Importerat avfallsbränsle till förbränningsanläggningar för avfall

Transkript

1 Importerat avfallsbränsle till förbränningsanläggningar för avfall Metoder och verktyg för kontroll och säkerställande av kvalitet samt av att CSR- frågor beaktas RAPPORT E2013:06 ISSN

2

3 förord Avfall Sverige har utsett en projektgrupp som fått uppdraget att ta fram en rapport med förslag på metoder och åtgärder/aktiviteter som kan användas för att säkerställa att importerat avfall håller den kvalitet som överenskommets samt att CSR-aspekter såsom frågor rörande arbetsmiljö, hälsa, affärsetik, samhällsansvar, tillstånds- och miljöärenden, legala aspekter beaktas. Import av avfall blir aktuell när en förbränningsanläggning säljer omhändertagandetjänster utomlands. Gruppen har bestått av: Tony Borg John Cook Mårten Eriksson Torbjörn Everland Fredrik Jostby Peter Lundblad Jens Nerén Katja Pettersson Nadja Pilpilidou Lennart Ryk Jan Steinle Johan Söderberg Elisabeth Söderpalm Tekniska verken Fortum Värme EFO Jönköping Energi Uddevalla Energi Renova Mälarenergi Söderenergi Fortum Värme EFO (ordförande) Söderenergi Umeå Energi e.on Som stöd har undergruppen Avfallsbränslen, en undergrupp till Avfall Sveriges arbetsgrupp för Energiåtervinning, fungerat. Arbetet har genomförts med arbetsmöten, utskick av material för kommentarer och synpunkter samt utskick till alla medlemsverk inom Avfall Sverige av en enkät rörande nuvarande praxis för kontroll av inhemskt och importerat avfall. Malmö oktober 2013 Christian Baarlid Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingssatsning Energiåtervinning Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 Sammanfattning Sammanfattningsvis anser projektgruppen att de inkomna svaren på den i april 2013 utsända enkäten, visar att mottagningskontrollen vid svenska anläggningar är god och anpassad till anläggningens behov med hänsyn tagen till exempelvis vilket slags avfall det är fråga om och till vilket upptagningsområde det rör sig om. I synnerhet nya kunder brukar följas upp noggrant. Alla anläggningar nyttjar okulär besiktning och flera kompletterar denna med att ta stickprover och låter göra plockanalyser. Innan import sker är det vanligt att viss kontakt tas med aktuella avfallsleverantörer för att införskaffa information om dessa men också för att informera om vilka kvalitetskrav man ställer. Till exempel om vilken maximal storlek och sammansättning som godtas. De flesta förbränningsanläggningar som tar emot importerat avfall kontrollerar detta vid mottagningen i anläggningen på samma sätt som man gör med inhemskt avfall. Några utför dock en del kontroller längs avfallskedjan exempelvis i lastningshamn. Vad gäller risker i leverantörskedjan såsom att det kommer med oönskade fraktioner i det avfall som importeras så anser projektgruppen att med den avfallshantering som idag sker i de flesta europeiska länder, är riskerna små. Men även om risken är ringa att exempelvis oönskade komponenter lastas på bil eller på fartyg, kan den ytterligare minimeras om mottagningskontrollen kompletteras med lämpliga kontrollåtgärder i exportlandet. Exempel på åtgärder som kan användas lämnas i denna rapports bilaga. Projektgruppen har också belyst hur frågor rörande samhällsansvar och affärsetik (CSR-frågor Corporate Social Responability ) kan beaktas och hur man kan agera för att minimera riskerna för oegentligheter. Bilagda aktiviteter/ åtgärdsförslag skall ses som en stomme där de enskilda förbränningsanläggningarna kan ta in valda delar i sina kontrollsystem. Systemet kan givetvis byggas ut med ytterligare styrande dokument.

6 Innehåll 1 Inledning Allmänt Kvalitetssäkring 1 2 EU:s avfallslagstiftning Allmänt Innebörd för export/import 3 3 Notifiering 4 4 Avfallsaktörer vid import 5 5 Kvalitetsaspekter Hushållsavfall Verksamhetsavfall 6 6 Kvalitetssäkring Kontrollfunktioner enligt RVF 2004:17 Mottagningskrav och kontroll av inkommande avfall till förbränningsanläggningar CSR-frågor Enkät våren Bilagor: 1 Flödesdiagram 2 Kortfattad beskrivning av några aktiviteter och/eller kontrollåtgärder 3 Enkät

7 1 Inledning Allmänt Svensk avfallshantering håller hög klass inte minst på grund av de lagar och förordningar som införts för att åstadkomma ett avfall som kan material- och energiåtervinnas med låg miljöpåverkan. Förbränningsanläggningar säljer energiåtervinning som behandlingstjänst och återvunnen energi ingår i fjärrvärmesystemet. Detta gäller allt avfall som energiåtervinns oavsett om det är hushållsavfall eller verksamhetsavfall, om det kommer från den egna kommunen, från andra kommuner och regioner i Sverige eller har importerats. När avfall importeras så innebär det att förbränningsanläggningen säljer/ exporterar en omhändertagandetjänst. Kraven vid avfallsförbränning och på avfall som eldas är samma vare sig det gäller svenskt avfall eller importerat. Av bl.a. känslomässiga skäl ifrågasätts ibland importen av avfall och nyttan med att exportera (sälja) omhändertagandetjänster som energiåtervinning. En del menar att avfall är något som exportören bara vill bli kvitt på enklaste och billigaste sätt varför riskerna för oegentligheter av olika slag skulle vara stora vid import. Man nämner att det t.ex. skulle kunna finnas kvalitetsrisker som att man kan få med farligt avfall eller risk finns att legala oklarheter föreligger. Men risken för att råka ut för oegentligheter skiljer sig egentligen inte från de risker man har vid import av gods och produkter såsom exempelvis konsumtionsvaror från ett visst land. Den osäkerhet och oro som ibland framförs måste däremot tas på största allvar och sakligt bemötas. De åtgärder som vidtas för att säkerställa att allt går rätt till måste dessutom lyftas. Ett exempel är kvalitetssäkring. Avfall får inte hanteras hur som helst inom och mellan länderna inom EU. Transport av avfall över landsgränser inom EU är således strängt reglerat med ett särskilt regelverk för export/import av avfall. Det erfordras en särskild procedur för att berörda myndigheter i export- och importlandet skall lämna sina tillstånd, ett så kallat notifieringsförfarande. Kvalitetssäkring Avfallskedjan från källa till förbränningsanläggning är komplex med många aktörer av olika slag inblandade och det är viktigt att minimera och hantera de risker som finns i hela leverantörskedjan. Kvalitetssäkringsarbetet bestäms såväl utgående från den enskilda förbränningsanläggningens specifika förutsättningar som av hur väl de olika aktörerna längs avfallskedjan sköter sitt kvalitets- och miljöarbete. Aktörerna längs avfallskedjan i exportlandet är exempelvis myndigheter, leverantörer/ insamlingsorgan, berednings/omlastningsanläggningar, transportföretag, terminaler, hamnar m fl. Förbränningsanläggningens förutsättningar bestäms av tillstånd och av de begränsningar som finns såsom transportvägar, tidsbegränsningar, tekniska data och därmed vilka parametrar/ egenskaper avfallsbränslet får hålla. Utifrån hur förutsättningarna ser ut i det aktuella fallet avgörs vilka åtgärder, kontroller och kontrollpunkter som kan vara lämpliga samt vilken återföring av resultat som ska ske och till vem (leverantörer, myndigheter, egna organisationen). Information och kommunikation med avfallsleverantörer, allmänhet, anställda och myndigheter är betydelsefull. 1

8 2 EU:S AVFALLSLAGSTIFTNING 2.1 Allmänt Att minimera avfallsmängderna och omvandla avfall till en resurs är viktiga målsättningar inom EU. För att lyckas förutsätter detta att EU:s avfallslagstiftning genomförs fullt ut i hela EU och att avfallshierarkin tillämpas (avfallsdirektiv 2006/12/EG och 2008/98/EG, EU-direktiv 2000/76 (förbränning av avfall), Förordning (2013:253) om förbränning av avfall). Läget inom avfallsområdet ser för tillfället olika ut inom EU. I några länder som Sverige, Danmark, Tyskland och Nederländerna material- och energiåtervinns merparten av avfallet och endast mindre mängder går till deponi. Avfallsförbränning är en viktig del av energiförsörjningen i ett fåtal länder som Sverige och Danmark medan den i flertalet länder fortfarande endast ses som ett sätt att reducera avfallsvolymerna och i bästa fall generera en del elektricitet. Med undantag för begränsad industriell avfallseldning så är svensk avfallsförbränning helt integrerad i fjärrvärmesystemet och merparten av förbränningsanläggningarna är dessutom kraftvärmeverk för samtidig produktion av värme och el. Ungefär 30 % av fjärrvärmens bränslebehov utgörs av avfallsbränslen, en andel som förväntas öka de närmaste åren. Det svenska systemet med avfallsbaserade kraftvärmeverk innebär att avfallsförbränningen har mycket hög verkningsgrad och klassas av EU som energiåtervinning R1. I andra EU-länder som Storbritannien och Italien deponeras fortfarande en mycket stor andel av uppkommet avfall. Av denna orsak har bl.a. EU-direktivet (EEG 1999/31/EC) om deponering skapats vilket innebär att medlemsländerna avkrävts uppvisa nationella strategier för att stegvis minska mängden biologiskt nedbrytbart avfall som går till deponi. Som miniminivå krävs att mängden deponerat avfall jämfört med 1995 års producerade mängd (enl. Eurostats uppgifter) maximalt får motsvara: 75 viktprocent (2006) 50 viktprocent (2009) 35 viktprocent (2016) För de medlemsländer där mer än 80 procent av det kommunala avfallet gick till deponi 1995 gavs möjligheten att flytta fram sina respektive mål fyra år. För t.ex. Storbritannien innebär det att ovan nivåerna istället skall uppfyllas först 2010, 2013 respektive

9 2.2 Innebörden för export/import av avfall EU:s direktiv har medfört att mycket omfattande satsningar görs i de flesta EU-länder på både materialåtervinning och energiåtervinning ur avfall. Kostnaderna är mycket höga och tillståndsprocesserna tidsödande och ledtiderna långa, Brännbart avfall kommer därför under överskådlig tid framöver att även fortsättningsvis behöva deponeras eller exporteras till andra EU-länder som har kapacitet att omhänderta avfallet på ett miljöriktigt sätt. I och med att den svenska förbränningskapaciteten överstiger vad som behövs för att ta hand om de svenska avfallsmängderna, så öppnas möjligheter för svenska förbränningsanläggningar baserade på avfall, att sälja behandlingstjänster till länder som annars skulle deponera sitt avfall eller förbränna detta med dålig verkningsgrad. Uttryckt som mängd utsläppta växthusgaser per ton avfall så innebär det att om avfallet omhändertas i svensk förbränning så uppnås både en sänkning av utsläppen jämfört med om avfallet omhändertas i det egna landet och ett nyttiggörande. Det är denna försäljning av omhändertagandetjänster som motiverar import/export av brännbart avfall, i lite olika takt, från de länder där material tidigare deponerats och som söker bättre hantering. 3

10 3 NOTIFIERING Inom EU regleras transporter av avfall över ländernas gränser i enlighet med EG 1013/2006. För erhållande av transporttillstånd för export/import av avfall inom EU måste en så kallad notifiering göras och beviljas. Tillstånd lämnas av berörda länders miljömyndigheter. Dessa brukar begära in uppgifter om hur energiåtervinningen går till, hur effektiv den är, ungefärligt ekonomiskt värde, och hur restproduktshanteringen av aska/slagg går till. Notifieringsavtalet ( kontraktet ) upprättas mellan parterna, dvs. notifierare, mottagare, återvinningsanläggning i syfte att reglera att exportören återtar materialet om man avviker från EG 1013/2006 och att se till så att mottagaren redovisar att avfallet omhändertagits på avsett sätt. Utöver berörda miljöinstanser i exportlandet och i Sverige (Naturvårdsverket) som ska godkänna notifieringen ska också andra myndigheter kontaktas, i Sverige bl.a. tull och den kommunala miljönämnden. Exportören måste ställa ekonomisk garanti i form av bankgaranti eller försäkring, som täcker kostnaderna för att återta materialet om någon leverans avviker ur tillståndshänseende. 4

11 4 AVFALLSAKTÖRER VID IMPORT Export/import av brännbart avfall kan ske på olika vägar med olika aktörer inblandade längs leverantörskedjan: I en del fall kan något företag ha huvudansvaret till dess att avfallet lastats ombord på fartyg eller bil, så kallad FOB-leverans. Därefter övergår ansvaret till den svenska mottagaren. I andra fall kan exportören ha huvudansvaret fram till mottagarens anläggning, så kallad DAP-leverans. Stora, ibland internationella återvinningsbolag, kan ta ett helhetsgrepp alltifrån insamling, omlastning, beredning (sortering/balning), transport till hamn, eventuell lagring i hamn och lastning av fartyg. Ibland kan de även svara för transport per bil eller fartyg till svensk hamn och mottagare. Export/import kan även ske genom att ett antal mindre, oberoende aktörer samverkar. Det kan vara återvinningsbolag, transportörer, berednings-/lager-/hamnbolag och rederier. Ibland är avfallsmäklare eller handlare inblandade. Även i dessa fall kan ansvaret sträcka sig till lastning på bil eller fartyg eller till leverans till svensk hamn eller mottagare. I samtliga fall är det viktigt att få fram relevant leverantörsinformation såsom bakomliggande dokumentation och underlag så att man kan kvalificera aktuella leverantörer. Många återvinningsföretag har ofta egna kvalitetssäkringsprogram, policies och liknande. Det är av största vikt att de kontraktspartner man har tar ansvar om något inträffar. Ekonomiskt innebär detta att de måste ha tillräckliga resurser och försäkringar för att kunna hantera ett eventuellt återtagande av avfallet, kostnader för undervikt, avvikelser extra hantering, skadeståndsersättningar mm. 5

12 5 KVALITETSASPEKTER 5.1 Hushållsavfall I vissa länder som Sverige har man lagt en stor del av kvalitetsansvaret på hushållen i och med att källsortering införts. I andra länder som exempelvis Storbritannien har man istället för att hushållen källsorterar valt att bygga upp mekaniska beredningsanläggningar där avfallet sorteras med hjälp av olika beredningsprocesser. Tack vare att produkter innehåller allt mindre halter av farliga ämnen (tungmetaller såsom bly och kvicksilver etc.), god källsortering eller bra avfallsberedning så anses hushållsavfall innehålla mindre än en promille farligt avfall enligt avfallsdefinition. Även efter utsortering för materialåtervinning går dock vissa fraktioner till förbränning och energiåtervinning. Oavsett vidtagna åtgärder kan det finnas risk för att hushållsavfall till förbränning innehåller material och föremål som strider mot lagar, förordningar och avtalade mottagningskriterier. För att minska riskerna med ovidkommande material brukar avfallet kontrolleras okulärt vid anläggningen. Mindre förbränningsanläggningar som enbart bränner hushållsavfall från egna kommunen och som även har kontroll över insamling och transport, anser ofta att den okulära kontrollen är tillräcklig. Större anläggningar, ofta med stort upptagningsområdet och med ett flertal entreprenörer, kompletterar ibland den okulära besiktningen med utökad kontroll av avfallets kvalitet i form av mottagningskontroller. Utöver okulär besiktning tas ibland stickprover och i en del fall görs plockanalyser. Avvikelser följs upp med åtföljande sanktioner. Bilar med felaktiga lass kan debiteras med straffsatser eller returneras. När en förbränningsanläggning säljer behandlingstjänster utanför Sverige, dvs. åtar sig att behandla utländskt avfall är det inte lika lätt att refusera leveranser vid mottagningen och konsekvenserna blir allvarligare om det gäller en fartygslast jämfört med en billeverans. Några företag har därför infört kontrollprogram längs flödet för att minimera risken att få med oönskat material ombord innan ett fartyg lastas. 5.2 Verksamhetsavfall När utsorterat avfall från industri, kontor och affärer tillförs förbränningsanläggningarna sker en utökad kontroll vid alla anläggningar. Är det frågan om import kan det även här vara lämpligt med kontroller innan avfallet exporteras/skeppas ut. 6

13 6 KVALITETSSÄKRING 6.1 Kontrollfunktioner I dåvarande RVF:s uppdrag belystes de kontrollfunktioner som kan förekomma vid kvalitetssäkring av avfall till förbränning i RVF rapport 2004:17 Mottagningskrav och kontroll av inkommande avfall till förbränningsanläggningar. I denna tas upp och redovisas rutiner för: Kravspecifikation Inregistrering och invägning av lastfordon Okulär kontroll vid tippningen Stickprovstagning med avvikelserapportering och sanktioner Plockanalyser och kemisk-fysikaliska analyser för att kontrollera specifikt avfall Analyser på slagg och aska Information till avfallsproducenter och leverantörer om de förbättringar som är önskvärda för ett bättre utsorterat avfall Platsbesök Tekniska revisioner Syftet med de sista två punkterna är att införskaffa uppgifter om avfallsleverantörer och andra aktörer längs leveranskedjan, bedöma om berörda företag har möjlighet och kunnande att få fram avfallsbränsle enligt avtalad specifikation samt hur väl de sköter sig över tiden. De rutiner och metoder som redovisas i RVF 2004:17 är gångbara även när det gäller kvalitetssäkring av avfallsimport. Metoderna kan användas längs flödet som vid hamnar/terminaler likaväl som vid mottagningen vid förbränningsanläggningen. Utdrag ur RVF 2004:17, se bilaga. 6.2 CSR-frågor (Corporate Social responsibility) Med detta avses socialt ansvarstagande för företag, dvs. företagens sociala, etiska och miljömässiga ansvar utöver vad som föreskrivs i lagar. Trots att import av avfall egentligen inte skiljer sig från import av andra bulkmaterial så är denna av bland annat känslomässiga och/eller mediala skäl, mer kontroversiell än annan import och ifrågasätts ibland av allmänheten och av olika intresseorganisationer. Bidragande faktor till detta kan vara att många fortfarande ser avfall som sopor och ett kvittblivningsproblem i stället för som en samhällsresurs. Ofta saknas även insikt om avfallsförbränning och att integreringen av denna i energisystemen skiljer sig markant åt mellan olika Europeiska länder. Tack vare den utbyggda svenska fjärrvärmen ligger Sverige i topp i detta hänseende. Oegentligheter har liksom i andra branscher förekommit i avfallsbranschen både i Sverige och utomlands. Det kan exempelvis ha rört sig om kvittblivning av farligt avfall, att man ej beaktat arbetsmiljöproblem, att vissa tillstånd saknats men även skattebrott, mutor och korruption lär ha förekommit. 7

14 Innan export/import godkänns erfordras att berörda länders miljömyndigheter lämnar sitt samtycke (se notifiering ovan). För att erhålla tillstånd kräver myndigheterna svar på ett flertal uppgifter om företagen, avfallet, processer/beredning, transportvägar, energiåtervinningen samt hantering av restprodukter från densamma. Detta görs dock innan importen påbörjas. När importen väl börjat med löpande leveranser kan förutsättningarna förändras över tiden med att t.ex. vissa avfallslämnare ramlar bort, andra tillkommer, nya entreprenörer och ny personal kommer in i bilden mm. Arbetsgruppen har därför tittat på hur kontroller av aktörerna längs flödet kan göras under hand som leveranserna pågår. Några aktiviteter redovisas i bilagan. Egentligen skiljer sig inte behov eller metodik åt vare sig det gäller inhemskt eller importerat avfall. Dock kan det vara svårare att inhämta önskade uppgifter i en del exportländer. Enligt Transparancy International skiljer sig riskerna för oegentligheter åt mellan olika länder. 6.3 Enkät våren 2013 Projektgruppen tog fram en enkät om praxis för kontroll av avfall som Avfall Sverige skickade ut till samtliga medlemsverk, 27 stycken svarade. Vid bedömningen av de inkomna svaren har vi dels tittat på samtliga svar men även sett om svaren skiljt sig åt mellan större anläggningar (> ton/år) och mindre. Närapå alla verk som svarat kontrollerar avfallet som förbränns på något sätt. Vanligast är vid mottagningen i verket men hälften kontrollerar avfallet även vid själva insamlingen, En tredjedel av de som svarat sköter själv insamlingen. Av de större verken gör dessutom en tredjedel vissa kontroller hos kunderna. Alla nyttjar okulär besiktning och flera kompletterar denna med stickprover och plockanalyser. I en del fall bestäms även storleksfördelningen. Kontrollerna görs dagligen hos de flesta och i synnerhet hos större verk sker de på ett systematiskt sätt. Alla större verk och 78 % av de mindre verken följer upp hur kunderna sköter sig. Man begär in uppgifter och besöker kunder. 67 % av de större verken gör detta på ett systematiskt vis medan bara 14 % av de mindre verken säger sig göra detta. Om det rör sig om nya kunder så brukar dessa följas upp noggrannare. Nära 60 % av de som svarat importerar avfall, 89 % av de större och 44 % av de mindre. De flesta importerar från Norge. Innan import sker är det relativt vanligt att viss kontakt tas med aktuella avfallsleverantörer. Man införskaffar information om dessa samt informerar dem i sin tur om vilka kvalitetskrav som ställs. Till exempel om vilken maximal storlek och sammansättning man godtar. I flera fall besöker man leverantören för att på plats skaffa sig en bild av verksamheten. De flesta förbränningsanläggningar som tar emot importerat avfall kontrollerar detta vid mottagningen i anläggningen på samma sätt som inhemskt avfall. Några större verk ser även till att en del kontroller görs längs avfallskedjan, exempelvis i lastningshamn och importhamn om det gäller sjöbunden import. 8

15 Leverantörsbedömningar görs på olika sätt med exempelvis kreditkontroller, referenstagning, bedömning av den legala situationen och med egna besök. Flera av bolagen, i synnerhet större verk har CSR-policies, men frågor som rör företagens samhällsansvar och risker för oegentligheter vid import har ej beaktats i någon större utsträckning. Detta beror sannolikt på att försäljning av omhändertagande/import av avfall främst har gällt närliggande länder såsom Norge och Storbritannien, länder som har likartad situation som Sverige vad beträffar denna typ av frågor. Sammanfattningsvis visar enkäten att svenska avfallsförbränningsanläggningar som importerar avfall, dvs. som säljer omhändertagandetjänsten (energiåtervinning) kontrollerar det importerade avfallet avseende kvalitet och försöker skaffa sig kundkännedom. På vilket sätt kontrollerna görs, omfattning, systematik och hur ofta skiljer sig åt en hel del. Större verk som har större resurser, gör generellt sett mer omfattande kontroller. 9

16 bilaga 1 Inledande aktiviteter innan leveranser Kontaktfas avtalsfas och förberedande aktiviteter Inhämtande av uppgifter om de olika aktörerna längs kedjan, t.ex Återvinningsföretag Kommuner, regioner Myndigheter Transportörer, anläggningar/lager Hamnar Mäklare/Traders Uppgifter rörande: Tillstånd Certifieringar Kvalitetsaspekter Egenkontroll Volymer Teknisk information Legala aspekter Ekonomisk situation CSR-ärenden Anti-korruption Policy- /info frågor Slutande av avtal För hela eller delar av kedjan Kommersiella vilkor Leveransvillkor Kvalitetskrav Övriga egna krav Notifiering Underlag till berörda myndigheter Vid FOB-leveranser, avtal gällande Befraktning importhamn Lagring/transporter i Sverige Leverantörsbesök

17 Leveransfas: Löpande verksamhet/aktiviteter i exportland INSAMLING ÅVC OMLASTNING BEREDNING BALNING HAMN LAGRING LASTNING KONTROLL DEPONERING FARLIGTAVFALL Sortering Källsortering X Mekanisk beredning x x Kontroller Kvantitet X X X Okulär kontroll X X X Provtagning/anaalysering Plockanalys X X Stickprover X X X Löpande X X X Återföring av resultat x x x Avvikelsehantering x x x Teknisk revision x x x

18 Leveransfas: LÖPANDE VERKSAMHET/DRIFT AKTIVITETER I IMPORTLAND BILTRANSPORT FARTYGSTRANSPORT HAMN LOSSNING LAGRING KONTROLL FÖRBRÄNNIngs- ANLÄGGNING MOTTAGNING LAGRING FÖRBRÄNNING MOTTAGNING Transportdokument X X Lossning X Tippning av bil x BALÖPPNING KONTROLLER/UPPFÖLJNING Kvantitet X X Okulär kontroll X X Provtagning/anaalysering Plockanalys X X Stickprover X X Löpande X X Återföring av resultat x x Avvikelsehantering X X AVRAPPORTERING TILL MYNDIgheter x

19 Bilaga 2 KORTFATTAD BESKRIVNING AV NÅGRA AKTIVITETER: A. Faktainsamling a. Genomlysning av partners längs kedjan b. CSR-frågor c. Anti-korruptions och legala aspekter B. Inför avtal a. Kvaltetskrav b. Leverantörsbesök C. Notifiering D. Löpande aktiviteter a. Okulär kontroll b. Kvantitetsbestämning c. Stickprovtagning d. Plockanalysering e. Teknisk revision E. Återföring av resultat/avvikelsehantering Det är viktigt att poängtera att behoven av rutiner skiljer sig mycket åt mellan förbränningsanläggningarna. Varje anläggning får därför själva ta in valda delar av konceptet samt vid behov komplettera sin kontroll med egna åtgärder. Vid införande av aktiviteten bör den dessutom anpassas efter varje anläggnings behov För mer detaljer, mallar mm hänvisas till RVF rapport 2004:17. A Införskaffande av uppgifter om de olika aktörerna längs kedjan. Förutom vanliga uppgifter om partners kan speciella uppgifter behöva samlas in som t.ex kan röra sig om företaget tidigare dömts i rättsliga processer eller brutit mot miljötillstånd. Uppgifter inhämtas från officiella register och genom kontakter med berörda företag. För insamlandet av uppgifter kan revisionsföretag eller opartiska certifierings-/inspektionsföretag som specialiserat sig på sådant anlitas. Denna typ av genomgångar görs dock bara när ett samarbete påbörjas. Om det i förbränningsanläggningens kvalitetssäkringssystem ingår regelbunden Teknisk revision (t.ex någon gång årligen) kan det vara lämpligt att vidga denna till att även innefatta CSR-frågor. Vad beträffar att bedöma risker för oegentligheter, korruption och liknande så kan exempelvis företag som tillhandahåller tjänster inom etisk certifiering och kontroller anlitas. Inhämtande av dokumentation beträffande affärspartners såsom deras tillstånd och liknande. Faktainsamling/genomlysning av företagen mht ekonomisk och legal ställning Införskaffa information om hur företaget ses av allmänhet och myndigheter Särskild CSR- revision eller utökad teknisk revision av partners längs flödet Certifiering av egna arbetet med CSR- och anti korruptionsfrågor.

20 B. Inför avtal Alla anläggningar har kravspecifikationer på inkommande avfall av miljömässiga och förbränningstekniska skäl. Avtalen är specifika för varje anläggning på grund av olika tekniska förutsättningar men även på grund av olika miljövillkor som fastställts i respektive anläggnings tillstånd. En specifikation har generellt sett följande rubriker: Uppgifter om ursprungsmaterial. Andelar av olika material (industriavfall). Gränsvärden för fysikaliska parametrar, t ex storlek på avfallet. Gränsvärden på förbränningsparametrar, t ex högsta och lägsta värmevärde. Gränsvärden för avfallets innehåll av svavel, klor, kvicksilver, kadmium, bly, koppar och krom och eventuellt andra metaller. Leverantörsbesök För att informera och presentera önskemål och krav på levererat avfall genomförs i olika omfattning platsbesök hos större avfallsleverantörer varvid företagens rutiner för utsortering mm diskuteras. Anläggningar med ett vidsträckt upptagningsområde har inte möjlighet att tillämpa detta förfarande i samma utsträckning som övriga anläggningar. Årliga platsbesök hos avfallsleverantörer genomförs av de flesta förbränningsanläggningarna. Ett förslag på rutin för platsbesök ges i kapitel 4. Vid införande av rutinen bör den anpassas efter varje anläggnings respektive behov. C Notifiering Exportören svarar för att nödvändigt underlag inlämnas till berörda myndigheter. Dock åligger det importören/förbränningsanläggningen/slutanvändaren att se till så att exportören får nödvändigt uppgifter beträffande tillstånd och den energiåtervinning som sker vid anläggningen. D. Löpande aktiviteter Okulär besiktning Kan vara lämplig att utföra vid Inregistrering och invägning av lastfordon.tippning i bunker Vid leveranser med fartyg bör avfallet kontrolleras okulärt t.ex innan balning Vid lossningen bör fartygslasten kontrolleras okulärt. T.ex avseende skadade balar Anm. Vid fartygsleveranser bestäms kvantiteten med sk åmning (draught survey). Denna utförs av fartygsbefäl eller av oberoende inspektör vid lastningen. Stickprov Vid stickprovstagning vid beredningsanläggning, vid omlastningsstation, i hamn eller vid förbränningsanläggning tar personal t.ex ut ett fordon, slumpvis eller enligt plan, som får tippa avfallet på anvisad plats. Med exempelvis mobil kran med gripklo undersökes avfallets överensstämmelse med det avtal som upprättats med leverantören. Varje stickprovstagning dokumenteras..antalet stickprover som tas varierar efter respektive anläggnings behov. Som mest uppgår undersökt material till 5-10 % av tillfört avfall.

21 I samband med stickprovstagningarna kan även materialprover tas. Dessa undersöks med avseende på miljö- och driftparametrar. Vissa parametrar analyseras omedelbart t.ex. fukthalt. Andra samlas till samlingsprov för senare analys, t ex värmeinnehåll och elementaranalys. De analyser som genomförs och de rapporterade avvikelserna kan vara: Fukthalt Värmeinnehåll Storleksfördelning Materialinnehåll (plast, papper, trä, metall, glas, farligt avfall, elavfall) Svavel och klor Metallanalyser (främst kvicksilver, kadmium, bly, krom, koppar) En bidragande orsak till att ovanstående analyser genomförs i olika omfattning är att en jämn fukthalt och ett jämnt värmeinnehåll eftersträvas. Vidare påverkar bränslets materialinnehåll och storlek såväl transportkedjan in i pannan som förbränningen. Kemiska analyser på inkommande hushållsavfall görs inte regelbundet. Detta beror främst på att enstaka stickprov inte ger en rättvisande bild av det kemiska innehållet samt att årsvariationerna är små. Däremot görs återkommande analyser på inkommande industriavfall eftersom detta avfall kan variera i betydande grad och levereras oftast från ett flertal olika verksamheter. Plockanalys Plockanalys är mer omfattande än stickprov och har till syfte att mer ingående kontrollera avfallets sammansättning. Plockanalys genomförs om det finns skäl att ifrågasätta om levererat avfall är i överensstämmelse kraven. Ett exempel på plockanalys är uttag av ca 40 m3 avfall ut från ca 20 fordon och sortering i de fraktioner som avtalet omfattar, t ex trä, papper, plast, överstort material, elavfall, magnetisk metall, omagnetisk metall, farligt avfall och glas. Ur delfraktionerna tas prover för kemisk analys. Teknisk revision Syftet med den tekniska revisionen är att konstatera att företaget/ avfallsbränsleleverantören. har de tekniska och administrativa förutsättningarna (rutinerna) och kunnandet för att leverera avfall enligt ställda krav samt att företaget lever upp till dessa. Tekniska revisioner av avfallsleverantörer görs efter behov eller efter en fastställd plan. Teknisk revision kan byggas ut så att även CSR-frågor beaktas. Avvikelsehantering Avvikelser skall dokumenteras med protokoll på särskild blankett och gärna med kamera. Den skriftliga avvikelserapporten redovisas för avfallsleverantören. Om avvikelsen bedöms som grav avvisas om möjligt lasten och återsänds.. Vid fartygsleveranser kan dock detta vara svårt. Då det bedöms relevant skall information om avvikelsen lämnas till tillsynsmyndigheten, t ex om det inkommande avfallet innehåller farligt avfall.