RISKFRITT Moderator: Jakob Sahlén, Avfall Sverige Ett resurseffektivt Europa Jakob Sahlén,

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Johan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 1999 Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993) (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

CITYLOGISTIK. Effektiva godsleveranser i kombination med god avfallshantering - Återvunna transporter. Burj Khalifa, 828 meter -164 våningar

CITYLOGISTIK. Effektiva godsleveranser i kombination med god avfallshantering - Återvunna transporter. Burj Khalifa, 828 meter -164 våningar CITYLOGISTIK Effektiva godsleveranser i kombination med god avfallshantering - Återvunna transporter Burj Khalifa, 828 meter -164 våningar RAGN-SELLS DEL AV KRETSLOPPET SEDAN 1881 100+ anläggningar 2 300

Läs mer

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Rivningsplan / avfallshanteringsplan Rivningsplan / avfallshanteringsplan Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

gamla sopor värmer gott Förbränning i kraftvärmeverk bra för både miljö och klimat

gamla sopor värmer gott Förbränning i kraftvärmeverk bra för både miljö och klimat gamla opor värmer gott Förbränning i kraftvärmeverk bra för både miljö och klimat retavfall blir ny energi Så omvandla dina opor till miljönytta Itakt med att vi konumerar allt mer ökar ockå mängden avfall

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling

Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling 1 (17) FÖRORD Denna plan utgör Lekebergs kommuns avfallsplan enligt 11 15 kap miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en kommunal

Läs mer

Avfallstaxorna straffar källsorterare

Avfallstaxorna straffar källsorterare Avfallstaxorna straffar källsorterare Vi har oerhört mycket att vinna på att minska mängden avfall och att öka återbruk och återvinning. Värdefulla resurser skulle utnyttjas effektivare, energi sparas,

Läs mer

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader. om n o i t a m r ll a Info f v a s g n i ivn r h c o g byg Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att bygga eller riva byggnader. VAD ÄR AVFALL? När Sverige

Läs mer

Aktuellt om farligt avfall från avfallsbranschen

Aktuellt om farligt avfall från avfallsbranschen Miljösamverkan Västra Götaland Upptaktsdagar om farligt avfall 2003-08-25 Aktuellt om farligt avfall från avfallsbranschen Jessica Christiansen, utredare RVF - Svenska Renhållningsverksföreningen Aktuellt

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 MILJÖLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 Revision A mars 2009 Revision B mars 2011 Revision C april 2012 INNEHÅLL MILJÖLEDNINGSSYSTEM 3 Vår miljöpolicy 3 Våra riktlinjer 3 Våra miljömål

Läs mer

farligt avfall guide för hantering av farligt avfall från företag

farligt avfall guide för hantering av farligt avfall från företag farligt avfall guide för hantering av farligt avfall från företag 2 f o t o : i l i l f o r m ingrid el i a s s o n en miljö värd att vårda Företagens ansvar. Giftigt, frätande och miljöfarligt. Det är

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

En vägledning för tillsyn på export av blybatterier

En vägledning för tillsyn på export av blybatterier EN VÄGLEDNING FÖR TILLSYN PÅ EXPORT AV BLYBATTERIER En vägledning för tillsyn på export av blybatterier Den här tillsynsvägledningen riktar sig till dig som utövar tillsyn på verksamheter som hanterar

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer

Regenber g & Hansson

Regenber g & Hansson Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

3.5. Den totala avgiften. verksamheter. Då gäller att: vecka. en gång per. Förutsättningar för. år: Avgift. 390 kr 290 kr 330 kr.

3.5. Den totala avgiften. verksamheter. Då gäller att: vecka. en gång per. Förutsättningar för. år: Avgift. 390 kr 290 kr 330 kr. 25 (35) 3.5 Verksamheter Den totala avgiften består av grundavgift t och abonnemangsavgift. I abonnemangsavgifter ingår kostnader enligt kapitel 2.6. Eventuell tilläggsavgift för gångavstånd tillkommer

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning 2013-2017 Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Strategier och mål Gagnefs kommun Beslutad i kommunfullmäktige

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

Avfallsinnehavarens ansvar

Avfallsinnehavarens ansvar 15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att

Läs mer

Samtliga företagskunder kan göra en kontoansökan, via Stadsbyggnadskontoret/ renhållningen

Samtliga företagskunder kan göra en kontoansökan, via Stadsbyggnadskontoret/ renhållningen Samtliga företagskunder kan göra en kontoansökan, via Stadsbyggnadskontoret/ renhållningen Mottagning av verksamheters grovavfall på Brista återvinningscentral Företag Mottagning av verksamheters grovavfall

Läs mer

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision Avfallsplan för Degerfors kommun Regionallt avfallssamarbete i östra Värmland mellan Degerfors Kommun, Karlskoga Kommun, Kristinehamns Kommun, Mariestads kommun, Filipstads kommun, Storfors Kommun och

Läs mer

Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper

Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Miljödepartementet 103 33 Stockholm Malmö den 1 november 2010 Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Avfall Sverige föreslår att regeringen ser över reglerna om producentansvar

Läs mer

Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012

Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012 Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012 Nu börjar vi närma oss en del av omfattningen av de förändringar som skett efter att ISO/IEC 17020:2012 trätt i kraft den 1:a oktober. Detta är den första

Läs mer

Avfallsplan för Österåkers kommun 2012-2020. Bilaga 7 Ordlista

Avfallsplan för Österåkers kommun 2012-2020. Bilaga 7 Ordlista Bilaga 7 Ordlista Avfall Avfall Sverige Avfallsfraktioner Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avfallsslag BAT Bioavfall Biogas Biologisk behandling Biologiskt avfall Bortskaffande

Läs mer

För att Ni skall få ta del av rabatterna så måste Ni ange avtalskod 9329 vid beställning.

För att Ni skall få ta del av rabatterna så måste Ni ange avtalskod 9329 vid beställning. Västerås 2012-08-31 Till Samtliga MBF förvaltade föreningar RAM avtal Ragn-Sells MBF och Ragn-Sells har tecknat ett RAM avtal. Avtalet ger MBF förvaltade föreningar rätt att till bra rabatter köpa de tjänster

Läs mer

Kapacitetsutredning 2011.

Kapacitetsutredning 2011. Kapacitetsutredning 2011. Tillgång och efterfrågan på avfallsbehandling till år 2020 RAPPORT F2012:03 ISSN 1103-4092 Förord Idag har Sverige en situation med ett inhemskt kapacitetsöverskott för avfallsförbränning.

Läs mer

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter Ny kommunal avfallstaxa för flerfamiljshus och verksamheter 1 Varsågod Ny avfallstaxa gäller från 1 april 2012. Här kommer information till dig som fastighetsägare om den nya avfallstaxan som gäller för

Läs mer

ELAVFALL. Tillsynsprojekt våren 2010. Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179

ELAVFALL. Tillsynsprojekt våren 2010. Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179 ELAVFALL Tillsynsprojekt våren 2010 Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179 Sammanfattning Miljökontoret genomförde under våren 2010 ett tillsynsprojekt riktad

Läs mer

Projektet har även möjliggjort bildande av kontakter till andra forskningsaktörer som studerar återvinning av kompositer, främst i Finland.

Projektet har även möjliggjort bildande av kontakter till andra forskningsaktörer som studerar återvinning av kompositer, främst i Finland. Högskolan i Borås Institutionen Ingenjörshögskolan Mikael Skrifvars 2005-10-27 SLUTRAPPORT Återvinning av fiberkompositer en ekonomisk analys P6/03 Utfört hösten 2003 hösten 2005 vid Högskolan i Borås

Läs mer

dags att välja Viktig information till fastighetsägare och bostadsrättföreningar inför valet av nytt avfallsabonnemang.

dags att välja Viktig information till fastighetsägare och bostadsrättföreningar inför valet av nytt avfallsabonnemang. dags att välja Viktig information till fastighetsägare och bostadsrättföreningar inför valet av nytt avfallsabonnemang. Snart inför Sigtuna kommun utsortering av matavfall. Det medför att du måste välja

Läs mer

Anvisning om egenkontroll till aktörer inom sektorn för gödselfabrikat

Anvisning om egenkontroll till aktörer inom sektorn för gödselfabrikat Föredragande Lehtolainen Sida/sidor 1 / 6 Anvisning om egenkontroll till aktörer inom sektorn för gödselfabrikat 1 Vad är egenkontroll Egenkontroll är aktörens egen verksamhet som säkerställer att de gödselfabrikat

Läs mer

Import av avfall. RVF rapport 2002:03 ISSN 1103-4092. rapport

Import av avfall. RVF rapport 2002:03 ISSN 1103-4092. rapport Import av avfall RVF rapport 2002:03 ISSN 1103-4092 rapport RVF rapport 2002:03 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 2002 Upplaga: 1000 ex Förord RVF har deltagit i ett samarbete med Naturvårdsverket

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-09-03. Renhållningsordning för Västerås stad 2013-2018

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-09-03. Renhållningsordning för Västerås stad 2013-2018 ii sala ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-09-03 17 (24) 212 Renhållningsordning för Västerås stad 2013-2018 Dnr 2013/293 INLEDNING Sala kommun har erbjudits möjlighet

Läs mer

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Läsanvisning till Checklista för gränsöverskridande transporter av avfall

Läsanvisning till Checklista för gränsöverskridande transporter av avfall 2012-02-10 Läsanvisning till Checklista för gränsöverskridande transporter av avfall Läsanvisning till checklista för tillsyn på anläggning (eller motsvarande) som exporterar avfall ut ur Sverige och/eller

Läs mer

Ditt avfall är inget skräp

Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Var du lägger dina sopor har betydelse. Rätt sorterat blir ditt avfall en värdefull resurs som används till nya produkter eller energi. Till exempel

Läs mer

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem AVFALLSPLAN Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Antagen av kommunfullmäktige: Haninge 2011-11-17 Huddinge 2011-11-07 Nynäshamn 2011-10-19 Salem 2011-11-24 Botkyrka 2011-09-29 Innehåll INLEDNING 4

Läs mer

KMA-plan. Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare. Stockholm 2015-05-17

KMA-plan. Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare. Stockholm 2015-05-17 KMA-plan Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare Stockholm 2015-05-17 1. Inledning Oventos KMA-plan beskriver hur företaget arbetar med kvalitets-,

Läs mer

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 2 Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en råvara med möjligheter. Vi väljer att satsa på möjligheter. Med början under hösten 2011

Läs mer

Klimatpåverkan från avfallsbaserad el- och värmeproduktion i Umeå

Klimatpåverkan från avfallsbaserad el- och värmeproduktion i Umeå Klimatpåverkan från avfallsbaserad el- och värmeproduktion i Umeå En beräkning av avfallsbränslets totala bidrag till klimatpåverkan från Umeå Energis verksamhet och dess roll i arbetet mot klimatneutralitet

Läs mer

Information om avfallshantering

Information om avfallshantering Information om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör har gemensamma föreskrifter om avfallshantering tagits fram i samarbete med Merab (Mellanskånes Renhållningsaktiebolag). Föreskrifterna

Läs mer

Vilka metoder ska användas för plockanalys?

Vilka metoder ska användas för plockanalys? Vilka metoder ska användas för plockanalys? 1 Vad ska vi prata om? Vad innehåller Avfall Sveriges manual? Vilka är nyckelmomenten vid genomförandet? Hur ska man tänka gällande provinsamling, provneddelning

Läs mer

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15 Vårdval tandvård Västernorrland Bilaga 2 Ansökan Allmän barn- och ungdomstandvård Version 2013-01-15 1 1. Uppgifter om sökande Detta dokument ska besvaras och undertecknas av sökande. Namn på sökande Organisationsnummer:

Läs mer

Tonvikt på energi och

Tonvikt på energi och Miljöbokslut 2010. Tonvikt på energi och klimatavtryck. Årets miljöbokslut är LSR:s allra första. Här fokuserar vi på insamling och behandling av hushållsavfall. Tonvikten ligger på energi och klimatavtryck.

Läs mer